Lundagård 6/2015

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 6 2015

flytthjälp sökes Lundastudenter hittade en lucka mellan obligatoriska föreläsningar och åkte till Lesbos.

Sid 16-17

unga mår sämre

#backaester

Allt fler väljer att söka hjälp för psykisk ohälsa.

Sid 6-7

Varför provoceras vi så av kvinnor som Internutredningar för forskningsfusk uppvaktar män?

Sid 20-21 gör trovärdigheten låg.

Sid 12-15

1 Ettan.indd 1

fusk i akademin

2015-09-28 01:35

Ny i stan?

Stå på egna ben.

Folkbokför dig i Lund! www.lund.se/folkbokforing

s.2-3 ledare.indd 1

2015-09-28 01:38

ledare VIKTIGT ENGAGEMANG

Utanför studentbubblan står världen i brand.

Men situationen har inte gått studenterna förbi.

Nationer, föreningar och privatpersoner gör vad de kan för att hjälpa. En hel stad manifesterar för ett humant flyktingmottagande, Västgöta nation skänker sina matintäkter och i början på oktober drar insamlingen VI KANveckan i gång. Men den störste saknas: Lunds universitet.

CD

DU MÅSTE INTE ÄLSKA STUDENTLUND

När Julia Karlsson skrev en krönika om att hon inte är med i Studentlund (se sida 5) var det många som tyckte att det var ironiskt att hon är aktiv på Lundagård. Det finns det dock ingen anledning till.

Vi finansieras delvis av kåravgiften, men alla kårer är inte med i Studentlund.

Dessutom betalar vi högre hyra just för att kunna välkomna alla studenter, studentlundiga eller ej.

vi

efterlyses: mindre hierarki Forskningen på ett universitet ska vara spännande och öppen – det ger en levande dialog och tar forskningen framåt.

Jag förstår att hierarkier kan vara praktiskt. Jag förstår också att det är bra att ha en ledarstruktur så att organisationer och grupper fungerar på ett lättare sätt. Men för starka hierarkier är aldrig bra. Det gör att människor inte vågar vara kritiska eller stå upp för sina åsikter.

Det typiska för en sådan situation är en forskargrupp.

Där finns professorer, post doktorer och doktorander. En doktorand är längst ner i hierarkin i en forskargrupp.

Där ska främst handledaren, men även de andra forskarna, vara ett stöd och en hjälp. Men tyvärr är det inte alltid så, och det händer att doktoranden utnyttjas eller inte får tillräckligt med stöd. Det ska inte vara så att en doktorand inte vågar anmäla felaktigheter eller fusk, eftersom rädslan för att hamna i dålig dager är för stor. Det tjänar inget universitet på. Doktoranderna är framtidens forskare, de ska universitetet vara rädd om.

skulle lösas. Det tycker jag är ett tråkigt svar. För det finns en massa som kan göras, vi behöver tydligare etiska riktlinjer. Det behövs en diskussion om etiken, som är en naturlig del i forskningsmiljön.

För i en sluten forskarmiljö finns heller inte plats för kritik. Där tystas fusk lätt ner, men också förslag på hur forskning kan gå till på ett bättre sätt. När jag pratade med doktorandombudsmannen Alexandra Popovic nämnde hon att det ofta saknas etik i doktorandernas introduktionskurser. Och om det finns, är det fokus på att doktoranderna ska lära sig och inte deras handledare.

Det borde finnas kurser i etik för alla: forskare, handledare och doktorander.

"Vi behöver tydligare etiska riktlinjer."

doktoranderna hamnar i en forskarvärld som handlar allt mer om pengar och makt och allt mindre om kreativitet och lärande. Hård konkurrens leder till tuffare miljöer. Vem fick anslaget om pengarna? Vem fick tala på vilken konferens? När jag intervjuade rektor Torbjörn von Schantz till tidningens reportage och frågade om han tyckte det var ett problem med hierarkierna på universitetet kopplat till forskningsfusk, svarade han ja, men visste inte hur problemet

lundagård nr 6 2015

27,7%

"Ful och utgående mat slängs på grund av hur den ser ut - men varför kan vi inte använda den?."

Kent Ngo är den 25-årige studenten som knäckt koden om hur mänskligheten ska botas från svält.

Lång färd mot harmoni – sid 18-19

Tankar om döden Det närmar sig Allahelgona och mörkret faller.

Kulturskribenten Emma Andersson ställer sig frågan om döden finns.

Redaktör och ansvarig utgivare Tove Nordén tove.norden@lundagard.se Redaktör Virve Ivarsson virve.ivarsson@lundagard.se Webbredaktör Casper Danielsson casper.danielsson@lundagard.se Redaktion Jonas Jacobson, Karin Furenhed, Tindra Englund, Filip Rydén, Saga Sandin

tove nordén

redaktör och ansvarig utgivare

42,5%

Lund ligger efter Malmö när det kommer till breddad rekrytering. Endast 27,7 procent av studenterna vid Lunds universitet har föräldrar utan eftergymnasial utbildning. Nyheter – sid 8-9

"Forskarsamhället måste lyfta fram etikfrågan mycket mer."

Ohederlig forskning pågår oftare än vad som uppmärksammas.

Rektor har det avgörande ETT REKTORSBESLUT ordet.

Reportage – sid 12-15 ÄR INTE RÄTTSÄKERT

"Många gånger stämmer ungas förväntningar inte överens med hur livet faktiskt blir."

För höga ambitioner och förväntningar på framtiden kan vara en förklaring till ökad psykisk ohälsa.

Framtidspress gör unga olyckliga – sid 6-7

Kulturuppslaget – sid 22-23

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus.

Det finns ingen forskning som mår bra av tystnad. En kreativ och öppen forskarmiljö föder de bästa idéerna. Och en bra forskarmiljö är som en positiv spiral: om människor trivs ansluter sig fler lektorer, duktiga forskare och engagerade studenter.

Det tjänar alla på.

Medarbetare detta nummer Fredrik Toreblad, Cecilia Hansson, Q, Daniel Kindstrand, Filip Rydén, Calle Elgenstierna, Lukas J. Herbers, Gustav Wirtén, Angelica Kauntz, Eskil Blohmé, Jens Hunt, Andrea Ax Karlsén, Anna Folkesson, Jens Hansen, Tindra Englund, Dimitris Kalandranis, Malin Johannesson, Anna Åkesson, Hedvig Wrede, Marcus B. Lesseur, Jessica Gustavsson, Christina Zhou, Julia Karlsson.

Omslag Tindra Englund.

Kattlogotyp Björn Wallin.

Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab.

Pressläggning 28 september 2015.

Deadline nr 7/2015 23 oktober. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det. www.ts.se Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

TS-kontrollerad upplaga 38 900.

Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 04614 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

ts

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård - Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du har gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07 Redigering: Angelica Kauntz/Tove Nordén

s.2-3 ledare.indd 2

lundagård nr 6 2015

3

2015-09-28 01:39

foto: christina zhou

september i korthet

15-09-21

FÄRGSPRAKANDE FOLKFEST FÖR FAMILJEN

Under Kulturnatten hölls årets The Color Run med flera hundra deltagande.

15-09-14

STUDENTER STÄLLDE UPP FÖR FLYKTINGAR I SVERIGE

En stor manifestation för ett humant flyktingbemötande att hölls på Stortorget i Lund. Initiativet har lockade ett stort intresse. Men en stor spelare stod utanför: Lunds universitet.

– Jag vill fortsätta mina studier i Sverige Åtta länder på tjugo dagar. Mohamed Jasim, civilingenjörsstudent från Syrien, har kommit till Sverige. Nu vill han fortsätta att studera.

Foto: Daniel Kindstrand

15-09-14

VÄSTGÖTA NATION SKÄNKER SINA MATINTÄKTER TILL FLYKTINGHJÄLP ­– Det är viktigt att vi tillsammans visar att studenter är medvetna och vill bidra.

Genom att starta en insamling och sprida den, kan vi inspirera andra människor att göra likadant, säger Västgöta nations kurator Jonna Restin.

15-09-18

"Vi var tvungna att muta den serbiska polisen för att få passera gränsen."

Joakim Karlsson, läkarstudent från Lund, åkte ner till Ungern för att hjälpa strandsatta flyktingar.

RÄTTELSE

nyheter från www.lundagard.se 4 lundagård nr 6 2015

s.4-5 webb.indd 1

I REPORTAGET "GE MIG NÅT SOM TAR MIG NÅGONSTANS" I FÖRRA NUMRET NÄMNDES SIFFRORNA 82 OCH 24 PROCENT. VI VILL UNDERSTRYKA ATT DESSA SIFFROR BARA GÄLLER DE PERSONER I DEN UNDERSÖKTA POPULATIONEN SOM FLYTTAT UNDER PERIODEN.

Redigering: Casper Danielsson

2015-09-28 01:42

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

foto: christina zhou

news from www.lundagard.net 15-09-21

"Vision is a thin line of difference betweeen success and failure."

Columnist Saahli Waslekar writes about the importance of having a vision with your studies.

15-09-15

“SO SWEDISH”

Triin Juulik and Iris Lerke, two girls from Stockholm, have made it their mission to promote Sweden for young tourists by travelling around and sharing their experiences in videos.

Like Lundagard.net on Facebook for more news in English

DO YOU WANT TO JOIN OUR INTERNATIONAL NEWS-EDITION? CONTACT US AT LUNDAGARD@LUNDAGARD.SE. 15-09-03

MALMÖ NATION ANMÄLS FÖR SEXISTISK REKLAM

En annons för gruppen Vigilands spelning på Malmö nation föreställde en svankande kvinnorumpa.

15-09-15

LUNDS UNIVERSITET ÄR BÄST I SVERIGE Lunds universitet kommer på plats 70 i ny mätning över världens universitet – vilket gör universitetet till Sveriges högst placerade.

15-08-31

KURS STÄLLDES IN – TOLV DAGAR INNAN

20 studenter hade i mitten av juli fått beskedet om antagning till kursen – men fick med bara tolv dagar kvar till kursstart veta att så inte blir fallet.

15-09-03

2160

... minuter bokförde 320 ekonomiostudenter i ett rum. Ekonomihögskolan anordnade ett maraton i bokföring som examinationsmoment på kursen redovisning A.

15-09-01

"7,5 högskolepoäng räcker inte – men vi börjar skrapa lite på ytan."

Sveriges första högskolekurs om Islamiska staten kommer under hösten att hållas vid Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet.

FÖRTYDLIGANDE: I REPORTAGET ”MYCKET ÅT ALLA, FÖR LITE ÅT FÅ” OM KÅRERNAS NOLLNINGAR I FÖRRA NUMRET FÖLL DET TYVÄRR BORT EN FAKTARUTA. VI VILL DÄRFÖR TYDLIGGÖRA ATT DET VAR KÅRERNAS FÖREGÅENDE NOLLNINGSPERIOD OCH INTE DENNA TERMINS SOM UNDERSÖKTES.

Redigering: Casper Danielsson

s.4-5 webb.indd 2

Det enklaste sättet att kränka en lundastudent Jag kom till Lund för ett år sen. Snabbt stod det klart att jag har en åsikt som provocerar. När denna ståndpunkt yttras tycks jag ofta rubba lundastudentens tillvaro; ståndpunkten är så vidrig att den knappt går att greppa för den stackars, säg, lundaekonomen. Ståndpunkten lyder: ”Jag är ointresserad av nationslivet.” Lundaekonomen ser ut som att jag förolämpat hens förfäder.

Jag fortsätter: ”Jag fattar inte grejen.” En förbipasserande LTH:are svimmar på plats. ”Det verkar töntigt (ibland törs jag säga synonymen ‘borgerligt’).” En framtida ingenjör spyr i sin mun.

Nådastöten kommer när jag blottar den allra mörkaste av sanningar: jag är inte ens är medlem i Studentlund. Inte alla lundastudenter överlever denna vetskap.

Om lundastudenten samlar sig från den initiala chocken brukar reaktionerna skifta. Vissa frågar mig med gråten i halsen varför jag pluggar i Lund om jag ska missa allt det roliga. Andra blir vreda och utropar vildsint ”Det finns ju något för ALLA!”. Väljer jag då att rycka på axlarna händer det att lundastudenten stannar i sitt korridorsrum i en vecka då hen måste reparera sina psykologiska skador, trots att hen missar lördagens event på Malmö nation.

Jag har viss inside information om nationslivet.

Vid ett tillfälle knackade en kursares vän på en dörr i en nationsbyggnad. Dörren öppnades av någon som gav mig en godkännande nick. Triumf!

Jag spenderade kvällen med att dricka öl mina ej-medlem-i-Studentlund-läppar egentligen inte förtjänade vidröra. Åt en killes rester, rökte några cigg. Mer vill jag inte berätta om denna kriminella härva. Ingen gillar en golare. Även Smålands nation har infiltrerats – också denna gång genom en rad regelkränkningar. Detta nationsbesök var likt det första som vilket barbesök som helst. Du fick din öl. Du drack den.

Det blir nog inget medlemskap i Studentlund för mig denna termin heller. Likt flickan med svavelstickorna kommer jag halka fram på Lunds isiga trottoarer hela vintern, medan jag genom immiga fönster skymtar nationers varma dansgolvsbelysning och glansen från fireball-shotglas. Jag kommer sitta sammanbiten på tåget tillbaka till Malmö. Hemma i lägenheten kommer jag mässa: ”Det är bättre såhär.” Tårar kommer grumla min syn.

Eller så kommer jag rycka på axlarna.

julia karlsson

lundagård nr 6 2015

5

2015-09-28 01:42

nyheter

Framtidspress gör unga olyckliga Dagens unga mår psykiskt sämre och tar mer läkemedel för varje år. Det visar statistik från Socialstyrelsen. För höga ambitioner och orealistiska förväntningar på livet kan delvis förklara ökningen, tror Ingrid Thernfrid, chefsöverläkare på vuxenpsykiatrin i Lund.

För ungefär ett år sedan fick Simon* sin första panikångestattack. Han var i 25-årsåldern och i slutet av sin utbildning. Stressen över studierna och ovissheten inför framtiden fick Simon att må dåligt.

- Jag kunde inte somna under en period och en natt trodde jag att mitt hjärta höll på att stanna. Så jag åkte till sjukhuset, tog EKG och blodprov, säger han.

Men det var inget fel på hjärtat.

Läkaren misstänkte att problemet snarare var psykiskt och hänvisade till vårdcentralen. Där blev han erbjuden antidepressiv medicin och terapi. Simon var till en början väldigt skeptisk till medicinering, men började gå regelbundet till en psykolog.

Klar ökning

I likhet med Simon mår många unga psykiskt dåligt, och det verkar bli fler för varje år. Ökningen handlar främst om lättare psykiska besvär, som stress, ångest och sömnsvårigheter. Enligt en rapport från Socialstyrelsen (2013) mådde tio procent av Sveriges kvinnor mellan 18-24 år så dåligt under 2011 att de använde psykofarmaka eller uppsökte psykiatrisk vård. Motsvarande siffra för unga män var sju procent. Detta är en klar ökning jämfört med tidigare år. Ingrid Thernfrid, chefsöverläkare på psykiatriska kliniken i Lund, tror att statistiken delvis kan förkla6

lundagård nr 6 2015

s.6-7 nyheter.indd 1

ras utifrån hur dagens ungdomar uppfostras.

- Vi har ett samhälle där vi väldigt tidigt berättar för barnen att de kan bli vad de vill. Alla vill förverkliga sig själva, bli lyckade och lyckliga. Många gånger stämmer ungas förväntningar inte överens med hur livet faktiskt blir, säger hon.

Hon tror att tidigare generationer i större utsträckning hade mer realistiska förväntningar på livet. Dagens unga uppfostras i tron att var och en är sin egen lyckas smed, ett m i ssl yc kande kan inte skyllas på samhället på samma sätt som förr i tiden. Många har skyhöga ambitioner och blir aldrig nöjda.

- Vi skulle behöva en diagnos som heter “duktig flicka”, även om det inte behöver vara just flickor. Det handlar om högpresterande personer med orimliga krav på sig själva, de är ofta sociala och ambitiösa. På ytan har de allt, men de har så höga mål att de aldrig når dit och mår dåligt istället för att vara glada över vad de har.

Maria Bohlin, psykiater på Studenthälsan i Lund, tror också att samhällsutvecklingen spelar en roll i ökningen

av den psykiska ohälsan hos unga.

- Under lång tid har nästkommande generation generellt fått det ekonomiskt tryggare än den tidigare. Många anledningar har gjort att situationen är en annan för nuvarande generation. Levnadsstandarden riskerar att försämras för många och det skapar oro, säger hon.

"Den lugnande medicinen gör mig dåsig, efter att jag har tagit den tar det nästan ett dygn innan jag känner mig återställd."

Fler tar läkemedel

Anledningarna till Simons ångest är svåra att sätta fingret på. Under en period mådde han bättre, men i våras fick han flera panikattacker under kort tid och hans psykiater föreslog, utöver terapin, medicinering med antidepressiva och lugnande preparat.

Den lugnande medicinen gör mig dåsig, efter att jag har tagit den tar det nästan ett dygn innan jag känner mig återställd.

De antidepressiva gillade jag inte alls, jag ville inte ta dem från början och slutade snabbt, säger Simon.

Enligt socialstyrelsens statistik har utskrivningen av antidepressiva läkemedel till skånska ungdomar har ökat med 59 procent de senaste åtta åren. Motsvarande siffra för lugnande medel (inklusive sömnmedel) är 65 procent.

- Jag skulle önska att fler istället fick möjlighet att prata med någon om sina problem. Vissa kanske ändå behöver läkemedel, men inte alla, säger Ingrid Thernfrid.

Enligt henne är det ett problem inom psykiatrin att många läkare skriver ut medicin tillsvidare, utan ett planerat slutdatum. Detta gäller både antidepressiva och lugnande läkemedel, även om antidepressiva inte har samma negativa biverkningar som vissa typer av lugnande medel.

- Behandlingstiden för en depression är mellan 3-6 månader.

Det är en sjukdom med så kal�lat naturalförlopp, vilket betyder att gör man ingenting så kommer Redigering: Katherina Riesner/Angelica Kauntz

2015-09-28 01:44

läs mer om studenters hälsa på lundagard.se ◣

den att gå över av sig själv, säger hon och fortsätter: - Både antidepressiva och lugnande läkemedel kan absolut hjälpa en patient under sjukdomsperioden, men ordinerar läkaren en medicin så måste han eller hon ta ansvar att avsluta den när patienten mår bättre. Jag skulle önska att vi inom psykiatrin var bättre på detta.

Förr i tiden var det tabu att prata om att man mådde psykiskt dåligt, men det försvinner mer och mer, säger Maria Bohlin.

Ingrid Thernfrid håller med Maria Bohlin om samhällets attitydförändring till psykisk ohälsa,

"Vi skulle behöva en diagnos som heter "duktig flicka"."

Missvisande statistik

Förr i tiden var det få som var villiga att prata om sina psykiska besvär, vilket gör att den statistiska ökningen inte nödvändigtvis speglar den faktiska. Detta leder till att statistiken kan vara missvisande.

- Framförallt killar är idag öppnare med sina bekymmer.

men ser problem med utvecklingen. Hon anser att unga ibland i onödan diagnosticeras och förskrivs läkemedel, när det kanske bara handlar om ungdomliga grubblerier som alla går igenom.

- Det är tufft att vara ung, det tror jag alltid att det varit. Många existentiella frågor väcks i den åldern, vilket får vissa att må dåligt. Ibland diagnosticeras detta som depression, men vi kanske

sjukförklarar tillstånd som inte är sjuka. Jag tror det hade varit bättre att skapa samtalskontakter snarare än att skriva ut psykofarmaka på det sätt som görs nu, säger Ingrid Thernfrid och fortsätter: - Samtidigt får man inte glömma att finns många unga som mår dåligt och som absolut är i behov av psykofarmaka.

För Simon var samtalen det som hjälpte mest. Ibland tar han lugnande om han får en ångestattack. Men de har blivit sällsynta. och nyligen har han slutat gå i terapi eftersom han mår mycket bättre. *Simon heter egentligen något annat.

text & foto eskil blohmé illustration malin johanesson

Ingrid Thernfrid, chefsöverläkare på psykiatriska kliniken i Lund.

lundagård nr 6 2015

s.6-7 nyheter.indd 2

7

2015-09-28 01:44

nyheter

27,7% av studenterna vid Lunds universitet har föräldrar utan eftergymnasial utbildning.

42,5% av studenterna vid Malmö högskola ar föräldrar utan eftergymnasial utbildning.

Långt bakom Malmö Lunds universitet blev nyligen rankat som Sveriges bästa universitet. Men när det gäller att nå studenter utan högutbildade föräldrar är universitetet femte sämst i landet.

Under sista året på gymnasiet stod Linn Karlsson på en mässa och vägde Malmö högskola mot Lunds universitet. Både Lund och Malmö låg inom pendlingsavstånd och hon kunde komma in på båda två. Hon valde Malmö.

– Jag kan inte sätta fingret på vad det var riktigt, men Malmö högskola kändes mer välkomnande, säger hon.

Det hör till saken att ingen av Linn Karlssons föräldrar är högskoleutbildade.

Hennes val blir därför illustration av ett helt system.

Snedrekrytering av studenter I september blev Lunds universitet rankat som Sveriges bästa universitet i QS World University Ranking. Men när det gäller att locka till sig studenter med föräldrar utan högskoleutbildning är universitetet femte sämst i landet, enligt en rapport från Statistiska centralbyrån. Bara 27,7 procent av studenterna vid Lunds universitet har föräldrar utan högre utbildning. På Malmö högskola, två mil söderut, är siffran 42,5 procent.

8

lundagård nr 6 2015

s.8-9 nyheter.indd 1

Enligt den svenska högskolelagen ska högskolor och universitet arbeta aktivt för att ”bredda rekryteringen” till högskolan, alltså se till att studenter från fler delar av samhället söker sig till högre utbildningar. Personer från studieovana miljöer är systematiskt underrepresenterade på landets högskolor och universitet.

och att det görs genom aktivt arbete.

– Jag tror att det är oerhört viktigt att börja informera tidigt. Står man på en gymnasiemässa är det för sent. Det är viktigt att se till att ungdomar från en viss bakgrund inte tänker ”det där med

Lärosätenas ansvar Malmö högskolas arbete för breddad rekrytering har fått beröm av regeringen. Lärosätet arbetar aktivt med allt från skolbesök redan i lågstadiet till att introducera och begripliggöra den akademiska världen för nya studenter. Målet är att skapa en inkluderande miljö och stödja studenter från studieovana miljöer.

Patricia Staaf på Malmö högskola är ordförande i det nationella nätverket Include, som arbetar för breddad rekrytering. Enligt henne ligger en kombination av traditioner, förväntningar hemifrån och självförtroende bakom den så kallade sociala snedrekryteringen till de högre utbildningarna. Hon menar att lärosätena har ett ansvar att hejda utvecklingen,

Patricia Staaf, ordförande för nationella nätverket Include, arbetar med breddad rekrytering på Malmö högskola.

Redigering: Angelica Kauntz

2015-09-28 02:10

läs fler studentnyheter på lundagard.se ◣

främja och all också ak tiv t sk a rn lo ko ). gs Hö Lag (2005:1208 1 kap. 5 § st . 4 n till högskolan. ge in er yt kr re bredda

social snedrekrytering i högre utbildning Breddad rekrytering handlar om att öka rekryteringen av underrepresenterade grupper vid högskolan, där det varit fokus på att fler från studieovana hem ska söka sig till högre utbildning. I högskolelagen (1992:1434) regleras att högskolan aktivt ska verka för en breddad rekrytering.

Breddat deltagande handlar om att fler ska ges förutsättningar att slutföra sina studier.

högskolor där störst andel av studenterna har högutbildade föräldrar ▶▶ Handelshögskolan i Stockholm (72,5%) ▶▶ Kungliga musikhögskolan i Stockholm (61,4%) ▶▶ Chalmers tekniska högskola (50,7%) ▶▶ Stockholms konstnärliga högskola (50,2%) ▶▶ Lunds universitet (49,9%) ▶▶ Kungliga Tekniska högskolan (49,3%)

Kim pluggar spelutveckling på Malmö Högskola.

Siffrorna är hämtade från Statistiska centralbyråns (SCB) rapport "Högskolenybörjare 2013/2014 och doktorandnybörjare 2012/2013 efter föräldrarnas utbildningsnivå".

universitet är inget för mig”, säger hon.

Stort steg till Lund I cafeterian på Malmö högskola sitter Kajsa från Umeå som pluggar till lärare och kommer från en familj utan utbildningstradition.

Hon tycker att Lunds universitet verkar ”lite finare” än Malmö högskola.

– Det känns som att det är en massa vita gubbar som styr i Lund, säger hon.

I soffgruppen bredvid sitter Kim. Han kommer från norra Sverige och pluggar spelutveckling, ingen av hans föräldrar har en högre utbildning.

– För mig är det ett stort steg att överhuvudtaget sitta här på Malmö högskola. Att plugga i Lund skulle vara ett ännu större steg. Lunds universitet känns mycket mer högstående, det verkar vara en oerhört hög nivå där, säger Kim.

Gammalt elituniversitet Lunds universitet har sjösatt en utredning om hur arbetet med breddad rekrytering kan göras bättre. Universitetet har sedan tidigare etablerat mentorer på gymnasieskolor i hela

Skåne och satsat på sommarkurser för att nå nya grupper. Ändå når universitet få studenter med icke-akademisk bakgrund.

– Jag hade önskat att vi kunde vara lika lyckosamma som Malmö. Det kan vara en baksida att vi är ett traditionstyngt universitet, det finns en bild av att det är hård konkurrens och krävs höga prestationer här, säger Torbjörn von Schantz, rektor på Lunds universitet.

Leif Bryngfors, projektledare för universitetets utredning om breddad rekrytering, håller med.

– Vi är ett gammal elituniversitet, helt enkelt. Studenter som kommer från en studievan miljö lockas av det, men andra kan istället skrämmas, säger han.

Politiken har skiftat Socialdemokratiska och borgerliga regeringar har traditionellt haft olika inriktningar i högskolepolitiken. Det har haft stor inverkan på hur universiteten prioriterar, anser Patricia Staaf.

– I början av 2000-talet var frågan het och i princip alla högskolor arbetade mot snedre-

"För mig är det ett stort steg att sitta här på Malmö högskola."

krytering. Sedan kom en borgerlig regering 2006 som talade om excellens och internationalisering. Då menar jag att många universitet, inklusive Lund, tappade fart i den här frågan, säger hon.

Alternativ antagning Både Patricia Staaf och Leif Bryngfors tror att en väg framåt är att titta på alternativa antagningsprocesser. Dagens antagningssystem straffar ut studenter med dåliga betyg från gymnasiet och försvårar bred rekrytering, menar Patricia Staaf.

– En möjlighet kan vara att öka antagningskvoten från gymnasiala vuxenutbildningar, som den förra regeringen minskade.

Ett annat sätt kan vara att fler utbildningar antar en del studenter genom arbetsprover och intervjuer, som exempelvis läkarutbildningen gör, säger hon.

– Det handlar inte om att sänka antagningskraven utan om att skapa en inkluderande miljö för duktiga studenter med en annan social bakgrund, säger Patricia Staaf.

text och foto gustav wirtén lundagård nr 6 2015

s.8-9 nyheter.indd 2

9

2015-09-28 02:10

plock

? frågan

i korthet Lunds universitet blev rankat som bästa universitet i Sverige i årets universitetsranking från QS World University Ranking. En vecka senare utsågs universitetet till landets säkraste arbetsplats av säkerhetsbranschens största facktidning Skydd och Säkerhet.

bra månad

Största delen grönsaker ska studentlunchen innehålla, enligt Livsmedelsverket.

Vad ska du ha i matlådan?

Matlådehetsen sprider sig som en löpeld genom lunchrummet. ”Vad har du för mat idag?”

Att laga mat till sig själv kan vara en förnöjsamhet, men även en pina. Bilden av att studenter bara äter nudlar är passé, numera är matlådan en hel kultur i sig. Men vad bör studenten laga som håller en pigg hela dagen, när föreläsningar och seminarium väntar?

– Den klassiska tallriksmodellen som många känner till sen barnsben är den vi fortfarande rekommenderar, säger Veronica Öhrvik, nutritionist på Livsmedelsverket.

Alltså största delen grönsaker, lika stor del kolhydrater och en lite mindre del protein. Enligt Veronica Öhrvik är det basen för att få i sig tillräckligt med näring.

– Sen kan det vara bra att ha med sig en frukt till mellanmål för att få lite mer energi till eftermiddagen, säger hon.

Fullkorn förbättrar fiberintaget Att få i sig tillräckligt med fibrer kan vara svårt, men viktigt då fibrer håller tarmarna i schack och hjälper till att hålla mättnads-

känslan längre. Enligt Livsmedelsverket bör studenten under lunchen få i sig en tredjedel av sitt dagliga fiberintag. Detta kan enligt dem bättras på med hjälp av att byta ut pastan mot fullkornspasta, och att spä ut kötteller vegfärssåsen med linser och bönor.

När Livsmedelsverket undersökte hur ungdomar äter visar det sig att de generellt sett får i sig för lite grönsaker. Då grönsaker innehåller mycket näring är detta ett viktigt tillskott till lunchlådan. Tycker du att det känns dyrt eller svårt så är frysta grönsaker ett tips från Veronica Öhrvik. Även lök eller säsongsbaserade grönsaker brukar vara billigare och mer lättillgängligt.

Bra att variera sig Lagar du en soppa ska den vara ordentligt matig för att du ska stå dig hela dagen, annars bör den kompletteras med exempelvis knäckebröd.

– Sen är det viktigt att variera sin kost, och inte äta för enformigt, säger Veronica Öhrvik.

text andrea ax-karlsén foto jens hansen

dålig månad

Helsingfors universitet ska börja med ett förändringsprogram för att spara pengar. Upp emot 1200 tjänster kommer försvinna till och med år 2020.

6,7

…miljarder kronor ska regeringen ta ur det statliga bolaget Akademiska hus. Pengarna ska för att täcka de ökade kostnaderna för sjukförsäkringen.

140

....studenter har flyttat in i Helsingkrona nations nya studentboende.

Bostadshuset stod klart i sommar och både nya och gamla studenter har flyttat in i totalt 69 lägenheter.

citatet

w

"" Lunds bredaste studenttidning!"

Så beskriver Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening (LUPEF) sin tidning Panorama på Facebook. Vän av ordning anar att definitionen har mer med mätande medelst linjal än något annat att göra.

10

lundagård nr 6 2015

s.10-11 plock och aktuellt.indd 1

Redigering: Tove Nordén/Christina Zhou

2015-09-28 02:27

aktuellt

3 tips

för att hjälpa Bidra ekonomiskt: Bli månadsgivare, ge en engångsgåva eller starta en egen insamling. Vill du starta en egen insamling går det antingen att göra elektroniskt eller med hjälp av bössor.

Ge av din tid: Engagera dig i en ideell organisation med projekt som vänder sig till flyktingar. Som aktiv i Rädda Barnen Lund kan du bland annat besöka transitboMånga har ställt upp och hjälpt flyktingar på Malmö C, men det är bara ett av flera sätt att hjälpa till på.

enden eller bli kontaktperson för

Studenter hjälper

ensamkommande flyktingbarn.

Människor flyr för sina liv och det är många som känner ett behov av att ”göra något”. Även om du som student inte har så värst mycket pengar att ge finns det gott om saker du kan göra för att hjälpa.

Redigering: Filip Rydén

s.10-11 plock och aktuellt.indd 2

sationer i Lund med liknande verksamheter som t.ex. Tamam,

också bland de som är engagerade, säger hon.

Röda Korset och Röda korsets ungdomsförbund.

Börja med research Om du vill engagera dig i något tycker Amanda Angelöw att det kan vara bra att börja med att göra lite research.

– Det gäller att googla lite och försöka få en överblick, för att hitta något som passar dig och som du brinner för. Du kan också mejla en organisation som du tycker verkar intressant eller titta förbi deras kontor för att få veta mer.

Visa ditt stöd: Gå på manifestationer, skriv på upprop och sprid kunskap bland dina vänner och

"Det gäller att googla lite och försöka få en överblick."

Var realistisk En fälla som är lätt att falla i till en början är enligt Amanda Angelöw att många tror sig ha mer tid än de egentligen har.

– Var försiktig med att gå ut för hårt i början, var istället realistiskt och ärlig mot både dig själv och organisationen med hur mycket tid du faktiskt har. Kanske har du tid några gånger per termin eller varje vecka? Det är bättre att vara tydlig från början och det finns projekt som kräver både mer eller mindre tid, säger hon.

text tindra englund foto daniel kindstrand

bekanta.

tipsaren foto: tindra englund

När Amanda Angelöw kom till Lund för tre år sedan blev hon positivt överraskad över alla de möjligheter till engagemang som staden erbjöd.

– Först kändes det som en djungel, men efter att ha kikat runt lite fastnade jag för Rädda barnen och deras projekt för att hjälpa flyktingbarn på transitboenden.

Inom projektet Kids and transit åkte hon med ut till ett transitboende och lekte med barnen för att dels ge dem en bättre vardag men också för att avlasta föräldrarna. Engagemanget växte snabbt och ett och ett halvt år senare blev hon vald till ordförande för Rädda barnen i Lund.

– Det är spännande på ett helt annat sätt att vara mer aktiv i själva organisationen. Man får en överblick över allt som de cirka 120 aktiva volontärerna håller på med. Då ser man också att även om det är mycket studenter så finns det en stor bredd inte bara bland våra projekt utan

Det finns även andra organi-

Namn Amanda Angelöw Ålder 22 Pluggar Termin fyra på psykologprogrammet Engagemang Ordförande för Rädda barnen i Lund Brinner för Barn på flykt och deras rättigheter lundagård nr 6 2015

11

2015-09-28 02:28

reportage

forskningsfusk i det dolda text tove nordén grafik carl elgenstierna foto jonas jacobson

Ohederlig forskning pågår sannolikt oftare än vad som uppmärksammas på universitetet, det är få fall som blir anmälda. Rädsla och hierarkier är några av anledningarna. En anmälan leder dessutom bara till en intern utredning, där rättssäkerheten är låg.

Tänk dig att du precis har fått en tjänst som doktorand vid Lunds universitet. Du ska bli forskarstuderande, undersöka något helt nytt, samla data och få resultat som kommer att publiceras i vetenskapliga tidskrifter.

Du har blivit en del av den akademiska världen och professorer är dina kollegor. Entusiasmen är på topp. Men efter att halva tiden har gått på din fyraåriga tjänst känns det inte så roligt längre. Efter många timmar i labbet och allt slit med att skriva dina artiklar har du inte fått så mycket erkännande som du hade föreställt dig. Handledaren har tagit åt sig äran och har kanske stått som första författare på din artikel. Du känner dig bortglömd och orättvist behandlad.

Den här historien är tyvärr inte ovanlig i universitets- och högskolevärlden. Faktum är att problemet sträcker sig utanför doktorandernas krets – det är ett problem som finns i hela forskarvärlden. Forskare måste alltid vara hederliga med sina resultat, annars har personen gjort sig skyldig till vetenskaplig oredlighet. Det kan innebära flera saker: allt från plagiat, felaktigt utförda experiment till att medvetet ta åt sig äran för någon annans arbete.

har två patienter mist livet. En patient lever fortfarande, men kräver intensivvård. Inte förrän tre år efter händelsen lämnar en forskare, som också står med på författarlistan till minst en artikel, in en anmälan om vetenskaplig oredlighet. Uppgifterna om operationerna är inte sanna, och den etiska prövning som borde ha gjorts före den första operationen gjordes aldrig.

Operationen hade aldrig tidigare gjorts på vare sig djur eller människor.

– Om anklagelserna visar sig vara korrekta kan detta vara en av de största forskningsskandaler Sverige skådat. Och fallet har redan startat en diskussion om hur oredlighetsärenden bör utredas, säger Mats Johansson, samordnare i nätverket för forskningsetik vid Lunds universitet.

Historien om toppforskaren har alltså väckt debatten. I Sverige ligger ansvaret för att utreda misstänkt oredlighet på det egna universitetet eller högskolan, där rektorn tar beslut, vilket är ovanligt ur ett internationellt perspektiv. Att det ska finnas ett system för att pröva vetenskaplig oredlighet finns det stöd för i Högskolelagen, men det specifieras inte hur detta ska ske. Det svenska systemet innebär att det görs en intern utredning, som kan se helt olika ut beroende på vilket lärosäte det gäller. Olika lärosäten har sina egna föreskrifter och skilda sätt att utreda problemen på. På Uppsala universitet utreds oredlighet av en jurist och en tillfällig grupp som rektorn utser. På andra lärosäten utreder den egna fakulteten problemen enligt ännu mer lokalt utformade regler och förfaranden, och sen finns det en del lärosäten som har samma system som Lunds universitet – en central nämnd för vetenskaplig oredlighet.

"Det som är olyckligt är när att de här utredningarna sker på olika sätt på olika lärosäten."

Just nu är ämnet speciellt hett och har väckt frågan om hur vetenskaplig oredlighet egentligen borde utredas. Det har diskuterats både i Sverige och internationellt. Anledningen är ett uppmärksammat fall på Karolinska Institutet (KI). Det handlar om en italiensk toppforskare och kirurg, som var gästforskare på KI för ungefär fem år sedan. Hans forskning handlade om konstgjorda strupar gjorda av plast, men klädda med stamceller från ryggmärgen, så att de inte skulle stötas bort av den egna kroppen. Kirurgens arbete var fortfarande i forskningsstadiet, men han var en internationellt känd och accepterad forskare, som KI rekryterade på grund av hans status. Men när en man som är svårt sjuk i strupcancer kommer in akut till sjukhuset kan forskaren inte låta bli att ta chansen – och opererar. Operationen blir till en vetenskaplig artikel om hur väl metoden fungerar. Tre operationer senare 12

lundagård nr 6 2015

s.12-15 reportage.indd 1

Det är till den nämnden som en anmälan skickas in.

Magnus Gudmundsson är sekreterare i nämnden och jobbar med att både handlägga fall och agera rådgivare. Till honom kan människor ringa för att få råd om de misstänker att något inte går rätt till. Till nämnden kommer anmälan in och går igenom en tvåstegsprocess, där det andra steget är en fullständig utredning, om det ser allvarligt ut. Nämnden lägger sedan fram ett förslag till rektorn, som avgör om han ställer sig bakom utredningen och beslutar om personen faktiskt har gjort fel eller inte.

– Det som är olyckligt är att de här utredningarna sker på olika sätt på olika lärosäten. I vissa fall har Redigering: Carl Elgenstierna

2015-09-28 02:32

läs fler reportage på lundagard.se ◣

Magnus Gudmundsson, sekreterare i Lunds universitets nämd för vetenskaplig oredlighet.

också ett lärosäte bedömt en forskare skyldig, medan en utredning av Centrala etikprövningsnämndens expertgrupp visade att forskaren inte var skyldig, säger han.

På Lunds universitet är anmälningarna få. På fem år har nämnden fått in 15 anmälningar, och bara ett fall har gått vidare till en fullständig utredning. Det är slående få fall som leder någonstans. Magnus Gudmundsson tror att det finns sådant på universitetet som aldrig ens utreds.

– Jag ska inte påstå att det sker mycket oredlighet på universitetet, men däremot så kan det pågå saker som vi inte får reda på, som hanteras på annat sätt. Och det finns både för och nackdelar med det, säger han.

Han förklarar att om en forskargrupp fungerar optimalt går det oftast att utreda problem inom gruppen, men om det går för långt kan det få konsekvenser.

– Man ska ha tillåtelse att tänja på gränserna, det är vad forskning handlar om. Men aldrig på ett felaktigt sätt. Problemet är om forskargruppen låter någon hållas och inte säger till eller inte anmäler det internt till oss. Jag tror den här tystnaden och rädslan för att anmäla gör att vi inte får reda på sådant som skulle behöva utredas, säger han.

Att många aldrig anmäler kan bero på flera saker, menar Magnus Gudmundsson, men konkurrensen betyder mycket.

– Forskarsamhället handlar om ära, makt och pengar någonstans, och det är ju också detta som kan ge upphov till att folk gör sig skyldiga till oredlighet eller att man är rädd för att anmäla. För att man kan riskera

att få rykte om sig att vara en jobbig typ som anmäler.

Då kan man raskt hamna utanför, säger han.

Anmälningarna handlar ofta om publiceringar, alltså att olika forskare i en forskningsgrupp kan vara oense om vad som ska publiceras. Denna fråga är också komplex. För hela den akademiska världen bygger på traditioner och vedertagen praxis, och det finns stora skillnader på praxis mellan olika ämnen. I medicin har till exempel olika tidskrifter gått ihop och kommit överens om speciella publiceringsregler – de så kallade Vancouverreglerna. Men i andra ämnen ser det ofta annorlunda ut. Vilken författare står först på artikeln?

Ska en forskare som är med i forskargruppen alltid vara med i författarlistan eller inte? Och även om det finns en vedertagen praxis kan det gå till på olika sätt lokalt, och på olika institutioner.

– Det är just därför de här frågorna ibland blir så svåra att bedöma och utreda. Oftast funkar praxis, men när praxis inte följs eller när forskare är oense om den blir det problem, säger Magnus Gudmundsson.

"Jag tror att man måste ta jävsproblematiken på större allvar. Det är inte rimligt att utreda sig själv som universitet." lundagård nr 6 2015

s.12-15 reportage.indd 2

13

2015-09-28 02:32

reportage ▶▶ En anställd på Lunds universitet anmäler en forskare för vetenskaplig oredlighet.

Att doktorander är särskilt utsatta i denna problematik är något som Alexandra Popovic, doktorandombudsman vid Lunds universitet, kan vittna om.

– Det är inte ovanligt att doktorander kommer till mig med den typen av problem. I ämnen där det är vanligt med samförfattarskap och forskare jobbar i projekt, är det en utmaning som doktorander lever med hela tiden. Jag tycker det är konstigt att man inte diskuterar problematiken mycket mer på universitetet, säger hon.

▶▶ Ärendet hamnar hos Lunds universitets nämnd för vetenskaplig oredlighet som behandlar ärendet i två steg. Det första steget är att snabbt avgöra om anmälan verkligen gäller oredlighet eller om anklagelserna är ogrundade. Rektor känner till ärendet redan i detta steg.

Hon tycker också det är ett problem att ansvaret för att anmäla oredlighet ofta läggs på de som har mindre makt på universitetet, särskilt doktoranderna.

– Hela forskarsamhället måste lyfta fram etikfrågan mycket mer. Det kan inte vara riktigt att det ska ligga på doktorander att anmäla eftersom maktförhållandet mellan en doktorand och en handledare eller prefekt är så ojämlikt.

– Förutom att doktoranderna är fullständigt beroende av de disputerade forskarna, har de också sällan personer på sin sida som kan stödja dem, fortsätter hon.

Nya doktorander har ofta en introduktionskurs, men det skiftar hur mycket etik som egentligen ingår i den.

– Jag tycker det är viktigt att man diskuterar etik hela tiden och att det blir öppet, inget man hymlar med på universitetet. Nu uppfattar jag det som att det ligger mycket på doktoranderna att anmäla till nämnden för vetenskaplig oredlighet. Skulle en doktorand väcka ett problem till en prefekt tas det inte alltid på allvar, säger hon.

▶▶ Utredningen utmynnar i ett förslag som går till rektor.

"Det behövs ett nytt tänk på universitetet."

Det behövs ett helt nytt tänk på universitetet, där det jobbas proaktivt för att problemen inte ska uppstå istället för att det ska gå så långt som till en anmälan, menar Alexandra Popovic.

– Det är bra att det går ut information till doktorander, men det läggs för mycket ansvar på dem.

Man kan inte begära att de ska vara ”forskningspolisen” i sådana här ärenden. Varför kan inte handledarna också gå en kurs till exempel?

– Jag saknar verkligen att denna fråga tas upp och diskuteras. Förra året var det en del diskussion om att alla doktorander borde gå en forskningsetisk kurs, men då uppstod ett nytt problem: det måste finnas en vedertagen standard men det finns det ju inte, säger hon.

Kritiken att en internutredning kan vara subjektiv skärps av problemet med att standarderna ser olika ut för olika vetenskaper. Det är lätt att tänka att ett universitet hellre mörkar forskningsfusk för 14

lundagård nr 6 2015

s.12-15 reportage.indd 3

att få ett fläckfritt rykte. För hur kan universitetet undersöka sig själv samtidigt som man vill ligga högt i rankningarna? Dessa rankningar baseras ju på forskningsresultat och prestationer. Magnus Gudmundsson håller med om att systemet inte är rättssäkert.

– Det är klart att det finns en risk. Jag skulle också gärna se ett nationellt utredningssystem men jag tror inte på att lärosätena helt ska förlora sin kontroll över hur misstänkta fall av oredlighet hanteras heller, eftersom vi själva känner vårt universitet och vilka åtgärder som kan behövas här, säger han.

En risk med ett skilt nationellt utredningssystem kan också vara att ännu färre vågar anmäla, tror Magnus Gudmundsson.

Men Mats Johansson, samordnare för Lunds universitets etiska nätverk, tror tvärtom att en nackdel kan vara att anmälningarna blir fler.

– En utmaning med en extern instans som kan utreda vetenskaplig oredlighet uppstår om det visar sig hagla in anmälningar. Då måste insatsen snabbt bedöma vad de ska gå vidare med, säger Mats Johansson.

Det är alltid lättast för en organisation att ta hand om sina egna problem, men det är långt ifrån det som ger störst trovärdighet. Och visst kanske det funkar på pappret att universiteten utreder sig själva, men slutstationen är idag ett rektorsbeslut som inte går att överklaga. Magnus Gudmundsson berättar om två fall, som överklagats till både kammarrätten och förvaltRedigering: Carl Elgenstierna

2015-09-28 02:33

läs fler reportage på lundagard.se ◣

▶▶ Om det finns grund för misstankar går ärendet i ett andra steg vidare till en fullständig utredning, där nämnden tar hjälp av utomstående experter eller ämneskunniga.

I den fullständiga utredningen kan man också ta hjälp av den nationella expertgruppen vid Centrala etikprövningsnämnden om rektor vill det.

Ett rektorsbeslut är inte rättssäkert.

▶▶ Rektor beslutar om forskaren ska fällas för vetenskaplig oredlighet eller inte. Beslutet kan inte överklagas.

Foto: Jens Hunt

ningsrätten, båda med samma svar: detta beslut går inte att överklaga. Magnus Gudmundsson tycker att nämnden, som han själv är en del av, fungerar på ett objektivt sätt, även om han kan förstå och instämma i kritiken.

Och så lyfts frågan om jäv. Mats Johansson tycker att det nuvarande intrena utredningssystemet tyder på allvarliga problem.

– Jag tror att man måste ta jävsproblematiken på större allvar. Det är inte rimligt att utreda sig själv som universitet. Det är för mycket prestige och annat på spel. Även Lunds universitets rektor, Torbjörn van Schantz, är en av dem som vill se ett annat system. Han tycker att ett nationellt system skulle vara en bättre lösning.

– Det ska inte vara så att jag som rektor är ytterst ansvarig för en utredning av våra professorer eller våra egna medarbetare. Det är inte bra. Jag tycker inte det är rättssäkert på något sätt. Däremot tycker jag att högskolan, kollektivt, ska vara huvudman för de här utredningarna. Säg att det till exempel bildas en kommitté med ett nätverk, som kan samla ihop sakkunniga inom det specifika vetenskapliga området, som sedan står för granskningen, säger han.

Problemet om vetenskaplig oredlighet kvarstår. Det tycks utredas på olika sätt beroende på vilka personer som granskar, enligt vilka föreskrifter, och rättssä-

kerheten för den som blir anmäld eller anmäler är låg.

Till sist har rektor det beslutande ordet. I KI:s fall ledde utredningen av den italienska kirurgen till ett yttrande till rektorn som var tydligt: skyldig för oredlighet. Men i början av september valde KI:s rektor att ändå strunta i förslaget och fria kirurgen från att ha begått vetenskaplig oredlighet. Den självklara följdfrågan blir den om trovärdigheten.

– Jag kan inte uttala mig om beslutet var rätt eller fel, men bara det att det finns anledning att tro att någon hålls bakom ryggen av olika skäl är negativt ur ett rättssäkert perspektiv. Det kan minska allmänhetens förtroende för universitet och högskolor. Och vi ska vara väldigt rädda om det anseendet, för det är väldigt högt idag, säger rektor Torbjörn von Schantz.

Utöver KI:s uppmärksammade fall har Universitetskanslerämbetet (UKÄ) granskat och lämnat in två andra fall till regeringen, och föreslagit en utredning.

Om regeringen tillsätter en utredning, kommer vi kanske ha ett mer rättssäkert system för att utreda forskningsfusk inom tio år.

– Det finns många röster för en nationell gruppering och det lobbas mycket från olika håll.

Jag tror att ett nytt regelverk är ett bra sätt att slippa kritiken om att universitet granskar sig själva, och kan blir ett objektivt nästa steg, säger Magnus Gudmundsson. lundagård nr 6 2015

s.12-15 reportage.indd 4

15

2015-09-28 02:34

internationell

Livet på Lesbos, Europas utpost

Under september månad har runt 3000 flyktingar per dag anlänt till den grekiska ön Lesbos. Den grekiska administrationen står handfallen, liksom många av de större hjälporganisationerna. På plats för att hjälpa finns i stället många privatpersoner och en hel del studenter.

Några kvinnor har slagit sig ned i skuggan av ett olivträd för att försöka undkomma den stekheta solen. En av dem är Duha, en 42-årig dataingenjör från Syrien som hoppas på ett mer drägligt liv i Nederländerna.

– Innan kriget var livet i Aleppo bra, det var en vacker stad och där fanns elektricitet, vatten, internet och jobb.

Nu faller bomberna och det är brist på det mesta. Sedan kriget startade har det varit omöjligt att hitta ett jobb, säger Duha.

Bara en kort stund tidigare har hon tillsammans med över 200 andra flyktingar stigit i land på en av den lilla grekiska ön Lesbos norra stränder.

– När vi lämnade Turkiet var det sex båtar med 40-45 personer i varje båt.

Men en tvingades vända. Jag tror att de fick problem med motorn, säger Duha.

Hon berättar att de hade fullt med vatten i båten och om hur otäckt lång den två timmar långa färden kändes.

– Det var för mycket folk och ingen plats. I vår båt hade vi dessutom massor av barn och de var självklart jätterädda, säger Duha.

16

lundagård nr 6 2015

s.16-17 internationell.indd 1

De har betalat 1000 dollar var för att korsa vattnet och nu sitter de i en kö längs med vägen i den sömniga turistorten Molivos. De väntar på en färgad papperslapp som ska garantera dem en plats på en av bussarna som går ned till staden Mytilini under kvällen. Där ska de sedan förhoppningsvis kunna registrera sig och inom några dagar få det dokument som ger dem tillåtelse att ta färjan till Aten. Därefter väntar en mödosam resa genom Europa.

– Vägen är tydligen väldigt lång och farlig och vi är redan så trötta, ni kan inte föreställa er hur trötta vi är, säger Duha och hennes ögon fylls med tårar.

Duha önskar att Europa skulle öppna upp lagliga vägar för asylsökande, till exempel genom att göra det möjligt att flyga.

– Om den möjligheten fanns skulle jag ta den, även om det kostade mycket mer.

När hon kommer fram är hennes plan att först och främst lära sig nederländska för att sedan kunna läsa en master i datateknik och på så sätt ta sig in i samhället.

De frivilliga som samlats för att försöka styra upp kön och se till att allt går lugnt och smidigt till är frustrerade över att inte kunna hjälpa mer. Men Duha berättar att hon tycker att det är fantastiskt att det finns människor som finns här och hjälper dem längs vägen.

– I Aleppo brukade jag själv vara engagerad i en kommitté för att hjälpa föräldralösa. Vi tog hand om dem tills de var vuxna nog att klara sig själva.

En av de som hjälper till vid den temporära busshållplatsen är den nederländska arkitektstudenten Tobias Baan. Han går längs med kön och delar ut vattenflaskor.

– Jag kom egentligen till GrekDataingejören Duha, land för att göra min praktik på en 42, är på flykt från arkitektbyrå i Molivos. Men så en Syrien. kväll träffade jag några aktivister på en bar som bad mig följa med och hjälpa till med vad de gjorde dagen efter. Jag följde med och det var väldigt bra, säger Tobias Baan.

Det är nu en månad sedan och han planerar att fortsätta hjälpa till på lediga stunder under de fem månader Redigering: Tindra Englund

2015-09-28 02:36

läs mer om studenter i världen på lundagard.se ◣

han har kvar på sin praktik.

– Jag hjälper till varje dag efter jobbet, och på lediga dagar, och som nu under siestan då vi är lediga från jobbet. Egentligen skulle jag vilja kunna hjälpa till hela tiden, men jag måste jobba också, säger han.

Tobias tycker att det känns självklart att hjälpa till och ser det som sin plikt att göra vad han kan.

Han och Duha pratar en stund. Hon berättar att hon vill till Nederländerna, han berättar att han kommer därifrån.

– Kanske ses vi där en dag?

Inshallah?, säger Tobias.

– Inshallah, svarar Duha och skrattar.

Två andra studenter som också gör vad de kan för att hjälpa flyktingarna, längs den svåra vägen från den norra delen av ön till den södra är Amanda Nilsson och Adla Jebara. Men till skillnad från Tobias är de bara här i några dagar. I vanliga fall läser nämligen Amanda juridik vid Lunds Universitet och Adla ett tekniskt basår vid Campus Helsingborg. De bestämde sig för att åka ned till Lesbos bara en vecka innan de faktiskt åkte ned.

– Vi hittade ett glapp mellan obligatoriska föreläsningar och helgjobb.

Men jag har en labb direkt när jag kommer hem och ska försöka plugga lite matte och fysik på flygplatsen, säger Adla.

Nu har de kört upp och ner längs ön fyra dagar i sträck. De har givit folk vatten (nästan 1000 liter/dag), bananer, kex, filtar och smörgåsar. Adla har till och med gett bort sina skor till en liten kille.

De har också hjälpt till med att få upp flyktingar på land ur de sjunkande båtarna och kört så många de kunnat ned till flyktinglägren på södra sidan av ön.

– Det största hoppet finns hos dem när de stiger ur båtarna. Då finns där ett lyckorus och de viftar med flytvästarna trots att båtarna ofta är fulla av vatten och de behöver hjälp iland, berättar Amanda.

Innan de åkte ned var Amanda (som

"Vi hittade ett glapp mellan obligatoriska föreläsningar och helgjobb." agerat chaufför) lite orolig för hur hon skulle klara trafiken.

– Det har gått bättre än jag trodde att köra. Men det värsta har varit att vi varit rädda att köra på någon på natten.

Då lägger sig nämligen flyktingarna med huvudet mot vägen, som i protest. Det är tydligen därför bussarna inte kör då, man får liksom sicksacka, säger Amanda.

Efter fyra dagar mitt i flyktingkrisens centrum ska nu tjejerna återvända till sitt vanliga liv med plugg och jobb på Ikea. Trots att det är jobbigt är båda ändå överens om att det känns skönt och att de inte hade orkat fortsätta en vecka till.

– Vi har knappt sovit alls och jag vet inte hur många spädbarn man klarar av att se på en 40-gradig väg, säger Amanda.

Adlas hjärta ömmar ändå mer för föräldrarna.

– Det är de som bär oron för barnen. Barnen kan trots allt vara glada ibland och föräldrarna är de som bär det tyngsta laset psykiskt.

Amanda och Adla har gett allt de orkat och kunnat här nere. Nu tycker de att andra borde åka ner och fortsätta arbetet.

– Vi har gjort så mycket mer än vi trodde att vi skulle klara. Allt som behövs om man vill hjälpa till är några tusen kronor till flygbiljett, bilhyra och boendekostnad åt en själv samt en del engagemang. Det finns massor av saker att dela ut och mycket annat som behöver göras, säger Amanda.

Duhas efternamn har utelämnats ur denna text för att skydda hennes identitet.

Enligt FN:s Flyktingorgan UNHCR är cirka 33% av de flyktingar som anländer till Lesbos kvinnor och barn.

FN:s indragna matransoner till syriska flyktingar i Libanon och Jordanien i kombination med en förvärrad situation i Syrien, Afghanistan och Eritrea har gjort att ett allt större antal människor nu flyr över Medelhavet.

Mer information om volontärernas arbete på Lesbos kan du hitta på : lesvosvolunteers.com

text & foto tindra englund lundagård nr 6 2015

s.16-17 internationell.indd 2

17

2015-09-28 02:38

porträttet

Med smak för förändring Å ena sidan ung, tillbakalutad och ödmjuk. Å andra sidan klättrandes mot en hänsynslös entreprenörstopp och jagad av alla.

25-årige lundastudenten Kent Ngo ger den paradoxala framgångssagan ett ansikte.

Kent Ngo och jag har bestämt att vi ska ses vid klockan nio på Lundagårds redaktion. Det är sent i augusti och sommaren drar sin sista suck. Jag tvingas småspringa från bussen och sicksacka mellan vilsna utbytesstudenter för att hinna i tid.

Trots att jag är sen är inte heller Kent Ngo på plats. Jag sätter på kaffe och väntar. Och väntar. Klockan hinner bli tio. Jag skickar ännu ett mejl och tänker att han nog dyker upp snart.

Klockan tre på eftermiddagen ringer telefonen. På andra sidan luren hörs en sömndrucken Kent Ngo. Han har försovit sig till vår intervju – i sex timmar.

– Jag är så ledsen! Jag var ute på paddling med klassen till sent i går och glömde helt bort, beklagar han över telefon.

Vi kommer överens om att ses senare i veckan i stället.

nio miljarder människor år 2050?

Deras lösning: Ta tillvara på de 30 procent av maten som slängs. Tanken går ut på att tillvarata frukt som ser ful eller äcklig ut, och ge den nytt liv genom frys- och pulvertorkning. Kent Ngo beskriver det som en form av dumpster diving i stor skala.

– Vi torkar maten så att den håller mycket längre, samtidigt som näringsämnena stannar kvar i maten. Tekniken för torkning är extremt gammal – men vi har kombinerat den med kunskapen om att mycket mat slängs, säger Kent Ngo.

idén har fått ett stort genomslag.

FoPo Food Powder kom tvåa och vann 5000 dollar i sin första stora tävling. Därefter har resan gått vidare till världens största entreprenörtävling – med en miljon pund i potten.

– Det är extremt sjukt.

Men vi har haft tur. Vi har hittat människor som är väldigt drivna och har hjälpt oss mycket. Vi har fått hjälp av de allra bästa i världen inom marknadsföring och juridik. Det är vi extremt tacksamma för, säger Kent Ngo. Sedan tävlingen har idén börjat bli verklighet. FoPo Food Powder har vuxit från tre till fem medarbteare. Under sommaren har företaget även fått implementera sina teorier i praktiken.

I ett samarbete med Filippinernas regering har de genomfört en pilotstudie med olika torkningsprocesser i landet.

Under den resan testades inte bara företagets produkts funktion – utan även behovet av den.

– Det var en kulturchock för mig när vi kom dit. Poliser bar shotguns och sökte i genom bilar efter bomber.

Samtidigt rådde det översvämning i landet och då förstod jag på riktigt att människor inte har det lika bra som i Sverige. Det gav mig energi att jobba ännu hårdare, säger Kent Ngo.

"Jag drivs framåt av att jag får lära mig så mycket och av möjligheten att förbättra världen."

kent ngo har en hel världs hungriga blickar riktade mot sig. Den 25–årige ingenjörsstudenten från Malmö kan sitta på en guldgruva av närmast bibliska mått. Tillsammans med kollegorna i start-up-bolaget FoPo Food Powder har han knäckt koden som kan utrota världshungern.

Det enskilt största hotet mot världens befolkning är just svält. Varje år dör mer än tre miljoner barn under fem år på grund av matbrist. Samtidigt slängs 1,3 miljarder ton mat – vilket är närmare 30 procent av det som produceras. Denna orättvisa ekvation fick Kent Ngo att reagera.

– Maten som produceras i dag räcker till hela jordens befolkning fram till år 2050. Att det slängs mycket mat är ett stort problem som påverkar hungersnöden – vi slösar pengar och naturresurser. Det är något som vi vill motverka, säger han. med bilden av en framtida katastrof brännande i bakhuvudet, äntrade Kent Ngo och hans kollegor en entreprenörstävling. I sina händer fick de ett problem: Hur ska vi kunna ha mat åt 18

lundagård nr 6 2015

s.18-19 porträtt.indd 1

fopo food powder och Kent Ngo har gått från zero till upcoming hero under ett knappt år. I november 2014 satt Kent Ngo på Espresso house i Lund och tänkte på matsvinn och torkning av frukt. Nu sitter han i stället ibland på

text casper danielsson foto dimitris kalandranis

kent ngo Ålder: 25 år Pluggar: Teknisk design på LTH Gör: Grundare av FoPo Food Powder som tar tillvara på gammal frukt. Övrigt: Spelar väldigt mycket Tetris.

sitt eget kontor i London.

Men trots de lysande framgångarna verkar Kent Ngo ha behållit sina fötter på jorden. Han vill sällan prata om sig själv, utan styr i stället in samtalet mot syftet med hans arbete. Visionen om att kunna förändra ett strukturellt problem.

– Vi vill inte behöva producera mer mat – utan skapa värde i det som redan finns och ändra på hur maten distribueras. Vi har verkligen chansen att förändra, säger han.

för att nå sitt mål har han fått slita.

Hans framgång har förvisso kommit snabbt, men inte gratis. Kent Ngos arbetsdagar har varit hårda och oförsonligt långa. I perioder har det inte ovanligt att dagar inleds på skolan vid klockan åtta på morgonen och avslutas med möten i bussen hem vid två på natten. Men trots arbetsbördan och framgången drivs Kent Ngo varken av pengar eller bekräftelsebehov. Vad han återkommer till är lusten. Viljan att lära sig mer, förstå och hjälpa. Han verkar knappt kunna stava till berömmelse, och ett fett bankkonto har han inte fått än i alla fall.

– Jag drivs framåt av att jag får lära mig så mycket och av möjligheten att förbättra världen. Att kunna hjälpa är en stor drivkraft. Det finns människor som har det jävligt dåligt och nu kan vi göra något åt saken, säger han.

när kent ngo väl kom ihåg vår intervju och släntrade in på redaktionen senare under veckan, hällde jag upp kaffe och vi småskämtade lite om hans försovmorgon. Innan vi började intervjun nämnde han, lite sådär ledigt i förbifarten, att han bara tidigare under morgonen hade nekat intervjuer med såväl The Telegraph som BBC – två av världens största nyhetspublikationer. Jag tänkte fråga honom om han är helt dum i huvudet, men hejdade mig tvärt.

– Allt har sin tid. Vi börjar mindre och går vidare härifrån när tiden är rätt, säger Kent Ngo, och gör sig redo för mina frågor.

Redigering: Tove Nordén

2015-09-28 02:42

s.18-19 portr채tt.indd 2

2015-09-28 02:42

#backaester När saknar man självrespekt i kärlek? När man förnekar sina egna behov, eller när man vägrar ge upp sin kärlek för annat än ett klart besked? Virve Ivarsson undrar om vi skrattar oss förbi det normbrytande i Lena Anderssons böcker om Ester.

Vilken idiot hon är, Ester. När den första av Lena Anderssons succéromaner om kärlekstörstande Ester, Egenmäktigt förfarande, hade premiär på scen i september tycktes denna mening vara temat. Båda böckerna om Ester handlar om att hon blir intresserad av en man, det är otydligt hur intresserad han är tillbaka och Ester våndas sedan medan hon försöker ta reda på det. I Uppsala stadsteaters uppsättning ramas hela tiden Esters sökande in av hennes två väninnor som konstant tycks fråga såväl sig själva som publiken varför Ester är så otroligt trög och inte snabbare kan förstå att den man hon gillar helt enkelt inte är så särskilt intresserad. ”Hur svårt kan det vara?", ”Du 20

beter dig som ett barn!”, stönar väninnorna plågat och inväntar sedan de många lika medlidsamma som generade ja-visst-ärdet-konstigt-att-man-inte-fattar-sådanttidigare-skrattsalvorna från publiken. Hugo Rask, Esters kärleksobjekt, tycks tyvärr även han i uppsättningen mest vara till för att få publiken att skratta. Hugo verkar vara en man som mest bara flyter med. Klart han låg med Ester när hon nu råkade vara i närheten så många gånger och när hon nu smickrat honom så vackert med långa utläggningar om hans konstverks betydelse. Hugo tycks hela tiden vända sig till publiken och fråga om inte den kan förstå honom. Och han möts av samma mängd medlidsamma och generade

xtext virve ivarsson illustration anna åkesson

skratt. Jovisst kan publiken förstå honom, Hugo Rask är ju bara lite ointresserad och korkad. Vilken idiot han är, Hugo.

är det detta som fått böckerna om Esters väntande på sms från ambivalenta män att sälja som smör? Att vi kan skratta åt hur svårt Ester har för att förstå att de män hon är intresserad av faktiskt inte är så intresserade av henne tillbaka, och samtidigt känna igen oss? Ja, på sätt och vis är det väl det. Ändå kan jag inte låta bli att känna att uppsättningen skrattar så mycket åt det faktum att Ester skamlöst tar initiativ och står upp för sina behov att den missar hur lockande detta förhållningssätt kanske ter sig för betraktaren.

lundagård nr 6 2015

s.20-21 kulturreportage.indd 1

2015-09-28 02:44

kulturreportage ”Vi gjorde en total ovetenskaplig opinionsundersökning där vi frågade ut tjugo av våra manliga vänner (mellan 26 och 45) som lever i fasta förhållanden. Inget av dessa inleddes med att kvinnan var den som ringde först. En kille sa till och med att om hon hade gjort det "skulle allt de roliga varit förstört" Låt oss säga att du är förälskad. Eller att du plötsligt träffar någon som du inte kan se några fel på. Du blir nervös, delvis för att du inte litar på din egen förmåga att omvandla det trevande och sköra till något mer. Så du börjar söka efter hjälp i ärendet, och det är inte den slags hjälp du vågar be dina vänner – eller överhuvudtaget högt och i dagsljus om. Så du googlar. När det här var sant om mig själv upptäckte jag boken He’s just not that into you som citatet ovan kommer ifrån – en självhjälpsbok tillika försäljningssuccé som sprungit ur ett avsnitt av TV-serien Sex and the city. Bokens ena författare Greg Behrendt säger sig kunna avgöra om killen man dejtar är intresserad av en eller inte och jag fick nu bland annat höra att det var viktigt att killen bjöd ut en på riktiga dejter, att han skulle vara den som tog initiativet och att det inte skulle gå för många dagar mellan att man hördes. På köpet fick jag dessutom veta att jag som tjej inte kunde räkna med annat än att allt går åt helvete om jag någonsin tar initiativet eller har sex på första dejten. Låt oss säga att det inte var exakt vad jag behövde höra.

derordningen ger så mycket i bekräftelse och begärsblickar att den är värd det, säger hon.

det är en gammal tanke att kärleken är ett

men hur är det då med Ester Nilsson? Skul-

spel till vilket det finns regler som är viktiga att följa. Bland annat lär Neil Strauss i boken Spelet män att nyckeln till framgång med kvinnor är att vara spännande och försöka förolämpa sin motpart lagom mycket. Kvinnor har i sin tur ofta av såväl av populärkultur i allmänhet (se till exempel filmen How to loose a guy in 10 days) som av bästsäljande raggningsböcker som He’s just not that into you och Reglerna uppmanats att inte vara drivande i kärleksrelationer.

le vi säga att hon är patetisk? Tendenserna finns absolut där: lättheten med vilken hon skickar tiotal sms, meningar om att hon vid uppmaning att tänka "lite mindre på hans liv, lite mer på sitt eget" finner att hon inte har så stort intresse för det senare. I bland vill jag säga till såväl Ester Nilsson som till Ted Mosby att en annan person inte kan lösa alla hens problem. Men att i kärlek vilja ha ett klart besked från sin motpart om ifall denne är intresserad känns ju ganska rimligt. Och allra mest får Ester Nilsson mig att tänka på barnet i sagan Kejsarens nya kläder.

Plötsligt ertappar hon oss i fullt sjå med att tillbedja något (i det här fallet regler) som inte finns och upplyser oss om att det också är helt okej att säga hur det känns egentligen.

karin johanisson är professor i idéhistoria i Uppsala. Hon tror att det faktum att den här typen av råd ofta riktas till kvinnor beror på kvinnans sexualitet länge ansågs väckbar först genom äktenskapet. För att befästa denna tanke behövde samhället demonisera annan utlevande sexualitet och kalla de kvinnor som ägnade sig åt det någonting nedsättande – som vampyr, nymfoman eller pervers.

- Det här har varit centrala motbilder mot möjligheterna för kvinnor att leva ut sin sexualitet och de inryms också alla i bilden av den galna kvinnan. Det har historiskt sett varit farligt att visa sig sexuell som kvinna, säger Karin Johanisson.

Trots perioder av mer öppenhet under till exempel 20- och 70-talet har bilderna av den farliga sexuella kvinnan levt kvar. Karin Johanisson tror att kvinnor i dag är medvetna om att det är ganska absurt att de inväntar mannens frieri och att de ser sin förslavning under normerna – men hon tror också att ingenting i dag är så viktigt för människor som att få begärsblickar.

- Jag tror att många kvinnor upplever att unRedigering: Virve Ivarsson

s.20-21 kulturreportage.indd 2

ester nilsson är dock en person som inte verkar tycka att underordningen är värd begäret. Hon vägrar att spela spel eller skämmas för att hon älskar, i båda fallen eftersom hon menar att det vore att gå emot kärlekens natur. Hon söker en relation där båda parter såväl kan ta initiativ som prata samhällsfrågor och hon vill varken kompromissa med vem hon älskar eller med sitt behov av klarhet. När hon träffar Hugo Rask respektive Olof Sten faller hon pladask – och bestämmer sig för att ta reda på om de är intresserade tillbaka.

i allmänhet är under hot. Hon tror dock också att det är viktigt att komma ihåg att det är en skillnad på vad vi människor säger högt och på vad vi tänker privat.

- En man kanske egentligen drömmer om en mer jämlik relation, men vet att det anses manligt att säga att man vill ta initiativ, och därför säger det, säger hon.

Det kan naturligtvis även vara tvärtom.

Karin Johanisson tycker hur som helst att det hör till Lena Anderssons förtjänster att hon genom böckerna om Ester Nilsson visar hur lite tillgång det ännu finns till den jämställda passionen eller det jämställda sexuella initiativet.

- Det blir tydligt när vi reagerar med att tycka att Ester är krävande och fel, säger hon.

"Det har historiskt sett varit farligt att visa sig sexuell som kvinna"

vi har sett den där scenen så många gånger

förut. I TV-serien How I met your mother ser Ted Robin på andra sidan puben och bara vet – men där är hon ju, personen som jag vill vara med. I Moulin rouge vinner Christian Satines hjärta genom sång och i Dead poets society läser Knox dikter för Chris trots att hon redan nobbat honom och har pojkvän. Väldigt sällan ser vi dock en kvinna i fokus som vet vem hon vill ha och försöker övertyga personen att välja henne. Och när det väl skildras framställs ofta kvinnan som skrämmande eller patetisk.

längtan efter en jämlik relation går som en röd tråd genom båda böckerna om Ester.

Båda de män hon träffar liknar henne också ibland vid en man när de har intressanta diskussioner. Och samtidigt finns, inte minst i andra boken (Utan personligt ansvar) hos Esters kärleksobjekt Olof Sten en stor passion och nyfikenhet inför Ester och hennes sätt att se på kärlek. Han behöver Ester men känner att det är viktigt att hålla henne på distans, kanske av rädsla för vad som skulle hända om han gav efter totalt och förlorade kontrollen.

Kanske också för att han upplever att hon har så många och orealistiska förväntningar på honom.

i en scen i Uppsala stadsteaters uppsättning träffas Hugo och Ester på en fest. De har inte setts på länge och mot slutet av den går Hugo fram till Ester och frågar: ”Har du saknat mig?” ”Och hon kunde sagt vad som helst! Till exempel ’Vad tror du?’”, säger den första väninnan till publiken. ”Eller ”Inte särskilt!”, säger den andra ”Eller bara ’Nej’” säger den första och väninna två säger därpå oerhört besviket: ”Men i stället säger hon…”, varpå Ester svarar: ”Ja, det har jag, ska vi gå hem till mig?”

Skratten ekar i lokalen och jag tycker att det är sorgligt. För vad är det egentligen vi skrattar åt? Tanken att vi i kärlek skulle kunna uttrycka våra känslor sådana som de är på riktigt? Att kvinnor skulle kunna göra det? ”Nja, i så fall går vi hem till mig”, svarar Hugo och jag suckar.

Kärlek kommer i många olika former. Den kan vara lätt och glad men den kan också vara obesvarad, desperat, förvirrad och ofta är den lite både och. Bara för att Lena Andersson visar oss den i helfigur klockan tre på morgonen bredvid en ambivalent man borde det inte betyda att känslan blir till en helt annan.

Det är därför fascinerande att underrubriken till Uppsala stadsteaters uppsättning av Egenmäktigt förfarande blir ”En brutal studie i besatthet” trots att boken den baseras på har en underrubrik som lyder ”En roman om kärlek”. Hur rimmar det egentligen med ambitionen, att se på kvinnor och män med ungefär samma förväntningar? tete

egenmäktigt förfarande en brutal studie i besatthet Pjäsen baseras på boken Egenmäktigt förfarande - en roman om kärlek skriven av Lena Andersson. Till och med den 29 november spelas den på Uppsala stadsteater.

att vissa män klamrar sig fast vid sitt tolkningsföreträde eller en initiativrätt tror Karin Johanisson kan bero på att manligheten i dag lundagård nr 6 2015

21

2015-09-28 02:45

kultur

systemet suger

Finns döden?

Det är inte förrän jag är alldeles nära kassan som jag hör henne. En bekant röst och ett bekant ansikte, för tre år sedan gick vi båda kandidatkursen i sociologi. Nu sitter hon och ber om leg på systemet. Av någon anledning känns det obehagligt, jag vill nästan inte möta hennes blick. Hon känner kanske samma sak, mitt försök att ändå le åt henne när vi möts ger i varje fall ingen respons.

När man läser sociologi är arbetsmarknaden nämligen tabu, om vi inte pratar om den så kanske den inte finns. En sociolog ska sitta i ett tegelhus täckt av murgröna och begrunda samhället, någon annanstans hör hen liksom inte hemma.

Insikten att många av oss hamnar i serviceyrken är svårsmält.

Det kan vara svårt att kombinera känslan av att vara ung och odödlig med vetskapen om att allting en dag tar slut. Emma Andersson funderar på torra ögon och på hur man hittar vad som är rätt innan allt är för sent.

Mina föräldrar ringer sent på kvällen.

Min farmors sambo – det närmaste en farfar jag haft – är död. Beskedet var väntat. Alzheimers och cancer är inte att leka med men det var visst fridfullt.

Att somna in känns som det bästa sättet att dö, om man nu får möjligheten att välja.

Jag nickar och väcker min syster. De berättar för henne också. Efteråt vet vi knappt vad vi ska säga. Vi går och lägger oss. Först kvällen efter, när vi ringer min farmor, kommer min systers tårar. Själv kan jag inte gråta.

Jag vet inte varför.

Kanske är det inte en slump att Roland Paulsen, vars bok Vi bara lyder skapade debatt i våras, är just sociolog. Hans tes är att samhället behöver jobben mer än de varor och tjänster som de producerar, eftersom vi har en fördelningsmodell som utformats för ett samhälle präglat av brist på arbetskraft, inte som idag ett med brist på arbetstillfällen.

Samhället svarar genom att öka den moraliska plikten att arbeta. Det är en enkel logik: om de som har det sämst är förkastliga är de inte ett samhällsproblem.

Den resulterande arbetsmoralen kräver att allt mer av samhället följer dess dogmer, inte minst den tidigare så fria akademin.

det var likadant när en klasskompis lillebror dog i gymnasiet. Av klassens tjugo tjejer och fem killar fick nitton tjejer spendera nästa lektion på toaletten för att rädda sminket. En tjej och fem killar grät inte. Jag var tjejen.

Hela klassen bjöds in till begravningen. Jag hade väskan full med servetter men delade bara ut dem till andra. Mina ögon var torra. Jag visste inte varför.

när jag var nio år hade jag två favoritfilmer. Lejonkungen och Bröderna Lejonhjärta. Att de handlade om döden tänkte jag nog inte på förrän en av mina vänner såg frågande på mig och inte förstod vilka filmer jag pratade om. Hemma hos henne fick de inte prata om otäckheter. De fick definitivt inte se filmer eller läsa böcker som kunde uppröra känslor, leda till svåra frågor eller göra någon ledsen. Jag såg framför mig att hennes föräldrar bokstaverade det otäcka för att deras barn inte skulle förstå, som i dåliga amerikanska filmer. Älskling, det har hänt en sak. Det handlar om D-Ö-D-E-N.

Ett exempel på detta är mitt eget program, Strategisk kommunikation. Här talas det gärna om arbetsmarknaden. 90 procent har relevant jobb inom ett år, 33 procent innan programmet är avslutat. Ändå lär man sig ungefär samma saker som på sociologen.

Skillnaden stavas arbetslivs- eller snarare näringslivsanpassning. Litteraturen diskuterar kanske Bourdieu, men utifrån potentialen att sälja nischade varor till överklassen, inte risken att en samhällsgrupp genom symboliskt våld befäster sin dominans. Lättsålda produkter snarare än svårsmält teori.

filip rydén 24

lundagård nr 6 2015

s.22-23 kulturuppslaget.indd 1

ILLUSTRATION: aydin ramezani

Detta låter kanske inte så muntert, men ändå har jag sökt mig från det senare till det förra. För visst behöver samhället både analys och förändring, men jag behöver ett jobb.

Och det vore skönt att efter avlagd examen slippa sitta på systemet och be fjuniga tonåringar om leg.

Jag kände mig rebellisk när jag avgjorde att vi skulle se Lejonkungen hemma hos mig. Än idag är scenen där lille Simba finner sin pappa död och försöker kalla på hjälp ett av de mest hjärtskärande filmögonblicken jag upplevt.

Min väns kinder hade vita saltränder från tårar när hon gick hem. Vi kom överens om att se Bröderna Lejonhjärta nästa gång.

egentligen är vi omgivna av döden.

Varje dag dör människor i krig, av svält och sjukdomar. De dör på sin väg till en bättre värld. I vår relativt trygga del av världen finns döden främst inom kulturen. Deckare med blodiga mord säljer som smör, i ungdomslitteraturen dominerar vampyrer, zombies och dystopier. För ett år sedan grät biosalongerna floder när John Greens cancerkärleksroman The Fault in Our Stars filmatiserades. Samtidigt försöker författaren George R. R. Martin avvänja oss med den trygga tanken om att hjälten alltid triumferar genom att ta död på sina mest älskade huvudkaraktärer på löpande band. Ingen är i säkerhet. Döden kastar sig över oss när vi minst anar det. Lite som i verkliga livet.

Eller? i jenny downhams roman Innan jag dör är sextonåriga Tessa döende i leukemi. Liksom titeln hintar om finns det ett antal saker som Tessa vill hinna med innan hon dör. Exempelvis vill hon ha sex, testa droger och bryta mot lagen.

När jag läste boken i gymnasiet erbjöd den ett spännande sätt att tänka kring livet. Vad skulle vara faran med att bekänna sin hemliga kärlek, att

strandig hypnos Med nya skivan Depression Cherry har amerikanska dream pop-duon Beach House gått i mål. Baltimoregruppen slog igenom 2006 när skivan Beach House hyllades brett och hamnade på hipstersajten Pitchforks lista över årets bästa skivor. Den mystiska, drömska och bitvis mörka musiken har utvecklats sedan dess och har

nu nått en ny nivå på den femte skivan. Skivan bär på den där förlösande känslan av när ett band som prövat sig fram skiva efter skiva till sist fått bitarna på plats. Leta upp den på Spotify eller någon annanstans och låt er hypnotiseras.

gustav wirtén Redigering: Carl Elgenstierna

2015-09-28 02:47

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣

"Älskling, det har hänt en sak. Det handlar om D-Ö-D-E-N."

bigt att marschera vidare. Det finns fortfarande så mycket jag vill göra.

Stolarna fylls en efter en men jag kan inte sitta ner än.

jag tycker att det är så skönt när folk säger som det är. Varför krångla till det? Varför förlita sig på någon form av tankeläsning som majoriteten av oss ändå inte besitter? Det finns inte tid för lögner eller tystnad. Först när vi pratar kan vi hjälpa varandra.

För varje år blir jag allt modigare, även om det går långsamt. Risktagandet är en ständig beräkning. Ånger är nyckelordet. Jag vill aldrig behöva ångra att jag gjorde eller inte gjorde något.

på min låtsas-farfars begravning

satsa på en omöjlig karriärdröm eller strunta i att vara duktiga flickan om det här kanske var sista dagen i livet?

Boken fick mig att fundera kring mod och livets risktaganden. Den gjorde mig även frustrerad. Mitt liv gick inte riktigt att jämföra med Tessas. När livet fortsätter får saker och ting konsekvenser.

Jag kan göra vad jag vill men då måste jag också leva med det. Om jag bryter mot lagen riskerar jag att straffas. Om jag gör bort mig inför en person jag bryr mig om kommer jag troligtvis att behöva träffa hen igen.

jag tänker ofta i risker. Vad riskerar jag om jag gör det här? Är det värt det? Vissa saker är lättare att våga än andra. För mig var det inte lika otäckt att skicka in en bok till förlag som att berätta för en kille att jag var kär i honom. Kanske handlar det om att visa sig sårbar. Kanske är det därför som ämnen som döden är svårare att prata om.

Det väcker känslor och blir personligt. inte heller i studentlivet verkar det finnas särskilt mycket plats för att prata om döden eller annat som kan kännas

jobbigt. Döden är (eller borde åtminstone vara) avlägsen för oss och blir kanske därmed enklare att slå ifrån sig. Det talas ofta om att unga människor upplever sig som odödliga och på många sätt är det också så det känns. Det är inte meningen att vi ska gräva ner oss i någonting som förhoppningsvis inte kommer att hända på många år.

till våren tar jag min masterexamen och då kommer studentlivet för min del att vara till ända. Det är alltid sorgligt när en epok i ens liv tar slut. Det handlar om att lämna en del av sig själv bakom sig med vetskapen att den aldrig kommer igen.

Framtiden är oviss men vi vet vad som väntar. Eller åtminstone vad som förväntas. Stabilt jobb, stabil relation, stabil boendesituation. Kanske barn. I slutet av min studietid förväntas jag att vara på det klara med vad jag vill. För varje nivå jag passerar ger jag riktning åt mitt liv.

Stoppar på mig nya ingredienser.

Nu ska vara jag vara färdigbakad och det skrämmer mig. Jag är rädd för att fastna. Rädd för tryggheten och det bekväma. Det är skönt att sitta ner och job-

dansk litteratur - en fluga Litterära trender kommer och går. På den årliga bokmässan försöker Rum för poesi under ett seminarium att överbevisa mig om det motsatta. Att den starka litteraturtrenden just nu, dansk litteratur och framförallt dansk poesis osedvanliga uppmärksamhet i Sverige, inte skulle vara är en fluga. Jag är inte övertygad. Dansk litteratur uppmärksammas i Sverige just

pratar prästen om att döden kanske är värst på så sätt att den tvingar oss till att konfrontera oss själva. Våra egna liv. Vår egen dödlighet.

Jag tänker att det enda jag kan göra är att vara sann mot mig själv. Följa mina drömmar, våga försöka. Inte pressa mig in i en mall för att passa någon annan.

För det är mitt liv. Och jag vet inte om jag får en andra chans.

efter min klasskompis brors begravning tar jag tåget hem. När jag stiger av på perrongen står min bästa vän där. Vi har inte stämt träff och jag vet inte vart hon är på väg. Kanske ska hon egentligen gå på det tåg jag just stigit av.

Hon frågar om allt är okej. Jag nickar. Tänker att alla måste tro att jag är en känslokall psykopat.

Hon ger mig en kram. Håller mig hårt.

Och jag vet inte varför.

Men då gråter jag.

text emma andersson foto jonas jacobson

hästhunk söker

nu som enbart dansk litteratur, inte som litteratur. Ett om något starkt tecken på att det är just en fluga som snart flugit förbi. Så skynda att läsa. Inom en snar framtid kommer ingen längre varken prata om eller läsa t.ex. Asta Oliva Nordenhof och Victor Boy Lindholm.

magdalena rozenberg

I årets upplaga av Bonde söker fru har hästhunken kommit in i bilden. Och visst är det väl fint att även han söker kärlek. Men nog har programmet förändrats lite när det inte längre är den lilla mysfarbrorn som tittar på en genom rutan, utan en hipp 20-åring med backslick? Om jag hade velat se det hade jag tittat på The bachelor, kära tv4.

anna folkesson

lundagård nr 6 2015

s.22-23 kulturuppslaget.indd 2

25

2015-09-28 02:48

nöje

Ballare baler illustration: cecilia hansson

Okej, vi vill veta, vem var personen som gick in i Stora salen eller Lilla fest och tänkte ”Shit, här skulle jag vilja äta pyttipanna och dansa till Veronica Maggio?" Kulturredaktionen tipsar om balkoncepten som vi önskar att någon snodde från oss.

TÄNK HARRY POTTER

TÄNK BARN

Magi, vänskap, spänning. Det är de viktigaste ingredienserna i såväl Harry Potter som en bra bal.

Välj ett tema (till exempel ”Hogwarts”) och anpassa allt efter det.

Låt gästerna dra placering ur en maläten sorteringshatt och ha små aktiviteter som de kan utföra på temat. Hyr ett band som inte spelar nationsklubbmusik. Låt alla komma i trollkarlssärk.

Bjud in några barn att testa balen.

De kommer våga säga till när maten är äcklig och de kommer att säga som det är om de alkoholromantiska sångerna – att de bör skrotas inte främst på grund av moral, utan för att de är fruktansvärt tråkiga. Dessutom kommer de att motverka stelhet genom att placera sig utifrån favoritdjur och göra sina egna medaljer.

"Låt alla komma i trollkarlssärk"

virve ivarsson

SKIPPA BALEN

PARDANS

KÖFRITT

Jag önskar egentligen att man kunde skippa hela balen och bara få köpa biljett till lunchen. Det är ändå den som är roligast. Det är avslappnat, man får skippa jobbiga, obekväma och framförallt varma finkläder, och det är alltid ett najs band som spelar. Jag menar Vengaboys! Cascada! Den nation som kan få Hanson Brothers har mitt medlemsskap forever.

Jag tycker att det borde införas mer pardans på balerna. Pardans är underskattat. Jag vill bli uppbjuden, förd ut på dansgolvet och swept away. Jag vill låtsas att jag är med i Let’s dance och få högst poäng av Tony Irving. Ge oss ett par timmar att bjuda upp och virvla runt innan pardansen ersätts av sedvanlig fistbumping och fylletwerking.

Man har gjort sig fin, köpt ny outfit, och lagt ner mer tid på att fixa håret. Man är redo för bal. Men så är det dags att bege sig och vad händer? Jo, det är kö. Alltså jag vägrar. Jag drömmer om en köfri bal och det måste finnas en lösning. Dagen vi bara kan glida in på eftersläppet utan att tryckas mot stängslet i regnet bjuder jag alla på shots. Jag lovar.

REVOLUTIONSBAL

DYLANBAL

GRISBAL

Huruvida Smålands nation är beredda att omfamna balkonceptet är kanske oklart, men undertecknad tycker åtminstone att balmiljön skulle må bra av en revolutionär touch, med röda vajande fanor, Marx-skägg och tal riktade till de av armod plågade massorna! Det hade den gamle rumlaren Friedrich Engels knappast bangat i alla fall.

Jag tycker att det är ett problem att vi pratar alldeles för lite om Bob Dylan här i Lund. Visst, vi är några få tappra eldsjälar som ser till att inga andra ämnen dryftas, men jag känner att det är dags att vi får vad vi förtjänar – vår egen Dylan-bal under vilken ingen får tala om annat än sina intima relationer till geniet. För Guds skull Studentlund, lös det här snarast!

Många är det som har glatts åt nyheten att Storbritanniens konservative premiärminister David Cameron ska ha placerat en av sina intimare delar i munnen på död gris under sin universitetstid. Jag tänker att vi kan arrangera en traditionell grisfest i AF-borgen för att hålla minnet vid liv av detta fantastiska rykte.

Skulle kunna bli spexigt.

24

lundagård nr 6 2015

s.24-25 Nöjee.indd 1

"Låtsas att jag är med i Let's Dance."

jessica gustafsson

"Skulle må bra av en revolutionär touch."

marcus b lesseur Redigering: Filip Rydén

2015-09-28 02:52

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣ foto: christina zhou

3 tips TILLBAKA TILL FRAMTIDEN

I år är det 30 år sedan del ett av science fiction-trilogin Tillbaka till framtiden, skriven och regisserad av Robert Zemeckis hade permiär. För att fira detta mästerverk bjuder biografen Kino i Lund in till ett filmmaraton den 21 oktober 2015. (Dagen då Marty och Doc landar i vår tid i Tillbaka till Framtiden 2). Ta tillfället i akt och se hur man förr inbillade sig att nutiden skulle se ut.

tindra englund

UPPRORETS FILOSOFI Risken att bli blöt verkar vara det sista tjejerna i Lugi Lions Rugby Club har i tankarna.

Tackla studentlivet Rugby är den snabbast växande sporten i Sverige. I Storbritannien är världsmästerskapen i rugby just nu i full gång och för Lugi Lions Rugby Club är det i början på oktober dags för seriespel.

Det hänger regn i luften över Lunds Centrala IP, ett stenkast bort från järnvägsstationen.

Risken att bli blöt verkar vara det sista tjejerna i Lugi Lions Rugby Club har i tankarna.

Bland många andra idrottsentusiaster har de i sitt eget hörn av idrottsplatsen fullt fokus på träningen.

– Vem som helst kan komma på våra träningar och prova på helt gratis, inga förkunskaper krävs, säger tränaren Ross Watson.

Lugi Lions Rugby Club växer stadigt och stora rugbylag finns även i Helsingborg och Malmö. Ross Watson tror att det ökade intresset delvis beror på stora rekryteringssatsningar från klubbarna den senaste tiden. Spelaren Martina Vivlund tror även att det kan bero på att det numera går att se rugby på TV i Sverige, och att sporten nästa år återinträder som OSgren.

Många av medlemmarna i Lugi Lions Rugby Club är studenter. Ross Watson och Martina Vivlund är båda före detta studenter vid Lunds Universitet. De menar båda två att rugbyn ger färdigheter att ta vara på även utanför planen.

– Samarbetsförmågan och lagkänslan kan du lätt applicera på dina studier. Man lär sig att inte tänka "jag måste gör allt, det är mitt fel om vi inte lyckas" som en individuell idrottare kanske gör, utan istället tänka utifrån en grupp, säger Martina Vivlund.

Först var Martina Vivlund och hennes kompis intresserade av amerikansk fotboll,

men när de upptäckte att det inte fanns några damlag gick de vidare till rugbyn. För tränaren Ross Watson, som kommer från Manchester, var rugbyn given från början.

– Rugby är en stor sport i Storbritannien, jag började spela i skolan när jag var 11 år. Jag gillar kontakt och lagarbete, det är därför jag har fortsatt med just rugby.

Med kontakt menar Ross Watson det som rugbyn kanske är mest känd för – tacklingarna, fällningarna och brottningsmatcherna om bollen. Är det så att rugbyspelare gillar att ta ut sina aggressioner på planen?

– Alltså, ja. Om man har haft en dålig dag i plugget eller på jobbet så kan det vara skönt att komma till träningen och bara tömma ut sin energi och jobba på adrenalin. Att komma från friidrotten, där det inte är någon kontakt alls, till rugbyn och få sätta de där första perfekta tacklingarna ute på planen... det lever man på länge, säger Martina Vivlund.

För 20 ynka riksdaler kan du se Tiina Rosenberg, som en del i Aning:s föreläsningsserie, ta sig an ämnet ”uppror” på Månteatern den 5 oktober. Vad betyder det egentligen att vara upprorisk? Och är inte allt provokativt redan gjort?

anna folkesson

FROSSA I ANNIKA NORLIN

I år är oktober utan tvekan Annika Norlins månad. Den 9:nde oktober samlar hon för andra gången någonsin sina båda alteregon, Hello Saferide och Säkert! för en potentiellt episk spelning på Malmö Live. Och dagen därefter tar hon upp kampen med Håkan Hellström då Smålands nation under klubbkonceptet En vän med en klubb anordnar en kväll som helt är tillägnad hennes musik. Det ser ut att bli en bra månad, helt enkelt.

virve ivarsson

missa inte…

Damlaget samlas ute på planen och träningen drar igång. De övar på slängtacklingar varvat med armhävningar. Det märks tydligt att alla vardagsbekymmer har lämnats vid sidlinjen.

text hedvig wrede foto christina zhou

Lugi Lions Rugby Club Vad Spela eller titta på rugby.

Var Lunds Centrala IP. När Två gånger i veckan för både män och kvinnor.

… Malmö Arab Film Festival, världens största arabiska filmfestival utanför arabvärlden, som pågår den 3-5 oktober. Alla de största filmstjärnorna och regissörerna kommer till Malmö och helgen fylls av arabiska filmer, som annars sällan visas på skånska biografer. Ta chansen och vidga dina vyer! filip rydén

lundagård nr 6 2015

s.24-25 Nöjee.indd 2

25

2015-09-28 02:55

debatt

”Universitet bör engagera sig för flyktingarna” Universitet vill vara en kunskapsproducent och får då ett samhällsansvar.

Lunds universitet bör engagera sig för flyktingarnas sak och rätten till asyl, menar Amin Parsa och Niklas Selberg, doktorander vid juridiska fakulteten.

Varje generation av mänskligheten blir ihågkommen för sina tragedier och för hur den agerade mot dem. Vår tids tragedi – visserligen inte så annorlunda från äldre tiders – är de omätbara katastrofer som drabbat de som flyr från väpnade konflikter.

Under de senaste veckorna har det framförallt handlat om att krigen i Syrien och andra delar av Mellanöstern har tvingat miljoner människor att söka en fristad på annat håll.

Som en följd av den europeiska migrationspolitiken och lagstiftningen avlider många av dessa flyktingar under resan hit. Europa är inte oskyldigt i skapandet av de katastrofer som dessa människor flyr från.

Katastrofen förvärras emellertid av gränsregimens grymhet.

på flykt från krig och ockupation runt om i världen. Göteborgs universitets rektor menar att ”det är universitetets ansvar att bidra till ett öppet och inkluderande samhälle”.

Malmö högskolas akademiska ledarskap har arrangerat möten under rubriken ”Hur kan universitetet engagera sig och stötta flyktingarna?”. Dessutom; historiens dom blev rätteligen hård mot de av våra studenter som under andra världskriget agerade mot judiska flyktingar.

varför ska universitetet agera? Akademin uppfattar sig inte bara som en institution som skapar kunskap/vetenskap/sanning, utan också som en viktig referenspunkt i samhälleliga debatter. Därför bör akademin ta ställning, när den ser grymheter och brott mot mänskliga rättigheter.

Historiska exempel saknas inte. 1970 beslutade Harvard Law School att skjuta upp tentorna för studenter som deltog i manifestationer mot krig. Nyligen rapporterade Washington Post – i relation till Black Lives Matter-rörelsen – att dekanen för juridiska fakulteten vid University of the District of Columbia uppmanat studenter att delta i protester i Baltimore och erbjudit att skjuta upp tentorna för de studen-

"Därför bör akademin ta ställning när den ser grymheter och brott mot mänskliga rättigheter"

rektorn menar att Lunds universitet inte har några särskilda skyldigheter i relation till denna kris. Vi håller inte med. Universitetet bör göra mer än vad det alltid gör, och uttala sig klart och tydligt för ett rättvist och inkluderande förhållningssätt till människor

ter som erbjöd rättslig hjälp till protesterande människor. Dekanen sade till tidningen att den juridiska fakulteten meddelat studenterna att fakulteten gärna såg att de tog del av ”energin och engagemanget” som låg i protesterna.

vi föreslår att Lunds universitet blir en del i svaret på dagens humanitära kris, genom att: – Finansiera och organisera symposium om flyktingkrisen, som bjuder in aktivister från civilsamhället i Europa och Mellanöstern för att dela med sig av sina erfarenheter till akademin, – Ta initiativ till insamlingar bland anställda och studenter, – Visa klart och tydligt stöd för kampanjer såsom ‘Refugees welcome’ – Möt flyktingarna genom att erbjuda dem att del av vår verksamhet, språkkurser, stipendier, kurser och möjligheter att fullfölja forskning och utbildning, – Ta ställning för en långsiktig relation till, och solidaritet med, akademiska institutioner i områden som är drabbade av krig och ockupation.

amin parsa & niklas selberg doktorander, juridiska fakulteten vid lunds universitet

hej! detta är lundagårds debattsida Vill du också nå ut till 38900 studenter med din åsikt? Skicka in din text till lundagard@ lundagard.se och märk den med "Debatt".

Arkivbild från flyktinglägret Moria på den grekiska ön Lesbos.

26

lundagård nr 6 2015

s.26-27 debatt.indd 1

foto tindra englund

Redigering: Tindra Englund

2015-09-28 02:58

få koll på vad som händer på lundagard.se ◣

AF Bostäder: Det behöver vi för att bygga Nya bidrag kommer inte medföra fler bostäder på kort sikt, skriver Henrik Krantz, VD på AF Bostäder.

I våras aviserade regeringen ett stort bostadspolitiskt projekt som bland annat innebar ett investeringsstöd för byggande av små bostäder. Regeringen har dessutom nyligen presenterat ett ytterligare anslag på 300 miljoner kronor för att få igång ett snabbt byggande av studentbostäder under 2016.

fler studentbostäder. Vi vet dock att det kommer ta tid innan vi kan sätta spaden i marken eftersom detaljplanearbetet tar tid. När planprocessen väl är avslutad och kommunen har fattat beslut kan planen överklagas av grannar och andra intressenter. Därefter återstår en ansökan om bygglov vilket innebär ytterligare handläggningstid.

"Enkla moduler som uppförs med tillfälligt bygglov lever inte upp till våra kvalitetskrav"

Vad kan då göras för att öka

att regeringen har fått upp ögonen för den akuta bristen på studentbostäder och vill göra något åt saken men när det gäller byggande finns inga snabba lösningar. Under de senaste åren har AF Bostäder färdigställt nya bostäder åt 400 studenter och vi vill gärna fortsätta att bygga fler. Vi bygger ordentliga hus som skall kunna fungera som studentboende under många år och då är kvaliteten avgörande. Enkla moduler som uppförs med tillfälligt bygglov lever inte upp till våra kvalitetskrav. Självklart kan bidragen medverka till en bättre ekonomi i det enskilda projektet, men de kommer inte bli den förlösande faktorn som får igång byggandet på kort sikt.

tempot? Generellt sett handlar det om att fortsätta den förra regeringens arbete med att försöka minska detaljrikedomen i de regelverk som omgärdar byggandet. Det vore bra om planprocessen kan förenklas ytterligare och om det kan ställs hårdare krav på inblandade myndigheter.

De aviserade anslaget på 300 miljoner kronor skulle kunna göra bättre nytta om det används så att kommuner och länsstyrelser kan korta sina handläggningstider.

Kommunerna skulle till exempel kunna söka bidrag för att anställa fler planarkitekter. Det vore också önskvärt om ett sådant bidrag öronmärks för arbete med planer för studentbostadsprojekt och att det ställs krav på handläggningstider. Så länge dagens brist på studentbostäder kvarstår kommer vi från AF Bostäders sida att göra allt som står i vår makt för att få fram fler bra studentbostäder till en rimlig kostnad.

vi har sedan lång tid identifierat ett antal platser i Lund som lämpar sig för att bygga

henrik krantz, vd af bostäder

det är positivt

Arkivbild, byggstart Vegalyckan foto carl-johan kullving

Kommentarer från lundagard.se

"Det är inte LUS uppgift att leka ”tolkningsdomare” för rätt eller fel i politiska debatter. Ni ger er bara till fullständigt åtlöje via detta svar. Ni borde omedelbart dra tillbaka denna artikeln och be alla lunds studenter om ursäkt för att ni uttalade er politiskt på detta sätt. Partipolitik ska LUS inte pyssla det minsta med.. skärpning!" ... kommenterar "Kalle" på LUS <<Debattsvar: Resonemanget bygger på missförstånd >> "Är det möjligen så att Karlsson är student vid LTH eller Konstnärliga fakulteten och betalar sin kåravgift dit? För jag kan definitivt se ett problem om det är så att Lundagård släpper fram röster som inte erlagt kåravgift. I sådana här fall känns det rimligt att påminna sig om varför Studentlund kom till från första början: för att inte tappa [för många] medlemmar när obligatoriet föll. Utan Studentlund hade sannolikt de flesta kårerna – och Lundagård – gått under." ...kommenterar "Pontus" på studentlivskrönikan <<Det enklaste sättet att kränka en lundastudent>>

fortsätt debattera Vad tycker du? Håller du med eller har detta nummers skribenter helt fel om flyktingar och studentbostäder? Fortsätt debatten på vår Facebooksida eller skicka in din egen text till nästa nummer.

lundagård nr 6 2015

s.26-27 debatt.indd 2

27

2015-09-28 02:58

lunds universitets studentkårer

kårkrönika

Upp studenter uti alla utbildningar!

Det börjar bli höst i Lund, novischperioderna börjar så sakteliga ebba ut och det vardagliga studentlivet rullar på. Tentor ska skrivas, kurser ska avslutas och timmarna kan ibland bli ändlösa på biblioteken.

Kom ihåg att om du har några funderingar kring vad ni har för rättigheter och universitetet för skyldigheter i samband med examinationstillfällen kan du kontakta din kår och få mer information.

För kårerna i Lund har verksamhetsåret på riktigt satt igång och det är mycket som kommer hända under året som kommer. Under hösten kommer vi släppa en rapport om just studieplatssituationen på universitetet där vi både behandlar hur vi definierar en studieplats och inventerar hur många studieplatser som faktiskt finns på universitetet.

Paxsystemet för en studieplats på universitetet i tentamenstider är inte helt olikt paxsystemet för solstolarna på en mallorcacharter, det gäller att vara ute i god tid för att få tag i en. Vårt mål är också att släppa en rapport framåt om vad vi önskar se av det högskolepedagogiska arbetet på universitetet, det vill säga hur väl våra undervisande forskare arbetar med att vara den bästa läraren för oss studenter.

arbeta proaktivt med exempelvis rapporter och påverkansarbete, men också reaktivt som när våra studenter behandlas fel och vi ser att studentrösten gör skillnad.

I Lund börjar sommaren släppa taget , men hösten fångar upp oss. En ny vardag väntar som leder till nya möten, stimulerad kunskap och nya möjligheter. Studenter och forskarstuderande är nu i full gång med studier, forskning och undervisning. Det uppstår en hel del möten mellan studenter och forskarstudenter i undervisning och i den akademiska vardagen.

Många forskarstuderande under visar i olika kurser och möter på det

foto Dimitris Kalandranis

De senaste veckornas nyheter om människors som flyr för sina liv från krig och förtryck över osäkra och livsfarliga vägar in i Europa har diskuterats flitigt på alla håll i den samhälleliga debatten. Så även inom akademin. Det är lätt att känna sig uppgiven och handfallen inför detta som nu sker. Men steget till engagemang är inte långt. Engagera dig i din kår och påverka den att påverka universitetet, kommunen och andra delar av samhällskroppen. Lärosäten kan göra mycket för att ta sitt ansvar för situationen idag, att driva på för att förenkla validering av internationella betyg, ta emot utsatta akademiker från andra länder och ge dem fristad, möjliggöra fler stipendier för studenter från utomeuropeiska länder och så vidare. Det, och mycket mer, kan vi i studentrörelserna tillsammans påverka.

" Engagera dig i din kår och påverka den att påverka universitetet, kommunen och andra delar av samhällskroppen."

Kårerna i lund har som mål att både

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

cecilia skoug ordförande lus

Ofta är forskarstuderande och studenter i olika faser i livet. Dock är styrkan av att arbeta tillsammans i klassrummen, i projekt och i mötesgrupper eftersträvansvärt. Tillsammans kan vi förhoppningsvis förbättra vardagen för alla som studerar vid Lunds universitet. Samt skapa möjligheter inte bara till att utveckla sig själv som människa och lära sig något nytt, utan även möjligheter till att samverka med varandra, och både ge och ta inspiration. Inspiration som för oss människor är en viktig del i stimulansen av inlärningsmomentet.

David Örbring Vice kårordförande LDK

detta är lus

Alla ideella inom studentlivet som ger av sin tid och kraft varje dag.

28

lundagård nr 6 2015

s.28-29 Lus LU.indd 1

lus sparkar Regeringen som satsar på tandlösa kvalitetssatsningar när hela systemet för utbildningsanslag behöver reformeras. Som att laga en punktering med silvertejp.

Kristine Lund Vice kårordförande LDK

Patrik Norrman Språkrör Studentkåren Konstnärliga Fakulteten

foto: Jens Hansen

lus kramar

foto:Doktorandkåren

Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

foto:Doktorandkåren

linnea jacobsson vice ordförande lus

sättet en hel del studenter. I undervisningen kan utvecklad dialog och kommunikation mellan studenter och lärare vara en del av den högskolepedagogiska tanken. Det händer ofta att doktorander deltar i konferenser och lär sig ny rön i deras ämne, innan det dyker upp i textböcker och tidskrifter.

Forskarstuderande kan dela denna information med studenter. Samtidigt har studenter ett fräscht och unikt perspektiv som forskarstudenter kan använda för att tänka i nya banor när det gäller deras forskning och undervisning. Ytterligare en fördel med att arbeta tillsammans är att det kan forma mentorskap och förtroende.

Studenter kan till exempel ha lättare att fråga forskarstudenter om stort och smått än mer etablerade lärare på universitet.

2015-09-28 03:01

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Omtvistade rankingar har betydelse Under september månad har två världsomspännande universitetsrankingar publicerats och Lunds universitet kommer väl ut. Med tanke på de tusentalas läsosäten som finns i världen (enligt European University Association, EUA finns det ca 17 000 lärosäten i världen) är det naturligtvis mycket bra att rankas lite under eller lite över de 100 bästa, även om metodologin ofta ifrågasätts. Konkurrensen ökar globalt och flera universitet har som uttalat mål att befinna sig bland de 50 eller 100 främsta i världen. Något sådant mål har dock inte Lunds universitet.

Det finns många organisationer och företag som rankar universitet utifrån olika aspekter.

Vissa är inriktade på att försöka ge en helhetsbild av lärosätet, medan andra kan vara specialiserade på vissa utbildningar eller ämnesområden.

En ranking bygger på att väga samman ett antal olika värden som beskriver det man vill ranka. Det kan vara allt från antal forskningspublikationer eller nobelpristagare till antal lärare per student eller enkätundersökningar för att få uppgifter om vad lärare och forskare tycker.

Ingen ranking kan emellertid ge en fullständig bild av kvaliteten vid universitet. De flesta lägger mer tyngd på forskning än utbildning.

Men rankinglistor är inte oproblematiska.

Universitetens verksamheter är komplexa men de kommersiella rankinginstituten mäter bara vissa delar av verksamheten. Resultatet av rankingarna beror på vilka indikatorer som väljs och hur de viktas. Det är mycket svårt att mäta och kvantifiera kvalitet i sig själv och därför används olika kvantitativa indikatorer som i vissa fall ligger långt från vad som upplevs som

kvalitet. Rankinginstituten förändrar dessutom ofta sina sätt att mäta och redovisar inte alltid hur de har gjort. Detta är den huvudsakliga anledningen till att placeringarna förändras från ett år till ett annat. De faktiska skillnaderna kan vara mycket små vilket ändå kan ge stora skillnader i placeringar.

På senare år har mediernas intresse för att skriva om rankingslistor ökat och listorna får stort genomslag både i Sverige och internationellt. Trots att många universitet är kritiska till dessa rankingar så påverkar de människors bild av och inställning till universiteten. Inte minst för den internationella rekryteringen har rankingplaceringar stor betydelse när studenter ska välja vilket utländskt universitet de ska söka sig till. Internationella studenter kan ibland bara garanteras stipendier om de väljer att studera vid ett universitet som är topprankat.

Läs mer om universitetsranking och Lunds universitets placeringar på: http://www.lu.se/ranking

Förverkliga dina idéer vid Lunds universitet Har du hört talas om Fitness 24/7, den osynliga cykelhjälmen Hövding, eller Getraw snack bars? Alla är exempel på studentidéer som uppstått vid Lunds universitet.

Universitetet har ett stort stödsystem för studenter som vill starta företag eller projekt. Vi erbjuder rådgivning, utbildningar inom entreprenörskap för studenter från alla fakulteter, gratis kontorsplats upp till ett år, ekonomiskt stöd och inspirerande mötesplatser där du kan utveckla ditt nätverk. Du kan ha lösningarna till framtidens utmaningar.

Besök www.lu.se/startaegetsomstudent för att få reda på mer om hur Lunds universitet kan hjälpa dig att förverkliga dina idéer.

WWW.LU.SE

s.28-29 Lus LU.indd 2

2015-09-28 03:02

lundagård söker medarbetare

En sista hälsning som räddar liv

▶Skribenter ▶ ▶Fotografer ▶ ▶Indesign ▶ och Photoshop

- illustratörer - grafiker - redigerare

Din minnesgåva gör stor skillnad.

Kontakta oss på 010 –199 33 00 eller lakareutangranser.se Tack för att du hjälper oss att rädda fler liv.

SKICKA CV, PERSONLIGT BREV OCH ARBETSPROVER TILL LUNDAGARD@LUNDAGARD.SE PG: 90 06 03 – 2

10% studentrabatt på alla behandlingar Välkomna!

Leg. tandläkare Mats Larsson • Leg. tandläkare Heléne Frid Stora Södergatan 3 • 046-14 10 92 • tidbokning@tandlakare-larsson.se www.tandlakare-larsson.se

Du sköna digitala värld TVÄRVETENSKAPLIGT LUNCHSEMINARIUM OM HUR DIGITALISERINGEN FÖRÄNDRAR OSS Torsdag 15 oktober kl. 10.30 –12.30 på Mejeriet

Kom och lyssna på Vetenskapsradions seminarium

Talare: Agneta Gulz, Anders Persson, Per Runeson och Thomas Kaiserfeld Moderator: Ulrika Björkstén Programledare: Camilla Widebeck Insläpp från kl. 10.00 Fri entré. Välkommen!

Från flyglarm i Aleppo till fika i Alingsås.

Just nu väntar många asylsökande i Sverige på besked om sin framtid.

Tiden på asylboendet blir ofta lång och oviss, med få aktiviteter och lite stimulans. För att bryta sysslolösheten och ta ett första steg mot ett nytt liv, finns Röda Korsets volontärer på plats för språkträning och sociala aktiviteter. Men vi behöver bli fler.

Se våra lediga volontäruppdrag på redcross.se

#integrationipraktiken

s.30-31 Q+serie.indd 1

2015-09-28 03:08

sista sidan q : ludvig sundin (bl)

E

En svirande sprithare som har soffsovande på Samvetet.

En quizzling som går med Lenin-pin på bröstet medan han ordnar snittätartävling på rektorsinstallationen och smaskar i sig skattemedel.

En ung man som rusig av rampljuset en sen natt, iförd sin finaste magtröja, framför Wrecking Ball med Miley Cyrus och går till histo-

illustration : dimitris kalandranis

fter att föremålet länge trugat, tar nu Q till orda och kvädar om Ludvig Sundin, som är sin egen ryktesspridare.

Den före detta ordföranden på Samhällsvetarkåren är en åsiktsmaskin som på senaste tiden LUSat ner sig på poster som styrelseledamot och samordnare i valet av ny rektor.

Han är en förstklassig förståsigpåare inom förenta staternas politik som föll i gråt när sista avsnittet av West Wing klingade ut. Att han inte fick praktik på Washingtons ambassad var deras förlust enligt besserwissern själv.

Likt katten kring het gröt har Morrhoppan länge gått runt denne studentlivsfifflare och när det nu så är dags att skriva hans runa är det många små fåglar som i Q:s öra viskar om ett mer utsvävande leverne under dygnets mörkare timmar:

MORRHOPPAN Även en hoppa måste ibland få leva loppa, men mjau vad det morrats åt hur förra betraktelsen kårrats. Vikariepooler finns inte av detta slag och därför går månadens spinn på temat "Inte ska väl jag".

Inte ska väl en med kalashållplatsen bias behöva lämna ostekt köttfest, utan för utomhusdrinken frias? Särskilt som goa Håkantrollen nu ryktas ta över kontrollen.

Och inte ska väl en dirigent av arbetslösa nördar ha svårt att hitta nån som vill jobba vid hennes sida genom lördar?

rien som en lite rundare version av den twerkande sexikonen.

Q ler i mjugg åt ambitionen att skriva in sig själv i historien och kvädar.

Q kvad: På West Wing han tittar och tittar och tänkte praktikplats, det kvittar för i Lundagård så finns ett vitt hus ändå där rektorn han bjuder på snittar

Inte ska väl högsta bus sina ord i tid behöva skicka när de har såna fotoskillz gömda i sin ficka? Och inte ska väl kattungen i nätet behöva hålla sitt trixkort infrån fester helt förmätet?

it never rains in gbrunka - av fredrik toreblad

lundagård nr 6 2015

s.30-31 Q+serie.indd 2

31

2015-09-28 03:05

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

Lycka för stora och små studenter!

Nu slår vi upp portarna för sprillans nya Vegalyckan. Precis bredvid favoritområdet Studentlyckan har vi och Lundafastigheter byggt nytt för både skola och totalt 172 studenter. Här finns inte bara massor av små kompisar (självfallet alldeles lagom avskilda) utan också superfina kompisboenden, parboenden, enrummare och pentryrum. Tjugo av bostäderna är helt magiska etagelägenheter. Snart kan du söka de nya bostäderna på vår webb. Under tiden fortsätter vi att bygga nytt som är specialanpassat för studenter. Håll utkik efter Nya Kämnärsrätten, Tornatuna och några grejer vi inte kan berätta om än. Må väl, plugga på och sök!

#afbostader www.afbostader.se

s.32 Baksida.indd 1

2015-09-28 03:10