Ett litet steg för mänskgheten
Vänster och höger i dagens USA: Hur röstar amerikanerna när sakfrågor ställs direkt? av: Julius Jönson
F
ör en dryg månad sedan gick amerikanerna till val och många svenska debattörer hade åsikter om varför antingen Trump eller Biden var det bättre alternativet. I studion i SVT satt bland annat Mattias Karlsson (SD), Mona Sahlin (S), och Anna Kinberg Batra (M). Mattias Karlsson frågas om sin preferens, och svarar att han föredrar Trump, med argumentet att republikanerna står för samma sorts ”inkluderande patriotism” som han själv förespråkar, medan demokraterna försöker dela upp amerikanerna i olika grupper såsom svarta, vita, latinamerikaner etc. Karlsson nämner att de materiella frågorna i valet inte är oviktiga, men han tycker att fokus bör ligga på frågor kring kultur och nationell identitet. Karlsson målar här upp en klassisk konservativ bild av politiken; kulturella frågor dikterar materiella, finns det ingen stark nationell sammanhållning kommer det påverka alla andra samhällsfrågor negativt. Det traditionella vänsterperspektivet lyste med sin frånvaro i SVT:s studio, men lyder ungefär tvärtemot; de materiella frågorna dikterar alla andra frågor. Har medborgarna det sämre ställt materiellt är det lättare att de delas upp i grupper som ställs mot varandra och fenomen som polarisering och rasism ökar. Förhållningen till politiken speglar även partiernas retorik på ett fascinerande sätt; personer som Mattias Karlsson tycker att Sverige i nuläget är på tok för vänster, och han ser sig själv som i opposition mot de ”vänsterliberaler” som styr Sverige. En förespråkare för det mer traditionella vänster-synsättet, t.ex. Daniel Suhonen (S) som också var med i studion, tycker istället att hans parti Socialdemokraterna idag är mer höger än vad de tidigare har varit och borde vara.
I
ngen har egentligen mer rätt än den andra, det handlar snarare om olika perspektiv och definitioner. När SD talar om vänsterliberaler menar de oftast personer som är positivt inställda till invandring, feminism, multikulturalism och globala samarbeten. När en Socialdemokrat från partiets vänsterfalang som Suhonen talar om ”regeringens högervridning” talar han om saker som sänkta skatter, inskränkningar i lagen om anställningsskydd, privatiseringar och bantning av sociala försäkringar. Utan att gå in för djupt kan det alltså konstateras att varje politiker och varje väljare ofta har sin egen definition av vad som är höger, vänster, liberalt och konservativt. De amerikaner som röstar på Trump ser sig i regel oftare som konservativa, och de som föredrar Biden ser sig i regel som liberala. Men under ytan döljer sig samma mångfald av definitioner som i Sverige. I de amerikanska valen finns dock en unik möjlighet att nyansera bilden av väljare som antingen tillhörande det ena eller det andra lägret. Amerikanerna har nämligen möjlighet att rösta direkt på sakpolitiska medborgarförslag som samlat signaturer från delstatens medborgare, så kallade ”direct ballot initiatives”. Några exempel följer från en delstat som i regel röstar demokratiskt (California), en som röstar republikanskt (South Dakota), och en som skiftar från gång till gång (Florida).
Panorama #35
7
