Lundagård 2012 nr8

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 8 2012

novischen nappar Nationerna - bättre vänner än någonsin. Men under en månad i början av hösten ställs alla mot alla i en kamp för att säkra tillväxten. I spelet om att fiska nya medlemmar är man antingen vinnare eller förlorare. Sid 6-7

praktiskt taget

Moment 22 när arbetslivserfarenhet kräver arbetslivserfarenhet. Sid 14-19 s 1.indd 1

pluggställningarna politiska serier Hängande huvuden och krökta ryggar.

Sträck på dig och må bättre. Sid 26-29

Stålmannen och Fantomen får ge vika när feministerna tar över. Sid 34-35 12-10-22 06.28.06

FR happi ness

in a es ack m co lat p f

© Inter IKEA Systems B.V. 2009

ss ine p p ha

© Inter IKEA Systems B.V. 2009

WEDEN S OM

LOW ST W OUO LBC NOT TT S O C ATNAONTY

come flat psain a ck

Take everything Take everything you’ve learned you’ve learned totoaawhole whole new doing newlevel level of of doing How far will that hard-earned piece of How far will that hard-earned piece of paper take you? With opportunities paper take you? With opportunities worldwide in product development, IT, worldwide in product development, IT, distribution, sales, purchasing distribution, sales, purchasingand andmuch much more, you you cancan shape thethe IKEA more, shape IKEAcareer careeryou you wantwant in the stages that work best in the stages that work bestfor foryou. you. experience workingwith with You’llYou’ll gaingain experience working professionals from a wide rangeofoffields. fields. professionals from a wide range And work challenging anddiverse diverse And work withwith challenging and assignments in an environment where assignments in an environment where your ideas will be heard. your ideas will be heard.

ST BUTCO N AT A TY COS

IKEA is a home furnishing company that

IKEA is a home furnishing company that offers well-designed, functional home offers well-designed, functional home furnishing products at prices so low that furnishing products at prices so low that as many manypeople people possible afford as asas possible can can afford them.You’ll You’llbebe part ofglobal a global family them. part of a family of of colleaguesthat that shares uncommon colleagues shares an an uncommon corporate - to create a better corporatevalue value - to create a better everyday thethe many people. everydaylife lifeforfor many people.

You’ve got your degree. If using it to You’ve got your degree. If using it to launch a career where you never stop launch a career where you never stop learning sounds good, let’s have a chat.

learning sounds good, let’s have a chat.

IKEA.SE/STUDENT

IKEA.sE/studEnt

enrdfeurlful d n u yyoou wo fwuotufurteure Asso Agrow KEAA gr Iw E s K w I o r g ws

gro

e chaw llenge ...

e chaw llenge ...

s 2-3 Ledare.indd 1

12-10-22 07.21.04

© Inter IKEA Systems B.V. 2009

© Inter IKEA Systems B.V. 2009

ledare

Hur vågade kan vi va?

Arbetsförhållandena på campus ser inte så charmiga ut när den nyligen släppta personalenkäten skådas i sömmarna. Nu är det upp till bevis för vicerektorn Nils Danielsson o co att se till att vi får en schyst arbetsplats. Låt inte ett bra initiativ falla mellan stolarna, rensa upp bland de förhållanden som skapar sömnsvårigheter och stressproblem för personalen på Universitetet.

jh

lyft luren!

Nog för att det finns många i nationsvärlden som har en förvriden bild av sin studenttidning, men frågan är om vi inte har haft något slags rekord i skrämselhicka under hösten.

De mest märkliga ryktena når oss i tornet nuförtiden.

Men vad som än sägs - vi driver ingen kampanj mot glädje eller maffiahotar om publiceringar. Låter något konstigt, så lyft istället luren och ring 046-14 40 20, så lovar vi att förklara hur saker egentligen ligger till.

mjp

ska studentlund flyta på sprit?

Nästan hälften av Sveriges studenter har en riskfylld alkoholkonsumtion.

Sprit och dryckesvisor är ofta föreningarnas enda sätt att säga välkommen eller tack. Tystnaden kring studentlivets kassako är ett svek. studentlund börjar andas ut. Det tog ett par år att känna sig säker: Det överlever. Åtminstone några år till. Genom att kräva att du går med i både kår, nation och Akademiska föreningen för att vara med i någotdera har studentorganisationerna sluppit den medlemsflykt som fruktades vid kårobligatoriets avskaffande för två år sedan.

Det finns viktig kritik som kan riktas mot Studentlundslösningen. På vilket sätt stärks kårens legitimitet att föra studenternas talan om de bara är med i den för att de vill spela teater eller prata utrikespolitik i en helt annan organisation?

Och ska studenter behöva pytsa in pengar till diverse kulturverksamheter för att kunna vara med i sin kår? Men förhoppningsvis har konceptet skapat en trygghet att höja blicken och fokusera på annat än överlevnad. kanske är det nu det börjar bli läge att tala om en obekväm faktor som håller Studentlund flytande: sprit. Det går inte att förneka att många av dem som skaffar det där studentkortet varken bryr sig om kåren eller vill engagera sig i studentlivet. Ett av Studentlunds starkaste kort är fortfarande nationernas billiga alkohol. Det är också ofta en av de få nationsverksamheter som faktiskt går med vinst. Det säger något om studentkulturen att nationerna, som en gång var tänkta att ge studenter ett alternativ till alkoholkulturen, numera till viss del bär upp Studentlund genom densamma. Särskilt med tanke på att 44,3 procent

av studenterna hade en riskfylld alkoholkonsumtion i Folkhälsoinstitu"Att bara ertets senaste undersökning 2010. Det är kanske inte känna probleföreningslivets fel att siffmet vore en rorna ser ut så. Men trots god start." försök till förbättringar inom både kårer och nationer, finns det fortfarande en aningslöshet på många håll. Hösten inleddes precis som vanligt med att novischer invigdes i studentlivets traditioner med ölindränkta lekar och sittningar där underhållningen helt består av dryckesvisor. Engagerade belönas inte sällan med gratis alkohol på fester och tacksittningar. det handlar inte om att peka finger åt enskilda individers dryckesvanor, inte heller om att det måste vara fel att bjuda sina aktiva på ett glas vin till maten. Men i kölvattnet av myten om den charmiga studentfyllan följer samma problem som i resten av samhället: alkoholism, hälsoproblem, helveten till uppväxter. Varje axelryckning är ett svek mot de som drabbas.

För seriösa studentorganisationer är vettig alkoholhantering dessutom en fråga om att ge alla lika chanser. Det finns många orsaker till att en person inte vill eller kan dricka – religion eller hälsa till exempel. I organisationer där det informella, sociala livet kretsar kring alkohol blir det både svårare och mindre attraktivt för dem att avancera.

Tydliga policies och satsningar på alkoholfria aktiviteter hjälper. Men att bara erkänna problemet vore en god start. ida ölmedal, redaktör

lundagård nr 8 2012

”Malmö var den hemskaste platsen i världen.”

”De är i Österrike, och just nu är situationen lite spänd”

Möt föreningen Lair - sid 30-31

Träffa Nene Ormes - sid 20-21

”Något av det slappaste man kan läsa i Lund”

Följ kursen i pedagogik - sid 22-23

”Din mamma suger Lundafalafel i helvetet, Prälle.”

Plocka fram fantasynörden i dig- sid 42-43

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 40 0000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Ida Ölmedal ida.olmedal@lundagard.se Biträdande redaktör Max Jedeur-Palmgren max@lundagard.se Webbredaktör Jacob Hederos jacob.hederos@ lundagard.se Bildchef Henrik Larsson Nöjesredaktörer Kenneth Carlsson, Mette Mjöberg-Tegnander

Redaktion Jonas Jacobsson, Henrik Larsson, CarlJohan Kullving, Ellen Paulsson, Tobias Persson, Annika Skogar, Sebastian Hagberg, Tove Kluge, Kenneth Carlsson Medarbetare detta nummer Nina Lind, Tor Gasslander, Tobias Stefansson, Virve Ivarsson, Maria Rosén, Linnea Lundborg, Bengt Pettersson, Q, Philip Stålhandske, Daniel Kindstrand, Catrin Jakobsson, Fredrik Toreblad, Emma Andersson, Kiia Valavaara, Jens Hunt, Linus Edenwall, Lukas Norrsell, Jane Dinh, Andreea Toca, Erik Hultgren, Isak Enqvist Omslag Henrik Larsson Kattlogotyp Alfred Gunnarsson Prenumeration 170 kronor per år, beställ på

"Färgerna påverkar hur vi mår"

En lysande framtid spås för LED-lamporna - sid 24-25

046-14 40 20. Studentpreumeration 135kr. För utlandspreumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring Hos din nation eller kår.

Tryck V-Tab. Pressläggning 22 oktober.

Deadline nr 9/2012 23 november. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe. TSkontrollerad upplaga 40 000.

KONTAKT Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

ts

www.ts.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitets studentkårer respektive Lunds universitet.

Därför får du inte Lundagård Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

annonsera i lundagård - kontakta vår annonsbyrå tomat: 046-13 74 00/www.tomat.se Redigering: Carl-Johan Kullving

s 2-3 Ledare.indd 2

lundagård nr x 2011

x

12-10-22 07.25.49

o

detta har hänt

nyheter från lundagard.se 12-10-04

ett omöjligt uppdrag?

35 timmar, en förskolegård och

flera hinderbanor att bygga. Det är vad studenterna i masterprogrammet Technology Management hade framför sig.

”Vi vill lyfta fram human­ ister ute i arbetslivet.”

Humanist- och teologkåren har tillsammans med Projekt Athena startat Humanistjakten.

12-09-25

327 Valbara platser på utbytesprogrammet LUUP ska nu 4

lundagård nr 8 2012

s 4-5 webb nr8.indd 1

fördelas ut på fakulteterna, med ambitionen att skapa fler utbyten. "Vi har sållat bort skogen och har träden kvar" menar Christina Grossmann, chef för internationella avdelningen på LTH. 12-09-29

"Vi hoppas att det kommer gå av bara farten."

Tidsmaskinen tog hem den första vinsten i

Nationsklubbspulsen, och har ambitionen att göra det ännu en gång. Gå in och rösta på din favorit på Lundagard.se.

två positioner jämfört med förra året, men Uppsala föll ur topp 100 i World University Ranking.

12-10-03 Inbrott hos naturvetarkåren

12-10-05

När ordföranden Jonna Axbom kom in på kontoret hade fönstret brutits upp och två bärbara datorer stulits.

Totalt skedde nio inbrott i universitetslokaler under september.

12-10-04 lund

plats 82

på

Lunds universitet tappade

4 500 Nya surfpunkter för Eduroam-nätverket ska göra det enklare att koppla upp.

12-10-09 ”Erasmus

saknar pengar”

Det varnar den Europeiska studentunionen för inför HT13.

foto: emil langvald

12-09-25

klassikern: extraknäck

Hur viktigt är det med praktik när det finns extrajobb?

2010 hängde Lundagård med några annorlunda inkomstbringare.

det senaste från www.lundagard.se Redigering: Jacob Hederos

12-10-22 06.35.48

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

månadens webbkrönika

12-10-03

photo: foto: erik jenshultgren hunt

foto: lukas norrsell

världens bästa land

news from lundagard.net ”It was decided that the union will organize the café.”

Laura Kokki, at the organisational team behind the language meeting point Café Multilingua, was relieved after the decision implementing the union taking over after the university left the job.

12-10-08 working for work in sweden

Employment for international students is a difficult issue in Sweden, but Kristin Lanevik, Worklife Coordinator at the Lunds Social Science Union gives suggestions on how to ease the process.

"Speakers should lift the possibilities of employment, rather than how difficult it is to find a job“

när ni läser detta befinner vi oss troligen i USA

12-10-11 an

american embassy in lund

He did not hand out that many visas, but during his ambassadorial visit in Lund, Mark Brzezinski had time to encourage students to study in the states. But the students wanted to talk more about the upcoming election.

12-10-16 why

pink?

Lund's university house changed color during nighttime at the end of October.

The idea, orginally from the White House in Washington, is to draw awareness to the International Breast Cancer Research Campaign.

10 oktober besökte den amerikanska ambassadören Mark Brezinski Lund. Såväl pressträffen på förmiddagen som frågestunden med ett hundratal studenter blev en or"Men visst kan gie i svensk självupptagenhet. photo: andreea toca

20

snart i lund

…procent av de direkta forskningsbidragen från regeringen ska delas ut genom kollegial bedömning, så kallad peer-review. Det föreslås i regeringens forskningsproposition. foto: jens hunt

12-11-07 Arbetsmarknadsdagarna ARKAD på LTH. 12-11-08 AF-spelen bjuder in till Cluedo.

12-11-10 Sveriges enligt egen utsago näst störst bal, GA, på AF-borgen.

12-11-14 Rikspolischefen Bengt Svenson gästar Studentafton.

12-12-08 Lundagård nummer 9 i brevlådan.

för att studera den amerikanska valrörelsen. Världens största ekonomi och enda supermakt ska välja ledare för de kommande fyra åren. Mängden lärdomar och erfarenheter att ta med sig hem borde vara oändlig. Gemene svensk verkar dock mestadels vara intresserad av valrörelsens tabbar och avigsidor. I en intervju med Sveriges Radio inför vår resa fick vi börja med att svara på frågan: ”Skulle inte den amerikanska valrörelsen bli bättre om de lärde sig av svensk kvalitetsjournalistik?”.

Ingen fråga behandlade vad vi skulle kunna lära oss av dem.

studentvärlden är minst lika introvert. Den

do you want to join our international news edition? contact us on lundagard@lundagard.se 12-10-12

”det tog mindre än en vecka, så hörde jag det första gången: Vi svenskar är ju bäst i världen.” Så sammanfattade den finske utrikeskorrespondenten Björn Östling sin upplevelse av Sverige. Ett land där nationalism är fult, men där invånarna från barnsben får lära sig att svensk sjukvård, demokrati, trygghetssystem, bistånd, ja det mesta, befinner sig i världsklass. Och den som tror de är bäst tror sällan att de kan lära av andra.

12-10-15 jullovet under lupp Mindre uppgifter i början av vårterminen kan vara lösningen på Lunds tekniska högskola för att möta CSN:s krav.

"Såväl studenter som lärare värnar om jullovet, men vi får

vi svenskar också lära av andra?"

”vad har du lärt

dig av Sverige under din tid här?” ”Vad kan USA dra för nytta av ett samarbete med Sverige?” och så vidare. Uppenbarligen var det viktigare att gotta sig i den egna självgodheten än att vidga sina vyer. Men visst kan vi svenskar också lära av andra? Nya intryck, idéer och tankar skapas när människor från olika delar av världen möts och de blir allt viktigare i den framtidsutveckling vi alla är en del av.

under vår resa i USA kommer vi att blogga på

valbloggen.lundagard.se. Som svenskar kommer vi se med förvåning på pengarullningen, de religiösa inslagen, den spektakulära medierapporteringen och mycket mer. Men vår förhoppning är att se förbi våra invanda tankesätt, lära oss något nytt och kanske våga tänka tanken att allt inte är bättre i Sverige. Det kanske du också ska kunna göra? isak engqvist erik hultgren

försöka smeta ut den befintliga arbetsbelastningen" säger Omar Chaudhry, vice kårordförande.

12-10-19 Zlatan och dyngbaggar Det kan vara framgångs­receptet för att vinna Science Slamtävlingen Forskar Grand Prix för sinnesbiologen Maria Dacke.

lundagård nr 8 2012

s 4-5 webb nr8.indd 2

5

12-10-22 06.36.52

nyheter

Nationernas skilda världar i När röken lagt sig efter inskrivningsperioden, är det över lag glädjande siffror som representanterna för Studentlund kan räkna in. Från att initialt ha tappat ett par hundra medlemmar varje termin stannar minskningen på någon enstaka procent i år.

– Det är såklart väldigt glädjande att vi lyckas hålla den höga nivån av anslutning till Studentlund som vi har. Det visar på att konceptet fungerar, säger Björn Johansson, ordförande för Kuratorskollegiet som är samarbetsorganet för alla Lunds nationer förutom Smålands.

Allt eller inget. Det var lösningen som merparten av studentorganisationerna uppfann i Studentlund, för att bemöta kår- och nationsobligatoriets fall. Men trots ett allt mer intensifierat samarbete förblir nationerna bittra rivaler på ett område – i jakten på novischer.

När nationerna ska locka till sig så många som möjligt av de knappt 6 000 nya studenterna som vill komma åt det som generellt räknas som Lunds studentliv, är det en kamp om att säkra en fortsatt god återväxt. Och i den kampen har det gått olika bra för nationerna.

Wermlands fortfarande minst

Wermlands har liksom i fjol svårigheter att såväl locka till sig nya medlemmar som att behålla gamla. Vid kontrolltillfället hade Wermlands enbart 810 medlemmar, en minskning med tolv procent på ett år, vilket gör dem till den minsta av de studentlundsanknutna nationerna.

Endast Smålands nation med 457 medlemmar är mindre. Även Sydskånska nationen och Krischanstad nation visar nedgående trender i attraktionskraft.

Blekinska ökade mest

Mer glädjande tider är det för till exempel Blekingska nationen som i medlemsantal har krupit en bit över 1000-streck-

lika som bär?

Kanske blev några novischer förvirrade av Wermlands och Kalmars snarlika affisher? Enligt uppgift var båda nationerna lika förvånade när de såg vad de andra hade tapetserat stan med.

et, och är en 14 procent större nation än förra året. Också Malmö nation, som lockar flest novischer i förhållande till sin totala storlek, har haft en bra höst.

– Men man ska inte stirra sig blind på siffror. De säger inte allt om hur det går för en nation. Inte ens ekonomiskt eftersom medlemsintäkterna egentligen är en väldigt liten del av den totala omsättningen.

En nation med få medlemmar kan fortfarande fungera väldigt bra, med engagerade för- och tjänstemän och bra uppslutning på sina aktiviteter, säger Björn Johansson.

– Hur många novischer en nation lyckats locka speglar mest populariteten just nu, och sådant går alltid i vågor. Wermlands nation var till exempel tredje störst för inte så länge sedan, säger han. text max jedeur-palmgren

Antal betalande medlemmar ht12

östgöta

2 664

västgöta

1371

lunds

3585

malmö

2 343

helsingkrona

2 007

sydskånska

1 980

krischan

1 451

blekingska

1 093

göteborgs

1 927

hallands

1 882

kalmar

1 068

wermlands

810

smålands

457

* Statistiken bygger på siffror från Kuratorskollegiet. Siffrorna för 2012 är hämtade den 10 oktober. De från 2010 är hämtade i slutet av höstterminen 2010. Statistiken tar inte hänsyn till "nationsbytare".

hallå där sofia smeds, kurator på Wermlands nation, som precis som i fjol tappar flest medlemmar.

Hur känns det?

– Jag satt ju inte förra höstterminen, men det är klart att det är tråkigt. Fast jag tycker det känns bra ändå, både våra klubbar och vårt kafé går bra.

Hur jobbade ni för att locka nya medlemmar i år?

– Jag känner inte att jag behöver gå 6

lundagård nr 8 2012

s 6-7 nyheter.indd 1

wermlands in på sättet vi lockar nya medlemmar på, så det vill jag inte kommentera.

Hur ser du på medlemstappet i Studentlund generellt?

– Man märker av det, men jag tror det börja stabiliseras nu, så att vi vet hur många vi har att jobba med.

Ni låg i botten även förra året.

Känner du dig orolig?

– Nej, det gör jag inte. Jag tror vändningen kommer.

Hur ska ni göra för att det ska ske?

– Det kan jag inte svara på just nu.

cecilia patriksson, kurator på Blekingska nationen som har ökat sitt medlemsantal mest sedan i fjol.

Ni har ökat mest, hur känns det? − Det är jätteroligt. Jag tror vi är den enda nationen som har ökat antalet medlemmar sen kårobligatoriet föll. Det känns jättebra.

Hur kommer det sig? − Vi har blivit mycket bättre på att marknadsföra oss. Vi har en väldigt platt organisation, så man kan påver-

blekingska ka ganska mycket. Sen säger många att vi är väldigt öppna och välkomnande. Vi får många nationsbytare till oss, såna som varit med i en nation och sen kommer till oss för att de märker att de gillar det vi gör.

Hur ska ni göra för att fortsätta locka medlemmar?

– Vi ska fortsätta att synas och höras. Det är något som vi har lagt väldigt mycket krut på. Sen så ska vi fortsätta att hitta bra bokningar till våra klubbar.

Redigering: Tobias Persson

12-10-22 08.57.30

** Sm med själv

läs allt om novischperioden på lundagard.se ◣

r i jakten på novischerna

de 2

Storleksförändring sedan ht2010

Novischer (förändring mot ht11)

-3,8% (2 742)

618 (-7%)

-1,8% (1 382)

455 (+5%)

-21,1% (4 485)

715 (-12%)

-5,4% (2 475)

658 (+5%)

-7,9% (2 179)

410 (+8%)

-22,1% (2 542)

366 (-28%)

- 18,7% (1 792)

230 (-35%)

+4,8% (1 042)

245 (+55%)

-5,5% (2 039)

512 (+10%)

+7,5% (1 751)

514 (-14%)

-15,8% (1 268)

291 (+16%)

-31,6% (1184)

137 (-25%)

5151 …antal novischer som valt nation inom Studentlund, och fördelningen därimellan

…Qr-scanna för att se hela statistiken, eller gå in på www.lundagard.se

** Smålands statistik förs inte av Kuratorskollegiet då de inte är medlemmar i Studentlund. Källa för deras medlemsantal är dem själva.

klara shultz, kurator på Sydskånska nationen, vars medlemsantal har minskat nio procent sedan i fjol.

Vad beror det på?

– Jag vet inte. Medlemsantalet i Studentlund sjunker överlag så jag tror inte det har med vår verksamhet att göra.

Men varför tappar ni mer än många andra?

– Jag vet inte riktigt. De gör väl kanske något som vi inte gör. Vi kan bara jobba med att ha bra marknadsföring

sydskånska och trevligt bemötande. Vi kan inte tvinga någon att gå med i vår nation. Är det ett problem att inte lika många skriver in sig hos er?

– Nej, det är inget problem. Folk har olika skäl för att gå med i en nation, till exempel för att det är där deras kompisar hänger.

Hur ska ni göra för att få fler medlemmar?

– Vi får se inför nästa termin. Men jag tror att hela Studentlund måste jobba med det här.

martin matsson, kurator för Malmö nation som har ökat sitt medlemsantal med sju procent sedan i fjol.

Hur känner du för det?

– Det är väldigt kul och ett tecken på att det vi gör är attraktivt för folk.

Det känns som vi är på väg åt rätt håll.

Varför har ni lyckats locka många?

– Vi är en av få nationer som har öppet varje dag, så folk kan sitta här och plugga. Det är stor rotation på människor och det är kul att vara här.

malmö Har du några tips till andra nationer?

– Jag vet inte om jag kan ge tips till andra. Det kommer alltid att gå i vågor, men jag tror man ska försöka förvalta nationens tradition samtidigt som man håller sig i tiden.

Hur jobbade ni för att locka folk?

– Vi har jobbat mycket med marknadsföring och vår profil. Vi har jobbat mycket med sociala medier. Vi försöker se till att ligga i framkant när det gäller allt från det till artistbokningar. lundagård nr 8 2012

s 6-7 nyheter.indd 2

7

12-10-22 08.59.33

nyheter

Studenterna utnyttjar inte sin försäkring Studenterna är dåliga på att skade­anmäla sig när de råkar ut för olyckor. På Lunds universitet skadas ungefär 25 personer varje år enligt Kammarkollegiets statistik. Vanligast är cykelolyckor.

Få studenter känner till att de omfattas av en försäkring när de är på universitetet eller under transport dit eller därifrån.

– Det är ett stort problem. Vi får in ungefär 350 skadeanmälningar från studenter på ett år och det finns hundratusentals studenter i Sverige i dag, säger Erland Törngren, sektionschef och ansvarig för studentförsäkringen på Kammarkollegiet.

Vid Lundagårds sammanställning visar det sig även att endast 25 procent av skadeanmälarna är män.

– Tjejer har ofta bättre koll på att de är försäkrade och anmäler ifall de skadar sig. Killar hittar försäkringen om de skadar sig allvarligt, säger Erland Törngren.

– Vi jobbar aktivt mot universiteten och åker ut och informerar för att göra alla studenter medvetna om att de är för-

"Det är aldrig fel att anmäla." säkrade, säger han.

Cykelolyckor är vanligast

Olyckor där cyklar är involverade är vanligt bland studenter.

– Cykelolyckor är ett av våra typfall för studenter och är mest frekvent vid terminsstarten. Om studenten cyklar och krockar eller ramlar omkull och är på väg till eller från skolan omfattas han eller hon av försäkringen, men inte om man gör en avvikelse från färdvägen för att fika med en kompis och sen cykla hem, säger Erland Törngren.

I vår statistik har en student fått ersättning för en skada under skolarrangerad midsommarfest medan en

student som skadade sig i samband med nollning inte fått någon ersättning alls.

– Studentförsäkringen omfattar aldrig arrangemang av kåren och därför inte nollningar. Vi bedömer ersättningen efter vem som är arrangör och det måste vara universitetet.

Vissa får bara ut en hundralapp på försäkringen. Är det värt besväret att göra en skadeanmälan då?

– Ja, det är aldrig fel att skicka in en anmälan. Man måste komma ihåg att studenternas självrisk är på 500 kronor och att det ska uppfyllas först. Men anmälningarna hjälper även universiteten med sitt förebyggande arbete och vissa skador som studenten får kanske visar sig först efter några år, och då måste en anmälan ha gjorts senast tre år efter olycksfallet för att man ska kunna få ut något på försäkringen, säger Erland Törngren.

8

lundagård nr 8 2012

s 8-9 nyhet forsakringar.indd 1

…kronor fick en student som "knackade" av en bit av sin ena framtand då han cyklade omkull.

1 025 …kronor för skärsår genom nagel och nagelbädd på tummen. Studenten skar sig på ett skärblad på en maskin.

9 200 …kronor för en avskuren muskel och sena i finger.

Orsakas av en fällkniv som fälldes ihop på exkursion.

2 500

Dödsfall väckte debatt

I våras aktualiserades regelverken kring studieförsäkringen då en student vid Göteborgs universitet avled. Hon var på väg hem efter ett grupparbete med sina studiekamrater på ett café då hon förolyckades. Eftersom grupparbetet inte skett i universitetets lokaler omfattades hon inte av försäkringen. Med anledning av dödsfallet vill Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, att regelverket för studentförsäkringen ska göras om, men arbetet med den frågan är inte högt prioriterad.

– Den fysiska platsen ska inte spela någon roll för när studieförsäkringen gäller, säger Erik Arroy, ordförande för SFS. – Regelverket är inte anpassat efter hur studenterna pluggar i dag och alla campus har inte studieplatser åt alla sina studenter. Men vi har inte gjort någon uppföljning på det sedan i våras utan arbetar mer med hur socialförsäkringarna kan förbättras för studenterna, säger han. text carl-johan kullving grafik jonas jacobson

…kronor för dubbel fraktur nära höger handled/underarm som orsakades av en vurpa på inlines.

700 …kronor för ett knä som gick ur led under en övning på sjukgymnastutbildningen.

28 250 …kronor för en fraktur på höger fotled. Trillade med cykeln och bedöms som två procent medicinskt invalid.

så mycket är du värd Studentförsäkringen är tecknad av CSN och kan liknas vid arbetsskadeförsäkringen. Den gäller olycksfall som sker på universitetet eller vid arrangemang som universitetet står för, samt när du transporterar dig till och från skolan.

Sjukdomar omfattas inte av försäkringen.

Eftersom CSN står för försäkringen be-

1 190

höver du som student inte betala för den.

Vid dödsolycka betalar Kammarkollegiet för begravningskostnaderna och låter den övriga ersättningen bero på familjesituation. Ett prisbasbelopp går till dödsboet och i fall studenten har barn har de också rätt till tre prisbasbelopp.

Uppgifterna baseras på skade­­anmälningar inskickade till Kammarkollegiet där beslut om ersättning fattats sedan 1 januari 2010. Samtliga studenter studerade vid Lunds universitet vid skadetillfället.

Redigering: Tobias Persson

12-10-22 06.41.46

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

2 568

100 …kronor får en student för att det skvätte diskmedel i hennes öga då hon diskade efter en övning på BMC.

…kronor för huvudskador, nackproblem och värk i ryggen orsakade vid en cykelkollision

700 …kronor för hjärnskakning och förmodad sträckning i nacken efter att blivit påkörd av en cyklist.

6 700 4 497

…kronor för brutet båtben och spricka i ytterligare ett ben. Orsakat av en cykelkollision på LTH.

…kronor för revbensfraktur och hudskador. Student tappade kontroll över sin cykel och körde omkull.

1 250 …kronor för ett köttsår i vänster knä som fick sys med fyra stygn.

700 …kronor för bruten stortå.

Olyckan skedde då studenten tappade ett skåp under ett praktiskt moment. lundagård nr 8 2012

s 8-9 nyhet forsakringar.indd 2

9

12-10-22 06.43.13

nyheter

Svårt att få ut gamla tentor Att studenter och andra inte kan ta del av gamla tentor kan vara ett hot både mot studiernas effektivitet och demokratin.

Lundagårds undersökning visar att det oftast går bra att begära ut ex-tentor, men att institutionerna har olika rutiner. Vissa lämnar inte ut tentorna alls.

Tidigare använda tentor omfattas av offentlighetsprincipen, en del av Sveriges grundlag, och ska lämnas ut från universitetet till alla som ber om dem, utan frågor eller krångel.

När Lundagård testar att mejla till en utbildning på varje fakultet och ber att få se alla tentorna från första terminen visar det sig att hanteringen av frågan skiljer sig avsevärt åt. På Juridicum säljer man tentorna i häfte, trots att handlingarna egentligen ska vara gratis, och på musiklärarutbildningen går det inte att få ut tentorna alls.

Lagbrott att inte ge ut ex-tentor

lagen

Enligt Eva Körner Muhrbeck, utbildningsadministratör på läkarprogrammet, är svårigheterna med att få ut tentor ett större problem än att studenter får svårare att plugga.

– Detta är en offentlig handling och att inte lämna ut den är att bryta mot grundlagen. Att de sätter sig över den är faktiskt ett problem för demokratin.

Musikhögskolans prefekt Staffan Storm förklarar att det kan vara så att tentorna i vissa fall inte lämnas ut eftersom de inte har sparats. Det är i så fall ett brott mot tryckfrihetsförordningen som säger att alla handlingar ska arkiveras.

Att det skulle vara en generell princip att inte lämna ut tentor håller han dock inte med om.

– Vårt användande av traditionella tentor är väldigt begränsat. Men i de fallen de förekommer så ska man förstås få se dem.

Offentlighetsprincipen innebär att vem som helst har rätt att få ut allmänna handlingar, utan att berätta vem man är och varför man vill ha dokumentet. En tenta är en allmän handling eftersom den förvaras på en myndighet. Det enda undantaget till regeln är om handlingen är sekretessbelagd, vilket en tenta normalt inte är.

Källa: regeringen.se

"Jag bestämmer inte"

Inget vanligt problem för kåren

Enligt Pia Remheden "Vi brukar inte Eriksson, utbildningslämna ut tentor administratör för musiklärarutbildningen, är alls. De kan alltid det inget ovanligt att exhamna i fel händer." tentor inte lämnas ut.

– Vi brukar inte lämna ut tentor alls. De kan alltid hamna i fel händer.

Enligt offentlighetsprincipen är ni skyldiga att lämna ut tentor, men det gör ni alltså ändå inte?

– Så är det vad jag vet. Jag är inte den som bestämmer reglerna.

Men är det inte rimligt att tänka sig att du känner till vilka lagar som gäller innan du svarar på den här typen av förfrågningar?

– Du skrev väldigt kryptiskt i mejlet tycker jag. Det var liksom bara några ord.

På Humanistiskaoch teologiska studentkåren, som företräder student-erna på musiklärarutbildningen, är det enligt Lundagårds undersökning allra krångligast att hämta ut tentor. Kåren har dock inte

hört talas om några allvarliga problem.

Ordförande Clara Lundblad känner först inte till hur det ser ut, men efter en rundringning till kårens studentråd konstaterar hon att svårigheterna med att få tag på gamla tentor i alla fall inte är ett problem som särskilt "Det är många studenett väldigt ter vänder sig till kåren med. viktigt kan hjälpmedel" Däremot det vara så att alla studenter faktiskt inte vet att möjligheten finns, menar Clara Lundblad.

– Jag tror inte att alla känner till det.

De flesta vet nog, men det är nog väldigt olika om och hur institutionen informerar.

Lundblad kan se problem med att vissa studenter inte har tillgång till tentorna när många andra har det.

– Det är klart, det är ett väldigt viktigt hjälpmedel när man ska plugga. text tor gasslander

så gick undersökningen till Lundagård valde ut en utbildning från varje fakultet och begärde via mejl ut alla tentor från förra årskursens första år för att se hur gamla tentor hanteras. ▶▶ Logopedprogrammet: För de kurser som läses på in10

lundagård nr 8 2012

s 10-11 nyheter.indd 1

stitutionen kan tentor skickas ut via mejl eller post. Tentor för kurser som läses på andra institutioner får man kontakta respektive kursansvarige om. ▶▶ Psykolog­­programmet: Gamla tentor finns på programmets hemsida.

▶▶ Journalistprogrammet: Tentor kan hämtas i expeditionen. ▶▶ Civilekonomprogrammet: De senaste tentorna finns tillgängliga på internet. Övriga går att hämta hos utbildningsadministratören.

▶▶ Maskinteknik: Kursansvarige för respektive kurs får kontaktas individuellt för att få tag på ex-tentor. ▶▶ Kandidatprogrammet i teoretisk fysik: Kursansvarige för respektive kurs får kontaktas individuellt.

▶▶ Juristprogrammet: Gamla tentor säljs i ett häfte tillsammans med typiska svar för femton kronor i expeditionen. ▶▶ Ämneslärarubildning musik: ”Vi lämnar inte ut tentor sådär hux flux”.

Redigering: Tobias Persson

12-10-22 06.44.37

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

SUGEN PÅ ATT ARRANGERA

LUNDAKARNEVALEN?

DIN HÄLSA I LUND Vårdcentraler, barnavårdscentraler, barnmorskemottagningar, psykosocial kompetens och mycket mer. Vi finns här för dig om du blir sjuk och mår dåligt. Och även om du är frisk och vill ha råd om hälsa.

LUNDAKARNEVALEN SEDAN 1849

Tryggt, nära och bra.

SÖK TILL

Välkommen.

KARNEVALSKOMMITTÉN 2014

www.primarvardenskane.se

För mer info se: www.lundakarnevalen.se

MacBook Air Nu är den ännu snabbare än den ser ut.

RABATT

TILL LÄRARE &

STUDENTER PÅ ALLA

DATORER Den optimala bärbara vardagsdatorn har blivit bättre än någonsin. Nu har MacBook Air de senaste Intel-processorerna, snabbare grafik, snabbare flashlagring och FaceTime-HD-kamera i 720p-format. Allt förpackat i en otroligt tunn och lätt bärbar dator.

Södra Sveriges största och mest välsorterade Apple Premium Reseller.

Kullander Jansson AB - www.kullanderjansson.se MALMÖ Fridhemstorget 1 Tel 040 -10 08 30 Vardagar 10 – 18.30 Lördagar 11 – 15

halvs_lundagard_mba_aug12.indd 1

s 10-11 nyheter.indd 2

HELSINGBORG Kullagatan 57 Tel 042-32 40 30 Vardagar 10 – 18.30 Lördagar 11 – 15 Söndagar 12 – 16

KALMAR Kaggensgatan 27 Tel 0480-281 80 Vardagar 10 – 18.30 Lördagar 11 – 15

Gilla oss på Facebook! www.facebook.com/ kullanderjansson

lundagård nr 82012-09-17 2012 20.2511

12-10-22 06.44.58

nyheter citatet " "Den 31:a oktober är det dags för höstens kulturevenemang."

Malmö- och Göteborgs nation bjuder in till en visning av den nya Bondfilmen Skyfall. Dresscode: Smoking/Bondbrud. Drinkar och snittar utlovas.

hallå där... foto: jonas jacobson

foto: jonas jacobson

foto: bengt pettersson

? frågan

magdalena stadler och henrik melin,

kuratorer på Hallands och Västgöta nation, som försett Lundagård med en förfalskad bild från Hallands nations Hedviggille 1937. Detta för att sprida den felaktiga uppgiften att Lundagårds maskot, Quatten, deltog.

Historikern Per Stobaeus arbetar med universitetets mest exklusiva böcker. Den äldsta tryckta boken i samlingen är De Bello Gallico, överst t.v. Samlingen omfattar även äldre papyrus som besvärjelsen ovan, skriven på grekiska.

Vilken är universitetets äldsta bok?

Universitet äger miljontals böcker. Men vilka är egentligen de äldsta? Och är de tillgängliga för alla?

Den som arbetar med Lunds universitetsbiblioteks (UB) riktigt gamla böcker och dokument kan känna sig både trygg och bekväm.

Bibliotekets mest exklusiva innehåll förvaras nämligen några våningar ner under jorden, i ett antal korrekt tempererade rum som dessutom är bombsäkra.

Historikern Per Stobaeus som dagligen arbetar med denna del av UB:s samling, har för dagen dukat upp några av universitetets allra äldsta föremål.

– Den allra äldsta tryckta boken som UB har är Caesars De Bello Gallico, och trycktes i Rom 1469, berättar Per Stobaeus engagerat.

Boken är på latin och behandlar det Galliska kriget. Det är den äldsta tryckta utgåvan av texten, som har använts mycket i latinundervisningen.

– Boken var en gåva till universitetsbiblioteket från kung Karl XI. Ursprungligen var den ett krigsbyte från Tjeckien under 30-åriga 12

lundagård nr 8 2012

s 12-13 plock.indd 1

kriget. Så boken har funnits i UB redan från början.

bön, berättar Per Stobaeus.

Svenska böcker från 1400-talet

De allra äldsta handskrifterna som finns i UB:s förvar är omkring 800 stycken papyrer från Egypten, skrivna på grekiska under århundrandena kring Kristi födelse.

Mycket av det äldsta materialet på UB är digitaliserat och tillgängligt för alla. Den som vill bläddra handgripligen i dessa dyrgripar måste presentera skäl för varför det är motiverat, och får då sitta i specialläsesalen under bevakning.

Får ni besök av forskare från andra länder?

– Ja, det får vi. Vi har till exempel en stor samling uiguriska handskrifter från västra Kina. Och det har varit forskare från USA, Kina och Frankrike som har kommit de senaste åren, säger Per Stobaeus.

Vad händer om en läsare har sönder en bok eller handskrift?

– Det var en svår fråga. Men om man behandlar materialet mycket vårdslöst skulle det ju kunna bli ett rättsfall. Vi har ansvaret att bevara för framtiden, säger Per Stobaeus.

När det kommer till frågan vilken svensk bok på UB som är äldst, beror det på definitionen.

– Den äldsta boken som trycktes i Sverige, som vi har, är tidebönsboken Breviarium Upsalense. Den trycktes i Stockholm 1496, säger Per Stobaeus.

Men fanns det intresse för riktigt fina tryck under den här perioden så fick de enligt Per Stobaeus bege sig utomlands.

Den äldsta svenska boken på UB

"Den äldsta tryckta boken är Caesars De Bello Gallico." som trycktes utanför landets gränser är Brevarium Lincopense. Det var den annars från Stockholms blodbad så kände Hans Brask som lät trycka boken i Nürnberg 1493.

– Den innehåller texter som prästerna skulle läsa i sin dagliga

2 000 år gamla handskrifter

text bengt pettersson

Hur tänkte ni där?

Magdalena: En reporter från Lundagård ringde mig och ville ta reda på hur det kommer sig att vi har en lundagårdsquatt på Hallands expedition. Vi kände inte till historien, så vi tog tillfället i akt att göra ett skämt.

När började folk ana att det osade quatt?

Henrik: Det började spridas på nationerna ganska snart. Men det har inte varit någon som tyckt det varit konstigt att Lundagård publicerade det. Artikeln var ju skriven på ett sådant sätt att det var väldigt mycket upp till läsaren att avgöra om det var ett skämt eller på allvar.

Det finns trots allt en risk att läsarna litar på er. Tänkte ni berätta att det var ett skämt till slut?

Henrik: Ja, vi tänkte nog berätta det efter ett tag.

Er quatt är för övrigt betydligt fulare än Lundagårds. Till exempel har den kantstött nos. Vad beror det på?

Magdalena: Den har ju en så spännande historia.

Henrik: Den har varit igenom ett mediedrev.

Fotnot 1: För att inte bidra till fördunklingen av quattens historia har den falska bilden tagits bort från Lundagard.se.

Fotnot 2: Quatten på bilden är Lundagårds.

Hallands quatt känns alltså igen på att den inte är alls lika stilig.

text ida ölmedal Redigering: Tobias Persson

12-10-22 08.09.54

aktuell aktuell: när får vi vårt nobelpris?

"Hur mycket bättre är nobelpristagarna?"

I och med det som står i forskningspropositionen tänkte jag att det kan vara lämpligt att börja med Nobel. Det blev inget nobelpris i år heller?

– Till Sverige menar du?

Ja, eller till Lund – Det var ju en originell fråga. Jag brukar bli intervjuad med den frågan efter nya forskningspropositioner.

Säkert även av oss, men det kanske snart blir ändring på det i och med de extra miljarderna som strösslas ner över svensk forskning?

– Ja, hur långt ska mitt svar på det här bli. Vad som är jättepositivt med den här propositionen är att regeringen vågar satsa så pass mycket.

Det är en nivåhöjning på fyra miljarder kronor. Även i den förra propositionen var det en mycket rejäl satsning – en nivåhöjning på fem miljarder. Så med två sådana här propositioner i rad har man alltså höjt nivåerna med nio miljarder.

Vilket är mycket pengar.

– Tittar man på länderna i vår omvärld så vågar de inte satsa lika mycket. Där är det ofta budgetnedskärningar som gäller. Sverige är offensivt på det här området, och det är såklart jättebra. Sen är frågan vad man ska använda de här pengarna till.

Hur borde de användas?

– Det finns en gammal svensk paradgren som är medicin eller snarare biomedicin. Och där går det inte så bra som man är van vid frånden gamla storhetstiden. Och vad beror det på? Sverige har inte blivit sämre på något sätt, men andra har kört ikapp. Så det är na-

foto: max jedeur-palmgren

Nyligen presenterade regeringen en forskningsproposition där stora satsningar görs på bland annat ESS och Max IV. Lundagård satte sig ner med vicerektor Sven Strömqvist för att höra vad det här betyder för Lunds universitet.

Vem: Sven Strömqvist, vice rektor på Lunds universitet och professor i lingvistik.

Aktuell med: Är den vice rektor som har forskningsansvar och tycker att forsknings- och innovationspropositionen visar att Sverige vågar satsa trots den ekonomiska krisen.

Det här visste du inte om Sven Strömqvist: Har ett stort fotointresse.

som säger att Sverige ska flytta fram sin internationella position som forskningsnation. Och då måste man fråga sig: vad är det för spännande saker vi har som ger oss en konkurrensfördel i internationellt perspektiv? Att stärka den gamla paradgrenen en väg.

"Det blir rena köp- och säljfesten är Men samtidigt har vi med individuella stjärnor." de här fantastiska jätturligt att propositionen innehåller temikroskopen i Max VI och ESS. mycket satsningar på biomedicinsk Ingen annan kommer ha något som är i närheten av det i hela världen de forskning.

Utöver pengarna, är det en bra närmaste 15 eller 20 åren. Wow! Finns det ingen risk att vi överproposition tycker du?

– Det ligger en väldigt spän- värderar vad vi kan förvänta oss av nande anda i den här propositionen forskningsanläggningarna?

– Nä, det är precis tvärtom. Ingen i norra Europa har en sån här anläggning för att kunna riktigt förstå vilken kolossal betydelse de kommer att få. Så: snacka är bra, göra är ännu bättre. Men man måste höja blicken och ta många steg från vad man brukar göra när man tänker forskningsstrategi i Sverige. Satsningar på biomedicin är jätteviktigt och satsningar på materialvetenskap och MAX IV och ESS är jätteviktigt.

Men samspelet mellan materialvetenskap och biomedicin – där är vår absoluta konkurrensfördel om vi ska försöka få internationell excellens med nationell strategi i Sverige.

Och där är vi inte riktigt ännu, men vi ska jäklar i mig komma dit. Det är en fantastisk möjlighet vi har.

En annan grej som pekats på är att satsa på att locka hit toppforskare. När kommer Lund att anställa sina första superforskare?

– Vi har redan en del superforskare skulle jag vilja säga.

Men pedagogiken i det är ju att det är något Sverige inte har men vill ha hit.

– Vems pedagogik talar du om?

Den politiska pedagogiken bakom propositionen.

– Där kan jag vara lite kritisk också. Det är möjligt att det är det här med nobelprissyndromet som spökar. Visst, det är en fantastisk prmaskin för Sverige och vetenskapen med nobelpriset, och jag har den största respekt och är jättestolt över att Sverige har detta, men jag menar – hur mycket bättre är nobelpristagarna än de som är bland de hundra bästa i samma genre. Hårsmån alltså! Det är väldigt viktigt att tänka på att om man ska skapa toppforskning så ska man ha attraktiva miljöer med tillräckligt begåvade forskare som ger järnet och som kan samarbeta.

Det är fantastiskt att vid vissa lägen kunna spetsa dessa miljöer med en toppforskare som finns någon annanstans i världen, men det kan ofta vara en rätt så dyr historia.

Före detta arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin pratade på en konferens nyligen om att Sverige behöver en Zlatanprofessor.

Finns det inte en pr-mässig poäng i att man behöver starka personligheter?

– Men släpp fram de som finns lite bättre, och komplettera med ytterligare några. Den här fotbollsmetaforen är jag måttligt imponerad av måste jag säga. Det kan mycket väl slå bakut det där också så att det blir rena köp- och säljfesten med individuella stjärnor. Det är en lärdom som kan dras från Storbritannien, där en del professorer lånar ut sig i ett halvår till det eller det universitetet för att hjälpa upp deras anseende för att sedan försvinna någon annanstans. Men riktigt bra och kreativa forskningsmiljöer, de bygger man långsiktigt.

– Däremot är det jätteviktigt att inte förfalla till en konservativ mentalitet i en sådan miljö utan att släppa fram nya generationen med nya idéer.

Har ni varit dåliga på det?

– Ja, det har vi nog varit. text max jedeur-palmgren lundagård nr 8 2012

s 12-13 plock.indd 2

13

12-10-22 06.47.42

reportage

praktiskt taget En examen är sällan tillräckligt för att få jobb. Vad som krävs är arbetslivserfarenhet. Helst flera år. Det har universitetsvärlden förstått, men lösningen är långt ifrån självklar. ”Mer praktik”, menar många. ”Meningsfullt extrajobb”, tycker andra.

text annika skogar foto annika skogar, kiia valavaara, jane dinh 14

lundagård nr 8 2012

s 14-19 reportaget.indd 1

12-10-22 06.49.02

lundag책rd nr 8 2012

s 14-19 reportaget.indd 2

15

12-10-22 06.50.32

reportage

Marie Carlsson fick praktik på Sydsvenskans sportredaktion tilldelad från universitetet genom journalistutbildningen.

Vana steg rör sig genom Sydsvenskans sportredaktion.

Det är Marie Carlssons. Hon är inne på sin sjätte vecka praktik. Klockan är strax efter fem och snart ska hon gå hem för dagen. Huset där hon håller till ligger vid E22:ans norra infart till Malmö och kan knappast undgå någons blick. Med sina 15 våningar är det trots sina år på nacken fortfarande ett av Malmös högsta hus. Storleken är dock missvisande. De goda åren är historia och Sydsvenskans redaktion ryms numera på ett enda våningsplan.

– Det är klart jag är medveten om att det här inte är någon kanonbransch jag ger mig in i, säger Marie Carlsson.

Det är hennes sista termin på journalistprogrammet i Lund. Tidigare i år blev utbildningen kritiserad av Högskoleverket för bristande kvalitet. För att vara ett program på bara 90 högskolepoäng har det dock väldigt mycket praktik.

– Praktiken är jätteviktig. Som journalist är det "Vi fick önska olika platser och nödvändigt att lära sig hantverket, säger Marie sen blev vi tilldelade en plats."

Carlsson.

Sydsvenskans sportredaktion huserar i ett av hörnen i det stora kontorslandskapet. En tv sitter i taket och på tyst volym visas reprisen av VM-kvalet mellan Spanien och Frankrike. Marie Carlsson har ett eget skrivbord och under dagen har hon bland annat gjort en telefonintervju med Lisa Nordén inför den avgörande triathlontävlingen i världsserien på Nya Zeeland. Hennes arbetsdag liknar till stor del de övriga reportrarnas. trots domedagsprofetiorna mot dagstidningsbranschen får Marie Carlsson lön motsvarande halva ingångslönen. Det är ett krav från Journalistförbundet. Ett krav som i andra branscher mycket sällan kommer upp då det handlar om praktik.

– Jag tror det handlar om ett sätt att skydda branschen.

16

lundagård nr 8 2012

s 14-19 reportaget.indd 3

Marie Carlsson.

Det finns nog stor risk att redaktioner till stor del bara skulle bestå av obetalda praktikanter annars.

En annan fördel som journaliststudenterna har i jämförelse med många andra är att det är universitetet som ordnar praktikplatserna åt dem.

– Vi fick önska några olika platser och sen blev vi tilldelade en plats, säger Marie Carlsson.

I stort är hon nöjd med sin utbildning. Praktiska inslag har blandats med teoretiska och när hon kom ut på sitt första jobb som lokalreporter i somras kände hon sig förberedd.

– Men det är klart, det hade nog inte skadat med en hel termins praktik. fjärran från journaliststudenternas praktikmöjligheter finns ekonomernas. I fackförbundet Civilekonomerna årliga rapport Tre år efter examen uppgav 60 procent av de drygt 1 500 tillfrågade att de saknat praktik i sin utbildning. Det är också vad som framkommit då Lundaekonomerna arrangerat så kallade ”Speak-up days”, vilket är tillfällen för studenter att säga sitt om utbildningen.

– Mer praktik, mer näringslivskontakt. Det är något som ständigt framkommer som önskemål från student­ erna, säger Anna Svärd.

Hon är vice-ordförande i Lundaekonomerna och har ansvar för utbildningsfrågor. Praktikmöjligheter är en av hennes hjärtefrågor. I den lilla skånelängan på Ekonomicentrums innegård har också många av hennes förträdare jobbat för samma sak.

– Ekonomihögskolan är väldigt bra på att ha en stark forskningsanknytning vilket är något positivt. Vi måste dock tänka på att det är runt två-tre procent som går vidare för att doktorera medan resten ska ut i näringslivet.

Utbildningen måste erbjuda en bättre förberedelse inför det, säger Anna Svärd och fortsätter: – Vi har väldigt många studenter som kommer direkt från gymnasiet och då är ju praktik en jättebra chans för att skapa sig lite arbetslivserfarenhet.

Redigering: Tobias Persson

12-10-22 06.51.07

läs fler reportage på lundagard.se ◣

ekonomer vill ha mer praktik ▶▶ Endast åtta procent av Sveriges civilekonomer hade 2008 någon slags poänggivande praktik i sin utbildning. ▶▶ De flesta civilekonomer jobbar vid sidan av sina studier.

Endast 19 procent av civilekonomstudenterna ägnar sig enbart åt studier.

Källa: "Tre år efter examen", 2012, Civilekonomerna.

60 % …av 1 500 examinerade civilekonomer saknade praktik i sin utbildning enligt fackförbundet Civilekonomernas årliga rapport.

Anna Svärd, vice ordförande i Lundaekonomerna, har praktikmöjligheter som en av sina hjärtefrågor.

ekonomer som ändå har letat efter praktikplats har fått söka egna vägar också för att kunna finansiera det.

Emelie Axelsson är en av dem. Till våren ska hon göra praktik på Exportrådet i Milano.

– Jag har en kandidat både i italienska och ekonomi och det här kändes som rätt sätt att kombinera de två, säger hon.

Möjligheten var dock på inget sätt självklar. Ett krav för att få praktikplatsen var att den var en del av utbildningen. Någonting som Ekonomihögskolan inte kunde hjälpa henne med.

– Tack vare att jag läst italienska så kunde jag söka en fristående praktikkurs för humanister via Göteborgs universitet.

Med bara en ekonomikandidat hade det alltså blivit en komplicerad historia att lösa både möjligheten och finansieringen av en termins praktik.

– Men med den här kursen så det blir det ju möjligt att ta studielån, säger hon.

Emelie Axelsson har saknat arbetslivsförankring i sin ekonomiutbildning.

– Ekonomihögskolan är väldigt bra på det här med att anordna olika events där det finns möjlighet att träffa företag men det ger inga långsiktiga kontakter. Genom praktik finns det mycket större möjligheter att bygga upp ett nätverk som kan ge jobb.

Emelie Axelsson har känslan av att många ekonomistudenter är intresserade av praktik. Men eftersom det inte går att tillgodoräkna sig tror hon att det är många som känner att det kan vara slöseri med tid att lägga en termin på praktik. efter påtryckningar från kåren och studenterna tycks Ekonomihögskolans ledning tillslut tagit till sig av kritiken och arbetat fram vad som kan vara en lösning på studenternas missnöje. Svaret kallas verksamhetsförlagd utbildning. I december ska förslaget upp till beslut i fakul-

Ekonomen Emelie Axelsson fick praktik på Exportrådet i Milano genom att söka söka en fristående praktikkurs för humanister.

tetsstyrelsen. Går det igenom så innebär det att ekonomstudenterna faktiskt får möjlighet att använda 15 till 30 av sina valfria poäng till praktik.

– Det handlar inte om att våra studenter har svårt att få jobb efter examen och det är också anledningen till att det inte varit en del av våra utbildningsprogram. Det finns dock studenter som i nuläget söker sig till ambassader och annan statsförvaltning för praktik men som inte har någon möjlighet att få den finansierad, säger Kristina Eneroth, prorektor på Ekonomihögskolan och ansvarig för utbildningsprogrammen.

Förslaget om verksamhetsförlagd utbildning anser Kristina Eneroth vara en del av en större internatio"Mer praktik, mer näringslivsnell trend: – Tittar vi på hur det ser kontakt. Det är något som stänut på ekonomiutbildningar digt kommer fram som önskerunt om i Europa så erbjuder många möjligheter till mål från student­erna." internships och i till exempel Frankrike finns det väldigt välutvecklade system kring praktiklöner. Svenska företag har än så länge inte visat samma intresse och därför har det inte blivit aktuellt förrän nu att ta upp ämnet till diskussion.

Att praktikfrågan inte varit högre upp på agendan kan dock ha fler orsaker. Det har länge funnits en tradition att universitetet med sina institutioner är fristående från resten av samhället. I en granskningsrapport från Riksrevisionen i slutet av 2009 framkom det att många saknar rutiner för att säkerställa arbetslivsanknytning. Regeringen har därför gett Högskoleverket i uppdrag att göra en kartläggning för de olika utbildningarna och resultatet ska presenteras i december.

Svenskt Näringsliv har gjort uttalanden där de menar att det viktigaste för en välfungerande praktik bygger på att de ansvariga för utbildningsprogrammen arbetar aklundagård nr 8 2012

s 14-19 reportaget.indd 4

17

12-10-22 06.52.09

reportage tivt för att skapa kontakter med arbetsgivare som är relevanta för utbildningen.

Ett annat problem som kommer upp då universitetet ska erbjuda möjligheter till praktik är att de kurserna måste stå under samma krav som annan utbildning, trots att de i en mycket högre grad består av praktiska moment än vad en kurs vanligen gör. en grupp som ofta söker efter verklighetsförankring

är samhällsvetare. En tuff arbetsmarknad och utan självklara yrkesval gör att många söker efter nätverk och kontakter utanför universitetet. Håkan Magnusson, docent på statsvetenskapliga institutionen i Lund har varit med i svängen ett bra tag.

– ”Varför ska man spendera en termin på kontor när man sen ska vara på kontor i 40 år till?” Jag har nog hört de flesta argument för och emot praktik under mina år här, säger han.

Själv är han positiv till att studenterna ges en möjlighet till praktik.

– För ett ämne som är väldigt generalistiskt är det bra med praktik. Att efter tre terminer statsvetenskap få komma ut i arbetslivet är en aha-upplevelse för många.

Plötsligt förstår studenterna att de faktiskt har nytta av det de lärt sig. Man blir stärkt som person, säger Håkan Magnusson.

Inom pol. kand-programmet, som många statsvetarstudenter läser, finns det en valbar termin som är möjlig att förlägga ute på en arbetsplats.

– Ungefär hälften av studenterna inom programmet väljer att göra praktik och studenten själv får fixa någonstans att vara.

Svårigheter i att hitta en lämplig praktikplats kan vara anledningen till att inte fler väljer att göra praktik. På Uppsala universitet får pol. kand-studenterna, likt journalisterna i Lund, hjälp med att hitta en arbetsplats att vara på. Något som är i linje med vad Svenskt näringsliv förslag för en bättre praktik för studenterna.

– Vi ser inte poängen med att vi skulle ordna med praktikmöjligheter, säger Håkan Magnusson och fortsätter: – Det finns ingen praktikplats som vi kan hitta som studenten inte kan hitta själv, dessutom är ju det här ett bra tillfälle att öva på att söka jobb.

tove ahlsten är en av de som letat upp en praktikplats.

Med bussen från Lund till Malmö är en av de första hållplatserna inne i Malmö Länsstyrelsen. Innanför dörrarna på det gula tegelhuset är det passerkort och namnbricka som gäller. I trappuppgången står en uppstoppad dovhjort och på väggarna finns avbildningar av gamla viktiga farbröder. Som en del av myndighetssverige jobbar här bland annat jurister, genusvetare, ingenjörer och statsvetare. En trappa upp ligger Enheten för social hållbarhet och det är just här Tove Ahlsten håller till.

– Det är klart att jag nu vill försöka knyta kontakter som sedan kan hjälpa mig att få ett jobb, säger hon.

Anledningen till att hon sökte det masterprogram som hon nu läser i samhällsvetenskap med inriktning statsvetenskap var just möjligheten till praktik.

– Jag satte ihop egna kurser till en fil. kand och då fanns inte den chansen men jag ville verkligen ha arbetslivserfarenhet, säger Tove Ahlsten.

Dagarna på Länsstyrelsen är varierande och arbetsområden många. Integration. Mänskliga rättigheter. Folkhälsa.

– Det tog ett tag innan man fattade hur allt funkade, men nu börjar jag mer och mer se kopplingarna mellan det praktiska och vad jag lärt mig under min utbildning, säger Tove Ahlsten.

Under sina år på universitet tycker Tove Ahlsten annars att arbetslivskopplingarna varit få. Inte minst på kandidatnivå.

18

– Det är bättre på masternivå för då har de även tagit in många från arbetslivet för att hålla i föreläsningar men det hade ju varit kul om det varit med från första början.

Tongångarna återkommer. I rapport efter rapport kommer efterlysningarna. Från arbetsgivarna. Från studenterna. Var är arbetslivserfarenheten? Hur får vi arbetslivskopplingen?

I Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät från 2012 anser företag att det tredje vanligaste skälet till rekryteringssvårigheter är brist på personer med arbetslivserfarenhet. Minimikravet är ofta två års erfarenhet. Ju högre utbildningskrav en anställning har, desto fler blir åren av erfarenhet som dessutom krävs. Inte sällan efterfrå"Att efter tre terminer gas minst fem år. en del av lösningen heter

stats­ vetenskap få komma ut och i arbetslivet är en aha-upplevelse för många."

enligt vissa studentmedarbetare. I början av 2012 satt kårordförandena och på kollegiemöte uppe på Medicinska Föreningen. Utanför var vädret klart. På bordet fanns morotskaka och som vanligt på dessa möten handlade det snarare om diskussion än om beslut. En av punkterna var studentmedarbetare. En fråga som det snart skulle visa sig inte vara alls självklar hur de skulle förhålla sig till. Men ett remissvar skulle skrivas till den motion som Folkpartiet några månader tidigare lämnat in i kommunfullmäktige.

Vad skulle de egentligen tycka?

Det var en av Lunds yngsta kommunpolitiker, Carl-Otto Berg, som låg bakom motionen. Han är 24 år och oroad över nyutexaminerades svårigheter att få jobb. På deras bristande arbetslivserfarenhet.

Carl-Otto Berg anser att ett studentmedarbetarsystem kan ett svar på problemet. Tanken är enkel: studenter på teoretiska program anställs 10–15 timmar på arbetsplatser som är relevanta för deras studier. Det ska ge arbetslivsanknytning men också lite extra slantar. I Danmark har systemet använts sedan 1940-talet.

Många akademikerförbund jublade över att det äntligen börjat hända saker kring frågan om studentmedarbetare.

Håkan Magnusson.

Martina Holmgren (till vänster) är utvecklingsstrateg på Länsstyrelsen och är en av dem som hjälper till att ge Tove Ahlsten en givande praktiktermin.

lundagård nr 8 2012

s 14-19 reportaget.indd 5

12-10-22 06.52.56

läs om fler studenter på väg ut i arbetslivet på lundagard.se ◣

En av dem är Jusek som representerar jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Sju av tio nyutexaminerade från dessa grupper saknar praktik i sin utbildning.

– Det här är ingenting som kan ersätta praktik. Däremot är det något som kan ge fler möjlighet till arbetslivserfarenhet, säger Anna Rohlin Larsson på Jusek.

Victoria Kirchoff på fackförbundet Unionen ser också väldigt positivt på idén med studentmedarbetare: – Enligt våra undersökningar så är nio av tio studenter intresserade av en anställning som så kallad studentmedarbetare. inne på ordförandenas kollegiemöte var det dock inte tal om att jubla även om vissa nog gärna velat. Emma Jungmark, då vice ordförande i Lunds universitets studentkårer var den som skulle sammanfatta kårernas ståndpunkter: – Det är klart vi tycker att arbetslivserfarenhet är "Vi anser även jättebra. Samtidigt tycker vi inte att man ska behöva att heltidsstuarbeta för att sedan ha dier ska vara chans att få ett jobb. Det ska räcka med att ha stude- heltidsstudier" rat, säger hon.

Av principiella skäl blev de alltså tvungna att ställa sig skeptiska till idén.

– Vi anser även att heltidsstudier ska vara heltidsstudier.

Kanske skulle arbetslivserfarenhet kunna vara något som istället är inbakat i utbildningen? säger Emma Jungmark.

Jusek och Unionen håller med om att heltidsstudier ska vara vad namnet indikerar men tror inte att några timmars extra jobb behöver stå i vägen för det.

högre utbildning kräver mer erfarenhet ▶▶ Det tredje vanligaste skälet till rekryteringssvårigheter uppger företag vara brist på personer med arbetslivserfarenhet. ▶▶ Ju högre utbildningskrav en anställning har, desto fler år av arbetslivserfarenhet krävs för att få jobbet. Inte sällan krävs det minst fem år.

Källa: "Missade möjligheter - Rekryteringsenkäten 2012", Svenskt Näringsliv

– Studier har visat att om man som student jobbar upp till tio timmar i veckan så leder det till förbättrade studieresultat, man blir helt enkelt mer effektiv. Att jobba mer än 15 timmar i veckan påverkar dock studierna negativt, säger Victoria Kirchoff på Unionen.

Juseks Anna Rohlin Larsson är inne på samma spår: – Vi vet att drygt häften av våra studerandemedlemmar redan jobbar extra. Om det då istället kunde jobba på en arbetsplats som är relevant för utbildningen skulle det ge mervärde till utbildningen. kårerna enades om en ståndpunkt och ett remissvar skickades in. Ifall Lunds kommun nu var intresserade av att lösa studenternas brist på arbetslivserfarenhet så kunde de väl erbjuda fler praktikplatser?

Det är möjligt att de skulle kunna men det lämnades osagt av kommunfullmäktige i Lund. I slutet av september tog de dock beslut om att studentmedarbetare ska bli ett pilotprojekt i Lund till 2014. Samtliga nämnder och styrelser ska nu se över möjligheten att anlita studentkonsulter.

Om universiteten kan leva upp till de allt högre förväntningar studenterna ställer på att de ska förberedas inför arbetslivet är svårt att veta. Det tas onekligen steg i den riktningen på flera håll, men räcker det? När allt fler kämpar om allt färre jobb ökar vikten av att kunna erbjuda nya lösningar. Universitetet måste helt enkelt bestämma sig om de vill behålla ansvaret för studenternas förberedelse inför det stora jobbklivet. Eller låta andra aktörer ta hand om den biten och finna sig i att studenterna lägger allt större fokus på annat än akademien. Klart står dock att de måste bestämma sig snart.

Studenterna kommer inte vänta.

enkät 1) Tycker du det är viktigt att har praktik i sin utbildning?

2) Bekymmrar du dig över hur du ska få jobb efter examen?

3) Tycker du att din utbildning har tillräckligt med arbetslivsanknytning?

Emmilie Edh Luka Veste22år, pluggaard, 33 år, gar första pluggar tolfte terminen på terminen industriell teologi. ekonomi.

1. – Jag har ingen praktik men 1. – Praktikmosektionen knyter kontakter ment som präst är jättevikmed företag – det är viktigt tigt. I min utbildning finns det med ett kontaktnät. möjligt att få en AT-tjänst.

2. – Nej, arbetsmarknaden för 2. – På sätt och vis eftersom Professor civilingenjörer känns säker.

Birgitta Sahlén kyrkans värld är föränderlig. för 3. – Just nu är det mestAvdelningen som 3. – Ja, jag tycker att prästutlogopedi, foniatri och vi audiologi räknande men senare ska bildningen har bra arbetslivsjobba mer med caselösningar. ankytning.

Fil Dr Victoria Johansson Språk och litteraturcentrum

Nagelsvamp?

Har du nagelsvamp på en eller flera tår och är man i åldern 18–40 år? Då kan du delta i en studie med en ny behandling som görs av Hudkliniken vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö.

Arvode och reseersättning utgår.

Hör av dig till Nils Hamnerius på tel 0722–83 53 66 eller via mejl nagelsvampstudien@gmail.com för mer information.

s 14-19 reportaget.indd 6

Julia Spangfort, 24 år, har pluggat fyra terminer biologi.

1. – I biologiprogrammet ingår ingen praktik vilket är dåligt.

2. – Det är kaos, oklart vad man blir. Duktiga studenter får kanske en forskningstjänst inom universitetet.

3. – Närmsta kopplingen till praktik var labbarna och exkursionerna, de var bra.

Chrisitian Norvik, 20 år, pluggar tredje terminen på läkarprogrammet.

1. – Det är jätteviktigt, jag var på vårdcentral senast igår.

2. – Det ligger långt fram i tiden så jag har inte tänkt på det än.

3: – Bra nivå på den praktik vi får men det skulle inte skada med mer.

Investera tre timmar och bli en bättre skribent!

Vi prövar ut en ny skrivträningsmetod där vi ser om skrivandet kan förbättras med endast tre timmars träning. Nu söker vi studenter från Lunds universitet både med hörselskada och med normal hörsel.

Skrivandet sker i Humanistlaboratoriet på Språk- och litteraturcentrum i Lund, och tar ungefär tre timmar. Som tack för att du är med får du en biobiljett och fika/lunch. Är du intresserad?

Mejla då till projektassistent Viktoria Åkerlund för mer information! viktoria.akerlund@med.lu.se Professor Birgitta Sahlén, Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Fil Dr Victoria Johansson, Språk och litteraturcentrum

12-10-22 06.54.42

porträttet

Malmös fantastiska undre värld Stadsskildringen har funnit en ny genre. I den uppmärksammade författaren Nene Ormes urbana fantasi korsas Malmös samtid med stadens dolda, säregna värld.

– Ja, jag brukar vara rätt lik mig själv, svarar hon blixtsnabbt och med en lätt ironisk ton, som verkar vara lika mycket riktad mot henne själv som mot någon annan, när jag räcker fram handen och påpekar porträttlikheten mot bilderna som jag har sett.

Arbetsdagen på den lilla science fiction-bokhandeln i centrala Malmö börjar lida mot sitt slut och Nene Ormes tar hand om de sista insläntrande kunderna med både bok- och filmtips. Det är här hon arbetar de flesta dagarna i månaden, när hon inte sitter hemma i fåtöljen med laptop och skriver fantasyberättelser.

Det går rätt bra nu för Nene Ormes.

I augusti kom hennes senaste bok Särskild, uppföljaren till debuten Udda verklighet som rönte en del framgångar i svenska fantasykretsar. Under en period var Udda verklighet en av de böcker som sålde allra bäst i landet och konkurerade ut alla andra svenska titlar i genren. Sedan dess har boken även hunnit med att säljas som filmoption, med möjligheten att utvecklas till film.

– Jag möter mina läsare här i butiken hela tiden och säljer mina böcker nästan varje dag. De första 300 gångerna var rätt överväldigande. Personalen i bokhandeln är ju rätt ohämmat stolta över mig, så de skyltar mina böcker rätt bra, säger Nene Ormes med ett mått av självdistans.

Hon berättar att det bara finns kompetenta nördar i personalen.

– Allt det som folk vanligtvis gömmer i en arbetsansökan – som att de klär ut sig i Star-Trek-uniform eller åker ut i skogen och slåss med svärd – det är det vi letar efter, säger Nene Ormes.

– Det andra bryr vi oss inte om. efter att ha stängt butiken för dagen slår sig Nene Ormes ner i en soffa på ett av de lokala kvällsöppna fiken, och brer scones med cream cheese och skogsbärssylt.

– Förr skrev jag på morgonen innan jag cyklade till jobbet, men sedan orkade jag inte längre. Det blev också alldeles för slarvigt och det kändes som om jag började om från början varje dag.

I julas fick hon författarfondens arbetsstipendium på 50 000 kronor, så numera har hon skrivarveckor en gång i 20

lundagård nr 8 2012

s 20-21 porträttet.indd 1

månaden då hon kan koncentrera sig på författandet. Kollegorna i bokhandeln är också förstående och täcker upp när det behövs.

När hon sitter och skriver har hon gärna någon författarkompis hemma i soffan, som håller heni örat. Det gör henne "Som lajvare har jag ne mer effektiv.

– Jag skrev ju min förinte sällan också sta bok när jag gick förhaft rollen som just fattarskolan på Lunds universitet och då var sagoberättare." det någon som hela tiden förväntade sig saker av en. Det skulle vara jättejobbigt att sysselsätta sig med det enorma textprojekt som romaner är utan att någon väntade sig något förrän allt är färdigt. föreställningen om en livslång för-

fakta

nene ormes Ålder: 36.

Familj: Två föräldrar, tre bröder och en make.

Aktuell med: Romanen Särskild.

Favoritförfattare: Bland andra Ursula Le Guin, Inger Edelfelt och Neil Gaiman.

De mest fantasieggande platserna i Malmö: Pildamsparken, Turning Torso, Stadsbiblioteket och gamla hamnen.

fattardröm verkar vara en stereotyp som inte passar in på Nene Ormes. Vägen mot att bli en känd fantasyförfattare var inte precis spikrak, även om intresset för böcker och muntligt berättande verkar ha funnits med från allra första början.

Hon började egentligen inte skriva förrän på författarskolan 2006. Innan dess utbildade hon sig till både arkeolog och egyptolog, och arbetade ett antal år som reseledare i Egypten.

Vägen mot författandet gick snarast via intresset för rollspel, berättar hon, som gick in i en ny fas när hon flyttade från Hässleholm till Malmö 1994.

– Som rollspelare har jag ofta traderat berättelser muntligt. Och som lajvare har jag inte sällan också haft rollen som just sagoberättare.

det malmö som hon mötte i mitten

av 90-talet var något helt annat än den uppfräschade stad som finns i dag. Den första tiden var hon bosatt i den småbistra stadsdelen Augustenborg. Det var på den tiden polisen hade utlyst en period av vapen­a mnesti i staden och det förekom en hel del krogvåld kring Möllevången.

– Jag och min kompis valde lägen­ heten i Augustenborg eftersom den låg i medvind från Saturnusbryggeriet och Pågens bageri. Det luktade både drömmar och glögg, berättar hon med ett dämpat leende.

– Mina första intryck av Malmö var

text bengt pettersson foto kiia valavaara

annars att det var den hemskaste platsen på jorden, även om jag samtidigt var förtjust i staden. det var också under den här tiden som Nene Ormes hade en annorlunda upplevelse som blev fröet till debut­boken Udda verklighet.

I romanen upptäcker en dag huvudkaraktären Udda en dold värld bakom ett brunnslock. Och efter att ha insett att hon dessutom har förmågan att förnimma andra varelsers tankar och planer, slungas Udda ut i ett dramatiskt förlopp bland Malmös gator och bakgårdar, och den skräckinjagande värld som ligger dold där bakom.

Nene Ormes berättar om den där dagen 1995, då hon upptäckte en oväntad förändring i arkitekturen på den gata som hon brukade gå på varje dag när hon var på väg till bussen på Södervärn.

– Jag gick längs med en gata på södra Sofielund, en gata som är fylld med låga gathus, kullerstenar, stockrosor, och pyttesmå bakgårdar med klängväxter.

Jag brukade ju gå där och tyckte att jag kunde varje hus och sten på just den gatan. Men plötsligt, den där dagen, upptäckte jag en port i ett plank som jag aldrig hade sett där tidigare. det var från denna händelse som

fantasierna om ett dolt Malmö, bakom oanade öppningar, uppstod. Nene Ormes började också utveckla fantasierna i det rollspelande som hon höll på med på den tiden.

– Det fanns rollspel där vi använde kartor från städer som Los Angeles och New York. Men så tänkte jag att Malmökartan skulle kunna fungera som en bas för ett svenskt rollspel. Det var sedan detta rollspel som blev grunden för det som skulle bli Udda verklighet.

Läsaren till Nene Ormes romaner får också möta en rad välkända adresser från Malmö som till exempel Turning Torso, Möllevångstorget, Centralstationen och konditoriet Hollandia inbakade i handlingen. Ändå ser hon sig inte som en Malmöskildrare.

– Det låter ju lite väl ambitiöst eftersom det inte är Malmö som verklig stad som jag skildrar, utan mitt egna Malmö med extra allt. Men, ja, jag skildrar mitt Malmö.

Redigering: Tobias Persson

12-10-22 06.55.43

s 20-21 portraĚˆttet.indd 2

12-10-22 06.56.37

kursen

Pedagogik, helt enkelt Pedagogik är kursen där dubbelt fokus ligger på lärande men där ingen vill bli lärare. Istället letas livserfarenheter och alternativa sätt att se på inlärning. Internetforumet Flashback har kallat det något av det slappaste man kan läsa i Lund. Studenterna själva tycker att ryktet är överdrivet. ”Hej. Jag studerar vid Lunds Universitet.

Som många vet så kan det bli lite för mkt fest ibland och jag skulle uppskatta hjälp med att hitta lite slappa kurser som jag kan gå fram till sommaren”.

På internetforumet Flashback har frågan om vilken kurs du ska läsa vid Lunds universitet för att behöva göra så lite som möjligt ställts många gånger. Trådskaparna har getts många olika svar, det mest återkommande är dock ”Läs Pedagogik”.

– vad är det att växa som människa, att ha ett livslångt lärande? Det är det vi ska försöka spegla här.

Klockan är strax efter ett i en kal liten källarsal på Eden. Med undantag för en elev som ligger dubbelvikt över sin bänk är stämningen uppslupen och glad, de cirka tjugofem pedagogikstudenterna sitter väl utspridda i lokalen men tycks ändå utgöra en enhet. Framme vid tavlan står Bosse Bergstedt, professor i pedagogik.

Dagens lektion heter "Att tolka och rapportera tolkning av livsberättelser" och är tänkt att ge eleverna olika sätt att arbeta med de intervjuer som ska utgöra grunden för deras projektarbete. Uppgiften är att intervjua en person om dennes livshistoria med fokus på lärande. De olika grupperna väljer olika inriktningar att fokusera på, till exempel lärande i skolan eller lärande genom att överkomma hinder. Samtalet i klassrummet börjar kretsa kring hur man får igång ett samtal och vad man ska ställa för frågor. En tjej i mitten av klassrummet fnissar och viskar något till grannen.

– Hur har ni tänkt när ni förberett frågor? undrar Bosse Bergstedt.

– Vi har valt fyra grundfrågor som vi sen kan grena ut oss från, säger en kille i randigt på bakersta raden.

– Och vilka frågor är det?

– Ja.. hjälp mig, säger han och söker med ett skratt gruppmedlemmarna i de främre raderna, som genast kommer till hans undsättning.

– ”Berätta om din skolgång?”, replikerar en blond tjej.

– Ja, och ”Vad har påverkat dig till den du är i dag”, fyller killen i randigt snabbt på.

– Det rör sig kring grundskolan och hur den har format en. intresset för skola och utbildning är utbrett i klassen. Enligt Simon Frick är det dock få i klassen som faktiskt vill bli lärare.

– Många har jobbat i skolan men ogillar systemet på olika sätt, man vill till exempel inte betygssätta eleverna och har kanske hamnat här därför att man söker en alternativ syn på lärande.

Själv har han planerat en framtid på LTH och valde pedagogik för att det kändes vettigt oavsett vad man läser efteråt. Hans gruppmedlem Henrik Anagrius är här i en blandning av intresse och behov av högskolepoäng. De känner sig båda väldigt nöjda med kursen som de beskriver som spännande och präglad av engagerade lärare. En sak de förstått i och med kursen är dock att det är en stor skillnad mellan att kunna något om pedagogik och att vara pedgogisk.

– Du kan kunna otroligt mycket om pedagogik och vara en usel pedagog och du kan på andra hållet vara en jättebra pedagog utan att egentligen kunna någon pedagogisk teori, säger Henrik Anagrius Men behövs då en kurs i pedagogik?

– Jadå, pedagogik är så mycket mer.

Det handlar om ekonomi, politik och historia – till exempel om hur grund-

”Det är mänskligt att försöka läsa så lite som man kommer undan med.”

skolan har utvecklats genom tiderna, säger Simon Frick.

De uppskattar att de lägger ner ungefär 15 timmar i veckan på sitt pedagogikplugg.

– Skulle man läsa allt vi egentligen ska läsa skulle man säkert komma upp i 40 timmar men jag tänker att det är mänskligt att försöka läsa så lite som man kommer undan med, även om man tycker att det är intressant, säger Henrik Anagrius.

Han tycker dock inte nödvändigtvis att det är negativt att man inte behöver lägga ner 40 timmar i veckan på kursen.

– Det är ju egentligen bra för samhället att jag kan läsa två kurser samtidigt – jag får fortfarande bara 100 procent CSN men jag lär mig två ämnen samtidigt. Är inte det bra?

De tycker båda att slapphetsryktet är överdrivet.

– En slapp kurs för mig är en där du kan lämna in vad som helst och ingen bryr sig om vad du gör, men så är det inte här, säger Henrik Anagrius och fortsätter: – Den här kursen är kanske lätt att vara slapp på – men den är svår att vara bra på. bosse bergstedt menar att pedago-

bakgrund

vad gäller saken?

På internet­ forumet Flash­ back har flera trådar startats där man letar ef­ ter den slappaste kursen man kan läsa i Lund. Ett återkommande svar i trådarna är kursen i peda­ gogik.

gikens frågeställningar fått en allt viktigare roll i dagens kunskapssamhälle.

– Kunskap har blivit en vara vilket har gjort det viktigt att äga kunskapsproduktion och att kunna bryta igenom med sin information i kunskapsdjungeln.

Att pedagogik fått kritik för att vara mindre vetenskapligt tror han kan bero att vi i dag har en kunskapssyn där all kunskap ska gå att mäta och sälja.

– Om man utgår från att kunskap skall gå att mäta och kantifiera så passar det dåligt in på den kvalitativa kunskapsyn som präglar pedagogisk vetenskap. Inom pedagogiken jobbar vi till exempel mycket med kreativa processer, det handlar om att skapa motivation och lust för att lära, säger han. text virve ivarsson foto jonas jacobson

studenter försvarar andra utpekade "slappkurser" 1. tycker du att kursen du läser är slapp?

2. hur mycket pluggar du?

enkät & foto virve ivarsson 22

lundagård nr 8 2012

s 22-23 kursen.indd 1

Fredrik Ågren, 24 år, läser juridisk översiktskurs.

1. Jag kan inte riktigt hålla med om att det är en slackerkurs. De sa första dan till oss att 40% failar första tentan. Men man gör ju lite vad man vill och behöver ta mycket eget initiativ. Seminarierna är fri­ villiga men går du inte så kommer du inte att klara tentan.

2. Jag pluggar kanske 2till 3 timmar per dag men så läser jag en annan kurs samtidigt också. Vi har kanske 3 till 4 böcker som vi ska läsa och lagtext.

Tim Ekberg, 20 år, läser juridisk översiktskurs.

1. Jag tycker tempot är ganska lagom. Eftersom kursen är på grundläggande nivå så är djupet inte så djupt och på det sättet är det inte så svårt. Men det är så otroligt mycket man ska ha koll på inför en tenta. Nu har vi tre stycken böcker på cirka 250 sidor och en på typ 650 plus lagtext.

2. I början pluggade jag inte så mycket men nu innan tentan blir det typ 4 till 5 timmar per dag.

Redigering: Jonas Jacobson

12-10-22 06.57.56

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

– Den här kursen är kanske lätt att vara slapp på – men den är svår att vara bra på, säger Henrik Anagrius, längst till höger i bild.

Bosse Bergstedt, professor i pedagogik, tror att intrycket av pedagogik som en slapp kurs beror på att den kunskapssyn som säger att kunskap ska kunna mätas och säljas.

om kursen Lea Swebilius, läser genus­ vetenskap.

1. Nej, det är massor att läsa och mycket kritiskt tänkande. Jag kan känna lite: Vilka är det som tycker att det är slappt? Är det folk som tycker det för att genus ses som något så kontroversiellt, eller är det personer som faktiskt gått kursen? Jag har läst massa annat men jämfört med till exempel psykologi är det mycket mer medicinska termer i genus.

2. Cirka 25 till 30 timmar i veckan

Yasaman Vallaee, 30 år, läser genusvetenskap.

1. Nej, det handlar mycket om hur du uttrycker dig i text. Att det skulle vara slappt ligger nog mycket i att genusvetenskap historiskt har setts som ”kvinnofrågor” och därför fått en flummstämpel. Till skillnad från många andra samhällsvetenskapliga ämnen är genusvetenskapen ett ämne som följer dig.

2. Cirka 25 till 30 timmar i veckan

Kursnamn: Pedagogik: Översiktskurs.

Antal högskolepoäng: 30.

Går: Varje vår- och hösttermin.

Undervisningen: Föreläsningar, seminarier, smågruppsarbete och självstudier.

Obligatorisk kurslitteratur: Demokrati och utbildning av John Dewey, Forskningsmetodikens grunder av Bo Davidsson och Runa Patel.

Examination: Hemtentamen, forskningsöversikt i grupp, skriftlig tentamen och projektarbete.

Behörighet: Grundläggande behörighet och Matematik A och Samhällskunskap A. lundagård nr 8 2012

s 22-23 kursen.indd 2

23

12-10-22 06.58.53

forskning

LEDer till en lys Vintermörkret börjar ta över på allvar. Men kan det finnas några nya vägar ut ur mörkret?

Varför tycker så många att det känns så tungt när ljuset lämnar Sverige? Lundagård sökte svar på de mörka frågorna bland upplysta forskare i Lund.

Det är en kall novembermorgon. Du vaknar i höstmörkret, sträcker ut handen och tänder lampan på nattduksbordet.

En välbekant scen i de flesta hem. Men om tjugo år kanske du i stället sträcker ut handen och tänder en hel vägg. Lamparmaturen har länge haft en ohotad position som främsta ljuskälla. Men nu kan dess ledande ställning vara hotad till förmån för organisk LED, där ljuskällan kommer från hela ytor.

led är små lysande punkter som sysselsätter nanoforskare vid Lunds universitet. De är så små att de kan integrerar i ytor på ett helt nytt sätt, något som öppnar ger helt nya möjligheter att skapa nya sorters ljuskällor.

– Sedan glödlampan, och senare lysröret, kom, har det inte skett så stora förändringar kring ljuskällorna. Men nu pågår en utveckling med LED-lampor, som kanske kan leda till att vårt ljus kan komma från ytor, i stället för lampor, som är standard i dag. Det säger Thorbjörn Laike, docent i miljöpsykologi vid Lunds universitet.

Dessutom påpekar han att LED-lamporna är mer energieffektiva än de klassiska glödlamporna: – Glödlampornas ljus ger dålig verkningsgrad. När LED-lamporna används alstrar de ljus, men inte alls lika mycket värme som en glödlampa gör.

Förutom att de är mer snälla mot miljön, kan LED-lamporna också göra stora förändringar i de inre miljöer och ändra synen på ljuskällor. Vi har varit vana vid att placera glödlampor och lysrör i armaturer, men LED-lamporna skapar nya förutsättningar för att finna nya ljuskällor.

– Det ger möjlighet till en annan, funktionell belysning, säger Elisabeth Nilsson, lektor i fysik. Nu finns det många ljuskällor i våra utemiljöer som sitter högt upp och mest bländar och irriterar, men med LED skulle man kunna integrera belysningen i gatorna, så att skenet kommer underifrån eller från sidan i stället. Även inom vården kan detta underlätta, då det möjliggör till exempel självlysande trösklar. dessutom finns det mycket i LED-lamporna som saknas

i vanligt artificiellt ljus, då det alstrar ljus av flera våglängder. Det ger ett mer naturtroget ljus än de ljuskällor som är standarden i dag. Det faktum att ljuset från LED-lamporna har olika våglängder gör att det får olika färg. Färgerna i sin tur påverkar hur vi människor mår. Klas Sjöberg är docent

i medicin, och förklarar hur de olikfärgade våglängderna påverkar vårt mående: – Blått ljus påverkar melatoninet som reglerar dygnsrytmen, medan rött ljus gör att vi blir piggare. Dessa kunskaper skulle vi kunna överföra på arbetsplatserna, med möjligheten att reglera ljusspektrat. Då hade blått ljus till exempel kunnat användas för att bli pigg, och rött för att bli glad.

text maria rosén foto henrik larsson

för ljus är en viktig del i vårt mående. Och dessutom, som bekant, en bristvara för oss på nordliga breddgrader under vinterhalvåret.

Men varför spelar ljuset egentligen en så stor roll för hur vi mår?

– När ögat träffas av ljus skickas en signal, som tas emot av de receptorer som styr vår inre klocka, förklarar Thorbjörn Laike. Denna styr systemet som reglerar våra halter av melatonin och kortisol, alltså systemet som påverkar vakenhet. Under vinterhalvåret räcker signalen inte till, och det kan påverka oss. Och flera studier har visat att vi nordbor faktiskt blir påverkade av ljusets frånvaro: – Bland annat har en studie gjorts i Sverige, England, Saudiarabien och Argentina visar att invånarna i de två sista länderna är lika aktiva året runt, berättar Thorbjörn Laike. I Sverige och England däremot minskar aktiviteten i november och folk blir mindre aktiva fram till april, då värdena går uppåt igen. Det kan vara en subjektiv påverkan, men det kan även vara ett tecken på en klinisk depression. depression kan uppstå när ljusbristen skapar obalans i melatoninhalten, så att man får svårt att somna fastän man är trött.

– Människor är olika känsliga, och det är viktigt att ta reda på om depressionen beror på ljusrelaterad problematik, säger Thorbjörn Laike. Men om man misstänker att man har en depression, ska man söka hjälp.

För att motverka den klassiska vintertröttheten finns det enkla knep att ta till: – Se till att försöka få naturligt dagsljus, som konstljuset inomhus inte kan ersätta, säger Thorbjörn Laike.

Men möjligheten till utetillvaro kan vara begränsad då många som jobbar går hemifrån i mörker och sedan tillbringar dagen på ett kontor långt inne i en huskropp.

– Dagsljuset når en meter in genom fönstren, så man ska försöka vara så nära fönstren som möjligt. Och när du är inomhus, rikta inte ljuset rakt in i ögat. Indirekt ljus fungerar bättre, till exempel kan man ha ljusa väggar och belysa dem.

kort om den senaste forskningen

mänsklig mutation i argentina En studie av atacameño-indianer i Argentina ha visat på en genetisk motståndskraft mot arsenik.

– Vi vet att många bakterier och växter har gener som 24

brist på trubbel i paradiset

medicin

ökar motståndskraften mot arsenik, säger arbets- och miljömedicinaren Karin Broberg. Det här är dock första gången sådana gener påvisas hos människor.

Åk hit och exploatera.

Hur förhåller sig resemagasin till komplicerade problem om turismens skadeverkningar?

Genom att undvika att behandla dem, visar mediehistorikern Emilia Ljungbergs

humaniora

avhandling Global Lifestyles: Constructions of Places and Identities in Travel Journalism som studerar resetidningarnas förändringar de senaste 30 åren.

lundagård nr 8 2012

s 24-25 forskning.indd 1

12-10-22 06.59.59

ysande framtid

läs om fler ljushuvuden på lundagard.se ◣

fakta: led-lampor Förkortningen LED står för Light Emitting Diode, alltså dioder som utstrålar ljus.

LED-lampor alstrar ljus av flera olika våglängder, vilket i sin tur skapar olika färger i ljuset. De olika färgerna påverkar vårt mående.

LED-lampor är så små att de kan integreras som lysande punkter i ytor som textilier och väggar som ljuspunkter. De är inte beroende av armaturer. Detta gör det möjligt att integrera ljuskällan i miljön på helt nya sätt.

så fungerar organisk led Enkelt uttryckt består organisk LED av ett organiskt material mellan två elektroder.

När en pålagd spänning driver en ström genom materialet uppstår ljus. Ju mer ström som flyter genom materialet, desto mer ljus uppstår. Principen utgår ifrån att laddningsbärare övergår ifrån högre till lägre lediga liggande tillstånd i det organiska materialet. Den energi som då skapas gör att det utstrålas ljus. I arbetet med LED:en kan man använda material med olika energiskillnader, och på så sätt få olika färger. Man kan också styra ljusets riktning för att få ljuseffekter.

hormon ökar sjukdomsrisk Mättnadshormonet neurotensin kan öka risken för diabetes, hjärtinfarkt och bröstcancer visar en ny studie. Sambandet är för kvinnor så tydligt att neurotensin kan Redigering: Carl-Johan Kullving

s 24-25 forskning.indd 2

medicin

användas som riskmarkör.

Med ett enkelt blodprov kan risken för exempelvis hjärtkärlsjukdomar nu enkelt testas på ett sätt som tidigare inte var möjligt.

22

siffran

...nya profesorer tillträdde på Lunds universitet vid professorsinstallationen den 19 oktober.

lund ger blinda synen åter Ny forskning vid Lunds universitet ger hopp åt den som drabbas av ärftlig näthinnedegeneration, en ögonsjukdom som i de flesta fall leder till blindhet. 5 000 svenskar lider

medicin

av sjukdomen, men hittills har det helt saknats behandling.

Nu tror sig forskarna vara nära att ta fram den första verksamma medicinen. lundagård nr 8 2012

25

12-10-22 07.00.40

reportage

Hur sitter vi egentligen? text carl-johan kullving foto henrik larsson

”Belastningsbesvär kan dröja 10 till 15 år innan de visar sig.”

Dominic Dominiuk, 21 år. Studerar japanska.

– Just nu har jag håltimme och målar. Egentligen finns det bättre bord att sitta och rita vid, men det fanns inget ledigt. Jag studerade tidigare på en serietecknarskola där vi hade ergonomiska övningar för att sitta rakt i ryggen, men det gör man ju inte alltid ändå.

Ergonomens kommentar: Den största belastningen är på nackens nedre del, såväl led som muskler och ledband.

Frenetiskt skrivande på lap­ topen, slött lutad över en bok eller med pipetten i högsta hugg.

Det finns många sätt att plugga på och alla belastar de kroppen på något sätt. Lundagård har ta­ git reda på hur du sätter dig rätt.

Som student sitter du ofta ner i en och samma ställning flera timmar varje dag, något som påverkar kroppen. Klas Andersson och Anne Link är sjukgymnaster med inriktning ergonomi på företagshälsovården vid Lunds universitet och är måna om att människor inte ska belasta kroppen fel.

– Genom att sitta ergonomiskt undviker man att få långsiktiga belastningsskador, säger Klas Andersson.

– Belastningsbesvär kan dröja 10 till 15 år innan de visar sig. Sedan är det 26

lundagård nr 8 2012

s 26-29 sittställningar.indd 1

väldigt individuellt hur stor belastning som krävs för att bli skadad, säger Anne Link.

Ergonomi handlar om att anpassa människan efter omgivningen och omgivningen efter människan. Om att använda kroppen på rätt sätt när man arbetar. På så sätt undviks besvär i leder och muskler som annars belastas mycket och felaktigt. för studenter finns det flera situa-

tioner som man bör vara uppmärksam på. När du använder stationär dator finns risk för musarm. Till och från föreläsningen kan tunga väskor fulla med böcker transporteras på axelremsväskor som kan skada nacke och skuldra. Studenter bör även ha en bra sittställning under läsning för att undvika belastning på nacken. I labbmiljö är det vik-

tigt att tänka på hur man sitter framför mikroskop eller använder pipett.

Men det är inte bara kroppsställningarna som ger belastningsskador.

– Stress förvärrar belastningsbesvär.

Vid hög stressnivå finns 50 procent högre risk för belastningsbesvär, visar studier. Vid stress ökar spänningen i muskulaturen vilket ger ökad belastning. Många studenter kan bli bättre på att planera sin tid för att minska stressnivån, säger Anne Link. just nu renoveras och byggs den nya

LUX-byggnaden vid Sölvegatan och i december ska Eden börja renoveras.

När universitetets salar inreds finns möjligheten att använda universitets­ ergonomernas kompetens för att inreda salarna mer ergonomiskt.

– Det är bra att universitetet satsar Redigering: Ellen Paulsson

12-10-22 07.02.07

läs fler pluggtips på lundagård.se Frida Hildingsson, 22 år och studerar systemvetenskap.

– Jag tänker inte på hur jag sitter, utan det blir det som är bekvämast, Robin Storgren, 21 år och studerar systemvetenskap.

– I vanliga fall sitter vi vid bord och grupparbetar, men nu skulle vi läsa igenom texten så då valde vi att sitta i de här fåtöljerna istället.

Esmail Mehdy, 19 år och läser systemvetenskap.

– De här stolarna är bra. De blir mer bekväma eftersom de har armstöd att luta armbågarna på.

Ergonomens kommentar: Stolarna saknar svankstöd, vilket ger en ogynnsam belastning på ryggens diskar. Killarna sitter för lågt, vilket förstärker risken för besvär.

Framåtböjt huvud ger en stor belastning på muskler och ledband i nedre delen av nacken. Detta kan ge huvudvärk.

Philip Bergström, 22 år och läser ekonomi.

– Ingen aning om varför jag sitter så här.

Jag får dock ofta höra att jag sitter med benen riktade mot varandra. Därför lutar jag mig framåt nu istället.

Ergonomens kommentar: Belastning på skuldra/axelled är stor, det påverkar både lederna och närliggande muskulatur. Huvudets position är framåtböjt och ger en stor belastning på muskler och ledband i nedre delen av nacken. Detta kan ge huvudvärk.

mer på studiemiljöerna, men det hade behövts mer ergonomiskt tänk. Till exempel är inte alla stolar optimala att sitta länge på, säger Anne Link.

– Vi ser ett ökat intresse för ergonomiska aspekter i dag jämfört med för sju år sedan, då jag började som ergonom på universitetet, vilket känns bra.

Men det är svårt att få till stånd ergonomiska sittplatser över hela universitetet.

Redan i förskolan och under uppväxten används fel stolar och det är svårt att ändra den kedjan, säger Klas Andersson.

– Ekonomin sätter ibland käppar i hjulet. I den bästa av världar skulle det vara elektriskt höj- och sänkbara bord i alla datorsalar, men då får man sätta det i proportion till hur ofta studenterna använder det. Det är ju en kostnadsfråga, säger Anne Link. lundagård nr 8 2012

s 26-29 sittställningar.indd 2

27

12-10-22 07.03.04

reportage Linnéa Nordh-Källberg, 25 år och äser statsvetenskap.

– Jag gillar att sitta på golvet. Hemma har jag en matta att sitta på, det är lite bekvämare. Jag borde egentligen sitta bättre för jag har dålig hållning, till exempel sitter jag ofta med laptopen i sängen vilket inte är så bra.

Ergonomens kommentar: Knäleder och fotleder belastas i maximalt ytterläge under relativt stor belastning. I denna positionen belastar man brosket i knäleden där det är som tunnast. Avlastningen av armarna är bra.

tio tips för en bättre pluggställning

"Jag tänker inte på att sitta ergonomiskt utan sitter som det är skönast för stunden."

Peter Nilsson, 26 år och pluggar samhällsgeografi.

– Jag gillar att sitta med fötterna uppe för det är bekvämt. Jag tänker inte på att sitta ergonomiskt utan sitter som det är skönast för stunden och modifierar sittställning efter det.

Ergonomens kommentar: Dåligt svankstöd med stor belastning på kotor och diskar. Framåtböjd nacke som ger en stor belastning på muskler och ledband i nedre delen av nacken. Detta kan ge huvudvärk.

28

▶▶ Undvik att sitta med framåtböjt huvud. Justera datorskärmen till ögonhöjd. Investera i ett laptopstöd eller bygg ett podie till laptopen med dina kursböcker. ▶▶ Lägg en kudde i svanken så att du undviker att kröka ryggen. ▶▶ Var fysiskt aktiv 3-4 gånger i veckan. Genom att motionera hjälper du till att stärka din kropp, öka blodcirkulationen och minska stressen. ▶▶ Var flexibel när du pluggar. Ta pauser ofta och variera ditt sittande.

Att stå vid bokhyllan och läsa ett tag är också bra. ▶▶ Skaffa en kilkudde att sitta på under föreläsningarna. Kan smidigt transporteras i en tygväska ifall det känns genant med kudde i plugget. ▶▶ Ha inte för låg arbetsyta. Arbeta vid ett bord som är anpassat efter din längd. ▶▶ Skriver du med höger hand kan det vara bra att använda vänster hand för datormusen eller vice versa.

Att använda kortkommandon på datorn är också ergonomiskt rätt eftersom du centrerar din arbetsyta. ▶▶ Jobba centrerat och nära arbetsytan framför dig. ▶▶ Köp en speciell hållare att ha under böckerna, eller lägg en pärm under för att skapa en sluttande yta vid läsning. ▶▶ Använd gärna ryggsäck eller annan bra väska som ger jämn belastning när du transporterar dina saker.

lundagård nr 8 2012

s 26-29 sittställningar.indd 3

12-10-22 07.04.10

reportage

”Vid hög stressnivå finns 50 procent högre risk för belastningsbesvär.”

Maritte Sorensen, 23 år. Läser fred- och konfliktvetenskap.

– Det är mest behagligt att sitta så här. Jag koncentrerar mig bättre och sitter även så här på föreläsningar. Ofta börjar jag att sitta ”riktigt”, men då ändrar jag sittställningen ändå efter ett tag.

Ergonomens kommentar: Knälederna belastas i ett ytterläge. Ländryggen hamnar nära sitt ytterläge i framåt­ böjning och rotation. Kotornas diskar utsätts för stor belastning i denna position. Blodcirkulationen i benen försämras.

Dante Torén, 22 år, och läser ekosystemteknik.

– Bordet är så långt ner så det är inte skönt att sitta framåtlutad och plugga. Jag brukar inte tänka på att sitta ergonomiskt, men sitter däremot normalt i läsesalar.

Ergonomens kommentar: Dåligt svankstöd. De flesta på bilden sitter med kraftig framåtböjning i nacken. lundagård nr 8 2012

s 26-29 sittställningar.indd 4

29

12-10-22 07.05.26

föreningen

Det är speldags för medlemmarna i Liar. Hampus Mauritzon, Alexander Wallin, Elin Gustafsson och Lovisa Colérus har slagit sig ner för en omgång Imperial. Här spelas bara

Tärningen är kastad I 30 år har spelentusiaster samlats i Lair för att fly in i skräck, krig och magiska krafter. Ikväll har tentaböckerna lagst på hyllan för köpslag och learning by losing.

Mörkret har lagt sig utanför. Tystnaden i de kala korridorerna på E-huset på Lunds Tekniska Högskola skvallrar om att tentavecka råder. En ensam ung man med blond blackslick kilar nedför källartrappan och tar ut stegen mot datasektionens väl dolda uppehållsrum.

Sötsuget har blivit outhärdligt. Kioskens chokladutbud hägrar, och hans röst har en aning desperation: – Hallå?

Vid bordet ett par meter därifrån lutar sig tjejen i ljusrosa kofta fram och lägger en röd papperslapp på en grön. De fem andra personerna kring bordet bevakar koncentrerat rörelsen.

Backslicken blir otålig. Kanske drar han på lite extra på de där spetsiga i:et som brukar ge honom det han vill ha lite snabbare: 30

lundagård nr 8 2012

s 30-31 föreningen.indd 1

– Förlåt, vet ni om det är stängt än?

Frågan studsar mellan de små grupperna kring borden. Någon böjer sig framåt och flyttar försiktigt ett träbricka två centimeter åt höger.

som ett tecken på vördnad. Han är en veteran i Lair, spelföreningen på Lunds tekniska högskola. Han är en sådan som kan komma in, grabba en stol och konstatera "ni har minsann plats för en till spelare" redan en halvtimme efter att spelet påbörjats. Förespråkar med ett finurligt leende "learning by losing" för nya medlemmar.

det är inte det att de inte bryr sig.

Förmodligen har de inte heller mindre respekt för lidingöi:n än någon annan.

Det är bara det att de sedan länge lämnat E-husets karga land. Den koncentrerade bordsgrannen hampus, som kämpar luften i rummet rymmer inget av den efter att ha inlett genom att på ett drag ångest som flyter runt i resten av bygggöra sitt land bankrutt, förklarar skillnanaden. De är i Österrike, och just nu är den mellan sig själv och dessa rävar: situationen lite spänd. För att inte tala – Många av dem är riktiga optimerare. om hur det kommer att bli sen, när det Detta är enligt Hampus en egenskap ska börja byggas fartyg och flyttas på som är lika delar imponerande och promarktrupper. Italien är redan vocerande. kört.

– De kan sitta jättelänge och "Många av dem är Alexander Wallin vevar med tänka och tänka över ett enda händerna och förklarar för de riktiga optimerare." drag. andra: Det är å andra sidan något – Vid varje drag, fråga er: Hur gör jag som kännetecknar hela Lair som förendet svårast för Renée? Om ni tittar på ing. Hampus slår upp dörrarna till det Renée just nu så har han ett stort flin på vita plåtskåpet står Lair under ett rött läpparna. Det betyder att detta är dåligt. hjärta. Monster, krig och pengar samsas Renée Malmgrens belåtna skrockbland de kanske 40 spelen, och enligt ande till svar får påhoppet att framstå Hampus står inget av dem och dammar.

Redigering: Annika Skogar

12-10-22 07.07.14

strate

s bara

d

läs om andra strategiska drag på lundagard.se ◣

strategispel men de flesta innehåller något slags slumpmoment: "Annars skulle vi optimera sönder dem. De flesta av oss är ju teknologer. Vi kan inte låta bli" säger Hampus.

huvudet från Alexander Wallin är de Men: obekväma minuterna över och samtalet – Du hittar inga sällskapsspel här, bekan återgå till det vanliga: rättar han.

– Jag gillar inte Italien. Sedan Julius – Det är nån sorts strategispel. Men de Caesar har de inte kunnat prestera i flesta av spelen har slumpmoment. Annars krig. skulle vi optimera sönder dem. De flesta av – Äh, Julius Caesar var ju i överläge. oss är ju teknologer. Vi kan inte låta bli.

Ta Africanus, han slog ju underifrån.

Jesper Mattson, Lair-medlem sedan 13 år tillbaka, ordförande och mjukvaruprogrammerare, tar en paus från de religiösa och så fortsätter denna torsdagkrigen i Babylonien för kväll precis som de att förklara: flesta andra. Mel"Julius Caesar var – Det finns egentligen lan tentaperioderna två moment som gör att ju i överläge. Ta kommer lite fler "caman gillar att spela spel. Africanus, han slog sual gamers", förklaDet ena är det sociala. rar Jesper Mattson, Det andra är att spela ju underifrån." men med undanväl. Då handlar det om tag för den årliga att optimera. settlerturneringen är det ungefär såhär det brukar vara.

Kanske slutar det som det brukade den sociala delen är möjligen inte det göra under hans första tid i Lair 1999. första man lägger märke till som till– Då spelade vi tills föreläsningarna fällig besökare på Lairs spelkvällar. En började dagen klockan nio dagen eftimme in i Imperial uppstår visserligen ter. en ovan situation där någon av spelarna råkar nämna var hon bor och en annan gör misstaget att berätta att han varit TEXT IDA ÖLMEDAL där. Men med ett par otåliga ryck med FOTO LUKAS NORSELL Redigering: Annika Skogar

s 30-31 föreningen.indd 2

LAIR ▶▶ Bildades 1982. ▶▶ Varje torsdag träffas medlemmarna och spelar strategisspel. ▶▶ Varje år spelas en settlerturnering. ▶▶ Huserar i datasektionens lokal på E-huset på LTH.

lundagård nr 8 2012

31

12-10-22 07.07.53

bloggen

Farväl Svalbard Hur fungerar akutsjukvården 100 mil från fastlandet? En spikad c-uppsatsfråga senare begav sig Anton Pilotti och Daniel Norbeck sig iväg på drömresan. Hela september befann sig de båda sjuksköterskestudenterna i isbjörnsland. Här är en best of från deras blogg på uppsats.lundagard.se.

Isbjörnsvarning gäller på hela ögruppen.

Därför är ett gevär högst rekommenderbart om man ska lämna byn. Officiell handläggartid för vapentillstånd: 4 veckor. Faktisk handläggartid: 42 minuter.

Longyearbyen är huvudort på Svalbard, och således också en av världens nordligaste bebodda platser. Detta gör i sin tur att det finns många saker i byn som är "världens nordligaste". Som Svalbar, världens nordligaste bar. Eller världens nordligaste bankomat. Världens nordligaste kebabställe. Och brandstation, limousine, Leninstaty, och självklart, världens nordligaste sjukhus. Till och med världens nordligaste oktoberfest lyckades Anton och Daniel pricka in.

Uppsatsen i all ära, men minst lika viktigt var utflykterna runt Longyearbyen. Bergstoppar bestegs och gruvor blev utmärkta picknickplatser. Dessutom passade Anton och Daniel på att besöka Barentsburg, det gamla Sovjets nordligaste besittning.

32

lundagård nr 8 2012

s 32-33 svalbard.indd 1

"Det är ungefär som Olympiska spelen, förutom att det är två deltagare (Anton och Daniel) och båda tävlar i alla grenar. Mano y mano. En gren om dagen, ett poäng för vinst och noll poäng för förlust. Lika enkelt som det är genialt." Så beskrev grabbarna Svalbardspelen, deras egna olympiad som de skapade inför resan. Ädla grenar som armbrytning, pingis och kast med liten rysk soptunna. Här kämpar Daniel i en av de hårdare tävlingsmomenten, involverandes ett bad i Norra ishavet.

Redigering: Ellen Paulsson

12-10-22 07.09.37

MA in Middle Eastern Studies FALL 2013 CENTER FOR MIDDLE EASTERN STUDIES | LUND UNIVERSITY

The Center for Middle Eastern Studies at Lund University is offering a two-year multidisciplinary international MA program in Middle Eastern Studies. The program takes an innovative approach and provides unique opportunities to students who want to pursue a career working in or with the region.

SEMESTER ONE: CORE COURSES

• Introduction to ME Studies • Key Thoeries in ME studies • The Formation of ME Modernities SEMESTER TwO: ELECTIVE COURSES

CMES offers a range of courses on contemporary ME issues such as: • Politics & International Relations • Social Movements & Public Protest • Environment & Sustainable Development • Gender, Human Rights & Social Equality • Religion, Culture & Identity • Migration & Multiculturalism • Methodology in ME studies SEMESTER ThREE: INTERNShIP AND INDIVIDUAL FOCUS

Smart solutions.

Strong relationships.

Att bygga starka långsiktiga relationer är lika viktigt som att leverera smarta lösningar. Vi på CG Drives & Automation använder vår kunskap och vår positiva attityd för att utveckla elektriska drivsystem som hjälper våra kunder att spara energi – i form av sänkt elförbrukning och genom ökad trygghet i

SEMESTER FOUR: ThESIS

tillförlitliga processer.

Vi arbetar i en internationell teknikdriven miljö med

National as well as international application open from

stimulerande utmaningar och goda möjligheter att växa.

October 16, 2012 - January 15, 2013.

Vår ambition är att ständigt ligga i framkant vad gäller

Apply www.universityadmissions.se For more information visit cmes.lu.se

innovativa lösningar. Att erbjuda spännande examensarbeten hjälper oss att kontinuerligt utveckla vårt tekniska kunnande och utvärdera nya teknologier och produktionsmetoder.

Intresserad? Läs mer på vår webbplats!

Emotron är nu CG Drives & Automation 042-16 99 00 I www.emotron.se/karriar

s 32-33 svalbard.indd 2

12-10-22 07.10.18

kultur

34

lundag책rd nr 8 2012

s 34-35 kultur serier.indd 1

Redigering: Tove Kluge

12-10-22 07.11.16

mer tecknad satir varje fredag på lundagard.se ◣

De ensamma dagarna vid skissblocket är förbi.

I dag fäktar serietecknare sida vid sida med pennorna i högsta hugg.

Omtalade som både barnsliga och gubbhobby, sammankopplas rutorna i dag med kvinnor och queers med hjärtat och hoppet åt vänster.

Förr hittade vi dem kanske på utedasset, i bibliotekets dammiga vrår eller solblekta och fuktskadade i sommarstugan – ”serieeländet”.

I samband med att andra världskriget tog slut började intresset för serier om superhjältar som Batman och Stålmannen svalna. De ansågs som olämplig litteratur med dåligt inflytande på unga, då nya genrer om skräck och brott dök upp. Idag finns serierna däremot med som en del av det politiska samtalet. Tecknaren Liv Strömquists seriealbum Prins Charles känsla blev först pjäs och visades sedan på SVT:s bästa sändningstid. Litteraturens klassiker finns i ett behändigt serieformat, sammanfattade på fyra rutor av Henrik Lange. Tecknaren Sara Granér utkom nyligen med sitt tredje seriealbum, All I want for christmas is planekonomi.

– Alla serier är politiska, precis som allt alltid är politiskt, även om det inte är tydligt eller uttalat. Uppvisar exempelvis en teveserie jättestereotypa könsroller antas det inte att regissören är antifeminist. Det frågas inte om denne älskar patriarkatet, säger Sara Granér.

1979 grundades tidningen Galago och i slutet av 1990-talet startade Serieskolan på Kvarnbys folkhögskola i Malmö. I början av 2000-talet kom en boom av plakatpolitiska serietecknare, många av dem kvinnor. En som märkt av det är Josefin Svenske, serietecknare och förläggare på Kolik förlag.

– Tidigare ansågs serier vara något av en gubbhobby. Det var äldre män som läste serier som 91:an Karlsson. Branschen var väldigt mansdominerad då. Det fanns även en bild av att serier enbart var till för barn. Att serier haft ett dåligt rykte förut är ganska rättvist tycker jag, om man jämför med i dag. Nu har det nämligen skett en markant kvalitetshöjning, säger hon.

Hur kommer det sig?

– Läsarkretsen har breddats under de senaste åren och fler människor från olika håll har börjat läsa serier. Detta har inneburit att hela seriebranschen har breddats, med fler genrer som följd. Från att tidigare ha fokuserat mycket på bild och bubbla ligger fokus idag snarare på att man har något att säga eller berätta. Många ser serier som ett medium där de kan uttrycka sina åsikter, säger Josefin Svenske. då serievärlden länge varit väldigt mansdominerad föddes idén om ett feministiskt seriekollektiv på Serieskolan. 2005 startades därför Dotterbolaget och Sara Granér var en av dem som stod bakom initiativet.

– Dotterbolaget etablerade ett nätverk av kvinnliga serietecknare. Kvinnor hade självklart funnits inom serieområdet även förut, snarare var det en scen som skapades för dem att stå på, säger Sara Granér.

– Som en grupp i stället för separata individer blir det lättare att förklara vilka man är och lättare att kontakta. Det finns också alltid någon som vill hoppa på ett projekt även om alla inte kan, säger hon.

Men serievärlden står fortfarande inför utmaningar, enligt Sara Granér. Enligt henne fattas det tydligt ett anti-rasistiskt perspektiv och hon får medhåll av den stockholmsbaserade serietecknaren Bitte Andersson.

– Det känns som om fler svenska tecknare börjat använda ickevita karaktärer, men än så länge är det mest vita personer som skildrar sina egna erfarenheter. Men nu finns ju inte bara gott om kvinnliga tecknare, utan även asbra lesbiska, trans- och bögtecknare, till exempel Sara Elgeholm, Karolina Bång och Kolbeinn Karlsson. Jag hoppas denna breddning kan bana väg och välkomna ännu fler grupper till serievärlden, säger Bitte Andersson. i sina serier skriver Sara Granér om allt från planekonomi till asylpolitik. Hon är dock tveksam till hur mycket hon som tecknande satiriker egentligen kan påverka.

– Jag tror att kulturen i stort får föra det samtal som inte får plats i den vanliga världen.

Det går inte att tala idéfilosofiskt i valet, utan det får istället radikala serietecknare eller politiska teatrar göra, och de kan inte lägga motioner i riksdagen. Samtidigt ska man ju inte förringa vad kultur kan göra, som när förbundet Allt åt alla ordnade bussresor till överklassområden i Stockholm och fick upp klassklyftor på agendan, säger Sara Granér.

Anledningen till att de flesta exemplen på politiska serier är vänsterorienterade, beror enligt Sara Graner på att det är just där som satiren behövs.

– Som vänsterradikal och med visioner om en helt annan samhällsform är det så oerhört långt bort till ens de minsta små målen man vill nå. Då behöver man satiren för att kunna orka med, och ett sätt att orka är att ha kul. Tror man inte på klimatkrisen och gillar läget som det är, behöver man inte lyssna på satirprogram eller läsa sådana serier, då är man ju fullt nöjd som det är, säger hon.

En annan förklaring skulle kunna vara det faktum att Galago-tidningen ettikerar sig som ”Sveriges enda radikala serietidning” och har ett tydligt vänsterperspektiv. Gemensamt för Sara Granér och många andra serietecknare som slog igenom under 2000-talet är att de

växte upp med just tidningen Galago och blivit inspirerade, ibland även publicerade i den. till skillnad från Sara Granér tror Serie-

främjandets ordförande Fredrik Strömberg att politiska serier kan påverka mer än vi först förstår.

– Det skulle inte förvåna mig om det märks i nästa valresultat. Ser vi en tidning med en lång debattartikel eller en serieruta, så väljer vi ofta serierutan. Bild lockar mer än text. Jag tror att partierna är väldigt dåliga på att förstå seriernas kraft. Jag är faktiskt förvånad att de inte använder sig mer av det, säger Fredrik Strömberg.

Han tror att serieskapande som hantverk kommer få ett uppsving. Frågan är bara om det finns möjlighet att försörja sig på sitt skapande.

– Serietecknarnas framtid beror mycket på hur och var de kan publiceras. Seriernas kvalité har ökat, men publiceringsmöjligheterna har minskat då vi har allt färre papperstidningar, säger Fredrik Strömberg.

Oavsett vad som händer med papperstidningarna så finns det en webb för serietecknarna att fortsätta sin kamp på, kanske via bloggar eller i samarbete med nättidningar. I Bitte Anderssons

"Men nu finns det ju inte bara gott om kvinnliga tecknare, utan även asbra lesbiska, trans- och bögtecknare." utopiska serie Var är konsten 2020? är kvinnor både regissörer, huvudrollsinnehavare, filmare och producenter. Efter den feministiska revolutionen i serievärlden står nu andra konstformer på tur. Det är en sådan dominoeffekt som Bitte Andersson sätter sitt hopp till.

– Jag tror serierna öppnat upp en massa konstnärliga och karriärmässiga möjligheter för kvinnliga och queera konstnärer. Förhoppningsvis leder det till en feministisk förändring av hela kultursektorn. Serier är ett utmärkt medium för att börja en politisk, kulturell rörelse med eftersom det knappt kostar något att teckna och inte direkt förutsätter något tekniskt kunnande. Jag hoppas att fler politiska rörelser i Sverige ska upptäcka seriemediet och använda sig av det, säger hon. mette mjöberg tegnander linnea lundborg

lundagård nr 8 2012

s 34-35 kultur serier.indd 2

35

12-10-22 07.11.35

kultur

lita på bond

Med skammen som vapen

när jag tänker efter är han faktiskt lite som the Doctor. Minus följeslagaren och Time Lord-grejen. De har båda coola prylar, talar med brittisk dialekt och kämpar mot onda skurkar. De håller sig dessutom i ungefär samma ålder genom decennierna, bara i olika reinkarnationer med olika skådespelare. Och båda har de så självklara svar när folk undrar vilka de är. ”I’m the Doctor”, säger den ene. ”Bond. James Bond”, säger den andre. idag tillhör det utan tvekan populärkulturell allmänbildning att veta vem han är. Agent 007, med rätt att döda. Över 40 år har gått sedan världen såg honom på bio för första gången. Igår hade den 23:e filmen premiär, och det är långt ifrån den sista. I en värld där allting har ett bäst före-datum och inga trender håller i längden kan man undra vad som är fascinationen med denne hemlige agent. Är publiken lika lättförförd som en Bondbrud? för mig har det bästa med Bond-filmer-

na alltid varit det faktum att de är som barnfilmer, fast för vuxna. Med andra ord, även om skurkarna är otäcka, läget illa eller martinin oavsiktligt rörd vet man att man aldrig behöver oroa sig. James Bond kan vara omringad av skurkar, men han vinner alltid ändå. Han är lika övernaturlig som Disney-hjältarna, som vinner trots orealistiska odds, bara på grund av det faktum att de är huvudpersoner. Tittar man på en Disney-film eller annan valfri barnfilm kan man alltid sitta trygg med vetskapen om att ingenting riktigt hemskt kan hända. Oavsett hur mörkt det än kan se ut kommer hjälten att klara sig. nu är ju James Bond ingen barnfilmshjälte. Men ibland tror jag att anledningen till att vi inte suckar trött över ännu en ny film är just för att det är det han påminner oss om. Barnfilmshjältarna, som alltid vinner till slut. För trots att vi är vuxna, känner verkligheten och vet att hjältarna inte alltid triumferar, betyder inte det att vi inte behöver känna den där känslan med jämna mellanrum. Den som säger att det inte finns någonting bättre än att veta att det finns två saker vi aldrig behöver oroa oss för. trust your doctor, säger Who-fan-

sen. Lita på Bond, säger jag. För han överlever. Och en ny film är alltid på väg.

emma andersson

36

s.36-37 1

lundagård nr 8 2012

Förtryck är bästa försvar i kulturkriget – nu även för liberaler. Ida Ölmedal gör slut med facebookälsklingen "Vita, kränkta män".

"Ordet 'gubbe' är ett intressant exempel."

kulturkrig! så sammanfattar radio-

profilen Henrik Torehammar några av den senaste tidens största mediedebatter. Kungliga bibliotekets flytt av Tintinböckerna från barnavdelningen, Dagens Nyheters förbud mot ordet "hen" och diskussionen om ordet "svarting" efter Bosse Hanssons rasistiska kommentar – det gemensamma draget är att de fyllt spaltmeter och tv-soffor grundat på en fråga som snarare handlar om personliga värderingar än om politik.

begreppet kulturkrig kommer från

90-talets politiska debatt i USA. På republikanernas kongress 1992 använde presidentkandidaten Pat Buchanan att det krävdes något nytt för att utmana George Bush den äldre. Tesen i hennes tal, som skulle gå till historien som "kulturkrigstalet", var att fokus efter kalla kriget måste riktas mot en annan lika betydelsefull kamp: ett kulturellt krig om nationens själ, där konservativa stod mot liberala i ett antal centrala värdefrågor, alla nära kopplade till det enskilda och privata. Centralt var begreppet ”politisk korrekthet”, ett sätt för konservativa att avfärda liberala argument som oärliga.

De olika sidorna illustreras ganska

väl av definitionen av ”politiskt korrekt” i två olika ordlistor. Den ena sidan vill ”undvika uttryck och handlingar som exkluderar, marginaliserar eller förolämpar vissa etniska, kulturella eller andra grupper” (Oxford Dictionary), den andra hävdar att det innebär att man”på ett opportunistiskt sätt följer den dominerande trenden i samhällsdebatten” (Nationalencyklopediens definition).

Visst känns det igen? Kritiken mot henförbudet, Tintinböckerna och "svarting"-uttalandet handlar just om att försöka bryta fördomar och synsätt som sätter vissa grupper i underläge. Transpersoner ska ha rätt att vara transpersoner även i nyhetstext och barn ska inte skolas in i rasistiska vanföreställningar.

Andra sidan bemötte med rop om censur och överkänslighet.

Inte särskilt förvånande företräds den andra sidan ofta av personer som inte själva tillhör den grupp som drabbas.

Krig handlar ju trots allt inte om att ha rätt. Det handlar om makt. I det här fallet kanske mest om att få behålla den. i oktober 2011 hade PR-konsulten

Kawa Zolfagary tröttnat på just detta.

Han bildade Facebook-gruppen "Vita kränkta män". Tanken var att "samla

gunnars antikvariat går i graven tanken svindlar, men tydli-

gen är det numera alltför olönsamt att driva antikvariat i staden med landets största universitet.

Kanske bör vi inte förvånas. Bildningsidealen förändras och universitetsvärlden likaså. För något år sedan mötte jag en lundaprofessor i ett samhällsvetenskapligt ämne som aldrig hade hört talas om Borges och frågade om Henry Morton

Stanley är en samtida för författare.

Själv kommer jag minnas Gunnars antikvariat med både glädje och sorg.

Gunnars antikvariat blev mitt universitet. Det var där jag lärde mig läsa på egen hand och bildningen blev ekonomiskt överkomlig. Jag kommer att minnas allt, och böckerna har jag kvar – i mitt bibliotek. bengt pettersson

Redigering: Ida Ölmedal

12-10-22 08.49.22

ihop texter av män med makt, som klagar på banala saker". På ett år har sidan fått över 43 000 följare som får sitt dagliga skratt levererat genom länkar till allt från debattartiklar mot rosa matchdräkter för manliga fotbollsspelare till flashbacktrådar där anonyma troll hetsar varandra mot den feministiska världskonspirationen. Skrivet på allvar, fantastiskt som satir. Eller?

Letar man i kommentarerna i Vita kränkta män kan man se följarna karaktärisera de män med makt som de skrattar åt. Av efterhärmningar och skämt går att utläsa att denna elit tydligen 1) använder sig av felstavningar och stora doser utropstecken i kombination med ettor (!!!!111), 2) kommer från hålor med svåruttalade namn(sådana man passerar på semestern) och 3) inte sällan lämpligen kallas "gubbe".

Och de motsatta dragen hos följarna själva är också tydliga. Vi stavar rätt. Vi

äta plugga dö är det din realitet? Tur för dig!

Äta sova dö visar Skåne långt från sittningar och spex. Att få en utbildning på ett universitet är fortfarande ett privilegium som till större delen bygger på andras arbete. Viktigt då att ha en utbildning som inte bara får betalt för att skyffla folk genom systemet. Extra relevant för humanioran som sakta gräver sin egen grav. philip stålhandske

bor i stan. Vi är inte rynkiga och passé.

Det känns plötsligt lite som i genusvetaren Fanny Ambjörnssons studie Den farliga färgen, där medelklassföräldrar i centrala Stockholm förklarar varför de aldrig skulle klä sina flickor i rosa: för att det är pinsamt. (När det blir dags för klassfoto upptäcker Fanny Ambjörnsson att nästan samtliga av dessa föräldrar ändå klär sina döttrar i klänning eller markerar hennes könstillhörighet med en lite mindre pinsamt flickig färg, som rött.) Politisk medvetenhet blir en fråga om social status.

Grupper som "Vita kränkta män" gör detta till ett knep för att sänka sina motståndare. ordet gubbe är ett intressant exempel.

Populära feminister som Liv Strömqvist, Magnus Betnér och Gudrun Schyman använder det alla. Som en avväpning.

Du som säger att ojämställdheten bara

beror på att tjejer "inte kan ta för sig", du som vägrar kvotera in i din styrelse, du som slentrianmässigt vänder ryggen till när en kvinna får ordet – gubbjävel.

Vad är det man drämmer till med där egentligen? Jo, åldern. Inget annat än den vanliga skammen över att inte passa in i normen.

På samma vis avväpnar vi gärna rasistiska uttryck genom att härma dem med vår grövsta sjöbodialekt ("näääjgår") – en jargong som bränner djupt i själen på den som bara råkade växa upp i en av de där föraktliga hålorna. Eller skrattar åt "white trash" som inte fattar det här med "hen". Som om det skulle vara bättre att likställa en redan sönderhånad grupp människor med skräp.

Sparkarna blev inte alltid så uppåtriktade som det var tänkt. Och plötsligt finner vi oss indragna i precis det krig vi nyss skrattade bort. ida ölmedal

af-borgen Det spelar ingen roll hur många gånger jag går hit här kommer jag alltid vara vilse springer upp och ner för stentrappor i mörkret bland spexdekor, oljemålningar och ölburkar hitta mig om du kan för vad är väl en bal på borgen? balsamicostekt lammrygg med rotfrukter och salviasky svettiga händer över glansigt kjolstyg – imorgon är här läkarkonferens så kom tre kilo smågodis, kvart-i-fem-rappen och trycksvärtan här kommer jag alltid vara hemma virve ivarsson lundagård nr 8 2012

s.36-37 2

37

12-10-22 08.49.54

det händer

Rådjursögon och ljugande jungfru Med höstmörkret kommer även en drös mer eller mindre underhållande dejting-program. Bönder som söker efter kärleken och mammor som hånglar loss. Vi lät kulturredaktionen drömma om vilka populärkulturella personer eller fiktiva varelser de helst skulle vilja dejta.

SpikE

Han fanns långt innan Twilight, Vampire diaries och True blood.

Men till skillnad från sina bleka kopior – stenen Angel från samma serie icke att förglömma – är Spike från Buffy the vampire slayer något så ovanligt som en vampyr med självironi. Dessutom är han britt.

Och visst känner man någonstans bland läder och kryptor att det här inte är världens bästa idé. Men jag säger bara: Säsong sex och käkben.

”Hon lyssnar bara på sig själv.” paris geller

Hon lyssnar bara på sig själv, ska ta över världen och har en sarkastisk kommentar om alla – som oftast går över deras huvuden.

Paris Geller från TV-serien Gilmore girls ses ofta som den tröttsamma och maktgalna klasskompisen som ingen vill ha.

mark darcy

Men vem är det man egentligen vill ha? För mig finns det när det kommer till kritan bara ett svar: En stroppig men omtänksam kille i en tröja med en ren på, som gillar en precis som man är. Med andra ord: Mark Darcy i Bridget Jones dagbok. Människorättsadvokaten som kan tala med sina rådjurs­ögon och som lyckas få karakt ä r s d r a gen ”snäll” och ” korrekt” att bli de sexigaste någonsin. virve ivarsson 38

lundagård nr 8 2012

s 38-39 nöje.indd.indd 1

Smurfan Smurfan är omringad av hundratals män i byn i smurfvärlden.

Att få en dejt med henne skulle därför vara en verklig ära.

Faktumet att hon enbart är ”tre äpplen hög”, begränsar dock utbudet av möjliga dejting­a ktiviteter.

Om vi skulle gå på konsert hade hon slutat som en blå fläck

Emil Jensen

på golvet och om vi gått på bio hade vi varit tvungna att sitta längst fram.

Jag avskyr att sitta längst fram.

Ibland känns det som att vi redan känner varandra på grund av hans varma och personliga spelningar. Emil Jensens skånska ord och kloka tankar får mig att smälta utan tvekan.

Jag är dock medveten om att han är en uppbokad man som många jagar. Men vi kan speed-dejta under tiden som vi sopsorterar, skriver på protestlistor och går på stödfester för asylsökande.

”Jungfru” Maria Det hade verkligen varit intressant att höra henne beskriva hur hon lyckades lura Josef att Jesus var Guds barn. Kvinnan bakom den mest lyckade bluffen i historien skulle säkert ha massvis av spännande saker att berätta.

Vår dejt ska vara i biblisk stil.

Vi börjar med en lå ng promenad i Sinaiöknen och avslutar med en sista måltid.

”Då var jag helt ovetandes om tidelag.”

Räven Robin Hood

Disneys tolkning av Robin Hood som röd räv gjorde mig knäsvag som liten, liksom John Smith i Pocahontas. Då var jag helt ovetande om tidelag och drömde om att rymma till skogs med Robin Hood och hjälpa fattiga.

Jag skulle lätt hängt med Robin Hood i dag, fortfarande som räv, bara för att jag kunde. Dock inte på något snuskigt sätt, jag lovar!

tobias stefansson illustration: mette mjöberg tegnander

Personligen tycker jag att hon är den enda som: 1. ställer de krav på sin omgivning som man borde, och 2. kan slå Jess Mariano, från samma serie, i skönhet.

Lara Croft Att jag vill dejta Lara Croft handlar inte om utseendefixering, utan om ett brinnande intresse för arkeologi.

Med det sagt kan jag erkänna att jag inte har något emot att hon ser ut som en ung Ange­lina Jolie.

Jag tänker att vi inleder vår dejt med en romantisk tv-spelskväll. Sedan avslutar vi med en skattjakt i ett bortglömt kambodjanskt tempel.

Meghan Rotundi

Än idag minns jag tv-serien Felicty. Det är dock Felicitys märkliga rumskompis Meghan jag saknar och trånar efter.

Hon är goth, hon utövar häxkonst och levererar knivskarpa repliker, oftast sarkastiska. Vem skulle inte vilja hänga med någon som kan skicka iväg folk på tidsresor?

Vi skulle börja kvällen med att Meghan spådde mig i tarotkort, sedan skulle vi dricka öl och prata om den hemliga lådan.

Sedan skulle vi dansa loss på en svartklubb i Williamsburg.

mette mjöberg tegnander Redigering: Tove Kluge

12-10-22 07.13.49

läs mer om vad som händer i och omkring lund – varje dag på lundagard.se ◣ foto: oscar vigell

3tips Broderier och popkonst

Slitna skateboardbrädor har omvandlats till konst och finns att skåda på biblioteket Orkanen i Malmö. Där ställer studenter från Malmö Högskola ut sina alster och konstverk just nu.

Runt om i biblioteket finns allt ifrån popkonst och broderier till intressanta fotomontage. Det finns även tillfälle att se en poetisk dokumentärfilm, där tre olika människor i olika världsdelar fått skildra olika känslor.

Spana in och inspireras!

Hemlig electroklubb på gång Går det att klara av tolv timmar house och techno i sträck? Ta dig till klubben Spazio och gör ett försök.

Bli gäst på tolvtimmarsfest Smålands nation slår upp klubb­ portarna för tolv timmar house och techno. Under den långa fest­ kvällen kommer fyra eminenta DJ:s att flygas in ända från Berlin.

Den tredje november slår klubben Spazio social club upp dörrarna för den som vill få sig en minst sagt långvarig dos av house och techno. Tillställningen är ett experimentellt koncept som inspirerats av utländskt klubbliv, där det är betydligt vanligare att ha klubbar som varar längre än vad det som i Sverige är normalt.

– I Berlin är det inte alls ovanligt att fester håller på från fredag till söndag och sedan fortsätter till måndagsmorgonen på en annan klubb, säger Gustaf Larsson, som är en av arrangörerna bakom klubben Spazio social club.

Rätta kontakter guld värda

Gustaf Larsson och arrangörskompanjonen Behrang Mohammadi berättar stolt att Spazio kommer att leverera något utöver det vanliga.

Bara det faktum att klubben börjar redan klockan två på dagen är banbrytande nog.

Smålands talarbås kommer att hysa fyra professionella tyska DJ-predikanter som med musikalisk fingerfärdighet ska ta makten över dansgolvet.

Att då ha de rätta kontakterna har visat sig att vara guld värt.

– Det är inte gratis att flyga in folk, men vi Redigering: Tove Kluge

s 38-39 nöje.indd.indd 2

har haft rätt bra kontakt med agenturen och därmed fått ner priset rejält på artisterna, säger Behrang Mohammadi.

– Alla fyra har dessutom spelat på Berlinklubben Berghain, som är en av de största klubbarna i Nordeuropa.

Bjuder på en överraskning

Tolv timmar house och techno kan ta musten ur den allra bäste.

Men Gustaf Larsson ser fram emot att få se hur publiken hanterar att festa så många timmar.

– Det ska bli väldigt spännande att se, svarar Gustaf Larsson förväntansfullt och fortsätter.

”Vi hoppas att alla upskattar att festa mitt på dagen.”

– Vi hoppas att alla uppskattar att festa mitt på dagen, men klubben kommer självklart hålla en hög standard alla timmar. Kvällen kommer att utvecklas och kanske bjuda på en och annan överraskning, säger Gustaf Larsson med en lurig blick samtidigt som han ger ett tips med en tysk fras: – Tanz hilft – dans hjälper.

Kanske har du sett de mystiska affischerna på stan med ”A DJ COLLECTIVE”?

Den senaste tiden har även ett youtubeklipp florerat på internet med en person i guldmask som affischerar och skrattar hysteriskt. Det ryktas om en hemlig klubb med övernaturliga känslor, djungel och dödselectro på Blekingska Nationen den 2 november.

Klubben Heartbeats får då besök av fyra unga mästarklubbare som vänder skivor och bjuder till dans. Men vilka är de?

Feministiskt forum även i år Graffiti-workshop, filmvisning och queeraktivism är några av de saker som står på programmet under Feministiskt Forum i Malmö den 12-13 november på Sofielunds Folketshus och Tryckeriet. Forumet är gratis för alla och under dagarna kommer det även vara möjligt att lyssna på körsång, se Cirkus Saga och delta i samtal och diskussioner kring feminism.

mette mjöberg tegnander

kulturbloggen

”Varje dag det dröjer är en för­ lorad dag i strävan efter en spelkritik att ta på allvar.”

Jimmie Larsson skriver om svenska speltidskriften Fienden på kulturbloggen.lundagard.se.

Läs fler av Lundagårds bloggare på lundagard.se

text daniel kindstrand lundagård nr 8 2012

39

12-10-22 07.14.16

det händer

Uppsnappat Har du koll på sånt som andra inte har, som nattklubbar, fyllefel och felhört? Lundagård lyssnar och delar med sig.

Student på bred stockholmska i telefonen.

– Men gumman guud, nej jag förstår precis. Det måste vara skönt att få höra lite stockholmska istället för all gnällig småländska.

Två studenter samtalar om hälsa.

– Jag var typ beroende av en hostmedicin som min läkare skrev ut när jag var sjuk.

– Men oj. Är det sant?

– Ja, det var med morfin i och han skrev ut alldeles för mycket till mig.

– Men sådan hostmedicin har jag också druckit. Men jag blev helt yr och fick hemska hjärtklappningar av den.

– JAG VET! JAG MED!

Samtal i solgasset på Harrys vid lunch en fredag:

– Jag känner mig så ointelligent … men jag kommer ju från Höör.

– Höör och häpna.

Tamamprofil flyttar och tackar för sig med en liten dikt på Facebook (med den hastigt tillagda reservationen “Obs drar ej alla över en kam försöker bara rimma lite”).

en liten önskan om normkritik får studentlund att skrika: moralpanik! rasister är inga och ingen får tvinga censur på studenternas kära komik

Klockan 02.10, utanför en av nationsklubbarna. En ung man försvarar sitt miserabla kvart i två-ragg:

– Okej, så hon var ful, dum och otrevlig. Men varför skulle jag inte hångla med henne?

40

s 40-41 nöje.indd 1

lundagård nr 8 2012

"He didn't clean up properly. You'd better!". I en korridor på Delphi får en trädgårdstomte statuera exempel på vad som händer den som inte städar upp sin skit. Foto: Jens Hunt.

20-årig student beklagar sig.

– Mitt ex var jättejobbig. Han ville bara ha tacosmiddag när jag låg hemma med dödsångest. När vi varit ihop typ tre veckor sa han att han älskade mig. Tack, sa jag då. Ja, det höll inte så länge mellan oss.

Kuratorskollegiets ordförande efter besök i Uppsala.

– De är bättre på allt. Utom på att ha kul.

vad har du hört?

Viska vidare, skvallra! Mejla dina historier till uppsnappat@lundagard.se

Redigering: Hilda Forss

12-10-22 07.27.14

Här står Björn och bidrar till att uppfylla Europas klimatmål.

60 miljarder kronor. Så mycket kommer E.ON Group att investera i förnybar energiproduktion de kommande fem åren. Det gör vi för att bidra till att minska Europas koldioxidutsläpp och öka tillgången till hållbar och effektiv energi. Tur för oss att våra ekonomer är bra på stora siffror.

Vill du hjälpa Björn och hans kollegor att hålla ordning på miljarderna?

Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb.

Your energy shapes the future. lundagård nr 7 2012

s 40-41 nöje.indd 2

41

12-10-22 07.27.43

det händer

Oooouuuoooh, magic!

Kom igen - du vet att du vill. Ta chansen att skylla på halloween och plocka fram fantasynörden i dig. Spela ut lundaprofilerna mot varandra i detta fåniga magicspel. Glöm inte att ducka för fireballs.

fantasyfiering: catrin jakobsson kortillustration: fredrik toreblad text: kenneth carlsson

s J

e Laurell h e Brid T A

Sirenssen a d n ma

fagra som är sva ga för Spela s mot dem

kra vac a sin d me r främs t ut män blondiner. Locka n ut när hennes ho er inn sp ?”, ve Me dar toner. ”Do You Lo n lik t spindeln dö er Happyland. Me älskare söker eft r. hon sina älsklinga you kiss me good g my sight while La da da , poisonin night, la di da…

Den hårdaste kvinnan i världen. Kan med sin kunskap om organisk kemi besegra alla motståndare i leken. Specialist på att tillintetgöra fienden med sina bara händer, med fem distinkta träffar kring bröstet.

Svag i bröllopssituationer.

De av er som fortfarande har kvar era liv, behåll dem.

Men, lämna kroppsdelarna ni har tappat. De tillhör mig nu.

Anders & Måns Systrarna

oman Quattw

Självständig, men samtidigt en simpel maskot. En antihjälte som inte räds att bita handen som föder. Åtråvärd och vacker. Kan spelas mot alla. En älskad lierad, men ytterst hatad som fiende. Spinner och bjuder på kakor ena stunden, massakrerar i nästa.

White russian. Ingen is, ingen vodka. Strunta i Kahluan.

42

lundagård nr 8 2012

s 42-43 spelkort.indd 1

Uppenbarar sig i hotellkorridor hand. Ena seku er, hand i nden håglöst lev ande, nästa ög vilt slaktade av onblick faderns yxa. Sp ela dem för at matisera alla stö t traurande skitung ar och förvandla föräldrar till mo deras rdlystna vettv illingar.

Kom och lek me d oss. Vi har en radioak tiv get. och lek med os Kom s.

k

Redigering: Ellen Paulsson

12-10-22 07.29.06

hjälp lundagård att levla - gilla vår sida på facebook ◣

n Harriso a l u k Dric a som

rd såväl de lä on som fångar En udda D t. he Excentriker am ks

lla uppmär än i fu et rs kr te ör en m stud biblioteks sina yngre r sig inne i h suger åt hellre hålle mer över oc m ko Juan som n ha lt al r ar. pe ng ri gå ng A ns år . dagsljuset. medeltide . Svag för än vill döda ia m e or st nd hi ta ha sig dess m historie so t re st Jag är mon ckula.

Jag är Dri

ise Penny w

Alfredson

Spela Pennywise Alfreds on mot barnen.

Han förvandlas till dera s värs ta mardrömmar, gärn a i skepnaden av en clown.

En enfaldig mördare som lockar med svenska ord och blommig falukorv. Full ständigt skräckinjagande .

Du ska ha en blommig falu korv till lunch, HAHA, något annat ska du inte få.

ombielöw Måns Z

Tar makten över alla flickor och mammor med sin perfekta slips och sitt vackra anlete. Sjunger vackert för dem om sommarkvällen. Tuggar på dem om natten. Den som en gång förlorats i Måns kan ej återvända från de levande dödas rike.

Sträck ut din hand, och finn en hand i din. De gjorde jag och fann, din hand i min.… mun.

Nou

egan R l rE

n s om e spelas n sin o r h e n d n t a n ka ar . Anvä t av sa r s ä ng rogna å t s F . d t u t Besat sä eg a d l r ig il ö t d g a t är

ch kan agonis märkv ster o ull ant m es t ä f r e t f p d a å å r p k or p k. tskor t a hu m rtytric p ps v ä ä lle, besat ett pa tar kro m s tet Pr o a e s k lv , n e a a t h f p i p l ly a e t r f t t a ni fala lgånge Lu n d a spinde su g er mma a m !

Din mä hä olösa dit t tr

Nilsson Piraten f o j t i r F

Fångar och lurar alla motståndare med sina skrönor om den skånska landsbygden. Charmar kvinnor med Madeiravin, lurar ut alla män till hålan Vollsjö. Skryter om sjöäventyr och glädjeflickor, men lämnar sällan Skåne.

Arrr, arr! Han talade om Rio de Janeiro som om det varit Simrishamn och var i stånd att i förbigående låta Kap Horn skymta fram i en relativsats, arrr!

lundagård nr 8 2012

s 42-43 spelkort.indd 2

43

12-10-22 08.03.38

Detta är ickeredaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

Studiebesök i elitens värld

Vi träffar vicedekanen för juridiska fakulteten i Cambridge. Han har gyllene slips (i Sverige hade den varit brandgul, här är den inget annat än gyllene). Jag och min svenska medbesökare tackar ja till kaffe och väljer det lagom mellanbruna. Mannen i den gyllene slipsen tar en dark intense (vi skulle följt hans exempel, vårt kaffe var brittiskt blaskigt).

Besöket var bokat för en timme, men det bara fortsätter och fortsätter. Entusiastiskt framåtlutad i sin soffa berättar han om sina studenter och livet i Cambridge, det är créme de la créme och grädde på moset. Här slipper man trista föreläsningar och långdragna seminarier.

För varje ämne man läser, femtalet åt gången, har man en lärare som man tillsammans med en eller två andra studenter träffar ett par timmar i veckan för att bara diskutera juridiska spörsmål. nästan två timmar senare

lämnar vi den flashiga glas-

byggnaden. Mannen i den gyllene slipsen insisterar på att vi ska komma på collegemiddag – ”det är precis som i Harry Potter!” – nästa gång vi är i stan. Jag är något tagen och tänker att jag aldrig vill åka härifrån.

Ordföranden för Cam­bridge studentkår tar ner oss på jorden. Iklädd rosa converse och kår-hoodie berättar hon om den krassa verkligheten. För att få studera måste man betala nästan 90 000 kr om året plus levnadsomkostnader, totalt runt 180 000. Visst är det fantastiskt med så mycket lärarledd tid och Harry Pottermiddagar. Men det kostar.

Mycket. vi berättar om det svenska

systemet där högre utbildning än så länge är gratis för de allra flesta. Vi berättar om hur vi sörjer att vi inte längre kan ge gratis utbildning för de som kommer från länder utanför EU. Vi berättar om att vi får bi-

kram Kram till universitets övermarskalk som arbetar hårt för att upprätthålla universitets alla viktiga traditioner.

spark Spark till Högskoleverket som inte kan leva upp till europasamarbetets standard för kvalitetsutvärdering.

drag för att studera istället för att betala. Hon är överraskad och tycks närmast imponerad.

När vi skämtsamt tillägger att hon är varmt välkommen till Sverige (i det här läget är jag fortfarande tagen av Cambridges stowrhet och beredd att dumförklara alla som skulle försitta en chans att plugga här) för att läsa sin master blir hon entusiastisk. Att vi till och med har utbildningar på engelska är nästan för bra för att vara sant. Hon kommer gärna.

Hon ska bara klara av sina tentor först. skriva tenta? I Cambridge?

På något sätt hade jag fått för mig att de där djupa diskussionerna med lärarna skulle räcka för att få sitt diplom och sin hatt med tofs i slutet av året. Men inte. Nej, för i Cambridge har de kvar det system som studentkårerna i Lund arbetat för att få bort i alla tider. De har en stor tenta i varje ämne i slutet av året.

detta är lus Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitet, kommunen och regionen.

Då ska all kunskap, alla de där diskussionstimmarna med lärarna, sitta som ett smäck.

För om man inte klarar tentan finns inga omtentor att tillgå.

Man har ett försök och klarar man inte det är man körd. Inte så mycket gräddat potatismos där inte.

foto: kennet ruona

På dekanresa i Cambridge. Storheten, lyxen, magin är slående. Rankat topp tio i världen, med pampiga byggnader, storslagna katedraler, svarta kåpor och briljerande intelligens. Varför pluggar jag inte här? Varför pluggar inte alla här?

Svaret är det svenska utbildningssystemet.

foto: jens hunt

it

lunds universitets studentkårer

på tåget hem från Kastrup är jag ändå ganska tacksam.

Tacksam att jag hör hemma på ett lärosäte där man kan träffa alla möjliga typer av människor med olika bakgrund och olika mål. Jag gläds åt att Lund har plats för de som inte är rika och för de som kanske missar en tenta då och då. Och jag är glad över att slipsarna i Lund på sin höjd är brandgula, guldigt blir liksom lite för mycket. Så sträck på dig och var stolt över att vara Lundastudent. Det är i alla fall jag. tora törnquist vice lus-ordförande

kårkrönika: "att få tag i det rätta kan ta tid" som student är det ganska vanligt att man

flyttar runt en hel del. Kanske är det från soffa till korridor, till andrahand, till egen lägenhet, helt beroende på vad man vill ha för boende.

Sen hittar man det där stället, det där som känns helt rätt. Där man njuter av varje minut.

Sitt eget.

Inom kårvärlden är detta kanske inte lika vanligt, men sedan jag flyttade till Lund hösten 2009 har Lunds naturvetarkår flyttat lika många gånger som jag själv har gjort. Tre olika lokaler har jag besökt sedan dess, alla placerade runt Torna/Sölve-korsningen. Från hus till två rum med handfat, till två rum med pentry. Nu känner vi att vi har hittat rätt i Astronomihuset, 44

s 44-45 lus.indd 1

”Nu känner vi att vi har hittat rätt.” trots inbrott och avsaknad av både larm och förråd. LUNA har det fint. Vi trivs. att få tag i det där rätta kan ta tid, väldigt lång tid. Med fler studentbostäder i Lund hade den tiden kunnat minska med flera månader. Att det ska ta över ett år för att få en egen lägenhet genom AFB är orimligt. Man kommer dessutom bort från Ung och bortskämd-träsket snabbare

med eget boende. Självklart bara om man nu har varit där och man inte har en förälder som ändå kommer och städar och lagar mat.

Att behöva flytta ofta, eller att bo på ett ställe där trivseln inte är hög gör en osäker på om Lund är rätt för en. En tryggare tillvaro utan ångest över att snart behöva flytta, borde generera ett bättre resultat både studie- och hälsomässigt. Exakt likadant är det för kåren, där man trivs och känner sig trygg gör man ett bra och inspirerande jobb. jonna axbom ordförande lunds naturvetarkår

w

lundagård nr 8 2012

12-10-22 07.16.40

Detta är en icke-redaktionell från Lunds universitet.

Detta är en icke-redaktionell sida frånsida Lunds universitet.

Lunds universitet högt på världsrankingar

foto: kennet ruona

Nyligen släpptes en av de listor som rankar världens främsta universitet 2012/2013. Lunds universitet återfinns bland världens topp 100-universitet. Att rankas bland de 100 främsta innebär att man tillhör den översta halva procenten av världens universitet.

Men vad betyder rankinglistorna egentligen och hur ska du tolka dem?

Rankingarna utförs med olika metoder och vilka faktorer som väger tyngst varierar mellan rankingarna. Metoderna ifrågasätts ibland, men intresset för ranking har ökat avsevärt under senare år. Rankingar spelar t.ex. roll för presumtiva studenter i valet av universitet – men kan man lita på dem?

– Rankningar är en förenkling av verkligheten. De kan ses som en indikation, men betyder inte att den som studerat vid ett lägre placerat universitet har fått en sämre utbildning, säger Elisabet Månsson, verksamhetscontroller på Lunds universitet.

Ranking – så funkar det Så här fungerar några av de största globala rankingarna och svenska URANK. Vilken metod använder man och hur ligger Lunds universitet till? tHe world uniVersity ranking – times HigHer education Hur? Baseras på undersökningar bland akademiker om vilka universitet de anser vara bäst, samt citeringar och uppgifter som universiteten skickar in. lund? 2012 ligger Lunds universitet på plats 82.

Qs world uniVersity rankings Hur? Rankingen baseras till stor del på enkätundersökningar bland akademiker och företag världen över. lund? Lunds universitet ligger på plats 71 (2012) och rankas även högt i ämnena Geography & Area Studies (plats 20) och Environmental Sciences. (plats 43)

sHangHai academic ranking of world uniVersities (arwu) Hur? Baseras främst på forskningsresultat så som publikationer, citeringar, nobelpris och field medals. lund? Lunds universitet ligger på plats 101–150 (2012) och rankas speciellt högt i området “Life and Agriculture Sciences”. urank Hur? Urank rankar svenska universitet och högskolor. Rankingen baseras på statistik från Högskoleverket och annat officiellt material.

Resultatet utgår från olika variabler som belyser olika aspekter av utbildningen. Universiteten rankas även uppdelat på områden. lund? 2012 toppar Lunds universitet listan i vård-medicin och ligger på en andra plats i natur vetenskap-teknik. På den totala listan intas de fem första platserna av specialiserade universitet, därefter kommer Uppsala och Lund.

nya lediga studentbostäder!

Nu kan du som studerar vid Lunds universitet boka helt nybyggda studentlägenheter. Det handlar om nybyggda enrumslägenheter (cirka 40 stycken) respektive kompisboenden (cirka 50 stycken). » Läs mer på bopoolen.nu

Irina Supkareva, 22 år, från ryssland studerar Master programme in finance i Lund.

foto: heLga ekDahL heun

– Vi möter en allt tuffare global konkurrens och än så länge står vi oss väl, vilket vi är stolta över. Men även om vi gör förbättringar jämfört med föregående år är det inte säkert att det räcker i jämförelse med andra universitet, säger rektor Per Eriksson.

Det finns en rad olika rankingar, både internationella och nationella. Bland de ungefär 17 000 universiteten i världen bedömer de globala rankingarna framförallt världens främsta forskningsuniversitet (ca 1200). Bland dem listas sedan de främsta 200–500 universiteten.

Är ranking viktigt för dig?

Irina hade inte hört talas om Lunds universitet när hon började undersöka olika universitet för sin masterutbildning. Hon fick stipendium för studier vid två universitet och valde Lund eftersom det rankas som ett topp 100-universitet. Irina undersökte också hur Lunds universitet rankades i samhällsvetenskap. Hon tror att många väljer universitet utifrån ranking.

– Det är stor konkurrens på arbetsmarknaden idag och ett sätt att utmärka sig är med en examen från ett erkänt universitet som rankas högt. Då vet arbetsgivare att studenten har genomgått ett tufft urval och kan möta höga krav.

www.lu.se www.lu.se

s 44-45 lus.indd 2

12-10-22 07.17.12

sista sidan q : lars söderström (ög)

V

eritabel vertebrat, konsumptionsproselyt och professor i nationalekonomi som avgår punktligt från inspektoratet på Östgöta nation.

Siffertrixare. Schysst taxator. Paraakademiker. Anlände Lund vid en avlägsen tidpunkt, styrkt av ungdomlig naivitet, dock helt utan planer. Inledde sin tid i det akademiska med att genomföra en fullskalig undersökning av vilka institutioner som ville bereda honom plats. Med stort urval och liten svarsfrekvens bar det så småningom till statistiska institutionen.

Som ihärdig medlem i ÖG startade han tidningen Ostroskopet, med den höga journalistiska ambitionen att bringa dåvarande inspektorn på fall.

Krönt med framgång i denna gärning så var vägen redan stakad. Den fallna manteln hängdes några decennier senare på den entusiastiske murvelns axlar.

Framförare av förädiskt festliga fraser.

Namne med lägliga lokaliteter. Strider för att ÖG ska få det alla andra nationer har: En källare!

Q kvad den vishet som tarvas den vars gärningar har bringat företrädare på fall

MORRHOPPAN Det klöses, spinns och mjauas eftersom... ... det är lika lätt för en kometkarriärsfifflare att komma igenom ett nålsöga som att sköta kameler på spanska besittningar. ... vägledaren på den största i stan utför klassisk kamratuppfostran om inte tjänstehjonen lär sig dryckeskunskap. ... studenternas tredje statsmakt gärna Nationen gillar fester Med punsch och skränalåt Än stundom sker protester Det anträds ett försåt Man vet, den stund ska komma När var nationsdespot Bör dölja sig ifrån sitt Ostroskop Då ska man bygga en källare En ren återställare För där kan man ha Nationens skattebas Man lavar in inspektorsbaracker Skyddad från presstentakler Ges amnesti För en emeriti

går objudna på traditionstyngda uniformsbalar. ... viss bitterhet kan skönjas hos borgens bossar sedan den fria rusdrycken belagts med förbud. ... de småländska skogsägarna inte vet skillnad på inbjudan och anmodan.

it never rains in gbrunka – av fredrik toreblad

46

lundagård nr 8 2012

s 46-47 sista.indd 1

Redigering: Hilda Forss

12-10-22 07.18.05

The journey starts here – take a master’s at the Stockholm School of Economics The Stockholm School of Economics is a place where talents can flourish and grow.

We have been a center of excellence for more than a century and will continue to nurture innovative bright minds and leaders for Swedish industry in the years to come. Our success as one of Europe’s top business schools is built on a commitment to progress: we never stand still. SSE offers bachelor’s, master’s, MBA and PhD programs, as well as a highly regarded executive education.

Read more about our master’s programs at www.hhs.se/education.

Please come and meet us at the Arkad fair November 7-8 and attend our Information meeting at SSE on November 27.

s 46-47 sista.indd 2

12-10-22 07.18.29

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår

BYSTED

NEXT STEP FÖR DE FLESTA ÄR DET ETT GLAS MJÖLK. FÖR DIG ÄR DET HÖGTEKNOLOGI. TETRA PAK Mjölk är ett av världens mest ursprungliga, och viktigaste, livsmedel.

Men det är inte alla förunnat att få färsk mjölk. Det gäller särskilt i länder där det är svårt att producera och, framför allt, distribuera mjölk utan att den påverkas negativt av det varma klimatet.

På Tetra Pak jobbar vi med produkter och systemlösningar som bland annat ser till att människor har tillgång till mjölk i skyddande förpackningar. Det låter enkelt, men kräver smarta idéer och högteknologiska lösningar som hela tiden måste förfinas och utvecklas.

Titta gärna in på vår hemsida och läs mer om vad vi och våra ingenjörer gör för att skapa en bättre framtid för både människor och miljö, eller som vi också uttrycker det: PROTECTS WHAT´S GOOD.

Tetra Pak, och PROTECTS WHAT´S GOOD är varumärken som tillhör Tetra Pak Gruppen. www.tetrapak.com

s 48 baksida.indd 1

12-10-22 07.19.16