Digitala innovationer från norr

Digitala innovationer från norr

PS:Vad har omslagets bild med digitala innovationer att göra?

Jo, det är här vi hämtar kraften och kommer på de nyskapande idéerna - på fjället, under skogspromenaden, vid fisketuren.

Eller där hemma i hängmattan!

1

2

Innovation och utveckling av IT-branschen IT-branschen i norra Sverige är en central möjliggörare för många verksamheter, något som blir extra tydligt när vi nu är mitt inne i starten av den gröna omställningen. Det är också en bransch som ofta verkar i bakgrunden och i det tysta. Ibland blir det lite mer uppmärksamhet, som när stora internationella företag etablerar sig i vår del av världen, eller när nya spännande tekniska genombrott öppnar nya möjligheter. Men för det mesta är det något som vi ser som självklart att det ska fungera. Internet skall fungera, helst utan fördröjningar alls, vi vill kunna prata i mobilen var som helst, och vi vill kunna göra vardagsärenden genom dator eller surfplatta när som helst.

Vid Luleå tekniska universitet genomför vi projekt som för ihop forskning och företag för att därigenom skapa nya spännande innovationer.Vi vill här visa på några av de effekter som skapats i projekten.Vi vill också lyfta fram goda exempel, utmaningar och möjligheter. Framför allt vill vi lyfta fram några av de företag som på olika sätt är delar av ekosystemet i branschen och som vi samarbetat med – när de tar nya steg i sin utveckling och därmed ökar sin konkurrenskraft.

Jag har jobbat inom IT-branschen i nästan 40 år och det har aldrig varit roligare än nu. Branschen och regionerna sjuder av innovationskraft och utveckling när industrin nu är på väg in i nästa fas. Genom nya satsningar fortsätter vi på Luleå tekniska universitet att arbeta med små och medelstora företag med affärsutveckling, marknadsanpassning, marknadskommunikation, prototyputveckling och teknisk innovationsvärdering med hjälp av forsknings- och expertstöd från universitet och institut.

Det är just där, nära entreprenörerna, som jag hittar mina största glädjeämnen och drivkrafter i jobbet. Jag imponeras dagligen av den skaparkraft och idérikedom som vi ser hos entreprenörerna.

Förhoppningen är att vi lyckas förmedla den känslan genom denna broschyr.

Trevlig läsning!

Jan-Olov Johansson, projektledare Luleå tekniska universitet

3

8 Autonoma drönare tar sig dit människan inte kan

14 Anrikt ljudboksförlag utforskar morgondagens ljudböcker

18 De ville ha entreprenörsandan kvar

10 Företagsduon tog saken i egna händer

34 Det innovativa Bryggeriet

42 Betydelsen av en datacenteretablering

48 Omtag och nysatsning

28 Den ultimata platsen för hållbar satellitkommunikation

52 Både värdekedjan och betydelsen av den är större än de flesta tror

6 Digital utbildning kortar vårdköerna

38 Global leverantör från lokal marknad 20 Familjeföretaget har skapat en unik produktportfölj

46 ”Vi behöver sprida kunskap om branschens betydelse”

22 Exjobbet som förändrade skogsbranschen

32 Spillvärme gör nytta i den gröna omställningen

12 Nästa generations e-handel är här

44 Nordliga breddgrader lockar med både jobb och fritid

Innehåll 24 Överfulla containrar snart ett minne blott

30 Mjukvaran som moderniserar kommunikation med satelliter

26 Smarta bergbultar ger säkrare och grönare gruvor

50 Jämställd bransch?

36 Växande intresse för ekologiska trähus

54 Hur bygger du tillväxt?

Här är svaret.

16 Teknikskiftet som kommer revolutionera komradion

40 Kundanpassad tjänsteutveckling blev nyckeln till framgång

49 Jobbar för att skingra de mörka molnen på datacenterhimlen

6

Digital utbildning kortar vårdköerna När Joakim Blomqvist började jobba som psykolog för 13 år sedan märkte han snabbt att väntelistan blev lång och patienterna fick stå länge i kö för att få vård. Det var då idén om en digital utbildning med fokus på psykisk hälsa föddes, som sedan landade i Insightgap.

- Jag insåg att psykisk hälsa upplevs väldigt svårt och många undrar var man ska börja och hur det fungerar, där började tanken om att göra psykisk hälsa enklare att förstå, säger Joakim Blomqvist grundare av Umeåföretaget Insightgap.

Den första versionen av utbildningen lanserades 2013 och användes på vårdcentralen som Joakim då arbetade på, där personer som stod på väntelistan fick ta del av utbildningen. Sedan dess har det hänt mycket och idag har Insightgap tre heltidsanställda och ett tiotal kunder i Sverige, men har siktet på att expandera till Norden och Skandinavien och i framtiden även Europa.

- Jag blev inspirerad av Hans Rosling som gjorde statistik enklare att förstå med hjälp av animationer och visuella bilder. Jag startade då processen med att börja omvandla utbildningen till att bli mer visuell och animerad. Den processen tog ett år, men när vi väl hade hittat rätt bilder och animationer så gick det mycket snabbare att förmedla den här kunskapen.

Insightgap erbjuder idag en digital utbildning till alla typer av företag, där anställda får ta del av utbildningsmaterial om

psykisk hälsa och övningar som innefattar handlingsplaner för att genomföra förändringar i sitt liv. Utbildningen säljs till företag, men innehållet riktar sig till individer för att behålla den personliga känslan och få mottagaren att våga börja arbeta med sig själv.

”Insightgap vill göra psykisk hälsa enklare att förstå.”

Joakim Blomqvist, grundare av Insightgap.

- Vi har kunnat se att tilltron och motivationen att göra en förändring har ökat markant efter genomförd utbildning, berättar Joakim.

En framgångsfaktor har varit att de inte har gapat efter för mycket. Med bakgrunden som psykolog är Joakim van att följa individers resa genom psykisk ohälsa, men har nu med Insightgap kommit till insikt att deras roll är att vara en ”uppstartare” som han själv nämner det.

- Insightgap har hittat en plats där vi hjälper människor att börja fundera och

reflektera över detta ämne.Vi är det här startskottet och genom att bidra den här ökade förståelsen så ser vi en positiv effekt, fortsätter Joakim.

Marknaden idag inom psykisk hälsa agerar mer reaktivt och det finns flertalet digitala tjänster som hjälper individer när problemet redan har uppstått. Insightgap vill i stället jobba proaktivt och har hittat ett område som är relativt outforskat där de vill sprida kunskap redan innan psykisk ohälsa uppstår.

- Vi har inga direkta konkurrenter och ser att vi har hittat ett område som vi vill försöka bli bäst inom, de flesta företagen arbetar inte med psykisk ohälsa på proaktivt sätt, säger Joakim Blomqvist grundare av Umeå företaget Insightgap.

Att hitta sin plats på marknaden har varit utmanade, resan har varit lång med mycket bearbetning av både innehåll och budskap, men efter mycket kundsamtal och insikter känner Insightgap att de har hamnat rätt.

- Självklart vill vi expandera, men det finns också en tanke att göra utbildningen direkt mot konsument och kunna erbjuda den här utbildningen till de som vill lära sig mer för egen del eller om de har någon nära anhörig som brottas med detta, avslutar Joakim.

Företag: Insightgap Grundades: 2019 Säte: Umeå Huvudsaklig verksamhet: E-utbildning för psykisk hälsa Samarbete med LTU: Vi fått hjälp att utveckla den visuella utbildningen och skapa ett nytt formspråk samt fått hjälp att skapa övningen. Vi har också haft möjlighet att delta på en stor hälsomässa.

Hemsida: www.insightgap.com

7

Autonoma drönare tar sig dit människan inte kan Teknikintresset hos några akademiker ledde till en unik produkt och skapandet av spinoff företaget FieldRobotiX. Med autonoma drönare genomför de inspektioner och kartläggningar på platser där människor inte kommer åt.

Dariusz Kominiak är uppvuxen i Polen och kom till Sverige för 11 år sedan. Det var hans stora intresse för robotik som förde honom till Luleå efter att en vän tipsat om ett projekt inom robotik på Luleå tekniska universitetet och Dariusz blev direkt intresserad.

Tillsammans med andra doktorander och professorer utvecklades autonoma drönare för inspektioner i underjordsgruvor. Idéen bakom FieldRobotiX kom från en stor entusiasm för teknologi snarare än från ett marknadsperspektiv.

- Vi var akademiker som hade ett stort tekniskt intresse, men saknade kunskap om marknaden och allt vad företagande heter. Jag tog sedan rollen som VD för företaget och lärde mig allt jag behövde veta om att driva ett företag, berättar Dariusz Kominiak CEO för FieldRobitiX. FieldRobotiX använder sig av sensorer kallade 3D-LiDAR för att inspektera och kartlägga områden som människor inte kan komma åt. Sensorerna mäter distanser och utrymmen i 3D och är helt GDPR

8

vänliga eftersom de inte kan identifiera personer.

- Vi fokuserar på 3D-kartläggningar från luften och har fått förfrågan från kunder att skapa 3D-modeller av deras lager, vägar och testbäddar för bilar under vinterförhållanden.

Under hösten 2022 blev det klart att FieldRobotiX ska slås ihop med Luleåföretaget Flasheye som också använder sig av 3D-LiDAR teknologin. Samarbetet mellan FieldRobotiX och Flasheye startade genom att de båda deltog i Arctic Business Inkubator och hade kontor bredvid varandra.

- Flasheye hade affärstänket, en trygg och säker finansiering för en längre period framåt, men behövde ett mer etablerat utvecklingsteam och mer kompetens, medan vi på FieldRobotiX jobbade på vår finansiering och förankringen till affären, men hade ett välutvecklat utvecklingsteam. Detta gjorde beslutet om att fusionera mycket enklare då vi kompletterar varandra otroligt väl.

I den nya konstellationen är fokus på en fast installation av sensorerna inne i gruvan, men även på andra industrier. Drönarna följer med in i samarbetet men läggs på paus.

- Vi analyserar 3D-data som hämtas från sensorerna och erbjuder viktig information för gruvan och de andra industrierna. Nu försöker vi att bygga upp en kundbas och i framtiden kommer vi möjligen att komplettera de fixerade sensorerna med flexibiliteten av drönare, avslutar Dariusz Kominiak.

Företag: FieldRobotiX Grundades: 2019 Säte: Luleå Huvudsaklig verksamhet: 3D övervakning Samarbete med LTU: Vi skaffade oss mer kunskap om kunderna och fick möjlighet att prata med dem och investerare i kombination av coachning från erfarna personer.

Hemsida: www.fieldrobotix.com

9

10

Företagsduon tog saken i egna händer Efter en tuff start på sin startupresa har nu Petter Rodhelind och Anton Arvidsson på egen hand skapat en plattform som de vill erbjuda till andra som befinner sig i samma situation.

Det var efter ett antal pitchar och investeringsrundor utan att någon nappat på idén som Petter och Anton bestämde sig för att förverkliga sin idé på egen hand.

- Beslutet om att bygga plattformen själva i stället för att leta efter någon som skulle göra det åt oss var avgörande för vår framgång. Jag är mjukvaruutvecklare och började skapa mjukvaran på egen hand, berättar Petter Rodhelind medgrundare av Bodenföretaget Exercite.

När Petter byggt stora delar av plattformen insåg de att den går att använda för instruktionsvideos till nästan vad som helst. Exercite behöver inte administrera plattformen utan företag och startups får äga och administrera den själva och kan också styra fritt över innehållet.

Idag erbjuder Exercite en generell distributions plattform för att hjälpa företag att presentera innehåll, men riktar sig även till startups som behöver den här typen av tjänst i början av sin resa.

- Det första steget att som startup få en konkret produkt i handen innebär en ganska hög investeringskostnad. Det är efter att vi själva har gjort vår startup resa som vi insett att där finns ett gap som vi har möjlighet att fylla ut ganska bra. Då kom tanken om att vi kan underlätta för startups att genom vår plattform snabbt ta fram en MVP (Minimum Viable Product).

Exercite lyckades under 2022 vinna över sin första kund inom medtechbranchen. Anton som är utbildad sjuksköterska hade en fot i medicinbranschen och det gjorde att Exercite kunde etablera sig där. Medtechbranchen som är väldigt analog i sin kundkontakt hade ett behov av en digital plattform.

- Vi tog kontakt med ett globalt medtechföretag som blev vår första riktiga kund.

Vi hade ett pilotprojekt för två år sedan i Sverige och lanserade sedan under 2022 i Norden. Idag är det ett 100-tal sjuksköterskor och läkare i Norden som har tillgång till vår plattform.

Nu arbetar Exercite med att ta fram olika moduler som behövs för att göra plattfor-

men mer konkurrenskraftig, nästa steg är att automatisera möjligheten för andra att skapa en plattform via dem. Målbilden är att det med ett klick ska gå att ladda ner plattformen för att sedan ha möjligheten att modifiera plattformen till precis vad man vill.

- På en vecka kan vi skapa en fullt molnbaserad plattform med administrationspanel med en app som går att anpassas till det specifika företaget. Det kommer vara mer eller mindre som att skapa sin egen app, där du har möjlighet att ladda upp innehåll och presentera det för användare, berättar Petter Rodhelind, medgrundare av Exercite.

Det var Petter och Antons gemensamma intresse för träning och hälsa som födde idén bakom plattformen. Därmed blir nästa steg att rikta in sig mot naprapater, sjukgymnaster och rehabilitering.

”Beslutet om att bygga plattformen själva var avgörande för vår framgång.”

Petter Rodhelind, medgrundare av Bodenföretaget Exercite.

Företag: Exercite Grundades: 2017 Säte: Boden Huvudsaklig verksamhet: Digital content distribution Samarbete med LTU: Vi har fått möjligheten att designa vår webbsida och att cloudanpassa produkten och därmed haft möjlighet att ta sig in i datadriftvärlden på riktigt.

Hemsida: www.exerciteapp.com

11

12

Nästa generations e-handel är här Föreställ dig att du läser ett digitalt modemagasin, spelar ett datorspel eller går förbi en busskur. Du ser en produkt som du blir intresserad av och i nästa sekund har du genomfört ett köp via det mediet där du först upptäckte den. Det här kan snart bli verklighet med hjälp av Spotins tjänst.

Allt började 2011 när Kristoffer Karlsson, grundare och CEO för Spotin, såg en möjlighet att koppla samman innehållsinteraktion med försäljning.

- Förr fick du gå längst bak till ett index i ett pappersmagasin för att få information om en produkt och efter det gå ut på stan och leta. Under 2011 lanserades iPads och publicister började digitalisera sina pappersupplagor. Det var då min bror fick idén att koppla samman innehållsinteraktion med försäljning, berättar Robert Karlsson, medgrundare och CFO för Spotin.

Bolaget grundades 2015 då bröderna tillsammans med barndomsvännen Jonas Eriksson, före detta fotbollsdomare och numera investerare, tillsammans bestämde sig för att skapa en ny form av e-handel, så kallad ”content commerce”. Nästan 40% av alla köp idag föregås av en googling och marknaden är uppbyggt så att den favoriserar några få stora aktörer.

Google, Meta och Amazon skapar exempelvis inte själva digitalt innehåll utan de förmedlar möjligheter där annonsmarknaden blivit själva motorn för internets utveckling. Robert Karlsson förklarar: - Vi såg en möjlighet att erbjuda teknik som tar upp konkurrensen. Existerande lösningar och affärsmodeller på nätet fokuserar på trafik in och ut från sajter.

Med vår teknik får innehållsskaparna som varit med och byggt upp ett intresse och engagemang också ta del av den intäkten som de faktiskt varit med och skapat.

Spotins tjänst gör det möjligt att handla produkter och tjänster i alla typer av digitalt innehåll genom att koppla samman varumärken med publicister. Tekniken bygger på att integrera säljarens e-handelsplattformar i publicisters innehåll. Tjänsten gör det alltså möjligt att köpa produkter direkt ifrån varumärken utan att lämna den ursprungliga sidan.

”Vi gör det möjligt att handla produkter och tjänster i alla typer av digitalt innehåll.”

Robert Karlsson, medgrundare och CFO för Spotin.

Bolaget har idag 18 anställda med huvudkontor i Luleå där merparten av den tekniska utvecklingen sker, ett sälj- och marknadskontor i Stockholm och sedan två år tillbaka ett dotterbolag i Dhaka, Bangladesh. Att de hamnade i Luleå var ingen slump.

- Vi valde att flytta upp bolaget till Luleå då det händer mycket i regionen och vi slapp konkurrera med Klarna, Spotify och andra svenska storbolag om utvecklare.

Det finns mycket talang här uppe och flera andra bolag har gjort framgångsrika resor med Luleå som bas, berättar Robert Karlsson som själv tillsammans med sin bror är uppvuxen i Luleå.

Tjänsten är lanserad i Skandinaven och med kunder som Vouge Scandinavia, Café, Bonnierförlagen, Tasteline och ett 80-tal skandinaviska modevarumärken fortsätter

bolaget att växa med siktet inställt på den globala marknaden. Han ser även att deras plattform kan användas till mycket mer.

- E-handel kommer vara andra typer av kontexter än vad vi är vana vid idag.

Dagens målgrupp som vuxit upp med den mobila ekonomin kommer förmodligen vilja köpa produkter direkt där de upptäckt dom. Om din avatar i ett dataspel använder den senaste sneakersmodellen från Adidas ska det finnas möjlighet att köpa varan direkt eller om du går förbi en busskur kan du med hjälp av QR kod skanna reklamen och göra produkten köpbar. Möjligheterna är oändliga, avslutar Robert Karlsson.

Företag: Spotin Grundades: 2015 Säte: Luleå Huvudsaklig verksamhet: Den egenutvecklade tekniklösningen Content Commerce som möjliggör köp i alla olika typer av digitala innehåll.

Samarbete med LTU: Projektet stöttade oss med att ta fram en digital film samt att kunna delta på två events, ett i Tyskland samt ett i Dubai, där filmen användes som en del i vår utställning. Bra utfall och kontakter med globala aktörer som visat extremt stort intresse för vårt bolag och tjänst.

Hemsida: https://www.spotin.com/

13

Anrikt ljudboksförlag utforskar morgondagens ljudböcker Hans Alfredson stannade på en bensinmack för att köpa en CD-skiva med en ljudbok, men det han ville lyssna på fanns inte i utbudet av tillgängliga ljudböcker. Han startade då Svenska Ljud Audioförlag med det uttalade målet att bredda handelns sortiment av kvalitativa ljudböcker.

Idag drivs företaget från Piteå och är ett litet välmående bolag med en smart och unik affärsmodell.

Hans Alfredson och Tage Danielsson startade bolaget AB Svenska ord och tillsammans skrev, regisserade, producerade och medverkade de i revyer och filmer från sent 1950-tal till Tage Danielssons död 1985. När Hans Alfredson 2008 upptäckte att det saknades kvalitativa ljudböcker bildade han tillsammans med Gerhard Hoberstorfer Svenska Ljud Audioförlag.

- De började att spela in klassisk kvalitetslitteratur och Per Åhlin tecknade flera av omslagen till ljudböckerna, berättar Göran Carlson,VD för Svenska Ljud Audioförlag.

Göran Carlson kom i kontakt med Svenska Ljud Audioförlag under 2014 och lärde känna Hans Alfredson. Han såg en möjlighet att köpa in sig i bolaget och är tydlig med drivkraften bakom.

-Jag vill vakna rikare än när jag gick och la mig. Det handlar om att hitta skalbara affärsmodeller som kan generera intäkter även när du inte är på plats. Säljer du ljudböcker så kan folk köpa och konsumera dessa oavsett vad du gör samtidigt. Att hitta dessa skalbara modeller har alltid varit min drivkraft och att köpa Svenska Ljud Audioförlag var ett sätt att förvärva ett bolag med utmärkt skalbarhet.

Under ett år drev Göran Carlson företaget tillsammans med Hans Alfredson.

-Efter ett år kände Hans att han hade gjort sitt och innan jag köpte ut honom från bolaget fick vi vara med och producera hans sista produktion, vilket faktiskt var den sista han gjorde i li-

14

”Att hitta skalbara affärsmodeller har alltid varit min drivkraft.”

Göran Carlson, VD för Svenska Ljud Audioförlag.

vet, berättar Göran Carlsson som idag äger samtliga aktier i bolaget via sitt företag Carlson Invest AB. Han flyttade direkt bolaget till Piteå och funderade på hur han skulle ta företaget vidare: -På den tiden var det viktigt att det var rätt röster som läste in ljudböckerna. De populäraste rösterna var då skådespelarna Johan Rabaeus, Krister Henriksson och Katarina Ewerlöf. Jag erbjöd dom en del av bolaget i utbyte mot att de spelade in ljudböcker gratis.

Samtliga köpte in sig i bolaget och de började producera och bygga upp en katalog av ljudböcker. När de hade en tillräckligt stor katalog på ca 100 titlar såg Göran Carlson en möjlighet att köpa ut skådespelarna igen vilket han gjorde. Han sålde därefter hela katalogen till Egmont Media Group men behöll bolaget.

Idag köper Göran Carlson upp färdiginspelade produktioner som han antingen säljer vidare till Egmont Media Group eller behåller inom bolaget, samtidigt som de spelar in och producerar egna titlar med allt från lokala författare till välkända namn som Alexander Bard och Jan Söderqvist.

Exempel på böcker som producerats under åren.

I takt med att företaget fick en allt större katalog av titlar så blev också hanteringen av databasen mer och mer komplex.

-Bara till en ljudbok behöver det finnas avtal med författaren, inläsaren och översättaren. Det behöver finnas bokfakta, bakgrundsbilder, bakgrundstexter, kapitel för att bara nämna några exempel. När vi kom upp i 15 000 titlar så blev vår nuvarande databas ohanterbar. Tack vare projektet har vi fått hjälp med att sätta upp en smart databas som kan hantera katalogen på ett effektivt sätt.

Idag är företaget ett litet välmående bolag. Tillsammans med samarbetspartners försöker de ta fram morgondagens ljudböcker med visionen att lyssnaren med sin röst ska kunna styra händelseförloppet. Det krävs mer av författaren som måste skriva ur ett helt nytt perspektiv men responsen från författarna har än så länge varit positiv. På frågan om hur just Svenska Ljud Audioförlag skiljer sig mot sina konkurrenter är Göran Carlson tydlig.

-Vi har lärt oss hur vi ska producera smart och billigt.Vi har inga kostnader förutom när vi gör en produktion.Vår affärsmodell är unik och attraktiv för författarna. När alla kostnader dragits bort får författaren 50% av vinsten. Genom att producera klassiker har vi en ständig efterfrågan som kommer att vara stabil över årtionden, avslutar Göran Carlson.

Företag: Svenska Ljud Audioförlag Grundades: 2008 Säte: Piteå Huvudsaklig verksamhet: Ljudboksförlag Samarbete med LTU: Vi fick hjälp med att bygga upp en smart databas för att kunna hantera vår katalog på ett effektivt sätt.

Hemsida: http://www.svenskaljud.com

15

”Vi för alltid en nära dialog med våra kunder.”

Christer Öhman VD för OrbiGo.

Företag: Orbigo Grundades: 2010 Säte: Piteå Huvudsaklig verksamhet: Sveriges & Norges största operatör för den privata yrkessektorn inom digital kommunikationsradio.

Samarbete med LTU: Vi har fått hjälp med digital marknadsföring som gett flera nya förfrågningar samt en marknadsvalidring som lett till att vi nu utvecklar vår applikation med fler funktioner.

Hemsida: https://www.orbigo.se

16

Teknikskiftet som kommer revolutionera komradion Att vara snabbfotad och lyhörd som företag är avgörande för att lyckas i den föränderliga värld vi lever i, men det är oftare lättare sagt än gjort.

- Vi är i början av ett omfattande teknikskifte för komradion, då gäller det att vara lyhörd på marknaden och anpassa företaget efter vad kunderna efterfrågar, menar Christer Öhman VD för Piteåbaserade OrbiGo. OrbiGo är en av Sveriges och Norges största operatörer för den privata yrkessektorn inom digital kommunikationsradio. Bolaget grundades 2010 och ägs av Zodiac AB, Öhman Invest AB och Carlson Invest AB. De senaste åren har OrbiGo ställt om sin verksamhet från att ha ett eget nät runt hela Sverige med egna master och infrastruktur till att använda befintlig infrastruktur och mobiloperatörer.

Christer Öhman beskriver det som att vi är mitt inne i ett teknikskifte som går att jämföra med telefonväxeln.

- Tidigare monterades telefonväxlar på varje skrivbord ute hos företag där det krävdes ett fysiskt arbete att sätta ut telefonerna för att sedan kunna koppla ihop dom till en enhet. Idag har vi allting i molnet och en applikation i telefonen som hanterar telefonväxelfunktionen.

Tjänsten som företaget utvecklat heter OrbiGo POC, som enkelt beskrivet är en komradio över mobilnätet. POC står för PTT (Push To Talk) Over Cellular, och innebär att du använder din mobil eller surfplatta precis som en vanlig komradio, men är uppkopplad mot mobilnätet med räckvidd över hela världen.

- Vi är otroligt lyhörda och för en nära dialog med våra kunder för att förstå vad som händer på marknaden. Som företag är vi snabbfotade och alla förstår att vi måste erbjuda det kunderna efterfrågar och ställa om utifrån det, berättar Christer Öhman.

Med OrbiGo POC slipper användaren hantera flera olika enheter samtidigt, något som kunderna efterfrågat. Nu kan de i stället ha en telefon eller surfplatta med företagets interna system och ha komradiofunktionen på samma enhet.

- För våra kunder som arbetar ute på fält, kör buss, taxi eller jobbar inom industrin underlättar vår tjänst deras arbetsmiljö och effektivitet markant från hur det var tidigare.

Christer menar att om 5–7 år kommer 90 % av komradiotjänster vara POC tjänster. Då gäller det att ligga steget före för att kunna erbjuda kunderna de lösningar och produkter som efterfrågas.

17

De ville ha entreprenörsandan kvar Skylite AB är en ledande aktör på IT-infrastrukturmarknaden i norra Sverige. Sedan bolaget grundades 2014 har de vuxit i rask takt och startat tre dotterbolag, Skylite Affärsutveckling, Skylite Security och Skylite Connect.

- Det är en kombination av att vi kom i kontakt med personer med rätt kompetens vid rätt tidpunkt och IT-branschens utveckling som ligger till grund för vårt bolags utveckling och för bildningen att nya dotterbolag, berättar Mattias Lindström, grundare och VD för Skylite AB. Mattias Lindström startade Skylite AB efter att Exait AB där han arbetade tidigare blev uppköpta 2012 av ett nationellt stort företag. Han saknade snabbheten, flexibiliteten och möjligheten att kunna erbjuda kunderna en lokal, oberoende och obunden

18

part vilket var en av anledningarna till att han startade Skylite med tio andra tidigare kollegor.

- Många av de stora aktörerna har ofta någon förbindelse med ett antal leverantörer medan vi som ett mindre företag är helt oberoende, vilket gör att våra kunder kan vara trygga med att vi rekommenderar lösningar som är baserade helt utifrån deras behov.

Vid etableringen av Skylite AB fokuserade bolaget främst på ITinfrastrukturtjänster, datacenter, hosting och molnlösningar som

”Vi är fyra företag i ett.”

Mattias Lindström, grundare och VD för Skylite AB.

började bli mer och mer aktuellt för både privata och offentliga verksamheter. När efterfrågan allteftersom ökade på projektledare och verksamhetskonsulter ledde detta till att dotterbolaget Skylite Affärsutveckling startades under 2017. Dotterbolaget erbjuder även tjänster inom Business Intelligence, Big Data och AI. Under 2019 ökade kundernas intresse för digitala möten, digitala mötesplatser och olika tekniska konferensrumslösningar vilket ledde till att ett tredje bolag startades, Skylite Connect AB. Något som kom helt rätt i tiden med tanke på pandemin där många verksamheter fick ställa om och arbeta på distans med hjälp av digitala hjälpmedel.

I början av 2023 startade Skylite ett fjärde dotterbolag, Skylite Security AB. - Det nya dotterbolaget Skylite Security ska arbeta med ITsäkerhetsfrågor i företag och större organisationer och verksamheter. Det osäkra läget i vår omvärld ställer nya och stora krav på våra kunders IT-miljöer, kontinuitetsplanering och riskhantering för att de ska uppfylla de säkerhetskrav som ställs.Vår ambition är att våra kunder ska öka medvetenheten om hoten och bli mer motståndskraftiga mot angrepp och avbrott.

När det kommer till Datacenter och hostingfrågan är det en viktig och avgörande del att kunna erbjuda kunderna lokala, skräddarsydda, robusta och tillförlitliga lösningar med en fördefinierad prissättning. Då krävs ofta en hybridlösning mellan Skylites

hostade tjänster, co-location och molntjänster eftersom kundernas system inte alltid går att anpassa till enbart molntjänster. Med Skylites hosting och co-location lösningar kan kunderna nyttja sina egna befintliga serverar, men även konsumera serverkraft från Skylites hosting plattform i form av servers, nätverk, datalagringsplattform.

Att kunna erbjuda sina kunder en lokal partner samt erbjuda datacentertjänster från lokala serverhallar från Boden och Piteå har varit en viktig framgångsfaktor.

- Den lokala närvaron skapar trygghet, flexibilitet och effektivitet för våra kunder, avslutar Mattias Lindström.

Företag: Skylite Grundades: 2014 Säte: Luleå Huvudsaklig verksamhet: Tillhandahåller expertis inom IT-infrastruktur, affärsutveckling, digitala mötesplatser och IT-säkerhetsfrågor.

Samarbete med LTU: Vi fick hjälp att ta fram en ny webbsida och en film.

Hemsida: https://skylite.se

19

Familjeföretaget har skapat en unik produktportfölj Från att erbjuda ett digitalt bokningssystem för tvättstugor till bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Lycksele har QT Systems nu breddat sin produktportfölj och har kunder över hela världen..

- Idag finns vår hårdvara för passage och belysningsstyrning i 1000 padelanläggningar runt om i Sverige och 400 padelanläggningar hos våra kunder i bland annat Danmark, Finland, Norge, England, Belgien och Australien. Tack vare vårt system behöver våra kunder inte ha fysisk bemanning i samma utsträckning, berättar Robert Lindström,VD för QT Systems.

Det var Robert Lindström och hans bröders pappa som var med och grundade QT Systems 2001. Företaget har sedan dess haft sitt säte i Lycksele. De fokuserade då på digitala bokningssystem för tvättstugor till bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag.

20

Sedan dess har QT Systems breddat sin produktportfölj till att erbjuda sina kunder porttelefoni, passage till allmänna utrymmen, belysningsstyrning, IMD (individuell mätning och debitering för elförbrukning), motorvärmarstyrning och laddboxar till elbilar.

I Lycksele har de byggt om ett drygt 2000 kvadratmeter stort gammalt mejeri varav 1000 kvadratmeter till deras egen verksamhet.

- Största delen av den fysiska produktionen gör vi här i Lycksele, från skissbordet till såld produkt.Vi sköter också drift och support själva och all design och utveckling av både hård- och mjukvara sker inom företaget, berättar Robert Lindström.

QT Systems försöker att verka så lokalt som de kan och samarbetar med andra företag i Lycksele. De använder sig tillexempelvis av en lokal industri som skapar deras plåtprodukter och skär ut uttagen till laddboxarna.

Det största fokuset för QT Systems framöver är deras kombinerade laddboxar. Eftersom QT Systems har lång erfarenhet av motorvärmarstyrning var det naturligt att ge sig in i elbilsladdning och ett förhållandevis litet steg att ta fram en laddbox. De tog direkt beslut om att utveckla en kombibox, med möjlighet att styra motorvärme och ladduttagen, eftersom fastighetsägaren inte har kontroll vad deras hyresgäster kör för bilar. Det gör det enklare för fastighetsägaren att motivera att framtidssäkra hela parkeringen.

- Vår kombibox har gjort att vi sticker ut och att vi blivit stora i Norrland med få konkurrenter. Det som gör att vi skiljer oss från konkurrenterna är att vi kan erbjuda ett komplett fastighetssystem. Om du som kund redan har vårt bokningssystem kan du styra och se din förbrukning för elbilsladdning i samma app som du tillexempel bokar en tvättid. Det gör att kunden kan bygga ut systemet och funktioner eftersom.

Bolagets affärsidé bygger på att desto fler kombiboxar kunderna har desto mer ekonomiskt blir systemet. Kunderna köper in en huvudenhet som kan styra upp till 150 laddboxar och QT Systems tar då betalt för huvudenheten och inte per laddbox, vilket är det vanligaste hos konkurrenterna.

Företaget siktar på att hitta fler återförsäljare i södra Sverige för att expandera.

- För oss är det viktigt att expandera i lagom takt vilket är svår balansgång. Det är en utmaning att hitta medarbetare med rätt kompetens och vi är måna om att ta hand om våra befintliga kunder.Vi försöker lägga mycket resurser på vår support som vi anser är viktigt för kunden. I storstadsregionerna blir delningstjänster mer och mer vanliga och vi undersöker hur vi skulle kunna erbjuda det i vårt bokningssystem, avslutar Robert Lindström.

Företag: QT Systems Grundades: 2001 Säte: Lycksele Huvudsaklig verksamhet: Kompletta system för fastighetsägare Samarbete med LTU: Vi hade en idé som vi ville göra en patentansökan på, det har vi fått hjälp med och vi fick även möjlighet att delta på mässor.

Hemsida: www2.qtsystems.se

”Vår kombibox har gjort att vi sticker ut bland konkurrenterna..”

Robert Lindström, VD för QT Systems.

21

”Vi vill göra virket mer spårbart.”

Martin Englund grundare av Logscom.d

22

Exjobbet som förändrade skogsbranschen Bättre arbetsmiljö och ett effektivare arbete för skogsentreprenörer är två effekter som Martin Englunds exjobb lett till. Han har tagit fram ett nytt märkningssystem som helt ersätter den idag manuella märkningen av stockar.

– Vi är unika för att våra kunder kan köpa in vår utrustning och tjäna in kostnaden på ett år, berättar Martin Englund grundare av Logscom.

Sista året på civilingenjörsutbildningen skrev Martin Englund sitt exjobb om implementeringen av ett spårbarhetssystem för virke.

Martins pappa har haft skogsmaskiner i alla tider och det var via honom som idén till exjobbet väcktes. De såg tillsammans en möjlighet att förbättra skogsbranschen och göra den mer digital.

- Idag görs märkningen av virke manuellt där skotarföraren går ut och stämplar virket med ett nummer eller slår fast en etikett på virket.Vi löser det manuella märkningsarbetet i skogen och får bort en arbetsmiljörisk, menar Martin Englund.

Det finns två olika maskiner som arbetar med stockar, det är först skördaren som kapar ner stockarna och sedan kommer skotaren efter och plockar upp virket och kör ut det till en väg.

Från början var tanken att märksystemet skulle sitta på skördaren, men när kunderna önskade att dessa skulle placeras på skotaren i stället fick Logscom tänka om.

-Vi tyckte att det lät opraktiskt och krångligt, men bestämde oss för att testa och det blev vad man kan kalla för succé. När vi fick det att fungera, så small det till och folk ville börja köpa vår lösning och vi hamnade i ett helt annat läge.

Idag har Logscom ett 50-tal maskiner i gång både i Sverige och Norge och vill nu utveckla märksystemet ytterligare.

- Framåt vill vi nyttja den här märkningstekniken till att göra virket mer spårbart. Det vi egentligen vill kunna göra med vår märkningsteknik är att kunna ID-märka stockarna för att kunna koppla ihop data om växtplatsen med data om virkets kvalitetsegenskaper. Denna data skulle kunna bidra till exempelvis en bättre modell på hållfastheten i virket och bidra till att använda virket på ett mer resurseffektivt sätt.

I framtiden finns det även en tanke om att nyttja samma teknik i andra branscher än skogsbranschen, där det också finns ett behov av märkning och spårbarhet.

Företag: Logscom Grundades: 2011 Säte: Åsele Huvudsaklig verksamhet: Försäljning och utveckling av teknik för att spåra virke, från skog till industri.

Samarbete med LTU: Vi fick hjälp med att komma i gång med att skapa en databas för att kunna göra kopplingen mellan data från vår märkning och skördarens data för att kunna följa en stock.

Hemsida: www.np2.logscom.com

23

Överfulla containrar snart ett minne blott Idag finns över 7000 sensorer installerade i olika återvinningscontainrar i hela Sverige. Sensorerna mäter nivåer i återvinningscontainrar och gör en prognos när det är dags att tömma dem. Produkten kommer från det Luleåbaserade Smart Recycling Norden AB. – Implementering av våra sensorer har kraftigt ökat effektiviteten och minskat transportbehovet för våra kunder i Sverige, vilket resulterat i upp till 50 % lägre transportkostnader och därmed minskat CO_2 utsläpp, säger Stefan Nordmark VD för Smart Recycling.

Smart Recycling grundades 2010 och hade det uttryckliga syftet att utforska kommunikation genom RFID. – Det var det som ledde oss in på sensorer och den första generationens sensor utvecklades kort därefter, berättar Stefan Nordmark.

Smart Recycling är ett samarbete mellan den svenska hårdvaru- och sensorexperten Electrotech och mjukvaruutvecklaren BnearIT, två välkända företag som arbetar med nationella institutioner och internationella kunder.

Systemet består av en nivåmätande sensor, en kommunikationslösning via mobilnätet samt en molnbaserad plattform som kan användas i en rad olika enheter. Nivåmätningen, som bygger på ultraljudsteknik, filtrerar störningar och ger korrekta mätvärden. Den nya generationen sensorer som lanserades under 2021 använder 4G CATM. Kunden ansvarar för monteringen i kärlen och plattformen samlar i sin tur in data från de olika enheterna, sammanställer informationen och prognostiserar tömningstidpunkter. Genom AI, en självlärande prognosalgoritm, blir systemet bättre och bättre på att prognostisera när behållaren ska tömmas. Ju mer data som samlas in från sensorn desto bättre blir prognosen för tömning.

24

”Genom AI blir systemet bättre och bättre på att prognostisera när behållaren ska tömmas.” man inte mäter så kan man inte veta. Att kunderna i förväg vet när containrarna kommer vara fulla, det är då de verkliga fördelarna kan hittas.

Företaget planerar att fortsätta expandera.

- Vårt mål är att fortsätta vår expansion i Norge, med hjälp av samarbetspartners etablera oss i England och att nå ut till alla kommuner i Sverige.Vi har även börjat utforska andra branscher som har containers stående, såsom hotell och industrier, avslutar Stefan Nordmark.

Företag: Smart Recycling Norden Grundades: 2010

– Systemet lär sig att känna av säsongsvariationer såsom att containrarna fylls snabbare efter exempelvis fotbollsmatcher, berättar Stefan Nordmark.

Säte: Piteå

Att ha tillgång till information har gjort det möjligt för kunderna att bättre skräddarsy sin arbetsprocess och hantera sina tillgångar, till exempel behovet av att ändra containrars storlek, placering eller typ, kommer från att känna till tillgångarnas användningsmönster. Om

Samarbete med LTU: Vi fick hjälp att fram en animering av sensorn i en container samt en digital företagspresentation. De sponsrade även vårt deltagande på mässa.

Huvudsaklig verksamhet: Utveckling och försäljning av system och sensorer baserade på RFID teknik.

Hemsida: https://smart-recycling.se

25

Smarta bergbultar ger säkr Bergbultar används i gruvor runt om i världen för att stabilisera väggar och tak. Ett av problemen är att skador och töjningar på bergbultarna är svåra att upptäcka och rasolyckor kan leda till enorma produktionsbortfall och i värsta fall dödsfall. Med ThingWaves smarta bergbultar kan gruvbolag i tid upptäcka förändringar i berget och sätta in åtgärder innan olyckan är framme.

26

ThingWave grundades 2016 som en spin-off från Luleå tekniska universitet där Jens Eliasson tidigare arbetade som biträdande professor och forskade inom området Internet of Things och uppkopplade inbyggda enheter. Efter att ha lett ett flertal projekt där de testat att placera sensorer på allt från motorvägar till personer och transportband ställde hans forskarteam upp i IPSO Challenge i San Jose, USA. Av ca 80 tävlanden gick de till semifinal.

”Vi jobbar med att göra gruvor grönare, säkrare och effektivare”

- Jag var gästforskare i Melbourne i Australien under den tiden.

När vi gick till semifinal flög jag över till Silicon Valley, tog på mig kavajen och pitchade vår idé om uppkopplade bergbultar och vi vann, berättar Jens Eliasson,VD och en av grundarna av ThingWave.

ThingWave erbjuder idag övervakningstjänster som leder till ökad säkerhet och produktionsoptimering för exempelvis gruvor och tillverkningsindustrier. Gruvors övervakningssystem av sensorer som monteras på bergbultar.

Jens Eliasson reste tillbaka till Melbourne och började få mejl från flera gruvföretag som sett deras smarta bergbultar. Med hjälp av prispengarna startade han kort därefter ThingWave tillsammans med den tidigare doktorandkollegan Pablo Puñal Pereira.

- Genom att förse bergbultar med sensorer och med hjälp av trådlös kommunikation kan flera olika parametrar övervakas.

Sensorerna kan till exempel känna av vibrationer eller om bulten töjts eller gått av och kan i så fall larma. Det innebär en ökad

are och grönare gruvor säkerhet för alla som arbetar i gruvan och minskar risken för produktionsbortfall.

Med ett patent och flera nya kunder på ingång fokuserar ThingWave på att fortsätta sin expansion i Sverige och Australien.

Sensorerna är utvecklade för att kunna användas inom fler branscher än enbart inom gruvindustrin. Exempelvis var deras första kund ett läkemedelsföretag där deras sensorer används för att upptäcka vibrationer och avvikelser på maskiner. ThingWave har även utvecklat luftkvalitetssensorer för att mäta luftkvalitén i gruvorna och på så vis kan de styra ventilationen. Idag använder gruvföretag enorma fläktar för att förse gruvorna med frisk luft och för att ventilera ut giftiga gaser som bildas vid exempelvis sprängningar, vilket drar enorma mänger energi.

- Sverige och Australien är två av världens ledande gruvnationer.

Australien har omkring 400 gruvor i drift med högt fokus på säkerhet och de fungerar som föregångare för resten av världen.

Därför ser vi Australien som en viktig marknad. Flera gruvor i Australien använder våra sensorer idag och fler är på gång.Vår mission är att ingen ska behöva dö under jord, avslutar Jens Eliasson.

- Med vår lösning gör vi smart ventilation ännu smartare där våra kunder kan spara fem till tio procentenheter av sina energikostnader på ett år genom att bara ventilera på de platser där det faktiskt behövs. Det leder till enorma besparingar samtidigt som det är bra för både miljön och ökar personsäkerheten i gruvorna.

För närvarande befinner sig Jens Eliasson i Australien för att träffa potentiella kunder och den 15 februari deltog han tillsammans med Ericsson på Sweden-Australia High-level Sustainable Mining Summit som anordnas av Business Sweden. Där presenterades deras bergbultar för bland annat kronprinsessan Viktoria och prins Daniel.

Företag: ThingWave Grundades: 2016 Säte: Luleå Huvudsaklig verksamhet: Övervakningstjänster som leder till ökad säkerhet och produktionsoptimering för exempelvis gruvor och tillverkningsindustrier.

Samarbete med LTU: Vi har fått hjälp med att utveckla digitala lösningar för att öka säkerheten i våra produkter.

Hemsida: https://www.thingwave.com

27

Den ultimata platsen för hållbar satellitkommunikation Arctic Space Technologies är uppstickaren i rymdbranschen som nyttjar fördelen med grön datalagring i kombination med en unik geografisk plats. Deras erbjudande har lockat välkända internationella storbolag och bolaget expanderar i snabb takt.

Rymdingenjörerna Benjamin Fisher, Sandra Nilsson, Felix Hessinger och Fredrik Schäder startade tillsammans Arctic Space Technologies som erbjuder en markstation med antenner som kommunicerar med satelliter. Företaget placerades i Öjebyn utanför Piteå, en strategiskt vald plats.

- Platsen i Öjebyn är nästintill optimal för denna typ av verksamhet.Vi kan dra vinning av att vara placerade så pass lång norrut och fortfarande vara nära större städer med välutvecklad logistik utan att vi har något extremt klimat som påverkar driften, berättar Fredrik Schäder.

Förutom den noggrant valda geografiska platsen så är samarbetsavtalet till världens första klimatpositiva datacenter EcoDataCenter en unik konkurrensfördel, då fastigheterna ligger granne med varandra i Öjebyn. Datacentrets affärsidé andas hållbarhet och säkerhet.

- Samarbetet skapar möjligheter att kraftigt minska koldioxidavtrycket och minimera fördröjningar i dataleveransen. Det är oerhört sällsynt att kunna erbjuda detta på en världsmarknad, det finns ingen annan som har ett partnerskap med ett datacenter med samma profil som EcoDataCenter, berättar Fredrik Schäder.

Trenden går mot att kunna erbjuda något som är hållbart och Arctic Space är redan där. Bolaget såg snabbt en stor efterfrågan

”Det finns ingen annan som har ett partnerskap med ett datacenter med samma profil som vi har.”

Fredrik Schäder, medgrundare av Arctic Space Technologies.

på sina tjänster och redan två år efter starten skrev de sitt första stora avtal med Viasat Inc., som är en betydande internationell aktör i rymdbranschen.

- Alla som jobbar med antenner och satelliter vet vilka Viasat är, att vi lyckats skriva avtal med en så pass stor kund har öppnat många dörrar för oss. Det är ett viktigt erkännande att vi som är nya i branschen har möjlighet att konkurrera med andra bolag som varit aktiva under många år, både i Sverige och internationellt.

Arctic Space har därefter lyckats få in det franska bolaget Kineis och har idag 5 antenner i Öjebyn utanför Piteå. De har även två nya antenner på ingång från ytterligare en kund och under året väntar ett ännu större projekt för Arctic Space, som enligt Fredrik Schäder kommer innebära en avsevärd utökning av verksamheten i Öjebyn.

Företag: Arctic Space Technologies Grundades: 2019 Säte: Öjebyn, Piteå Huvudsaklig verksamhet: Satellitkommunikation, IT-lösningar Samarbete med LTU: Vi fick möjlighet att skapa en artikel i Dagens Industri, fått goda råd och ekonomiskt stöd som gjort att vi har kunnat jobba med storytelling och skapat ett Arctic Space med en seriös och proffsig profil.

Hemsida: www.arcticspace.se

28

29

Mjukvaran som moderniserar kommunikation med satelliter Remos Space Systems har utvecklat en egen mjukvara som kan ersätta existerande hårdvarulösningarna för kommunikation mellan basstationer på marken och satelliter. Med första produkten ute på marknaden är Moses Browne Mwakyanjala, VD och grundare av Remos Space Systems tydlig med företaget mål.

- Vi ska bli nummer ett inom vår bransch.

New Space är en snabbt växande industrisektor och idag finns det fler satellitbaserade applikationer än någonsin vilket till stor del beror på att det blivit billigare att utveckla satelliter. För att satellitoperatörer ska kunna övervaka och underhålla sina satelliter krävs det en robust och tillförlitlig kommunikationsinfrastruktur (Ground Operations). Samtidigt som det blivit billigare att utveckla satelliter så är det fortfarande extremt dyrt för rymdföretag med den kommunikationshårdvara som krävs. Remos Space Systems har med sin produkt tagit fram en lösning som ska modernisera och utmana branschen vilken idag ofta bygger på samma teknik som utvecklades under slutet av 1900-talet.

- Vår vision är att hjälpa rymdföretag att hantera sina tillgångar mer kostnadseffektivt genom att ersätta skrymmande kommunikationshårdvara med framtidssäker mjukvara, berättar Petter Lindberg, som redan som barn utvecklade ett stort intresse för rymden.

Petter Lindberg tog examen 2022 från civilingenjörsprogrammet inom rymdteknik vid Luleå tekniska universitet och fick via sitt examensarbete arbete på Remos Space Systems och arbetar idag

som Sales Engineer. Remos Space Systems är en spin-off från Moses Browne Mwakyanjalas doktorsavhandling som han gjorde vid Luleå tekniska universitet tillsammans med Swedish Space Corporation. I sin avhandling undersökte han begränsningarna med dagens kommunikationshårdvara och hur den skulle kunna moderniseras. 2021 grundande han Remos Space Systems tillsammans med Thilini Wijewarna Arachchi. Deras produkt kan ersätta existerande hårdvarulösningar för kommunikation mellan basstationer på marken och satelliter.

- Vår produkt är ett modem för satellitkommunikation som är mer baserad på mjukvara än hårdvara. Det gör dom lättare att skala upp och är billigare än traditionell kommunikationshårdvara. Ett annat problem som fanns på marknaden innan var att andra leverantörer av modem gjorde så att dessa endast fungerade med sina egna sändare.Vårt modem kan kommunicera med alla sändare oavsett märke vilket är en stor konkurrensfördel, berättar Petter Lindberg.

Idag har företaget fem heltidsanställda och under 2022 har de blivit utnämnda av Företagarna som en av 103 unga entreprenörer i Sverige och under 2021 som ett av de mest lovande projekten inom djupteknologi av Hello Tomorrow. Som en av faktorerna varför företaget lyckats vill Moses Browne Mwakyanjala lyfta regionen som en viktig anledning, men också närheten och samarbetet med Luleå tekniska universitet.

- Norra Sverige är en möjliggörare för den som vill starta företag då det finns gott om stöd och hjälp att få från exempelvis Norrlandsfonden, Arctic Business och LTU Business.Vi samarbetar ofta med Luleå tekniska universitet för expertis och för att få tillgång till deras utrustning och testmiljöer.

I framtiden vill de kunna erbjuda sina lösningar i molnet där kunderna kan använda Remos Space Systems modem på abonnemangsbasis.

- Idag säljer vi mest ”one-off ” lösningar till New space kunder.

Med vår nästa produkt kommer vi fokusera på de stora etablerade företagen som varit i branschen sedan decennier. Tyvärr är dom rätt konservativa vad gäller nya lösningar eftersom satelliterna som de kommunicerar med är väldigt dyra och inget i länken får bli fel. Därför är det viktigt att vi bygger upp legitimitet från New space kunder, avslutar Petter Lindberg.

30

Företag: Remos Space Systems

”Vår produkt är ett modem för satellitkommunikation som är mer baserad på mjukvara än hårdvara.”

Petter Lindberg Sales Engineer.

Grundades: 2021 Säte: Luleå Huvudsaklig verksamhet: Egenutvecklad mjukvara som kan ersätta existerande hårdvarulösningarna för kommunikation mellan basstationer på marken och satelliter.

Samarbete med LTU: Vi har fått hjälp att optimera en del av vår signalbehandlingsalgoritm, samt med att kalibrera den “software-defined radio” som vi har i vår produkt.

Vi har även fått stöd för att åka till mässor och därmed fått exponering inför potentiella kunder, investerare och samarbetspartners.

Hemsida: https://www.remosspace.com

31

Spillvärme gör nytta i den gröna omställningen Stora mängder överskottsvärme gick till spillo varje år för datacenteraktören Barrage NordX. Den insikten fick företaget att agera och nu har de hittat ett sätt att tillvarata energin, vilket lett till en ekonomisk vinning men framför allt ett betydligt mindre klimatavtryck.

- Det här är vårt sätt att bidra till den gröna omställningen, berättar Marin Bakša CEO för Barrage NordX. Barrage NordX tillhandahåller tjänster och varor inom ITsektorn, drift av serverhallar samt utveckling, design och forskning kopplad till mjukvara. Bolaget, som har sitt säte i Kroatien, etablerade sitt första datacenter i Boden 2017 och valet av norra Sverige hade att göra med det stabila politiska läget och att bolaget såg potential och en bra infrastruktur i Boden.

- Vi har försökt se vilka möjligheter vi har att bidra till samhället med hjälp av överskottsvärmen.Vi gjorde ett pilottest tillsammans med RISE och skapade ett 300 kvadratmeter stort växthus som är beläget i Boden bara sex meter från ett av våra datacenter som har stora mängder överskottsvärme.

Barrage NordX har mestadels blockchain-relaterade datacenterkunder som förbrukar stora mängder energi, eftersom de står i gång alla timmar om dygnet.

- Under de senaste fem åren har det inte varit någon snö runt våra datacenter, det avslöjar hur mycket värme vi släpper ut och ingen har sett nyttan i att använda den innan, berättar Marin Bakša.

Långsiktigt vill Barrage NordX rikta in sig på lokala samhällen och kommuner för att nyttogöra dataenergin på bästa sätt. Ett sätt kan vara att använda energin från datacenter till uppvärmning i stället för att skapa värme genom att bränna pellets eller sopor.

32

Barrage NordX såg även sina möjligheter att hjälpa samhället med stabilisering av elnätet. Bolaget har byggt ett datacenter i Boden till sin partner Hive Blockchain. Datacentret som fått namnet Bikupa är det största datacentret i Sverige som jobbar med frekvenshållningsreserv i samarbete med Vattenfall. Det innebär att en energireserv skapas för att balansera snabba fluktuationer i efterfrågan på el som påverkar nätets frekvens. I takt med att andelen väderberoende förnybar energi ökar krävs större reserver och där såg Barrage NordX sin möjlighet att bidra.

- Jag har alltid försökt att lägga till ytterligare värde, att ge tillbaka till samhället är vår främsta strävan, avslutar Marin.

Företag: Barrage NordX Grundades: 2019 Säte: Boden Huvudsaklig verksamhet: Datacenterverksamhet Samarbete med LTU: Vi fick hjälp med allt vad som krävdes gällande att ta idén om att nyttja vår överskottsvärme till att faktiskt bevisa att det är möjligt.

Hemsida: www.barrage.net

”Att ge tillbaka till samhället är vår främsta strävan.”

Marin Bakša CEO för Barrage NordX.

33

Det innovativa Bryggeriet När två akademiker bestämmer sig för att starta ett lokalt bryggeri produceras det både god öl och smarta idéer. Mattias Bergström har flera forsknings- och samverkansprojekt på gång i syfte att hitta cirkulära tillverkningsprocesser för deras bryggeri.

Bottenvikens Bryggeri grundades 2013 av Mattias Bergström och Joakim Nilsson. Båda hade då varit hemmabryggare under en tid och i början såg de Bottenvikens Bryggeri som en hobbyverksamhet vid sidan av deras ordinarie arbeten som forskare vid Luleå tekniska universitet.

- Det blev mycket arbete på kvällar och helger med att bland annat skruva ihop bryggeriutrustning.Vi kunde brygga 100 liter åt gången i början, berättar Mattias Bergström VD och grundare av Bottenvikens Bryggeri.

2015 släpptes deras första öl på Systembolaget och 100 flaskor sålde slut på två timmar, vilket gav indikationer på att det fanns ett intresse för ett lokalt bryggeri. Idag arbetar både Mattias Bergström och Joakim Nilsson heltid med Bottenvikens Bryggeri tillsammans med tre andra anställda. De har precis investerat i ett nytt bryggverk som såldes på auktion i Göteborg. Nu kan de öka produktionen till att producera 2000 liter öl per dag.

- Sedan starten har vi tagit fram mer än 130 olika ölsorter. Idag har vi 25 till 30 öl i vårt sortiment. Det nya bryggverket tillsammans med andra investeringar som vi gjort för att uppdatera vår produktionslina innebär att vi kan skala upp och effektivisera vår produktion.Vårt mål är att vi nästa år ska producera strax över 100 000 liter per år och året efter det 150 000 liter per år.

Sedan 2019 har Bottenvikens bryggeri i princip dubblerat sin omsättning varje år och 2022 blev företaget nominerat till årets svenska bryggeri. Utöver Bottenvikens Bryggeri brygger de även öl under varumärket Piteå Bryggeri och från årsskiftet ingår även varumärket Lule River Distillery som inriktar sig på gin och akvavit.

Tillsammans med forskningsinstitutet RISE har de undersökt olika användningsområden för restprodukterna från deras produktion, som idag går till djurfoder. De har även idéer kring hur deras bryggeri skulle kunna nyttja värme och energi från datacenter genom värmeåtervinning.

- Idag köper vi malt från en bonde i Skellefteå som vi sen skickar till södra Sverige för mältning, en process som i sig kräver en massa energi och värme, för att sedan skickas upp hit igen.

Från projektet har vi fått hjälp att undersöka om det skulle gå att bygga ett mälteri och driva det med energi från exempelvis datacenter.

För att göra processen mer cirkulär ser Mattias Bergström en potential att använda lokal odlingsmark för odling av bryggarkorn, som sedan skulle kunna mältas i ett mälteri som drivs på värmeåtervinning från den lokala industrin. Med restprodukten från öltillverkningen har de projekt i gång som undersöker hur den kan användas i gruvnäringen, mer specifikt i anrikningsverk för att utvinna mer metaller. De har även en dialog med Polarbröd för att se om restprodukten kan användas i bröd då den är rik på fibrer och proteiner.

- Det finns en spännande koppling mellan besöks- och turistnäringen, livsmedelsindustrin och den gröna omställningen som vi vill undersöka vidare, avslutar Mattias Bergström.

Bolagsnamn: Bottenvikens Bryggeri Grundades: 2013 Säte: Luleå Huvudsaklig verksamhet: Ölbryggeri Samarbete med LTU: Vi har fått hjälp med en analys för att se om det finns vinning att bygga ett mälteri som drivs av energi från exempelvis ett datacenter.

Hemsida: https://www.bottenvikens.se

34

”Vi arbetar ständigt med att göra vårt bryggeri mer hållbart.”

Mattias Bergström VD och grundare av Bottenvikens Bryggeri.

35

Växande intresse för ekologiska trähus Med bakgrund inom villatillverkning och en vision om ett mer grönt byggande skapades Grönbo, ett ekologiskt och hållbart byggföretag av flerbostadshus i trä.

Anders Eriksson och Mattias Eriksson har båda jobbat inom hustillverkning och det var när de tillsammans började prata om sina framtidsidéer som Grönbo började formas på skissbordet och 2015 startade de gemensamt bolag.

-Vi hade en vision om att skapa ett grönt koncept med trä och se över alla ingående material. Nu har vi tagit fram ett koncept som gör det möjligt att bygga upp till åtta våningar i trä, berättar Anders Eriksson, medgrundare av Grönbo.

Brand och ljud är två stora faktorer som påverkar byggandet i trä.

Det finns bland annat krav kopplade till brand, där konstruktionen ska försvåra att elden sprids från en lägenhet till närliggande lägenheter.Val av hållbara material har därmed inte varit helt enkelt. Grönbo använder sig av träfiberisolering vilket de är relativt ensamma om inom branschen och det har varit utmanande att bevisa att det materialet fungerar trots brandkraven.

- Vi har fått göra mycket prover där vi bränt väggar och bjälklag för att bevisa att de fungerar och att de klarar kraven. Träfiberisolering är inget nytt, men det har inte varit allmänt känt och där kunde vi komma in och visa att det faktiskt går.

36

”Vi har tagit fram ett koncept som gör det möjligt att bygga upp till åtta våningar i trä.”

Anders Eriksson, medgrundare av Grönbo.

Ett av problemen med trähus är ofta stegljud och att det är lyhört mellan våningarna. Det skapas en energi som på något sätt måste absorberas. Grönbo använder sig av stålfjädrar i stället för konventionellt använt plastmaterial för att ljuddämpa mellan våningarna.

Fjädrarna har en bättre funktion, men också längre livslängd som ska hålla lika länge som huset.

- Vi har en tämligen unik lösning på ljudproblematiken, det är i princip ingen annan som gör det vi gör.Vi klarar högsta ljudklass mellan våningar på stegljud. På ljudtester får vi fram ett objektivt mätvärde som klargör att våra fjädrar minimerar stegljuden avsevärt i jämförelse med andra lösningar.

Grönbos koncept har en miljömässigt låg belastning räknat till koldioxidutsläpp och har därmed en unik position på marknaden.

Anders berättar att han ser ett ökat intresse för Grönbos koncept, där företag som tidigare byggt i betong nu är nyfikna på Grönbo, samtidigt som kraven från samhället gällande hållbarhet ständigt växer.

-Vi hoppas att fler ska börja använda sig av de här teknikerna.Vi kommer inte kunna bygga alla hus i hela området själva, utan vi ser gärna att fler börjar göra liknande som vi.

Företag: Grönbo Grundades: 2013 Säte: Norsjö Huvudsaklig verksamhet: Ekologiskt byggande Samarbete med LTU: Vi fick stöd till en förstudie gällande att använda spillvärmen från ett datacenter för att värma upp Grönbos lokaler.

Hemsida: www.gronbo.com

37

Global leverantör från lo I dagens komplexa och snabbföränderliga värld möter företag och organisationer ständigt nya utmaningar och behöver därför hela tiden utveckla och förnya sig själva och sina erbjudanden. Ett företag som praktiskt lyckats med innovationsledning och produktutveckling är HS Copy & Skyltfabriken.

Företaget grundades 1985 och satsade tidigt på den senaste tekniken inom kopiering och ritningsutskrifter, de investerade även i Luleås första färgkopiator och elektrostatplotter för byggritningar. De var också först i Luleå med elektronisk överföring av bygghandlingar redan 1989. Idag har företaget ca 20 anställda och är ett av Norrlands ledande företag inom digitala utskrifter, kopiering och skylttillverkning.

tillgänglig på marknaden. Sen dess har vi haft ett nära samarbete och levererat till flera ställen i världen.Vi arbetade fokuserat med ett antal prototyper och testade olika varianter innan vi landade i den färdiga produkten. Idag har vi tagit flera steg vidare från denna produkt och är nu inne i en intensiv utvecklingsfas, mer än så kan jag inte säga just nu då det helt enkelt är för tidigt i processen, berättar Svein Nilsen VD för HS Copy och Skyltfabriken.

2013 blev företaget först kontaktat av ett stort internationellt datacenterföretag som sökte en lösning på ett installationsproblem de upplevde sig ha.

HS Copy har även levererat till andra kunder i datacentervärlden, både direkt till Hyperscalers, men även till några av de större entreprenadföretagen som bygger Hyperscaler-datacenter runt om i världen. Företaget är dock bundet av non-disclosure avtal i alla dessa affärer.

- De kontaktade oss för att de hade ett problem som de inte hittade en praktiskt robust lösning för, det fanns helt enkelt ingen produkt

38

okal marknad - För att fortsätta vara relevanta för de större kunderna på en global marknad så behöver även små leverantörer innovera sina erbjudanden och följa med i utvecklingen. Att ha en direkt och nära dialog med de globala jättarna gör det möjligt att arbeta med innovationsutveckling som leverantör till även hyperscalers från Luleå, säger Svein.

”Att arbeta med innovation är viktigt för att fortsätta vara relevanta på marknaden.”

Svein Nilsen VD för HS Copy och Skyltfabriken.

Det kan finns olika drivkrafter att fortsätta innovera och produktutveckla, allt från ökande krav från kunder, myndigheter och medborgare, till digitalisering och ett ökat fokus på hållbarhet.

Företag: HS Copy & Skyltfabriken

- För oss är det en nyckelfråga att kunna fortsätta vara relevanta för våra globala kunder. Det är många SME-företag som förstår behovet av innovation, men har tyvärr svårt att få utväxling på sina insatser och faktiskt tjäna pengar, avslutar Svein Nilsen.

Huvudsaklig verksamhet: Arbetar med att marknadsföra, konstruera, tillverka och leverera grafiska arbeten, trycksaker samt skyltar och skyltanläggningar.

Grundades: 1985 Säte: Luleå

Samarbete med LTU: Att hitta nya potentiella kunder och att utveckla produkter som kan erbjudas till Hyperscaler-datacenter.

Hemsida: https://www.hscopy.se

Hyperscaler: Företag som driver extremt stora datacenter, ofta i storleken av flera fotbollsplaner.

39

40

Kundanpassad tjänsteutveckling blev nyckeln till framgång I takt med att mer och mer känsliga persondata samlas in ökar även behovet av säker lagring.

Det växande behovet i kombination med lagstiftningen av GDRP gjorde att Elastisys såg sin möjlighet att etablera sig inom dataskyddsbranschen. Elastisys skapar plattformar som gör det möjligt för företag som hanterar känsliga data att bygga moderna applikationer i molnet utan att tumma på datasäkerheten.

Under 2010 kom idén om att skapa en smart styrning av molnsystem vilken grundar sig i forskning på Umeå universitet. Johan Tordsson, medgrundare av Elastisys såg en klar skillnad mot vad som fanns på marknaden och vad han och hans kollegor skapade forskningsmässigt. Genom forskningen skapade dem tekniskt smarta och avancerade lösningar, men marknaden var inte mogen och tajmingen var helt fel.

”Vi borde fokuserat på att förstå marknaden.”

Johan Tordsson, medgrundare av Elastisys.

- Vi har gått igenom en utbildningsresa som handlade om hur man kommersialiserar forskning.Vi trodde att banbrytande teknik snabbt skulle anammas av kunderna, men vi borde i stället fokuserat på att förstå marknaden och vilket behovs som fanns, berättar Johan Tordsson.

- Från att konsulta och sedan bygga en produkt utifrån kundernas behov var en stor utmaning.Vi landade i att utveckla en drifttjänst där vi erbjuder kunderna en säker lagring av data i molnet och de betalar en prenumerationsavgift varje månad.

Det var en stor besvikelse för Johan att den forskningen som han lagt ner hjärta och själ på inte var det som marknaden efterfrågade. För att bättre förstå marknaden jobbade Elastisys därefter något år som konsulter inriktade på att hjälpa kunder med sina molnresor.

Idag har Elastisys ett 40-tal medarbetare med kontor i Umeå och Lund. De riktar sig främst till edtech- och medtechbranschen som utvecklar nya tekniska lösningar för utbildning och sjukvård.

Men även till kunder med system för hantering av pengar och till företag som säljer mjukvarutjänster till offentlig sektor.

Elastisys vill nu fortsätta växa genom att automatisera och förenkla sina processer runt försäljning, marknadsföring och leverans av produkten. Elastisys vill fortsätta expandera på den europeiska marknader där de ser en hög grad av digitalisering och ökad efterfrågan av dataskydd.

Företag: Elastisys Grundades: 2011 Säte: Umeå Huvudsakligverksamhet: IT-säkerhet och dataskydd Samarbete med LTU: Vi har fått hjälp i samband med säkerhetscertifieringar, nätverkande i form av konferenser och resor, samt att identifiera en ny grafisk profil och göra om vår webb.

Hemsida: www.elastisys.com

41

42

Betydelsen av en datacenteretablering Intresset för nya etableringar av datacenter i Sverige är rekordstort. Tillgången till grön el, närheten till industrierna som leder den gröna omställningen och det gynnsamma klimatet är tre viktiga faktorer. Men vad innebär egentligen en stor etablering för en kommun?

Vi kollade läget med Klara Wirdby, näringslivsstrateg vid Gävle kommun. I Gävle och grannkommunen Sandviken har Microsoft gjort en jätteetablering av tre siter och det finns planer på totalt femton byggnader innan allt är klart. Det är inga små datacenter det handlar om, varje byggnad är 400 meter lång och runt 80 meter bred.

”Datacenter är en nödvändig möjliggörare för all annan utveckling.”

Vad är det med Gävle och Sandviken som gjorde att Microsoft etablerade sig just där?

- Det var flera faktorer som spelade in. Sverige är ett intressant land för internationella företag att etablera sina datacenter i på grund av tillgången till den gröna elen och klimatet. Gävle är geografiskt sett bra när man ville hitta tre stora ytor mark att köpa, som låg strategiskt nära varandra för att få gynnsamma kopplingar mellan siterna. Det handlade också om uppkopplingshastigheten ut i Europa och möjligheten att koppla in sig på det nationella stamnätet.

Hur har ni arbetat från kommunens sida med denna etablering?

- Det har varit väldigt aktivt och engagerat arbete från flera nyckelroller inom kommunen. Avtalet skrevs redan 2018 och sedan dess har det politiska styret också ändrats, men inställningen har varit densamma, att detta är viktigt och bra för kommunen.

Vi har också jobbat mycket med att få en förståelse för etableringen och vad Microsoft är, det finns en del fördomar och felaktig information om vad som lagras i deras hallar. Det handlar om allas vår data som lagras och ingenting annat. Etableringen av Facebooks (nu Metas) etablering har varit lite av en föregångare och vi har tagit del av lärdomarna från den när vi kommunicerat bland annat.

Vilken betydelse har etableringen för kommunen?

- Den här typen av stora etableringar medför givetvis många positiva effekter, som fler etableringar och ett ökat intresse från andra branscher. Underleverantörer som blir sysselsatta och etablerar sig och såklart nya arbetstillfällen. Än har vi inte sett de långsiktiga effekterna, som jag tror kommer bli den största positiva rörelsen för kommunen.

Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna enligt dig?

- Det är helt klart elförsörjningsfrågan som måste lösas. Det finns en stor efterfrågan på fossilfri el, det är tillgången som är problemet. Sen behöver vi fortsätta arbeta för att skapa en större förståelse för datacentrens roll i hela samhället, att det är en nödvändig möjliggörare för all annan utveckling, säger Klara Wirdby.

43

Nordliga breddgrader lockar med både jobb och fritid 44

I en bransch som växer explosionsartat, har Isabelle Kemlin tagit en stark position inom den digitala infrastrukturindustrin. Hennes ursprung finns norr om polcirkeln och genom sitt senaste karriärval kommer hon på många sätt närmare sina rötter i Norrbotten igen.

Isabelle Kemlin är född och uppvuxen i Gällivare och intresset för teknik har funnits med henne genom hela livet. Hon är utbildad civilingenjör vid Chalmers och har haft en rad ledande roller inom olika branscher, alla med en stark koppling till teknik och utveckling. De senaste 15 åren har hon lett team i olika kritiska miljöer, steget in i den digitala infrastrukturindustrin tog hon 2018 när hon tillträdde tjänsten som Business Unit Director hos CBRE. Isabelle fick då uppdraget att bygga upp och leda dess verksamhet inom datacenter i Norden.

-Min största drivkraft är att vår digitala infrastruktur drivs på ett så effektivt, säkert och hållbart sätt som möjligt, då behovet av digital teknik och digitala lösningar växer explosionsartat. I praktiken innebär det att vi nu lägger grunden för kommande generationers framtid, säger Isabelle.

Nyligen blev Isabelle Kemlin rekryterad till ICE by RISE, där hon kliver in som Business and Innovation Executive, genom det karriärbytet tar hon ett steg norrut då de har sitt säte i Luleå. RISE - Research Institutes of Sweden är Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner.

-Vi kommer bo kvar i Sollentuna samtidigt som det är roligt att få jobba med ett lite extra fokus mot norr, fastän vi såklart jobbar över hela landet och också internationellt, berättar Isabelle Kemlin.

Vad var det som lockade med det jobbet?

-Att vara i en kreativ och internationell miljö där forskning möter utveckling, att få arbeta med olika parter inom näringslivet, akademin och den offentliga sektorn, alla med målet att bidra till ett mer konkurrenskraftigt näringsliv och hållbart samhälle, känns väldigt inspirerande och den utvecklingen vill jag fortsätta att driva framåt.

Isabelle Kemlin var med och grundade branschorganisationen Swedish Datacenter Industry Association (SweDCI) för 3 år

sedan. Hon ser stora fördelar med att få till en större samverkan inom branschen och de jobbar hårt för att fler ska få reda på alla banbrytande saker som faktiskt sker hela tiden.

-Den digitala infrastrukturbranschen är på många sätt en möjliggörare för i princip all utveckling.Vi behöver gemensamt arbeta med att sprida kunskap och att visa att det vi gör i Sverige och Norden ligger i framkant ur ett globalt perspektiv. För mig personligen är det stimulerande att få vara med och bidra till detta.

När Isabelle inte jobbar tillbringar hon gärna tiden utomhus, gärna på Sveriges nordligaste breddgrader. Det var där kärleken till naturen började och idag är den starkare än någonsin.

- När jag får vara utomhus och njuta av min omgivning, då trivs jag allra bäst!

Det kan vara på ett pass under älgjakten, vid en fiskesjö eller på ett fjäll. Tack och lov har jag och min man lyckats överföra intresset av utomhusaktiviteter till våra barn så vi är ofta på vandringar eller i en skidbacke tillsammans med hela familjen, berättar Isabelle.

Märks ditt teknikintresse inte alls på din fritid?

- Nej inte direkt. Men jag får väl erkänna att jag har lite udda intressen också, som när jag och svärfar ägnade en hel semesterdag åt att åka på studiebesök till Preems anläggning i Lysekil. Jag gillar också maskiner av olika slag och har åkt både världens största truck som finns uppe i Aitik och ismaskinen i ishallen där barnen tränar.

ICE by RISE ICE by RISE verksamhets syfte är att bidra till att Sverige ligger i framkant när det gäller kompetens inom hållbara och effektiva datacenterlösningar, edgeberäkningar, molnapplikationer och dataanalyser. ICE står för Infrastructure and Cloud research and test Environment, vilket är en fysisk, företagsneutral testmiljö där små och stora företag kan utveckla, exprimentera och verifiera sina innovationer i verkligheten. Till sin hjälp har de ett starkt forskningsteam som arbetar på RISE. Världsledande innovationer testas och stora företag så som Ericsson, Meta, ABB, Vertiv och BP Castrol och unga, spännande entreprenörsföretag som Submer, Blixt, NEXALUS and Vesiro, har redan tagit steget och arbetar i partnerskap med ICE by RISE. Innovationerna syftar till att utveckla existerande och ny teknik som effektiviserar bland annat arbetssätt och energiåtgång inom den digitala infrastrukturbranschen, vilket på sikt leder till en mer hållbar värld.

Isabelle Kemlin Ålder: 47 Bor: Sollentuna.

Familj: Man och två barn.

Fritidsintressen: Natur och kultur i olika former, tillsammans med familjen.

Aktuell: Tillträder tjänsten som Business and Innovation Executive vid ICE by RISE - Infrastructure and Cloud research and test Environment by Research Institutes of Sweden.

Något fordon som finns kvar på din bucketlist?

- Ja, tänk att få hänga med ett av de fartyg som lägger ut internetkablar på havets botten mellan olika kontinenter, det vore häftigt, avslutar Isabelle Kemlin med ett skratt.

45

”Vi behöver sprida kunskap om branschens betydelse” För femte året i rad arrangerades den årliga konferensen ”Branschutveckling och innovation inom svensk datacenterindustri”. I år var konferensen äntligen tillbaka i fysisk form när man återigen kunde samlas i Stockholm och vara en del av ”Västerbotten på Grand Hôtel”.

-Efter två år i pandemins grepp kändes det extra roligt att få ses igen.Vi har de senaste två åren genomfört konferensen digitalt och det blir inte riktigt detsamma. Det märktes också på deltagarna att de var glada att kunna mötas då nätverkandet och de spontana samtalen i fikapauserna är viktiga, säger Jan-Olov Johansson projektledare för Datacenter Innovation Region.

En av projektets uppgifter är att sprida information om branschen i norr till övriga delar av landet, men också att nå ut till befolkningen i Norra Sverige. Den här konferensen är en metod för just det.

-Datacenterbranschen är fortfarande en väldigt ung bransch jämfört med de flesta andra, det gör att inte många har koll på den och vilken betydelse datacenter har för att verksamheter i andra

46

branscher över huvud taget ska fungera. Lägg sedan till att det finns en del ”mystik” kring branschen då det är få som kommer i närheten av ett datacenter, på grund av säkerhet och annat. Därför är det viktigt att vi aktivt jobbar för att nå ut med information och kunskap, säger Jan-Olov Johansson.

Det blev en dag som innehöll inslag med många perspektiv kopplade till datacenterbranschen och utvecklingen som sker.

Det blev föreläsningar om datacenterbranschens hela värdekedja och hur många olika delar som faktiskt ingår, en beskrivning av vilka möjligheter och utmaningar som kommer med en större etablering i en kommun där Gävle var ett exempel, med Microsoft som stor aktör. Deltagarna fick bland annat exempel på SME-företag som etablerat sig och samarbetar med gröna

datacenterhallar som stark konkurrensfördel. Luleå tekniska universitet berättade om sin roll som motor för innovation i norra Sverige. Det blev en paneldiskussion kring hur framtida datacenteretableringar påverkas av det nya omvärldsläget med ofred i Europa, skenande energipriser och allt fler elintensiva etableringar i norra Sverige där merparten av Sveriges förnyelsebara energi idag produceras.

- Vi hade en bra sammansättning av presentationer och ämnen, dessutom en bred representation bland deltagarna. Jag är särskilt glad över att vi kunde ha med några av SME-företagen som verkar i branschen som berättade om sina spännande utmaningar och framgångar. Jag är även mycket glad över att vi fick med talare från andra regioner, för att höra om deras etableringar och utmaningar, berättar Jan-Olov Johansson.

Hållbarhetsperspektivet är en genomgående röd tråd när det kommer till framtidsfrågorna. Att Sverige, och inte minst norra landsändan, har en unik position när det kommer till hållbara datacenterhallar är bara starten. Adam Vikström, LTU Business, berättade om ett av projekten han lett där de hittat ett sätt att i praktiken relativt enkelt kunna återvinna värmen från datacenterhallar. RISE delade med sig av insikter om hur bränsleceller passar in i infrastrukturen för datacenters ekosystem.

Vilka är branschens viktigaste frågor just nu, enligt dig?

-En aktuell fråga är ju det som sker 1 juli i år, då energiskattereduceringen för datacenter tas bort, det kommer få stora konse-

”Sverige har en unik position när det kommer till hållbara datacenterhallar.” kvenser för många aktörer och det kändes viktigt att få prata om det under konferensen. Sen är det egentligen två frågor som är viktiga, att alla aktörer tillsammans jobbar för att bredda bilden och kunskapen om betydelsen av datacenter som en nyckelaktör i all utveckling. En annan viktig fråga är att jobba med den könsobalans som finns inom branschen, alla vinner på en mer jämställd bransch och det måste vi tillsammans jobba aktivt för, säger Jan-Olov Johansson.

Hur blir det framåt, kan man räkna med en årlig konferens även i fortsättningen?

-Vi genomför gärna det här event igen och vi är glada att Region Västerbotten erbjuder möjligheten att vara en del av deras dagar.Vi ser ett stort värde att få samla branschaktörer under en dag, bort från kontoret där man får möjlighet att lyfta blicken och vår målsättning är att fortsätta i någon form, avslutar JanOlov Johansson.

47

”Det behövs ett omtag och en nysatsning från de regionala ledarna i Norr” Det är snart tio år sedan strategin för att skapa en världsledande teknikregion i Norrbotten började implementeras. Tack vare den så har norra Sverige tagit en position som en region för klimatsmarta och effektiva datacenter, men la också grunden för annan energiintensiv industri. Men nu är det dags för nya mål och en tydlig ny strategi med aktiviteter som genomförs, menar Tor Björn Minde som var en av aktörerna bakom strategin.

Bakgrunden till strategin var att regionen har tydliga konkurrensfördelar, bland annat kallt klimat, förnybar energi, kompetens och banbrytande företagsmiljöer. Målet med strategin var att genom strategiska samarbeten locka till sig minst 20 nya stora datacenter och på så sätt driva på hela regionens utveckling. Samarbetet mellan länsstyrelsen, landstinget och Luleå tekniska universitet (LTU) underlättade utvecklingen av strategin, som leddes av LTU Business med representanter från både den offentliga och privata sektorn.

neutrala scenariot för Sverige, med byggandet av ett tiotal datacenterbyggnader i Norrbotten, berättar Tor Björn Minde och fortsätter: - Det mest betydelsefulla resultatet var dock den förändrade inställningen till att Norrbotten behöver ta till sig nya idéer, företag och den digitala framtiden. Denna omvandling utlöstes genom att genomföra en situationsanalys, täcka internationella konferenser och evenemang, besöka internationella företag och söka nya affärsmöjligheter, vilket förberedde Norrbotten för den gröna industrins omvandling som var okänd vid tiden för strategins utveckling. De platser som förbereddes för datacenter passar utmärkt för de energiintensiva industrier som nu kommer till regionen.

”Strategi för att skapa en världsledande teknikregion i Norrbotten för klimatsmarta effektiva datacenter” togs fram under ledning av Tor Björn Minde som nu menar att det är hög tid att agera igen.

- Strategin kunde tas fram och följas tack vare proaktiva ledare i norr under den tidsperioden, som genom omvärldsspaning och modiga val positionerade regionen.

Nu behöver nytt mod ingjutas och en ny riktning behöver sättas, så man satsar på rätt saker idag för att kunna skörda om några år, menar Tor Björn Minde. Är det inom datacenterbranschen man bör satsa ännu mer, tror du?

- Nej inte i huvudsak. Där har vi redan tagit position och datacenter kommer alltid vara en förutsättning för alla andra branscher. Nu handlar det om att se sig om i världen och landa i vilka nya bran-

48

scher vi borde ha en övergripande strategi inom, som bygger på styrkorna som finns här uppe i norra Sverige.

Vad blev resultatet av strategin från 2014?

- Merparten av de föreslagna strategiska åtgärderna har genomförts med framgång, bland annat förberedelse av platser och tillstånd, ökade marknadsföringsaktiviteter och stimulans av affärs- och företagsutveckling. Dessutom förbättrades forskningen vid universitetet avsevärt, vilket ledde till att en världsledande testmiljö skapades. Som ett resultat av dessa insatser upplevde vi en starkare tillväxt än det

Är det för lite av den typen av initiativ nu, menar du?

- Ja, helt klart. Det regionala ledarskapet har sedan strategins utveckling förändrats, men den nya generationen av politiker och tjänstemän måste fortsätta att följa och ta itu med den digitalisering och AI-utveckling som sker runt om i världen för att säkerställa en framgångsrik affärsoch samhällsomvandling och utveckling i Norrbotten. Oron är att det regionala ledarskapet nöjer sig med att bara utveckla den ”gamla industrin” och inte kommer att leta efter framtida digitala affärsmöjligheter, avslutar Tor Björn Minde.

Jobbar för att skingra de mörka molnen på datacenterhimlen Okunskap och missuppfattningar hotar Sveriges position inom datacenterindustrin. ”I debatten kommer det sällan fram att vården, bilindustrin, gruvindustrin och i princip alla andra branscher är fullständigt beroende av fungerande datacenter, det vill vi sätta ljus på” säger Pär Åberg, ordförande i Swedish Datacenter Industry (SweDCI).

I genomsnitt har varje svensk kontakt med 40 olika datacenter under en vanlig dag. Det sker bland annat när vi använder våra telefoner, åker med kollektivtrafiken, mailar och besöker banken.

Det är datacentren som möjliggör vårt digitala liv, men det är också en bransch som jobbar i bakgrunden och oftast i det tysta.

- Det är ett av vårt viktigaste uppdrag, att bredda den allmänna kunskapen och förståelsen för datacentrens roll i ett modernt och hållbart samhälle. Utan en välmående datacenterbransch finns det heller ingen utveckling, säger Pär Åberg som är ordförande i Swedish Datacenter Industry (SweDCI).

Pär Åberg upplever tydligt att det finns en stor okunskap kring vad ett datacenter är och vad det faktiskt möjliggör. Den okunskapen leder till att utvecklingen och Sveriges position nu hotas.

SweDCI bildades 2019, efter att flera aktörer beslutade sig för att gemensamt kraftsamla runt frågor som förenar aktörerna. Bland annat har de bildat fyra arbetsgrupper där medlemmar ingår, som jobbar utifrån fyra olika perspektiv och det är hållbarhet, kompetens och utbildning, PR och kommunikation samt forskning och teknik.

-Vi startade föreningen i en minst sagt utmanande tid, vi skulle bygga upp allt mitt under pandemin. Detta till trots har vi på kort tid fått stark legitimitet och var bland annat tillfrågade att yttra oss kring slopandet av skattereduktionen. Nu gäller det att fortsätta driva branschens viktigaste frågor framåt.Vi kommer också fortsätta det gemensamma arbetet med våra nordliga grannländer, som har liknande förutsättningar, möjligheter och utmaningar som oss, berättar Pär Åberg.

Precis som för de flesta är hållbarhetsaspekten i fokus även för SweDCI. Föreningen vill lyfta fördelarna med Sverige när det kommer till etableringar.Vi har tillgången till den gröna energin, klimatet är passande och vi har infrastrukturen. Målet är att tillväxten ska öka och att branschen ska komma närmare andra branscher.

-Vi vill se en tillväxt, för en etablering leder också till andra positiva effekter med andra aktörer som behövs i värdekedjan, dessutom behöver datacenterindustrin och IT-industrin komma ännu närmare varandra för att utveckling ska ske och saker görs smartare och på ett mer effektivt sätt. Framtiden ser väldigt positiv ut, om vi fortsätter jobba tillsammans, avslutar Pär Åberg.

49

Introduce a Girl to Engineering day (IGEday) i Luleå 2022. Deltagarna fick lära sig mer om värmeåtervinning från Datacenter.

I RISE:s värmepod ute i labbet så odlas det just nu växter med hjälp av överskottsvärme från vårt datacenter, besökarna fick testa att plantera frön.

Introduce a Girl to Engineering day (IGEday) i Luleå 2022. Deltagarna fick testa en applikation där man med hjälp av machine learning modeller på satellitbilder kan visa kartor över t.ex. vegetation, bebyggelse

50

Alla vore vinnare i en jämställd bransch Knappt en tredjedel av alla anställda inom IT-branschen i Sverige är kvinnor, detta trots att det finns en mängd olika initiativ som syftar till att locka fler kvinnor till branschen.

Den skeva könsfördelningen blir tydlig redan i tidig ålder. Enligt arbetsgivarorganisationen teknikföretagen var endast 18 procent av dem som sökte till teknikprogram på gymnasiet under 2021/2022 tjejer. Allt är inte svart, det finns dock ljuspunkter, inte minst medvetenheten kring problemet inom branschen och alla initiativ som startat under de senaste åren som alla har samma syfte: en mer jämställd bransch.

Ett av de initiativen är Womengineer som är ett nationellt nätverk som har ett tydligt mål, att det år 2030 examineras lika många kvinnliga ingenjörer som manliga. Nätverket arrangerar en rad olika evenemang över hela landet och ett är Introduce a Girl to Engineering day (IGEday).

Eventet riktar sig till tjejer mellan 13–19 år som är nyfikna på yrket och vill veta mer. En av orterna som eventet arrangeras på är Luleå.

- Det här är ett utmärkt tillfälle att få en inblick i branschen som är både bred och varierande. Möjligheterna är väldigt stora och vi vill visa upp det, för att få fler tjejer att intressera sig för att jobba inom branschen.Vi tror att intresset ökar om man får chans att träffa förebilder att prata med och samtidigt få testa på olika delar av yrket, säger Tina Stark, projektledare för IGEday vid RISE. Enligt en rapport från 2023, Unga kvinnor och Tech, där kvinnor mellan 16 och 30 har tillfrågats om sitt intresse av Tech och IT framkommer att 36 procent känner sig ganska eller mycket lockade av en karriär inom branschen. Men många kvinnor upplever det svårt att se hur deras intressen och personligheter skulle passa in. I rapporten svarar hela 63 procent att de förknippar både Tech och IT med ”grabbigt”. Och på frågan vad kvinnorna tycker är viktigast för att göra Tech/IT-branschen mer lockande för kvinnor svarade flest (49 procent) ”En mer inkluderande arbetsmiljö

där kvinnor och män behandlas lika”. Bara 1 av 10 kvinnor har enligt rapporten en kvinnlig förebild inom Tech och IT. Flera av dessa frågor jobbar initiativet #addher med. Det är ett nätverk som lanserades redan 2010 av Sogeti och har sedan dess vuxit lavinartat. Idag har nätverket cirka 7000 medlemmar på 18 orter, däribland Luleå.

- Det finns så oerhört många kompetenta kvinnor inom branschen, men många syns aldrig av olika anledningar. Därför är det svårt att få förebilder som är kvinnor, det är tyvärr oftast männen som syns och tar plats. Så ett viktigt syfte är att hjälpa till att bredda bilden av branschen, att få fram kvinnor som uttalar sig och som får och ges utrymme, säger Jinci Brettschneider, vid Sogeti Luleå.

Länkar för dig som vill veta mer om några av de initiativ som finns för att förbättra jämställdheten i branschen. womengineer.org igeday.com pepp.io womenintech.se tjejerkodar.se datatjej.se emmstech.org wids.se womeninai.co LinkedIN: Equal IT

51

Både värdekedjan och betydelsen av den är större än de flesta tror Ett datacenter är så mycket mer än byggnaden vi ser. Det finns bristande kunskap kring vad datacenterbranschen innefattar, hur hela värdekedjan faktiskt ser ut och hur många som sysselsätts. Det mesta är datadrivet idag, inte minst de stora industrier som nu etablerar sig Norrbotten.

Fredrik Kallioniemi har jobbat med digitaliserings- och IT-frågor under hela sitt yrkesverksamma liv, han har dessutom jobbat på alla nivåer av datacentrets värdekedja. Han vill, genom att förklara och visualisera hela värdekedjan, öka förståelsen kring vilken inverkan branschen har på alla andra branscher, men också vilka medföljande positiva inverkningar en ny etablering har.

-Det är inte helt enkelt att förklara hela värdekedjan då det är så många delar som är inblandade. Teknisk komplexitet och olika affärsmodeller i flera lager kan vara förklaringen till att det finns bristande kunskap om branschen och dess betydelse, menar Fredrik Kallioniemi.

En sådan missuppfattning är när man ska sammanställa betydelsen för ett datacenter ur exempelvis etableringskommunens perspektiv.

-Det vanliga är att man tittar på hur många som är anställda i serverhallen eller en fabrik vid en etablering, när det gäller datahallar sker stor del av leveransen i servrarna på en annan plats i partnerskap med datahallsägaren. Men det är så mycket mer, som många inte tänker på. Sysselsättningen är kopplad till flera olika fasen. Etablering, bygg och operativ fas. Meta är ett bra exempel, de bygger fortfarande i Luleå och deras etablering offentliggjordes 27 oktober 2011 samtidigt som den operativa fasen pågått i snart 10 år. Det behövs en mängd partners för att hantera samtliga faser.

Den operativa driften med underentreprenörer som utför underhåll, säkerhet och annat. För att inte tala om kringetableringar som kommer i form av nya företag. Se bara vad som hänt sedan 2011 då Meta etablerade sig i Luleå, frågan är om vi överhuvudtaget hade haft det industrietableringstryck vi nu har i Norrbotten utan Metas etablering, säger Fredrik.

Det har skett en enorm utveckling inom datacenterbranschen i Norden under de senaste tio åren. Detta har givetvis skett i symbios med att vi har ett större digitalt ´foot-print´ idag än vi hade tidigare. Majoriteten av de stora hyperscale bolagen i branschen är nu etablerade i Norden, under samma tid har även nyetableringar och expansion av co-location datacenter etablerat sig kraftfullt i Norden, dessa hallar supportar små och stora företag lokalt, nationellt och internationellt. De kommande tio åren kommer vi att ha en kraftfull tillväxt inom det datadrivna området som behöver ha sin information någonstans. I huvudsak kommer denna utveckling ligga på mjukvaruområdet, här finns det stora möjligheter för oss att vara med. Jag hävdar att det är inom detta område vi ska storsatsa, menar Fredrik Kallioniemi:

52

- Det gäller att fokusera på rätt del av värdekedjan. Det är i de översta lagren, SaaS och Paas, vi kan få till en fantastisk utveckling och norra Sverige har en unik position.

Vi har lång erfarenhet av mjukvaruutveckling och telecom, vi behöver dock jobba i samverkan globalt eftersom denna bransch är global. Det är inom den högre innovationsnivån när det kommer till avancerad mjukvaruutveckling vi bör satsa och det är också i de översta lagren i värdekedjan som pengarna finns.

Vad är det som gör att vår region är rätt för det?

- Flera delar. Vi har närheten till Luleå tekniska universitet, som har en stark koppling till industrin redan idag, all större industri kommer att vara beroende av bra mjukvara och automation/IoT för att kunna vara med och konkurrera på världsmarknaden.Vi har den gröna energin, rätt klimat. Men vi har också en unik fysisk plats som erbjuder en bra livskvalitet, det ska vi dra nytta av tycker jag, säger Fredrik Kallioniemi.

Den kraftiga tillväxten av datacenter och kringetableringar i hela Sverige som skett de senaste åren har möjliggjorts genom att en tydlig strategi sattes runt 2014. Strategin formades efter en rapport som togs fram, ”Strategi för att skapa en världsledande teknikregion i Norrbotten för klimatsmarta effektiva datacenter”. Resultaten talar sitt tydliga språk. Bara i Norrbotten ser vi ett 30-tal bolag vars affärsidéer är direkt relaterade till datacenterindustrins värdekedja och runt 100 bolag som är leverantörer till dessa. Närheten till effektiva datacenter är också en viktig faktor när stora industrier ska etableras.

- De senaste årens utveckling har skett tack vare en tydlig strategi.

Nu är det dags för nästa fas för att utvecklingen ska fortsätta.

Det som också behövs är fokus på kompetensförsörjningen, ett näringslivsklimat som gynnar den här typen av industri. Får vi de här sakerna på plats så kan detta bli hur stort som helst.Vi kommer inte att bli mindre digitaliserade i framtiden avslutar Fredrik Kallioniemi.

SaaS – Software as a Service, PaaS – Platform as-a-Service Co-Location: Datacenter som hyr ut utrymme till många företag i samma byggnad.

53

54

Hur bygger du tillväxt?

Här är svaret.

Det är sju faktorer som är helt avgörande om du vill bygga ett tillväxtföretag. Att satsa på dessa områden ger bolaget rätt förutsättningar om ambitionen är att växa.

Slutsatserna kommer från den studie som är gjord av LTU Business. Sveriges bolag består till 99 procent av små och medelstora företag. För att dessa företag ska få bästa möjliga resultat i olika utvecklingsprojekt och innovationssatsningar är det avgörande att veta vad som påverkar deras tillväxt. Slutsatserna bygger på en omfattande litteraturstudie och intervjuer med 30 av de främsta tillväxtbolagen i Norrbotten och Västerbotten. Bilden som bolagen gett stämmer väl överens med vad som sägs i tidigare studier, detta trots att många av bolagen i norra Sverige har långt till den större marknaden. Resultatet är tydligt, det är i grunden sju avgörande faktorer som har betydelse.

Det är fördelaktigt att satsa på marknader som inte bara är lönsamma utan också växer snabbt. Att bli ledande på dessa marknader kan verkligen driva företagets tillväxt.

1. Tydligt och unikt värdeerbjudande

“Man får heller inte glömma bort potentialen som skapats genom trender och teknikutveckling, såsom digitalisering, automatisering, AI eller den gröna omställningen, som i sin tur skapar en större efterfrågan på nya produkter/tjänster men också effektivare interna processer.”

Ett tydligt värdeerbjudande handlar om förmågan att förstå vad marknaden behöver. För att få och behålla hög efterfrågan från kunderna behöver bolagets produkt eller tjänst lösa verkliga problem och erbjuda något som kunderna verkligen värdesätter och enkelt kan förstå.

För att lyckas med detta måste bolaget ha god kännedom både om branschen och kunderna. Dessutom är det viktigt att ha unika fördelar som gör ens produkt eller tjänst bättre än konkurrenternas.

Bolag som bygger sin verksamhet på sådana fördelar växer oftast snabbare och när ens produkt eller tjänst har speciella egenskaper kan det ge en tydlig fördel på marknaden.

Dessa slutsatser styrks av flera av de intervjuade bolagen: ”Vi har kapitaliserat på att vi har tagit en viktig roll och varit glada för att våra konkurrenter är väldigt gammeldags, vi är i framkant jämfört med andra.

Vi gör saker på vårt sätt och tänker annorlunda mot våra konkurrenter.

Vi säkerställer att vi har produkten som kunden vill ha och att produkten uppfyller alla de krav och önskemål som finns.”

Även marknadens storlek en viktig aspekt samt marknadens struktur och uppbyggnad där värdekedjor, konkurrenssituation och etableringshinder alla påverkar tillväxten. Marknadens mognadsgrad och förändringsbenägenhet har också en stor inverkan. Det är också viktigt att tänka på om marknaden har potential att växa genom att få fler kunder eller genom att befintliga kunder köper mer.

Potentialen i marknaden är en viktig faktor, det skriver de intervjuade företagen under på, men några av bolagen poängterar också:

3. Fokus på kärnverksamheten

Att rikta fokus mot kärnverksamheten har visat sig vara viktigt när företag strävar efter tillväxt.

Det har visat sig genom att företagen initialt fokuserat på att vinna marknadsandelar och bli en lönsam aktör på den lokala eller initiala marknaden, med produkter eller tjänster som ligger till grund för deras kärnverksamhet. Det är ovanligt att företag som uppnår en lägre tillväxt på sin lokala marknad erhåller en större total organisatorisk tillväxt på de övriga marknaderna som de är verksamma inom. Det är fördelaktigt att inte försöka växa för snabbt, utan att i stället fokusera på ett fåtal saker som företaget kan göra bättre än konkurrenterna och därefter skala upp.

2. Marknadens potential och storlek

Det visar att det är en framgångsrik strategi att jobba hårt för att hålla kärnverksamheten stark och lönsam, där man verkligen koncentrerar sig på de befintliga marknaderna och fördelarna man har.

För bolagen handlar möjligheten att växa till stor del om vilken typ av marknad de är verksamma på, oavsett om de redan är etablerade där eller om de försöker slå sig in på nya områden.

Det är något som flera av de företag vi pratade med också betonar: ”Vi har verkligen satsat på kärnverksamheten, och det har verkligen lönat sig.

Vi har vidtagit åtgärder och tagit bort produkter som inte ger så mycket vinst.”

55

En annan viktig aspekt är att ha affärsmodeller som kan skalas upp.

Det innebär att företagets erbjudande möjliggör ökad försäljning utan att kostnaderna ökar i samma takt. Skalbara affärsmodeller är en nyckel till att kunna uppnå snabb tillväxt, särskilt när det handlar om teknik och mjukvara där man kan producera och leverera lösningar till många kunder med relativt få anställda.

”Det är viktigt med tidigare erfarenhet, det är inte lätt om man inte gjort en tillväxtresa tidigare”

4. Tidigare erfarenheter och drivkraft hos ledningen

5. Stabilt finansiellt grundläge

Erfarenhet och kunskap hos företagsledningen är avgörande när det handlar om att skapa tillväxt. De flesta framgångsrika företagsgrundarna har någon form av bakgrund inom marknaden, kanske har de tidigare drivit egna företag eller så har de lärt sig mycket från familjeföretag.

Att ha koll på sin ekonomi och ha ett stabilt finansiellt grundläge är en viktig grundpelare. Helst vill bolagen inte att tillväxten på något vis ska äventyra lönsamheten. Det handlar om att ha en trygg ekonomi och fatta strategiska beslut som inte påverkar lönsamheten på lång sikt. Samtidigt är det viktigt att göra smarta investeringar vid rätt tillfälle som på sikt kan göra företaget mer effektivt och spara pengar. Om företaget tjänar bra med pengar och ökar sina intäkter tyder det på att det finns en god efterfrågan på marknaden.

Detta gör att de har en bättre förståelse för marknaden, branschen och kunderna, vilket hjälper dem att fatta kloka beslut. Dessutom har de ofta ett stort nätverk att dra nytta av. Utbildning spelar också en roll, och det är vanligt att företag grundas eller drivs av personer med en magister- eller doktorsexamen.

Men det är inte bara erfarenhet och utbildning som är viktiga.

Entreprenörens vilja och beslutsamhet är avgörande. De måste tro på sin affärsidé och vara engagerade och beredda att kämpa hårt även när det är tufft. Att kunna identifiera möjligheter till tillväxt och agera i rätt tid är också viktigt. Dessutom måste de vara flexibla och våga ta väl genomtänkta risker. Att kunna inspirera andra, bygga framgångsrika team och delegera arbetsuppgifter är också viktiga färdigheter. Det handlar om att vara en mångsidig och resursstark ledare för att driva företaget framåt på sin tillväxtresa, något som flera av de intervjuade företagsledare skriver under på:

56

”Min kompetens och tidigare bakgrund har hjälpt oss mycket” ” Jag har utbildat mig själv för att bli en bättre ledare, jag har lärt mig att jag inte kan allt och lärt mig att be om hjälp. Jag har alltid haft engagemanget för dessa frågor med mig.”

För att växa har företagen behövt använda sina pengar på ett sätt som bygger tillgångar som de kan dra nytta av i framtiden. Det handlar inte bara om pengar på banken utan också om immateriella tillgångar som gör att företaget blir mer värdefullt om de skulle behöva ta in pengar från investerare.

Flera av företagen vi pratade med säger att det är viktigt att hitta rätt balans mellan tillväxt och lönsamhet: ”Vi växte för snabbt några år och det blev tufft för lönsamheten.Vi vill inte hamna där igen. Nu satsar vi på att vara lönsamma och ha koll på ekonomin.” ”Vi har bestämt oss för att inte låta tillväxten skena iväg utan att vara ett lönsamt företag.”

57

6. Genomtänkta och väl fungerande processer

Att ha smarta, genomtänkta och fungerande arbetssätt handlar om att kunna skapa processer som verkligen stödjer och hjälper tillväxten. Bolag som haft bristfälliga rutiner har behövt stanna upp och ägna tid åt att förbättra sina interna arbetssätt för att kunna fortsätta växa. Det är viktigt att satsa på bra processer och metoder för att till exempel sälja effektivt, utveckla produkter och tjänster som verkligen behövs, bygga långsiktiga samarbeten med andra aktörer och använda extern kompetens på ett strukturerat sätt.

Det har också visat sig vara väldigt viktigt att samarbeta med kunderna när man utvecklar nya produkter och tjänster. Det ökar chansen att de verkligen kommer att användas på marknaden och bli lönsamma. Det är något som flera av de intervjuade bolagen berättade om: ”Vi jobbar fortsatt med produktutveckling i nära samarbete med våra kunder för att tillsammans vara redo för framtiden.”

7. Involverad och kompetent personal

Personalen spelar en avgörande roll för att företaget ska lyckas.

Därför är det viktigt att kunna locka och anställa människor med rätt kunskaper och kompetens. Att investera i personalen, se till deras välbefinnande och möjliggöra deras utveckling är också mycket viktigt för framgång. Det handlar även om att skapa en företagskultur som uppmuntrar till initiativ och att våga ta risker, där feedback och motivation är centrala. Alla dessa företag delar en önskan att bygga starka team och att ha kul tillsammans under resan.

En annan viktig faktor som påverkar motivation och engagemang är kommunikation och att ha tydliga mål. Genom att involvera hela organisationen i beslut och kommunicera på ett öppet sätt kan man skapa förståelse och en gemensam syn på företagets riktning och de utmaningar som ligger framför. Att ha medarbetarna i fokus är något som flera av de intervjuade bolagen understryker: ”Prioritera medarbetarna och lägg pengar på dem, det är jätteviktigt att hitta bra människor men också kunna göra sig av med personer i rätt tid. Det är skillnaden mellan succé och fiasko. Det behövs en ryggrad av duktiga människor.”

58

” Det har varit viktigt att personalen ska vara delaktig och de får vara med på allting vi gör och höra all information om vad som händer. Sen ska man vara medveten om att alla medarbetare inte trivs med att vara i ett bolag som växer, det är jätteviktigt med kommunikationen till medarbetarna och mellan ägarna.”

Sammanfattningsvis är bilden av vad som bygger tillväxtföretag samstämmig mellan bolagen själva och tidigare studier. Det är i huvudsak dessa sju faktorer som är centrala för att bygga och utveckla ett framgångsrikt tillväxtföretag, och de kan också fungera som en guide för företag som strävar efter att maximera sin potential på marknaden, delar där det finns luckor eller där utvecklingspotentialen är stor behöver kanske prioriteras eller i alla fall hanteras för att skapa de bästa förutsättningarna för tillväxt.

Urval av respondenter baserades på: • Färre än 250 anställda • Högst 50 miljoner euro eller en balansomslutning om högst 43 miljoner euro • Säte i Norrbotten eller Västerbotten • Främst organisk tillväxt med lönsamhet över tid (3–15 år) >100% eller genomsnittlig tillväxt på 20 % över de tre senaste räkenskapsåren • Skalbara erbjudanden och affärsmodeller Utöver detta gjordes ett antal avgränsningar och undantag: • År när företaget grundades togs ej i beaktning • Om företaget har koncerntillhörighet eller investmentbolag/delägare togs ej i beaktning • Avvikande resultat från 2020 och 2021 (under covid-pandemin) togs inte i beaktning • Rena tradingbolag exkluderades helt Sekundärdatan från litteraturstudien bygger på ett 20-tal publikationer från vetenskapliga artiklar genom Google Scholar, samt andra typer av källor såsom konsultrapporter och artiklar som publicerats online.

59

60