kostnaden att bygga upp egen dricksvat tenförsörjning. Ändå gör man det inte. Skälen är flera. Det finns affärsintressen som vill skydda flaskvattenmarknaden, det finns ineffektiva system där vatten avgiften används till andra ändamål och det finns ledningsnät där läckorna är fler än leveranspunkterna. Vattenförsörjningen är ofrånkomli
gen ett så kallat naturligt monopol som i stort sätt är omöjligt att privatisera. Man kan inte bygga flera rör eller tanka in olika vatten i samma rör (det skulle slita på rö ren bland annat) och än mindre ha koll på hur mycket lort olika hushåll spolar bort för att sedan fakturera rätt hushåll för rätt lortmängd. Monopol brukar ju innebära en dyr affär för slutbetalarna, men med vatten blir effekten det motsatta om monopo let, eller vattentjänsten, som den kallas i svensk lag sedan 2006, administreras rätt. Och det är ju bra. Den lilla nackde len i ett svenskt sammanhang är dock att det finns också en stor försiktighet mot att höja taxorna då de sätts politiskt. Framtiden då? Situationen ser ju onek
ligen ganska dyster ut…? – Vatten är ett exempel på att sådant som ägs och förvaltas av alla följaktligen inte ägs och förvaltas av någon. ”Allmän ningens dilemma”, som nationalekono merna kallar fenomenet. På flera håll väx er ändå insikten om värdet av att vårda och förvalta vatten på ett klokt sätt. Det som sker på Lunds universitet och andra forskningsorganisationer inom vattenut bildning och -forskning kan vägleda be slutsfattarna. Vi måste dock bli bättre på att kommunicera resultaten och sprida idéerna till fler intressenter, säger Ken neth M. Persson och tillägger: – Bara den energi som forskarmötena inom ramen för vattenportalen genere rar, räcker nästan till att koka allt kaffe och tevatten som går åt när vi träffas. Så vi kommer att lösa det här. Kristina Lindgärde FOTNOT. Lunds universitets vattenportal
www.water.lu.se LUM nr 3 | 2015
Torkan, regnet och havet – Guds styrmedel Vatten har alltid varit skillnaden mellan liv och död. I Gamla Testamentet beskrivs dåliga relationer med Gud inte sällan av torka. Ola Wikander tar oss tillbaka och berättar om synen på vatten i urminnes tider. – Torkan är tecknet på att något inte står rätt till mellan människorna och Gud i Gamla testamentet. Den är den stora katastrofen som uppstår när människan har gjort fel, säger Ola Wikander, teologie doktor som 2012 lade fram sin avhandling ”Drought, Death and the Sun in Ugarit and Ancient Israel”. Torkan är en vanlig bild i Gamla testamentet som står för allt som är fel, för ångest och problem. Det goda vattnet är regnet. Havet är det farliga vattnet, som sväljer skepp och dränker människor. Det finns många ställen i Gamla testamentet där havsbränningarna slukar människor. Nere i djupet lurar dessutom fasansfulla havsmonster. I Gamla testamentet kommer den allsmäktige guden efter hand att kontrollera allt vatten i makttriangeln; torkan, regnet och havet. – Det har varit ett problem att lösa i Gamla testamentet, hur kan Jahve (Gud) vara både god och allsmäktig och ändå vara den som skickar torka istället för regn? Regnet, det goda sötvattnet ger grönska och liv. I Sverige är sommaren den
Ola Wikander. foto: gunnar menander
mest levande tiden, men i Gamla testamentet och även i grannkulturernas texter, de ugaritiska texterna, är det tvärtom. Sommarens torka förbränner landskapet och skapar hungersnöd – De ugaritiska lertavlorna hittades i dagens Syrien. De texterna är ett ovärderligt jämförelsematerial med Gamla Testamentet. Här har man löst problemet med hur en allsmäktig Gud kan härska över allt vatten genom att istället skapa tre gudar: den gode Baal som styr över regn och åska, dödsguden som styr över torkan och havsguden som styr över de otämjda havet. Ola Wikander jobbar även som översättare från äldre språk och behärskar tolv antika, utdöda språk. Han ser det som sin uppgift att sprida kunskap om gamla kulturer som påverkar oss än idag, främst kulturerna i Mesopotamien och Kanaans land. Jenny Loftrup
15