Svenska Djurambulansen 2-2022

Receptet för ett lyckligt liv innehåller inga hemliga ingredienser. Allt börjar med en balanserad och hälsosam kost.

Därför skapade vi Purenatural – en komplett foderserie för hundar i alla livets skeden. Enbart naturliga råvaror av högsta kvalitet – helt fritt från artificiella smakämnen, färgämnen och konserveringsmedel.

Purenaturals valpfoder är framtaget för växande valpars naturliga näringsbehov och finns i två varianter: Purenatural Puppy är det bästa valet för små och medelstora raser medan Puppy Large passar växande valpar av större raser.

Arken Zoo • DjurMagazinet • VetZoo

Våra huvudsponsorer

En stark framtidstro

Det är onekligen prövningarnas tid. Inom föreningen hanterar vi det genom att se över hur sta diga vi är när det blåser motvind. Tillsammans går vi därför igenom våra styrkor, svagheter, möjligheter och eventuella hinder – allt för att säker ställa att föreningen står stark oavsett med- eller motgång och att vi ska kunna finnas kvar inte bara nästa år utan även om hundra år.

Det är också fantastiskt att se att människor går från tanke till handling i stället för att bli förlamade av oro, det märker vi genom att extra många nu vill bli vo lontärer. Är vi människor kanske till och med bättre i motgång än i medgång? Jag tror att det finns en balans, i med gång bygger och stärker vi oss så att när motgångarna kommer är vi för beredda, åtminstone för det vi kan förbereda oss på.

SVENSKA DJURAMBULANSEN

Ansvarig utgivare: Camilla Larsson, Svenska Djurambulansen

Produktion: J2media AB Argongatan 3 431 53 Mölndal www.j2media.se

Layout: Marjut Molén, molenmarjut@gmail.com

Annonsbokning: J2 Media AB

Tel: 0707-58 66 87

E-post: info@j2media.se

Tryck: Ringöns tryckeri

Upplaga: Tidningen distribueras till samtliga års- och månadsgivare i Svenska Djurambulansen, total upplaga 13 000 ex

Foto framsida och inne i tidningen: Linda Otterstedt

Vi är noga att värdesätta och vara tacksamma för det vi har: våra fantastiska vo lontärer, givare och brukare. Vi stöttar och peppar varandra och gör allt för att kunna finnas därför djur och djurägare som behöver oss.

Extra viktigt att vi värdesätter det goda

I oroliga tider tycker jag att det är extra viktigt att vi värdesätter det goda, i stort som smått, som exempelvis att många valde bort sitt lördagsgodis under okto ber och skänkte den pengen till fören ingen. En peng som genom er alla blev så stor att vi nu kan köpa in nya vinterdäck till alla bilar. Är det inte helt fantastiskt?

Jag tror också att vi behöver en stark framtidstro, att vi har har hopp om att det till och med kan komma att bli bättre än inn an. Inom föreningen har vi en enormt stark framtids tro och jag vill dela med mig av det ljuset och hoppet till dig, för tillsammans så bidrar vi alla till att fören ingen ska finnas – idag och om hundra år.

Camilla Larsson

Organisationsansvarig

Foto: Linda Otterstedt

Svenska Djurambulansen är en ideell volontärverksamhet med uppdraget att hjälpa djur och djurägare i nöd genom en säker och professionell trans port till veterinär eller annan lämplig instans. De som kör djurambulanserna gör det utan ersättning, helt ideellt på sin fritid. Föreningen grundades 2008 i Göteborg och finns sedan 2011 även i Stockholm. Föreningens mål är att växa vidare till fler platser i Sverige, och bli en av Sveriges mest erkända djurhjälpsinstanser för att främja djurs trygghet, hälsa och minska onödigt lidande. Alla utryckningar som Svenska Djurambulansen gör är kostnadsfria tack vare donationer från privatpersoner och företag, årsgivare och månadsgivare. Föreningen får inga statliga bidrag.

Styrelse

Här är Svenska Djurambulansens styrelse, och precis som volontärerna jobbar de ideellt utan ersättning för styrelsearbetet. Styrelsen väljs på två år med undantag för ordförande som väljs på ett år. Du kan läsa mer om vår styrelse på hemsidan.

Nils Holmgren Vice Ordförande/Kassör

Johan Söderström Ordförande

Eva Qvistgaard Ledamot

Per Engelbrekt Suppleant

Hans F Gustavsson Ledamot

Tony Johannesson Suppleant

Magdalena Nordenwall Ledamot

Felicia Wersén Ledamot

Agge Sjöbom Ledamot

Sara Vicini Sekreterare/Suppleant

Stefan Roos Ledamot

18-åriga katten Tigger har länge varit kung på innergården där han bor. Den stora röda blandningen av svensk bondkatt och norsk skogskatt är en älskad individ i bostadsområdet. Han ses ofta ligga i buskarna och hålla koll på allt som rös sig utanför sin bo stad. Grannarna får ofta böja sig ner och titta under sina bilar innan de åker iväg. Att dessutom se honom fritt följa med matte Jeanette Johansson och Jack Russel-kompisen Diva på promenad, är en syn som många i området fått uppleva.

En morgon i slutet av sommaren 2021 följde han som vanligt med matte ut när hon skulle till jobbet. Men denna dag blev inte lika lugn som den brukade bli

för varken Tigger eller matte. – Det hade inte gått mer än några timmar på jobbet innan jag fick ett samtal om att Tigger var svårt skadad och att jag behövde komma hem på en gång, berättar Jeanette.

Jeanette skyndade sig hem så fort hon kunde, och synen som mötte henne är en syn hon sent kommer att glömma. Tigger hade blivit biten över ryggen, troligtvis av en stor hund eller en räv, och blödde rejält. Matte blev skärrad över skadorna på hennes älskade katt och torkade försiktigt av honom lite med en handduk för att lättare kunna se omfattningen. Trots de svåra skadorna till trots höll sig Tigger hela tiden lugn.

Då hon hade hört talas om Svenska Djurambulansen tidigare ringde hon numret direkt för att få hjälp med transport. Snart var chaufförsvolontären på plats och kunde transportera Tigger och matte tryggt till närmsta djursjukhus.

– Jag var ju såklart väldigt orolig i bilen, men kvinnan som kom var så fin. Hon visade att hon respekterade både mig och Tigger och vår situation. Hon lät mig prata när jag ville och lät mig vara när tankarna snur rade. Det var väldigt skönt att ha henne

vid min sida under färden, säger Jeanette.

När de kom fram till veterinären fick Tigger komma in på en gång. Han blev tvungen att stanna över natten och syddes med flera stygn, men matte kunde hämta honom redan nästa dag. Tigger hade på den korta tiden på djursjukhuset lyckats charma personalen och blivit känd som ”snälla Tigger”. Så med sig hem fick han inte bara mediciner, utan också en skriven hälsning från personalen där de önskade ett snabbt tillfrisknande och hade ritat ett hjärta.

I dag mår Tigger bra och hans sår har läkt helt. Även om han inte hälsar på de som sitter på bänkarna på innergården eller besöker grannarna för en bit skinka lika ofta som förr, så är han fortfarande i allra högsta grad samma katt.

– Han är lite seg i benen och hoppar inte upp på saker lika mycket längre – han fyller trots allt 19 i år. Men om han tidigare var kung på gården så är han i dag istället kung över soffan, säger Jeanette.

Hon berättar också att hon är mycket tacksam över den hjälp hon fick från Svenska Djurambulansen under den dramatiska dagen.

– Ni ska ha en eloge för att ni har så bra chaufförsvolontärer. Kvinnan som hjälpte oss var världens raraste och körde fint hela vägen, avslutar Jeanette.

En volontär i rampljuset

Ammis Reiman

Ålder: 56

Bor: Nacka, Stockholm

Djur: Inte för tillfället. Jag har haft flera djur tidigare, men hjälper nu andra med deras.

Omtänksam och pålitlig är två ord som beskriver vår volontär Ammis. Med en ständig önskan och strävan om att alltid göra det som krävs för djurens bästa, sätter sig Ammis mer än gärna bakom ratten så ofta hon kan. Hon är typexemplet på att talesättet ”Alla hjältar bär inte mantel” stämmer för de som verkligen vill göra gott. Här får du lära känna henne lite mer.

Hur länge har du varit volontär för Svenska Djurambulansen?

Jag började som chaufförsvolontär för två år sedan.

Hur kommer det sig att du blev volontär för just Svenska Djurambulansen?

Jag alltid älskat djur – att hjälpa dem när de behöver känns naturligt för mig. Sedan tycker jag hemskt mycket om att köra bil och är bra på att hitta i Stock holm. Tack vare att jag har egen firma finns möjlighet för mig att anpassa mina tider. Jag kom till en punkt där jag kände att jag ville fylla dagarna med någonting mer och valde då att söka till Svenska Djurambulansen.

Vad innebär ditt arbete i organisationen och hur känns det efter ett arbetspass?

När jag var 10 år hittade jag en kanariefågel som jag bestämde mig för att rädda. Jag tog mig som barn också an uppgiften att rädda möss som katter tagit. Att bli chaufförsvolontär innebär egentligen en fortsättning på den där 10-åringen som fick hjälpa djuren. Att bistå någon som annars skulle varit hjälplös, det innebär kärlek i hjärtat. Man får vara en superhjälte för någon. Efter varje arbetspass längtar jag bara till nästa och tänker att ”jag ska bara sova, sedan kan jag ta ett pass till”.

Vad betyder djur för dig och var kommer intresset från?

Kärleken till djur måste vara medfött. Jag hade aldrig djur när jag var liten, men har alltid känt en närhet till dem. Om man är öppen för att lyssna till djuren, oavsett om det är minsta mus eller största tiger, tror jag att man kan lära sig mycket om att vara fri, att inte döma andra eller situationer. Det är vad djur representerar och betyder för mig: frihet. Jag hittar mig själv tillsammans med djur, hittar tillbaka till ett inre lugn.

Text: Martina Svensson

Foto: Linda Otterstedt

NÄR EN TRYGG RESA BETYDER ALLT

MIMSafes produkter är skapade med kärlek och omsorg för djuren. För oss är det självklart att alla i bilen reser säkert. Även den som har sin plats längst bak i bilen. Fundera en stund. Vi tror att du tänker likadant som vi. www.mimsafe.com

www.svenskadjurambulansen.se

Bakom kulisserna:

Mer än en säker transport

En transport där såväl djur som djur ägare känner sig trygg är en av de viktigaste delarna i Svenska Djuram bulansens verksamhet. Rätt utrustning och säkert körande är självklart en viktig del i detta. Men kikar man bakom kulisserna så inser man snabbt att transporten är mer än så, och hur den genomsyras av verksamhetens tre värdeord: Helhjärtat, empatiskt och professionellt.

Varje dag möts chaufförsvolontärerna av larm som kan vara både akuta, allvarliga eller där ett djur behöver transport till sin sista vila. En av de som vet vad det innebär att vara chaufförsvolontär vid larm som dessa är Anki Gillbro som varit volontär inom Svenska Djurambulansen sedan 2019. Hon beskriver hur hon bemöter de svåra larm hon rycker ut på.

– När man får ett samtal där man hör att det är en svår skada så undrar man såklart vad man kommer att mötas av på platsen. Både vid dessa larm, och larm där djuret ska föras till veterinär för sin sista vila, gäller det att samla ihop sig och se till att hålla sig lugn och stark för både djuret och djurägaren, säger Anki. Som chaufförsvolontär finns en djupt rotad kärlek till djuren. Under tuffa och sorgliga stunder kan man många gånger gå till sig själv och tänka på vad man hade önskat om man var i samma situation. Chaufförsvolontärerna bidrar med en förståelse som man

kanske inte alltid kan förvänta sig i andra svå ra situationer som man står inför i livet. Både de och djurägarna har kärleken till djuren gemensamt. Att leverera en trygg transport som ger djuret bästa möjliga chans om det är en svår skada, en värdig resa om det är till den sista vilan, samt att stötta och bemöta männ iskan blir en naturlig del i processen.

– Som djurägare vet jag hur jobbigt det är när ens husdjur inte mår bra eller är på väg att lämna en. Jag ser själv min hund som en förlängning av mig, skulle jag förlora honom så förlorar jag även en del av mig, berättar Anki och fortsätter. Det är en oerhört svår sak att trösta. Men det vi som chaufförsvolontärer kan göra i dessa situationer är att finnas tillgängliga, och att prata och krama de som behöver det.

Anki berättar också att det är viktigt att inte ta ut en dålig utgång i förskott. Hon minns särskilt ett av hennes första larm där en katt på 7–8 kg trillat ut genom fönstret på tredje våningen. Efter en skyndsam transport mitt i natten och undersökning visade det sig dock att katten var helt utan skador.

– Jag vet inte vem som var gladast; matte som hade en oskadd katt eller katten för att den kunde åka hem tillsammans med sin matte igen, säger Anki.

En annan som vet hur det är att behöva hantera larm med tuffa förutsättningar är Per Engelbrekt som är chaufförsvolontär och jouransvarig inom Svenska Djurambulansen. Han ser på de mer utmanande lar men inte bara som sorg liga, utan som en unik möjlighet att möta männ iskan och leda denne ge nom processen.

– Jag har arbetat som väktare i 20 år och genom det yrket fått ta hand om många individer i svåra situationer. Att möta människan och djuret genom våra ledord – helhjärtat, empatiskt och professio nellt – kan vi erbjuda en trygghet även emotionellt.

För mig är det viktigt att först hantera situationen och ta känslorna efteråt. För känslorna kommer att komma, säger Per.

Per berättar också att det inte alltid är ord som be-

hövs i stunden, utan att det viktiga är att finnas där för djurägaren. Många gånger är det husse eller matte som är mer skärrade, medan djuret håller sig lugnt. Att lägga en arm om deras axel eller bara sitta med dem och gråta en stund, även om det egentligen endast är själva transporten man som chaufförsvolontär har ansvar för, ger väldigt mycket.

Precis som det är viktigt att chaufförsvolontären finns där för djurägaren och visar för ståelse inför dennes känslor, är det också viktigt att volontären tar sig tid att hantera sina egna känslor efter svåra larm. När möjligheten finns kan en chaufförsvolontär därför stanna kvar och prata med veterinär och djurskötare. Att få klarhet i händelsen eller utfallet hjälper ofta till att få ro efter de mer dramatiska händelserna.

Skulle det komma larm tätt inpå som gör att man inte hinner tala med personalen på djursjukhuset, så har Svenska Djurambulansen även ett jourstöd som man kan ringa för att prata igenom vad som hänt. Dessutom är det många som pratar och delar erfarenheter tillsammans med andra chaufförsvolontärer.

– Att vi kan dela med oss av våra erfaren heter är så viktigt, inte bara för att prata av oss utan för att lära av varandra. Man kan aldrig veta vad som möter en på ett larm och det är viktigt att vara lyhörd inför alla som är på plats och stötta de som behöver det. Men samtidigt inte släppa fokus från varför man är där – att ta hand om djuret, berättar Anki.

Som tur är finns det tuffa situationer som ändå slutar bra. Per berättar om en händelse när en uppringare utanför Västra Götaland i panik berättade att deras hund satt en köttbulle i halsen. Då det inte fanns någon djurambulans i närheten fick Per istället instruera via telefon i hur man utför Heimlichmanöver på en hund. Tack vare det kunde hundens liv räddas. Och det är larm som dessa som chaufförsvolontärerna bär med sig och minns efter en tung jourkörning. – Jag växer som människa för varje larm. Att möta, ta mig tid och lyssna på djurägaren gör att man knyter an till dessa människor på ett sätt som man inte gör med andra. Vi möts genom något vi båda älskar, berättar Per.

Text: MARTINA SVENSSON Foto: LINDA OTTERSTEDT

De rekryterar fler djurhjältar

Svenska Djurambulansen har två rekryteringssäsonger per år: en i januari och en i augusti. Men vilka är det egent ligen som arbetar med att rekrytera fler djurhjältar till föreningen? Och hur ser deras uppgifter ut? Här får du läsa om vad som pågår bakom kulisserna från det att en person skickar in en intresseanmälan tills denne blir en färdig chaufförsvolontär.

Rekryteringsansvarig Camilla Söderbaum började som administratör 2018 men sitter sedan 2020 som rekryteringsansvarig i Stockholm. Hon beskriver sitt volontärsuppdrag som fantastiskt rolig och att hon många gånger känner sig lite som gubben i lådan som dyker upp här och var i rekryteringsprocessen. Hennes främsta upp gift är att se till så processen är utformad på bästa möjliga sätt för såväl föreningen som för de nya kandidaterna. Men hon har även ett ansvar gentemot rekryteringsgruppen.

– Jag jobbar för att hålla ihop rekryteringsteamet så att alla jobbar mot samma mål. Sedan har jag också ett nära samarbete med rekryteringsansvarig i Västra Götaland och inför varje ny ansökningsperiod stämmer vi av hur processen ska se ut, berättar Camilla.

Processen man tagit fram för nya chaufförsvolontärer är gedigen och det är inte ovanligt att det tar upp till 6 månader från att skicka in anmälan tills dess att man är färdig för sitt

första egna pass.

– Vi har en utvärderingsdel och en utbild ningsdel som växt fram genom åren. När covid-19 smällde till var vi tvungna att tänka om och göra processen mer digital utan att tappa kvalitet mot kandidaterna, berättar Camilla.

Resultatet av den process som tagits fram har gett väldigt lyckade resultat. Den om fattande information som kandidaterna får, tillsammans med de många steg som följer under utbildningen, har bidragit till att man får fram väl förberedda chaufförsvolontärer med ett stort engagemang för såväl djur som fören ing. Bland de många steg som tagits fram finns informationsmöten, djupintervjuer, referenstagning, kör övningar, medåkning och utvärderingar. Många av mötena sker idag digitalt via Teams, där Camillas

ena katt Saga gärna är med och pratar och gör sig bekant med föreningens nya ansikten. Hennes andra katt, Nova, är inte fullt lika intresserad av digitala möten.

– Det krävs att man är engagerad. Vi vill se till att det finns en långsiktighet i den vi rekryterar, det är trots allt inte ett lätt upp drag man tar sig an som chaufförsvolontär, säger Camilla och fortsätter. Att processen är lång är bra både för oss och för kandi daterna – de blir väl förberedda och vi får samtidigt chansen att lära känna dem.

När Camilla inte engagerar sig i sitt volon tärsuppdrag i Svenska Djurambulansen arbetar hon som mäklarassistent på Individa. Fritiden spenderas med matlagning och fix hemma tillsammans med sambon och de två katterna.

Rekryteringsadministratör

En annan roll inom teamet är rekryterings administratör. Ett volontärsuppdrag som Eri ka Lundqvist i Västra Götaland besitter. Hon, som flera av föreningens volontärer, hittade till föreningen tack vare sin kärlek till djuren.

Erika började 2017 som schema-ansvarig för chaufförvolontärerna, men bytte 2020 roll

och blev rekryteringsadministratör. Hon be skriver rollen – som man säkert kan gissa från namnet – som mycket administrativ där majo riteten av arbetet sköts bakom en dator. Hon är också den första att möta nya chaufförsvolontärer, då hon är den som tar emot alla intresseanmälningar i Västra Götaland.

– Jag går igenom alla ansökningar och kontrollerar att personerna uppfyller våra grundkrav och att de har fyllt i alla uppgifter vi behöver. Sedan bjuder jag in dem till ett informationsmöte, berättar Erika.

För rekryteringsadministratörerna är det mycket att göra speciellt främst i början av en rekryteringsperiod. Men de är också med i bakgrunden och agerar lite som spindeln i nätet genom flera delar av processen. Rollen innebär att man har en övergripande blick över kandidaterna och var de är i rekryte ringsprocessen för att se till så de får rätt in formation i rätt skede, samt att handledarna får schema över när en kandidat ska åka med dem.

– En annan uppgift jag har är att ta emot ut värderingar på nya kandidater och samman ställa dem för att sedan ge all information vidare till rekryterarna som behöver veta hur det går, berättar Erika.

Att föra statistik på antal ansökningar i ansökningsperioderna är också en upp gift som rekryteringsadministratörerna har, och i snitt får man in 15–20 rekryter efter varje informationsmöte.

När Erika inte jobbar med sitt volontärsuppdrag arbetar hon inom sjukvården. Fritiden spenderas gärna med familj och vänner eller ute i naturen.

– Det blir en del påtande med blommor

under vår och sommar och en hel del pro menader. Tyvärr har jag ingen egen hund att promenera med i dagsläget, men jag passar gärna vänners hundar när jag får möjlighet, berättar Erika.

Rekryterare

För att de blivande chaufförsvolontärerna ska känna sig trygga genom hela processen

fortsatt intresserade mellan de olika rekryterarna. Man kontaktar dem och håller in tervjuer, ofta tillsammans med en rekryteringskollega, och ringer även upp refe renserna. Det täta samarbetet inom rekryteringsteamet gör att man får bra koll på processen och kan utveckla den, men också att man får en fin gemenskap inom gruppen och med den nya chaufförsvolontären tidigt. – Det är en lång process och vi är väldigt noga. På så vis kan vi också säkerställa att vi får in rätt personer som har den tillgänglighet, flexibilitet och intresse vi eftersöker, berättar Rebecca.

Uppdraget beskriver Rebecca som pendlande. Under rekryteringsperioderna är det som allra mest där intervjuer och admi nistrativa uppgifter tar upp det mesta av tiden. Mellan dessa perioder är det lugnare och man kan fokusera på att finnas där för kandidaten. Rekryteringsgruppen har en planeringstavla som är mycket omfattande, men som tydligt hjälper dem att se alla steg för varje individuell kandidat.

har de en rekryterare vid sin sida i alla steg.

En av dessa är Rebecca Rundberg som verkar för Stockholms län. Rebecca startade 2020 efter att ha hört talas om Svenska Djurambulansen på sociala medier och sökt volontärsuppdraget som rekryterare.

Rebecca är med från det första informa tionsmötet. Efter detta så fördelas de som är

Till vardags driver Rebecca ett showroom för bilar inne i stan. Fritiden går, förutom Svenska Djurambulansen, till att umgås med vännerna och träna. Men mest tid och energi går just nu åt till hennes 1-åriga hund Rex, en ompla cerad dobbermann som stulit hennes hjärta. – Jag älskar djur och deras välfärd har alltid varit viktig för mig. Att få vara med på den här resan tillsammans med Svenska Djurambu lansen känns fantastiskt, säger Rebecca.

Text: MARTINA SVENSSON Bild: LINDA OTTERSTEDT

FRÅGA OSS

Vilka fågelarter kör ni?

Vi kör alla typer av fåglar. Vilda som tama, stora och små. Alltifrån sjuka undulater till svanar som frusit fast i isen och ugglor som krupit in i skorstenar och inte hittat ut. Gräsänder, sparvhökar, duvor och tranor. Det är bara några av alla de vilda fåglar vi kör och listan kan göras lång. Så länge vi har fått klar tecken från en viltrehabiliterare kan vi transportera fågeln.

Vart transporterar ni småvilt såsom skadade igelkottar och ekorrar?

Det finns viltrehabiliterare runtom i vårt land som gör ett beundransvärt arbete med att vårda och rehabilitera vilda djurarter. Ideella organisationer, precis som Svenska Djuram bulansen.

Innan vi hämtar ett vilt djur är det viktigt att en viltrehabilite rare, med sin expertis, har gjort en bedömning av situationen för att kunna avgöra vad som bör göras för djurets bästa. Vi behöver också veta om de har möjlighet att ta emot djuret för vård och rehabilitering. När vi fått klartecken från viltreha biliterare kan vi transportera djuret.

När det rör sig om småvilt såsom igelkottar och ekorrar transporteras de i Västra Götaland till Kottecentralen som ligger i Nygård, utanför Lilla Edet. I Stockholms län finns Lilla Vilthuset i Norrtälje dit vi kör igelkottar, ekorrar och harpaltar.

Hur många tamdjur hjälper ni varje år?

Under år 2021 transporterade vi 444 katter, 283 hundar, 16 kaniner, 1 hamster och 1 sköldpadda. Totalt hjälpte vi 745 tam djur till vård förra året och vi ser att antalet ökar för varje år som går.

I de fall vi inte har möjlighet att hjälpa till med transport försöker vi alltid att vara behjälpliga över telefon genom att exempelvis hänvisa vidare.

Vem svarar när jag ringer till ert larmnummer?

En del kanske tror att vi har en sambandscentral som delegerar larmen vidare till de djurambulanser som finns till gängliga, men så är det inte. När du ringer till oss svarar våra jourhavande chaufförer. Du får alltså prata med samma volon tärer som sedan kommer ut till platsen för att hjälpa till.

Föreningen har inte de resurserna som krävs för att ha en sam bandscentral. Därför är vi så oerhört tacksamma över våra chaufförers stora insats med att både hantera inkommande samtal och larm ute på plats.

Varje år får vi hundratals frågor från omgivningen och nyfikna djurvänner. Här svarar vi på ett urval. Har du en fråga? Mejla oss på kansli@svenskadjurambulansen.se eller kontakta oss via sociala medier.

Jag har sett att djurambulanserna har en ljusramp på taket. Är det blåljus?

Våra djurambulanser är inga utryckningsfordon med blåljustillstånd. Ljusrampen som sitter på taket är gult blixtljus. Det används för att påkalla uppmärksamhet och varna under arbete vid eller på en trafikerad väg. Om vi till exempel ska hämta upp en skadad katt intill vägkanten, och därför är de gula blixtljusen en mycket viktig säkerhetsdetalj i vårt arbete.

Våra värdeord genomsyrar allt vi gör.

Helhjärtat

I föreningen finns en drivkraft som vi bär med oss och som skapar möjligheter att hjälpa dem som är särskilt utsatta, speciellt med knappa resurser. Genom att engagera sig och ge det lilla extra i alla situationer kan vi också arbeta bärkraftigt och uppnå trygghet, hälsa och minska onödigt lidande.

Empatiskt

Vi möter i vårt uppdrag djur och djurägare som är extra utsatta. För att därmed främja trygghet, hälsa och minska onödigt lidande är det av extra vikt att alla volontärer har ett empatiskt bemötande mot varandra såväl som djur och djurägare.

Professionellt

Vi agerar professionellt i alla sammanhang. Vi bemöter varandra och vår omvärld med respekt och ödmjukhet. Med stolthet och framtidstro siktar vi mot en professionell och hållbar förening som skall finnas kvar om hundra år.

Följ oss!

Genom att följa oss på sociala medier kan du ta del av uppdateringar från våra senaste utryckningar, läsa larmberättelser från djurägare och lära känna flera av våra volontärer. Vi publi cerar varje vecka inlägg på Facebook, Instagram och LinkedIn.

Gilla och dela gärna våra inlägg för att hjälpa oss att sprida vårt budskap och öka kännedomen om vårt arbete för djuren.

www.svenskadjurambulansen.se

Tack Svenska Djurambulansen!

Här kan ni läsa några av alla de fina ord som vi får skickat till oss från personer vars djur vi har hjälpt.

”Jag hade hittat en skadad gröngöling och fick väldigt bra hjälp av eran väldigt hjälpsamma chaufför!”

– Maria ”Jag hade sett en påkörd katt vid vägen och kontaktade flera olika organisationer, men ingen kunde komma ut och hämta den.

Till slut fann jag Svenska Djurambulansen på nätet. Killen jag talade med var oerhört sympatisk och hade stor medkänsla. Han tog mitt samtal på allvar och åkte ut för att titta efter katten. Den fanns vid tillfället inte kvar så jag hoppas innerligt att någon annan tog hand om den. Jag fick återkopplingen via sms som jag bett om. Mycket proffsigt på alla sätt! Jag kommer framöver att lämna ett bidrag till er verksamhet!”

– Tina

”Jag tackar å min grannes vägnar för fin och proffsig hjälp. Det var andra gången i år som en kattuggla krupit ner i skorstenen. Mycket bra hjälp och gott att ugglan fick komma till Fågelcentralen för rehabilitering och sanering.”

–

Conny

”My cat Nox was very ill and needed immediate help. Rolf was the driver and he was very kind and helpful. Thank you for all that you do! Your service is so important and appreciated. I am a monthly donor now, and will continue to donate every month for the rest of my life.” – Elisabeth, matte till Nox

”En professionell och engagerad djurambulansvolontär tog med sig en duva med trasig fot och vinge till fågelrehabiliterare. Plötsligt blir världen god och en duva får upprättelse och värde. Tänk att det finns människor som ni!

Tack!”

– Madeleine

”Fick tips från polisen att kontakta er och sen fick jag jättebra hjälp med vad jag skulle göra med den skadade ugglan i väntan på att ni skulle komma.”

– Ann-Katrin Broman

”Min katt skadade en koltrast. Jag kontaktade djurskyddet i Kungälv och fick numret till Svenska Djurambulansen. Vi bestämde tid och plats för överlämning av koltrasten. Mycket vänlig personal och bra bemötande!”

– Slvia

”Fick information om er verksamhet av Uddevalla kommun. Mycket bra och engagerat bemötande av er volontär!”

– Lisbeth

”Fick väldigt bra hjälp och blev väl bemött när min katt behövde veterinärvård. Väldigt uppskattat! Ni är fina människor.”

– Paulina

Hon fotograferar Svenska Djurambulansens volontärer

Linda Otterstedts namn är troligtvis inte okänt för dig som läst vår givartidning tidigare. Hon krediteras näm ligen ofta som fotograf under artiklar och för omslag där Svenska Djurambulansens volontärer syns i bild. Men hur kommer det sig egentligen att hon började som föreningens fotograf? Och vem är kvinnan bakom linsen? Vi ringer upp henne för att få reda på lite mer om personen som tar de vackra bilderna.

Linda är boende i Stockholm, men det var på sommarstället på väst kusten som hon först kom i kontakt med Svenska Djurambulansen. – Vår granne på sommarstället var chaufförsvolontär och berättade för mig om föreningen och utryckningarna hon varit på. Det var så pass länge sedan så jag var faktiskt tvungen att fråga henne när jag började, och har kommit fram till att det var 2014, säger Linda.

Efter samtalet med grannen kände Linda att hon gärna ville vara med och bidra med det hon var allra bäst på – att fotografera. Hon kon taktade därför föreningens nuvarande verksamhetsansvarig Camilla Larsson. Camilla gillade idén och snart stod det klart att Linda var föreningens nya ideella fotograf.

med djur, det ger liksom en helt annan känsla än ett vanligt porträtt, säger Linda.

Linda arbetar som fotograf även utanför sitt ideella uppdrag för Svenska Djurambulansen, då blir det allt från bröllopsfotograferingar och familjebilder till profilbilder för företag. Hon har bott utomlands i 20 år och rest mycket och på så vis fått chansen att fotografera fantastiska vyer över hela världen. Men hennes favoritobjekt är tvek löst djur och barn.

– Jag fotograferar gärna barn med deras husdjur, eller med djur de gillar. Det spelar egentligen ingen roll om det är en häst, hund, ham ster eller fisk. Det är kombinationen som jag tycker blir väldigt gullig, säger Linda och fortsätter. Tekniken jag fotograferar efter kallas för fine art. Man jobbar mer poserande och arbetar med utformningen och inte bara en bild rakt upp och ner. Det blir något extra av det.

Fritiden spenderas med familj och vänner och, såklart, alla djur som behöver matas och rastas. Dessa tillsammans med hennes tre barn gör att det alltid är full rulle i hennes liv.

Linda beskriver sitt djurintresse som medfött. När hon var liten fanns såväl hund och hamster som fiskar och en dansmus närvarande och djurintresset höll i sig och är lika starkt idag. Bland annat har familjen höns, en sköldpadda och hunden Bella som inte sällan syns stå modell tillsammans med chaufförsvolontärerna.

– Bella har fotats sedan hon var valp och hon är så snäll och ställer alltid upp. Ibland kanske hon inte är på humör, men så länge hon får sin boll så blir hon nöjd igen, berättar Linda.

När hon fotograferar volontärerna tar hon det mycket som det kommer och jobbar utefter de förutsättningar som finns på plats. Den som är ansvarig för fotograferingen har idéer och vet vad som behövs, ofta är det porträtt på chaufförsvolontärerna eller gruppbilder och actionbilder som tas.

– Vi ser också till att fota trivselbilder med volontärer tillsammans

Text: MARTINA SVENSSON Foto: LINDA OTTERSTEDT

Allt för ditt älskade odjur

Vi på Arken Zoo älskar djur, även om de ibland beter sig som odjur. Nervälta vaser och vassa klor är några saker som ibland kan komma i vägen för den perfekta vardagen. Men vem vill ha en perfekt vardag? Det låter lite trist. Nej vi firar alla odjur med härliga personligheter som gör vår vardag roligare, mysigare och ger oss en bästa vän för hela livet!

Dags att fira ditt odjur med en djurklapp! Välkommen in till oss. Vi älskar djur.