Vänster: Per Karsten visar Peder Winstrup som avporträtterad i en målning av David Klöcker Ehrenstrahl från Karl XI:s kröning 1675. Överst höger: Medaljongen är en av få avporträtteringar av Peder Winstrup. Djävulsmyntet från 1973 hittades i kistan. Nederst höger: Bente Eriksen vid den doftlåda där man kan lukta på växter som fanns i Peder Winstrups kista.
t
”Winstrups mumie ligger på topp fem av de bäst bevarade kropparna från 1600-talets Europa. Han är vår Ötzi ismannen.” 1923. Vi häpnade när vi såg hur välbevarad kroppen i kistan såg ut att vara, berättar Per Karsten, chef för Historiska museet. En ny öppning av kistan gjordes i november 2013. Detta blev början till ett stort projekt som gett (och fortsätter att ge) en unik inblick i 1600-talets hälso- och levnads villkor genom en tvärvetenskaplig undersökning av såväl kroppen som kläder och annat innehåll i kistan. – Winstrups mumie ligger på topp fem av de bäst bevarade kropparna från 1600-talets Europa. Han är vår Ötzi ismannen, säger Per Karsten. JUST NU PÅGÅR en utställning på Historiska
museet där Winstrups historia och de vetenskapliga resultaten presenteras. Samtidigt har den populärvetenskapliga boken ”Peder Winstrup – historier kring en 1600-talsmumie”, författad av Per Karsten och antikvarie Andreas Manhag, blivit klar. Utställningen visar fynd från alla de oli-
ka undersökningar som har gjorts och visar även upp andra föremål från Winstrups liv. Dessutom kan man se en 3D-rekonstruktion som visar hur det såg ut på Krafts torg och Domkyrkan på Winstrups tid. – Det såg helt annorlunda ut, det var i det närmaste en labyrint. Nu går det att på ett väldigt realistiskt sätt se hur det såg ut på 1600-talet. Det är en i stora delar exakt rekonstruktion, säger Andreas Manhag. PARALLELLT PÅGÅR en utställning i Bota-
niska trädgården med de växter som hittades i Winstrups kista. Arkeobotaniker Per Lagerås har hittat ett 40-tal olika växtarter i kistan och sedan har Bente Eriksen, Botaniska trädgårdens föreståndare, varit ute i trädgården och i naturen för att samla in och torka samma växter som de ser ut i dag. Växterna kan delas in i fyra olika grupper: doft- och medicinalväxter, ätliga nyttoväxter, ogräs och ett fåtal udda arter som lind och blad från buxbom.
– Buxbom var helt nytt i Sverige på den tiden, så det kan vara ett tecken på att det var lite fint och modernt att ha buxbom, säger Bente Eriksen. I utställningen ingår även en bok samt en app där man med sin mobiltelefon kan få en guidad tur i trädgården där man kan lära sig mer om 1600-talets växter och just de växter som fanns i kistan. Det finns också en doftlåda där man kan känna lukterna av de torkade växterna. ANDRA VÄXTER var exempelvis humle, som användes för att sova gott, olika väldoftande växter som både luktat gott och som kan ha bidragit till kroppens bevarande, och växter som vid den tiden var förknippade med döden och gengångare. – Det gäller bland annat lin och en. Enris ströddes ofta efter begravningsföljet för att döda inte skulle gå igen på de vassa barren medan häxor inte kunde passera en plats utan att ha räknat allt först. Där passar både barren och de små linfröna in, berättar Bente Eriksen. Utställningen i Botan finns kvar till och med Kulturnatten den 17 september, medan utställningen på Historiska museet pågår till 7 januari nästa år. TEXT & FOTO: JONAS ANDERSSON
4
LUM LUMNR NR44| |2017 2017