Lundagård 5/2016

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 5 2016

en feg ny värld Efter en sommar av världskaos funderar Agata Janczewska på vad man egentligen ska ha en gemenskap till.

Sid 22-23

big novisch issue

tomt på schemat

Guide for freshmen in Swedish and English p. 33-48. English news p.30-31

Forsningssatsnignar prioriteras på studenternas bekostnad.

Sid 12-15

1 EttanGLOBEN.indd 1

test: bästa lunchen Vi har testat vilken fakultet som har den bästa lunchen.

Sid 18-19

2016-08-29 12:31

Gör skillnad för nån annan.

Bli volontär! #integrationipraktiken Nu söker vi fler som vill vara med och ge asylsökande och nyanlända en bra start i Sverige. Ett par timmars språkträning, en fika eller andra sociala aktiviteter ger mycket både till dig och dem du möter. Se lediga volontäruppdrag på redcross.se

STIFTELSEN FÖR BISTÅND ÅT RÖRELSEHINDRADE I SKÅNE delar i början av december 2016 ut bidrag till: • Enskilda för främjande av vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med rörelsehinder i Skåne, samt till behövande rörelsehindrade i övrigt i Skåne.

• Forskning och utvecklingsarbete som bedrivs i Skåne beträffande hjälp och hjälpmedel till rörelsehindrade.

• Handikapporganisationer i Skåne som företräder rörelsehindrade Ansökningstiden går ut den 30 september 2016.

För närmare information och ansökningsblankett kontakta stiftelsen på tel 042-14 66 50, e-post bistand@stiftbistandskane.se eller till Stiftelsens adress, Kronborgsgatan 2 c, 252 22 Helsingborg.

Forsknings- och organisationsansökan kan ske från och med den 15 september 2016 direkt via vår hemsida.

Blankett finns även att hämta på www.stiftbistandskane.se

Välkommen till Victoriastadion!

I vårt gym kan du träna till mycket förmånliga avgifter. Vi har styrkemaskiner samt utökning av konditionsparken med flera löpband, crosstrainers, stepmaskiner och motionscyklar. Billigaste avgifterna i stan?! Generösa öppettider!

Terminskort 520 kr (studentpris giltigt t.o.m 1/1 2017)

Motionsturneringar HT 2016

10% studentrabatt på alla behandlingar Välkomna!

Leg. tandläkare Mats Larsson • Leg. tandläkare Heléne Frid Stora Södergatan 3 • 046-14 10 92 • tidbokning@tandlakare-larsson.se www.tandlakare-larsson.se

s. 2-3 Ledare.indd 1

Dags att anmäla lag till höstens motionsturneringar i utefotboll, innebandy, innefotboll och volleyboll. Turneringarna omfattar såväl seriespel som cupturnering. T-shirt till samtliga seriesegrare och cupsegrare.

Sista anmälningsdag: För utefotboll fredag 9/9. Inomhusturneringar i innebandy, innefotboll och volleyboll fredag 16/9.

Anmälan/Avgifter/lag: Utefotboll 1330 kr, innefotboll 1400 kr, innebandy 1140 kr och volleyboll 1140 kr.

Anmälan via hemsidan www.lugimotion.se BESÖK OSS OCH MÅ BÄTTRE!

LUGI Motionscenter Victoriastadion, Lovisastigen 2–4 046-16 22 30 • www.lugimotion.se

2016-08-29 12:32

ledare START THE SEMESTER AS A JOURNALIST

Hi and welcome to Swedens oldest student magazine! We are currently looking for people with experience in layout, writing and phtograpgy.

Please send us an e-mail with a CV, short personal presentation and some example of you work to lundagard@lundagard.se if you would like to join or learn more about us!

VIRVE IVARSSON

UTKASTADE?

I detta nummer kan läsas om hur osäkert det för tillfället är att vara student på Konsthögskolan i Malmö. Rebecca Bornlid Lesseurs skriver på sida 8-9 om hur Malmö stad meddelat Konsthögskolan att de måste flytta från utrymmen skräddarsydda för deras verksamhet. Utan någon plan för framtiden, eller tidsram för flytten, forsätter varslet att framstå som ytterst ogenomtänkt.

LINUS GISBORN

stackars lurade samhällsvetare

Är du ny vid universitet? Varmt välkommen! Om du är samhällsvetare eller humanist har jag dessvärre dåliga nyheter - du har valt att satsa på en utbildning som inte kommer att satsa på dig.

För sex år sedan började jag studera och jag såg fram emot att få stöta och blöta mina idéer med professorer och andra studenter för att tillsammans kunna skapa något nytt. En kvarts miljon i studieskulder och tio tusentals sidor av studentlitteratur senare, är insikten dessvärre slående – jag har fått alldeles för lite tillbaka.

I DAGENS SYSTEM får en läkarstudent fler föreläsningar under sin första termin än vad en student vid humanistiska och teologiska fakulteterna får under hela sin treåriga utbildning. Trots båda får lika stora studieskulder och förväntas lägga ned samma tid per termin.

I Oskar Madunic Olssons viktiga reportage på sidan 12-15 kan du läsa om hur Sverige systematiskt nedprioriterar vissa utbildningar till förmån för andra. Hur religionsvetare får hålla till godo med så lite som tre och en halv timmes lärarledd undervisning i veckan.

"Ökade anslag till forskning klingar fint..."

I JUNI INVIGDES MAX IV ett gigantiskt och kostsamt nytt laboratorium som du kan läsa mer om på sidan 6-7. Men samtidigt som Lunds universitet investerar stort i forskning, sviker man en stor andel av sina studenter.

Visst, många av besluten är politiska och ökade anslag till forskning och fler studieplatser klingar fint i allmänhetens öron. Jag anser dock att det borde vara universitets ansvar att säga ifrån och ta upp kampen för alla studenters rätt till utbildning.

lundagård nr 5 2016

fortsatt handfallna inför den populism, extremism och nationalism som nu sveper genom Europa och världen.

Därför skulle jag i brist på politisk handlingskraft vilja se en större solidaritet mellan Lunds olika fakulteter och en strategi för omfördelning av ekonomiska medel likt den som finns i Uppsala.

Lunds universitet borde skämmas när de kallar tre och en halv timmes lärarledd tid i veckan för en ”heltidsutbildning”.

TINDRA ENGLUND, WEBBREDAKTÖR

Direktören Christoph Quitmann berättar om det nyinvigda laboratoriet Max IV – sid 6.

"Students should know how and why to protect themselves."

Bästa lunchen?

amt iner

ri

UTAN DESSA PERSPEKTIV kommer vi att stå

"Den ljusaste idén som Sverige har haft på väldigt länge."

Lundagårds Novischbilaga tipsar om måsten att se i Helsingborg. – sid 42.

n!

dy, p-

DET ÄR INGEN slump att de mest prestigefyllda programmen fylls med studenter med högutbildade föräldrar.

De som är insatta ser självklart till att deras barn satsar på en utbildning som satsar på dem.

Men samtidigt är världen i desperat behov av just välutbildade samhällsvetare, religionsvetare och humanister.

Människor som övat upp sin etiska och analytiska förmåga, som inte köper att det finns en objektiv sanning, utan som vågar se de många perspektiven.

Lundagård testade universitets olika lunchställen – sid 18-19

In 25 years, Project6 has informed students about sexual health. – sid 31

"Vi tycker att beslutet är befängt."

Studenter i Malmö är oroade över Konsthögskolans nalkande flytt. – sid 8.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Linus Gisborn linus.gisborn@lundagard.se Redaktör Virve Ivarsson virve.ivarsson@lundagard.se Webbredaktör Tindra Englund tindra.englund@lundagard.se Redaktion Jonas Jacobson, Oskar Madunic Olsson, Marcus Bornlid Lesseur.

Medarbetare i detta nummer Beri Zangana, Paula Dubbink, Christina Zhou, Claudio Gandra, Axel Rydén, Eleonora Kleibel, Lukas J. Herbers, Sofia Fritze, Fanny Beckman, Sebastian Rudolfsson, Jonas Jacobson, Rebecka Bornlid Lesseur, Robert Söderqvist, Miranda Gatti, Malin Johanneson, Siri Larsson, Tove Swartling-Eriksson, Hedvig Wrede, Agata JanCzewska, Åsa Pålsson, Marcus Älverbrandt, Frida Malmgren, Ravn Kirkegaard, Kevin Witzemberger.

Omslag Jonas Jacobson.

Kattlogotyp Björn Wallin.

Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. Pressläggning 2 november 2015.

Deadline nr 5/2016 19 augusti. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss www.ts.se rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

TS-kontrollerad upplaga 38 900.

Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post lundagard@ lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

ts

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård - Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du har gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07 Redigering: Paula Dubbink

s. 2-3 Ledare.indd 2

lundagård nr 5 2016

3

2016-08-29 12:32

FOTO: JONAS JACOBSSON

1

N

E a a a l fi

16-06-10

NYTT LANDMÄRKE I LUND Under nationaldagen avtäcktes den nya stenen till en fanfar av Bläckhornen, som tillsammans med baletten underhöll den församlade skaran av åskådare.

16-08-24

LUNDAKARNEVALEN RULLAR VIDARE

HÅRDARE TAG MOT FUSK PÅ HÖGSKOLEPROVET

16-08-26

Då var det bestämt: 2018 ska en ny Lundakarneval firas. Hur den ska se ut är dock Från och med nästa högskoleprov ska den som upp till den nya karnevalskommittén som tillsätts i februari. använt otillåtna hjälpmedel kunna stängas av från att skriva provet i två år.

TOTALRENOVERING PÅ LUNDAGARD.SE OCH LUNDAGARD.NET Unders sommaren har vi byggt om våra webbsidor och uppdaterat dem till ett mer modernt tema. Ombyggnaden pågår fortfarande vilket kan göra att vissa funktioner saknas för tillfället. Vi hoppas att ni ska gilla våra nya sidor!

16-08-22

NY I STAN? HÄR ÄR JODELS TIPSLISTA!?

Förvirrad över vad som gäller? Don't panic! På appen Jodel har gamla studenter satt ihop en lista med hjälpsamma tips. Så som "Gå för fan inte i mitten av Lilla fiskaregatan." och "Koka inte din menskopp i korrens kastruller". Läs fler av tipsen på lundagard.se.

nyheter från www.lundagard.se 4 lundagård nr 5 2016

s. 4-5 Webbuppslag.indd 1

Redigering: Tindra Englund

2016-08-29 12:33

N e t b r s g

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

FOTO: TINDRA ENGLUND

FOTO: JONAS JACOBSSON

news from www.lundagard.net

16-08-17

NEW IN LUND Excitement and confusion filled the air around AF-borgen during arrival day, and Lundagard was there to welcome and check out the new students. On lundgard.net you can now watch our first web-tv coverage.

16-06-03

15-08-26

We are looking for you!

Lundagard is currentlty looking for new writers, programmers, layout experts and of course photaghraphers. If you are interested in working with us, making this newspaper for students. Please contact us at: lundgard@lundagard.se Like Lundagard.net on Facebook for more news in English

16-08-23

"DET ÄR VIKTIGT ATT VI I HELSINGBORG OCKSÅ FÅR PLATSER ATT PLUGGA PÅ" Nya Helsingborgen ska bli en mötesplats för studenter vid campus Helsingborg. Studieplatser, mötesrum och kontor till de olika studentföreningarna ska ge campus ett lyft.

LUND RÖDLISTAS AV STUDENTKÅRER

I fler städer än någonsin råder bostadsbrist för studenter. Enligt studentkårerna riskerar 70 procent av de nya studenterna i Lund att stå utan en trygg bostad.

16-08-25

16-08-26

208 miljarder...

NY KURS SKA HJÄLPA UPPSATSSKRIVARE I höst startar två nya MOOC-kurser i akademiskt skrivande och målet är att hjälpa studenter att lyckas med sina uppsatser.

...kronor. Så stor är den totala CS skulden. Nu ska deutreda varför låntagare som är bosatta utomlands är mindre benägna att betala tillbaka sin studieskuld.

16-05-31

HAR SPRÄCKT SIN SISTA BALLONG

Teknologkåren LTH ett beslut om att förbjuda heliumballonger på sina aktiviteter som en del av ett utökat miljöarbete. Risken är nämligen att helium, om det fortsätter att utvinnas i samma utsträckning, tar slut om 35 år.

UPPRÖRDA STUDENTER KRITISERAR LÄKARPRO-

Selfien föddes ur egoismens tidevarv SJÄLVPORTRÄTT ÄR INTE längre ett konstnärens privilegium. För första gången i mänsklighetens historia kan gemene man fritt kommunicera med bild. En något lustig konsekvens av detta är att ordet ’selfie’ 2013 antogs till Svenska akademiens ordlista.

VISSA SÄGER ATT selfiekulturen innebär en narcis-

sismens renässans där fullt självfokus släpps igenom som socialt accepterat. Ett feminismens verktyg säger andra, då kvinnan nu kan porträttera sig precis som hon vill. Hur kvinnor och andra väljer att avbilda sig varierar, från självsexualisering med plastig perfektion till diskbänksrealism med valkar och finnig hy.

Självavbildning i sig är inte någonting nytt. Genom historien har många kända konstnärer ägnat sig åt självporträtt. Ett exempel är den nederländska konstnären Vincent Van Gogh som gjorde hela 43 stycken.

MEN INNAN INDIVIDUALISMENS, eller mer negativt klingande egoismens, tidevarv hyllades inte den personliga säregenheten utan tvärt om samhörighet och yrkesidentitet. Hypotetiskt sett skulle 1800-talsflödet (om tekniken hade funnits) bestått av familjebilder och yrkesprestationer snarare än selfies.

Det kan tyckas vara befriande med ett hämningslöst självälskande i bild, fritt från jantelag och ”inte ska väl jag”. Alla söker vi bekräftelse och kärlek. Att låta sökandet komma ut ur lådan och visa sig i en mer direkt form är egentligen bara sunt.

SELFIEBOOMEN SKER DOCK i samma tid som kon-

sumtionen är skyhög trots varningar om klimathot och exploaterad arbetskraft. Boomen kan därför ses som en effekt av ett högkonsumtionssamhälle där shoppinglivsstilen inte skuldbeläggs trots negativa följder för andra. Är då selfien kulmen av vår egoistiska livsföring?

Ett okränkbart självfokus som symptom på det liv vi valt, och de konsekvenser vi valt att inte bry oss om.

FRAMTIDENS DOM ÖVER vår selifeboom lär bli hård.

När konsekvenserna av vår levnadsstandard drabbat planeten med sin fulla kraft, och eftervärlden ser tillbaka på oss som inte gjorde tillräckligt, kommer allt de ser vara konsumerande egoister med snygga filter.

Filippa Werner Sellbjer

Undervisningen om psykologiska könsskillnader på läkarprogrammet får kritik för att vara onyanserad. – Det är förevändningar för att slippa inse fakta, menar föreläsaren. lundagård nr 5 2016

s. 4-5 Webbuppslag.indd 2

5

2016-08-29 12:34

nyheter

Banbrytande ljusforskning vid MAX IV Nu ska historia skrivas i Lund. På den nyligen invigda MAX IV anläggningen finns tre acceleratorer, en linjäraccelerator och två lagringsringar. Den stora ringen har en omkrets på 528 meter, i storlek med Colosseum i Rom.

– Jag tycker att MAX IV är den ljusaste idén som Sverige har haft på väldigt länge. Med detta laboratorium vill vi utforska alla jordens byggstenar på alla olika nivåer, säger MAX IV:s direktör Christoph Quitmann.

Lång byggprocess MAX IV invigdes den 21 juni och laboratoriet förväntas vara fullt utbyggt med sina cirka 30 strålrör år 2026. I oktober är det dags för de första externa forskarna att påbörja sina experiment, men byggandet av MAX IV påbörjades redan 2010. Den totala kostnaden för bygget beräknas sluta på cirka sex miljarder kronor och det är universitetet som står värd för anläggningen.

En politisk kompromiss Anläggningen har också blivit ett viktigt prestigeprojekt för Lunds kommun och laboratoriets placering ute i brunnshög är något av en kompromiss mellan forskare och politiker.

Politikerna ville bygga nära motorvägen för att alla som passerar Lund ska se anläggningen. Detta trots att motorvägens vibrationer riskerar att störa experimenten genom att påverka ljusstrålen. För att motverka dessa vibrationer har man därför omgett byggnaden med små kullar och enligt de senaste mätningarna verkar dessa kullar kunna minska vibrationerna tillräckligt.

Ljuset gör det osynliga synligt MAX IV ska användas för att likt ett mikroskop göra det osynliga synligt. Detta görs genom att lysa på ett material med en ljusstråle som är extremt stark och så pass fokuserad att forskarna kan studera så få som ett hundratal atomer åt gången. Vilket i sin tur gör det möjligt att mäta hur ljuset studsar mot atomerna och på så vis förstå vilken placering de har i förhållande till varandra.

– Det vi vill förstå är hur olika atomer formar molekyler och hur de glider isär, säger Christoph Quitmann.

Enkelt förklarat så kan man säga att man accelererar partiklarna (i detta fall elektronerna), och eftersom det är en laddad partikel som accelereras så förlorar den energi varje gång den svänger och skickar ut den energin i form av ljus. Det är det ljuset som forskarna använder för att titta på atomer och molekyler, ungefär som i ett stort mikroskop.

6

lundagård nr 5 2016

s. 6-7 Nyhet MAX IV.indd 1

Ett brett användningsområde Christoph Quitmann beskriver MAX IVlaboratoriet som forskningens svar på den schweiziska armékniven. Vid laboratoriet kommer forskare att kunna undersöka världen inom en mängd olika områden och vetenskaper. Deras forskning kommer i sin tur förhoppningsvis kunna användas till att bland annat utveckla nya läkemedel, effektivare solfångare, bättre batterier, högeffektiva katalysatorer och miljövänligare förpackningar.

Storhetstiden blir kort Men storhetstiden för MAX IV beräknas bli kort. För en tid framöver kommer det att vara en av världens främsta anläggningar för synkrotronljusforskning, men redan nu är det allmänt känt att anläggningen kommer att bli omsprungen av andra.

– Det är ett tiotal olika projekt på gång ute i världen och alla har de som mål att slå oss. De flesta av dessa kommer att stå färdiga mellan 2018-2021 men vi har redan idag idéer om hur vi ska kunna behålla ledningen med MAX IV i denna kapplöpning, säger Christoph Quitmann.

Grundforskning och företagsforskning Eftersom laboratoriet byggts och sponsrats främst med svenska skattepengar kostar det för företag som vill göra experiment här och hålla sina resultat hemliga. Men för de forskare som utför forskning i vilken de är villiga att dela med sig av sina resultat till allmänheten och andra forskare är experimenten gratis.

Tanken är att laboratorietiden kommer att delas upp i lika stora delar mellan företagsforskning och annan forskning. Förhoppningen är att man på detta vis kommer att kunna utföra flera hundra experiment per år.

Viktigt att inkludera studenter Anläggningen beräknas ha en livslängd på cirka 25 år. Under dessa år kommer otaliga studenter från hela världen att få en chans att vara med och göra experiment vid anläggningen.

– Det är väldigt viktigt för oss att studenter i stor utsträckning inkluderas i de experiment som görs och vi hoppas att fler delar av Lunds universitet kommer flytta ut hit till oss. Vi behöver ständigt nya hjärnor. Det här stället är helt beroende av det för att fungera, säger

Pedro Fernandes Tavares, maskinchef på MAX IV.

Ex-studenter redan på plats En av de nya hjärnor som nu arbetar på anläggningen är den före detta studenten i fysik Robin Svärd. Efter fem år som student vid Lunds universitet är han nu projektanställd som forskningsingenjör vid MAX IV. – En vanlig dag på jobbet så åker jag en jävla massa sparkcykel. Min uppgift är främst att övervaka driften men sedan blir det även en hel del programmering, säger Robin Svärd.

Men trots att han inte själv är med och gör några direkta experiment i nuläget tycker han att laboratoriet är en spännande arbetsplats.

– MAX IV är ett redskap som öppnar upp för många sorters forskning inom flera olika fakulteter. Laboratoriet kommer att betyda oerhört mycket för alla de naturvetenskapliga fakulteterna såväl som för industrivärlden, säger Robin Svärd.

Han är extra entusiastisk inför den grundforskning som kommer att bedrivas på MAX IV. – Grundforskningen är verkligen forskning på riktigt och den drivs alltid av en nyfikenhet. Man har en teori som man vill pröva och förhoppningsvis så upptäcker man då något nytt, säger Robin Svärd.

TEXT TINDRA ENGLUND FOTO JONAS JACOBSSON

vad är max iv?

MAX IV är ett laboratorium för att kunna undersöka molekylära strukturer och ytor med hjälp av synkrotronljus.

På MAX IV finns tre acceleratorer, en linjäraccelerator och två lagringsringar. Den stora ringen har en omkrets på 528 meter, i storlek med Colosseum i Rom. Nya läkemedel, effektivare solfångare, bättre batterier, högeffektiva katalysatorer och miljövänligare förpackningar är några exempel på vad som skulle kunna utvecklas med hjälp av Max IV.

Redigering: Tindra Englund

2016-08-29 12:36

läs fler nyheter på lundagard.se ◣

invigning på årets ljusaste dag Den 21 juni invigdes en av världens mest avancerade anläggningar för synkrotronljusforskning i Lund.

Tillsammans med kung Carl XVI Gustaf och Statsminister Stefan Löfven stängde MAX IV direktören Christoph Quitmann den stora dörren och förklarade därmed laboratoriet som invigt.

flera olika tekniker Vid MAX IV kommer tre olika tekniker att användas för att undersöka världen: avbildning (som ger kunskap om hur materian ser ut utanpå), spektroskopi (som ger kunskap om var beståndsdelarna i materian sitter i förhållande till varandra och spridning (som ger kunskap om atomär eller molekylär struktur).

fler strålrör i framtiden Kostnaden för byggandet av MAX IV beräknas sluta på cirka sex miljarder kronor. Byggandet påbörjades 2010 och laboratoriet beräknas vara fullt utbyggt 2026 med cirka 30 strålrör.

lundagård nr 5 2016

s. 6-7 Nyhet MAX IV.indd 2

7

2016-08-29 12:37

nyheter

Konsthögskolan tvingas flytta - Bristen på ersättningslokaler oroar studenter vid institutionen Malmö stads platsbrist i de kommunala högstadieskolorna tvingar dem att säga upp Konstnärskolan i Malmös hyreskontrakt.

Beslutet meddelades i början av sommaren vilket skapade starka reaktioner hos både anställda och studerande.

I början av sommaren blev Lunds universitet informerade om att Konsthögskolan i Malmö måste flytta våren 2017. Anledningen är att Malmö stad måste skapa fler grundskolelokaler till ökande elevantal. Konsthögskolan har ännu inte erbjudits några ersättningslokaler av Lunds universitet, som Konsthögskolan tillhör.

PÅ FÖRENINGSGATAN I Malmö, bredvid Stenbocksgatan, ligger Konsthögskolans nuvarande lokaler mitt bland hyreslägenheter och småbutiker. Här har de legat sedan 1995 då universitetet startade utbildningen. I lokalerna finns ateljéer som studenterna förfogar över, verkstäder och undervisningslokaler. Sammanlagt studerar ett sextiotal studenter där med utrymme som är anpassade efter utbildningens konstnärliga verksamhet.

8

lundagård nr 5 2016

s. 8-9 Nyhet Konsthögskolan.indd 1

I SAMBAND MED terminsstart kom-

LUNDS UNIVERSITETS REKTOR Torbjörn

mer ett möte mellan Konsthögskolan, Lunds universitet, och Malmö stad äga rum där ett precist beslut kommer fattas om tidsplan för uppsägning och var Konsthögskolan ska flytta.

von Schantz kan i nuläget inte uttala sig om det kommande beslutet mer än att han delar Solfrid Söderlinds uppfattning om att en lösning måste komma till stånd.

ENLIGT SOLFRID SÖDERLIND, som är

SEDAN VÅREN 2015 har dialog förts mellan Malmö stad, stadsbyggnadskontoret, Konsthögskolan och Lunds universitet om var konstundervisningen ska bedrivas i framtiden. Information nådde studenterna först i början av sommaren 2016 vilket skapade mycket frustration och starka reaktioner.

I samband med att Malmö stad tillkännagav att Konsthögskolan skulle sägas upp från sina lokaler figurerade uppgifter i media om att de inte skulle erbjudas ersättningslokaler förrän 2027.

Denna information cirkulerade i media och det minskade inte frustrationen bland studenterna och de anställda på skolan.

dekan vid Konstnärliga fakulteten i Malmö, har det förts diskussioner om olika lokaler både i och utanför Malmö som skulle kunna vara lämpliga för Konsthögskolan att flytta till. Dessutom finns det planer på att slå ihop Konsthögskolan med Musikhögskolan och Teaterhögskolan. Malmö stads lokalbehov är så pass stort att det är en lösning som skulle kunna beslutas om menar Solfrid Söderlind. Samtidigt vill hon inte delge några konkreta platser.

- Det handlar om att vi ska klara av att finna en god lösning som är bättre än den som är i dag. Vi på fakulteten och Konsthögskolan måste ha tillit och vara lösningsfokuserade så beslutet blir konstruktivt och positivt för oss, säger Solfrid Söderlind.

"Det har förts diskussioner om lokaler både i och utanför Malmö."

SELMA SJÖSTEDT HAR precis tagit examen från Konsthögskolan i Malmö och anser att beslutet kom som en chock.

Hon tror att nyantagna studenter Redigering: Linus Gisborn

2016-08-29 12:38

läs fler nyheter på lundagard.se ◣

riskerar att bli stressade över hur beskedet kommer påverka deras framtida undervisning.

- Det kan ge en negativ känsla för de nyantagna studenterna och känsla av osäkerhet kring var de kommer ha sin undervisning. Vi som studerar på skolan tycker att beslutet är befängt.

Samtidigt hoppas vi att det kommer ändras så det inte påverkar de nyantagna studenterna, säger Selma Sjöstedt.

SOM SVAR PÅ beskedet star-

formationskampanjen, menar att deras agerande handlar om att uppmärksamma politikerna om behovet av trygghet och stabilitet i form av lämpliga utbildningslokaler.

- Malmö Konsthögskola ska inte flytta innan ett nytt campus står klart, säger Andreas Bentdal Amble. Han menar att det finns klara signaler från både politikerna och Konsthögskolan om att de kommer presentera en tydlig plan om var skolan ska flytta i samband med terminsstart.

"Malmö konsthögskola ska inte flytta innan ett nytt campus står klart."

tades en informationskampanj bland studenterna för att uppmärksamma situationen och hindra att Konsthögskolan blir utan lokaler efter uppsägningen. Sedan dess har gruppen bakom kampajen genomfört demonstrationer och skickat klagomejl till kommunstyrelsen. Tidigare studenter samt personer verksamma inom konstvärlden har hjälpt till med att sprida information nationellt och internationellt.

FLERA STUDENTER ÄR oroliga över vad som kommer hända, och en öppen utställning anordnades på skolan för att visa upp arbeten och informera besökarna om hur de kände kring uppsägningen.

Andreas Bentdal Amble, en av studenterna som varit mest driven i in-

DE SOM ARBETAR vid Konsthögskolan ser negativt på att det i nuläget inte finns någon tydlighet kring vart de ska ta vägen när de sägs upp från lokalerna.

– Frustration och desperation blev första reaktionen bland personalen men samtidigt vet vi att Malmö stad inte vill att Konsthögskolan ska lida av beslutet och därför måste vi jobba på hastigt tillsammans med dem för att hitta en lösning som är rimlig, säger Solfrid Söderlind.

Samtidigt menar Solfrid Söderlind att det finns potential till att Malmö stad och universitetet kommer fatta ett beslut som kommer gynna bägge parter.

detta har hänt Våren 2015 Förhandlingar inleds mellan Malmö stad, stadsbyggnadskontoret och Lunds universitet om att flytta Konsthögskolan i Malmös verksamheter.

Juni 2016 Studenterna får reda på att skolan hotas av varslel från sina lokaler utan att ersättningslokaler finns klara. Risken finns att skolan måsta stänga under flera års tid.

Sommaren 2016 startas en kampanj av studenterna, "Save Malmo art academy", där de demonstrerar mot det överhängande hotet om varsel.

Juli 2016 Nytt samtal om Konsthögskolans framtid mellan representanter från Malmö stad och universitetet, däribland rektor Torbjörn von Schantz. Ingenting bestäms, men möjligheten att samlokalisera fakultetens högskolor lyfts.

Terminsstart 2016 I början av hösttermienen förväntas ett beslut om Konsthögskolans framtida lokaler att fattas.

TEXT REBECCA BORNLID LESSEUR FOTO LUKAS J HERBES

– Beslutet är befängt. Samtidigt hoppas vi att det kommer ändras så det inte påverkar nyantagna studenter, säger Selma Sjöstedt, som pluggat vid Konsthögskolan. lundagård nr 5 2016

s. 8-9 Nyhet Konsthögskolan.indd 2

9

2016-08-29 12:38

plock

? frågan

i korthet Helsingborgs studenter Att många av Sveriges studenter betalar ockerhyror och gråter sig till sömns över att bo på soffor, är inget som Helsingborgs studenter behöver tänka på. 160 nya lägenheter väntar dem på Furutorpsgatan och prognosen är ovanligt god: alla som vill bo i studentlägenhet kommer få det.

FOTO: FOKUS & SJÖBERG

Innan 1666 användes ordet "novitie" i både Finland och Tyskland. Kopplingen till fest är minst 100 år gammal.

Varför säger vi "novisch"?

Just nu tapetseras hela Lund med ordet. Men vad betyder egentligen novisch, och varför säger vi det?

Det är bara i Lund nya studenter kallas för novischer. Men ordet är inget nytt påfund utan en variant av novitie, vars rötter går långt tillbaka.

– Första gången novitie användes i svenskan var 1657. Det kommer från latin och betyder nykommen, berättar Marianne Svensson från Svenska akademins ordbok (SAOB).

DEN UPPMÄRKSAMME VET att

universitet grundades 1666. Innan ordet novitie fick fäste i Lund har det använts om finska gymnasister, i nordtyskt universitetsliv och för personer som söker inträde i manliga katolska ordnar. Kopplingen mellan novischer och fest verkar vara något som sträcker sig åtminstone 100 år tillbaka.

– Tittar man i ordboken kan man se att det också förekom novischfester förr. Första verkar ha varit 1907, säger Marianne Svensson

Handlar om klass I Uppsala använder de sig av ett annat krångligt ord: recentior. Till vardags används förkortningen ”recce”. Trots att novisch och recce låter helt olika, har de ändå med varandra att göra.

– Förr delade man in studenterna i klasserna recentiorer, juniorer och seniorer. Recentior är egentligen den andra graden. Det fanns även en lägsta grad som kallades novitier, säger Carl Mikael Carlsson från Universitetsoch studenthistoriska sällskapet i Uppsala.

Fram till 1950-talet delades även Lundastudenterna in i olika klasser. Detta i så kallade universitetskataloger som samlade listor på alla studenter vid universitetet. För den som är aktiv inom nationsvärlden märks detta än idag eftersom benämningen seniorer fortfarande används.

– Poängen med klasserna var väl att äldre skulle kunna lära ut saker till yngre. Att vara senior hade en slags laddning som säger att ju äldre man är desto mer får man vara med och bestämma, säger Carl Mikael Carlsson.

TEXT: ANGELICA KAUNTZ FOTO: DIMITRIS KALANDRANIS

Före detta Lundastudenten Aida Hadzialic fastnade på Öresundsbron med 0,2 promille alkohol i blodet. Lagligt i Danmark, rattfylla i Sverige. När svenska gränsen passerats var det bara att kasta in handduken för ministern.

11

… medaljer kammande Sverige hem från OS i Rio. Bättre än i London 2012. Ändå tjurar vissa över uteblivna guld. "Har Sverige blivit en förlorarnation?", knorrade Patrik Sjögren på Aftonbladet.

704

... dagar satt Caisa Lycken på sin post som ordförande för Uppsala studentkår. Efter två år, där hon bland annat hunnit träffa Indiens president, återgår hon till skolbänken, rapporterar Ergo.

citatet

FOTO: JONAS JACOBSO N

"

dålig månad

FOTO: FREDRIK HJERLING

bra månad

"Det nya 'Fråga Lund' är inte bara ett tv-program. Det är ett samhällssymptom. Vår tids ökade populism hämtar näring ur en konstruerad motsättning mellan elit och vanliga människor."

SvD Kultur 23/8. Sven Eric-Liedman (professor emeritus) och Ida Östenberg (docent) är minst sagt kritiska till det nya konceptet i SVT:s "Fråga Lund". Programmet, där lundaakademiker svarar på tittarnas frågor, sändes även mellan 1962 och 2000.

10

lundagård nr 5 2016

s. 10-11 plock och debatt.indd 1

Redigering: Oskar Madunic Olsson

2016-08-29 12:39

debatt Dumpa skygglapparna och kliv ur studentbubblan Det finns inga studentfrågor – bara samhällsfrågor. Studentlivet borde sluta isolera sig och våga vara politiskt.

ISTÄLLET SKAPAS EN skyddad

ALBIN HALL VÄNSTERJURISTERNA, LUND

GRUNDPROBLEMET FÖR DE flesta som studerar är

den prekära sits ungdomen kommit att innebära och ungdomars generella otrygghet är den brännande frågan att lösa. En sådan fråga är, förstås, djupt politisk och laddad med kontroversiella ståndpunkter, varför det är kontraproduktivt att sätta på sig skygglappar.

PROBLEMET MED EN sådan approach är att stu-

denten inte längre är en isolerad entitet. Högskolan är lika mycket en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som ett elfenbenstorn och valet att plugga lika mycket en tillfällig flykt undan tillfälliga anställningar som en väg framåt.

mänpolitiskt engagemang – vad synd att vi då tycks så benägna att begränsa oss själva.

inte: för en student kan det vara minst lika viktigt att inte behöva fortsätta sin studier av ekonomiska skäl, att vara fri att hoppa av och slippa vara student, som att utbildningen håller god kvalitet.

"Att skilja ut studenters intressen håller inte."

sfär av studentfrågor – antingen stora abstrakta världsproblem, svåra att ta på, eller sådana som rör den direkta utbildningsmiljön. Även den här debattartikeln behövde vara studentrelaterad för att ha en chans att komma med.

OSÄKRA JOBB, ARBETSLÖSHET eller studier, det är de tillstånd ”studenten” ofta rör sig

ige n i Lonöver blivit de det.

ATT SKILJA UT studenters intressen håller

DESSA FAKTORER BÄDDAR för ett starkt all-

VIDARE

FOTO: PRIVAT

FOTO: FOKUS & SJÖBERG

FOTO: FREDRIK HJERLING

Ingen kommer undan politiken, ändå kan det ibland tyckas så när man tittar på studentlivet. Den vitt spridda självbeskrivningen bland nationer, kårer och föreningar som partipolitiskt obundna översätts lätt till en beröringsskräck för allt som kan vara minsta lilla kontroversiellt.

mellan, och de frågor intresseorganisationer för personerna som faktiskt fyller universitetslokalerna samlat skulle behöva konfrontera.

ERBJUDER

STUDENTVARDAGEN,

de oklara gränserna till trots, en unik möjlighet att engagera sig. En student riskerar inte bli utan nya pass för att den uttryckt en åsikt. En student har större möjligheter att planera sin tid. En student har direkt tillgång till andra personer i liknande situation som den själv.

tycker du något?

Skicka dina åsikter till lundagard@ lundagard.se. Vill du publicera en text på denna debattsida och synas för ca 40 000 personer eller kanske debattera på webben? Skriv i båda fall gärna "Debatt" i ämnesraden.

Så bygger vi bort bostadsbristen Förtätning, fastighetsskatt och fler hyresrätter. Det är några av Socialdemokratiska studentklubbens förslag för att minska bostadsbristen i Lund.

Många av oss har dåliga erfarenheter från svensk bostadsmarknad, och vi har alla någon bekant som flyttat omkring på månadsbasis, saknat bostad eller betalat skandalhyror. Det kan vara svårt att hitta en bostad och som student står vi extra svaga, då många av oss saknar tidigare kapitaltillgångar. Vi behöver bostäder som vi har råd med.

DEN EGNA BOSTADEN är nödvändig för vår

FOTO: JONAS JACOBSO N

trygghet. Inom det Socialdemokratiska Studentförbundet råder en ständig bostadsdebatt varigenom vi driver partiet, regeringen och våra hemkommuner för att lösa bostadsbristen. I Lund har vi 2015 färdigställt ca.

800 bostäder, påbörjat ca. 1200 stycken och fler kommer det att bli. 2015 är ett rekordår för Lunds bostadsbyggande. Genom en aktiv studentmedverkan i Lunds kommunalpolitik så har de politiska rörelserna stärkt de mest utsattas position. Fler unga i politiken ger utslag i en mer radikal och responsiv politik.

NU BYGGER VI fler bostäder. I Lund så ökar andelen hyresrätter av det totala antalet byggda bostäder. Staden förtätas till naturens fördel,

staden ska designas efter cyklisters och fotgängares behov. Socialdemokraterna i Lund har samtidigt drivit igenom en svåröverträffad lokal infrastruktursatsning i form av spårvägen från tågstationen till de nya forskningsanläggningarna och bostäderna på Brunnshög. Det är en satsning på en hållbar infrastruktur som tar plats från bilisten, och ger den till allmänheten.

"Den egna bostaden är nögvändig för vår trygghet."

DEN PLANERADE SPÅRVÄGEN mellan tågstationen och Brunnshög via LTH och SUS förenklar pendlingen för de som bor utanför Lund. På Brunnshög förväntas minst 2000 nya bostäder. Samtidigt har den rödgröna regeringen har gett direktiv åt Akademiska Hus att hjälpa lösa bostadsbristen.

DET SOCIALDEMOKRATISKA MÅLET är människans frihet genom kollektivet. Klasskillnaderna sargar samhället och omöjliggör allas frihet. Ibland så sviker Socialdemokratin. Den måste kunna mer, våga mer. Det sargande ska bort, utan trygghet är vi intet. Det gäller även

FOTO: ARKIVBILD

på lokal nivå. En större andel nybyggda bostäder bör vara hyresrätter. Allmännyttan måste byggas ut. Regeringen måste skrota realisationsskatten och ersätta den med en fastighetsskatt.

UNDER DEN UPPKOMMANDE socialdemokratiska partikongressen så måste vi som unga kämpa för alla dessa frågor. Socialdemokratisk politik formar vårt samhälle – en seger inom partiet är ofta första steget på samhällsförändringen.

LUNDS SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTKLUBB

lundagård nr 5 2016

s. 10-11 plock och debatt.indd 2

11

2016-08-29 12:39

reportage

ensam med böckerna TEXT OSKAR MADUNIC OLSSON FOTO JONAS JACOBSON

Brist på resurser gör att Lunds studenter får allt mindre lärarledd undervisning. Samtidigt storsatsar universitetet och regeringen på forskning.

Hur går ekvationen egentligen ihop?

– Första terminen hade vi grupparbete med 15 studenter i varje grupp. Det fungerade inte alls. Lärarna sa ungefär ”jo, vi förstår ju att det här inte är bra, men med vår budget har vi inget annat val”.

På en balkong i västra Lund sitter Gottfrid Jansson. Det är sommar och solen skiner. Han tittar ned i sin kaffekopp.

När Gottfrid Jansson läste grundkursen i konsthistoria hade han ungefär tio lärarledda timmar i veckan. Senare, på kandidatkursen, sjönk den siffran till omkring två timmar.

–Det kändes som att många tappade intresset och fick motivationsproblem när det var mycket självstudier. En bra föreläsning väcker ju frågor och nyfikenhet. Får man inte tillräckligt av det så kanske man ger upp, säger Gottfrid Jansson.

SYSTEMET FÖR HUR mycket pengar varje högskola får ur statens plånbok infördes på 1990-talet. Lärosätena tilldelas ett visst belopp för varje student, omräknat till antalet helårsstuderande, och ett belopp för varje kurs som blir avklarad, så kallad helårsprestation.

Anslagsbeloppens storlek kan variera – en student inom teknik, naturvetenskap, farmaci eller vård ger nära dubbelt så mycket pengar som en student inom humaniora, teologi, samhällsvetenskap eller juridik.

Allra mest ger studenter på konstnärliga utbildningar.

– Anslagen för de olika studieområdena är baserade på kalkyler som gjordes på 90-talet. De är förlegade och borde definitivt räknas om. Det har hänt väldigt mycket sedan dess, säger Daniel Kraft, vice ordförande för Humanistiska och teologiska studentkåren.

HAN GER ETT exempel från sin egen studentkår.

BLAND GOTTFRIDS SAKER ligger en tjock lagbok med färg-

glada flikar som sticker ut. Efter kandidatuppsatsen i konsthistoria valde Gottfrid Jansson att byta spår. I stället för att slutföra sin kandidatexamen började han våren 2016 på juristprogrammet – och det finns en del skillnader gentemot kurserna i konsthistoria.

– Antalet undervisningstimmar är bättre på juristprogrammet. Vi har någon form av undervisning i stort sett varje dag, vilket jag gillar. Jag tror helt enkelt man lär sig bättre och blir mer motiverad då, säger han.

HUR MÅNGA UNDERVISNINGSTIMMAR en vanlig student som Gottfrid Jansson kan förvänta sig beror på hur mycket pengar universitetet har råd att satsa på hans utbildning.

12

lundagård nr 5 2016

s. 12-15 REPORTAGE.indd 1

– Det finns en bild av att vi humanister bara behöver papper och penna. Men i själva verket genomför många av oss laborationer och fältstudier. Kostnaderna för undervisningen har förändrats, säger han.

För humaniora, samhällsvetenskap, juridik, och religionsvetenskap där anslagen är som lägst, kan det se riktigt glest ut på studenternas scheman.

– Vi har gjort en undersökning som visar att den genomsnittliga teologi- eller religionsvetenskapsstuderande bara har tre och en halv timmes lärarledd undervisning i veckan, säger Amanda Bjernestedt, ordförande för Humanistiska och teologiska studentkåren.

Redigering:

2016-08-29 12:40

läs fler reportage på lundagard.se ◣

lundagård nr 5 2016

s. 12-15 REPORTAGE.indd 2

13

2016-08-29 12:41

reportage ÄVEN OM ANTALET lärarledda undervisningstimmar blir

färre, och undervisningsgrupperna större, är allt inte svart vid Sveriges lärosäten. Grundutbildningen må ha det kämpigt, men det verkar gå lättare för universitetens andra kärnverksamhet – forskning och forskarutbildning.

Statistik från Universitetskanslerämbetet (UKÄ) visar att lärosätenas sammanlagda intäkter för forskning och forskarutbildning var nära 40 miljarder kronor förra året. De sammanlagda intäkterna för utbildning på grund- och avancerad nivå var däremot bara 27 miljarder kronor.

Lärosätenas intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå har dessutom ökat med 31 procent mellan 2005 och 2015 medan motsvarande ökning för grundutbildningen bara var åtta procent.

FORSKNINGENS EKONOMISKA MUSKLER märks inte minst i Skåne och Lund. Bara neutronkällan ESS (European Spallation Source), en europeisk forskningsanläggning som började byggas 2014, beräknas kosta 1,8 miljarder euro att uppföra. Trettiofem procent av denna kostnad ska täckas av Sverige, som även ska stå för tio procent av driftskostnaden på 140 miljoner euro om året. Lunds universitet har själva satsat ungefär 600 miljoner kronor på projektet.

under en femårsperiod – en av den dåvarande regeringens största och dyraste reformer.

– Satsningen var stor, men den omfattade inte all forskning, utan främst excellensforskning och forskning på utvalda områden. Vi socialdemokrater vill hellre öka basanslagen, säger Lena Hallengren.

DET GJORDE OCKSÅ den nuvarande regeringen i sin

budgetproposition för 2016, där man tillförde 300 miljoner kronor till basanslag för forskning. Även medel till högre utbildning tillfördes, men inte för att höja anslagen utan för att skapa ännu fler utbildningsplatser.

Tim Ekberg, planeringschef vid Lunds universitet, tror att det kan vara lättare för en utbildningsminister att övertyga till exempel finansministern om att satsa på forskning än att satsa på utbildning.

– Om ministern vill ha höjda forskningsanslag kan regeringen hänvisa till tillväxt och BNP. Forskning skapar innovationer, som skapar företag och effektivisering, vilket leder till jobb och tillväxt. Satsningar på utbildning, som är mer långsiktiga, har varit svårare att sälja in, säger han.

"Det finns en bild av att vi humanister bara behöver papper och penna."

ATT SVENSK FORSKNING skulle lida av flärd och överflöd inbillar sig nog ingen. Mats Benner, professor i forskningspolitik vid företagsekonomiska institutionen i Lund, menar dock att det ändå finns grundläggande skillnader i förutsättningarna mellan forskning och utbildning.

– Grundutbildningen är underfinansierad. Jag skulle inte säga samma sak om forskningen, även om den inte är överfinansierad den heller, säger han. ÖKNINGEN AV FORSKNINGSANSLAGEN de senaste tio åren beror bland annat på Alliansregeringens prioriteringar i sin forskningsproposition från 2008. Det anser Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott. Anslagen ökades då med fem miljarder kronor

HUR MAN PRIORITERAR mellan forsk-

ning och utbildning kan variera rejält mellan olika länder. Rapporten Utbildning, forskning, samverkan. Vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley? (2014), som Mats Benner är medförfattare till, framhäver att svenska lärosätens ensidiga fokus på forskning är en av deras största svagheter i förhållande till de amerikanska elitlärosätena.

Enligt författarna kan prioriteringen av forskning bero på att akademisk skicklighet ofta likställs med forskningsskicklighet i Sverige, så att vikten av undervisning förbises. Men det finns även ekonomiska skillnader.

– På Stanford och Berkeley utgör utbildningsverksamhet en betydligt större andel av lärosätenas budget än i Sverige, säger Mats Benner.

HAN TROR DOCK att det skulle krävas betydligt mer än bara pengar om grundutbildningens status i Sverige ska återupprättas. Till exempel behövs även reformer kring hur akademiker rekryteras och hur lärare får styra sin undervisning. Om inte attityden till grundutbildning förändras så kommer inte bara studenterna, utan också forskarna att drabbas.

– Frikopplar man forskningen från undervisning blir den steril. Om grundutbildningen förlorar sin forskningsanknytning så drabbar det även forskningens kvalitet på längre sikt, säger Mats Benner.

NÄR LUNDS UNIVERSITETS

rektor Torbjörn von Schantz tillträdde förra året uppgav han i en intervju med Lundagård att ökade resurser Amanda Bjerestedt, och Daniel Kraft, på HTS-kåren, vars fakultet drabbas hårt av underfinansieringen.

14

lundagård nr 5 2016

s. 12-15 REPORTAGE.indd 3

Redigering:Jonas Jacobson

2016-08-29 12:41

läs fler reportage på lundagard.se ◣

- Satsningar på utbildning som är långsiktiga har varit svåra att sälja in, säger Tim EKberg, planeringschef vid Lunds universitet.

till grundutbildningen var hans hjärtefråga.

Sedan dess har inte mycket hänt.

Men i budgetunderlaget till regeringen för 2016 föreslog universitetsstyrelsen en reform: att lärosätena själva fördelar anslagspengar mellan utbildning och forskning. I dagsläget är pengarna redan öronmärkta av regeringen, vilket universitetsstyrelsen anser försvårar sammanlänkningen av forskning och utbildning.

Sven Stafström, generaldirektör på Vetenskapsrådet, är tveksam till förslaget.

– Å ena sidan blir det mer flexibelt för lärosätena. Å andra sidan riskerar man att prioriteringarna slår över åt något håll. Det är viktigt att hålla en bra balans mellan forskning och undervisning på det nationella planet, säger han.

ETT

ANNAT

TÄNKBART

– Det kan vara väldigt tufft att stå upp mot finansdepartementet som sköter budgeten – varje departement vill ha satsningar på just sitt område. Dessutom anses fler platser på högskolan ge bättre publicitet än ökade anslag. Det är liksom lättare att greppa för allmänheten, vilket ger politiska poäng, säger Tim Ekberg.

EFTERSOM RESURSTILLDELNINGEN ÄR en politisk fråga kan Lunds universitet inte göra speciellt mycket för att motverka underfinansieringen, utom att försöka påverka regeringen.

– Lunds universitet och alla andra högskolor tjatar och tjatar om mer pengar, och att resurstilldelningssystemet borde göras om. Så har det varit i närmare 20 år, men i slutändan är det ändå alltid politikerna som bestämmer, säger Tim Ekberg.

"Det kan vara väldigt tufft att stå upp mot finansdepartementet."

sätt att förbättra villkoren för humaniora och andra resurssvaga utbildningsområden vore en omfördelning av medel från resursstarka utbildningar på universitetets eget initiativ. Så gör en del andra svenska lärosäten.

– I Uppsala har man omfördelat resurser till bland annat språkundervisningen, som hade blivit väldigt utarmad annars. Jag förstår inte varför man inte kan göra så i Lund också, säger Amanda Bjernestedt, ordförande för Humanistiska och teologiska studentkåren Men faktum är att ett liknande system användes i Lund fram till 2010. Då togs det bort, eftersom fakulteterna ansåg att resurstilldelningen blivit oförutsägbar.

Att införa ett nytt omfördelningssystem är fullt möjligt, men skulle kräva att universitetsstyrelsen och alla fakulteter enas.

– Personligen tycker jag att modellen som finns i Uppsala är intressant. Men fakulteterna bör vara överens om att införa den – även de som kommer att förlora resurser. Det kan bli svårt och kanske har frågan därför inte varit uppe de senaste åren, säger Tim Ekberg.

OM ANSLAGEN TILL grundutbildningen ska höjas, eller resurstilldelningssystem förändras, krävs regeringsbeslut. Men sådana kan vara svåra att få till. Det vet Tim Ekberg, som arbetade tio år på utbildningsdepartementet under fem olika utbildningsministrar. Samtliga ville se ökade resurser till grundutbildning, ändå klarade ingen av dem att åstadkomma en förändring.

SOM DE FLESTA anrika lärosäten har

Lunds universitet ett eget motto på latin: ”Ad utrumque”, oftast översatt ”beredd till bådadera”.

Från början syftade påståendet på att lundastudenterna inte bara var redo att plugga, utan också att med våld jaga bort danskar och andra ovälkomna från det då nyerövrade Skåne.

Med tiden har ”beredd till bådadera” getts en ny innebörd i ljuset av det nutida universitets kärnuppgifter: utbildning och forskning.

ATT SVERIGES STÖRSTA forskningsanläggningar håller

på att invigas i Lund talar sitt tydliga språk – universitetet är berett på forskning.

Men är man beredd att ge studenterna en gedigen grundutbildning? Och kanske till och med låta forskningen stå tillbaka, om det krävs?

Som tjänsteman måste Tim Ekberg vara neutral. Men han har tidigare varit kårordförande och engagerad i utbildningsfrågor, inte minst för humaniora och teologi.

– En del av mig vill nog fortfarande se ökade anslag och omfördelning av resurser. Om jag vore studerande i dag skulle jag vara missnöjd med hur forskningen prioriteras medan utbildningen får stå tillbaka, säger Tim Ekberg.

lundagård nr 5 2016

s. 12-15 REPORTAGE.indd 4

15

2016-08-29 12:42

internationell

Indien har rankats som ett av de värsta länderna att vara kvinna i. Campuslivet utgör dock för många ett undantagstillstånd.

Frizoner från förtryck i Indien När Indien år 1991 öppnade upp sin ekonomi hoppades många att det skulle förbättra även jämställdheten i landet.

25 år senare är Indien fortfarande ett av de värsta länderna att vara kvinna i.

Indiska universitet och delar av filmvärlden erbjuder dock några frizoner från förtrycken.

Folk som ställde sig upp i biosalongen och hurrade, applåderade och grät. Det var vad Sakhi Shah, en 20-årig juridikstudent vid National Law School of India, bevittnade när hon i december var och såg filmen Angry Indian Goddesses på en biograf i Bangalore.

Filmen - som i juli hade premiär på svenska biografer - följer sju indiska kvinnor som kallas till huvudpersonen Friedas hem eftersom hon ska gifta sig. Så långt låter det kanske inte som en så kontroversiell historia.

Men redan innan kvinnorna möts där får vi se att de alla i sin vardag i hög grad måste stå ut med förnedring och trakasserier från män i sin närhet – och att de alla har fått mer än nog av att bara i tysthet stå ut med det. Efter en hel del skratt och tjo och tjim börjar också fler och fler av kvinnorna att berätta om sina upplevelser av förnedring för de andra. Och i takt med att historien utvecklar sig rör den sig allt mer från de flirtiga, ljusa bröllopskänslorna till mer mörka och oförlåtande känslor som ilska och längtan efter hämnd.

NÄR ANGRY INDIAN Goddesses skulle gå upp på biograferna i Indien i vintras blev den kraftigt censurerad. Det har dock inte hindrat filmen från att bli brett hyllad bland såväl kändisar som kritiker och Sakhi Shah tror att anledningen till att Angry Indian Goddesses har vun16

INDIA.indd 1

lundagård nr 5 2016

nit så mångas hjärtan är att den är unik.

- I Indien har vi inte haft historier som den förut – berättelser om kvinnor av kvinnor.

Den delar heller inte upp kvinnor i onda och goda utan låter dem vara både och.

Samtidigt menar hon att den målar upp en ganska deprimerande bild av situationen för kvinnor i Indien i dag.

- Sättet som polisen reagerar när kvinnorna i filmen försöker rapportera ett brott och att det enda sättet för dem att få rättvisa är att ta saken i egna händer, det är ju någonting som jag tycker stämmer med hur jag upplever att verkligheten är för oss i dag, säger Sakhi Shah.

INDIEN HAR RANKATS som det fjärde värsta landet i världen att vara kvinna i och som det allra värsta landet att vara kvinna i av de 20 länder i världen som har de största ekonomierna. Positioner som Indien tilldelats bland annat för frekvensen av barnäktenskap och trafficking i landet. Forskare beräknar även att ungefär två miljoner kvinnor ”försvinner” varje år i Indien på grund av att kvinnliga foster aborteras innan födseln, att nyfödda flickbarn mördas och att tonårstjejer dör på grund av undernäring. År 2012 riktades världens ögon mot Indien efter ett uppmärksammat fall där en kvinnlig student blev gruppvåldtagen och mördad av ett gäng killar på en buss i Delhi. Många menar dock att den händelsen inte var så extraordinär i Indien. En rapport från 2014 uppskattar att 92 kvinnor våldtas varje dag i In-

dien och en undersökning från 2015 visar att ett brott begånget mot en kvinna rapporteras varannan minut. Många brott tros dock aldrig bli rapporterade och det finns flera uppmärksammade fall där kvinnor gått till polis eller domstol för att rapportera ett brott och i stället blivit utsatta för sexuella trakasserier, våld eller bara allmänt bagatelliserande.

- Det finns fall där domaren sagt ”Men varför gifter du dig inte bara med honom?” när en kvinna anmält en man för våldtäkt. De utgår då från att det värsta för kvinnan med våldtäkten är att det minskar hennes chanser att bli gift. Men om mannen gifter sig med henne så är ju den saken löst, menar de, säger Sakhi Shah.

LÄNGE ANVÄNDES I Indien även ett ”Två-fingrar-test” för att avgöra om en våldtäkt hade begåtts. En läkare försökte då stoppa upp två fingrar i kvinnans slida och om det gick betydde det att hon hade haft sex förut – då antogs hon ofta ha samtyckt även till den påstådda våldtäkten. Testet har blivit häftigt kritiserat och har minskat rejält i användning sedan det uppmärksammade våldtäktsfallet i 2012 men används enligt mänskliga rättighetsaktivister än i dag.

Sakhi Shah menar att det är ett jättestort problem i Indien i dag att ens tillgång till rättvisa beror så mycket på ens kasttillhörighet, hur mycket pengar man har och hur mycket skit man helt enkelt är beredd att stå ut med.

Att leva som student på campus vid National Law School of India i Bangalore är dock enligt

"Ärligt talat vill studenterna här mest ha ett jobb och massa pengar"

Redigering: Lukas J. Herbers

2016-08-29 12:42

läs fler internationella nyheter på lundagard.se ◣

henne att för ett tag leva i en lite annan värld.

Nya studenter vid universitetet får lektioner på sammanlagt tre till sex timmar om vad ett samtycke innebär och hur man gör för att anmäla brott. Det finns också en styrelse på campus som man kan lämna klagomål till om man blir utsatt för något och de anmälningarna tas enligt Sakhi Shah verkligen på allvar.

- Så här känner jag mig ganska fri. Jag kan ha på mig lite mer vad jag vill men byter ofta om ifall jag ska gå utanför campus.

OCH JUST FRIHETEN i klädstil är någonting som studenterna vid National Law School of India tagit strid för. När en kvinnlig student i april i år av en manlig professor fick höra att det inte var passande att hon hade på sig shorts reagerade hela hennes klass med att komma till den manlige professorns klass nästa dag i iklädda just shorts – och stå i dem längst bak i klassrummet under hela lektionen.

- De protesterna höll på i några dagar innan den manlige professorn till slut bad om ursäkt.

Och ledningen vid universitetet gick också ut och sa att de tyckte att hans kommentar var helt förkastlig, säger Sakhi Shah.

V.S ELIZABETH, PROFESSOR i historia vid juridiska

fakulteten vid National Law School of India, tror trots denna händelse dock inte att man ska förvänta sig att studenterna i Indien kommer att vara särskilt aktiva i att driva på för jämställdhet i landet framöver.

- Ärligt talar vill studenterna här mest ha ett bra jobb och massa pengar. Många är medelklass och vill bara ha sin examen och sticka härifrån, säger V.S Elizabeth, och fortsätter: - Visst fler är arga nu och det finns en större medvetenhet i dag men kvinnorna från de lägre kasten har för fullt upp med att försöka klara sin överlevnad för att hinna protestera. Och även om medelklassen protesterar är jag tveksam till om det har någon effekt.

V.S ELIZABETH MENAR att liberaliseringen av In-

dien har lett till att kvinnor marginaliseras i högre grad än innan. Genom att staten dragit

V.S Elizabeth (vänster) är professor och Sakhi Shah student på National Law School of India i Bangalore.

tillbaka den hjälpande hand som de tidigare sträckts ut har kvinnor nu fått det svårare att till exempel studera. För att skapa verklig förändring för kvinnor i Indien tror V.S Elizabeth att man måste starta i hemmet.

- Om du som pojke växer upp i en miljö där alla kvinnor tycks vara till för dig då kommer du att växa upp och tänka att det är så som det ska vara. Så frågan vi bör ställa oss är egentligen hur många kvinnor som ha en bestämmande roll i familjen. För om maktförhållandena förblir desamma i familjen så kommer de aldrig att ändras i samhället i stort, säger V.S Elizabeth.

DET GÅR INTE att prata om ett Indien när

man pratar om ett så stort och differentierat land, utan hur förhållandena är varierar väldigt mycket på olika håll i landet - det är någonting som de flesta av mina intervjuobjekt poängterar. Och så gör även Pan Nalin, regissör till filmen Angry Indian Goddesses.

Med det sagt så berättar han att han när han reste runt i landet och gjorde research inför

filmen fick höra väldigt mycket samma typ utav historier.

- Många berättade om övergrepp och sexuella trakasserier och för många var det första gången de pratade med någon om det.

Jag tyckte att det var intressant att de flesta kvinnor jag pratade med fram för allt var arga. Att även om de började med att vara ledsna eller trötta så vällde efter ett tag ofta den där ilskan fram.

Pan Nali började då tänka på medelklasskvinnor som är mer eller mindre självförsörjande. Han insåg att han aldrig riktigt sett någon film om dem i Indien och bestämde sig för att göra en. Han hade dock inte alls förväntat sig att filmen skulle få såhär stor uppmärksamhet.

- Bland annat har jag och mina skådespelare flera gånger blivit inbjudna att komma och diskutera filmen på olika universitet i Indien. Det är jättekul men på en del svåra frågor de ställer känner jag lite att ”Woah, jag vet inte, jag är ingen expert, jag gör bara film”, skrattar Pan Nalin.

NÅGOT SÄRSKILT SYFTE med filmen menar han inte att han haft, dock är han väldigt glad över responsen. Och även på internationell nivå verkar filmen ha väckt känslor.

När Pan Nalin till exempel fick höra från en brasiliansk filmkontakt att de ville köpa in filmen så la filmkontakten även efter beskedet till ”och tack för att du gjort en brasiliansk film!”.

-”Vadå”, sa jag, ”det här är en film om Indien” men hon sa att ”Du har ingen aning om hur väl det här beskriver situationen i Brasilien!”. Så kanske handlar den om lite mer universella ämnen än vad jag först trott, skrattar Pan Nalin.

TEXT & FOTO VIRVE IVARSSON

Pan Nalins film Angry Indian Goddesses blev kraftigt censurerad innan den fick nå insiska biografer. lundagård nr 5 2016

INDIA.indd 2

17

2016-08-29 12:46

kulturreportage

Test: Vilken fakultet har bästa lunchen?

Att Juridicum har de tystaste läsesalarna och att LTH har satsigast nollning anar vi - men vilken fakultet erbjuder den bästa lunchupplevelsen? Lundagårds testpatrull kastade sig ut för att testa alla* fakulteters lunchställen och avgöra saken en gång för alla.

TEXT FILIP RYDÉN OCH CHRISTINA ZHOU FOTO CHRISTINA ZHOU

* MaskinerIet i M-huset och restaurang/café på Campus Malmö saknas i testet. MaskinerIet var stängt när vi besökte M-huset och Campus Malmö hann vi aldrig med på grund av tidsbrist. Följ Lundagårds webb för att läsa en eventuell uppdaterad version av lunchtestet.

LED-café E-huset Betyg – 3/5 Mat – God. Bra salladsblandning. Matig sallad, men ingen vegetarisk.

Säljer även ciabattas.

Miljö – Ont om plats, dock satt folk i caféet med sina egna matlådor.

Pris – 40 kr.

Service – Ta-själv-service.

Moroten & Piskan Kårhuset

Restaurang SOL SOL

Betyg - 3/5 Mat - God varmrätt. Bra utbud. Dålig salladsbuffé.

Inget budgetalternativ.

Miljö - Ljust med stora fönster. Restaurangstämning, gäster sitter endast och äter utan att plugga.

Pris - 55-65 kr.

Service - Trevlig service.

Betyg - 3/5 Mat -Stora mackor. Varmrätter och salladsbuffé.

Miljö - Pluggmiljö, under lunchtid är området dock en pluggfri-zon. Fräscht och högt i tak med uteservering.

Pris - 35-75kr.

Service - Okej.

Bra valmöjligheter. Bra lokal. Varmrätterna kompenserar för den sämre salladsbuffén. Bra ställe för att äta på plats.

Stort utbud, allt från hamburgare, pajer och husmanskost till billiga mackor.

Café Karna & Ilias Socialhögskolan Betyg - 3/5 Mat - Mycket gurksallad med riktigt mycket gurka.

Mackor och ciabattas.

Miljö - Hemtrevlig och mysig.

Pris - 32 kr.

Service - Okej.

Väldigt billigt, vilket dock också märks på salladen som egentligen mest består av gurka.

Thaiway Fysicum

Mindpark Café Helsingborg

Betyg – 3/5 Mat – Gott och lagom mycket.

Mycket att välja på.

Miljö –Tråkig. Konstig ingång.

Mycket surrande ljud.

Pris – 50 kr.

Service – Ta-själv-service.

Betyg - 3/5 Mat - Små mackor. Dagens och veckans soppa är goda. Ibland sushi.

Miljö - Kreativ omgivning.

Startup-känsla.

Pris - 26-65 kr.

Service - Ta-själv-service.

Gott och billigt. Lätt att ta med sig, vilket är tur då miljön inte känns alt för inbjudande.

Stort utbud av varmrätter och mackor. Bra ställe att äta på om man är i närheten.

Bästa stället att sitta på i campus. Soppan är pålitlig, men dyr.

Amica Hermes Helsingborg Betyg – 5/5 Mat – Buffé med tre varmrätter, varav en alltid är vegetarisk. Stor och bra salladsbuffé ingår.

Miljö – Stökigt, men med mycket plats.

Pris – 85 kr.

Service – Ta-själv-service. Överlägset god mat. Stora matlådor ger dig möjlighet att ta två portioner från buffén om du väljer take-away, vilket gör det höga priset uthärdligt.

H M

B M lå oc m M h Pr Se oc

V ar m

Stamstället BMC Betyg - 4/5 Mat - stort utbud av varmrätter, salladsbuffé, mackor. Bra lyxmat.

Miljö - Trevligt och ombonat med tillgång till uteservering.

Pris - 60-69 kr. Tar ej kort under 40 kr.

Service - Snabb. Kommer ut med maten till bordet.

Trevligt ställe med restaurangkänsla. Lär inte bli ditt stamställe, men ditt lyxställe då och då.

Coffeshope i Campushuset Helsingborg Betyg - 3/5 Mat - Variation av tråkig “skolmatsbuffé”, thaimat, sushi och mackor. Thaimaten och sushin är goda och brisvärda.

Miljö - Jobbig miljö i campushusets entré.

Pris - ca 45-60 kr.

Service - Okej.

Tråkigt ställe men överraskar med sushin och thaimaten, kan vara bra om du tröttnar på de andra alternativen och inte orkar gå till Knutpunkten.

Ca St

Be M va Tr M m Pr Se sy

St ha hu m

S

Lu up k U

B 18

lundagård nr 5 2016

s. 18-19 Lunchtest.indd 1

2016-08-29 14:00

OU OU

hungrig efter mer kultur? besök lundagard.se ◣

Hilbert Café Mattehuset BÄ S T !

Betyg – 5/5 Mat – Stora portioner till lågt pris. Endast mackor och sallader, men med många smaker.

Miljö – Få platser, men hemtrevligt.

Pris – 12-40 kr.

Service – Välbemannat och hjälpsam personal.

r .

s-

Café LUX LUX

Betyg – 2/5 Mat – Ger en känsla av pizzeria och frysmat.

Miljö – Pluggmiljö. Ljust och lugnt med mycket plats.

Pris – 55-70 kr.

Service – Långsam för varm mat.

Betyg – 3/5 Mat – Gott bröd. Bra råvaror. Goda varmrätter. Dåligt med fyllning i mackorna.

Miljö – Pluggmiljö. Fräscht och nybyggt.

Pris – 50-69 kr.

Service – Helt okej.

Som en pizzeria, fast utan pizza. Dåligt läge i byggnaden.

Väldigt mycket för pengarna. Saknar lyxsortiment och varm mat.

Café Finn Ut Studiecentrum Betyg – 3/5 Mat – Stort utbud av varmrätter och mackor.

Tråkiga burgare.

Miljö – Få platser, pluggmiljö Pris – 22-75 kr.

Service – Inget bra väntesystem.

Stort utbud, allt från hamburgare, pajer och husmanskost till billiga mackor.

-

ISS-café Juridicum Betyg – 3/5 Mat - Mackor och varmrätter med känslan av ”skolmat en bra dag”.

Miljö - Ligger runt ingången, reception och biblioteket. Mycket folk som går omkring.

Pris - 50-60 kr. Tar ej kort Service - Underbemannat, men trevlig personal.

Mat serveras till bordet.

Café Marina Ekologihuset Betyg – 2/5 Mat – Kebabställeutbud, mat micras, erbjuder ”gårdagens mackor” till reducerat pris.

Miljö – Placerad i en korridor, men har uteservering.

Pris – 30-65 kr. Tar ej kort.

Tar dock Swish.

Service – Snabb Inte så stort utbud. För dyrt. Det finns bättre ställen inom gångavstånd.

Bra matställe om man redan befinner sig i närheten av LUX.

Hög ambitionsnivå, men levererar inte. Bara en som hade hand om kassa, kök och servering.

Café Eden Eden

,

rt

Café Holger Ekonomicentrum

SÄ M S

Café Bryggan IKDC T!

Betyg – 2/5 Mat – Många sorters mackor. Tråkig sallad och dåligt utbud av annat än mackor. Små portioner.

Miljö – Få platser, pluggmiljö Pris – 22-65 kr.

Service – Snabb.

Stort utbud till okej priser, men inte så gott.

Fungerar bäst som nödlösning om man inte hinner ta en riktig lunch.

Café Athen AF-borgen Betyg – 4/5 Mat - God, snyggt upplagd.

Miljö - Trevligt och lugnt med secondhand-fåtöljer och levande ljus.

Pris - 24-26 kr.

Service - Lång väntan.

Mycket att välja på och bra plats för att faktiskt sätta sig ner att äta.

Betyg – 4/5 Mat – God varmrätt. Bra utbud och salladsbuffé.

Inget budgetalternativ.

Miljö – Luftigt. Restaurangstämning. Trångt mellan borden.

Pris – 55-75 kr. Tar ej kort under 20 kr.

Service – Helt okej. Snabb kö.

Café Ester Kemicentrum

Ett dyrare ställe som fungerar för lyxlunch. Även caféutbud, men detta är inte lika prisvärt som lunchen.

Betyg – 3/5 Mat – Hel okej portion, stort sortiment, bra buffé.

Vi fick en hel citronklyfta med skal och en kaprisstjälk i mackan.

Miljö – Fin med många platser.

Pris – 55-70 kr.

Service – Helt okej, långa köer i rusningstid.

Bra buffé. Dyra och lite dåliga mackor.

-

n

kar

Så här gjorde vi Luncherna bedömdes efter fyra kriterier. Mat - smak, utseende och upplägg. Miljö - antal sittplatser och stämning i lokalen. Pris - prisklasser på lunchutbudet. Service - vänttid och eventuell servering.

Utifrån dessa kriterier gavs maten ett betyg från 1-5.

Bilderna i testet visar både mat i take-away-förpackningar och mat Redigering: Christina Zhou

s. 18-19 Lunchtest.indd 2

serverad på plats i tallrikar i restaurangen eller caféet, då vi ibland tog med oss test-maten. Många av ställena erbjuder dock att man kan äta på plats. Vi är ledsna för att det saknas bilder till fyra av platserna, eftersom vi glömde bort att ta foton (kanske för att maten var distraherande god). lundagård nr 5 2016

19

2016-08-29 14:01

porträttet

Matterevolutionären I raketfart har Jonas Månssons digitala plattformar blivit en succé bland Sveriges studenter. Med över 600 000 visningar på Youtube har han lyft matematikpluggandet till en helt ny nivå.

Bland Lunds universitets tekniska studenter har Jonas Månsson blivit ett välbekant ansikte den undervisning han driver på sin blogg och Youtubekanal.

Efter en tids undervisning märkte Jonas Månsson att samma frågor återkom under föreläsningarna, och till slut slog det honom att starta en blogg.

PÅ MATEMATIKBLOGGEN LÄGGS föreläsningar ut regelbundet. Sedan starten för några år sedan har hans videos fått över 600 000 visningar, och där finns allt som en student vid LTH behöver veta om linjär algebra och flerdimensionell analys.

Lunds universitets magasin har beskrivit honom som ”hela Sveriges mattelärare” och det senaste året har antalet visningar på Youtube-kanalen legat på ungefär 3000 om dagen.

– En genomsnittlig dag under kursperioderna rör det sig om cirka 500 besökare. En dag i tentaperiod kan det röra sig om 800-1000 stycken, säger Jonas Månsson.

Jonas Månssons blogg har lyft undervisningen till en ny nivå och varit behjälplig för många av Sveriges teknologer. Hans betydelse för Sveriges teknologiska framtid kan troligen inte underskattas.

– Principiellt, ja. Om jag lägger upp det vill jag självklart att alla ska kunna ta del av det. Det kändes bara självklart att det skulle vara tillgängligt för alla.

HANS DIGITALA PLATTFORMAR har visat

sig ha en positiv effekt på studenterna.

Förra året tilldelades han Teknologkårens pedagogiska pris för andra gången, bland annat för: ”Exemplariska pedagogiska metoder förenat med nytänkande”.

– Det är en annan betydelse när det kommer från studenterna själva, säger Jonas Månsson och sneglar på diplomet som bara är ett av flera som hänger på väggen.

– Då får man själv en bekräftelse på att det arbete som man gör uppsattas av de jag undervisar.

NÄR JAG VÄNDER mig till en ingenjörsstudent som haft Månsson som föreläsare, och som regelbundet använder sig av hans undervisningsplattformar, är svaret det jag väntat mig.

– Han är grymt pedagogisk och bryr sig verkligen om att studenterna ska förstå, säger Jonathan Kuuse, som pluggar Civilingenjör med inriktning mot maskinteknik.

"Han är grymt pedagogisk och bryr sig verkligen om studenterna."

NÄR EN UNG Jonas Månsson började

studera var det i matematikhuset på LTH. Nu har den en gång fascinerade matematikstudenten blivit lektor på platsen där allt började.

Det är en regnig tisdag i juni när vi träffas i hans arbetsrum på LTH. – Det är lite kul, nu arbetar jag med de personer som jag hade som föreläsare.

IDÉN OM EN digital undervisningsplattform var inget som han förväntade sig skulle bli en succé från början. Nu ser han sina videos som ytterst effektiva verktyg i för studenter.

- Jag tänkte att det är mycket enklare att lägga upp videos så kan studenterna gå tillbaka och kolla där.

Att hans undervisningar finns fritt tillgängligt tycker Jonas Månsson är självklart.

20

lundagård nr 5 2016

s. 20-21 porträttet.indd 1

I JONAS MÅNSSONS arbetsrum lyser ma-

tematiken med sin ständiga närvaro.

Den ena sidan av väggen är tapetserad med priser och diplom består den andra sidan en av heltäckande whiteboardtavla. Den är nedklottrad med variabler och ekvationer.

– Mina kollegor, säger Jonas Månsson och skrattar.

– Så blir det när den ena kollegan efter den andra kommer in och ska skriva något. Kreativitet.

Att undervisningen ligger honom nära hjärtat går det inte att gå miste om. Däremot var det aldrig en plan att hamna där han är på idag, lektorstjänsten vid Matematiska institutionen. Efter ett lyckat examensarbete blev Jonas Månsson erbjuden en doktorandtjänst och därefter ett vikariat.

Det kom sedan att resultera i en heltidstjänst som lektor.

– Egentligen var det inte så uttänkt.

Jag tänkte mer på att söka andra jobb än just här på universitetet.

TEXT BERI ZANGANA FOTO CLAUDIO GANDRA

jonas månsson Ålder 41 år Har pluggat Matematik och datalogi. Avlade doktorsexamen i matematik vid LTH 2002.

Aktuell med Driver en succéblogg som hjälper Sveriges teknologkår att vässa sina mattekunskaper.

BORTOM MATEMATIK OCH undervisning finns även andra intressen. Jobbet stannar kvar på kontoret och när Månsson kommer hem försöker han fokusera på annat. I hans arbetsrum står en tavla som än inte kommit upp på väggen.

– Jo, jag älskar konst. Bland annat svensk, skånskt och modernistisk. Jag samlar på konst, det är allt.

TROTS ATT TRADITIONELL katederundervisning fått stå tillbaka, och en allt mer digitaliserad plattform tagit plats är Jonas Månsson positiv. Antalet studenter på föreläsningar minskar, vilket kan bero på en det nya sättet att bedriva undervisning. Men Jonas Månsson är inte orolig.

– Det har gått ner i alla ämnen på LTH så det gäller inte bara matematiken och mina föreläsningar. Möjligtvis kan det bero på at´t mer material finns att hämta på internet idag och att man själv kan lägga upp sina studier på egen hand. Men detta är ett fenomen som borde undersökas närmare.

FÖR ATT ÖKA antalet studenter som går

på föreläsningarna tror Jonas Månssons att man behöver fundera över hur undervisningen ser ut idag och hur dessa ska skötas i framtiden.

- Jag har inga problem med min undervisning. Det viktiga är hur studenterna tar till sig kunskapen och gör det på ett bra sätt. Frågan är vad som är bäst och hur det ska göras.

KANSKE VÄNTAR FLER videos på att filmas. Men om framtiden är Jonas Månsson hemlighetsfull.

- Jag har alltid planer, men sen vet jag inte om de kommer fungera, säger han och ler.

Redigering: Linus Gisborn

2016-08-29 13:59

isobnär han um upp

nat Jag

unen git let ar, tet nas

på tivis nns man gen om

går nsver hur

unendet är

att nas

vet ger

s. 20-21 porträttet.indd 2

2016-08-29 12:48

kultur råd från en utbränd När jag skulle skriva min tredje uppsats vid universitetet kände jag att jag inte orkade längre. Efter att ha spenderat sex och ett halvt år som student med att framförallt läsa humaniora kände jag mig så oerhört trött. Vad var det egentligen för mening med att skriva en c-uppsats? Eller med att plugga? Eller med att gå upp ur sängen?

Att jag gick in i väggen var inte bara universitetets fel men det hade definitivt med saken att göra. Det är möjligt att jobba åtta timmar om dagen men det går inte att läsa åtta timmar om dagen. Och med den låga finansiering som humanioran har är det i stort sett vad som förväntas av studenterna. Under min senaste termin hade jag två timmar lärarledd undervisning i veckan – seminarium där vi diskuterade litteraturen. All inlärning skulle ske via läsning. Det är själadödande.

Jag tror att det först var när jag läste Ester Erikssons seriebok Det finns ingenstans att fly som jag på allvar insåg att jag var deprimerad. Den kom ut i våras och är ett exempel på en trend där allt fler serieböcker berör psykisk ohälsa. Problemet för huvudkaraktären i Ester Erikssons bok är inte hennes studier utan snarare omgivningens reaktioner på att hon mår dåligt. Hennes oförstående pojkvän är ett perfekt exempel på svårigheterna att leva med psykisk ohälsa. Han tycker att Ester inte borde medicinera för ångest och depression utan istället börja med yoga och prova att bara tänka annorlunda. När det hon kanske mest hade behövt ett ”jag förstår” och en kram.

Jag har fått en väldig massa råd av oförstående människor på hur man ska hantera stress. Det kommer du säkert också att få och de flesta kommer vara helt värdelösa. Jag har dock skrapat ihop några saker jag själv velat veta innan jag började plugga som du också kan ha glädje av.

1. Acceptera att du inte kommer hinna läsa allt du borde någonsin – ta det som verkar viktigast och resten kan man läsa sammanfattningar av på internet. 2. Det är okej att bullshitta. 3. Du är helt själv så räkna med att du kommer behöva klara dig utan input från dina lärare. 4. Se till att äta, det spelar ingen roll om det är skitmat – någonting måste du få i dig. I slutändan tycker jag att det hela kokar ner till detta: ta inte ihjäl dig – håll koll på dina gränser och se till att pausa, allt behöver inte vara ett mästerverk. Var snäll mot dig själv. Det är inte hela världen om uppsatsen

TOVE SWARTLING-ERIKSSON 22

lundagård nr 5 2016

s. 22-23 Kulturuppslaget.indd 1

Minsta motståndets gemenskap Efter en sommar med världskaos funderar Agata Janczewska på vad man egentligen ska ha en gemenskap till.

En polsk flagga brinner i ett bostadsområde i London. På gatorna misshandlas invandrare och uppmanas att åka tillbaka till sina hemländer. Antalet anmälda hatbrott hade i augusti månad i Storbritannien ökat med 42 procent jämfört med samma period förra året, någonting som i hög grad tros bero på att Storbritanniens befolkning i juni röstade för att lämna Europeiska unionen. Och då polisen räknar med att endast ett av fyra hatbrott polisanmäls lär även många människor ha drabbats som inte syns i statistiken.

Efter brexit hade flera personer med polska rötter hängt upp flaggor i ett bostadsområde i London för att skapa en känsla av gemenskap och visa sitt stöd till de som drabbats utav hatbrott. En av dem var en vän till mig som studerar i London. Hon hade tyckt att det var svårt att begripa att Storbritannien röstat för att lämna EU. När någon sedan satte eld på en av flaggorna tyckte hon att situationen kändes ännu mer overklig.

BREXIT ÄR LÅNGT ifrån det enda exemplet på att skepsisen mot invandrare har ökat de senaste åren. Medan Donald Trump lovat att bygga en mur mellan USA och Mexiko, förbjuda utländska muslimer från att ta sig in i landet och deportera alla papperslösa immigranter om han blir vald till president i USA i höst blir talet om att bygga murar även allt vanligare i Europa.

EU:s flyktingpolitik tycks i nuläget syfta till att stänga människor i nöd ute, snarare än att sluta överenskommelser om ett gemensamt ansvar för

flyktingmottagandet. Endast hälften av medlemsländerna i EU hade i slutet av 2015 följt det beslut som tagits på ett EU-toppmöte i september 2015, som innebar att 160.000 asylsökande som vid den tidpunkten befann sig i Grekland och Italien skulle omfördelas till EU:s medlemsländer med undantag för Storbritannien, Danmark och Irland.

På bara ett halvår har Sverige infört gränskontroller mot Danmark, gjort en radikal skärpning av asyllagen och föreslagit tiggeriförbud.

ALLT DETTA FÅR mig att tänka på filmen

It’s a free world… från 2007 som handlar om Angie som efter en rad jobbmisslyckanden försöker att komma på fötter genom att starta en rekryteringsfirma för arbetssökande immigranter i Storbritannien. Hennes drivkraft är till stor del att hon sett hur illa andra rekryteringsfirmor behandlat arbetssökande immigranter och hon vill nu skapa en firma som behandlar de sökande mer rättvist.

Vi får tidigt se att Angie är väldigt karriärsstyrd och att hon kommer göra allt som krävs för att lyckas med sin verksamhet. Inledningsvis kan vi dock se att hon har en balans mellan hur mycket hänsyn hon tar till sina egna yrkesmål och de anställdas välbefinnande. Hennes personliga engagemang fördjupas även när hon kommer i kontakt med en iransk familj som söker hjälp efter att de har blivit nekade uppehållstillstånd.

Angie blir gripen av deras historia och gör sitt bästa för att hjälpa dem.

När Angies firma blir ställd inför ekonomiska utmaningar rubbas dock

should i stay or should i go?

Sensommaren 2016 har tvingat många unga vuxna att göra några viktiga val. För hur bör tankebanorna löpa när den forne Harry Potter-nörden hittar en åttonde bok i händerna på en lyrisk fjortonåring? Eller när nya Håkan-låtar dundrar fram under en gymnasistförfest? Känslorna blir motstridiga – lycklig igenkänning uppblandat med en dov avundsjuka. Därefter vägskä-

let: Att läsa eller inte läsa? Att lyssna eller inte lyssna? Det mest värdiga kanske vore att med ett sorgset leende lämna över stafettpinnen till de yngre, men som Emil Jensen säger: vem vill ha stolthet när man kan få det man vill ha? Även om vi hädanefter måste dela det med oerfarna, naiva snorvaplar.

HEDVIG WREDE

Redigering: Virve Ivarsson

2016-08-29 14:01

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣

s

na elanske a över m Emil r man ädannaiva

WREDE

balansen och hänsynen till Angies yrkesmål tar över hänsynen till hennes anställda. Hon blir plötsligt otålig och vill tjäna mer pengar genom att anställa illegala invandrare och betala ut lägre löner. När verksamheten blir rånad ställs hon inför ett val som innebär att antingen betala ut lön till sin anställda med sina egna tillgångar eller behålla pengarna själv. Hon väljer då att behålla pengarna eftersom att hennes vilja att tjäna pengar nu känns överordnad medarbetarnas välmående.

I MINA ÖGON illustrerar såväl It’s a free

world… som den främlingsfientliga utvecklingen i världen på sistone den tunna linjen som finns mellan själviskheten och medkänslan. Och hur lätt det kan vara att glömma bort varför man en gång bestämt sig för att oavsett vad som händer följa vissa principer.

Första artikeln i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna slår fast att alla människor är födda fria och jämlika. När förklaringen antogs 1948 var det i en tid strax efter andra världskriget. Efter att ha sett vilka oerhörda övergrepp som nazistregimen gjort sig skyldiga till i Tyskland var den internationella gemenskapen då överens om att det var nödvändigt att tydliggöra vilka rättigheter som varje enskild

människa har för att inte något liknande skulle hända igen.

Och när Europeiska kol- och stålunionen – som sedermera utvecklades till EU - upprättades år 1952 var huvudtanken även bakom det samarbetet att man skulle få ett definitivt slut på krigen. Likt Angie bestämde världsgemenskapen sig då en gång för alla för att följa vissa principer för att aldrig någonsin bli som de som de själva iakttagit med fasa.

MIKAEL SUNDSTRÖM ÄR universitets-

lektor på statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet och han menar att det länge gick rätt bra för EU att upprätthålla unionssamarbetet och arbeta även för mänskliga rättigheter.

Flyktingvågen menar han dock har satt dessa principer på prov eftersom den också kan innebära ekonomiska förluster för många.

Enligt mig illustrerar även denna utveckling hur människors oro över att själva få det sämre eller behöva anstränga sig mer kan överskugga medmänskligheten och ett mer altruistiskt mål om en värld där så många människor som möjligt kan leva trygga och bra liv.

MIN BARNDOM TOG slut när jag som

tolvåring flyttade från Polen till Sveri-

3 avsnitt om dagen till valdagen Inför det amerikanska presidentvalet så kan det vara värt att spana in den gamla mastodontserien West Wing med Martin Sheen i huvudrollen. Seriens skapare Aaron Sorkins manus är rappt och spännande och med utsökta långa tagningar får du som tittare insikt i hur allt fungerar bakom kulisserna i den amerikanska politiken. Med tre golden

"Andelen hatbrott i Storbritannien hade i augusti ökat med 42 procent"

ge. Jag insåg tidigt att jag aldrig skulle accepteras av mina jämnåriga om jag inte behärskade språket. Legot och barbiedockorna samlade damm medan jag läste barnböcker för femåringar och översatte ord med hjälp av det lexikon jag fått i present av min mamma.

Efter en väldigt ensam hösttermin flyttades jag från en specialskola för invandrarbarn till en ’’vanlig’’ grundskola och mina mardrömmar blev där verklighet. Barnen i klassen hade inget större intresse av att prata med mig då jag sällan kunde göra mig förstådd. Jag gav inte upp och försökte kommunicera ändå.

Det resulterade i ytterst ytliga samtal och i värsta fall hånskratt.

Det hade inte krävts mycket av mina klasskamrater för att jag skulle känna större samhörighet. Men de valde att titta bort. Det kändes ofta som att det berodde på att deras liv helt enkelt blev lättare så. Men vid någon punkt måste vi kanske alla fråga oss om det verkligen är den kortsiktiga bekvämligheten för medborgarna i ett land som ska stå i fokus när vi avgör hur vi ska bete oss mot personer som kommer ”utifrån”.

VARKEN EU ELLER FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna skapades för att bara gälla i medvind. Det är tvärtom när motargumenten haglar tätt som det är som viktigast att stå upp för sådant som alla människors lika värde.

Så kanske kan vi skapa en bättre grund för samarbete i framtiden om vi börjar med att erkänna att det inte är en smärtfri eller lätt sak att i praktiken värnar alla människors lika värde. Att hjälpa någon annan kanske innebär att du själv måste avstå någonting och du kommer kanske inte alltid att lyckas med det du företar dig eller få ett tack Men kanske är det då viktigt att minnas att det i en verklig gemenskap inte bör göra så stor skillnad om en händelse drabbar dig eller dina grannar. Eller för att säga det i en mening: När en polsk flagga brinner är det allas våra flaggor som brinner.

TEXT AGATA JANCZEWSKA ILLUSTRATION ÅSA PÅLSSON

konstigare saker

globes och 26 Emmys är West Wing en av de bästa serierna som skapats under 2000-talet. Och ser du tre avsnitt om dagen så kommer du vara färdig lagom till valet den 8e November.

AXEL RYDÉN

Trots några trötta steroptyer är tv-serien Stranger things, som släpptes i somras, verkligen värd en titt. En hel by enegagerar sig i letandet efter en försvunnen pojke och ja, konstiga saker händer. Den höga konentartionen i skådepelet hos Mille Bobby Brown som spelar Eleven har gjort mig beroende.

VIRVE IVARSSON lundagård nr 5 2016

s. 22-23 Kulturuppslaget.indd 2

23

2016-08-29 12:50

nöje

Guldkorn ur nöjeshösten ILLUSTRATION: HEDVIG WREDE

Sommaren må vara över men hösten bjuder faktiskt på mycket mer än tentaplugg, amerikanskt ödesval och deppig kyla. Kulturredaktionen tipsar bland annat om var du hittar legendariska fester, ett höstigt soulsoundtrack och det absolut ovanligaste selfiesällskapet.

BILLIG LEDERHOSENFEST

4 BUGG OCH EN PUNCH

Den 7 oktober är det äntligen dags för Lunds nations beryktade oktoberfest! För den som inte riktigt har ekonomin att ta sig till München är detta dessutom ett betydligt festligare alternativ än originalet. Förra året var legendariskt roligt med långdans på borden och tyska dryckesvisor. Så införskaffa dig rejäla lederhosen eller dirndl och appropriera den tyska skördehögtiden till fullo!

Dagen efter gäller det att kriga sig upp till Östgöta nations Punchfest! Senast jag var där hade jag utmärkta bordsgrannar och när middagen var till ända dansades det vals och bugg som om det inte fanns någon morgondag. Ta chansen att festa hela natten i dina finaste högtidskläder omgiven av en härlig stämning! P.s.

Undvik dock att göra någonting alltför punchigt. D.s.

A GAY OLD KAREOKETIME

FÄRGIGT SPEXSUBSTITUT EN MIDVINTERNATTSDRÖM

Malmö är inte direkt känt för sitt utbud av gayklubbar. Därför är det många som med mig nu välkomnar att fredagsklubben Unique slår upp dörrarna den 5 augusti på Amiralsgatan. Grundarna beskriver det som att de vill göra det old school – dragqueens, kareokerum, ja hela tjotaballongen. Nyskapande? Nja. Partystämning?

Hööög! Karaoke är ett extremt underskattat fenomen.

I Kinky Boots, Malmö Operas storsatsning i höst, möts två världar som inte kunde vara mer olika.

Jag såg först denna färgsprakande musikal på broadway som 20-åring och är nyfiken på att se hur dragshowartisten Lola och fabriksägaren Charlie nu kommer gestaltas. Studentspex i all ära – men detta mina damer, herrar och allt där emellan - är underhållning på professionell nivå.

FRÅN DISCO TILL HIPHOP

SELFIECHANS MED PÅVEN

PURFÄRSK LUNDASOUL

Den nya netflix-serien The Get Down som började sändas i slutet av augusti låter nästan för bra för att vara sann för en musiknörd som jag. Med 1977 års Bronx som kuliss får man med de unga karaktärernas hjälp se hur övergången från disco till hip hop som den främsta musikgenren kan ha sett ut. Serien innehåller utåt sett allt jag vill ha i en serie - det vill säga musik och snygga kläder. Så mina förväntningar är höga!

När nyheten började spridas på sociala medier om att Påven Franciskus kommer till Lund trodde jag först att det var ett skämt. Men den trettioförsta oktober kommer verkligen den inflytelserika ledaren till Lund och Sverige för första gången på 27 år. Katoliken i mig ser då fram emot att få se en skymt av mannen och hans omtalade hatt. Och så får jag förstås inte glömma att ta en bild och skicka till Nonna i Italien.

Som alla svenska soul-älskare (inklusive jag) har längtat! Fem år efter senaste albumsläppet delar lundensaren Magnus Tingsek återigen med sig av sitt musikaliska geni! Mitt sextonåriga jag är i extas sedan spelningen under Malmöfestivalen då äldre musik varvades med smakprov från det nya albumet. Musiken som kommer bli the soundtrack of my hösttermin släpps den 30 september och jag kan knappt vänta.

24

lundagård nr 5 2016

s. 24-25 nöje.indd 1

Den 26 augusti släpper allas vår Håkan Hellström sitt nya album Du gamla du fria och jag har nog alltid förknippat Håkan med just sommaren. Med rosevin, slottskogen och sena nätter i Göteborg. I år gör han dock en exklusiv spelning dan före dan före dopparedan i Malmö så kanske kan han på samma sätt bli en självklar del av vintern? Oavsett temperaturen utomhus lär i alla fall Malmö Arena koka!

"För den som inte riktigt har ekonomin för att ta sig till Munchen" axel rydén

"Kareoke är ett extremt underskattat fenomen" marcus älverbrandt

"Jag ser fram emot att se en skymt av mannen och hans omtalade hatt!" miranda gatti

Redigering: Virve Ivarsson

2016-08-29 12:51

läs mer nöjesbevakning på lundagard.se ◣

det händer UN PEU DE SPRÅK

Kunde du efter sommarens semester beställa en baguette? Då är chansen stor att du nu har glömt det. På Café Multilingua (ons kl 17-19, SOL) träffar du studenter som gärna pratar sina modersmål med dig. Vi nationella älskar å vår sida att öva vår mediokra svenska med dig. Utan er med tålamodet att dra mig igenom de första samtalen hade jag inte kunnat skriva det här.

PAULA DUBBINK

SUPPORTER I MONTER

Vad har både Malmö och Helsingborg som Lund faktiskt saknar? Jo, framgångsrika elitfotbollslag. Men om du suktar efter fotboll, eller kanske snarare supporterkultur, kan du bege dig till Teknikens och Sjöfartens Hus i Malmö. Där pågår miniutställningen”12:e spelaren – supporterliv kring MFF” med fansens egna föremål, bilder och berättelser.

Det borde dämpa abstinensen.

OSCAR MADUNIC OLSSON "Vi har renoverat sedan maj så jag ser fram emot invigningen" säger Martin Brandt, kurator på Malmö nation.

Ansiktslyft för citynationerna gare om nationerna inte hade bestämt sig för att inleda sina renoveringsprojekt samtidigt.

- Det hade nog varit enklare att lösa det med byggnadsarbetare om vi inte alla hade renoverat under sommaren. Men det är ju roligt att de övriga nationerna också utvecklar sina verksamheter, säger Johan Bolin.

Stora sinnen tänka lika. Under det att den gamla medeltidsstaden traditionsenligt legat avbefolkad under sommarmånaderna, har citynationerna alla investerat i genomgripande renoveringar av sina klubblokaler.

ENLIGT CITYNATIONERNAS FÖRETRÄDARE be-

EXEMPELVIS HAR ÖSTGÖTA nation bytt ut sina

barer och rustat upp köksutrymmet, Göteborgs nations besökare kommer hädanefter mötas av en loungeinspirerad interiör bestående av nakna glödlampor och väggar med betongputskakel. Och på Malmö nation har lokalerna renderats en ny klubbentré, nya ljud- och ljussystem, nytt golv och en ommålning av väggarna.

FÖR EN UTOMSTÅENDE skulle kanske det fak-

tum att citynationerna har sjösatt dessa upprustningar vid samma tidpunkt implicera att dessa utgör ett led i ett försök att möta konkurrensen från varandra. Dessa nationer ligger trots allt inte mer än ett stenkast från varandra, har någorlunda likartade klubbkoncept och konkurrerar i viss mån om samma publik.

Men så är tydligen inte fallet.

- Det hela är ju rätt skumt. Men förändringarna har legat på vårt bort i flera år, så det rör sig inte alls om något samordnat, säger Martin Brandt, kurator på Malmö nation. ÄVEN JOHAN BOLIN, Östgöta nations PQE,

tycker att situationen är något märklig och menar att det förmodligen hade varit smidi-

Redigering: Virve Ivarsson

s. 24-25 nöje.indd 2

ror förändringarna främst på att tiden har satt sina spår på utrymmena.

- Vi har i princip inte piffat upp lokalerna alls sedan de invigdes för fem år sedan, så de var helt enkelt i stort behov av ett ansiktslyft, säger till exempel Nils Johansson, kurator på Göteborgs nation.

Trots de nämnda renoveringarna kan trygghetsvurmaren emellertid lugna sig med att citynationernas populäraste nattklubbar kommer att stånka vidare också under hösten. Som vanligt kommer portarna till Kajplats 15 på Göteborgs nation slås upp varje fredag. Dagen därpå kommer Sunset på Östgöta nation göra detsamma, och samma dag kommer Lunds alla houseälskare erbjudas musikalisk behovstillfredsställelse på Källaren på Malmö nation. Göteborgs nations technoklubb kommer dock att göras om till en undergroundklubb.

MEN HUR ÄR det då med renoveringslustan på

den fjärde citynationen, Lunds nation, den stora bjässen i sammanhanget? Jo även de har under sommaren kostat på sig en investering som kommer gå få besökare förbi.

- Vi har bytt ut ventilationstrumman, säger Mortimer Henningson, kurator på Lunds nation.

text marcus bornlid lesseur foto fanny beckman

Utanför Lund, vid Uppåkra, bosatte sig människor redan 100 e.Kr. Efter att staden grundades år 1000 tog Lund snart över som maktcentrum och Uppåkras bosättningar försvann.. 1990 började arkeologer gräva och har hittills hittat över 20.000 föremål. I september finns det en guidad tur tisdag till lördag kl 14 vid uppgrävningarna. Cykla dit och upptäck lite av vår regions historia.

PAULA DUBBINK

missa inte…

FOTO CHRIS NASH

Under sommaren har några av de största nationerna gett sina klubblokaler en ordentlig renovering. Nu vankas en ny klubb på Göteborgs nation samtidigt som man på Lunds nation har satsat ordentligt på att rensa luften.

INNAN LUND FANNS

…Edda Magnason gjorde inte bara succé i rollen som Monica Zetterlund 2013, utan drog också fullt hus på Malmöoperan i dansföreställningen the feeling of going. Ett påkostat visuellt äventyr och hyllning till Jónsi.

Samma team minus Magnason uppför To see the world while the light lasts i höst på Malmö opera.

Målet: att i dans belysa band mellan människor och vår relation till solen. Flummigt? Det lär i alla fall bli magiskt. Så se till att boka dina biljetter redan nu.

LINUS GISBORN

lundagård nr 5 2016

25

2016-08-29 12:51

lunds universitets studentkårer

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

kårkrönika

FOTO CHRISTINA ZHOU

Framtidstro och oro Som ny student i Lund är det lätt att känna både framtidstro och oro. Följ med när två studentrepresentanter tar en tur i Lund och berättar om sina visioner för det kommande året.

Sakteliga tar vi oss ner på Lundagårds grusvägar. Ser oss noga för när vi korsar cykelmotorvägen som skär igenom denna akademiens trädgård; blickar upp mot historiens fasader på Kungshuset; kisar när solen reflekteras i det Zettervalls-vita Universitetshuset; och landar på en bänk med ryggen mot Domkyrkans svalkande sten likt så många före oss. promenad genom Lundagård en sensommareftermiddag blir lätt lika pretentiös i dess beskrivning som den känns i verkligheten.

MEN JUST DEN här

Vi ska försöka förmå universitetet att kväsa studenternas oro och få deras framtidstro att frodas.

Nu borde det stycke i krönikan följa som beskriver våra visioner och viljor inför året. Vad vi som studenter kräver av universitetet. Men det tenderar att i skrift förkortas till plattityder och enkla slagord, för att inte säga hur uppblåst det kan verka att tro sig tala för så många människor. Men som förtroendevalda har vi ju ändå mandatet att lägga ordet i munnen på 45 000 människor och kortfattat kan man nog summera det på samma sätt som universitetet själva gör i sina pamfletter och powerpoints - ett universitet i världsklass.

Vad betyder det då, tänker du nog kära läsare? Det är också en mycket bra fråga. För oss betyder det ett universitet där alla har samma möjligheter trots kön eller ursprung; ett universitet som ser på pedagogik och utbildningserfarenhet på samma sätt som det ser på forskning och artikelförfattande; ett universitet som enat vågar prioritera såväl som att prioritera bort. Men framförallt, ett universitet som fortsätter värdesätta studentinflytandet och där studenters närvaro är en självklarhet i allt från kursutvärdering till styrelsemöten.

"Som förtroendevalda har vi mandatet att lägga ordet i munnen på 45 000 människor."

dagen har promenaden ytterligare dimensioner. För första gången på flera månader är det liv i parken. På en gräsmatta sitter 20 nya studenter och repeterar vandras namn. Namn på framtida vänner för livet. Från Arimans hörs musik strömma ut och späds ut av sorlet från engelska med otaliga brytningar.

VI LER MOT varandra och minns nog båda

när vi själva vara nya på universitetet.

Den blandade känslan av framtidstro och oro Nu, flera år senare, ska vi helt plötsligt representera inte bara dessa nyblivna Lundensare utan samtliga universitets studenter.

SOLEN HAR BÖRJAT leta sig ner längs fasa-

detta är lus

26

BJÖRN SANDERS ORDFÖRANDE LUS JACK SENFTEN VICE ORDFÖRANDE LUS

NATURLIGTVIS ÄR DET tystnaden som uppstår under en salstenta jag pratar om. En upplevelse som många av oss studenter här i Lund har varit med om någon gång. Känslorna inför salstentorna varierar och sträcker sig från ångest och oro till en känsla av trygghet och struktur. Personligen möter jag dem med skräckblandad förtjusning.

DET VARIERAR KRAFTIGT från fakultet till fakultet hur vanligt det är med tentamensskrivningar. Somliga har knappt några salstentor alls medan andra har det alltjämt. LTH är en fakultet där de förekommer i stor utsträckning. Att undersöka salstentans vara eller icke vara är en agenda som står högt upp på tapeten hos Teknologkåren. Varför?

Det lämpar sig inte att ha samma typ av examination vid alla kurser. Bedömningen bör spegla ämnets art och de förvärvade kunskapernas användningsområde. Varför skriva en tentamen på papper i en programmeringskurs när digitala projekt är det enda som tagits upp under kursens gång?

EXAMINATIONSFORMEN HAR OCKSÅ ofta en stor inverkan på studentens framgång i sina studier. Alla presterar vi olika bra under olika omständigheter och alla har vi olika förutsättningar.

En student ska inte missgynnas bara på grund av att hen presterar dåligt under tidspress, fått en dålig natts sömn, eller har svårt att fokusera i en tyst miljö.

DET ÄR ETT stort projekt och vi hoppas att årets arbete kan vända ett enkelspårigt tänk till något som sätter alla studenters bästa i första hand!

LINUS HAMMARLUND ORFÖRANDE TLTH FOTO: NIKLAS INGEMANSSON

Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

derna på det arkitektshaveri som är Domkyrkoforum. Kyrkans stenar börjar kännas kyliga snarare än svalkande. Det märks att det börjar bli höst. Men när dagarna blir kortare tar vi med oss framtidstron från er nya studenterna in i vår gemensamma kamp för studenters rättigheter och för utlovad världsklass i utbildningen.

Det finns en speciell sorts tystnad.

En unik tystnad som bara uppstår när man är en del av en större grupp. En grupp om 20 personer. En grupp om 100 personer. En grupp om 300 personer. Det är en tystnad som är fokuserad och som är intensiv. Det är en tystnad som är påfallande.

lundagård nr 5 2016

s. 26-27 Lus och Lu.indd 1

2016-08-29 12:57

. r n m d d

m r s m n r -

d r n s m -

a h a

a i r . a t s n

s a

D H

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Välkomna till ett nytt läsår!

Jag vill hälsa alla studenter hjärtligt välkomna till ett nytt läsår. Det är lika härligt varje år när våra sommartomma campus fylls på nytt!

En alltid lika viktig fråga i början av terminen är var man ska bo. Vi vet att en av framgångsfaktorerna för universitetet och för studenternas studieresultat är möjligheten för studenter att ha ett bra och tryggt boende under studenttiden. Även om bostadssituationen har förbättrats i Lund – 900 nya studentbostäder har tillkommit de senaste fem åren och ytterligare 1 000 är planerade att påbörjas inom de kommande fem åren – finns det all anledning att fortsätta driva denna viktiga fråga. Bristen

på studentlägenheter är nationell och svårast i de stora universitetsstäderna där köerna till ett eget boende är långa, ibland flera år. Du som fortfarande inte fått tag i någon bostad kan vända dig till bopoolen.nu som är Lunds universitets studentkårers andrahandsförmedling för bostäder. Jag är mycket glad för att Bopoolen stöttas gemensamt av oss och Lunds kommun – det är bara genom samarbeten vi kan lösa bostadsfrågan.

Torbjörn von Schantz, rektor

Föreläsningar och skrivkvällar på Studieverkstaden Har du svårt att komma igång med skrivandet eller blir du aldrig klar i tid? Vill du skaffa dig bättre studievanor? Då kan du vända dig till Studieverkstaden! I höst erbjuder Studieverkstaden tre föreläsningar med workshopsinslag på temana studieteknik samt läs- och skrivstrategier. Under hösten kan du också anmäla dig till flera skrivkvällar där du tillsammans med andra studenter kan arbeta på din skrivuppgift och få råd av en språkpedagog.

Föreläsning om studieteknik 19 september kl 16.00–18.00

DROP-IN PÅ STUDENTHÄLSAN Studenthälsan har drop-in på mottagningen i Lund tre gånger i veckan. Här kan du få kort rådgivning kring frågor som rör din psykosociala hälso- och eller studiesituation.

Besöket är kostnadsfritt. Välkommen till Paradisgatan 5 B!

Effective Reading Strategies 20 september kl 16.00–18.00 Föreläsning om skrivstrategier 4 oktober kl 16.00–18.00 Skrivkvällar kl 17–20 följande datum: 22 september 13 oktober 10 november 24 november 8 december Läs mer på www.lu.se/studieverkstad

Måndagar: 14.30 –15.30 Onsdagar: 14.30 –15.30 Fredagar: 11.00 –12.00 Mer information om Studenthälsan: www.lu.se/studenthalsan

Allmänna studie­ vägledningens seminarier i höst Universitetets allmänna studievägledare håller under hösten två olika seminarier för studenter.

Föreläsning varvas med viss interaktion, där du som student får fundera kring dig själv, men också ta del av medstudenters funderingar.

Välkommen att anmäla dig på www.lu.se/studievagledning/seminarier!

ATT BYGGA EN GENERELL EXAMEN Ett seminarium om konsten att kombinera fristående kurser till en generell examen. Vi diskuterar hur man kan kombinera olika ämnen och berör begrepp som bredd, djup och spets.

Vi pratar också om vad det egentligen innebär att hitta den röda tråden i sin utbildning.

Seminariet vänder sig främst till studenter på kandidatnivå.

Datum: 26 september kl 15.15–17.00

WWW.LU.SE

s. 26-27 Lus och Lu.indd 2

2016-08-29 12:57

q

A

be un me ch

m se -m ha op för In ko ge rin on sa in na sin ge un på av de frå för pr ble so me kr dr ge on

Helsingborg Helsingborg Helsingborg –staden staden för dig –– stadenför fördig dig somvill vill något som som villnågot något

Helsingborgs Lunds universitets Campus HelsHelsingborgs stad stad och Campus Helsingborg har har GREJER I HELSINGBORG FLERFLER BRABRA GREJER I HELSINGBORG Helsingborgs stadoch och Campus Helsingborg FLER BRA GREJER I HELSINGBORG ingborg har ett tätt samarbete för att göra Helsingborg ett tättett samarbete för att göra Helsingborg till en tätt samarbete för att göra Helsingborg till en • Du kan • Du kanmedel söka medel ur Plattformen årligen delar ut söka ur Plattformen somsom årligen delar ut • Du kan söka medel ur Plattformen som årligen delar ut till en attraktiv och välkomnande plats.

Visom ser som 5,4 miljoner attraktiv och välkomnande plats.plats.

Vi ser dig 5,4 miljoner kronor till projekt som utvecklar Campus kronor till projekt som utvecklar Campus attraktiv och välkomnande Vi ser digdig som 5,4 miljoner kronor till projekt som utvecklar Campus student som en del avav stadens utveckling. student som en viktig del av stadens utveckling. och studentorganisationerna. student som enviktig viktig del stadens utveckling. och studentorganisationerna.

och studentorganisationerna.

• Du kanjobb söka jobb studentmedarbetare som studentmedarbetare i staden.

• Du kan söka i staden.

• Du kan sökasom jobb som studentmedarbetare i staden.

Studieplatser studentföreningar i Helsingborgen, samarJust nuJust bygger vi tilloch exempel en mötesplats på söder nu bygger vi till exempel en mötesplats på söder 2007 anställer vi årligen ett 40-tal studentSedanSedan 2007 anställer vi årligen ett 40-tal studentSedan 2007 anställer vi årligen ett 40-tal studentbete mellan studenter, Campus Helsingborg och staden. Tilltillsammans med studentföreningarna.

Studenthuset tillsammans med studentföreningarna.

Studenthuset medarbetare som jobbar olika projekt medarbetare som jobbar med med olika inominom medarbetare som jobbar medprojekt olika projekt inom sammansberäknas skapar vi en studentstad som följer Helsingborgs Helsingborgen vara inflyttningsklart i april och Helsingborgen beräknas vara inflyttningsklart i april och stadens stadens förvaltningar. förvaltningar. stadens förvaltningar. vision förom 2035.

I en stad dig som vill förverkliga dina idéer där finns utrymme förför sångmusikrum, därgott finns gott om utrymme för och sångoch musikrum, • Varje månad träff as staden studentföreningarna • Varje månad träffas staden och och studentföreningarna finnsstudentföreningarnas många möjligheter. kontor, sittningssal med radiorum, • Varje månad träffas staden och studentföreningarna studentföreningarnas kontor, sittningssal med radiorum, i Helsingborgs studentforum fördiskutera att diskutera aktuella i Helsingborgs studentforum för att aktuella scen, studieplatser, pubar pubar och alltoch annat På i Helsingborgs studentforum för att diskutera aktuella scen, studieplatser, allt som annatbehövs. som behövs.

På frågor. frågor.

Påbredvid helsingborgsstudent.se och påbyggt Helsingborgstudent på tomtentomten har Helsingborgshem 160 nya stufrågor. bredvid har Helsingborgshem byggt 160 nya stuFacebook hittar du som student information om bostäder, • Föreningen dentlägenheter.

• Föreningen Campus Vänner ut stipendier Campus Vänner delardelar ut stipendier för för för dentlägenheter.

• Föreningen Campus Vänner delar ut stipendier studentmedarbetarjobb, vad som är på gång i staden och bl.a. studieresor bl.a. studieresor och olika typer av arrangemasom ng som och olika typer av arrangemang bl.a. studieresor och olika typer av arrangemang som mer.

Har dumycket frågor som rör din studietid i Helsingborg? utvecklar Campus Helsingborg. fram söka att söka för utvecklar Campus Helsingborg.

Fritt Fritt fram Har du frågor som rör din studietid i Helsingborg? utvecklar Campus Helsingborg.

Frittatt fram attför söka för Besök Besök helsingborgsstudent.se alla som studerar på Campus. alla som studerar på Campus. helsingborgsstudent.se alla som studerar på Campus.

Varmt välkommen till Helsingborg!

facebook.com/helsingborgsstudent facebook.com/helsingborgsstudent facebook.com/helsingborgsstudent

s. 28-29 Q+serie.indd 1

@hbgstudent @hbgstudent @hbgstudent

@studentmedarbetarna @studentmedarbetarna @studentmedarbetarna

2016-08-29 12:59

sta att ra att ar dr en tri

t

nöje vi

q : tove nordén (kr), casper danielsson (ln) ILLUSTRATION : TOVE SWARTLING-ERIKSSON

A

vgående redaktörer som gjorde tappra försök att främst se på Lundagård som ett jobb. Arbetade nästan i skift men stönade unisont åt releasefester. Lärde känna medarbetarna och sina gränser och charmades en bit utanför de senare.

Tove: Solstrålig lundensare och miljövetarjournalist som spred trivsel och djurentusiasm på redaktionen - men vars molntäcken man ej ville hamna under. Fick omgiven av tidsoptimister och sjusovare ensam stå för ordningen bland redaktörerna.

Inte alltid så tacksamt. Levde som kompensation ut sin rebelliska sida genom att sno muffins och kopieringspapper från borgens nedre regioner. Miljökämpade sig till Paris, tog sats till träningstest hemma och fick in doktoranderna i pappret. Brann för naturetern, medarbetare som ringer sina egna fotografer och pizzan Vegetariana. Granskade det kårerna och universitetet hävdade att de var bra på – möttes av ilska och gråt när hon avslöjade att det var föga. Hade efter detta plus tusen sena inlämningar från samma håll inte varma känslor för Lundastudenternas främsta representant. Upplevde det senare problemet även med sin pappersgranne, som hon samtidigt ofta förväxlades med. Känns dock igen på sina mycket kraftiga allergiska reaktioner mot drottningsholmska födslar - samt genom att erkänt vara den enda i trion med ett liv utanför jobbet.

Casper: Passionerad kalmarit samt statsvetare - ISCH. Hävdade bestämt att han var en mycket okomplicerad person som bara ville jobba och att avancemang till kvällstidningarnas nyhetswebbar var hans enda drivkraft. Deklarerade sedan efter en månad att webbrattandet var dötrist, satt uppe hela natten och skrev

porträtt och kulturtexter och framstod aldrig som så lycklig som när han fick en veckas semester. Bröt ny mark genom att frekventa pappret mer än någon tidigare gjort i hans position samt då han följde upp hårdgranskning av hal nation med att på fransk manér kampanja för den. Retades konstant av sina kollegor för sin unga ålder, vilket de fick äta upp när kårerna krönte honom till ”Snyggredaktören”. Fick webben att rulla snabbare och sedan långsammare än någonsin. Fyllde upp varje lucka med extraarbete, workshops och kvarg - men hann ändå ägna sig åt lite kulturaktiviteter. Backade Zara, pressbilder och röt till mot översitteri. Klarade inte av akademiker, duvor eller att skicka brev.

Svag för manliga auktoriteter som till exempel sin företrädare, tidigare tekonologkårsordföranden och rektorn. Älskar dödshot mot universitetet.

Q kvad, med en blink åt Dolly Parton: Att jobba elva till tjugotre - Åh vad hände med rutiner!

Kårer flyr granskning och bombhot händer sällan Kollegorna sölar fram och skrattar åt ens ålder Tack Gud för knytkalas och sittningssånger!

MORRHOPPAN Mjaaaaau, det sägs att målet under sommaren är att inte vara blek - men de verkar annars ha det rätt trevligt ställt när det gäller de amorösa delarna. Ena halvan av två quizzlande besserwissar tycks nu nämligen ha blivit laglydig och han som flyttade från källaren till runda rummet verkar även han ta lagen på allvar, fast på ett lite annat sätt.

I alla fall verkar han i somras ha klätt sig för det.

5 skitlånga mil bort verkar dock kärleken ha koncentrerats till förmån för nöringslivet Och de tekniska zeroansvariga på samma ort planerde aktiviterna under en bolagsskylt men ville sedan att detta skulle klippas ut ur historien. Vann. Och blev till ännu en sådan där typisk historia om studentlivet.

tjejerna på höjden - frida malmgren

lundagård nr 5 2016

s. 28-29 Q+serie.indd 2

29

2016-08-29 13:00

in english

Jose De la Riva has just started studying a masters programme at Lund University. Having no other home than a couch distracts him from his studies.

Lack of permanent housing frustrates students According to Swedish National Union of Students (SFS) seven out of ten new students in Lund will be without permanent housing this fall.

“We are really not satisfied with the work of the municipality,” says Björn Sanders, president of Lund University Student unions (Lus).

at the university this fall. LU Accommodation and BoPoolen both agree that fewer students seem to be looking for accommodation this fall compared to last year.

This could be explained by the fact that the university has accepted fewer international students.

Katie Cavendish came to Lund in August from Great Britain to study a master's programme in management. She had done quite a lot of research beforehand and was prepared that it would be difficult to get housing.

“But I didn't think it would be this difficult”, she says.

Katie has tried checking AF Bostäder, BoPoolen and Blocket to find somewhere to live, but without any success so far. She managed to get temporary housing through BoPoolen at Arrival day but she can only stay there for another two weeks.

Katie feels that the university has done a good job giving out information about how to acquire accommodation, but she is starting to feel a bit stressed.

“My studies have begun and I feel a need to be able to relax and not worry about finding housing,” she says.

tion, 2700 students applied for housing this summer. However only 60 persons are now listed on the the new waiting list that was set up on Arrival day in August.

Ylva Sörhede, accommodation coordinator at LU Accommodation, explains that this might be the result of many students finding housing on their own.

However, the Swedish National Union of Students (SFS) recently estimated that at least seven out of ten new students starting in Lund this fall will be without permanent housing.

APPROXIMATELY 2000 NEW in-

ternational students will enroll 30

lundagård nr 5 2016

s. 30-31 In english.indd 1

ACCORDING TO LU Accommoda-

STUDENTS LOOKING FOR a place to

live are encouraged to, apart from LU Accomodation and BoPoolen, approach AF Bostäder and student nations. Every international student can apply at LU Accommodation and BoPoolen. How long time it takes to get housing through LU Accomodation depends though on when students currently occupying apartments drop their contracts, or in the

case of BoPoolen, on how fast you can connect with a landlord.

To queue at AF Bostäder you need to be a member of Akademiska Föreningen (AF) and if you do not get novisch (new student) housing, the expected waiting time for a corridor room is one year, and two years for an apartment. The student nations offer housing to those members active in their nation, and as such you need to work two or three semesters before you can expect to get an apartment.

NEITHER OF ABOVE-MENTIONED

organisations are municipal and Björn Sanders, president of Lund University Student unions (Lus), is not happy that this is the case.

“We are really not satisfied with the work of the municipality. It shouldn't be AF Bostäder that shoulders the responsibility to build more apartments, but Lund municipality.”

But Lund municipality claims that they are doing all that they can.

“We provide land and detailed planning to build student housing. We work to increase the amount of housing built, and we mediate contact between operaters”, says Björn Abelson, chair of the local housing comitee.

AS JOSE

DE la Riva arrived in Lund he felt a strike of panic. He

came here from Mexico to study a master programme in European Studies but on arrival realised that he would have no permanent place to live.

“I imagined myself with all my baggage in the street”, he says.

He tried to contact landlords but it turned out to be a real challenge getting any answers. By going to BoPoolen and asking for advice Jose managed to find a couch to sleep on, but he is still searching for permanent accommodation.

“Sleeping on a couch suffices at least for now. But instead of only feeling excitement at studying I also feel anguished because I haven't sorted out my accommodation,” he says.

TEXT RAVN KIRKEGAARD PHOTO JONAS JACOBSON & FANNY BECKMAN

Tips from BoPoolen for students looking for housing: ▶▶ Do not be to picky. ▶▶ Do not restrict your search to Lund, there is plenty of housing outside the city. ▶▶ Enter in all available queues for housing, the nations, AFB etc. ▶▶ Make sure your surroundings know that you are searching. ▶▶ Patience and persistence give results.

Redigering: Virve Ivarsson

2016-08-29 13:01

read more student news in english at lundagard.net ◣

upcoming events AUTUMN ATMOSPHERE

Lund can at times feel a little like the charming, quirky town of Stars Hollow from the show “Gilmore Girls”. This is especially true during the annual Harvest Festival in late September. You will find a marching band, animals, and children carrying their fruit baskets through town. Or make your own cider and seize the opportunity to shop local organic products! The festival is taking place the 24-25 September, both days from 10am –4pm in the city park.

ELEONORA KLEIBEL

NIGHT OF NON-STUDENT CULTURE

Students react in very different ways when Project6 provides informationa about sexual health.

Stubborn 25-year-old teach sexual health The student organisation Project6 celebrates 25 years of teaching students about sexual health. They want to inform students about the many free ways one can protect ones sexual health in Sweden. And especially reach those who have not had much sexual education earlier in their life.

When Agnė Raščiūtė and her friends from Project6 join a party their arrival is often accompanied by various reactions: laughter, curiosity, shyness or pure joy about free giveaways. Rather than picking up drinks, Agnė hands out free samples of condoms and lube.

sional midwives and doctors, and even access to free STI tests without any shame of your neighbour knowing about it”.

PROJECT6 CAME ABOUT in the early 1990s as the

THANKFULLY, SWEDEN PROVIDES a beneficial

environment for sexual education: “Sexual health is not a shameful topic here”, Agnė notes. “Not only within the university but also within the public people have access to various forms of sexual education and risk prevention through schools or other organisations, profes-

7 free trips

recorded STIs started to increase among students. Studenthealth and the skin clinic started a peer education-project in order to challenge the trend. The idea was simple: Students educating students about sexual health. By now the organisation has taken on more tasks: “We are also trying to talk about gender, sexuality, and LGBTQ rights, to fight stigmas and prejudices surrounding sexuality.”

"The Condom Raids can be many people's first opportunity to ask questions about their sexual health."

AT EVENTS WHERE everybody is looking to relax and enjoy themselves, the Project6 educators’ colourfully wrapped giveaways carry a serious note on the students’ sexual health. The action is called Condom Raid and Agnė explains: “Students should know how and why to protect themselves. For those who have received a sexual education and know about sexually transmitted infections, and protection matters we are only reminding them of the importance of it through our Condom Raids. For those who do not it is very important that P6 exists."

She means that this is especially important for some international students, who like her come from a background with very little or no proper sexual education. Sometimes these Condom Raids can be their first opportunity to raise questions regarding their sexual health.

You almost forget, but Lund is also inhabited by people who aren't students anymore. One of the major non-student events is Kulturnatten (Culture Night), when the center of Lund turns into a kind of a festival area with music, dance, food and more. Find out what happens outside the student bubble while enjoying exotic food.

Date: September 17th.

PAULA DUBBINK

TALKING WITH PEERS about the-

se issues might sometimes be a tricky task. “Everybody is different – some want to approach us and are completely open – even thank us for doing this work” tells Agnė. “Others cannot even look at our table covered with condoms and lube and that is ok too. All we want is to create a safe space for everybody to raise questions. I do not want anybody to be afraid– we are young and it is our time to ask. “ TEXT KEVIN WITZENBERGER

7 free things you should try in Lund Are you new in Lund but already broke?

Here are seven suggestions for your perfect week on a budget.

Day 1: A visit to botaniska trädgården of Lund University is a great way to start.

Day 2: Need to cool down and relax at a white beach with a pure summer feeling?

Visit Lomma beach.

Day 3: Take part in one of the free tours through Lund’s most distinctive Building – Domkyrkan.

Day 4: Lund offers a variety of free art galleries. Visit Lund’s Konsthall which is

did you know...?

definiatly worth a visit.

▶▶ You can get tested for any sexually transmitted disease for free in Sweden. ▶▶ Females under the age of 26 receive all types of contraception free of charge in Skåne. In order to receive consultation you need to book an appointment with a midwife (barnmorska). ▶▶ The morning after pill can be picked up at any pharmacy (apotek) without a doctor’s prescription. ▶▶ P6 helps you with all questions you have about your sexual health. If they do not know how to help you, they will be able to tell you who can. Visit their website at projekt6.se or go to the 4th floor of the AF building.

Close to Sjöstorp you can find the myste-

Day 5: Want to go for another swim? rious Billebjer Lake. You might even see locals jumping from the lake’s cliff.

Day 6: If you like nature you can take a walk around the picturesque landscapes of Dalby national park.

Day 7: Do you want to learn more about Lund’s past? Visit Lund Historiksa Museet and dive into the city’s history.

KEVIN WITZENBERGER

lundagård nr 5 2016

s. 30-31 In english.indd 2

31

2016-08-29 14:07

HJÄLP SYRIEN! Efter år av krig är situationen för människor i Syrien desperat. Röda Korset finns på plats och med ditt stöd kan vi rädda fler liv varje dag.

Så här kan du hjälpa: >> Swisha valfri gåva till 123 000 46 48 >> Sms:a AKUT SYRIEN till 72 900 och skänk 100 kr

GENOM ATT SMS:A ELLER SWISHA GODKÄNNER DU ATT BLI KONTAKTAD AV RÖDA KORSET. DINA PERSONUPPGIFTER HANTERAS ENLIGT PUL.

s.32 Baksida - kopia.indd 1

2016-08-29 14:10

NOVISCH

the ultimate guide for new students - 2016

WHERE WILL YOU GO FROM HERE? Inredningstips: hur blir ditt rum ett nytt hem? Fem studenter tipsar.

Sida 40-41.

test: find a nation

swedish traditions

helsingborgpärlor

Swedish and English test to find the nation of your dreams.

Page 44-45

We guide you from Saint Lucia to Midsummer Page 47

Vad finns det för något att göra 5 mil

s. 33 Ettan.indd 1

norr om Lund?

Sidan 42

2016-08-29 13:03

Wanna dig for the juicy stuff?

We are looking for new writers, photographers and other talents Contact us: lundgard@lundagard.se

s. 34-35 Ledare och lista kopiera.indd 1

2016-08-29 13:10

wanna read more in english? go to pages 45-47 and check our website lundagard.net ◣

the best time of your life!

Students ordbok

...at least, that is how student life is described in many languages. Promising words, but they can also put pressure on this new phase in your life, regardless of whether you come from Malmö, Madrid or Manila.

I, Axel, began my academic journey in Lund three years ago. I arrived with my bags on a hot September afternoon, staying on the couch of a friends room for the first few weeks. Since then I’ve been involved with almost every student activity there is and I’m more than excited about starting a new semester here.

And I, Paula, vividly remember Arrival Day four years ago, when my Dutch friends dropped me off in front of the AF Building with all my bags and said “well, good luck!” I wondered whether I felt mostly panic or excitement. But many cinnamon buns later, everything worked out.

Whether the best time of your life will mainly involve student nations, studying, or spexing, at Lund University you can be sure that it won’t be boring. These Novisch pages of the paper, where we give you an insight in student life, are a proof of that.

E tt nytt liv innebär också ett nytt ordförråd.

Bekanta dig med världen i vilken STiL, KK och pQe helt vanligt förekommer.

AF, substantiv: Akademiska föreningen. Styr allt som arrangeras av dess underföreningar såsom Lundaspexarna, Radio AF mm.

AF-Borgen, substantiv: Akademiska föreningens byggnad i centrala Lundagård.

Akademisk kvart, substantiv: Ett akademiskt tidsbegrepp som innebär att något i själva verket börjar en kvart efter utsatt tid. Fenomenet uppstod på den tiden när klockor var ovanliga hos studenter och domkyrkans ringningar utgjorde den allmänt nyttjade tidsmätaren. Kvarten gav studenten lagom tid att hinna till föreläsningen sedan ringningen hörts. Efter klockan 18 tillämpas dubbelkvart eftersom man då förväntas behöva byta om till aftonklädsel. Ska Akademisk kvart inte tillämpas markeras detta med ordet "prick" eller ett punkttecken. Efter klockan 18 skriver man "prick prick". Systemet gäller alltså än i dag, något att lägga på minnet inför såväl föreläsningar som fester.

Expen, substantiv: Expeditionen på en nation Gasque, substantiv: Finare sittning med en hel del röj och underhållning.

Dress code brukar vara kavaj eller maskerad, två gånger per år är det dock högtidsdräkt som gäller.

Högtidsdräkt, substantiv: Traditionellt frack för killar, balklänning för tjejer. Folkdräkt är alltid ett alternativ.

And whatever the best time of your life brings, make sure to enjoy it!

Inspektor, substantiv: Nationens högsta höns och universitetets representant på nationen och nationens representant på universitetet. Ska se till att studenterna är någorlunda välordnade under gasquer och sittningar.

axel rydén paula dubbink

Kavaj, substantiv: Klädkod för de flesta sittningar. Betyder traditionellt mörk kostym eller (minst) knälång klänning för damer.

novisch editors

KK, substantiv: Även kallat Kuratorskollegiet. Nationernas samarbetsorgan.

Foto: lukas J. Herbers

pQE, substantiv: Ekonomiansvarig på nation.

Qurator/Kurator, substantiv: VD-liknande roll på nation.

Siste April, substantiv: Årets största festlighet i Lund (och Uppsala). I övriga Sverige mer känt som "Valborgsmässoafton". Många samlas i Stadsparken för en festlig champagnefrukost.

STiL, substantiv: En förkortning för "Student i Lund" och är det vanligaste namnet på studentkontot vid Lunds universitet. Med hjälp av inloggningsuppgifter som du får när du blir registrerad som antagen på en utbildning kan du logga in på Studentportalen och kolla mejl, studieresultat med mera.

Tentamen, substantiv: Namnet på det det prov, muntligt eller skriftligt, som du går igenom vid avslutad kurs eller efter ett moment i en kurs. Kallas även "tenta". Om du "kör" på en tentamen, det vill säga att du får underkänt, kan du göra ett nytt försök vid ett senare tillfälle på en omtentamen.

Redigering: Paula Dubbink

s. 34-35 Ledare och lista kopiera.indd 2

lundagård nr 5 2016

35

2016-08-29 13:11

novisch

Fyra nyanser av engagemang Att orientera sig i Lunds studentliv kan vara en djungel när man kommer som ny till staden. Föreningar, kårer och nationer trängs på introduktionsdagar för att hitta nya medlemmar. Vem anordnar de roligaste festerna, var kan jag påverka mest och var kommer just jag att passa in? Lundagård har pratat med fyra tjejer som berättar om sina upplevelser av Sveriges bästa studentstad.

spexaren linda - på scenen i boelspexet Linda Florén beskriver sig som den där tönten i skolan som gick runt och sjöng konstant i korridorerna. Sedan ett år tillbaka är hon medlem i Boelspexarna som en gång om året sätter upp ett av Lunds största studentspex. alternativa musikalföreställningar av och för studenter.

Linda testar en potentiell kostym inför kommande spexuppsättning.

- Jag gick och såg en föreställning med Lundaspexarna och insåg då att det här är ju allt jag någonsin velat göra. Jag började kolla upp olika spex och fastnade för Boelspexarna, berättar Linda på frågan om hur hon blev spexare.

Hon fick gå på audition som både innehöll scener från tidigare spex, lite improvisation och framförande av ett par sångnummer.

- Jag ser inte mig själv som en teaterapa men jag tycker att spexandet är en bra sätt att få utrycka min kreativitet, säger Linda.

Att vara en del av Boelspexarna kräver mycket engagemang då gruppen repeterar regelbundet i en månad innan den stora premiären.

"Det här är ju allt jag nånsin velat göra" Det bästa med Boelspexarna enligt Linda att det är så kul att vara helt inne i föreställningen och att man aldrig vill gå hem på kvällarna. Det finns dock nackdelar med engagemanget, menar hon.

- Skolan har blivit väldigt lidande av all tid jag lagt ner… Annars är det jobbigaste efter en föreställning är gjord.

- Då insåg jag att jag inte längre skulle repa varje kväll, få middag och umgås med 50 härliga tjejer. Det kändes väldigt tomt, berättar hon.

Om du vill engagera dig i Boelspexarna rekommenderar Linda att du ska gå på informationsträffarna som de olika spexen anordnar.

- Hos oss behöver man inte vara bra på något egentligen, det räcker att man har en vilja att lära sig nya saker, avslutar Linda.

kåraktiva madeleine - ordförande i medicinska föreningen När Madeleine Lehander började plugga i Lund bestämde hon sig för att testa lite av varje och engagerade sig både i nationslivet och i Medicinska föreningen som var den kår hon tillhörde som läkarstudent.

- Jag jobbade lite nattklubb och luncher på nation och som högtidsmarskalk vid Medicinska föreningen, ett uppdrag som innebar att jag anordnade examen för kårens medlemmar, säger Madeleine.

Det var en självklarhet för Madeleine att engagera sig och så småningom fastnade hon för kårlivet.

- Kårlivet var roligast och jag fick även chans att påverka min utbildning vilket jag tycker är väldigt viktigt, berättar hon. Idag är hon nyvald ordförande för Medicinska föreningen, ett uppdrag som innebär att hon främst ska verka för föreningens dagliga verksamhet, se till att styrelsearbetet fungerar och vara representant i fakulitetsledningen.

- Det bästa med mitt nya uppdrag är att jag får lära mig så himla mycket! Föreningslivet hade jag inte så bra koll på tidigare. Sen har jag såklart fått massa nya kontakter och haft roligt under tiden, säger Madeleine.

36

lundagård nr 5 2016

s. 36-37 Fyra nyanser av Studentlund.indd 1

"Svårigheterna får man tackla på bästa sätt när de kommer."

"Det byggs för många ettor."

Madeleine ser inga nackdelar med att engagera sig i studentkåren, men inser att det innebär mycket jobb.

Att det blir en stor arbetsbelastning och mycket jobb är hon medveten om. Detta är dock inget som bekymrar Madeleine.

- Svårigheterna får man tackla på bästa sätt när de kommer, säger hon.

Om man vill engagera sig i sin kår tycker Madeleine att det kan vara bra att börja i det sociala.

Exempelvis vara med i sexmästeriet eller ärtsoppelunchen ”Ärtan”, som Medicinska föreningen håller i.

- När man jobbar fest eller lunch lär man snabbt känna nwytt folk, något som jag tror är viktigt när man är ny i Lund. Annars kan man bli kursrepresentant och (vara med och) påverka sin utbildning, säger Madeleine.

Redigering: Axel Rydén

2016-08-29 13:11

fly från dina grannar på lundagard.se ◣

föreningsaktiva julia - valberedningsledamot i lupef Julia Geines engagemang i LUPEF, Lunds politiska och ekonomiska förening, tog fart redan innan Julia hade börjat studera statsvetenskap vid universitetet.

"Hade jag inte valt att engagera mig hade jag gått miste om många värdefulla kontakter"

– En vän berättade om sitt engagemang i föreningen och tyckte att jag skulle gå med i hennes utskott, eftersom hon trodde det skulle passa mig. När jag sen fick information om LUPEF under introduktionsdagen till mitt nya program, politiska kandidatprogramet, var jag redan taggad på att engagera mig.

Julia blev direkt ansvarig för det samhällspolitiska utskottet, något som krävde mycket tid och engagemang.

- Det var väldigt mycket att göra redan från början, betydligt mer än jag räknat med, säger Julia och skrattar.

Som ansvarig för ett utskott var det Julias uppgift att sammankalla utskottets medlemmar till möten för att bland annat planera talarkvällar, panelsamtal och andra aktiviteter.

Julia blev tipsad av en vän om att engagera sig i LUPEF.

Idag är Julia ledarmot i LUPEFs valberedning och ser fram emot en spännande höst då hennes gamla utskott bland annat ska arrangera en valvaka.

- Mitt studentliv började i LUPEF och jag har föreningen att tacka för i princip hela mitt umgänge i Lund. Hade jag inte valt att engagera mig hade jag gott miste om många värdefulla kontakter och fina vänner.

Om du är ny i Lund och vill engagera dig i LUPEF tycker Julia det kan vara en bra idé

att delta i novischperioden som anordnas av föreningen i början av höstterminen och därefter se till att gå med i något utskott så fort som möjligt.

- Vi är en förening som är öppen för alla oberoende av utbildning, religion eller politisk åsikt. Det finns helt enkelt en plats i LUPEF för alla med ett intresse för samhällsdebatt.

nationsaktiva ingrid - notarie på västgöta nation som fest sju dagar i veckan men menar att det finns så mycket mer att engagera sig i än nattklubbar, baler och sittningar.

- Samtliga nationer i Lund har ett idrottsutskott och ett NATU-utskott (Nationernas Aktivitets och Trivsel Utskott), som blivit väldigt populärt hos oss på Västgöta nation.

De anordnar bland annat matlagningskurser, kanotpaddling och k l ä d b y t a r d agar, säger Ingrid.

På Västgöta nation står matlagning i centrum och gillar man att laga och äta god mat erbjuder nationen flera olika matutskott som man kan engagera sig i.

- Är man sugen på att börja engagera sig och tycker Västgöta nation låter roligt är mitt tips att börja jobba! Testa olika utskott för att få en bild av vad just du tycker är roligt och var du vill lägga ditt engagemang, säger Ingrid.

Ingrid har också ett sista råd till alla som är nya i Lund.

- Våga ta för dig! Vi alla har något att bidra med för att göra studentlivet i Lund ännu bättre.

"Testa olika utskott för att få en bild av vad just du tycker är roligt"

Ingrid bekräftar delvis bilden av fest sju dagar i veckan på nationer. Men det finns mycket annat att engagera sig i.

Ingrid Onsjö har en vän att tacka för sitt engagemang i Västgöta Nation där hon idag jobbar halvtid som notarie.

- Min vän sa till mig ”lova mig att du engagerar dig i studentlivet, det kommer att göra din tid i Lund så mycket roligare”, säger Ingrid.

Efter ett jobbpass på nationens brunch var Ingrid fast och idag är hon notarie på nationen. Jobbet innebär att Ingrid ansvarar för en

rad olika saker, bland annat anordnar hon aktiviteter för förmannakåren, har ansvar för nationensstipendieverksamhet, de olika kollegierna och novischernas inskrivning.

- Det bästa med att jobba på nation är alla vänner jag träffat. Vissa tycker man är knäpp som lägger ner så mycket tid och energi på nationen utan att få betalt, men de vänskapsrelationer jag har funnit är värda mer än alla pengar i världen, säger Ingrid.

Hon bekräftar delvis bilden av nationer

text sofia fritze foto fanny beckman lundagård nr 5 2016

s. 36-37 Fyra nyanser av Studentlund.indd 2

37

2016-08-29 13:12

historiska händelser

En klassisk Lundaguide I år fyller Lunds Universitet 350 år. Men vad vet du egentligen om stadens historia? Lundagårdsskibenten Sebastian Rudolfsson tar oss på en skrftligt guidad tur genom stadens förflutna.

VÄLKOMNA TILL LUND, en stad som en lokförare jag åkte med i vintras benämnde som ”Skånes pärla”. Jag vill också varmt välkomna er till stadens universitet, vilket är anledningen till er vistelse i staden. Ni ska nu börja er utbildning på ett av Sveriges äldsta läroverk.

UPPSALA UNIVERSITET MÅ skryta och

stoltsera; häckla och håna med att vara det äldsta universitetet, men vad säger det egentligen? Lund kan däremot stoltsera med att ha varit plats för nordens första högskola. År 1438 grundades ett ”studium generale” i Lund där man kunde avlägga den lägsta akademiska graden baccalaureus, dagens kandidatexamen. Det var cirka 40 år före universiteten i Uppsala och Köpenhamn grundades.

NI HAR BLIVIT antagna

"I stället för en omtenta klockan 08:00 på en lördag var det fronten i Norge som väntade vid ett U"

till ett universitet som huserat personer som Esaias Tegnér, Tage Erlander, Suzanne Osten och många fler.

En snabb, wikipediaartad genomgång av universitets historia är nog ändå på sin plats.

BISKOP PEDER WINSTRUP hade en

stark önskan om att anlägga ett universitet i Lund, och innan bläcket torkat på fredspapperna i Roskilde, framförde han denna önskan till Sveriges dåvarande kung. Karl X Gustav tvekade och dog innan Peders önskan blev verklighet.

Det blev det i stället under Karl XI förmyndarregering, den 19 december 1666. Den döptes till Regia Academia Carolina (Kungliga Karolinska Akademin) och bestod endast av fyra fakulteter. Teologiska, juridiska, medicinska och filosofiska.

FRÅN BÖRJAN FANNS inga lokaler

till undervisning, men i slutet av 1600-talet donerade Karl XI Kungshuset i Lundagård till universitetet. Tillsammans med Liberiet, den lilla tegelbyggnaden vid domkyrkan, var Kungshuset de enda loka38

lundagård nr 5 2016

s. 38-39 Historia 3.indd 1

lerna för undervisning under 200 år.

Parken och området runt domkyrkan blev således universitetet hjärta vid tidpunkten. När även Universitetshuset och AF-borgen stod klara cementerades Lundagård som studenternas centrum.

Undervisning i Kungshuset bedrevs fram till den 11 juli 2014 då den sista föreläsningen i filosofi hölls. Den handlade om Platon, och troligen gjorde även den första det över 300 år tidigare.

NÄR LUND NÄMNS far tankarna oftast

först till universitetet. Med sina 40 000 studenter ter det sig rimligt. Men stadens historia sträcker sig längre bak än 1666. Redan för 6000 år sedan fanns bosättningar38här, och staden grundades omkring år 990.

Lund var en av Danmarks viktigaste städer under tidig medeltid och blev biskopssäte år 1060.

Under samma tid, runt tidigt 1100tal, byggdes även domkyrkan. Staden hade då 3000-4000 invånare.

SENARE TAPPADE LUND betydelse då Malmö befästes som ärkebiskopens färjeläge för resor över Östersund, och när Lund blev svenskt efter freden i Roskilde 1658 var det en medelstor stad på cirka 1500 invånare.

Trots freden fortsatte krig att härja i Skåne. Under det skånska kriget mellan 1675-1679 lades undervisningen ned vid universitetet. Då var inte fler än ett tiotal studenter inskrivna.

I december 1676 utkämpades ett av de blodigaste slagen på nordisk mark, slaget vid Lund. Båda arméerna förlorade cirka 70 procent av sitt manskap. Sverige vann slaget, men danskarna kom tillbaka och intog staden senare.

1678 INTOG DANSKARNA Lund och brände ungefär var fjärde gård. Kriget slutade med ett fredsfördrag bland ruinerna i Lund. Efter att flera professorer skrivit ett gemensamt brev till kungen återupptogs undervisningen.

I dag återfinns ett monument över slaget vid Lund i norra delen av staden. Det nuvarande har funnits där sedan 1920-talet.

TEXT SEBASTIAN RUDOLFSSON FOTO JONAS JACOBSON

BÖRJAN PÅ 1700-TALET var slutet på

den svenska stormaktstiden. Sverige var i krig och Lund drabbades hårt av både bränder och pest. Det var en hårt prövad stad som för en kort tid huserade den svenska kungen, Karl XII, i professor Hegerdts hus vid Södergatan.

Hela landet styrdes därmed från Lund och troligen planerade kungen sitt fälttåg mot Norge här.

FÖR STUDENTERNA VAR denna tid inte heller någon höjdare. Studenter var under den tiden befriade från att bli utskrivna i armén, men kungen hade andra planer. Karl XII lät nämligen meddelande att de lättjefulla studenterna skulle tvångskommenderas till armén.

STUDENTERNA FÖRBEREDDES PÅ att

bli förhörda, men detta väckte en stark vrede bland studenterna, och efter kraftiga demonstrationer blev förslaget aldrig verklighet.

När ni har er första tenta och känner ångesten komma krypande, vilket den kommer att göra, så får ni tänka på den tentaångest dessa studenter skulle ha haft. I stället för en omtenta klockan 08:00 på en lördag var det fronten i Norge som väntade vid ett U. UNDER 1700-TALET KOM det egentliga uppsvinget för universitetet. Nya lärostolar inrättades och allt fler började studera, om än fortfarande väldigt få med dagens mått. År 1749 var antalet runt 300. 1852 övertog staten det ekonomiska ansvaret för universitetet, först på 1880-talet fick kvinnorna möjlighe att studera.

Runt sekelskiftet år 1900 var antalet studenter fortfarande lågt jämfört med i dag, cirka 1000.

MEN UNIVERSITETS­OCH stadens historia är inte enbart fylld med upplysta människor, kunskapstörstande studenter och krig.

Studenter har alltid stått för det nya, det radikala. Ibland för något positivt som social rättvisa och kvinnors rättigheter, men ibland något mörkare.

Redigering: Axel Rydén

2016-08-29 13:13

historiska händelser sprid din säd Att flytta till Lund och börja plugga är en väldigt speciell känsla. Jag minns själv första dagen på terminen, då jag vandrade över kullerstenarna med svarta vagabondskor, likt hur jag piffat upp mig inför min första dag i grundskolan. Mitt bröst var fyllt av förväntan.

Nötta fraser fyllde mina tankar som "I dag är första dagen av resten av ditt liv", och att jag tagit ett stort steg mot att utvecklas till den människa som jag skulle bli genom mitt val att läsa socionomutbildningen.

1930-TALET VAR EXTREMISMENS tid i Europa. I öst hade kommunismen sitt grepp, med Stalin som diktator. I västra Europa växte en annan extrem rörelse fram. Nazismen med partiet NSDAP i spetsen tog makten i Tyskland.

Efter kristallnatten 1938 tvingades tusentals judar på flykt. Nazisterna i Sverige startade en anti-flyktingkampanj kallad ”Mota Moses i grind” och på flera håll hölls omröstningar i den akademiska världen. På Akademiska föreningen i Lund röstade 724 studenter för en flyktingfientlig linje medan 342 röstade mot.

JAG PLACERADE IN mig själv i ett tillhörig-

hetsfack där jag utgick från att jag skulle umgås uteslutande med dem som hade gjort samma programval som jag. För visst var det väl så att jag skulle spendera majoriteten av kvällarna med mina kursare?

Under nollningens intensiva tid var det just så. Jag identifierade mig till fullo med programmet.

Men, efter en tids trevande i studentsvängarna, insåg jag att det fanns fler möjligheter. Bara för att jag hade valt att läsa till socionom behövde jag inte umgås enbart med dem.

KVÄLLEN DÅ JAG fick denna uppenbarelse var

DET VAR INTE bara studenterna som

var främlingsfientliga. Två anatomiprofessorer vid namn Ivar Broman och Gaston Backman hade också, med dagens glasögon, väldigt tvivelaktiga relationer till Tyskland. Att studera rasbiologi och anatomiska skillnader mellan människor var på den tiden inget kontroversiellt och en bred majoritet av Sveriges politiker var för det rasbiologiska institutet i Uppsala.

på Östgöta Nation när jag började prata med en förman. Han drog bort mig från tjejgänget på dansgolvet, propsade på att vi skulle ta en shot och berättade om hur mycket han tyckte om att vara aktiv inom sin nation. Han övertalade mig till att hjälpa honom med att göra brunch på nationen söndagen därpå.

Där såddes ett frö i mig. Det fick mig att inse hur stort utbud det finns i Lund i form av möjligheter till att träffa nya personer.

I ETT STÄNDIGT pågående studentkollo finns

MEN FÖR DE två professorerna ver-

kade inte studierna vara enbart vetenskapliga. Ivar Broman var en av initiativtagarna till den nazistiska föreningen Sverige-Tyskland” och även Gaston Backman var medlem där. Föreningens tidning var ett propagandaorgan för Hitlers Tyskland och han förekommer på idolbilder i tidningen. Det förekom även en hel del rasistiska uttalanden från Backman i sina böcker.

DET ÄR EN mörk fläck på en institution som ska stå för kunskap och utveckling; för studenter som ofta ses som landets framtid, men en fläck vi inte får tvätta bort och glömma.

Detta är vår historia. Den 19 december börjar universitetet fira sina 350 aktiva år. De åren har ni bakom er när ni sätter er i hörsalen. Nu är det er tur att skapa historia vid ett av Sveriges äldsta universitet.

något för alla. Och det är väl det som är charmen - Lund är en stad fullproppad med föreningar, nationer, och sällskap - det finns plats för alla.

Mitt råd till dig är därför, sprid din säd.

Förkovra er i möten med människor. Testa på att bejaka teaterapan i er genom att spexa, bli mästerkocken i nationsköket, skribent i något så utmanande som Lundagård, nörd i kemisternas lasershow, eller något annat.

Undvik att begränsa dig till att bara tillhöra ett fack.

TACK VARE EN spark i baken, från en förman på ÖG:s, vågade jag testa väldigt många föreningar, vilket givit mig ofantligt mycket inspiration, motivation, och oväntade vänskaper. Därför får du, kära läsare, nu en spark i baken av mig.

REBECCA BORNLID LESSEUR

lundagård nr 5 2016

s. 38-39 Historia 3.indd 2

39

2016-08-29 13:13

novisch

Hur bor studenter?

Den ena har eget kök, två andra delar till och med sovrummet. Det finns lika många olika rum som det finns studenter vid Lunds universitet. Hur väljer de att inreda sina få kvadratmeter? Vi frågade fem studenter efter deras bästa inredingstips.

text beri zangana & paula dubbink foto lukas j. herbers

second-hand och gåvor Amer El-Sarie, masterstudent i religionsvetenskap, hade främst kläder med när han kom till Lund från Syrien år 2014. Ändå är hans rum på Smålands nation inte tomt.

– De flesta sakerna i rummet har jag antingen fått i present eller köp +t i second hand-butiker, säger Amer.

Hans bästa tips till studenter är att handla på just andrahandsmarknaden eftersom man ofta hittar roliga saker där. Han blev till exempel väldigt glad när han hittade sin gosedjurspapegoja i en sådan butik. Han tipsar om att det finns en gratisbutik på Smålands nation, där alla kan lämna saker som de vill bli av med och fynda nytt. Amer brukar även själv ge bort saker till människor som han träffar.

– När jag kom hit tog jag med mig tio små bilder med vyer från Damascus för att ge till vänner. Jag behöver inte se dem, jag vet ju hur det ser ut där.

"Köp saker på second hand."

ingen wi-fi Jeremia Karlsson är utbildad socionom, men bor för tillfället kvar i studenthuset på Laurentiistiftelsen. Han tycker att det inte krävs mer utrymme för att leva bekvämt.

– Jag spelar mycket musik, men nu för tiden är det lätt att hitta billig musikutrustning som inte tar så mycket plats så det har inte varit några problem.

I köket har Jeremia har ett extra skrivbord med ett särskild tanke bakom sig.

– Jag har valt att ha en plats att skriva på där jag inte har tillgång till internet.

Det är så lätt hänt att ens energi går till att surfa runt när man egentligen skulle ägna sig åt något mer produktivt. Därför har jag överhuvudtaget inte wi-fi i lägenheten. Som student har man mycket fritid, så det gäller att spendera den rätt.

Svärden på sitt rum har Jeremia köpt åt sig själv i 20-årspresent. Tillsammans med föremål som en stenängel och gamla inbundna böcker bidrar de till en personlig atmosfär.

- Jag tycker att jag har en slags gotisk stil i mitt rum. Allting går inte att hitta på second-hand, men mycket. Med udda saker kan man göra sitt rum lite mer personligt.

40

lundagård nr 5 2016

s. 40-41 hur studenter bor2.indd 1

"Som student har man mycket fritid, det gäller att spendera den rätt."

Redigering: Paula Dubbink

2016-08-29 14:03

at lundagard.net you can find many articles in english ◣

bo ihop I ett dubbelrum på Klostergården bor utbytesstudenterna Nada El Nahass och Olivia Nabbosa.

Nyligen flyttade de in i sitt korridorsrum, två personer som från början inte kände varandra. Men trots att de båda är nyblivna studenterna och inte hade räknat med att hamna i ett dubbelrum är de positivt inställda.

– Det är skönt att bo med någon, då behöver man inte känna sig ensam, säger Olivia som kommit till Lund från Uganda.

För studenter som rest långt för att studera kan vissa dagar präglas av hemlängtan. Då är det skönt att dekorera sitt rum med något som brukar finnas hemma.

– För mig är det till exempel viktigt att ha foton och definitivt kaffe nära till hands, säger Olivia.

loft med hög mysfaktor Efter att ha flyttat tre gånger inom loppet av tre år landade 22-åriga Anna-Clara Örtendahl som inneboende i en villa i Lund. Hon har nu bott där sedan 1,5 år tillbaka i ett rum på 28 kvadratmeter.

Det finns två saker som Anna-Clara tycker att man måste ha i sitt boende för att känna sig hemmastadd: – Jag har alltid haft växter, det tycker jag gör att stället man bor på känns som ett hem. Foton är också bra eftersom att man kan få hemlängtan.

Innan hon flyttade till villan bodde Anna-Clara i korridorsrum och på kompisars soffor i korta perioder.

Anna-Claras främsta tips till nya studenter är att vara tålmodig och försöka stå ut med att bo på ställen som man kanske inte älskar i början.

"Bilder och växter är det som behövs."

lundagård nr 5 2016

s. 40-41 hur studenter bor2.indd 2

41

2016-08-29 13:14

novisch

Helsingborg: Vilka är sundets pärlor?

För blivande studenter med bas i Helsingborg, eller Lundabor som vill ta en 5 mils utflykt norrut till Helsingborg, även känt under namnet ”Sundets pärla”. Här finns guidning till mer eller mindre gömda smultronställen. text robert söderqvist bild lukas j. herbers

Början Den som vill upptäcka Helsingborg kan förslagsvis inleda med att gå upp för Trappan med stort T. Från stortorget vid det kyrkliknande Rådhuset, mitt i stan, går den stora trappan upp emot välkända Kärnan. Tegeltornet som är en rest från när Helsingborg var just en enda stor borg. Men här finns också en unik utblick över staden och grannarna i Danmark.

Söder Från (stads-) Kärnan är det inte långt till Helsingborgs mest internationella och levande stadsdel Söder. Mitt ibland mångkulturen och händelsernas centrum, bland caféer och uteserveringar, finns också studenterna och ambitionen att skapa ett centrum också för Helsingborgs Campus studenter. Nyöppnade studenthuset Helsingborgen med studieplatser och festmöjligheter ligger i hjärtat av Söder, omringad av inte mindre än 3 studentboenden inom synhåll.

Tura mot Helsingør Att tura, är en klassisk Helsingborgstradition som innebär att sitta på HelsingborgHelsingør-färjan (HH-leden). Utan att gå av. Det hela är oerhört enkelt och handlar om att endast åka fram och tillbaka, köpa billig alkohol och bara ha det riktigt gött.

Ett alternativ är dock givetvis att gå av i staden med något grötigare ändelse än sundets pärla: Helsingør.

Natur Strax norr om Norra hamnen ligger Gröningen, ett stor och öppen gräsyta alldeles vid vattnet och Helsingborgs vackra kilometerlånga strandpromenad. Badplatser, grillmöjligheter och sittytor på gräs såväl som ett långt trädäck samsas med minigolfbana, basketplan, små kiosker och fina restauranger. Går man längs Gröningen en solig kväll är det omöjligt att inte få lite Miami-vibes.

3 yay’s

Träning Granne med anrika fotbollsstadion Olympia finns den så kallade "Idrottsoasen". En 5 000 m² stort område med planer för alla upptänkliga typer av spontanidrott: basket, innebandy, futsal, fotboll, beachhandboll, volleyboll, paddletennis, boule, pingis osv. Helt kostandsfritt och alldeles spontant.

42

s. 42-43 Ronja+smultron.indd 1

Helsingør Något unikt med Helsingborg är ju faktiskt närheten till Danmark och på 20 minuter på färjan kommer du till landet med röda korvar, mer avslappnad inställning till alkohol och det välbekanta konstmuseet Louisiana, med bland annat några Warhol-verk.

▶▶ Trappan Grill och bar Mitt i den stora trappan finns möjlighet till en helt unik uteservering. ▶▶ Kullagatan Sveriges äldsta shoppinggata håller faktiskt ännu, här finns det du behöver. ▶▶ Dunkers kulturhus I Helsingborg finns n ett aktivt och levande kulturhus med bland annat utställningar, dans- och teaterföreställningar.

3 nej’s

▶▶ Sofiero Kungligheter, rhododendronbuskar och dyrt inträde. Det kan man vara utan. ▶▶ (Vissa) restauranger i Norra Hamnen Se upp för resturangerna i den så övrigt mysiga hamnen. Läget är det enda positiva, emellanåt. ▶▶ Helsingborgs IF Vad pysslar Henke Larsson med?

Det enda skojiga just nu är väl att det kommer andra lag på besök.

Redigering: Axel Rydén

2016-08-29 13:15

Re

én

gå in på lundagard.se ◣

Hit med lite farligheter!

Jag har fått en unge. Hör ni vad jag säger? Jag har fått en unge!

I min gula skjorta står jag vid ingången till Mattisborgen. Ser de skäggiga rövarnas vilda glädjedans, och hör Mattis jubla över sin nyfödda rövardotter. Jodå, för med dunder och brak föddes Ronja idag. Också. Precis som igår, och alla andra dagar.

I sommar jobbar jag som värdinna på teaterparken Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby.

Det är femte året i rad, och jag kan varenda replik i föreställningen utantill. Att komma hit är lite som att komma hem.

Jag kan mitt jobb utan och innan, Vimmerbys kullerstensgator har blivit mina hoods, och människorna här min sommarfamilj.

Men evig är inte sommaren, och om bara några dagar ska jag säga farväl till allt detta, och flytta till Lund. Jag suckar lite, medan jag hör Skalle-Pers knarriga gamla stämma förklara att: Länge trodde Ronja att Mattisborgen var hela världen. Men hon ville se mer. Och en dag förstod Mattis – hur illa han än tyckte om det – att tiden nu var inne för henne att lära sig leva i Mattisskogen.

Visst ska det bli roligt att komma till Lund.

Men det finns få saker jag hatar så mycket som att flytta ut. Att stappla omkring i ett hav av flyttkartonger med ett svallande kaos både inuti och utanför huvudet. Kånka fram, knyckla ihop, och knöla ner i vad som känns som evigheters evighet.

För mig är att bryta upp lite som att stå högst däruppe bland Mattisborgens tinnar och torn, vid bergets klippiga kant. Titta ner i avgrunden som delar borgen mitt itu och känna hur det hisnar i magen. Huvudet snurrar. För tänk om jag inte trivs på mitt nya ställe? Om kursen jag ska gå suger? Om jag inte får några vänner? Om jag misslyckas?

Och så aktar du dig för att gå vilse i skogen. Och för att ramla i älven. Och för att trilla i Helvetesgapet.

Men trots att hela kroppen stretar emot så tar jag ändå alltid sats. Tar sikte på andra sidan bråddjupet och drar ett djupt andetag.

Förbereder mig på att hoppa över Helvetesgapet.

För även om det är läskigt att ta språnget ut i det okända, så vet jag att det finns få saker jag älskar så mycket som att flytta in. Att få se nya platser, träffa nya människor, lära mig nya saker. Den jublande friheten i att få upptäcka världen. Jag kan inte veta om det blir bra. Om jag trivs, gillar kursen eller får vänner. Det finns inga garantier. Men i mitt liv vill jag i alla fall ta språnget, våga försöka. Och jag ler där jag står, medan Ronja vänder ryggen åt Mattisborgen och ger sig ut i skogen.

Hit med lite farligheter! ropar hon.

Jag har väntat länge nog nu! text caroline cabot bild tove swartling-eriksson

Fast allra mest är det nog tanken på att lämna något jag tycker om, som gör mig ostadig i hela kroppen. Själva brytpunkten mellan det gamla och nya. Det säkra och osäkra.

Jag får ont i magen bara jag tänker på det, där jag står i borgporten och ser hur Mattis famlande tar Ronjas små händer i sina stora.

Förklarar med gråtmild röst hur många faror som lurar där ute i Mattisskogen.

Ronja mi. Akta dig för vildvittror, och grådvägrar och Borkarövare.

Redigering: Axel Rydén

s. 42-43 Ronja+smultron.indd 2

lundagård nr 5 2016

43

2016-08-29 13:16

novisch test: vilka nationer passar för dig?

text miranda gatti illustrationer malin johanneson

Som ny student kan det vara svårt att avgöra vilken eller vilka nationer skulle vara ett bra val. Gör därför Lundagårds snabba test och läs beskrivningen som hör till de svarsnummer som passar dig bäst. Svaren kommer från nationernas egna beskrivningar på hemsidor och sociala medier.

1. Beskriv din perfekta utekväll!

1. Dans och mycket folk.

2. Lugn och underhållande.

3. Fullt ös och fullt med folk.

4. Hiphop, soul, pop eller electro.

5. Ett kul tema och dans.

6. Drinkar och house-musik på högsta volym.

7. Utsikt och drinkar.

8. Popmusik och trevligt sällskap.

9. Trevligt häng med vänner.

10. Schlager och mycket folk.

11. Variation och gärna ett tema.

12. Gemenskap och fest.

13. Bra musik som indie eller pop.

1. Östgöta nation Beskriver sig med orden: glädje, engagemang och gemenskap. Här hittar man allt från matlagning och pub, till klubb och idrott.

Nationen ligger mycket centralt.

2. Beskriv din drömnation!

1. Engagemang och tradition.

2. Miljö och kultur.

3. Sprudlande atmosfär och familjekänsla.

4. Mat och musik.

5. Annorlunda och politisk.

6. Glädje och tradition.

7. Att den är störst och har mycket att välja på.

8. Liten med stort hjärta.

9. Mysig och hemtrevlig.

10. Mycket aktivitet och ett brett utbud.

11. Härlig röra och gemenskap.

12. Fest och glädje.

13. Mindre med mycket musik.

5. Smålands nation Här handlar det om musik och politik, kärlek och revolt. Nationen ställer sig utanför det traditionella och ordnar aktiviteter i socialismens och feminismens tecken.

4. Sydskånska nationen Musik, musik och så lite musik på det om man ska tro nationen själva.

Förutom det kan man få njuta av afternoon tea och gå på filmkväll i nationens regi.

8. Kristianstad nation En liten nation med ett stort hjärta som garanterar minnen för livet. Du kan bland annat besöka Klubb Huset, deras nattcafé eller puben.

De har även eget spex.

10. Helsingkrona nation Nationen välkomnar alla med ett brett utbud av utskott.

De anordnar den populära schlagerklubben, men förutom det så erbjuder de både pub, brunch och cocktailbar.

12. Göteborgs En ganska liten nation som är stolta över deras starka gemenskap. De anordnar GA-balen som är en av de största fracksittningarna i norden och ett första-maj-firande.

44

s. 44-45 nationssida.indd 1

3. Västgöta nation Här hittar ni bland annat den populära onsdagsklubben Metro och brunch serveras hela helgen. Nationen beskriver sig som en enda stor familj, med en gemenskap som välkomnar alla med öppna armar.

2. Wermlands nation Den eko- och miljövänliga nationen. Mysiga pubar på både lördag och lill-lördag, söndagsmiddag och frunch.

Har en egen webbtidning och erbjuder aktiviteter som yoga.

7. Lunds nation Lunds nation är den största nationen som erbjuder en tillflyktsort från allt det jobbiga med studierna. De erbj uder allt från pluggcafé och brunch till nattklubben Penthouse och pubar.

3. Välj en aktivitet som lockar lite extra!

1. Äta och dricka gott.

2. Lyssna på stand-up.

3. Äta god brunch.

4. Gå på festival.

5. Aktivism samtidigt som man umgås.

6. Engagera sig i ett utskott.

7. Allt man kan tänka sig.

8. Spex.

9. Spela spel och hänga.

10. Sjunga Carolas ”främling”.

11. Sporta.

12. Umgås och festa.

13. Lyssna på musik.

6. Malmö nation En utav de största nationerma i Lund med utskott och aktiviteter som passar alla. Nationen missar aldrig chansen att fira och har förutom sin standardverksamhet många årligt återkommande fester.

9. Kalmar nation Kalmar nation beskriver sig själva som nationen med högst mysighetsfaktor. De erbjuder två pubar i veckan, spelkvällar, luncher och en körverksamhet tillsammans med andra nationer.

11. Hallands nation Nationen som vill vara till för alla och har mottot: de é kärlek. Har allt från pubar till quiz och olika sporter går att engagera sig i inom nationen.

13. Blekingska Tre ord som beskriver Blekingska nationen är: glädje, gemenskap och musik. Den enda nationen som ligger i västra Lund, med livespelningar, pubar och pluggcafé.

lundagård nr 5 2016

2016-08-29 13:17

Choosing a nation for the internationals Lund is known for its vibrant student life. The range of offered activities ranges from glamorous ball nights over yummy weekend brunches to a crazy party ride on bikes from Göteborg to Lund. Surely, nation-life holds something for everyone and can be a great way for international students to get to know locals and encounter different sides of Sweden. But which one to choose?

Choosing the right nation for you is not a life-time decision, but it does no harm to get to know their different assets and drawbacks in order to make an informed choice.

Alongside three different criteria Lundagård took a close look at Lund’s different student nations to see what is in it for international students.

The nations have been ranked in three different categories with a score between 0 and 3 points.

Accessibility If your Swedish is still limited to "förlåt" and "tack" it can be difficult to join a nation in full swing. Some have identified that and therefore offer most of their information also in English. We looked at how much the different nations target internationals and in what language their websites, Facebook pages and leaflets are.

Activities Lund might seem like a small, dozy city when you first arrive, but as soon as all the students arrive and the nations start their programme you might even have a hard time deciding what to spend your time on. Dance classes, choir singing, language cafés - we evaluated how much the nations have to offer for international students.

Authenticity It can be tempting to stick around international students and use the fact that almost everyone in Sweden speaks English as an excuse not to improve your Swedish. Even if you don’t plan on taking "surströmming" in your diet, it would be a shame to not try to bond with the locals. This is why we tested how much Swede-factor the different nations have.

nation

accessability

activities

authenticity

total

blekingska

2

2

2

6

göteborgs

1

1

2

4

hallands

1

1

2

4

helsingkrona

2

1

2

5

kalmar

2

3**

2

7

kristianstad

3*

2

2

7

lunds

2

1

2

5

malmö

0

1

3

4

östgöta

0

1

3

4

smålands

2

2

2

6

sydskånska

2

2

2

6

västgöta

0

1

3

4

wermlands

2

2

2

6

DID YOU KNOW THAT....

REMARKS ON THE RESULTS

▶▶the nations are named after different regions in Sweden? This was a way for students from the same city or province to unite. In the 1970s the obligation to join the nation of your region was lifted. ▶▶Lund and Uppsala are the only two student cities in Sweden with nations? ▶▶all nations except for Smålands are united in Studenlund, in which also the student unions and the Academic Society cooperate?

* Kristianstad does not only have an extensive website in English, they also have a responsible for international students among their team of volunteers! ** Kalmar totally breaks this one off - besides having the only English speaking spex theater group in Lund, they also offered language cafés.

If you like the challenge, the most Swedish experience is where you will find the least internationals - so go for the nations that provide little or no information in English!

If you aren’t too sure about your language skills, there ain’t really anything more Swedish than singing in a choir! Blekingska, Kalmar and Wermlands Nation have a choir that is singing traditional Swedish songs, but rehearsing in English.

text eleonora kleibel Redigering: Paula Dubbink

s. 44-45 nationssida.indd 2

lundagård nr 5 2016

45

2016-08-29 13:17

novisch in english

Mariangela Dello Iacovo, Alexander Hoffmann and Ana Carolina Donetto all stayed in Lund longer than they had planned in advance.

But what if you just stayed?

International students come to Lund at the longest for a two-year master’s programme. But some of them stick around in Lund after finishing. Lundagård spoke to three 'stayers' to find out what made them take this step. mariangela dello iacovo left Italy in August 2011 to do an exchange for her bachelor’s. She enjoyed her exchange, and extended it for another semester. Not long after that she took a Swedish language course at an institute for adult education. It was there that she met Swedish Nicklas, her future boyfriend. Mariangela Dello Iacovo went back to Italy to finish her studies and then booked a one-way ticket back to Gothenburg. In 2014, she and her boyfriend moved to Lund, where she now studies and works as a language teacher. But it was not just love that kept her in Sweden: “I already wanted to stay before I met my boyfriend. The culture is very different from my own and it has always fascinated me.” the story of Mariangela Dello Iacovo isn’t too exceptional. Statistics are lacking, but it regularly happens that international students stay longer, ranging from exchange students that return for their masters' to people that stay here for life. Alexander Hoffmann from Germany came to Sweden in 2013. When he finished his Master’s in Environmental Studies and Sustainability Science in 2015, he decided not to leave Lund straight away but instead start his job search in Sweden.

“I liked the student community here and the choir that I was a part of. And staying gave me the possibility to take complementary courses, at Alnarp University.”

46

lundagård nr 5 2016

s. 46-47 english page.indd 1

after christmas, alexander Hoffmann even signed up for a high-level Swedish course “as I was already here”.

Regularly traveling abroad to attend job interviews, he kept his room in Lund and finished the course earlier this summer.

Thus he stayed a year beyond what was planned.

Ana Carolina Donetto already took up learning Swedish during her studies.

In 2011 she came from Brazil to Sweden in order to start a master’s programme in Applied Cultural Analysis.

“I really liked Lund. It’s very safe here; a small town without chaos is different from Rio de Janeiro. I wanted to continue living here and realised that I needed to learn the language.”

Ana Carolina Donetto took a study leave to get her Swedish to a higher level. She thinks that her command of the language contributed to her staying, as it gave her entrance to the job market and to Swedish academic courses.

“It also makes sure that you are more integrated. Of course it’s easy to live in Lund without knowing Swedish, but it is not the same,” she adds.

for as much as the stayers like Sweden, it doesn’t mean that they never miss their homes. Mariangela Dello Iacovo is still not used to Swedish winters: “It takes time to get used to darkness and cold. People are not so social in the win-

ter, you have to make sure to keep contact with others.” She confirms the stereotype that Swedes can be reserved.

“They are shier than we are in Italy. But it is not true that the Swedes are cold. When you get to know them, they are loyal, polite and social.”

Ana Carolina Donetto mainly misses her family and friends in Brazil.

“I am watching the Olympics right now and that can make me homesick, because I have memories of all those places. But I am happy here.”

asked where she will be in five years from now, Ana Carolina Donetto hopes to still live in Sweden.

“Maybe Lund, or maybe Gothenburg, I like that city. I hope to get a job connected to my current Bachelor’s in Design of Information Systems. But I’d like to combine it with my current job, teaching Portuguese.”

Mariangela Dello Iacovo doesn’t imagine going back any time soon either.

“Right now I am not thinking about going back, also because of the current economic situation in Italy. And my boyfriend doesn’t speak Italian.

But it is not a closed door.”

After several years here, she is often asked whether she feels Swedish: “No, I am an Italian that moved to Sweden and I hope that I can combine the best of both countries. But sure, if my country allows it, I would like to get dual citizenship!”

Alexander Hoffmann is the only one soon leaving as he found an internship in Brussels.

“It’s sad to leave Lund behind, but I am actually more ready to leave now than directly after finishing the programme. I got to see much more of Skåne and the countryside during this extra year.

I am definitely happy for it.” text paula dubbink photo siri larsson Redigering: Lukas J. Herbers

2016-08-29 13:18

lundagard.net also has translations of our swedish articles!

Spring

somewhere in march you will

Four seasons of Sweden Did you start your exchange or master’s last month? Even if you’re mainly focusing on finding a bike and a Swedish phone right now, you might be curious what the rest of the year will have in store for you. Here’s an outline on some Swedish holidays, which will also give you some new Swedish vocabulary.

Autumn

In case you were wondering what those groups in the strange overalls were doing during the first weeks: they are part of the nollning. This is an initiation ritual for new students, in which they wear different uniforms depending on their programme or faculty. If you are lucky you might also be able to join in on a Swedish end-ofsummer tradition: the kräftskiva.

At this traditional dinner, you eat crayfish, drink snaps and wear a funny hat. And you sing songs of course – but that might happen at virtually every dinner in Sweden.

After this, there is no denying anymore: the study year has started. But of course there is time for leisure too – don’t forget to celebrate Kulturnatten (Culture Night) at the end of September, when Lund turns into a big podium. By then you might already have finished your first courses and been rewarded with some hp – the Swedish word for ECTS. Congratulations! Celebrate by honoring Kanelbullensdag on October 4th.

This not so old tradition celebrates the existence of the delicious cinnamon bun.

Winter

getting tired of the darkness already? Stay strong, November is just the beginning. If you’re lucky

start to notice that the worst cold and darkness are gone.

This is also the month where you might see a lot of colored feathers on sticks standing outside shops – an interesting Swedish Easter tradition. April brings, with some luck, the first warmth and ends with Lund’s most crazy party: Valborg. A big, big picnic in the City park that starts early in the morning.

Hardly recovered from this, you head to the white University building to hear the men’s choir celebrate the beginning of Spring (indeed, only now) on Första Maj (May 1st). Around this time, you might also get a mail in your university mailbox for the kårval – student union elections. Better find out now who they are: the student-representing bodies at the different faculties.

Summer

the coming of June is also

Many student organizations will celebrate with a grillfest: a nice barbecue, where often everyone brings their own food and drinks. Done with your academic duties, it is time to load for the biggest national holiday – and no it isn’t Nationaldagen on June 6th, nobody really cares about that. Midsommar is a lot bigger; a holiday filled with dancing like a frog around the maypole, discovering that it still isn’t completely dark at 11 PM and picking flowers to put under your pillow to dream of your future lover.

still not done? Hang out in Lund for July and experience the very non-typical phenomenon of tystnad – silence. With all the students having gone home for summer, Lund is remarkably quiet, which actually can be nice after the year you just have had. text paula dubbink illustration cecilia hansson

the beginning of the end. The academic year is almost over.

this is also the month you could see the first Lundanian snow, which fits very well to the beginning of Advent, the four-week preparation period for Christmas.

The Swedes take this holiday very seriously, despite being one of the most secularized people. Be prepared for Christmas trees and lights everywhere.

In December you will discover that you indeed can survive on daylight between 9 AM and 3.30 PM. To your help in this dreadful time comes Sankta Lucia: an Italian saint that for some reason appears in Sweden on the 13th with candles in her hair. This is also the month of pepparkakor (ginger bread cookies), lussekatter (saffron buns) and julskinka (Christmas ham).

Some time in the second week of January, all Swedish students that have gone home for the holidays will return. A good time to make a bucket list for your time in Sweden, because time will start to fly when the days start to lengthen.

If you get depressed that winter is still not over in February, increase your sugar intake with a semla: a pastry traditionally eaten before Lent, but which can be bought from late December until April nowadays. It contains an insane amount of cream. lundagård nr 5 2016

s. 46-47 english page.indd 2

◣

47

2016-08-29 13:18

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

www.gerdahallen.lu.se

40% RABATT PÅ TRÄNINGSKORT FÖR STUDENTER VID LU VÅRA GYM HAR ÖPPET DYGNET RUNT

CA 200 PASS PER V ECKA ATT VÄLJA PÅ VÄLKOMMEN TILL GERDAHALLEN

HELGONAVÄGEN 8 223 62 LUND 046-222 96 49

s. 48 Baksida.indd 1

2016-08-29 13:19