Lussetti Magazine Nr 5.
Juli 2013
MÖT HAMPUS & MARTIN sida 10
DEN ÖVERGIVNA PYRAMIDEN sida 20
BARA ETT POJKBUS sida 24
LUSSETTI MAGAZINE. EN FOTOKONSTMODETJOFFBLOGG I TIDNINGSFORM.
VÄLKOMNA! Hejsan kära webbtidningsläsare! Välkomna till Lussetti Magazine nr 5. Vare sig om du är en återkommande läsare, eller utforskar dessa virtuella sidor för första gången, så är jag glad att du är här. För er som aldrig varit här tidigare kan jag börja med att berätta att detta är en fotokonstmodebloggtjoff i tidningsform. Skapad av moi, Simon Lussetti. Och för er som prenumererar på tidningen via mail, välkomna tillbaka hit. Är du inte mailprenumerant, men vill bli det, så finns allt du behöver veta i slutet av magasinet. I detta nummer kommer ni få bekanta er med 2/3 av de nya medlemmarna av Lussetti Magazines redaktion - Martin Svanberg och Hampus Nessvold. Ni kommer kunna läsa om fördomar, övergivna pyramider i Kroatien och om att inte vara lämpad för anställning. Detta uppblandat, som vanligt, med fotografier och illustrationer.
Trevlig läsning! Simon Lussetti Redaktör
INNEHÅLL. 02 Inledning. 07 Dunge. 10 Möt Hampus & Martin. 14 Jag är inte lämpad för anställning. - Av Martin Svanberg 20 En övergiven pyramid. - Av Simon Lussetti 24 Bara ett pojkbus. - Av Hampus Nessvold 26 Uggletavla. 38 Illustrationer. 37 Prenumerera på Lussetti Magazine. 37 Annonsera/Sponsra.
Redaktör & ansvarig utgivare Simon Lussetti Lussetti Magazine info@simonlussett.com
Text Simon Lussetti Hampus Nessvold Martin Svanberg Fotografi Simon Lussetti
KRÖNIKÖRER & MEDARBETARE.
Hampus Nessvold
Krönikör 17 år från Värnamo i Småland. Hampus pluggar till musikproducent, men ser sig själv främst som sångare och låtskrivare. Han har även bloggat för ett flertal webbtidningar, och när han inte gör det så lockar han in kändisar till sin mikrofon för att skappa go podcast-underhållning.
Farah Erichsén
Skribent 24 år gammal Landskronabo som numera bor i Malmö. Jobbar som programledare på Sveriges Radio Din gata 100,6 och när hon inte underhåller tiotusentals skåningar med sin eftermiddags show gillar hon att softilera med sambon Micke. Ni kommer att få se mer av Farah i nästa nummer av Lussetti Magazine.
Martin Svanberg
Krönikör. 20 år, bor i ett borgargetto utanför Malmö. Blir lätt besatt av saker, bland annat musik, kinesiska, skrivande och programmering. Ska flytta till Stockholm i höst och plugga mattematik.
DUNGE
Foto Simon Lussetti Dunge Gislövsläge 2011
Foto Simon Lussetti Dunge Gislövsläge 2013
HAMPUS NESSVOLD Namn: Hampus Nessvold Ålder: 17 Bor: Värnamo Om du skulle låta ett av dina intressen få representera vem du är, vilket intresse skulle du då välja? Utan tvekan - Musik! Vilket i-landsproblem plågar din vardag mest? Att mitt mobilbatteri är så dåligt att min telefon mer eller mindre är gift med Fru Strömsladd! Snabbmakaroner vs. pulvermos, vilket är godast? Haha man märker ju vem som gjort dessa frågor! Gör dig dock besviken Simon och svarar snabbmakaroner! Snabbmakaroner och falukorv, ack vad gott! Om någon gav dig möjligheten att få superkrafterna hos en superhjälte (förutom Superman, för han har mer eller mindre alla superkrafter på en gång), vilken superhjälte skulle du då vilja få superkrafterna från? Är Lucky Luke en superhjälte? Skulle kunna tänka mig att skjuta snabbare än min egen skugga faktiskt... Sammanfatta dig själv med ett adjektiv Kreativ
MARTIN SVANBERG Namn: Martin Svanberg Ålder: 20 Bor: Falsterbo, Skåne. Så långt sydväst man kan komma utan att drunkna. Om du skulle låta ett av dina intressen få representera vem du är, vilket intresse skulle du då välja? Usch, måste jag välja? Kinesiska. Vilket i-landsproblem plågar din vardag mest? När man glömmer att ta med smartphonen in på toan så att man måste sitta där rastlös i en hel minut. Falukorv vs. fiskpinnar, vilket är bäst? Det är väl hästkött i båda, så det gör ingen skillnad. Om du Kunde få en önskan uppfylld, skulle det då vara en egoistisk önskan (så som rikedom, superkrafter eller liknande) eller skulle du gå den kollektiva vägen och önska dig något i stil med fred på jorden? Det hade varit frestande att önska något åt sig själv, men jag tror att jag hellre hade önskat bort den egoistiska biten av allas hjärnor. Sammanfatta dig själv med ett adjektiv: Anti-bullshit. Jag är rätt säker på att det är med i SAOL.
Foto Simon Lussetti Olle Olsson Sk책re 2013
Foto Simon Lussetti Pula Kroatien 2013
JAG ÄR INTE LÄMPAD FÖR ANSTÄLLNING ”Landade ett jobb som ölsmakare på Fijiöarna. 200 000/mån, efter skatt. Engelska pund. Helkroppssmassage ingår varje lunchrast. Sen vaknade jag” Man ska inte underskatta det här med att vara arbetslös idag. Att ligga på soffan i kalsonger hemma hos mamma och käka chips till frukost varje dag är kanon. Varje dag är en ny chans att försöka sova till exakt klockan 13:37, eller att försöka spöa sitt rekord i att se så många avsnitt Mad Men man kan innan man måste resa sig upp och gå på toa. Har du problem med att välja kläder på morgonen? Lugnt, du behöver inga. Det finns många barn i Angola som hellre hade haft det här livet än att ha ett jobb. Så varför gick jag in på nätet och letade jobb? Jag vet inte. Jag tror inte jag är lämplig för anställning. Nyligen fick jag för mig att jag skulle dra in lite pengar innan universitetet i höst, så jag skickade iväg ett meddelande till mitt enorma kontaktnät och landade ett jobb som ölsmakare på Fijiöarna. 200 000/mån, efter skatt. Engelska pund. Helkroppssmassage ingår varje lunchrast. Sen vaknade jag, gjorde en kopp kaffe och började leta riktiga jobb på nätet. Nyklippt var jag redan, så då var det bara jobbet kvar. Min mamma växte upp i skogen i Norrland. Där gick man upp klockan fyra varje morgon för att skjuta ren så att man skulle ha något att äta till frukost, sedan mjölkade man kor tills solen gick ner och lyssnade på när farsan läste högt ur Bibeln eller Das Kapital, tänker jag mig. Idag sitter folk och twittrar torra skämt från sina iPhones, tillverkade på andra sidan jordklotet, och tjänar miljoner på det. Så när mamma föreslog att jag skulle ta ett jobb i en gruva i Kiruna blev det lite av en kulturkrock, tror jag. Här sitter jag, en bokmal i Malmö som knappt
hade vetat skillnaden på granit och metall om det så dundrade ner i huvet på mig, och hon vill att jag ska ta mig upp till det kalla norr och göra något med mina händer? Jag är bra på att dricka öl och att skratta åt dumma YouTube-klipp. Kan jag inte få ett sånt jobb? Alla andra som växte upp i Lappland på 60-talet sitter säkert och jämrar sig över att jag och andra i min generation inte vet hur det känns när svetten rinner från pannan till tårna, när blodet forsar i mungiporna och när sotet färgar skinnet kolsvart. Bortskämda snorisar. Kanske det, men i så fall är jag en bortskämd snoris. Jag har en ganska tydlig bild av vad jag vill göra i framtiden. Jag vill göra något som är spännande och inte involverar att jag måste slicka någons röv åtta timmar om dagen. Sen om det betyder att jag målar hus i Panama eller skriver poesi i Tibet vet jag inte, men det är inte så viktigt heller. Vissa säger att ”man behöver inte bestämma vad man ska göra när man är så ung”. Andra säger att man ska ”följa sin passion”. Det är väl sant att det man bestämmer när man är tjugo inte nödvändigtvis är det man kommer att vara när man är sextio. Har du inte ändrats på 40 år har du nog levt ett utomordentligt tråkigt liv. Men det där med att följa sin passion, det vette tusan. Inget av det jag är bra på (bortsett från att dricka öl och skratta åt YouTube-klipp) har jag tyckt om eller haft någon passion för när jag börjat. Allting suger när man är dålig på det. Tänk på all de sakerna som du kanske hade älskat om du bara hade prövat: fontändesign,
joddling, teodling, bärnstenssamlande, lindans, pyroteknik. Jag tror du hade kunnat skaffa en passion för det mesta om jag bara hade lagt lite tid på det. Min farsa, till exempel, han har jobbat med golv väldigt länge. Han kan allt om golv och han tycker det är underbart. Hur många människor står där när de är unga och säger: ”Vet du vad, jag ska banne mig syssla med golv när jag blir stor. Det är min passion!” Ingen. Tro på fan att man ändå kan tycka om att arbeta med golv. ”Är du glad, social och brinner för att erbjuda bra service?” Nej, nej, nej! Glad och social är jag beroende på klockslag, inte beställning, och ”brinner för att erbjuda bra service?” Vem brinner för att tjäna främlingar? När var senaste gången du träffade någon som stod bakom kassan på ICA för att hon brann för sitt jobb? Varför är de här annonserna så oärliga? När jag säger det här känns det som jag
bryter något tabu. Så får man inte säga! Klart man ska checka in klockan åtta på morgonen, sätta på sig sitt plastleende och göra 2013s motsvarighet till att mjölka kor tills klockan fem. Nej, jag är inte lämplig för anställning. Jag har inget problem med att göra något skitjobb ett tag nu för att dra in en slant. Men det finns en förväntan om att jag ska underordna mig en massa andra människor hela vägen tills jag lutar mig tillbaka i solstolen vid 65 års ålder. Jag klarar inte av att leva under någon annans vilja och prostituera min entusiasm merparten av mitt liv. Det kanske passar en massa människor, vad vet jag. Jag har ingen lust att ligga på soffan hos mamma resten av mitt liv, men när jag väl lämnar den vill jag ut på äventyr. Jag är inte lämpad för anställning. Text Martin Svanberg
martin@martinsvanberg.com
Foto Simon Lussetti Ă–vergivet fort Pula Kroatien 2013
DEN ÖVERGIVNA PYRAMIDEN Jag var precis i Kroatien. Ett av länderna som jag har mina genrötter planterade i. Närmare bestämt i en stad som heter Pula. Några av er har kanske hört namnet förut. Det är nämligen en ganska stor turistort för skandinaver. Staden har en rik historia, med ruiner från romarriket utspridda överallt. För mig som älskar övergivna platser är detta land, och denna stad, lite av en godisbutik. Övergivna nattklubbar, fort, bostadshus, ruiner och militäranläggningar står som hushåll för damm och skadedjur i nästintill varje kvarter. Något som för mig som über-i-landsmänniska (och urban explorer) känns både spännande, märkligt och såklart även en gnutta sorgligt. För även om jag inte på något som helst sett ser Kroatien som mitt hem, så är det fortfarande sorgligt att se en plats som man har någon form av kopplingar till förfalla. Det var alltså med en rejäl gnutta känsloförvirring som jag ändå nyfiket utforskade dessa platser. Ett av områdena som jag sprang på låg bara ett stenkast från hotellet vi bodde på. En nattklubb. Byggnaden var konstruerad som en pyramid, med stenplattor som väggar och en topp gjord av glas. Ingången till nattklubben, som för övrigt en gång i tiden gick under just namnet ”pyramiden”, var totalt nerklottrad och låst. På baksidan av byggnaden fanns det fyra tennisbanor,
en minigolfbana och ett gammalt fort. Även dessa övergivna och förfallna. Fortet har antagligen stått där sedan urminnestider, medan tennisbanorna, minigolfbanan och pyramiden tidigare tillhört hotellet. Ensam med min fjortonåriga syster som jag var vågade jag mig aldrig in på insidan av byggnaderna som jag besökte. Med massiva samhällsklyftor är det antagligen inte bara skadedjur och damm som byggt sina bon i dessa hus. Det underliga är att det fanns lägenheter att hyra på hotellet bara 20 meter ifrån denna övergivna plats. Jag antar att dessa är budgetvarianten. ”En egen härligt luftig lägenhet, med utsikt över hotellets egna övergivna pundaravdelning! För den som bara letar efter den totala kulturkrocken”. Vi spelade dock såklart ghetto-golf, med pinnar och kottar, på de spruckna minigolfbanorna och dödade på så sätt en hel eftermiddag genom att leka båda Indiana Jones och Tiger Woods. Saker man gör i landet där stadigt internet är lyxigare än guld. Text Simon Lussetti
info@simonlussetti.com
Foto Simon Lussetti Övergiven nattklubb ”Pyramiden” Pula Kroatien 2013
BARA ETT POJKBUS Jag har så jävla mycket fördomar. Fördomar om precis allt! Det räcker med att jag ser en blondin med stora rattar på stan som går och anstränger sig för att se fräsch ut, då är hon dum i huvudet säger mina fördomar. Eller om det kommer in en slappt klädd medelåldersman med flottigt hår på bussen, då är han troligtvis alkoholist, enligt mina fördomar. I Nationalencyklopedins uppslagsverk står det att en fördom är följande: ’‘Fördom, negativ inställning mot individer och företeelser vilken bygger på vissa lätt identifierbara egenskaper hos dessa utan att annan tillgänglig information blir beaktad.’’ Har du fördomar? Det är en retorisk fråga med svar ja! Alla har fördomar! Det finns i alla situationer och människor, oftast utan att vi ens tänker på det. En fördom behöver ju dock inte vara något negativt som folk och uppenbarligen Nationalencyklopedin tror! Var glad för att du har fördomar och kan minnas saker som får dig vaksam. Du behöver dock lite ’‘sjukdomsinsikt’’. Om du accepterar det faktum att du har fördomar kan du mycket enklare bearbeta specifika fördomar och sen kanske bli av med dem! Om en vän till dig tror att alla som är homosexuella är farliga kanske det räcker med att du tillrättavisar hen och säger att det absolut inte stämmer. Då börjar hen att tänka på ett annat sätt och ser sen inte annorlunda på homosexuella! Det finns enligt mig två typer av fördomar, farliga och ofarliga. En ofarlig fördom kan vara att norrmän
är dumma i huvudet. Ingen gör något åt det eller går fram till en norrman och nitar hen för det. Men sen finns det allvarligare typer av fördomar, som man kanske inte tänker på men genom att lägga märke till kan få bort. Till exempel om en svenskfödd pojke får för sig att stjäla i den lokala ICA affären och sedan blir påkommen. Då skulle butiksägaren kanske säga ’‘Det var ju ett rent pojkbus, de är la för busiga och lömska i den där åldern.’’ Men om en pojke med ursprung i kanske Sovjetländerna får för sig att stjäla på ICA så säger troligtvis butiksägaren något i stil med ’‘Det är de där jävla blattarna som kommer hit och snor våra jobb, pengar och nu godis i min butik. Nej fy fan.’’ De här fördomarna är grova och borde inte finnas. Varför kallar man det pojkbus ibland och kriminalitet ibland? Jo för en av pojkarna som snattade på ICA har en mycket tyngre bakgrund och är kanske ickevit vilket då resulterar i fördomar kring varför han snor - Han har inte råd och behöver mat. FEL. Varför kan inte en icke-vit kille göra ett vanligt pojkbus också? Varför är det kriminellt när han gör det? Han kanske kommer ifrån förhållanden där det inte fanns utrymme för bus och först nu kan han bara vara barn, leka och göra pojkbus. Bara ett pojkbus. Man ska inkludera alla människor i samhället. Kön, sexuell läggning och varifrån du kommer ska inte spela någon roll dvs. att alla ska födas med samma förutsättningar och bemötas därefter. Kämpa världen. Kämpa Hampus. Text Hampus Nessvold
info@hampusnessvold.se
SVERIGES VIKTIGASTE JOBB
Om några år kommer det att finnas över 420’000 nya lediga jobb inom välfärdssektorn. Det är jobb som tillexempel ambulansförare, rektor och badmästare. Detta är något som Sveriges kommuner och landsting vill uppmärksamma. Det är nämligen upp till er, kära ungdommar, att roffa åt ett av dessa jobb. I fem filmer kan ni följa med Daniel Paris, Ellen Bergström, Marcus Nyman, Jennie-Lee Hermansson och Simon Lussetti, när de alla provar på varsitt välfärdsyrke. Se filmerna på: http://youtube.com/viktigastejobb
En podcast med Hampus Nessvold där det tillsammans med en gäst i varje avsnitt diskuteras ständigt aktuella ämnen. Lyssna på: https://itunes.apple.com/se/podcast/hampus-nessvold-thepodcast/id644141941
UGGLETAVLA
Illustration Simon Lussetti Johnny 2013
Illustration Simon Lussetti Ohoj kapten 2013
MISSA INTE PODCAST À LA SIMON & CLARA!
En humorpodcast av Simon Lussetti och Clara Henry. https://soundcloud.com/simonlussetti/sets/podcast-la-simon-clara Podcasten finns just nu i 13 avsnitt och täcker upp mer än 9 timmar av material. Avsnitten släpps minst en gång i månaden och för tillfället har det mest spelade avsnittet över 25’000 spelningar. Detta är helt enkelt en podcast du inte vill missa! Podcasten släpps även i videoformat på: http://youtube.com/schmackitproductions.
PRENUMERERA PÅ LUSSETTI MAGAZINE? Vill du vara säker på att du inte missar något nummer av Lussetti Magazine, och få det skickat direkt till din mail-inkorg? Skicka då ett mail med ditt namn och din mailadress till info@simonlussetti.com. Döp mailet till ”Prenumeration - L Magasin”.
ANNONSÖR. Är du ett företag som vill annonsera i, eller sponsra, magasinet eller en podcast? Hör av dig till mig! Tidningen har för tillfället ca 2300 läsare och podcasten 20’000 - 25’000 lyssnare. info@simonlussetti.com
LUSSETTI MAGAZINE.
Š http://simonlussetti.com/magazine