Mjölkproducenten Kalevi Paloviita i Honkajoki är en maskinkarl. De egenhändigt byggda släpvagnarna och bittorvens samlingsvagn är bevis på detta. Dessa är tecken på goda idéer och händighet. Det är svårt för maskinförsäljaren att tillfredställa den här typens karl.
FART ÅT SLYET Ilsbo M150-slykross inte ens Paloviita bygga själv, ty i ladugården finns trettio kor. För ett par år sedan blev det aktuellt att skaffa en slykross. Slyet längs vägar och dikeskanter behövde en strängare tuktning än vad som var möjligt med en rotorslåttermaskin. Ilsbo M150 tilltalade Paloviita på grund av dess enkla konstruktion lätta service och de förmånliga delarna. Och priset vara inte heller farligt högt. Krossningen sker med två kättingstumpar. Med maskinen följde 10 och 13 millimeters kättingar (13 mm numera standard, 10 mm som extra utrustning). De kostar inte mycket och håller överraskande länge. Man får inte dem att gå sönder. Paloviita skaffade på samma gång även en S120-sidoförflyttningsanordning. Med hjälp av denna får man även en större dikesslänt rent ända ned till botten. Sidoförflyttningsanordningen ökar krossens räckvidd 60 cm åt båda sidor om mittläget. Anordningen innehåller en förlängning av hydraulslangarna, ett monteringsstycke till maskinens trepunktsupphängning och en längre kraftöverföringsaxel. Paloviita har beslutat använda 10 millimeters kätting. Den gör ett gott arbete, men håller rätt bra trots detta. 13 millimeters kätting lämpar sig slybekämpning när resultatet inte behöver vara så vackert. Det grova resultatet beror enligt Paloviita på att 13 millimeters kättingen förorsakar en kraftig luftström. Denna blåser ned de mera böjliga skaften så att de undviker kättingens piskning. MEN ALLT HINNER
40 • ÅKER BIRKA • 4/2011
De egna åkrarnas kanter är naturligtvis Paloviitas viktigaste arbetsområden. Även grannarna har märkt, att arbetet löper med Ilsbo. Det har således kommit beställningar från dessa. By- och skogsvägarnas kanter har fått smaka på Paloviitas Ilsbo-kättingar. Det har funnits bra med arbete. Paloviita berömmer Ilsbos arbetsresultat. Han uppskattar, att ett krossat sly återhämtar sig långsammare än ett snyggt skuret. − Detta beror kanske på detta, att de stubbbar och slyrester som blivit fast i marken torkar på en lång sträcka och barken lossar även utanför den egentliga kapningsytan. Slutresultatet är dock tillräckligt snyggt, och duger bra vid kötseln av byvägarnas slänter. − Ilsbo verkar vara hållbar, säger Paloviita. Som maskinkarl värdesätter han den konformiga, spårförsedda skärenhetens fastsättning i den från vinkelväxeln kommande axeln. Den konformiga fastsättningen garanterar att kopplingen blir stark och orörlig. Det är klart att även en liten rörelse snabbt skulle äta upp spåren. Det är lätt att byta kättingarna,
fast man inte behöver göra detta ofta. Man behöver bara slå in fyra rörsprintar, lösgöra kättinghållarens lock och byta kättingarna. När de nya kättingarna är på plats, är det bra att använda nya sprintar vid fastsättningen av kättinghållarens lock. Då hålls de säkert fast, säger Paloviita. Tillsvidare är den enda reparationen som gjorts, när vinkelväxelns undre axelpackning byttes. Även detta var en enkel operation. För detta var man tvungen att lösgöra kättingarnas fastsättningsring genom att öppna fyra muttrar. Sedan kom man till skäraxelns konformade, spårförsedda centrum. Denna är fastspänd med en stor mutter. fungerat bra. Maskinen har ännu originalremmar. De ger lämpligt efter, när krossen står inför det omöjliga. Enligt Paloviita räcker det mycket väl med en traktor på knappt hundra hästkrafter. Speciellt när slyet längs skogsvägarna krossas är det skäl att hålla en skälig körhastighet. Det kan komma vad som helst emot. Den fjäderbe-
KILREMSDRIFTEN HAR