Kanin LN

Etologisk studie på kanin ORYCTOLAGUS CUNICULUS

AKTIVITETSSKILLNADERNA PÅ MORGON RESPEKTIVE KVÄLL Lovisa Nittler Na13 _____________________________________________ 2016-05-16 Naturspecialisering Lovisa Nittler Na13 2016-05-16 Handledare: CarinaSala Ek Kungsängsgymnasiet, Handledare: Carina Ek

Sammandrag Att studera ett djur på egen hand är i kursen naturspecialisering ett obligatoriskt moment. Jag valde att studera en tamkanin av rasen hermelinkanin och besvara följande frågeställning: Hur skiljer sig kaninens aktivitet åt på morgonen respektive kvällen och vad beror detta på?

Hermelinkaninen är en av världens minsta kaninraser och kan bli upp till 12 år gamla. De äter huvudsakligen hö och lever helst socialt tillsammans med andra kaniner. Med hjälp av en förstudie antecknades arttypiska beteenden ned i en tabell och kaninens territorium delades upp i olika zoner. Studien genomfördes därefter 60 minuter på morgonen samt 60 minuter på kvällen och resultatet visar att kaninen genomför många stillasittande aktiviteter på morgonen men är väldigt effektiv och rörlig på kvällen. De tydliga skillnaderna kan bero på att vilda kaniner födosöker på kvällen under varma dagar samt undviker predatorer som jagar under dagtid. För att kunna dra dessa paralleller har jag tagit hjälp av litterära källor på internet för att veta mer om kaninens olika beteenden.

Inledning Naturspecialisering är en obligatorisk kurs i årskurs 3 om man studerar det naturvetenskapliga programmet på Kungsängsgymnasiet i Sala. Min årgång valde att rikta in sig på etologi och evolution vilket medförde att ett moment i kursen var att själv studera ett djur vid minst två tillfällen i minst 60 minuter vid varje tillfälle. Man fick själv bestämma vilket djur som man ville observera och vilken frågeställning man ville besvara och därför handlar just mitt arbete om kaninen och dess aktivitet på morgonen respektive kvällen.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna etologiska studie är att med hjälp av fältstudier och observationer djupare förstå kaninens beteenden. Med hjälp av studien och resultaten som jag får, kommer jag att besvara följande frågeställning: 1. Hur skiljer sig kaninens aktivitet åt på morgonen respektive kvällen och vad beror detta på?

Metod och material Kaninen som jag studerade heter Nils och är en kastrerad hane. Han är en dvärgkanin av rasen hermelinkanin och är ungefär 3 år gammal vilket anses som ”vuxen” då dvärgkaniner vanligvis blir könsmogna vid 3-4 månaders ålder.

Vid en förstudie av kaninen skrevs de mest förekommande och arttypiska beteendena ned i en tabell som finns på nästa sida.

Varje beteende delades upp i en social och en icke social kolumn då detta anses vara relevant för frågeställningen. Kaninens territorium delades även upp i fyra följande zoner: Zon 1: Inne i buren Zon 2: På mattan precis utanför buren Zon 3: Under lilla bordet Zon 4: I resterande delar av rummet Bilder på territoriet finns på nästa sida.

Efter förstudien observerades kaninen 60 minuter på morgonen och 60 minuter på kvällen. Till hjälp för att notera kaninens beteende utnyttjades tabell 1 som visas på nästa sida, ett tidtagarur, anteckningsblock samt en penna. För att notera vad kaninen gjorde vid olika tillfällen användes en metod som kallas ögonblicksregistrering vilket innebär att observanten en gång i minuten noterar vad kaninen gör och var den befinner sig. Valet av just denna registreringsmetod beror på att den har använts vid ett tidigare studietillfälle vilket medför att den kan hanteras med säkerhet.

Metoden är även passande till frågeställningen. Kaninen studerades enbart inomhus då frågeställningen kräver observation på kvällen vilket mörkret försvårar. Observationerna utfördes på ett längre avstånd för att kaninen inte skulle bli påverkad av mänsklig närvaro.

För att bättre förstå Nils beteenden har jag använt mig av litterära källor på internet som bidrar till att jag kan dra vissa paralleller när jag analyserar mitt resultat.

En av källorna är kaninmagazinet som är en blogg där de åtta skribenterna bakom texterna är erfarna kaninägare. Bloggen anses vara Sveriges största nättidning om kaniner. En annan källa som jag har använt är Animail.se som är en av Sveriges största djuraffärer på internet. Förutom att sälja tillbehör och mat så har hemsidan arttypiska beskrivningar om några svenska husdjur, däribland kaninen. Min tredje källa är kanin.se som är Sveriges Kaninproducenters Förening. På hemsidan finns det en rubrik som lyder ”styrelse” och under den rubriken kan man se vilka skribenterna är och vem som är ansvarig för publikationerna. En fjärde källa är veterinaren.nu där Marianne Tornvall, legitimerad veterinär svarar på frågor om kaninen. Den sista källan är en handbok på internet om vad kaniner äter. Då jag själv äger kanin så vet jag vad dem normalt intar för föda, därför bedömde jag denna källa som trovärdig trots att det inte fanns någon skribent given.

Beteenden Äter Äter socialt Gnager Gnager socialt Dricker Dricker socialt Förflyttar sig Förflyttar sig socialt Sitter still Sitter still socialt Sitter still med invikta tassar Sitter still med invikta tassar socialt Ligger ned Ligger ned socialt Tvättar sig Tvättar sig socialt Social putsning Spanar Spanar socialt Kliar sig Kliar sig socialt Luktar på ett föremål Luktar på ett föremål socialt Markerar ett föremål Markerar ett föremål socialt Kissar Kissar socialt Bajsar Bajsar socialt Bäddar Bäddar socialt Gräver Gräver socialt Sträcker på sig Sträcker på sig socialt

Definition Ur matskål eller hö-korg I närheten av en annan kanin På träföremål eller torkad majs I närheten av en annan kanin Ur vattenskål eller vattenautomat I närheten av en annan kanin Tillsammans med en annan kanin I närheten av en annan kanin Frambenen är vikta in under kroppen I närheten av en annan kanin På rygg, mage eller sidan I närheten av en annan kanin Med framben och tunga eller enbart tunga I närheten av en annan kanin Tvättar eller blir tvättad av en annan kanin Stående på enbart bakbenen I närheten av en annan kanin Med bakbenet I närheten av en annan kanin I närheten av en annan kanin Drar undersidan av hakan på ett föremål I närheten av en annan kanin I närheten av en annan kanin I närheten av en annan kanin Organiserar en plats för att vila i, i halm eller på en filt I närheten av en annan kanin Med båda frambenen I närheten av en annan kanin Sträcker fram frambenen, rätar ut ryggen och eventuellt gäspar.

I närheten av en annan kanin

Tabell 1. Tabellen visar några av kaninens beteenden och dess definitioner

Zon 1 Zon 3 Zon 2

Figur 1. Figurerna visar kaninens territorium och dess fyra olika zoner

Teori Hermelinkaninen anses vara en av världens minsta kaninraser och det som skiljer hermelinkaninen från den europeiska vildkaninen, vilken den härstammar ifrån, är dess kompakta kroppsform, korta öron och runda huvud. Den normala kroppslängden för en fullvuxen hermelinkanin är ungefär 19-24 cm och normalvikten ca 0,8-1,4kg (Almquist, 2015 Kaninmagazinet). Huvudfödan för en kanin är hö men äter även gräs, pellets, morötter etc. (Haraldsson, 2011, handbok).

Kaniner är ursprungligen flockdjur och lever gärna med sällskap även som husdjur (Arvendal, 2014, Kaninmagazinet). Ute i det vilda blir kaniner vanligtvis runt 2 år medan tamkaniner kan bli upp runt 10-12 år om dem trivs (Tornvall, veterinaren.nu).

Rike

Animalia

Stam

Chordata (Ryggradsdjur) Mammalia (Däggdjur) Lagomorpha (Gnagare) Leporidae (Hardjur) Oryctolagus (Kanin)

Klass Ordning Familj Släkte

Tabell 2. Tabellen visar kaninens systematik Europeisk vildkanin Tamkaninen härstammar som tidigare nämnt från den europeiska vildkaninen.

Dem kan bli mellan 35-45 cm långa och väga mellan 1,3–2,3 kg. Vildkaninerna lever i hålor under marken tillsammans flock. I hålorna föds kaninungarna och nätverket av gångar har flera utgångar för att kunna fly från eventuella predatorer.

Vildkaninerna spenderar majoriteten av dagtiden under marken och visar sig oftast ovanför jord vid skymning. En orsak till detta är att dem kan bli väldigt varma och

få värmeslag mitt på dagen då deras enda avkylningsmekanism är deras stora vida öron (Arvendal 2014).

Hypotes Idag säger man att tamkaniner inte klassificeras nattdjur som däremot vildkaniner gör. Däremot tror jag att tamkaniner fortfarande är mer aktiva sent inpå kvällen än vad dem är på morgonen eller mitt på dagen. Hypotesen baserar jag enbart på tidigare betraktelser.

Redovisning Dessa cirkeldiagram visar Nils beteenden och vart han befinner sig under studien. De färgglada diagrammen till vänster visar de olika beteendena och de gråskaliga digrammen till höger visar lokaliseringen.

Om vissa beteenden inte uppkommer i cirkeldiagrammen betyder detta att dessa har noterats 0 gånger under studiens gång.

OBS! färgerna för respektive beteende samt lokalisation skiljer sig åt mellan session 1 och session 2.

Resultat session 1. Datum: 2016-05-02 | Tid: 09:40-10:40 ________________________________________________________________________________________ Kliar sig Sträcker på sig Dricker 2% socialt 2% 7% Luktar på ett föremål socialt 2% Luktar på ett föremål 1%

Förflyttar sig 3% Äter 8%

Zon 1 10%

Äter socialt 10%

Social putsning 8%

Zon 2 23%

Tvättar sig socialt 13%

Sitter still med invikta framben socialt 22%

Zon 3 67%

Sitter still 15% Sitter still socialt 7%

Resultat session 2. Datum: 2016-05-02 | Tid: 21:05-22:05 ________________________________________________________________________________________

Gräver Bäddar 5% 2%

Språng 3%

Äter 25%

Markerar ett föremål 5%

Förflyttar sig 25%

Zon 4 50%

Tvättar sig socialt 3%

Tvättar sig 2% Dricker Luktar på ett föremål socialt 2%

2%

Zon 1 32%

Sitter still 7% Spanar 5%

Luktar på ett Social putsning föremål 2% 7%

Sitter still socialt 3%

Kliar sig socialt 3%

Zon 2 11%

Zon 3 7%

Analys/diskussion Under session 1 har Nils sammanlagt 13 olika aktiviteter på 3 olika zoner mellan klockan 09:40-10:40. Majoriteten av tiden har han suttit stilla med invikta framben i sällskap med en annan kanin (22 %) vilket tyder på att han under en längre tid befunnit sig i ett väldigt avslappnat tillstånd. Vi ser också att Nils spenderat större delen av studien i zon 3 (67 %) och att han inte förflyttat sig särskilt mycket då den andelen enbart är 3 %. ”Social putsning”, ”sitter stilla med invikta framben”, ”sitter still socialt”, ”tvättar sig socialt”, ”kliar sig socialt” har säkerligen skett på samma plats hela tiden i zon 3 då den andra kaninen inte heller var särskilt aktiv och förflyttade sig. En av Nils förflyttningar skedde till zon 1 då han en stund äter och dricker ensam inne i buren.

Han sitter även still själv under en längre tid (15 %) vilket säkerligen skedde i zon 2 som är precis utanför buren.

Trots att det finns 13 olika beteenden i den första sessionen så är det mycket stillasittande och få förflyttningar.

Man kan också lägga märke till att han inte alls befinner sig i zon 4 vilket är utanför hans ”komfort zon”. I zon 4 är det mer stora och öppna ytor samt inga mattor som Nils verkar trivas att befinna och röra sig på. Vi ser också att han gärna är i närheten av den andra kaninen vilket är fördelen med att jag delade in alla beteenden i en ”icke social” och ”social” del.

Under session 2 har Nils sammanlagt 16 olika beteenden på 4 olika zoner mellan klockan 21:05 och 22:05. Den här observationen skiljer sig markant från den första trots att det nästan är lika många olika aktiviteter. Majoriteten av tiden så

förflyttar kaninen sig (25 %) och befinner sig huvudsakligen i zon 4 vilket Nils inte alls gjorde i session 1. Vi ser också att han utför mer ”effektiva” aktiviteter som exempelvis ”spanar”, ”språng”, ”gräver”, ”bäddar” och ”markerar ett föremål”. Han är heller inte i samma utsträckning i närheten av den andra kaninen. Enligt tidigare betraktelser förekommer vanligtvis sprången mer inpå kvällen eller när kaniner kommer ut på grönbete. Sprången utför han enbart under session 2 och detta kan bero på ett behov av att få utlopp av mycket stillasittande under dagen.

Sprången är även ett sätt att ”träna” på sina reflexer samt att kunna reagera snabbt, vända tvärt och hoppa högt vid eventuella faror och predatorer.

Det är därför inte så underligt att Nils under session 2 gör dessa språng när han befinner sig i ett mer vaket och uppmärksamt tillstånd. Nils markerar också föremål med undersidan av hakan där han har doftkörtlar vilket innebär att han lämnar ifrån sig kemiska signaler i form av feromoner och visar sitt revir.

Detta gör han säkerligen i zon 4 där han inte ofta befinner sig men fortfarande vill ha ett mer utvidgat revir. I zon 4 är förmodligen den plats där han ställer sig upp och spanar, när en kanin spanar är den väldigt observant och nyfiken.

Trots att tamkaniner inte faller under rubriken ”nattdjur” så ser man en tydlig skillnad på morgon och kvällsaktiviteter.

Kaniner kan enbart reglera sin kroppstemperatur genom öronen vilket gör att deras aktiviteter beror på temperaturen utomhus. Istället för att svettas via svettkörtlar som vi människor gör, har dem ytliga blodkärl i öronen som fungerar som en avkylningsyta. Ute i det vilda födosöker

därför kaniner vanligtvis på kvällen när det är mycket svalare ute vilket kan förklara varför Nils äter betydligt mer under kvällen (25 %) än på morgonen (8 %). En annan hypotes är att kaninen äter mer på kvällen för att förbereda sig inför den form av ”fasta” som uppstår under dagen då den inte födosöker i samma utsträckning.

Potentiella predatorer jagar oftast på dagen vilket också kan vara en anledning till att vildkaninerna visar sig runt skymningstid.

Att vildkaniner huvudsakligen befinner sig i sina hålor under varma dagar kan vara en förklaring till varför Nils är i ett socialt sällskap i princip hela tiden under session 1. Under marken lever vildkaninerna för det mesta flera stycken och väldigt trångt och möjligtvis tvättar dem sig själva och andra när dem inte behöver vara lika uppmärksamma på faror.

Det mesta pekar på att tamkaninen är betydligt mera aktiv på kvällen av vad den är på dagen, men varför säger man fortfarande att det inte är ett nattdjur? Hos de flesta nattaktiva organismer finns en medfödd cirkadisk biorytm vilket innebär att individens vaken respektive sömnperioder under ett 24 timmars intervall är oberoende av yttre stimuli.

Möjligvis har tamkaninen till viss del förlorat den ”inbyggda klockan” vilket medför att den inte har några direkta perioder då den enbart sover eller är vaken.

Tamkaninen och särskilt hermelinkaninen är framavlade djur vilket betyder att det har skett en hel del förändringar i genomet.

Det skulle kunna vara en förklaring till mitt resultat och varför tamkaninen inte längre biologiskt sett klassificeras som ett nattdjur.

Felkällor Hade jag haft mer tid att tillägna den här studien hade jag framförallt observerat under en längre tid samt under fler olika tillfällen under dagen. Timmarna hade jag även fördelat på flera olika dagar och inte enbart på en dag. Mitt resultat grundar sig endast på 60 minuter på morgonen samt 60 minuter på kvällen vilket medför att mina analyser och slutsatser baseras på ett väldigt tunt underlag.

Referenser Arvendal, Fanny, 2014, ”Kanin i sommarvärmen”, Kaninmagazinet http://kaninmagazinet.se/category/artiklar-bra-att-veta.html [Hämtad 2016-05-05] Arvendal, Fanny, 2014, ”Kaniner- kolonidjur eller flockdjur?” http://kaninmagazinet.se/2014/april/kaniner-kolonidjur-eller-flockdjur.html [Hämtad 2016-05-12] Arvendal, Fanny, 2014 ”Europeisk vildkanin”, Kaninmagazinet http://kaninmagazinet.se/2014/april/europeisk-kanin-2.html [Hämtad 2016-05-13] Almquist, Emma, 2015 ”Hermelin” http://kaninmagazinet.se/2012/march/hermelin.html [Hämtad 2016-05-12] Haraldsson, Jonas, 2011, ”Foder för kaniner”, Handbok http://handbok.alternativ.nu/Djur/Kaniner/Foder_f%C3%B6r_kaniner [Hämtad 2016-05-05] Larsen, Cindy, 2007-2016, ”Kaninens kroppsspråk och signaler”, Animail https://animail.se/kaninens-kroppssprak-och-signaler.html [Hämtad 2016-05-05] Ansvarig: Sundmark, Malin, ”Kroppsspåket” http://www.kanin.se/kaninen/kroppsspraket/ [Hämtad 2016-05-05] Tornvall, Marianne, ”Hur gammal blir en kanin” http://veterinaren.nu/fragelada/besvarad/kanin/hur-gammal-blir-en-kanin/ [Hämtad 2016-05-12] Systematik: Carlberg, Ulf, 2013, Naturhistoriska riksmuseet, ”Systematik” http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/daggdjur/skelettfrandaggdjur/daggdjurskra nier/tamkanin.3171.html [Hämtad 2016-05-12]