Lundagård nr 2 2022

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920

- nr 2 2022

Bakom kulisserna

ÖVERGREPP PÅ NATIONEN

s. 6-7

THE NAZI PAST OF LUND p. 10-11

SPEXLUNDS SYSKONFEJD

s. 16-19

Lundagård nummer 3 2020 |

Helsingborgs Handelsförenings studiestipendier 2022 Handelsföreningen utlyser årets stipendium till ungdomar med anknytning till Helsingborg för utbildning inom handel och ekonomi – ansökan är öppen mellan 15 mars och 15 april 2022.

Helsingborgs Handelsförening bildades 1847 med ursprungligt ändamål att verka till förmån för handels- eller fabriksidkare i Helsingborgs stad. Idag förvaltar föreningen fonder och donationsmedel där en stor del av avkastningen delas ut som stipendier till ungdomar med anknytning till Helsingborg för utbildning inom handel och ekonomi men även till annan hjälpverksamhet. De senaste 20 åren har föreningen delat ut studiestipendier på totalt 48 Mkr.

Studiestipendier kan sökas i följande kategorier Generellt Kategori 1 Akademisk nivå. Utgår till sökande med svensk akademisk examen (t.ex. doktorandstudier, MBA m.m.)

Kategori 2 För utbildning inom detaljhandel eller hantverksyrke med anknytning till affärsbranschen.

För utlandsstudier Kategori 3 Språkstudier, av längre eller kortare art. (För sökanden med minst gymnasieexamen eller motsvarande) Kategori 4 Annan utbildning, av längre eller kortare art. (För sökanden med minst gymnasieexamen eller motsvarande) För studier på högskola eller universitet i Sverige som berättigar till studiemedel från CSN beviljas inga stipendier.

Ansök via www.handelsforeningen.com senast 15 april 2022.

Ansökningsförfarandet är elektroniskt och kräver att sökande har e-legitimation. Skriftligt besked på ansökan meddelas under juni månad.

För mer information om bl a tidigare stipendiater se www.handelsforeningen.com

ledare

I krisens skugga Plötsligt räcker orden inte till.

När jag skriver det här är det den 25 februari 2022. Egentligen har jag haft tidningens ledartext färdigskriven i drygt en månad. Så fort vi hade bestämt temat för detta nummer – Bakom kulisserna – flödade orden om allt det där som gör studentlivet mindre vackert. Om mental ohälsa, alkoholkonsumtion och sexuella trakasserier.

MEN SÅ KOM gårdagen. Ryssland invaderade Ukraina, och det kändes som att världen vändes upp och ner. Man borde kanske inte vara förvånad – det är inte som att Vladimir Putin har varit subtil med sitt mål. Och krig, pandemier och ekonomisk kris går hand i hand genom historien.

klart lämpligt att uppmärksamma världsläget. Samtidigt känns det smått absurt att jag som redaktör för en studenttidning ska försöka skriva något meningsfullt om en humanitär kris när mycket klokare människor misslyckas.

DET ÄR SÅ

FÖR VAD HÄNDER nu? Även om det känns som att resten av världen borde stå stilla så gör den inte det. Allt jag hade tänkt skriva om finns fortfarande kvar.

JAG HAR SVÅRT att tänka mig att studenter, eller för den delen världens, mentala hälsa kommer förbättras av de senaste dagarnas händelser. Även om kriget på något magiskt skulle vara över imorgon.

NÄR EN AV våra engelsktalande skribenter bad om en intervju gällande cybersäkerhet blev min redaktörskollega direkt uppringd med oroade frågor om huruvida hon verkligen var från Lundagård. Sociala medier fylls av inlägg från vänner som inte vet hur de ska hantera sina känslor när panikångestens oftast irrationella tankar helt plötsligt har en grund. Och i Lilla Aktuellts chattar ser man hur vänliga vuxna försöker stilla rädslan hos barn som inte längre förstår sin omvärld.

OM DET ÄR känslan här, hur mår då människorna som befinner sig mitt i krisen?

FULLSTÄNDIGT BECKSVART ÄR det inte ändå. I Ryssland trotsar medborgare demonstrationsförbuden och gator fylls av folk som uttrycker sitt missnöje över invasionen. Någonstans där kan jag trots allt se en liten koppling till vad detta numm­ er av Lundagård handlar om – för att förändra världen behöver vi göra våra röster hörda.

OAVSETT HUR STORT

eller litet något

känns.

OCH VISST MÄRKS det redan hur rädslan över framtiden börjar ta över även här i Sverige.

ALEXANDRA ROSLUND WEBBREDAKTÖR

Q: Freden i Europa Maktlystna män vill alltid ha mer. Då som nu. Priset betalas av vanligt folk, långt från maktens korridorer. I jakten på Sovjets fornstora dar trampar männen i Kreml sönder en decennier gammal olivkvist. Må de få flisor i ögonen.

Qkvad: Herr Putin ställde sig i talarstolen och bölade: ”Ukraina är ju mitt!”

När skolgårdsmobbare får välja fritt så skymmer röken från missiler solen

Febrilt skrivs PM på NATO:s kansli I hemlighet sluts pakter, tas parti Vad händer nu? Det är av dunkel fången

I Kiev väcktes folket upp till flyglarm Den staden blev då lekplats åt ett småglin Vars fula tryne spräcktes upp i hånflin När folket sprang med ett barn i var arm

På Twitter och på Facebook samlas vi Bevittnar brott mot vår demokrati En gammal fred är krossad och förgången

ILLUSTRATION: VICTORIA KÄLLSTRÖM RÄTTELSE: I insändaren Tyst om stealthing i Sverige fanns det vissa otydligheter kring huruvida det är lagligt att utan samtycke ta av kondom under samlag.

Fullständig rättelse på lundagard.se

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når 36 000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör & ansvarig utgivare: Viktor Wallén, viktor.wallen@lundagard.se Redaktör: Theo Vareman, theo.vareman@lundagard.se Webbredaktör: Alexandra Roslund, alexandra.roslund@lundagard.se Bildchef: Saber Malmgren, fotografi@lundagard.se

Redaktion: Anna Hasslöf, Lydia Löthman, Esther Arndtzén.

Medarbetare detta nummer: Linn Jönsson, Viktor Kovács, Ida Hein Olsson, Arvid Grange, Eskil Högman, Alva Mårtensson, Juliette Olofsson, Tekla Svensson, Linn Larsson, Ingeborg Kindmark, Maja Bjurman, Gabriel Lindgren, Tess Tedgård, Elias Nilsson, Ebba Frid, Jonathan Juhlin, Johan Larsson, Sofie Meurling, Victoria Källström och Felicia Pasanen.

Omslag: Anna Hasslöf och Saber Malmgren Kattlogotyp: Sofia Kockum.

Prenumeration: 300 kr per år, kontakta theo.vareman@lundagard.se. Studentpre-

numeration för 150 kr.

Adressändring: Genom Ladok.

Tryck: V-Tab. Distribution: kundsupport@nimdistribution.se Pressläggning: 28 februari 2022.

Deadline: nr 2/2022 18 februari. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Upplaga: 34 000.

Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se Nätupplaga: lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Skriv ditt namn på din brevlåda.

Anställda hänvisas till Universitetsposten.

Om du har gjort ovanstående, kontakta Nim distribution.

Lundagård nummer 2 2022 |

3

webbuppslaget FOTO: JOHAN LARSSON

27 FEBRUARI

Rekordintresse för karnevalen Efter nästan två år av distansundervisning har uppropet till Lundakarnevalen aldrig varit större. Vid tvåtiden natten till lördag ställde sig de första i kön för att vara med i Katastrofalkarnevalen, och på söndagsmorgonen sträckte sig kön från AF-borgen ända fram till Södra Esplanaden.

24 FEBRUARI - KULTURTIPS

25 FEBRUARI – NYHET

En podcast som för lyssnaren till tårar, litteratur om efterkrigstidens Ungern, bokrea och final i både prisbelönat gangsterdrama och familjär geografitävling. Lundagårds kulturredaktion bjuder den här veckan på tips för de flesta sinnesstämningar.

2020 kritiserades studentföreningen Lupef för att ha sjungit olämpliga snapsvisor på ett antal tillställningar. En av dessa sånger har nu publicerats i Malmö nations årliga sångbok.

4 | Lundagård nummer 2 2022

FOTO: ALEXANDRA ROSLUND

Problematisk visa

ARKIVBILD: JONAS JACOBSON

FOTO: SABER MALMGREN. ILL: VICTORIA KÄLLSTRÖM

Torsdagstips

22 JANUARI – NYHET

Fluginvasion Flugor har blivit herrar över en toalett i Lux källare. De har regerat över den under lång tid och är näst intill omöjliga att få bort. Speciellt när virus jagat bort nödiga studenter.

Demonstration för Ukraina Den 24 februari inledde Ryssland sitt angrepp på Ukraina, och nya uppdateringar om krigssituationen kommer ständigt in under dagen. På Stortorget i Lund samlades under eftermiddagen lundensiska ukrainare för att visa solidaritet med sitt hemland.

TEXT THEO VAREMAN

VADYM OROAR SIG FÖR SLÄKT OCH VÄNNER I UKRAINA. FOTO ALEXANDRA ROSLUND.

En ukrainsk flagga vajar över Stortorget i Lund. Intill den har en liten skara demonstranter samlats. De står i tystnad, med skyltar som uttrycker stöd för Ukraina, landet som sedan i morse befinner sig under invasion från Ryssland.

– Det här är den mest stressfyllda perioden i hela mitt liv. Min mor, bror och brorsdotter, alla mina vänner är kvar i Ukraina, säger demonstranten Vadym till Lundagård.

Han bor sedan en period tillbaka i Lund dit han flyttat tillsammans med sin fru.

– Det är som att gå igenom five stages of grief varenda minut, hela tiden, fyller Alisa i.

Hon är gymnasiestudent på Katedralskolan, men ursprungligen från Ukraina.

– Ingen trodde att det skulle gå så här långt, fortsätter hon.

DE ÄR BÅDA två märkbart berörda av nyheterna som kommer in om Rysslands intåg i deras hemland.

– Några av mina vänner försöker ta sig ut ur Kiev, för Kiev är troligtvis Rysslands huvudmål, berättar Vadym innan han en kort stund tappar orden.

– En vän till mig vaknade idag av ljudet

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

av missiler som detonerade, och då bor han ändå mitt i ett tätbefolkat område.

VADYM UTTRYCKER SIN oro för att invasionen av Ukraina bara är första steget i en större rysk strategi.

– Det jag är mest orolig för är att detta bara är början, och att Ukraina inte är Rysslands slutgiltiga mål, säger Vadym och lyfter Baltikum och övriga länder i det forna östblocket.

– Jag skulle tro att folk i de länderna är rädda just nu, eftersom de tidigare tillhörde Sovjetunionen. Det finns någon sorts rysk chauvinism som vill återta hela det området.

VADYM BESKRIVER EFTERMIDDAGENS demonstration som att den uppstått spontant, men berättar att de planerar att samla en större skara igen på lördag.

– Allt vi kan göra härifrån är att försöka sprida medvetenhet, hålla oss lugna, försöka hjälpa till om vi kan, men framför allt behålla hoppet, tillägger Alisa.

Artikeln publicerades ursprungligen den 24 februari på lundagard.se

Kickstarta din karriär som trainee!

Ansök senast 15 mars! traineeprogrammet.se

5

Lundagård februari 2022.indd 1

2022-02-23 17:13

nyheter

Sviken av nationen

Höstterminen 2019 anmäler Lisa att hon har blivit våldtagen vid sin nation. För Lundagård berättar hon om bristen på stöd och kampen för rättvisa. TEXT ESTHER ARNDTZÉN I september 2019 började Lisa* studera i Lund. Hon anslöt sig till en av Lunds nationer och flyttade in i en korridor, med höga förväntningar på allt vad nationslivet kunde erbjuda.

Kort därefter blev hon enligt egna uppgifter utsatt för en våldtäkt på nationen. Förövaren bodde i Lisas korridor, och erhöll vid tidpunkten en förmannapost på nationen.

DET TOG LÅNG tid innan Lisa vågade anmäla övergreppet till nationen. Hon beskriver för Lundagård motviljan till att anmäla som grundad i en rädsla för att bli illa bemött av nationen och för att riskera sin plats i hierarkin. Hon beskriver den hårda jargongen på nationen, hur det skämtades mycket om nepotismen och hur man skulle ”ligga sig till toppen”.

– Jag var helt ny på nationen, och jag hade precis börjat bli aktiv. Jag ville ju sitta som heltidare i framtiden. Så då vågade jag inte göra någonting, säger Lisa.

LISA ANMÄLDE VÅLDTÄKTEN till nationens likabehandlingsutskott efterföljande vårtermin. Ett möte anordnades med ett av utskottets ombud. Det fanns emellertid inte mycket som ombudet tyckte att nationen kunde göra.

Eftersom det handlade om ett brott fick Lisa höra att hon i stället skulle polisanmäla. Hon hade önskat att nationen direkt skulle undersöka möjligheten att stänga av personen.

– Om det enda jag kunde göra var att gå till polisen, vad är då likabehandlingen till för? Varför hjälpte de inte mig? säger Lisa.

Lisa var redan från början öppen med nationen om att hon ville ta ärendet vidare, och att det skulle uppmärksammas – något hon upplevde att nationen inte alls gjorde.

LISA ÄR LÅNGT ifrån ensam om sin erfarenhet av sexuella övergrepp i Lunds studentliv.

2018 inleddes det treåriga forskningsprojektet Tellus vid Lunds universitet. Projektet var en reaktion på #Metoo och #Akademikeruppropet, och hade som syfte att utifrån enkätsvar och intervjuer med studenter och anställda ta fram kunskap om erfarenheter av sexuella trakasserier vid universitetet.

Bland studenterna angav 27% av kvinnorna och 11% av männen att de någon gång under sin studietid i Lund blivit utsatta för

6 | Lundagård nummer 2 2022

sexuella trakasserier. På frågan var de sexuella trakasserierna skett, uppgav 73% av studenterna att det skett under studentsociala aktiviteter. Av de studenter som uppgav att den person som utsatt dem var en annan student, angav 20% av kvinnorna och 13% av männen att denne varit i en maktposition i relation till dem själva.

”

På grund av nepotismen vågade jag inte anmäla.

UNDER SOMMAREN POLISANMÄLDE Lisa övergreppet. Hon fick höra under förhöret att hennes anmälan med största säkerhet skulle resultera i en dom, bland annat eftersom det fanns vittnen. Ändå lades ärendet när, och trots att Lisa överklagade ärendet flera gånger blev resultatet alltid detsamma. Åtalet släpptes till slut. Hon fick senare veta av polisen att en anledning till varför ärendet lades ner var att det hade gått så lång tid mellan övergreppet och anmälan.

– På grund av nepotismen på nationen vågade jag inte anmäla. När jag väl gjorde det fick jag inget stöd från nationen, och det hela lades sedan ner. Det blev trippelt upp, säger Lisa.

NÄR LISA MEDDELADE nationen om att hon hade gjort en polisanmälan, fick hon höra att de fortfarande inte kunde göra någonting.

Nationen ska enligt Lisas egna uppgifter frågat om de skulle ha ett möte med den person som Lisa anmält – detta ett helt år efter Lisas första anmälan till likabehandlingen. Den dåvarande kuratorn ska ha sagt att denne under långt tid försökt hitta en lösning som kunde möjliggöra avstängning.

Till slut fick Lisa veta att det fanns en möjlighet för nationen att stänga av personen ifall man tog bort dennes medlemskap, men att detta inte kunde röstas igenom förrän nästkommande vår. Lisa bodde kvar på nationen i hopp om att hennes förövare skulle bli avstängd. Hon berättar hon hur var

tvungen att ta tung ångestdämpande medicin för att klara av att bo kvar i korridoren.

– Jag höll mig fast vid det, att är det jag som flyttar först är det jag som förlorar, och jag som förlorar mitt hem.

DET ENDA NATIONEN sade sig kunna göra var att ge personen som Lisa hade anmält en ”inspektorsvarning”, samt stänga av denne från nationen under sommaren. Detta beskriver Lisa som en kraftlös åtgärd, då nationen ändå inte har någon verksamhet under sommaren.

Personen välkomnades tillbaka på nationen till höstterminens start.

I en intervju med nationens inspektor och kurator, uttrycker inspektorn att hen anser att en avstängning är en tillräckligt tydlig markering från nationens sida.

Huruvida det går att vräka en boende på nationen som anmälts för något allvarligt, menar nationens kurator är svårt. Juridiskt sett är besittningsrätten på en hyresrätt eller ett hyresrum väldigt stark. Kuratorn menar dock vidare att möjligheten har utretts. Inspektorn förklarar: – Vår husstyrelse tittade väldigt noga på detta för ett tag sedan för att se vad vi har för möjligheter. Vi är tvungna att följa svensk lagstiftning på hyresrättens område.

UNDER HÖSTTERMINEN 2021 startades en stadgeförändringsgrup, i vilken Lisa själv var aktiv. Hon ville driva frågan om att göra det lättare att stänga av medlemmar från nationen. Eventuella nya stadgar kommer antas i samband med nationsmötet vårterminen 2023.

LUNDAGÅRD TRÄFFAR ORDFÖRANDE för nationernas samarbetsorgan Kuratorskollegiet (KK), Alexandra Gäddnäs, som inte vill kommentera den specifika händelsen men berättar om KK:s arbete mot sexuella trakasserier. 2012 utformade KK en gemensam likabehandlingspolicy för alla anslutna nationer. Policyn fungerar som en sorts mall för hur nationernas egna dokument bör utformas.

– Alla nationer som är anslutna till KK ska se till att hålla hög kvalitet på sina egna styrdokument och på hur man hanterar såna här situationer generellt, säger Alexandra Gäddnäs.

nationerna likabehandlingspolicys mycket i omfattning och utförlighet. På frågan om vilka åtgärder nationerna faktiskt bör ha med i sina handlingsplaner, kan Alexandra Gäddnäs inte ge ett tydligt svar. Hon understryker komplexiteten i hanteringen av sexuella trakasserier.

– Det är så olika parametrar från fall till fall som kan påverka hur man kan gå vidare.

Det sammanfattar hur svårt det överlag är, speciellt för oss som ideella föreningar, att hantera ett sånt här ärende.

TROTS DET VARIERAR

”

Alla försöker sitt bästa men det är inte alltid det räcker till.

EN HANDLINGSPLAN ELLER policy aldrig kommer kunna ta hänsyn till varje enskilt fall, påpekar Alexandra Gäddnäs. Därför bör, enligt henne, nationerna inte ha en övertro tills sina egna styrdokument. Hon menar att nationernas handlingsutrymme i de flesta fall är väldigt begränsat, och att åtgärderna kan kännas veka.

I intervjun med nationens inspektor trycker denna just på nödvändigheten att hålla sig

till handlingsplanerna. På frågan huruvida inspektorn anser att nationens hanterat Lisas ärende enligt sina styrdokument, anser hen att så var fallet.

– Vi hanterar alla våra fall enligt vår handlingsplan, våra stadgar och våra bestämmelser. Alla fall är olika, men när de väl dyker upp så hanterar vi dem efter de dokument och ramar som vi har. Det är det vi kan göra.

ALEXANDRA GÄDDNÄS UNDERSTRYKER problematiken i att unga oerfarna studenter sitter på tunga poster, i vissa fall med ansvar över hundratals studenter, utan tidigare förberedelse eller kunskap om denna typ av svåra ärenden.

– Man har inte alltid kunskapen, säger Alexandra Gäddnäs. Vi jobbar hårt på att ta hjälp, men vi är ödmjuka inför det faktum att vi inte är professionella. Alla försöker sitt bästa men vi är fullt medvetna om att det inte alltid räcker till.

Brist på expertis och tidigare kunskap hos ansvariga om sexuella trakasserier, tillsammans med frågornas generella komplexitet, framstår som orsaker till att ärenden rörande sexuella trakasserier kan hanteras dåligt – något som nationens inspektor håller med om. En del av KK:s förebyggande likabehandlingsarbete, menar Alexandra Gäddnäs, är den utbildning som skapades 2018 tillsammans med Akademiska föreningen och

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

Lunds universitets studentkårer. Utbildningen erbjuds alla nationer, kårer och utskott i Akademiska Föreningen och hålls i samarbete med Studentprästerna.

DET ÄR VIKTIGT att öppet diskutera destruktiva kulturer och jargonger i studentlivet för att motverka sexuella trakasserier och våld, menar Alexandra Gäddnäs.

– Vi måste fortsätta prata om det.

IDAG HAR LISA själv flyttat från nationen, och hoppas att saker ska bli bättre för medlemmarnas skull.

– Jag förstår att jag aldrig kommer att få rättvisa för det som hände mig. Men det som gör mest ont är att nationen inte kämpar för nya tjejer som börjar på nationen. Hade jag hört att det här hände en annan tjej, och att hon inte hade fått hjälp, hade det känts värre än det som hände mig.

*Lisa heter egentligen något annat Lundagård har kontaktat den person som satt som kurator på nationen HT20 och VT21, men denne har avböjt intervju.

Med vårt erbjudande Nyckelkund Student får du alla tjänster du behöver för att ha full koll på ekonomin – konto, digitala tjänster, bankkort Mastercard som kan kopplas till Apple Pay samt betal- och kreditkort Mastercard. Om du är över 18 år, studerar på högskola eller universitet och får CSN-insättning på konto i Sparbanken Skåne blir du Nyckelkund för 0 kr i månadsavgift.* Välkommen till Sparbanken Skåne.

Koll på din ekonomi med Nyckelkund Student

* Ordinarie pris är 39 kr per månad. Avgifter och kostnader kan tillkomma.

Vid distansavtal gäller ångerrätt. sparbankenskane.se • 0771-12 20 00

Lundagård nummer 1 2022 | 7

nyheter

År av konflikt på freds Studenter har under flera års tid vittnat om en ohållbar studiesocial miljö på kandidatprogrammet i freds- och konfliktvetenskap. Trots klagomål och kritik har inga förändringar skett. Lundagård har granskat den infekterade konflikten.

TEXT LINN JÖNSSON & LYDIA LÖTHMAN FOTO VIKTOR KOVÁCS

– Det första man får reda på av andra som har läst programmet är att man varnas för den första delkursen, berättar Karl*, före detta studentrepresentant på Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet (LU), om sitt första intryck som novisch på freds- och konfliktprogrammet hösten 2020.

en omtenta från delkurs 1 blev jag utbränd, berättar han.

BILDEN VISADE SIG stämma. Den första tiden på programmet var präglad av stress och hård press. I sin roll som studentrepresentant har Karl blivit kontaktad av flera studenter som upplevt samma sak och mått dåligt av programmets höga arbetsbörda.

HAN VERKAR AV allt att döma inte vara ensam om sina erfarenheter. Några av studenterna som Lundagård har pratat med tror att det finns en medveten taktik hos kursledningen, med syfte att sålla ut de studenter som inte håller måttet i början av programmet.

– Min uppfattning är att första terminen är lite av en gallringstermin. De vill sätta ribban högt i början för att se vilka som kommer klara det, säger Alice* som började på programmet höstterminen år 2020.

HENRIK*, SOM VAR novisch under hösten 2021, valde att hoppa av programmet.

– Jag blev knäckt av den första delkursen.

När delkurs 3 började och jag samtidigt hade

BJÖRN BADERSTEN, PREFEKT vid statsvetenskapliga institutionen vid LU, förnekar bestämt att det skulle finnas en sådan taktik.

– Det har vi över huvud taget inte. Vi

STUDENTLÄGENHETER HOS OSS Vi erbjuder dig som letar studentboende, attraktiva lägenheter på Furutorpsgatan 36 och Södergatan 97 i Helsingborg, ett stenkast från Campus. Är du snart klar med dina studier och har fått arbete?

- Använd QR-koden för att göra din intresseanmälan.

We offer attractive student apartments located at Furutorpsgatan 36 and Södergatan 97 in Helsingborg, close to Campus.

Are you soon done with your studies and have got a job?

- Use the QR-code to fill in your application for rental apartments.

www.k-fastigheter.se 6 8

| Lundagård nummer 2 2022

sållar inte bort, däremot ställer vi krav på våra studenter. Men det finns inga som helst ambitioner om att reducera antalet studenter. Det vore oklokt, även ur ekonomisk synpunkt, säger han och fortsätter.

– Sen är det klart att det kan kännas som mer [arbete, reds. anm.] under de första kurserna än vad det gör senare, eftersom kulturkrocken mot exempelvis gymnasiestudier är skarp där.

STUDENTER SOM HAR hört av sig till institutionen för att framföra kritik om den höga arbetsbördan upplever att de varken fått förståelse eller stöttning i sina upplevelser.

– Jag blev jätteledsen över hur jag blev bemött från programledningen. Det kändes som att deras inställning var att jag hittade

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

på. Istället för att ta åt sig av kritiken svarade de typ ”Om du har det jobbigt, gå till Studenthälsan.” De lägger det liksom på den enskilda studenten, berättar studenten Sigrid*.

VITTNESMÅLEN TALAR DOCK för att det inte rör sig om enskilda studenter och deras erfarenheter. Höga stressnivåer lyfts återkommande bland studenterna som Lundagård pratat med, och Henrik* är inte den enda som beskriver att hans hälsa påverkades negativt av studiemiljön.

– Det finns en jättemärklig inställning till stress. Programledningen pratar om stress som att det är något bra och ädelt, något som skulle göra oss till bättre studenter, men för min del innebär det bara mer ångest, säger Alice* som drabbats av utmattning under sin studietid på programmet.

BJÖRN BADERSTEN ÄR däremot inte av uppfattningen att stressnivån är högre på fredsoch konfliktprogrammet än på andra utbildningar.

– Det finns ju en utveckling av ökad psykisk ohälsa generellt i samhället och det drabbar unga i större utsträckning. Men att det skulle gälla en specifik utbildning är ingenting som vi direkt ser, säger han.

av kritiken mot programmet rör en specifik lärare som är ansvarig för en av de första kurserna. En hård jargong, särbehandling och skrämseltaktiker är företeelser som upprepas enligt de intervjuade studenterna.

EN STOR DEL

REDAN FÖRSTA VECKAN tilldelas studenterna en stor mängd kurslitteratur som ska läsas inför ett seminarium, varpå den aktuella läraren hotar med uppmaningar som ”Om ni inte har läst allt så kommer jag att märka det.

Då kommer jag att säga det och ni kommer att skämmas” menar flertalet studenter.

– Jag har lite svårt att utan sammanhang bedöma just det här, svarar Björn Badersten när Lundagård berättar om vittnesmålen.

– Det kan vara så att det är en särskild lärarstil som ger de här reaktionerna. Man utvecklas hela tiden i lärarrollen, men varje fall där studenter känner sig otrygga är djupt olyckligt, fortsätter han.

UPPLEVELSERNA DELAS AV flera studenter som börjat på programmet olika terminer, med ett tidsintervall på fyra år. Kritiken förekommer även i kursutvärderingar som Lundagård tagit del av. Studenter nämner att föreläsaren har en “översittarattityd”, sätter för hög press och skapar en otrygg studiemiljö i allmänhet.

Den studiesociala miljön ingjuter djup ångest i många på programmet. (Fotot är iscensatt, personerna på bilden har inget med de intervjuade till artikeln att göra)

– Jag tyckte inte att den första mån-aden var kul alls, jag bara stängde av helt, säger Filippa* som började på programmet höstterminen 2018.

ENLIGT SAMHÄLLSVETARKÅREN ÄR Filippas upplevelse på intet sätt unik. De har genom åren tagit emot flera klagomål från studenter gällande framför allt programmets inledande veckor.

”

Jag tror att läraren egentligen bara är ett symptom.

– Från kårens perspektiv ser vi att det på delar av grundkursen finns en otrygg lärandemiljö där vissa studenter inte vågar uttrycka sig eller lyfta kritik, säger Soha Kadhim, ordförande för Samhällsvetarkåren.

ALICE POÄNGTERAR DOCK att hon inte tror att det är läraren i sig som är problemet: – Jag tror att läraren egentligen bara är ett symptom. Programledningen tillåter den här stämningen på lektioner och är helt immuna mot alla former av kritik, säger hon.

STUDENTERNA LYFTER ÄVEN bristen på anonymiserade tentor som en del av problematiken.

– Ett stort problem är att tentorna inte är anonymiserade vilket de är på resten av de statsvetenskapliga programmen. Man vågar

inte utmana läraren av rädsla för att det ska påverka betyget, säger Karl*.

UPPFATTNINGEN DELAS AV flera studenter Samhällsvetarkåren varit i kontakt med: – Bilden som förmedlats till oss är att den psykosociala arbetsmiljön helt klart är bristfällig och att vissa studenter har upplevt att det i kombination med icke-anonyma tentor bidrar till otrygghet, berättar Soha Kadhim.

BJÖRN BADERSTEN MENAR att det finns en vilja hos programledningen att införa anonyma tentor men att det inte är möjligt i alla fall: – Vi vill införa anonyma examinationsformer där det är möjligt. Men det är ju många examinationsformer där vi har seminariebehandling, framför allt på högre nivåer, och det tycker vi är en viktig aspekt.

*Samtliga intervjuade studenter heter egentligen något annat. Lundagård har varit i kontakt med den berörda läraren som valt att inte delta i en intervju.

Lundagård nummer 8 2021 |

7

AN UNDESIRABLE PAST Sweden was a “neutral” country during Hitler’s rampage. But how was the atmosphere among the students at Lund University? Lundagård has explored the student life’s dark history.

TEXT LINN LARSSON ILLUSTRATIONS LUNDAGÅRD’S ARCHIVE

simply did not fraternize with peers who where pro Germany. There were also teachers that did not allow Jewish students to attend their lectures. The debate around Nazism was very central at the university campus and a fair amount of the students were politically engaged, Ulf Zander claims.

THE NAZI PARTY was not as universally despised in Sweden as we might retrospectively imagine. Swedish and German relations were rooted centuries back, especially in the scientific fields and academia.

Most dissertations were printed in German as it was the most common second language. Swedish scientists were not prone to disrupt long-standing contacts solely due to the rise of a politically unpleasant regime.

Populism, extremism, and, above all, fascism, is not expected from the intellectual elite in modern day society. On the contrary they are often believed to follow carefully calibrated moral compasses. However, the world is not only black or white and even the highly esteemed Lund University has a gray, or more accurately brown, history.

NATIONAL SOCIALIST SYMPATHIES were common in Sweden during the 1930s and 1940s, and in academic environments like Lund the tendencies were even more prevalent. An undesirable renaissance took place in the 1980s and 1990s through the rise of the neo-Nazi movement. The devastating consequences of Nazism shall not be forgiven nor forgotten, yet past preconditions which allowed it to thrive must be accounted for to make any sense of the most regrettable acts of mankind.

LUNDAGÅRD MET WITH Ulf Zander, professor in history with multiple published books and articles about Nazism, the Holocaust and the World Wars, to address the dynamics at Lund University and in the student life throughout the 1930s and 1940s.

“I think the ability to hold two opposing ideas in mind at the same time is very important when looking at something like Nazism. Partially that national socialism has to be recognized as a very problematic ideology back in those days as well, and partially that we didn’t know then what we know now”, says Ulf Zander.

IN 1981, LUNDAGÅRD dedicated issue six and seven to confronting the questionable past of Lund during the second World War. One of the interviewees was former Lund student and Lundagård editor Allan Fagerström. He sympathized with Great Britain throughout the war, and described for the magazine how the political climate among the students did not allow for counter statements to be made. Instead he

10 | Lundagård nummer 2 2022

ULF ZANDER EXPLAINS that Swedish citizens considered Germany a pioneer country, even if attitudes towards Hitler himself differed.

Moreover, Sweden and Germany had a common enemy in Russia, a country which Sweden had historically been at war with several times.

Antisemitism, an integral part of the Nazi ideology, existed in Sweden as well, but rather as a “background bustle”, Ulf Zander continues, and Jews were often made fun of in the contemporary comic press.

IN FEBRUARY 1939 the Swedish Government decided to allocate money for the purpose of receiving Jewish refugees from Germany. This stirred up debates among students all over Sweden. The student union meeting on the March 5th 1939 is usually considered a key event in the national socialist history of Lund. On the agenda was a vote about whether 10–20 Jewish physicians were to be given residence as well as work permit in Sweden.

TWO PROPOSALS HAD been formulated; one which was in favour of the Jewish physicians immigrating, and one against the “import of Jews”. The author of the latter proposal was the qurator of Kristianstad nation. The opponents of the anti-refugee agenda were an alliance of leftists, cultural radicals, and Christian students.

LUND UNIVERSITY HAD approximately 2.200 enrolled students that semester, half of which participated in the meeting. The anti-refugee proposition won with 742 votes against 342. Kalmar was the only nation where the majority of members voted for the opposing side.

Similar conventions had taken place in Uppsala and Stockholm the previous week, both resulting in the same outcome as in Lund: no Jewish refugees were welcome.

“There was no such thing as ‘widening participation’ (facilitating and increasing the participation of students from underrepresented groups in higher education, editors note) at the university back then.

A majority of the students came from wealthy families and many brought conservative values with them from home. Nationalism was no strange bird, but rather a given. From there it was not a big leap to national socialism”, Ulf Zander points out.

THE UNIVERSITY ECOSYSTEM partly consisted of nationalist and outright Nazi student orginasations during the wartime, all of which disappeared as the tide turned in 1942-1943 when the Allied invaded the Axis powers and it dawned on the Nazi friends that Germany was losing the war. National socialist student organizations cannot be found in Lund anymore, but even some of the most notable establishments in modern Lund’s student life have stained histories.

STUDENTAFTON RECEIVED GERMAN Nazi-affiliated film director Leni Riefenstahl on October 15th 1939 – she was regarded a very exciting guest. Her 1936 Summer Olympics propaganda documentary Olympia had been released the previous year and immediately became world renowned. On April 9th 1940 Studentafton hosted Leon Ljunglund, former editor in chief of the newspaper Nya Dagligt Allehanda. He urged a plea for Germany, and the audience responded with three lundian hoorays. This is captured in Sverker Oredssons book Lunds universitet under andra världskriget (“Lund University during the second World War”; Lunds universitetshistoriska sällskap, 1996).

LUNDAKARNAVALEN’S THEME 1934 was “The Day of the Third Reich” and in the parade were “three little pigs”; Hitler, Goebbels and Göring. Nevertheless, Ulf Zander states that the spectacle was more of a commentary and “a mirror of laughter” than an homage to Germany, and that this was evident to the public perception.

LUNDAGÅRD IS CREDITED to be “a fighting, outspoken and, given the time, admirably brave center of opposition to Nazism and Germany”, by the author and journalist Per Svensson. However, he recounts a time of wavering convictions from Lundagård in his book Vasakärven och järnröret (“The Grain and the Iron Pipe”; Weyler förlag, 2014).

A new editorial, seen as more Nazi-friendly, was appointed under coup-like forms in 1941. Their reign was short-lived: Lundagård printed a short article in defense of a Norwegian academic who was imprisoned by the German occupying forces in 1942. It was deemed too understanding towards the Germans and the Nazi-friendly puppet regime they had imposed in Norway. Editor-in-chief Magnhild Rydén penned the precarious piece with the help of her fellow editors – all of which resigned after being received with great skepticism by the national press.

DESPITE WHAT MIGHT appear as an abundance of Third Reich sympathizers, the Nazi ideology was never a dominating factor in Lund’s public life. In the beforementioned Lundagård issues from 1981 Ole Poppidan and Leon Levin were interviewed about coming to Lund as refugees in the final years of the war. Both of them arrived through what Ulf Zander describes as “an amazing relief action”, made possible by Sweden’s geographical and political distance from the war in

“

mainland Europe. Ole Poppidan and Leon Levin describes Lund as an idyll, free from the national socialist movement – “nothing seemed to touch the slumbering city”.

ULF ZANDER UNRAVELS the duality of history versus the recollections of those who were present.

“If you investigate Nazism, you tend to find it everywhere”, he reasons, “while eyewitnesses tend to find it difficult to put their experiences into a larger context, although they have precedence in interpreting the situations they were involved in”.

REGARDING THE EXTENT of Nazism, it must be put in relation to something else.

“How many are ‘a few’ or ‘a lot’? It may be best to be content with stating that the Nazi movement had its adherents at Lund University.

What we know for sure is that the longer the war lasted, the fewer they became”, Ulf Zander says.

THOUGH DIFFICULT TO grasp, the reminiscence of Nazism and its aftermath is haunting. Far-right extremist winds sweep across Europe and the national socialist strive for territorial expansion is once again on the radar. Ulf Zander summarizes by underlining the importance of comprehending that history is happening all the time. What we do now will be judged by generations to come.

“Being historical is realizing that you yourself are part of the process where values change over time. This is by no means a defense of anything having to do with Nazism, but I believe that it’s very important to try to understand why it attracted some people”.

“ Lundagård nummer 2 2022 | 11

På djupet

Lunds nya vapenexport

800 jobb, högteknologiska ubåtar och export till Förenade Arabemiraten. I somras kom beskedet att vapenkoncernen Saab kommer att flytta från Malmö till Lund. Lunds universitet har också i flera år haft ett omfattande samarbete med företaget.

TEXT THEO VAREMAN ILLUSTRATION IDA HEIN OLSSON

– Så åkte vi bort hit och tittade, och så sa de ”här vill vi vara”!

EVA DALMAN, PROJEKTCHEF för Lunds nya stadsdel Brunnshög, låter fortfarande chockad. I ett kalt mötesrum intill vad som om några år kommer vara ett centralt torg i det nya området sitter hon tillsammans med kollegan Per Persson och dricker bryggkaffe.

och huvudsakligen kontorsarbetare i Malmö. Det är den senare verksamheten som inom några år ska flytta till Lund.

– Det vi gör i Malmö har väldigt mycket tyngdpunkt på just ubåtar, och det är det vi kommer fortsätta göra i Lund, berättar Cecilia Larsson, utvecklingschef och platschef på Saab i Malmö. flytten från Malmö till Lund som ”jätterolig”. Affärsområdet Kockums är, enligt henne, just nu inne en expansiv fas.

– Det är viktigt för oss att komma till en miljö med närhet till kompetens, där vi kan vara attraktiva och ha möjlighet att rekrytera. Vi känner att Lund ger oss de möjligheterna.

CECILIA LARSSON BESKRIVER

PER PERSSON, NÄRINGSCHEF på Lunds kommun, skrattar och instämmer. De två tjänstemännen är märkbart nöjda när de berättar om Lunds industriella nytillskott: industrijätten Saabs skånska dotterbolag Kockums.

– Sen blev det ju en massa utredningar och funderingar som undersöktes. Men den spontana känslan från dem var att ”det här blir rätt!”, fortsätter Eva Dalman.

– Vi brukar säga att vi inte bara säljer mark eller kvadratmeter, utan vi säljer ett sammanhang. Till exempel universitetsmiljön, stora företag som man kanske vill jobba ihop med… Det blir en form av community, fyller Per Persson i.

BARA ETT HUNDRATAL meter från där vi sitter ska bygget av Saab Kockums nya kontor snart börja. Här ska runt 800 personer arbeta när företagets flytt från Malmö är färdig 2025. Saab kommer därmed placera sig bland Lunds största arbetsgivare. Men vad är det dessa 800 framtida arbetstillfällen egentligen innebär?

MÅNGA FÖRKNIPPAR NOG än idag Saab med bilar. Den sektorn såldes emellertid till amerikanska General Motors redan 2000, och företaget har sedan dess renodlat sig inom en annan industri: vapen. Eller försvar, som bolaget självt föredrar att definiera det. På Saabs hemsida är sloganen Keeping people and society safe återkommande.

SEKTIONEN KOCKUMS KÖPTES upp av Saab 2014. Inriktningen har sedan länge varit det marina – Kockums har historiskt tillverkat skepp och ubåtar till den svenska flottan.

Idag har bolaget ett skeppsvarv i Karlskrona

12 | Lundagård nummer 2 2022

”

Saab är Sveriges utan tvekan största vapenföretag.

JUST NU FORTGÅR Kockums arbete för fullt med att utveckla en ny sorts militär ubåt: A26, också känd som ”Blekingeklass”.

– Det är en väldigt högteknologisk ubåt som vi utvecklar för vårt svenska försvar, förklarar Cecilia Larsson.

– Det är ett stort projekt, ett av de absolut största projekten. Men sen jobbar vi ju också med andra saker, bland annat försöker vi vinna en ubåtsaffär i Nederländerna. Skulle vi vinna den skulle det definitivt kunna vara något vi kommer att jobba med [i Lund, reds. anm.].

före Saabs uppköp, en historia som exportör. Cecilia Larsson är noga med att påpeka att hon inte har ansvar för kontraktsfrågor eller liknande, men kan ändå bekräfta att export av bland annat ubåtar historiskt har skett till exempelvis Australien och Singapore. Försäljning av varieKOCKUMS HAR, REDAN

rande kapacitet ska även ha skett till bland andra USA, Japan och Indien, enligt underlag till en statlig utredning som Lundagård tagit del av.

– Men fokus [inom sektionen Kockums, reds. anm.] är definitivt den svenska kunden, intygar Cecilia Larsson.

LINDA ÅKERSTRÖM ÄR ansvarig för nedrustningsfrågor på intresseorganisationen Svenska Freds. Hon är även författare till Den svenska vapenexporten (Leopard förlag, 2016), och är kritisk till den dubbelmoral som hon uppfattar präglar Sveriges generella inställning till den egna vapenproduktionen.

– Att man å ena sidan vill stötta den här industrin, hjälpa till med marknadsföring, lån eller liknande, och å andra sidan har man väldigt hög svansföring vad gäller fred, demokrati och utveckling, trots att man är väl medveten om att den här industrin går tvärs emot de ambitionerna, menar Linda Åkerström över telefon från Stockholm.

– Saab är Sveriges utan tvekan största vapenföretag, som har en väldigt speciell roll i svensk politik, fortsätter hon, och berättar att bolaget exporterar vapen till ”ett flertal” diktaturer runt om i världen.

LINDA ÅKERSTRÖM EXEMPLIFIERAR med Saabs försäljning av materiel till Förenade Arabemiraten, en auktoritär stat som sedan 2015 också är en stridsförande part i kriget i Jemen. En konflikt som beskrivs som en av världens värsta humanitära kriser av bland andra FN:s flyktingorgan UNHCR. – Förenade Arabemiraten var Sveriges största vapenkund 2020, mycket för att Saab exporterade sitt Globaleye-system [ett övervaknings- och stridsledningsplan, reds. anm.] till dem.

LINDA ÅKERSTRÖM SER Saabs val att flytta till Lund som ett drag i linje med företagets övergripande strategi.

– De behöver kompetenta, kreativa människor för att kunna underlätta sin vapenproduktion. Så det ligger i deras intresse att skapa nära band till unga smarta människor, och presentera sig på ett sätt så

LÄS FLER FÖRDJUPANDE ARTIKLAR PÅ LUNDAGARD.SE

att de vill jobba där. Så att de upplever Saab inte som kontroversiella vapenexportörer utan som något annat, som en attraktiv arbetsgivare, berättar hon.

OCH SETT FRÅN det perspektivet är Saabs etablering i Lund inte något nytt, utan snarare en naturlig fortsättning på något redan befintligt. Redan 2018 tecknade dåvarande rektor Torbjörn von Schantz ett samarbetsavtal mellan Lunds universitet (LU) och Saab för ett ökat kunskapsutbyte mellan aktörerna.

EN PERSON MED god insyn i LU:s samarbete med industrikoncernen är nuvarande vicerektor Viktor Öwall. Han berättar att denna typ av avtal mellan universitet och privata företag är ovanliga, och att liknande samarbeten bara finns med ett fåtal andra bolag.

– Jag tror det är tre avtal som finns på den nivån i dagsläget, berättar Viktor Öwall.

FÖR ATT FÖRKLARA sin egen roll i samarbetsavtalet med Saab lyfter han Lunds tekniska högskola, som han beskriver som en ”stark spelare” i sammanhanget.

– Saab är ju en stor arbetsgivare för ingenjörer och är ett väldigt ingenjörstungt utvecklingsföretag.

SAMARBETSAVTALET MELLAN SAAB och LU innebär bland annat att det årligen hålls möten mellan de två aktörernas ledningar, att LU förbinder sig att stödja Saab i mån av ”professionell utbildning”, att Saab ska erbjudas platser i rådgivande organ och styrelser för ”relevanta områden” inom LU och

att universitetet ska säkerställa att Saab kan marknadsföra sig för studenter.

VILKEN TYP AV forskning som aktörerna ska samarbeta inom definieras inte närmare i avtalet, utan bestäms löpande på en mer verksamhetsnära nivå enligt Viktor Öwall.

– Det har ju funnits en hel del samarbete historiskt mellan Lunds universitet, LTH och Saab. Så därför var det intressant att säga att vi borde prata även på en lite mer övergripande nivå.

ETT EXEMPEL PÅ samarbete som skett är att Saab erbjudits platser för så kallade ”industridoktorander” – personer som är anställda vid ett företag och får sin doktorandstudietid finansierad av arbetsplatsen. 2017 fanns det minst fyra sådana doktorander finansierade av Saab, enligt en lista över tidigare samarbetsprojekt mellan LU och Saab som Lundagård tagit del av. Här återfinns också diverse forskningsprojekt på sju olika institutioner.

Saab kan ändå ses som ett företag inom en kontroversiell sektor. Var det något ni tog i beaktande när ni tecknade avtalet?

– Ja, det är ju alltid viktiga diskussioner att föra för universitetet, och det gjorde vi även när avtalet skrevs. Försvarsindustrins vara eller icke vara är det dock ytterst Sveriges riksdag som ansvarar för.

– Men det är klart att vi förstår de frågorna, fortsätter Viktor Öwall. ÄVEN FRÅN LUNDS kommuns sida verkar resonemangen gå på liknande vis. Per Persson

påpekar, likt Viktor Öwall, att frågan framförallt ligger på statlig nivå.

– Det handlar om statliga beslut, det är inte mycket av en kommunal fråga. Du går ju inte in som kommun och förbjuder något som staten har godkänt.

EVA DALMAN BERÄTTAR att hon, när Saab först tog kontakt, reflekterade över hur det skulle påverka hur Lund och Brunnshög uppfattas utifrån. Men hon menar ändå att denna typ av industri egentligen inte är ett nytt inslag i den lundensiska miljön.

– Vi är faktiskt en regementsstad, säger Eva Dalman, och pekar på att Lund i flera årtionden huserat pansarregementet P7 ute på Revingefältet.

HON FORTSÄTTER MED att hänvisa till Sveriges alliansfrihet: – Vi tror att folk i gemen tycker att vi behöver ett försvar, det finns demokratiska beslut för det. Och att det stärker Sveriges försvar att vi har en inhemsk produktion istället för att vi ska köpa från exempelvis NATO. MEN DET ARGUMENTET är inget som Linda Åkerström från Svenska Freds köper.

– Vapenmarknaden idag är ju global, även om Saab är ett svenskt företag så ägs många andra över gränserna. Och själva materielen är också internationell – om man köper in delar från andra ställen och sedan sätter ihop dem i Sverige, då går det ju ändå inte att ha en sådan oberoende förmåga, menar hon.

– I praktiken är man alltid beroende.

Lundagård nummer 2 2022 | 13

porträttet

Ute ur dimman

Ett spritfyllt studentliv förvärrade före detta lundastudenten Maria Törnbloms redan existerande missbruk. Efter ett halvt liv av tungt drickande jobbar hon idag med att hjälpa beroendesjuka till nykterhet.

TEXT ARVID GRANGE FOTO ESKIL HÖGMAN

24 | Lundagård nummer 2 2022 14 2021

porträttet I mitten av Maria Törnbloms arbetsrum står en meterhög ljusstake i snidad metall och bär ett enda ljus. Vi tänder det och sätter oss i ringen av stolar runt den lilla men högtidliga lågan.

SÅ SITTER I vanliga fall Maria Törnbloms patienter, på World Trade Center i Malmö, där hon arbetar som beroendeterapeut för Human Gardening, en öppenvårdsbehandling för missbruk.

NÄR HON FICK jobbet som beroendeterapeut och behandlare, för fyra år sedan, var Maria Törnblom själv ganska ny till nykterheten.

– Jag kommer ihåg första gången jag drack alkohol. Det var på konfirmationsläger och några gick och köpte tre-och-en-halvor. Jag kommer ihåg att när jag började känna effekten så bara: wow, det här mår jag bra av, berättar hon.

DÄREFTER FÖLJDE LÅNGA perioder då hon festade hårt, alltid tungt drickande.

– Jag drack tills det var slut helt enkelt.

I BARNDOMSHEMMET VAR reglerna strikta.

Båda föräldrarna var helnykterister, vilket ledde till att Maria tidigt lärde sig att dölja sitt alkoholbruk. Som ung drabbades hon av psykisk ohälsa, framför allt ångest, något som följt henne genom åren och varit nära förbundet med relationen till sprit.

DET VAR NÄR Maria Törnblom flyttade till Lund, för att studera systemvetenskap, som missbruket på allvar började stärka sitt grepp om henne. Visst var det kul med festandet, men alkoholkulturen var stor och påträngande. Halvironiskt kallar hon studentstaden för ”ett litet Mecka för en blivande alkoholist”.

– Studierna blev lidande och jag började må riktigt dåligt rent psykiskt.

MEN ATT DET hängde ihop med alkoholen var ingenting hon då kunde se. I stället bortförklarade hon sitt psykiska mående med tentaångest och annat.

på tills Maria en dag tog uppehåll från studierna och började jobba heltid.

Anledningen? Att kunna finansiera sitt drickande.

– Det är en stor sorg fortfarande att jag inte kunde ta den där examen. Det var en konsekvens av mitt beroende redan då. Att jag var så sjuk. Det gick snabbt.

SÅ RULLADE DET

DET ÄR MED stort lugn och en självkännande uppriktighet som Maria berättar om svårig-

heterna i sitt liv. Just uppriktigheten, berättar hon, är så viktig i resan till nykterhet. Att våga berätta om det som tynger en, inklusive hemligheterna, för att kunna gå vidare.

– Det är en skammens och förnekelsens sjukdom, säger Maria.

våga komma ut. Någonting som inte var så enkelt i Marias fall.

– Det var inte så poppis att vara homosexuell i min familj. När jag var liten så fick jag inte spela fotboll, för då kunde jag bli som Pia Sundhage, säger hon med ett skratt.

VID TRETTIO KOM Maria ut som lesbisk och träffade en partner. De levde ”flotta livet”, drack champagne, rökte cigarr och festade.

Ibland prövade de sig på vita veckor, men alltid utan framgång.

JUST ATT MINSKA stigmat kring att vara den man är verkar vara en skärningspunkt mellan Marias arbete med LesWorking och som beroendeterapeut. Oavsett om stigmat gäller att vara öppet lesbisk eller öppen med sin nyfunna nykterhet.

– I USA kan man nästan skriva på sitt CV att man är en återhämtande missbrukare, för det betyder att du tar hand om dig själv och tar ansvar för ditt liv. Men här i Sverige finns ett grymt stigma över att säga att man är nykter alkoholist.

EN DAG KOM samtalet från akuten: hennes partner hade försökt ta sitt liv. I nästan tio år fortsatte den destruktiva tillvaron. Suicidförsök och drickande. En dag orkade Maria inte längre och de skilde sig.

”

Jag förstod att jag skulle dö av det, men jag förstod inte hur jag skulle kunna leva utan.

MARIA BESKRIVER SIG själv kring tiden efter skilsmässan som en ”parkbänksalkoholist”, med skillnaden att hon hade parkbänken hemma i bäddsoffan. I ett halvår gjorde hon inte mycket annat än att dricka. Hon var 39 år gammal.

nykterhet kom när en läkare varnade Maria att hon skulle dö snart om hon fortsatte dricka. Det tog mer än ett försök, och återfallet slog hårt, men till slut lyckades Maria lämna missbruket bakom sig.

– Jag förstod att jag skulle dö av det, men jag förstod inte hur jag skulle kunna leva utan det, säger hon, och tillägger att när hon väl lyckades bli nykter så ”kom livet tillbaka”.

FÖRSTA GLIMTEN AV

ATT SOM BEROENDETERAPEUT nu hjälpa andra hitta sin väg till tillfrisknande – och lämna samma bana som nästan körde Maria ner i marken – är någonting som blivit ett kall.

UTÖVER ARBETET SOM beroendeterapeut på Human Gardening sitter Maria i styrelsen för organisationen LesWorking Sweden, en organisation för yrkesverksamma lesbiska kvinnor, med syftet att stärka den lesbiska identiteten, dela kunskaper från olika yrken och sidor av livet, samt hjälpa andra lesbiska kvinnor att

MYTER OCH FÖRVRÄNGNINGAR är inte helt ovanliga i Marias arbete och de kan riskera att ta sanningens plats. På Human Gardening följs tolvstegsprogrammet. En vanlig uppfattning är att det är ett religiöst program – Gud nämns till exempel flitigt i de tolv stegen. Men Maria menar i stället att det är ett andligt program, inte religiöst. Att stegen råkade skrivas på 30-talet i USA, menar hon, kan vara bra att ha i åtanke.

– Det enda du behöver veta om Gud, när du kommer till tolvstegsprogrammet, är att det inte är du. För vi är så jävla självcentrerade när vi kommer in till tillfrisknandet. Det är det sjukdomen gör med oss. Vi har jordaxeln upp i röven alltså.

EN ANNAN MISSUPPFATTNING Maria nämner är hur många som är drabbade av missbruk.

10 – 20 % av svenska befolkningen, menar hon, har beroendesjukdomen.

– Då kan du ju räkna ut hur många anhöriga…

INNAN VI SKILJS åt stannar vi upp lite och pratar om mer alldagliga saker. Maria är klädd i träningsdräkt och kom till vår intervju direkt från en padelmatch. Hon går helt upp i varv när hon pratar om sporten, och knappt innan jag hunnit tänka färdigt tanken så tar hon orden ur min mun: – Där har jag ett nytt beroende.

MEN DET SÄGER

hon med glädje.

Känner du någon, eller lider du själv av beroende? Hör av dig till: Anonyma Alkoholister: www.aa.se Al-anon: www.al-anon.se (för anhöriga till alkoholister och beroende) Lundagård nummer 2 2022 | 15

reportage

”De kallar oss

Ingrott i Lunds kulturliv är att Lundaspexarna representerar stadens spex. Detta trots att scenensemblen endast består av män. Lundagård har intervjuat tio spexare som vill att mer plats ges åt den kvinnliga motparten, Boelspexarna.

syskonspex”

TEXT ALVA MÅRTENSSON & JULIETTE OLOFSSON ILLUSTRATION TEKLA SVENSSON

– FRÅGAR DU EN utomstående, som inte studerar i Lund, skulle de kanske säga “amen spex, det är ju Lundaspexarna”. Men inte så många skulle nämna Boelspexarna. Det är inte så många som vet vilka det är.

Ebba Sundberg har en lång spexkarriär bakom sig, varav två år som regissör för Boelspexarna. Som tonåring deltog hon i gymnasiespexen i Lund, och var dessutom ett trappbarn: en term för de små som sitter på scentrappan under spexföreställningar.

SPEXKULTUREN I LUND sträcker sig över 100 år tillbaka i tiden. Den är idag väl etablerad och omtyckt inom och utanför universitetet.

Många studenter tillbringar likt Ebba Sundberg en stor del av sin studietid på scenen, i orkesterdiket och bakom kulisserna.

Lunds två största spex, Boelspexarna och Lundaspexarna, är Akademiska Föreningens (AF) två egna och enda spexutskott.

De sticker också ut från andra spex i Lund då de har enkönade scenensembler.

med tio spexare om deras syn på Boelspexarnas och Lundaspexarnas respektive plats i spexlund. De LUNDAGÅRD HAR PRATAT

16 | Lundagård nummer 2 2022

flesta är överens om att spexens upplägg i huvudsak fungerar väl. Men flera vittnar om att det inte är jämställt spexen emellan.

– Lundaspexarna har idag mest utrymme vad gäller lokaler, spexperioder och representation på AF-borgen. De har också privilegiet att få kalla sig för just Lundaspexarna och genom namnet vara spexet som förknippas med Lund, menar Ebba Sundberg.

Elvira Gullberg, tidigare aktiv i Boelspexarna, ser till AF:s ojämlika fördelning av tid till de två spexen i AF-borgen när hon säger: – De kallar oss för syskonspex. Men det finns ju ett favoritbarn.

Historia Med födelseår 1886 är Lundaspexarna Lunds äldsta spexensemble. De grundades under en tid då få kvinnor studerade vid universitetet. Trots att antalet kvinnliga studenter sedermera ökade fortsatte majoriteten av Lunds spex att endast välkomna män på scen, ända fram till 90-talet.

1994, två år efter att Lunds Universitet fick sin första – och hittills enda – kvinnliga rektor, Boel Flodgren, startade en grupp studenter det spex som kom att döpas efter

henne: Boelspexarna.

– Man tänkte att “men hallå, varför får inte vi vara på scen”? förklarar Sara Ramberg, tidigare aktiv i Boelspexarna samt tidigare verksamhetschef för AF. Sedan starten har Boelspexarna blivit ett av de största spexen i Lund. Femke Podsedkowska, regissör i Boelspexarna, känner sig stolt över framgångarna.

– Det har ju blivit ett av de största spexen i Lund under den här tiden, vilket är coolt.

Viss rivalitet figurerar i relationen mellan spexen, men de intervjuade spexarna trycker också på att de har mycket vänskaplig kontakt. Medlemmarna umgås med varandra och är ofta aktiva i båda spexen i olika perioder. De hjälps också åt vid varandras föreställningar.

– Jag upplever väldigt mycket gemenskap, både inom och mellan spexen, säger Anna Signy Kristinsdóttir, förman för Boelspexarna.

SYSKONSPEXEN Olika spex har olika kvaliteter och förutsättningar. Flera av spexarna menar att de inte bör jämföras alls. Ett ofta återkommande

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

argument är att enkönade scener resulterar i olika typer av humor, eller olika sorters konstformer. Paralleller kan dras till damoch herrkörer.

– På en scen tillägnad enbart kvinnor kan man vara friare i sin humor och sparka uppåt, eftersom kvinnor är underordnade i samhället. Lundaspexarna är mer begränsade på det sättet – det är inte roligt att sparka neråt, säger Ebba Sundberg.

Att AF har ett spex med endast män på scen och ett annat med endast kvinnor anses av många som berikande.

– Personligen tycker jag den dynamiken är väldigt givande. Det är det här med syskonspex: vi har vår grej och Boel har sin grej, säger Isak Holmberg, förman för Lundaspexarna.

”

Förändring kan vara svårt men också nödvändigt. Om vi har en ojämställd struktur måste vi göra något åt den.

KRITIKEN RIKTAS MOT skillnaderna i hur mycket utrymme Boelspexarna får i jämförelse med Lundaspexarna.

Rebecka Olsson, tidigare förman i Lundaspexarna, menar att kvinnor inom spex som vill stå på scen går miste om vissa fördelar som Lundaspexarna har.

– Lundaspexarna erbjuder något som inget annat spex kan erbjuda. Kvinnor inom spex som vill stå på scen kan inte ta del av det. Det tycker jag är det knepigaste.

Genomgående i intervjuerna framträder en vilja att föra utvecklingen mot jämställdhet mellan spexen framåt.

– Förändring kan vara svårt men också nödvändigt. Om vi har en ojämställd struktur måste vi göra något åt det, menar Rebecka Olsson.

FÖRDELNING AV SCENTID Spexarna ifrågasätter först och främst den ojämlika fördelningen av scentid mellan Lundaspexarna och Boelspexarna i AF-borgen.

Elvira Gullberg menar att inte alla chefsgrupper i Boelspexarna har önskat två perioder, men tycker att AF borde vara öppna för det när önskemålet finns.

– När chefsgruppen är jätteengagerad och vill ha två perioder så tycker jag AF får lyssna på det och se till det behovet.

Hon fortsätter, – Det är inte smart att ha ett spex med bara killar på scen och ett med bara tjejer på scen, men ge den manliga varianten dubbelt så mycket tid.

LUNDAGÅRD KONTAKTAR OLIVER Särnehed, verksamhetschef för AF. De har fört en dialog med Boelspexarna under hösten 2021 om att ge dem en till period. Tidigare har Boelspexarna haft en fyraveckorsperiod på hösten, med en återuppsättningsvecka på våren.

Nu kan Lundagård berätta att önskemålet om två perioder för Boelspexarna kommer att bli verklighet: 2023 kommer spexperioden på våren att utökas med tre veckor.

– Nästa verksamhetsår så kommer Boelspexarna ha en fyraveckorsperiod på våren också, bekräftar Oliver Särnehed.

I praktiken innebär det en hel spexperiod till för Boelspexarna. Oliver Särnehed berättar vidare att pandemin var det som stod i vägen för att det skulle ske redan våren 2022.

DÅ DE INTERVJUADES visste inte spexarna att beslutet tagits. Frågan återstår om varför det tagit så lång tid.

En viktig orsak berör logistiken kring schemat i AF-borgen.

– Jag vet att AF inte är emot att Boelspexarna ska få mer tid, det är bara logistiskt. Hur ska man trycka in tre extra veckor i en fullbokad borg? säger Linda Florén, aktiv i Boelspexarna.

Oliver Särnehed bekräftar bilden.

– Borgen är bokad varje helg och det är ganska många fasta bokningar.

Sara Ramberg ser också att schemat i AF-borgen är svårt att göra om, men anser även att det är en fråga om prioriteringar från AF:s sida.

– Huruvida Boelspexarna kan få tre veckor till är ju en kalender-fråga, men hur kalendern ser ut är en prioriteringsfråga.

VISSA PEKAR OCKSÅ på att det generellt är svårt för de med ansvarsposter i de båda spexen att driva förändringar på grund av att de sitter på sina poster relativt kort tid,

vanligtvis ett år. Där skulle AF kunna vara behjälpliga.

– När jag var förman kändes det som att jag inte riktigt visste hur jag skulle gå tillväga om jag hade velat förändra något, och tiden går så fort. Efteråt har jag tänkt på att AF:s styrelse skulle kunna hjälpa spexen att överkomma problem med kontinuitet genom att stötta presidiet att driva frågor tillsammans med spexen, föreslår Rebecka Olsson.

TRADITIONER Spexlund präglas av starka traditioner. Upprätthållande av dessa står ibland i vägen för att genomföra önskvärda förändringar.

Ett exempel är hur Lundaspexarnas långa närvaro i studentlivet har gjort att deras perioder vävts samman med AF:s egna traditioner.

– Siste november och Siste april är AF:s högtidshelger som också sammanfaller med Lundaspexarnas spexhelger. Jag skulle säga att det är en del utav AF:s infrastruktur, säger Sara Ramberg.

Hon anser att ett accepterande av att män var “först till kvarn” med att etablera sig i studentlivet bidrar till att utestänga de föreningar och den studentkultur som senare grundades av kvinnor, istället för att aktivt göra plats för dem.

– Hade man varit modig så hade man ifrågasatt varför Lundaspexarna fick Siste april varje år. Bara för att de alltid har haft det så kanske det inte innebär att de borde ha det.

AKTIVA OCH TIDIGARE aktiva från Lundaspexarna uttrycker att vissa traditioner kan behöva revideras, som fördelningen av föreställningar på AF:s högtidshelger.

– Jag personligen tycker att det rimliga borde vara att Boelspexarna, som också är ett AF-spex, borde ha lika mycket scentid och möjlighet att spexa på de här bra tillfällena, säger Isak Holmberg.

Karl Bengtsson, tidigare ekonomichef i Lundaspexarna, påpekar att det kan kännas svårt att påverka djupt rotade traditioner, även om man skulle vilja.

Lundagård nummer 2 2022 | 17

reportage

– Ska jag, lilla Kalle, komma in här efter några månader och ändra på traditioner som funnits i över hundra år?

Han menar dessutom att en månad går väldigt fort, och att man hellre fokuserar på att ha roligt och njuta av perioden när den pågår.

– Under den tiden finns det inte riktigt på kartan att här är något vi måste ändra på, säger han.

EBBA SUNDBERG GÅR ett steg längre gällande jämställdhet än fördelningen av scentid. Hon föreslår att Lundaspexarna, på grund av sin fördelaktiga position och sitt namn, borde ha både män och kvinnor på scen.

– Som före detta regissör i Boelspexarna så har jag egentligen inget emot en enkönad scen. Men den scenen som representerar Lund och ”Lundaspex” borde vara tillägnad alla kön. Sen kanske det kan finnas Hasse Alfredsson spexarna eller något, med bara män på scen, säger hon och skrattar.

Ebba Sundberg tror att Lundaspexarnas alumniföreningar kan bidra till att bromsa utvecklingen. Trots att de saknar formellt inflytande över vilket kön scenen tillägnas så har deras åsikter stor betydelse för spexets utveckling. Det beror på att alumner både vägleder och hjälper den sittande chefsgruppen.

Karl Bengtsson vittnar även han om alumniföreningarnas inflytande.

– Jag tror det kan finnas en rädsla för att Lundaspexarnas traditioner och identitet skulle förstöras om man välkomnade kvinnor på scen. Det tycker inte jag, för det måste ju få utveckla sig själv med tiden.

Isak Holmberg anser dock inte att alumniföreningarna har något direkt inflytande över spexets utformning.

– Alumniföreningar är alumniföreningar och Lundaspexarna är Lundaspexarna. Vi gör vad vi vill göra med den ensemblen vi har.

argument som diskuterades i Lundaspexarna, särskilt i scensektionen och med alumner, var huruvida kvinnor kan spela Lundaspexens roller. Hon gör en referens till spexet Uarda, vars huvudkaraktär är en kvinna som heter Uarda.

– De kunde säga “Men hur skulle det se ut om en kvinna spelade Uarda? Det hade inte varit roligt, det hade blivit alldeles för seriöst”, hon fortsätter: – Det var ofta tal om hur de roligaste spexarna var män och att tjejerna mer var “duktiga på att sjunga”. Jag kanske är partisk men jag tycker personligen att kvinnor är roliga.

I flera intervjuer med spexare görs hänvisningar till hur universitetet i större utsträckning framhäver Lundaspexarna genom att boka dem för underhållning på officiella event. Det tas för givet att det är de som ska representera spexlund.

– Universitetet väljer oftast Lundaspexarna, och inte Boelspexarna. Har det med traditioner att göra? Kanske, men det sänder ju ändå ett slags budskap, menar Linda Florén.

Isak Holmberg tror att Lundaspexarna bokas oftare för att de är välbekanta.

– Man känner igen Lundaspexarna mycket mer än man kanske gör med Boelspexarna.

ETT AV MÅNGA

”

UNIVERSITETETS ANSVAR

Jag tror det kan finnas en rädsla för att Lundaspexarnas traditioner och identitet skulle förstöras om man välkomnade kvinnor på scen.

18 | Lundagård nummer 2 2022

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

Men jag vet inte riktigt. Förhoppningsvis tycker de väl att våra kavalkader [Lundaspexarnas ord för uppträdanden på tillställningar, reds. anm.] är väldigt roliga.

”

Jag tycker att det är hyckleri.

UNIVERSITETET HAR ETT myndighetsuppdrag att verka för jämställdhetsintegrering.

Det innebär att jämställdhetsperspektivet ska vara med i alla beslutsfattande processer.

Vissa anser att framhävandet av Lundaspexarna på officiella tillställningar inte går i linje med detta åtagande.

Sara Ramberg drar även en parallell till att Studentsångarna, som är en herrkör, också framhävs när de får sjunga på universitetets firande av Siste april och därmed blir filmade av SVT. – Varför lyfter inte universitetet fram Bella Voce eller Korallerna som också är stora?

Hon menar att universitetet förväntar sig ett visst deltagande från studentlivet i kulturtraditioner som Siste april. Universitetet borde därför ta hänsyn till jämställdhetsfrågan i studentlivet.

– Jag tycker att det är hyckleri att universitetet, mer än hundra år efter att kvinnor blev tillåtna på universitetet, inte har inkorporerat kvinnor i sina kulturtraditioner eller gjort plats för kvinnor.

Sofia Thomasson, tidigare aktiv i Boelspexarna, menar också att representationsfrågan på universitetets officiella tillställningar är större än bara Boelspexarna och Lundaspexarna. Frågan borde inkludera mer av vad alla spex har att erbjuda.

– Jag tycker väl att universitetet säljer sig lite kort där, för det finns så himla många olika spex, det är ju helt fantastiskt.

VICEREKTOR JIMMIE KRISTENSSON , som leder projektet “Universitetsgemensam satsning för jämställdhet och likabehandling”, säger att han inte reflekterat över frågan om vem som bjuds in för uppträdanden på officiella tillställningar. Detta på grund av att pandemin satt stopp för de flesta event sedan han tillträdde.

Han tycker dock att frågan är relevant och faller inom ramen för universitetets jämställdhetsarbete, även om jämställdhetsintegreringen framför allt berör myndighetsbeslut.

– Det är väl någonting vi behöver diskutera, hur vi i universitetsledningen förhåller oss till olika delar av studentlivet som är så mångfacetterat och stort och går utanför spexvärlden. Och att det är viktigt att ge studentlivet en bred uppmärksamhet.

Han poängterar också att universitetet inte har inflytande i studentlivets interna organisering, men att de gärna samarbetar om föreningarna vill ha hjälp.

– Formellt är det svårt för universitetet att egentligen ha synpunkter på hur studentlivet väljer att organisera sig.

Han fortsätter, – Vi kan inte på något sätt lösa frågan, vi kan bara hjälpa till att stödja i hur man skulle kunna jobba med det.

BLICKA UTÅT Majoriteten av de intervjuade menar att man måste lyfta blicken och se den större bilden av sexism i samhället för att förstå problematiken med att kvinnor ges mindre utrymme i studentlivet.

– Studentlivet speglar ju samhället. Det är inte som att studentlund är ett vakuum där det finns egna regler, menar Anna Signy Kristinsdóttir.

Dessa strukturer gör att många upplever att kvinnor måste bevisa sig på ett sätt som män inte behöver, menar bland annat Linda Florén.

– Om de [killar, reds. anm.] inte gör ett kul spex, då var inte det spexet kul. Men om vi inte gör ett kul spex, då är inte tjejer kul.

Elvira Gullberg, som även har erfarenhet som ståuppkomiker, instämmer i bilden av att kvinnor måste bevisa sig mer än män i humorbranschen.

– Killar har alltid lättare att uppfattas som roliga, i hela samhället. Ribban för vad folk skrattar åt är så mycket lägre för killar.

Mot bakgrund av sexismen i samhället

fyller också en scen för endast kvinnor ett politiskt relevant syfte, förklarar Ebba Sundberg.

– Kvinnor tjänar mindre än män, vi har färre chefspositioner, sämre sjukvård. Allting är lite sämre för kvinnor än för män i Sverige idag, fortfarande.

HON POÄNGTERAR DOCK att enkönade scener kan vara problematiskt då alla människor inte identifierar sig utifrån binära könskategorier.

– Jag tror inte att det i framtiden kommer gå att ha ett kill- och ett tjejspex på samma sätt som idag.

Sara Ramberg tror att både studenterna och universitetet måste vara delaktiga för att förändringar ska komma till stånd.

– Jag tror att studenter behöver efterfråga förändring. Jag tror också att om universitetet vill spana in i framtiden och faktiskt leda vägen för ett jämställt universitet, där alla har lika möjligheter och alla känner sig välkomna, så behöver man se över sina traditioner.

delar i början av juni 2022 ut bidrag till: Enskilda för främjande av vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med rörelsehinder i Skåne, samt till behövande rörelsehindrade i övrigt i Skåne.

Ansökningstiden går ut den 31 mars 2022 För närmare information och ansökningsblankett kontakta stiftelsen på tel. 042-146650, e-mail: bistand@stiftbistandskane.se eller till Stiftelsens adress Kronborgsgatan 2 c, 252 22 Helsingborg.

Ansökan kan även göras direkt på hemsidan.

Blankett finns även att hämta på www.stiftbistandskane.se Lundagård nummer 2 2022 | 19

Hitta ditt nästa jobb i Danmark!

Vi guidar dig på vägen över sundet

Besök oresunddirekt.se

Offentlig information om att arbeta, bo och studera i Danmark.

040 - 17 64 00 oresunddirekt@lansstyrelsen.se

Sommarkurser 2022

CENTRUM FÖR TEOLOGI OCH RELIGIONSVETENSKAP | WWW.CTR.LU.SE/SOMMAR

Ur kursutbudet: • Christianity and Popular Culture 7,5 hp • (O)intelligent design?

Världens bästa argument för och emot Guds existens 7,5 hp • Ockultism, magi och hemliga sällskap 7,5 hp

Hela utbudet på www.ctr.lu.se/sommar Sök senast 15/3 på www.antagning.se 20 | Lundagård nummer 2 2022

VI FINNS PÅ MÅNGA PLATSER I SVERIGE FÖR ATT DU SKA KUNNA SKRÄDDARSY DIN KÖRKORTSUTBILDNING I DITT EGET TEMPO!

LÄS MER OM VÅRA KÖRKORTSUTBILDNINGAR PÅ TRAFIKSKOLAN.COM

2 SEPT–12 NOV

STUDENT

MUSIKALEN

RABATT 50%

MANUS

Terrence McNally MUSIK Stephen Flaherty SÅNGTEXTER Lynn Ahrens

MALMOOPERA.SE

Inspirerad av filmen från Twentieth Century Fox Motion Pictures efter överenskommelse med Buena Vista Theatrical. Från pjäsen av Marcelle Maurette anpassad av Guy Bilton.

Lundagård nummer 2 2022 | 21

kultur

Nollning på liv och död

Nollningen i början av studietiden är för många en rolig och spännande period. Ett nyligen uppdagat fall i Belgien visar dock att det i dessa sammanhang också ryms berättelser om pennalism, kränkningar och våld. Vad är det som möjliggör en sådan kultur?

TEXT INGEBORG KINDMARK ILLUSTRATION MAJA BJURMAN

Man ser klungor av folk på stan, i parker och vid universitetsbyggnaderna. De är utklädda, de dansar och ropar höga hejarop. Förbipasserande tittar nyfiket och nynnar kanske med i de medryckande ramsorna. Förväntan och iver hänger i luften.

VARJE TERMIN SAMLAS horder av novischer för sin inskolning vid Lunds universitet.

De mytomspunna nollningarna kan pågå i veckor och är en tid fylld av nya människor, lekfulla aktiviteter och livliga fester. Introduktionen gör ett starkt intryck på många och kan vara en hjälpsam bubbla som omger de nervösa nykomlingarna.

NOLLNING ÄR DOCK långt ifrån en okomplicerad fråga, vilket nyligen har aktualiserats av omvärldshändelser. I september 2021 inleddes rättegångsförhandlingar mot 18 studenter vid lärosätet Katholieke Universiteit i den belgiska staden Leuven, rapporterar den flamländska nyhetsbyrån VRT. De åtalade är unga män som tidigare var medlemmar i

Slipat värre En av Sveriges främsta humorklubbar kommer äntligen till Lund! Den 17 mars har Oslipats lundabaserade filial premiär på Mejeriet. Lineupen för kvällen består av Messiah Hallberg, Kirsty Armstrong, Tomas Högblom och Tina Bergerus. Det kan inte bli annat än succé!

ALEXANDRA ROSLUND 22 | Lundagård nummer 2 2022

den elitistiska studentföreningen Reuzegom och de ställs inför rätta för sin roll i 20-årige Sanda Dias död. För tre år sedan plågades han till döds under en invigningsritual när han skulle gå med i föreningen. ÅTALSPUNKTERNA ÄR BLAND annat förnedring och dråp, skriver VRT. I en artikelserie av Theresa Küchler (Svenska Dagbladet) beskrivs det att bevismaterialet är omfattande, men trots detta har det tagit lång tid att få rättsliga förhandlingar till stånd. Undermåliga åtgärder från universitetets sida har givit vissa medlemmar i studentföreningen tid att fly undan rättvisan. “Det är lättare att komma över en lista över hemliga Stasi-agenter än en lista över medlemmarna i Reuzegom.

Den flamländska eliten sluter sina led” säger advokaten som representerar Sanda Dias pappa.

”

Rasism och grova kränkningar genomsyrade nollningen.

MAKT, PENGAR OCH ett sammansvetsat brödraskap präglade den belgiska studentföreningen som plågade Sanda Dia till döds för tre år sedan. Den fasansfulla historien

innehåller emellertid ytterligare en viktig aspekt. Under inträdet i Reuzegom utsattes Sanda Dia för rasism, och grova kränkningar mot honom genomsyrade nollningen. Detta tros vara ett centralt motiv för de brott som föreningsmedlemmarna nu står åtalade för.

UPPGIFTER OM GRYMHETERNA inom den flamländska studentföreningen har skakat omvärlden och skapat stor debatt. Händelserna är dock inte isolerade. Theresa Küchler skriver att vittnesmål om extrema invigningsritualer vid europeiska universitet har varit återkommande genom åren. I höstas bands sjuksköterskestudenter i Toulouse fast, smordes med bland annat olja och kattmat, och fick motiv med sexuella anspelningar ritade i ansiktet. I Amsterdam stängdes en studentförening ner efter grov misshandel och vid tidigare tillfällen har vissa nollningar i Nederländerna slutat i dödsfall.

FRÅGORNA KRING GÄRNINGAR som dessa hopar sig när man läser medias rapportering.

Hur kan detta ske?

I BÖRJAN AV 1950-talet gjordes ett uppmärksammat gruppsykologiskt experiment på Swarthmore College i Pennsylvania. Forskaren Solomon Asch undersökte hur individer agerar i förhållande till en grupp när det finns social press att uppfylla normer.

I experimentet visades deltagarna bilder på fyra streck med olika längd och gavs sedan den mycket enkla uppgiften att avgöra vilka av dem som var lika långa.

Saharas Jimi Hendrix I Niger, mitt i Sahara, ligger staden Agadez. Ursprungligen ett handelscentrum, men i dag ett centrum för musik – elektriska psykedeliska gitarr-sound har revolutionerats och pånyttfötts här. Mdou Moctar är en av Tuareg-musikerna som drivit utvecklingen, och 2021 slog han igenom stort med sitt rivigt vackra album Afrique Victime. Musiken har formats till en symbol för frihet i ett Agadez präglat

av tuaregiska revolter, och från regeringens sida har gitarrer förbjudits och musiker avrättats. Det är i denna miljö som Mdou Moctars musik har formats – med religiösa, kolonial-kritiska och hoppfulla texter – och solon som nog är Vintergatans fetaste. Spelar på Plan B i Malmö den 13 april!

ARVID GRANGE

LÄS MER KULTUR PÅ LUNDAGARD.SE ALLA FÖRUTOM EN individ i grupperna var skådespelare som före experimentet instruerats att svara fel på frågan. Resultatet blev att de ovetande individerna, som experimentet undersökte, frekvent höll med majoritetens bedömning, även om majoriteten gav ett uppenbart felaktigt svar. Utifrån detta drogs slutsatsen att människor ofta bryr sig mer om att uppfylla gruppnormer än att ha rätt.

ASCHS

KONFORMITETSEXPERIMENT

HAR

både hyllats och kritiserats sedan det bröt ny mark inom den moderna psykologin.

Undersökningens frågeställningar är dock fortfarande mycket relevanta och pekar på en aspekt som lyfts i dagens diskussioner om gränslösa nollningar. Gruppdynamik är ett komplext ämne och ännu snårigare blir det när maktpositioner tas i beaktning.

GRUPPSSYKOLOGI ÄR EMELLERTID inte det enda aktuella perspektivet när det kommer till gruppers internkulturer och agerande.

Det finns flera sammankopplade dimensioner som spelar in varav en är klasstillhörighet.

ÄVEN SVERIGE HAR sina kontroverser. För knappt tio år sedan stormade det mycket kring den exklusiva internatskolan Lundsberg för knappt tio år sedan, där en grupp äldre elever under nollningen brände yngre med strykjärn. Händelserna resulterade i två domar av vållande till kroppsskada och att internatet fick stängas ner under en tid.

BAKOM HISTORIER OM extrema nollningar tycks det många gånger finnas en helhetsbild färgad av både samhällsstrukturer och problematiska gruppbeteenden. Ett flertal exempel återfinns i miljöer som kännetecknas av elitism, tradition och patriarkala normer.

Konsekvenserna av den typen av kultur har många gånger visat sig vara förödande.

LUNDS STUDENTLIV HAR inte heller ungått skandaler. 2013, samma år som misshandeln på Lundsberg, skrev 23 studenter ett kritiskt brev om läkarnollningen till de ansvariga för programmet. Studenterna beskrev att novischperioden bland annat hade sexistiska inslag som upplevts som obehagliga. Exempelvis hade kvinnliga studenter tvingats sätta sig i knäet på en avklädd man för att få reda på sin placering under en sittning. Detta uppmärksammades i en artikel av Lundagård 2016, som också beskrev det manliga ordensällskapet Hincus Medicus osunda påverkan på studentlivet.

SAMTIDIGT ÄR DET viktigt att komma ihåg att nollningar även kan gå över gränsen i sammanhang som inte är präglade av just dessa faktorer. Destruktiv gruppdynamik inom studentinitieringar uppkommer i många olika miljöer, vilket raden av fall från Europa synliggör. Det finns inget som säger att Sverige, eller Lund, skulle utgöra ett tydligt undantag.

BULLINGDON CLUB VID Oxford University i England är, liksom Reuzegom i Belgien, en elitistisk studentförening. Den är exklusiv för män och känd för sina rika medlemmar och deras kontroversiella uppförande. Till raden av tidigare medlemmar hör bland annat den nuvarande brittiske premiärministern Boris Johnson och delar av hans stab.

Vittnesmål om föreningens historia berättar om våldsamhet och misogyni, något som The Guardian rapporterade om 2019. Källor har uppgivit för flera brittiska tidningar att personer eldat upp 50-pundssedlar framför en tiggare som del av klubbens invigningsceremoni. Aktuella avslöjanden angående den brittiska regeringens festande under pågånde pandemirestriktioner visar att en liknande översittarmentalitet letar sig in i Boris Johnsons ledarskap.

Författarsamtal på Smålands Smålands bjuder in stora författarnamn till årets Kulturpolitiska vecka på nationen, som äger rum fram tills den 14 mars. Den 9 mars kommer den Augustprisvinnande författaren, dramatikern och krönikören Susanna Alakoski för att utifrån sina egna verk diskutera vilken roll litteraturen spelar i politiken. Kvällen efter, den 10 mars, håller poeten och litteraturvetaren Athena Farrokhzad i poesiafton tillsammans med poeterna Felicia Mulinari och Mimou-

nah Alma. Därefter blir det open mic. Författarsamtalet och poesikvällen har fritt inträde – det är alltså bara att dyka upp. Oavsett politisk åskådning kommer du med all säkerhet att ha glädje av dessa två starka kvinnliga författarskap.

ESTHER ARNDTZÉN

In i finkulten!

Högkulturens skarpa finess tenderar att skrämma bort de oinitierade. För en lättsam introduktion, kliv in på Malmö Opera före den 31 mars och se Gioacchino Rossinis klassiker Barberaren i Sevilla. Hysteriskt rolig från början till slut; ensemblen tar ned det pretentiösa från högt C till en magkittlande baryton.

VIKTOR WALLÉN Lundagård nummer 2 2022 | 23

kulturkritik ELIF SHAFAK. FOTO: ZEYNEL ABIDIN/WIKICOMMONS

Smaken av ett annat Istanbul Elif Shafaks roman 10 minuter och 38 sekunder i en märklig värld har äntligen kommit i svensk översättning. Lundagårds Gabriel Lindgren läser en bok som bjuder på smaker från livets både söta och sura sidor.

TEXT GABRIEL LINDGREN

Elif Shafak | Bokförlaget Tranan 2022-03-9

Leila befinner sig i en märklig situation. Året är 1990 och hon ligger i en soptunna någonstans i Istanbuls utkanter. Hennes hjärta har precis slutat slå. Tekniskt sett är hon död, mördad faktiskt, men hennes medvetande stretar frenetiskt emot. Med den sista energi hon kan uppbåda öppnar hon sitt minne på vid gavel. Under sina sista självande minuter, och till slut sekunder, passerar hon genom de små och stora stunder som utgjort hennes liv. i en märklig värld är en resa i medvetandets, kroppens och själens väsensvärld där det första och sistnämnda utgör det enda verkligt sanna.

Sällan har jag stött på en bok som smakar, luktar och känns så mycket. För Proust var det madeleinekakor doppade i lindblomste som öppnade sinnets portar. För Shafak är det i stället tanken på baklava med pistasch och glas med raki.

10 MINUTER OCH 38 SEKUNDER

DET ÄR DOFTERNA och smakerna som för Leila tillbaka i tiden. Kardemummakaffe, kryddig getgryta och svavelsyra bildar en komplex tapet från en provinsiell uppväxt med en hycklande fader, en kärleksfull moder och en labil tant. I det tidiga 60-talet förvirras hon av de västerländska influenserna och deras bjärta kontrast mot det traditionellt muslimska liv som hon själv lever.

FÖRVIRRINGEN DRAS TILL sin spets när hennes lillebror konstateras ha Downs syndrom, vilket familjen ser som ett straff från Gud. Leila, som älskar sin lillebror, kan inte förstå de känslor av skam och självspäkelse som hennes familj tycks ålägga den lille i stället för att hjälpa honom. Ekvationen blir särskilt komplicerad när Leilas egen farbror förgriper sig på henne och hon förstår att

24 | Lundagård nummer 2 2022

hennes familj är så motiverade av skam att de saknar all skam i kroppen.

”

Brokiga och älskvärda karaktärer följer Leila på hennes väg från levande till död.

NÄR LEILA I sena tonåren flyr från ett arrangerat äktenskap med sin kusin, och lämnar sin familj för att börja om på nytt i Istanbul, bär hon redan på ett tungt bagage. Hennes ursprungliga familjemiljö har präglats av övergrepp, hederskultur, lögner och religiös dogmatism. Men olyckorna fortsätter. I Istanbul säljs hon som sexslav och blir en av många kvinnor som huserar på ”Bordellgatan”. Här träffar hon de som så småningom kommer att utgöra hennes verkliga familj: Sinan Sabotage, Nalan Nostalgi, Jameelah, Zaynab122 och Hümeyra Hollywood. Brokiga och älskvärda karaktärer som följer Leila på hennes väg från levande till död och som i bokens crescendo tar på sig att göra allt för att rädda Leila från att i egenskap av förskjuten och prostituerad bli begraven på ”de bortglömdas kyrkogård”.

PÅ SAMMA SÄTT som Einstein teoretiserade kring att tiden påverkas av den fysiska gravitationen, tycks Elif Shafak vilja visa på hur tiden påverkas av gravitationen till den egna personen. Berättelsen kan vid första anblick tyckas omåttligt sorglig, men Shafak skriver på ett träffsäkert sätt som förtäljer om vikten av vänskap och kärlek. Att livets verkliga

sorg är den ofrivilliga ensamheten, inte fattigdomen eller fredlösheten. i en märklig värld är en berättelse om en grupp människor som av olika anledningar samlas i ett gemensamt sidorum i den sociala samhällshierarkin. Som, väl medvetna om att de inte har någon familj, bestämmer sig för att skapa sin egen. Klara Lindell har gjort ett fint jobb med översättningen och lyckats ge en tydlig personlighet åt de udda karaktärerna. Språket är mjukt och berättandet enkelt att ta åt sig, vilket gör att hela Istanbuls färgstarka hoppfullhet och brutalitet framgår ytterst tydligt. Leila må vara död, men hennes berättelse är i allra högsta grad levande.

10 MINUTER OCH 38 SEKUNDER

Sämst med Lund

LÄS MER KULTURKRITIK PÅ LUNDAGARD.SE

Allt är inte guld och gröna skogar i staden som vi lever i. Kulturredaktionen har sammanträtt, och domen är enig: skärpning Lund!

ILLUSTRATION: TESS TEDGÅRD

VIDRIG KULLERSTEN

STÄNGDA NATIONSPUBAR

ALLA FULA NYA HUS

Som lundastudent är det nästan omöjligt att inte passera Kyrkogatan precis utanför Domkyrkan.

Varje gång växer samma avgrundsdjupa fruktan inom en. Gatstenen med de djupa hålen är en mardröm för varje cyklist. Det blir än värre när man i stället åker elsparkcykel och det känns som att man har bosatt sig i en påslagen torktumlare.

Jag tror vi alla har ett behov av stammisställen. Det väcks något härligt när man blir lite tjenis med barpersonalen och börjar känna igen klottret och klisterlapparna på toaletterna. Tyvärr är nationspubarna bara öppna någon enstaka gång per vecka vilket gör det helt omöjligt att jobba in stammiskänslan.

Jag gillar fina hus, ni vet sådana som byggdes för drygt hundra år sedan. En vacker stenfasad med några ornament räcker långt. Tyvärr lever jag i fel tid. Det känns nästan som att AF Bostäder och LU medvetet bygger allt jag hatar för att jävlas. Sluta bygg glas- och plåtlådor. Det är inte kul längre.

ELIAS NILSSON

HÖG RIBBA

SPÅRVAGNS-ANTIKLIMAX

CYKELNORMEN

Du är kanske ung och snygg och smart, men vilket värde har din ungdom, snygghet och smarthet i ett kryllande hav av just unga, snygga och smarta personer? Relativa attribut är en dödsfälla. Just saying: I Malmö hade du varit en supermänniska av hollywoodska mått. I Hässleholm hade du sannolikt häxbränts på bål.

Jag var maximalt negativt inställd till konceptet nya svindyra spårvagnen – ändå lyckades mina förväntningar underträffas. Kommer ni ihåg när alla spårvagnar pajade typ tre månader efter invigning, på grund av “för kraftiga inbromsningar”? Hur kraftig kan en inbromsning bli för ett fordon med samma maxhastighet som en deppig januarijoggare?!

Alla har faktiskt inte cykel! Det måste inte betyda att man är lat och konditionsnedsatt, utan kanske att man flera gånger förlorat sina ändå skrotfärdiga fordon och till slut bara sagt fuck it. Sen går man och känner sig dum och avskydd när alla måste leda sina Skeppshults bredvid en, för gud förbjude att folk skaffar busskort som i vilken annan stad som helst.

EBBA FRID

TOMT PÅ SOMMAREN

BOSTADSKAMPEN

SVEKET MOT VÄSTER

Ja visst gör det ont när knoppar brister men nog gör det ondare när stadens studenter byts ut mot turister. Du kanske aldrig själv har upplevt det ensamma sommarlund, men för oss som blir kvar är känslan alltid lika påtaglig. Kontrasten från vårterminens slut till följande veckor där alla lämnar och tomheten infinner sig är alltid lika brutal.

Husvagnar, svindyra andrahandskontrakt på andra sidan motorvägen, ettor som nosar på kvadratmeterpriser i stockholmsnivå, för att inte tala om kölängden hos LKF. AFB är såklart en grej, men det borde kanske vara lite enklare att hitta andra alternativ i en studentstad. Det är åtminstone en utopi att drömma om.

På tal om tomhet, vad händer på Väster när Blekingska flyttar till andra sidan spåren? Vi som bor på Vildanden kommer tillsammans med Kalmar västra att bli en avlägsen oas här borta i betongöknen, en bra bit från studentlivets Lund.

Glöm inte bort era rötter, Blekingska. Glöm inte bort oss!

JONATHAN JUHLIN Lundagård nummer 2 2022 | 25

Lunds universitets studentkårer Krönikan från LUS är icke-redaktionellt material.

FOTO: ALEXANDRA ROSLUND

Ett hållbart och lättillgängligt universitet, tack!

På Lunds universitet pågår flertalet projekt för att utveckla och expandera samtliga campus.

I centrala Lund byggs samhällsvetenskapliga fakultetens nya centrum SamC, längs Sölvegatan byggs medicinska fakultetens nya Forum Medicum, det pågår en process för att etablera Lunds universitet på Brunnshög och i Malmö sker en samlokalisering av konstnärliga fakulteten. Dessutom planeras det för en campusutvecklingsplan med en universitetsgemensam strategi för campusutvecklingen. Studenterna ser positivt på att utveckla campus och anpassa dem till dagens verksamhet, samtidigt som vi undrar vad som ska hända med de gamla byggnaderna, hur hållbar campusutvecklingen är och om den framtida studiemiljön kommer hålla måttet?

STUDENTERNAS FRÅGOR OM framtidens campus kommer inte besvaras inom den närmaste tiden. Campusutvecklingsplanen kommer nämligen inte att klubbas förrän år 2024. Fram till dess hoppas LUS att studenter inkluderas i campusutvecklingsprojekten, samt att studentperspektivet och hållbarhetsaspekterna ges utrymme i diskussionerna.

Under Rysslands invasion av Ukraina ställer kårerna upp med stöd till studenter. I stället för den sedvanliga kårkrönikan pratade Lundagård med Elvira Källberg, vice ordförande för Lus, om hur diskussionen mellan Lunds studentkårer och universitetsledningen fortskrider.

– Nu (24/2) hade vi en diskussion med universitetsledningen och som det ser ut just nu så är det oklart hur många studenter från Ukraina det är i Lund. De har inte heller siffror på hur många studenter som finns från Ryssland i Lund, men det blir givetvis också en roll att ta emot de som känner att man inte håller med sitt eget land och att det är kaos där hemma också. Men vi diskuterar det.

VID TIDEN FÖR intervjun ligger universitetsledningens och kårernas primär fokus på samtalsstöd för de som påverkas direkt av kriget, men även andra studenter som känner sig osäkra under rådande omvärldsläge ska kunna få stöd.

KÅRERNA KOMMER DÄRMED sprida infomation om vilka stöttande institutioner som finns kopplade till universitetet, exempelvis Studenthälsan för studenter och Företagshälsovården för anställda.

Elvira Källberg uppger även att kårerna blivit kontaktade av oroliga studenter.

– Jag har ingen bild av hur det ser ut i nuläget eftersom allt har skett väldigt fort, men som kår är en del av det du gör att ta emot studenter och hjälpa dem.

Du försöker också hjälpa dem vidare till rätt plats. Kårerna kan inte ge psykisk hjälp, det är de inte utbildade till.

DISKUSSIONEN OM STÖD kommer fortsätta under kommande veckor.

LUS kramar: Att en universitetsgemensam strategi för campusutveckling är på g.

LUS sparkar: Oventilerade salar som inte är byggda utifrån studenternas behov.

FOTO: ALEXANDRA ROSLUND

LUS VÄLKOMNAR NYA projekt som utvecklar campus i universitetets fyra campus. Samtidigt framhåller vi vikten av hållbara lokaler, som är planerade utifrån vad de ska användas till nu och i framtiden. Vi anser inte heller att det bör byggas nytt, om lokalerna kan renoveras. Dessutom behöver det finnas konkreta planer för de lokaler som lämnas. LUS anser att Lunds universitet ska tänka hållbart i campusutvecklingen och att utsläppen från nybyggnationer och renoveringar ska beräknas i en koldioxidbudget.

SAMTIDIGT SOM PROJEKTEN behöver vara hållbara, måste universitetet bygga utifrån studenternas behov. Det är enkelt att bygga campus som ser moderna ut, men det alena utgör inte en god studiemiljö. Under planeringsfasen behöver en inventering av studenternas behov göras och hänsyn behöver tas till att studentgruppen är heterogen och behöver diversa studieplatser. Framtidens studieplats ska vara tillgänglighetsanpassad och fylla behovet som finns i en allt mer digitaliserad värld, med exempelvis datorsalar och uttag.

Stöd i krisen

EMMA SVENSSON ORDFÖRANDE LUS ELVIRA KÄLLBERG VICE ORDFÖRANDE LUS

DETTA ÄR LUS Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet.

Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

26 | Lundagård nummer 2 2022

ELVIRA KÄLLBERG VICE ORDFÖRANDE LUS

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Missa inte vårens digitala föreläsningar om studenthälsa!

Missa inte Karriärfestivalen den 8–17 mars!

Vill du lära dig hur du kan stärka din profil på LinkedIn? Eller är du nyfiken på hur rekryterare resonerar och vad de värderar hos sina kandidater? Kanske vill du ha tips på hur du skriver ett riktigt bra personligt brev? Utöver flera spännande karriärevenemang så avrundas festivalen med en digital studentjobbsmässa den 17 mars. På Studentjobbsmässan kan du

ta kontakt med arbetsgivare och söka extrajobb, sommarjobb och praktik.

Karriärfestivalen är gratis och helt digital, men har ett begränsat antal platser. Du väljer själv hur många evenemang du vill gå på.

Läs mer om respektive evenemang och anmäl dig på www.lu.se/karriarfestivalen.

Marion åkte till Nepal med MFS-stipendium Varför bestämde du dig för att bestämde dig för att göra Minor Field Studies?

Jag ville arbeta i ett projekt som hjälper människor. Möjligheten att ta del av människors erfarenheter och kunskap motiverar mig att göra mitt allra bästa!

Vilka är dina tre viktigaste lärdomar från din utlandsvistelse?

Det är en utmaning att fokusera på studierna i ett nytt land med många nya upplevelser. Det är svårt att kommunicera idéer när det finns en

språkbarriär. Och det är svårt att dölja att man just har ätit en superhet chili!

Tips till andra studenter?

Våga! Ansök! Varför inte ta chansen att få uppleva något fantastiskt!

Sök Minor Field Studies (MFS) stipendi­ um 5–25 april. Läs mer här: www.lu.se/mfs

Möt världen i Lund!

Bli internationell fadder hösten 2022 Ta chansen att lära känna studenter från hela världen. Tillsammans med din faddergrupp ordnar du aktiviteter för internationella studenter som börjar sin studietid i Lund till hösten. Som internationell fadder spelar du en viktig roll i att hjälpa dessa studenter att komma in i livet i Lund och i Sverige.

Läs mer om det internationella fadderprogrammet och anmäl dig senast den 24 april på www.lu.se/fadder

Studenthälsans föreläsningsprogram, onsdagar klockan 15.15 –16.00 9 mars: Vad ska jag med dessa förbannade känslor till?

16 mars: Uppsatsernas psykologiska fallgropar 23 mars: Tankar – en superkraft eller en orsak till ohälsa?

30 mars: Om att må dåligt, vad kan jag göra själv och när bör jag söka hjälp 6 april: Stressföreläsning Läs mer om föreläsningarna och hur du anmäler dig på www.lu.se/studenthalsan OSÄKER PÅ VAD DU SKA PLUGGA TILL HÖSTEN? Inför sista anmälningsdag till höstterminen den 19 april har allmänna studievägledningen öppet för drop-in-vägledning (5–19 april). Men redan nu kan du boka in individuella vägledningssamtal. Ta chansen att ställa dina frågor om val av utbildning, ta upp funderingar kring ansökan och antagningsregler eller få veta mer om vilka yrkesområden olika utbildningar leder till.

För närvarande erbjuds dessa vägledningssamtal via telefon eller Zoom. Välkommen!

Mer information hittar du på www.lu.se/ studievagledning HAR DU EN VARAKTIG FUNKTIONS­ NEDSÄTTNING, SOM TILL EXEMPEL DYSLEXI ELLER ADHD? Då kan du ansöka om pedagogiskt stöd i studierna! Du gör din anmälan via www.nais. uhr.se. Därefter blir du kontaktad av någon av Pedagogiskt stöds samordnare, som ansvarar för just din fakultet.

Mer information om pedagogiskt stöd hittar du på: www.lu.se/pedagogisktstod GÅR DET TRÖGT MED STUDIERNA? Vill du förbättra din studieteknik eller kanske bli bättre på att skriva akademiska texter? Tycker du att det är ensamt när du sitter och skriver?

Då kan du vända dig till oss på Studieverkstaden. Välkommen att delta i någon av vårens aktiviteter!

Datum och mer information om aktiviteterna hittar du på: www.lu.se/studieverkstaden

WWW.LU.SE Lundagård nummer 2 2022 |

27

debatt och insändare

Sluta låtsas som att det var bättre förr

The Beatles låtar hade kunnat skrivas av Olivia Rodrigo, menar Patryk Banach. När studenter fastnar vid gamla klassiker bör de komma ihåg att musikindustrin har utvecklats dramatiskt.

På många av efterfesterna jag varit på har det pågått många debatter kring vad som spelas. Det har flera gånger förekommit att jag ”fått aux-sladden” (kopplat till chromecasten i Gen Z-termer) och fått skit för min musiksmak. ’’Vad fan är detta” får jag höra bara för att jag välsignar mina vänner med Aviciis revolutionerande housemusik, Dorian Electras banbrytande hyperpop eller Wellerman’s Sea (eller vad som varit trendigt på Tiktok den senaste veckan). Jag börjar känna mig trött på att man smutskastar populärkulturen som något som bör undvikas lika mycket som korridorsgrannen som hostar lite för mycket under pandemin, utan snarare något vi borde uppskatta. jag drar mig till dessa kretsar ibland. Nationer som uppskattar musik, föreningar inom Akademiska Föreningen som gärna hänger och snackar om de senaste låtarna av indieband och krogar där man spelar låtar av ”nästa Håkan Hellström”, men trots det tror jag att folk måste skärpa sig när det kommer till smak.

JAG FÖRSTÅR ATT

MISSFÖRSTÅ MIG RÄTT, jag älskar Foxen på Sydskånska och det är kul med en 90-talsklubb då och då (trots att det känns extremt 2016, dags att inse att 2010 är throwback-musik), men behöver detta verkligen vara på bekostnad av modern, ny musik? För mig är Lund en plats där man får ha kul och inte behöver ta saker på stort allvar, detta är varför jag inte vill ha en stor debatt kring spellistan på en mellanfest utan bara låta folk ha roligt.

JAG MENAR ABSOLUT inte att all ny musik är bra, inte heller att all populärmusik är det bästa som hänt världen, men vi måste sluta låtsas som att allting Carola gjorde för 30 år sedan är så jävla bra. Jag tror att vi måste vara beredda på att släppa ”nostalgin” för att kunna röra oss vidare rent kulturellt. Folk verkar glömma bort att även The Beatles var mainstream en gång i tiden.

EN ANNAN SAK jag finner intressant i detta är just faktumet att gammal musik betraktas som speciell bara för att den är gammal och ”retro”. Jag har hört hur många tolkningar som helst om hur Lucy In the Sky with Diamonds handlar/inte handlar om LSD eller att Let it be är en av världens bästa låtar. Men jag tror att det är värt att komma ihåg att Olivia Rodrigo hade kunnat skriva Here Comes the Sun, men hade The Beatles kunnat skriva Good 4 U? Svaret är troligtvis inte. Musikindustrin förr var tyvärr inte tillräckligt utvecklad i jämförelse med dagens fantastiska pop.

JA, JAG KANSKE låter som en extremt hjärntvättad kapitalistisk människa med en medelklassig smak när det kommer till kultur eller media. Men det är viktigt att komma ihåg att under det senaste decenniet har även HBTQ-artister fått vara med i musikbranschen och bidra till kultur, snarare än ett gäng vita killar som hade hybris (Ja, The Beatles.) Fastän jag får kritik för att musiken jag lyssnar på låter som om Skrillex dator kraschade eller någon tappade en låda med bestick ner för en trappa, så tycker jag att det finns en poäng i att upptäcka SOPHIEs experimentella produktion av ljudtextur och identitet. CupcakKes text:

Yo’ dick brick-hard like a medal I got three holes for it like a pretzel (mhm) Tight as a virgin boy don’t get nervous (tight) I’m here to serve you customer service kanske inte låter lika fint som något Bob Dylan har skrivit. Däremot tror jag att det finns ett stort värde i att låta kvinnor sjunga om sin sexuella frigörelse. Absolut, John Lennons Imagine må vara fin, men den är absolut inte lika välproducerad och relaterbar som Ariana Grandes Thank you, next.

Patryk Banach, student vid Lunds universitet

SKRIV TILL LUNDAGÅRD Om du vill skriva till debattsidan finns mer information på lundagard.se/skriv-till-debatt.

Om du har frågor är du välkommen att kontakta vår chefredaktör Viktor Wallén på viktor.wallen@lundagard.se Notera också att debattsidorna är redaktionellt obundna Lundagård, och enbart representerar skribenternas egna åsikter. Vi förbehåller oss rätten att göra mindre språkliga ändringar i inskickade texter.

28 | Lundagård nummer 2 2022

O: FELICIA PASAN FOT EN

Lundagård tar emot debattartiklar och insändare löpande.

ÅSIKTERNA SOM FRAMFÖRS ÄR SKRIBENTERNAS. LÄS MER DEBATTER OCH INSÄNDARE PÅ LUNDAGARD.SE

Är det du som är galen eller världen som är sjuk?

O: FELICIA PASAN FOT EN

När nästan en miljon svenskar tar antidepressiva läkemedel är det något djupt fel på samhället, skriver studenten Edvin Tiba i sin insändare. Små magiska piller kan inte vara den eviga lösningen.

Jag likt många andra har en näst intill ritualliknande morgonrutin.

Jag slår upp mina ögon till det hemska repetitiva tjutet av alarmet, tillfredsställer genast mitt nikotinberoende och slö-scrollar på telefonen en stund medan jag samlar kraft för att starta dagen. Med ett ryck tar jag mig ur sängen – nästa substans min kropp kräver är koffein.

Kaffekokaren slås på och puttrar lugnt i köket medan jag går in i badrummet. Där i badrumsskåpet finns det kanske viktigaste intaget för dagen – de små gula och gröna kapslarna som håller mig och så många andra flytande.

JAG ÄR TACKSAM för dessa små magiska piller. De lyfte mig upp ur hopplösheten och gav mig en framtidstro jag inte visste fanns. Utan dem hade jag med största sannolikhet inte suttit här i Lund idag, tagit mig igenom min första termin på högskolenivå eller orkat leva det sociala liv jag lever idag – fyllt av fina möten, nya människor och relationer som jag innerligt hoppas och tror kommer hålla livet ut.

jag inte låta bli att se varje morgon som ett nederlag. Ett nederlag i form av en kemiskt konstgjord andning jag behöver för att överhuvudtaget fungera i det samhälle jag lever i. Idag är det cirka 1 miljon svenskar som mår så pass dåligt att de äter antidepressiva läkemedel för att klara sig genom vardagen – låt oss tänka på det en stund.

MEN SAMTIDIGT KAN

HUR KAN DET komma sig? Det är självklart svårt att peka på en specifik anledning, bovarna i dramat är många. Men det går att konstatera att över 1 miljon människor i Sverige inte får sina behov tillgodosedda. Över en miljon människor klarar inte den press som ställs på individen och inte passar i det snäva prestationsbaserade ideal som vi lever efter idag. Vår vardag präglas av vad man som individ är kapabel till att prestera, producera och leverera. Den snabba, och för samhället kostnadseffektiva lösningen som erbjuds blir då att medicinera.

Bedöva dina känslor och fortsätt gno på. Allt för att tillfredsställa och upprätthålla ett ekonomiskt maskineri som dessutom urholkar planetens resurser så till den grad att vårt gemensamma hem bokstavligt talat håller på att brinna upp. Samtidigt som profiten av vårt slit flyttas upp i pyramiden till den rikaste procenten.

MAN SKA PASSA sig för att säga vad som är naturligt och inte för människan. Alla är vi stöpta i olika formar med olika drömmar, viljor och förutsättningar – ekonomiska som sociala samt kognitiva. Och det är just där vi finner problemet – den liberala marknadsekonomi som styr varenda steg och val vi tar här i livet passar inte alla. Jag skulle våga påstå att det rentav är få som faktiskt passar in i den snäva formen, ändå kämpar vi för att modellera oss efter de skeva ideal den belönar. Blir vi lyckliga av det? Är det syftet med den begränsade, dyrbara tiden vi har här i jordelivet? Jag tror inte det.

KANSKE TILLHÖR JAG den skaran vars hjärna befinner sig i en naturlig kemisk obalans och behöver en extra boost serotonin, kanske är min psykiska ohälsa en produkt av samhällsmiljön jag lever i. Kanske är det så att jag bara är lite gnällig. Oavsett så sköljer jag slaviskt ner dessa små magiska piller varje morgon. För jag vet, att utan dem så sjunker jag under trycket av det meritokratiska samhälle vi skapat och varje dag väljer att upprätthålla.

Edvin Tiba, student vid Lunds universitet

CAMPUS COFFEESHOP Helsingborg

Cafét som har det mesta en student behöver under en dag på Campus. Allt från frukost, lunch, fika, drycker och godis till studentvänliga priser.

Varmt välkomna önskar Gitte med personal.

Följ oss på facebook 042-128087 Våra öppettider är Mån-tor 8.00-16.00 Fredag 8.00-15.30

Lundagård nummer 2 2022 | 29

Vill du göra skillnad för Malmös äldre i sommar?

Ge Maj-Britt ett läkande skratt eller cykla till Ingas vårdplanering Hälsa, vård och omsorg i Malmö stad söker över 1000 sommarvikarier för att kunna ge det bästa stödet till äldre Malmöbor. Främst inom hemtjänst, hemsjukvård, rehab och på våra äldreboenden.

Vi kan inte lova skoj vid köksbordet – eller vardagsmotion – varje dag, men däremot att du får ett meningsfullt och utvecklande sommarjobb som ger dig viktiga yrkeserfarenheter för framtiden. Och massvis av nya kollegor och kontakter.

Sommaren 2022 söker vi främst:  VÅRDBITRÄDEN  UNDERSKÖTERSKOR  ARBETSTERAPEUTER  FYSIOTERAPEUTER  BISTÅNDSHANDLÄGGARE  KOCKAR

Läs mer om oss i vår egen tidning: malmo.se/ spaning

Möt fler av våra medarbetare och få inblick i hur det är att jobba hos oss >> malmo.se/jobbivårdomsorg Välkommen med din ansökan!

Hälsa, vård & omsorg – när varje dag är viktigast!

Vår ledstjärna som du bidrar till när du jobbar hos oss!

hejdå student FOTO: JOHAN LARSSON

Mjauuu mjauuu…

HEJ STUDENT! 35 år

Södra Sandby MARCUS i ca 7 år, just nu kurserna ”Food, AMASALIDIS Studerat tradition and innovation” och ”Critical Urban Geography”

Hur firar du vårens ankomst?

– En lång cykelrunda, det är det bästa sättet att fira på.

Har du någon favoritlåt på dansgolvet?

– Kan väl börja med att säga att jag inte tycker om Stad i ljus. Men annars skulle jag säga en klassisk Avicii-dänga, I Could Be The One Vad är det roligaste som har hänt i Lund?

– Att träffa alla internationella studenter, det är för mig det absolut roligaste som har hänt genom åren. Just kulturbiten är det speciella.

Fjärde år kommer med nytt liv Men ibland det är svårt att vara aktiv Missad detalj i testamente: Namn går mot reglemente!

Massa skyltar de rekonstruera, campingstol är titeln numera! Ölen i halsen på lusen ösas Av köpstopp hon då mötas Nu får det minsann räcka, det är pub även nästa vecka!

En fredagkväll, klockan är åtta Stadens bostäder busighet blotta Liten meme glider ut, men är försvunnen nästa minut Grön av gul blir gripen Lätt hänt när man är fifflareliten Eken inför dom samtidigt stå Sluta härma röd och blå!

Tack och hej för denna helg Morris hälsar: Håll ögonen öppna under Karnevelj!

Morrhoppan

Vilken typ av viking hade du varit?

– Jag hade varit Tor, för det hade varit rätt så fett att ha med sig en hammare hela tiden.

MÅNADENS TANKEBANA AV IDA HEIN OLSSON

Lundagård nummer 2 2022 | 31

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring via Ladok Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

KORSORD

Bokstäverna i de ljusblåa rutorna bildar ett tävlingsord.

KORSORD AV SOFIE MEURLING

Skicka in svaret i ett mejl till korsord@lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas den 15 mars.

LUNDAGÅRDS NOVELLTÄVLING

Har du haft kreativt skrivande som coronaprojekt? Har du gömda författardrömmar? Eller tycker du bara om att skriva när du har en stund över?

Medverka i Lundagårds novelltävling!

VI SÖKER NOVELLER

på temat ”hemvist”. Vad är ett hem, en hemort, en hemhörighet? Vad händer när vi läm-

nar en gammal hemvist för att skapa en ny?

NOVELLEN SKA VARA max

12 000 tecken (inkl. blanksteg) lång. Deadline är den 23 april. Redaktionen kommer

att läsa novellerna och välja ut de tre bästa för att publiceras på webben i maj. Vi gör gärna en tillhörande intervju med dig som blir publicerad, där du får berätta om dig själv, din novell och ditt skrivande.

MEJLA DIN NOVELL

Lycka till!

till lundagard@lundagard.se