Lösnummer - #2 2015/2016 - Tema: Framtid

Page 1

ö L SNUMMER ÖREBRO STUDENTKÅRS FRISTÅENDE TIDNING

utopi alumn strävan

logi

aldr fors

satel

ångest pension

hets

ig

ka

lit

csn-lån

uppskattning

förstörelse

socio

examen

TEMA: FRAMTID

selfie

# 2 / 2016

timebeer

storskarv

dystopi

robotik

studentinflytande

rymd juridik

konsumtion

arbetsrätt äganderätt nyheter

babysteg

stress nova-området

fram

tid

LOSNUMMER.SE


Yolo är det bästa uttrycket

som någonsin skapats Ordet, och fenomenet, ”yolo” är ett uttryck som ligger mig varmt om hjärtat. Vårt förhållande startade med att jag gjorde narr av och skrattade åt ordet. ”Jag menar, vem fan säger ens yolo?”. Några månader senare var det ett uttryck jag helt plötsligt hade närmast till hands. Idag är yolo ett ord som får mig att slappna av. Att plugga på heltid, jobba extra och dessutom vara engagerad till max beskriver min sista tid på socionomprogrammet rätt väl. Min kalender var välplanerad in i minsta detalj och om jag inte hade kalendern med mig kände jag mig helt lost. Jag behövde boka in ett enkelt skypesamtal med mina syskon en vecka i förväg. Även fast jag älskade mitt liv då så kan jag nu i efterhand säga att det inte riktigt var optimalt. Att hela tiden behöva byta fokus från en sak till en annan och ständigt tänka på vad som händer härnäst gjorde att mitt liv gick på någon form av autopilot. Jag kommer ihåg när jag jobbade natt och skulle skriva c-uppsats under större delen av dagen efter. Direkt efter plugget raketcyklade jag till ett styrelsemöte och skulle därefter hålla i ett faddermöte. Någon gång däremellan frågade en av mina vänner när jag hade planerat för att andas. Jag vet att min spontana tanke var att jag

inte förstod vad hon menade. Faddermötet började och där stod jag helt blank i tankarna. Jag hade ingen aning om vad mötet skulle handla om och jag kände hur jag blev mindre och mindre. Min kollega, som jag höll mötet tillsammans med, räddade situationen och faddermötet. Efter mötet kom en av faddrarna fram till mig och frågade om jag hade en dålig dag. Jag kände att jag var på bristningsgränsen och helt plötsligt sa jag, från ingenstans, ”äh, yolo”. Yolo var helt rätt ord just då, och det kändes som jag kom upp till ytan igen. Känslan som jag fick av att säga yolo just då stannade kvar i mig. När det var som tuffast med c-uppsatsen – yolo. Att planeringen kring introduktionen inte riktigt gick som den skulle – yolo. När jag inte hann fixa diskberget – yolo. Helt plötsligt var livet något som kändes flytande igen. Jag behövde inte hela tiden vara bäst och göra allt. Prestationsångest är något som jag vet många bär inom sig. Tyvärr är det ofta något som man märker att man lider av när det är precis på bristningsgränsen och något som vi inte pratar om. För visst känns det rätt najs att vara grym? Vem vill inte komma till seminarieplugget och

Malin Glimstedt Chefredaktör och ansvarig utgivare

ha läst alla kapitel? Det jag inte förstod då var att jag tänkte så om alla uppdrag jag tog på mig. Syftet var att jag skulle prestera, i allt, samtidigt. Temat på detta nummer är framtid. Det första studenter förmodligen tänker på när vi får höra ordet framtid är examen och vad som händer efter. Då är det lätt att den där klumpen i magen växer och vi börjar räkna upp alla uppgifter som ligger framför oss. Men något jag har lärt mig är att fylla tiden mellan alla uppgifter med saker som gör mig glad och som inte handlar om att jag ska prestera. För mig blev allt lättare när jag tog mig tid till att andas. Det kunde vara en så enkel sak som att jag skrev ”ledig kväll” i kalendern. Det är helt okej att streck-kolla en hel säsong av Greys anatomy det första du gör när du kommer hem från seminariet som slutade klockan tolv. Att engagera mig i studentkåren är verkligen det bästa jag gjort, men det är inte optimalt att starta upp ett utskott, sitta på två styrelseposter och skriva c-uppsats samtidigt. Det är viktigt att komma ihåg att du har ett liv också, som inte enbart ska innebära uppgifter att prestera i. Du är fan bara människa, och du lever bara en gång – så yolo!


#2 2016 FORSKARNA SPÅR FRAMTIDEN Tre forskare vid Örebro universitet har fått spå 2116

6

18

NOVA-OMRÅDET I FRAMTIDSÖGON Få ett smakprov på hur området kommer se ut

SÅ FIXAR DU JOBBET Skapa ett CV som får arbetsgivare att minnas just dig

8

20

HEJ ALUMN Träffa fyra alumner som berättar om sina karriärsvägar

DET OMORALISKA I ATT EXPLOATERA VÅR JORD Hur gör vi för att inte följa storskarven?

9

22

65 ÄR DET NYA 22 Är du också helt lost när det gäller pensionsparande?

UPPSKATTNINGENS SPRÅK Att förstå vad du själv talar för språk hjälper dig att se vad du behöver

10

23

ETT STEG FRAM TVÅ STEG BAK Vi skapar vår framtid varje dag på universitetet

VÅR FRAMTID I RYMDEN - UR ETT JURDISKT PERSPEKTIV Kan du köpa en tomt på månen?

11

24

FRAMTIDENS ROBOTAR Läs om framtidens smarta och beslutsfattande robotar

”DET ÄR EN VÄLDIG SOPPA UPPE PÅ INSTITUTIONEN” Har HumUS gjort rätt?

12

26

VAD SÖKER ARBETSGIVARNA? Ta del av arbetsgivares tips gällande hur ditt CV ska se ut

FAIL FRAMTIDSUTSAGOR Se vad 1900-talsmänniskan trodde om 2000-talet

16

24

”ALDRIG-KÄNSLAN” ÖVER BETALD JOURNALISTIK MÅSTE FÖRSVINNA Hur påverkar vår girighet journalistiken?


FINNS ÅDERFÖRKALKNING REDAN HOS UNGA ? Vi söker killar till forskningsprojekt om riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom ◊ ◊

Är du man mellan 18 och 25 år samt icke rökare (snusare är ok)?* Känner du dig frisk och kan genomföra ett konditionstest på testcykel?

Då är det dig vi söker till studien ”Livsstil, Biomarkörer och Ateroskleros – LBA-studien”. Du som deltar kommer att få genomföra ett antal tester och provtagningar samt besvara frågeformulär. Undersökningarna genomförs vid två besökstillfällen, cirka en timme vardera. Vid första besöket ska du komma fastande på morgon/förmiddag och då bjuder vi på frukost efter blodprovstagningen. Efter att du varit på båda besöken får du återkoppling på blodproverna och senare även mail med resultat på ditt konditionsvärde, blodtryck med mera. Ingen annan ersättning utgår. www.oru.se/LBA

Studien leds av biträdande professor Anita Hurtig Wennlöf och genomförs vid Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, Prismahuset rum P118.

LBA-studien kommer att hålla på till 25 maj, så passa på att bidra till forskningen och få en hälsokontroll genomförd !

* Studien har redan fått sin andel av kvinnliga testpersoner uppfylld.

Ytterligare information och formulär för bokning av tid hittar du på: www.oru.se/LBA Har du frågor kan du skicka dem till LBA@oru.se. Du kan även kontakta projektkoordinator Ulrika Fernberg: 019-30 30 54 eller projektansvarig Anita Hurtig Wennlöf: 019-30 38 16

lösnummer söker ständigt nya redaktionsmedlemmar

skicka ett mail till

chefredaktor@losnummer.se

LÖSNUMMER, NUMMER 2 2016 chefredaktör och ansvarig utgivare Malin Glimstedt chefredaktor@losnummer.se omslagsbild Malin Glimstedt redigering och layout Malin Glimstedt och Maya Larsson upphovsrätt Citera gärna Lösnummer men glöm inte att ange källan

insänt material Allt material välkomnas av redaktionen men vi äger rätten att redigera och refusera insända bilder och texter

issn 0345-7508

nästa nummer 20 maj 2016

tryck Mittmedia Print

annonsering Kontakta Zacharias Edholm på ekonomiansvarig@losnummer.se.

vad är lösnummer? Lösnummer är Örebrostudenternas fristående tidning inom Örebro studentkår. Mer information om Lösnummer finner du på losnummer.se

kontakt adress Fakultetsgatan 3. 70281 Örebro telefon 0709 399 925 e-post chefredaktor@losnummer.se webb losnummer.se

utgiven 18 mars 2016


I DETTA NUMMER MEDVERKAR - VAD KOMMER DU MINNAS BÄST AV DIN STUDENTTID NÄR DU ÄR 90 ÅR? malin glimstedt - chefredaktör Skribent och layout

– Jag kommer aldrig glömma Sobrasektionen. All värme, alla skratt och alla ”sätt händerna i taket”!

oscar älenmark - bildredaktör Fotograf

– Jag kommer aldrig glömma hur roligt det har

varit att engagera sig i Lösnummers styrelse och i projektgruppen för Campusmässan.

manja bååt - ansvarig för sociala medier Skribent – De saker som gick fel, alltså saker som inte gick som planerat, som en i efterhand kan skratta åt eller i slutändan inser blev rätt bra ändå!

jennifer amin Skribent

– Känslan som uppstår när en klarat en tenta med bravur; total lättnad och glädje!

victor nilsson Skribent

– Förhoppningsvis sitter boken ”Rätt Arv – Fördelning av kvarlåtenskap” i minnet ganska bra så att jag kan skriva ett snyggt testamente. simon sjöström Illustratör

– Jag kommer minnas tillbaka på alla

fina och trevliga människor jag träffat.

sara svärd Skribent

– Min korridorsfamilj. Karin, Robin, Erik, Yasmin och Tora.

linus rosgren Skribent

– Efternamnen Bryman och Habermas.

maya larsson - vice chefredaktör Skribent och layout – Alla deadlines jag klarat med minsta möjliga

marginal. Som när jag satt 5 minuter innan den här tidningen skulle gå i tryck och skrev det här svaret, till exempel...

sophie homer - international editor Skribent – Förhoppningsvis som en period av brinnande

intressen, revolution, engagemang i världsfrågorna och naivitet. Sedan kommer jag le och tänka att det visst blev folk av mig ändå.

zacharias edholm - annons- och ekonomiansvarig Skribent – Minnas bäst…? Vid 90 är jag nog rätt nöjd om jag minns vilka skolor jag har gått på.

leo vincentsen Skribent – Alla oförglömliga människor, all livsfarlig

onykter akrobatik på Kårhusets dansgolv och varje introduktion jag deltar på.

ellinor andersson Skribent – Timebeer. Öl för 16 kr lär vara ett minne blott när jag är 90 år.

tilda nylander Skribent – Kommer med kärlek tänka tillbaka på alla fina vänner jag lärde känna under min studietid och allt härligt vi hittade på.

carl klefbom Skribent – Det sociala livet! Till exempel att man varje dag fick luncha med sina bästa kompisar.

medverkar gör även: Peter Ödling, Frida Karlsson och Erika Holm


6 LÖSNUMMER

FORSKARNA SPÅR

FRAMTIDEN Lösnummer har träffat tre forskare vid Örebro universitet för att ta del av deras kvalificerade gissningar om hur vårt samhälle kommer se ut om 100 år. De spår ett 2116 där vi förstår den teknologi vi äger, skräddarsyr vår sjukvård och äter pappret runt cheeseburgaren.

FRAMTIDENS KOMMUNIKATION TEXT: MAYA LARSSON

Det är lätt att låta fantasin skena iväg när man tänker på vad vi kommer kunna göra med medieteknologin om 100 år. Kommer vi kanske ha multimediaspelare inopererade i våra ögon eller kommer vi kunna bläddra i Netflix 2.0 med bara ren tankekraft? Miriam von Schantz är doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap och tror att medielandskapet och medieteknologin kommer att se fundamentalt annorlunda ut om 100 år. Varför? Den för teknologin så viktiga oljan kommer att ta slut. - Jag tror att vi befinner oss efter peak oil*. Våra samtida kommunikationsteknologier behöver fossil energi eller så kallade bristmineraler för att kunna produceras. När dessa tar slut kommer vi fortsätta kommunicera - och vår kommunikation kommer fortsätta medieras - men det kommer se annorlunda ut i ett samhälle efter oljans försvinnande. Det är min utgångspunkt. En utopi där vi kommunicerar via avancerade versioner av dagens Apple Watches, 4D-TV och Google Glasses är inget Miriam tror på, i alla fall inte så långt fram i tiden som 100 år. - Jag adhererar inte nödvändigtvis till den här tillväxttron som på många sätt styr hur våra samhällen i västvärlden organiseras. Miriam tror att alla samhällets teknologier, inte bara de mediala, istället för att fortsätta globaliseras istället kommer att bli mycket mer lokala i framtiden, och att vår egen iblandning i dem kommer att öka. - De kommer att behöva vara av en sådan art att vi själva kan konstruera och reparera dem. Idag konsumerar vi teknologier, men vi vet inte hur de fungerar utan är beroende av komplexa produktionsprocesser. Ett exempel på en sådan framtidsprodukt som redan nu utvecklas och säljs är Fairphone. Fairphone är en smartphone som produceras av utvecklare i Holland med ett etiskt ansvarstagande och utan konfliktmetaller. Fairphone är också den första smartphonen på marknaden som har utbytbara delar. Om du råkar tappa din Fairphone på ett stengolv (vi har alla varit där) kan du alltså beställa hem en ny skärm och själv montera den! Det är sådana typer av teknologier som Miriam tror att vi kommer att få se mer utav i framtiden.

Så vad kommer egentligen hända med våra moderna teknologier när oljan tar slut? Miriam kan bara spekulera: - Jag tror att vi efter oljans försvinnande kommer att komma in i ett långt skede där vi tvingas konstruera ny teknologi på helt nya villkor. Hur den kommer se ut kan jag inte ens föreställa mig, vi kommer att vara på en helt annan plats då. Jag tror inte att vi nödvändigtvis kommer att gå tillbaka till att prata i muggar med snören emellan, istället kommer vi använda den teknologi som redan finns på ett nytt sätt. Kanske kommer vi kommunicera mer över kortvågsradio, till exempel. Alltså den typen av teknologi som man snabbt kan lära sig hantera och upprätta inom vissa lokaliteter. På så sätt kommer världen kännas större, men den kommer samtidigt krympa. Om 100 år, efter att oljan tagit slut, kommer vi inte längre kunna rättfärdiga vår enorma konsumtion av teknik eller vårt ständiga användande av den. Miriam tror till exempel inte att vi kommer att vara ständigt uppkopplade på det sätt vi är idag. - Radio och internet kommer kanske inte försvinna. Men vi kommer inte använda medierna på samma sätt, vi kommer ha en annan tillgång till dem på grund av att energitillförseln kommer se annorlunda ut. Vi kommer alltså behöva välja vad vi använder teknologin till. Till exempel kommer vi säkert ha någon form av telefoner, men vi kommer kanske inte använda dem till att kolla på gulliga kattvideos. Miriam poängterar också vikten av att tänka på vilka råvaror vi kommer att ha tillgång till när vi om 100 år ska producera våra hårdvaror. - Det spelar ju liksom ingen roll vilken teknologi vi har nu. Har vi inte råvarorna att upprätthålla den, så kommer vi få använda andra råvaror och det kommer att förändra vilka teknologier vi kommer kunna producera och vad vi kommer kunna göra med dem. De metaller och mineraler som används för att göra våra TVskärmar, datorer, surfplattor och flashiga mobiltelefoner idag kan mycket väl vara helt slut om 100 år, inte minst med tanke på den takt vi i västvärlden konsumerar dessa produkter idag. Så mediesamhället 2116 kommer, om vi tror som Miriam von Schantz, vara ett mycket olikt det vi har idag. Och att våra barnbarn kommer titta på Netflix på avancerade supersurfplattor, det kan vi nog glömma.

*

Peak Oil kallas den tidpunkt då den maximala råolje produkionen är uppnådd. Efter Peak Oil kommer oljeproduktionen att minska tills den helt tar slut.


LÖSNUMMER 7

FRAMTIDENS MEDICIN TEXT: SOPHIE HOMER

Cecilia Bergh är legitimerad fysioterapeut och forskar numer inom klinisk epidemiologi och biostatistik vid universitetssjukhuset Örebro. Epidemiologi är en disciplin som kopplar ihop sjukdomar med andra parametrar, såsom rökning, fetma, geografisk område, för att hitta de orsaker och mekanismer som ligger bakom. Området har sagts vara ett av de viktigaste (om än minst sexiga) framstegen i medicinsk vetenskap, tillsammans med uppfinningen av mikroskopet. Cecilias egen forskning handlar om hur stresstolerans i tonåren påverkar risken för att utveckla hjärtkärlsjukdomar senare i livet. – Det är väl känt att riskfaktorer i vuxen ålder inte kan förklara alla fall av hjärtkärlsjukdom, skriver Cecilia i ett email. Hon berättar att forskning om exponeringar för möjliga riskfaktorer i barn- och ungdomen blir allt mer populär för att få reda på mer om förloppet av sjukdomar som annars främst drabbar äldre, som stroke. Forskningen som hon själv är involverad i undersöker till exempel om stress tidigt i livet skapar obalans i kroppens system, och på så vis gör en person mer sårbar för sjukdomar. – Jag tror att en av de stora medicinska utmaningarna vi står inför i framtiden är att integrera kunskapen om hur vår biologiska kropp fungerar och hur sjukdomar uppstår och utvecklas; samt bättre förstå vilka faktorer som utgör risker respektive skyddande faktorer för vår hälsa. Andelen äldre i befolkningen i vårt västerländska samhälle ökar snabbt och den äldre befolkningen beräknas konsumera mer än 75 % av sjukvårdens resurser redan år 2030. För att klara kostnaderna av en allt äldre befolkning blir det allt viktigare att identifiera faktorer som skyddar mot sjukdom och ohälsa. Till exempel kan det handla om att förstå mer om varför hälsa är socialt skiktad, och hur psykosociala och beteenderelaterade faktorer påverkar våra biologiska system och därmed leder till ohälsa, skriver Cecilia. Detta är ur ett västerländskt perspektiv, påpekar hon, då tillgången till vård och medicinsk kunskap alltid varit ojämlik. När jag frågar vilken utveckling Cecilia hoppas på att se om 100 år svarar hon att vi lever sundare, med färre sjukdomar relaterade till stress och livsstil. – Livsstilen [är] oerhört betydelsefull för hälsan. Vår livsstil kommer fortsätta att vara en avgörande faktor för hälsa i framtiden, det är viktigt att värna om både vår yttre och inre miljö. Cecilia tror även att “personalised medicine”, ett område som utforskar möjligheterna till att skräddarsy behandlingar, kommer få större utrymme. – Vi är inte bara kroppsliga maskiner utan vårt psyke och vår själ samverkar med kropp och omgivning på ett sofistikerat sätt, skriver hon. Hon menar att synsättet inom medicinen redan nu håller på att ändras från att bekämpa det sjuka till att stimulera det friska. Framtidens människor kommer ha makten att påverka sin hälsa i mycket större utsträckning än vi har idag.

FRAMTIDENS MAT TEXT: MANJA BÅÅT

Magnus Westling är doktorand vid Restaurang- och hotellhögskolan, campus Grythyttan inom ämnet måltidskunskap. Westlings inriktning är hållbarhet vilket inkluderar frågor som hur, var, när och varför mat och dryck konsumeras. Westling har fått spekulera i vad och hur vi kommer äta om 100 år. I framtiden tror Magnus att vi människor kommer att söka efter nya råvaror i vår natur som går att äta, men även att vi kommer förädla fram helt nya former av råvaror. – Dessa nya råvaror kommer genom förädling och tillagning fylla olika syften i vår vardag som vi inte har en tanke på idag vad det kan vara, säger Magnus. Vidare tror Msgnus att måltiden kommer att inkorporeras på ett annat sätt i vår vardag än vad den gör idag. Mellanmålet tror han exempelvis kommer att få en större roll i framtiden än vad det har idag.

– Jag tror att vi kommer att konsumera ätbara förpackningar vilket kommer möjliggöra och underlätta mat i farten. Att vi kan äta samtidigt som vi gör annat, framförallt utanför hemmet och när vi är på väg mellan platser, säger Magnus. Magnus är tveksam till att de råvaror som har förädlats fram endast för hög avkastning kommer att finnas kvar i framtiden, även om det är vad som utmärker utbudet idag. Han tror snarare att det kommer finnas en stor efterfrågan på maträtter som uppfyller kvaliteter såsom hälsa, kretslopp, etik och

smak vilket kommer göra att utvecklingen av produkter kommer se helt annorlunda ut i framtiden. – Mat och dryck som inte uppfyller dessa kvaliteter kan komma att försvinna i framtiden, säger Magnus. Däremot tror han att mat som är förknippad med norden kommer att finnas kvar om 100 år på grund av traditioner, turism och export. Så köttbullarna kan vi nog räkna med även om 100 år.


8 LÖSNUMMER

Så fixar du jobbet!

SÅ FIXAR DU JOBBET!

En CV-guide av Frida Karlsson och Erika Holm

Att utforma ett CV som uppdragsgivaren kommer ihåg är inte svårt. Även fast detta CV är aningen flashigt krävs inte mer än grundläggande kunskaper i TEXT: FRIDA KARLSSON OCH ERIKA HOLM Adobe InDesign eller Photoshop. Vill man inte lägga så mycket tid på det Att utforma CV som kommer ihågeller är intenågra svårt. Även fast detta CV ärdetaljer aningen grafiska ärettvårt tipsuppdragsgivaren ändå att satsa på en iögonfallande flashigt krävs inte mer än grundläggande i Adobe eller dig. Photoshop. Vill du inte som gör att den kunskaper som läser dittInDesign CV minns lägga så mycket tid på det grafiska är vårt tips att ändå satsa på en eller några ögonfallande detaljer som gör att den som läser ditt CV minns just dig.

En enkel faktaruta med information om dig och hur arbetsgivaren kommer i kontakt med dig.

J D

John Doe

Civilingenjör - Datateknik

Gör något kul och kreativt på bilden! Kanske borsta tänderna eller posera med en kamel?

OM MIG NAMN: John Doe PERSONNUMMER: 1993-02-22-xxxx ADRESS: Rudbecksgatan 38A 70362 Örebro KONTAKT: johndoe@gmail.com 070-123 45 67

JAG OM FEM ÅR

Arbetslivserfarenhet 2014-2016

Om fem år är jag 28 år. I rggsäcken har jag redan en civilingenjörsexamen och erfarenhet av att studera i ett annat land. Nu jobbar jag som programmerare på ett globalt företag med Stockholm som bas och trivs fantastiskt bra. På ett mer personligt plan har jag sprungit ett marathon, jag lagar mycket mat och min sambo väntar nu vårt första barn. Vi har precis köpt ett hus i Nacka utanför Stockholm och här planerar vi att spendera de kommande åren.

Glöm inte att visa vad och vart du studerat!

Tack vare mitt flexibla arbete har jag turen att kunna flytta mig och mitt arbete. Kanske att vi i framtiden bosätter oss Kanada.

2012-2013

Örebro

Kundtjänstmedarberare / Telia

Örebro

Jag jobbade på Telia samtidigt som jag läste tekniskt basår på Örebro Universitet. Mina arbetsuppgifter var att ta emot samtal från företagskunder. Jag lärde mig att hantera stress och att på egen hand lösa problem.

2011-2012

Fastighetsskötare / Asplunds fastigheter

Örebro

Jag sommarjobbade på Asplunds fastigheter som fastighetsskötare. Jag hade ansvar för tre fastigheter där jag rensade ogräs, städade trapphus och diverse småfix inuti lägenheterna.

UTBILDNING 2014-2019 Civilingenjörsexamen, Datateknik 300 hp Örebro Universiet

Butiksbiträde / Kjell & Company Jag arbetar kvällar och helger som säljare på Kjell & Company vid sidan av mina studier. Arbetet inkluderar kundbemötande, kassahantering och inleveranser. Genom detta arbete har jag lärt mig att arbeta självständigt samt även i team. Jag får ta egna initiativ och utvecklar min förmåga att tillgodose kundens behov.

2010-2011

Skriv gärna vad du lärt dig på dina tidigare arbetsplatser

Sommarvikarie / Lillåns förskola

Många detaljer på CV:t kan man göra extra festliga, men håll denna del enkel, rättstavad och med relevant information.

Örebro

Jag sommarvikarierade på Lillånsförskola. Barnen jag tog hand om var mellan 1-5 år.

2015 Hösttermin Utbytestermin, Artificiell Intelligens University of Toronto 2013 Tekniskt basår 30 hp Örebro Universitet 2009-2012 Natur och teknikprogrammet Tullängsskolan, Örebro

Tänk annorlunda! Här har vi visualiserat Johns intressen istället för att använda en punktlista

JAG GILLAR

JAG ÄR

Stresstålig Miljömedveten Ambitiös Bra på att laga mat Fyrspråkig

(svenska/engelska/spanska/kurdiska)

Kreativ En gädjespridare Organiserad Ansvarstagande Segelflygare

Psst! Tycker du att det här verkar svårt? CV-mallar likt denna går även att köpa. Googla!


LÖSNUMMER 9

DET OMORALISKA I ATT EXPLOATERA VÅR JORD TEXT: JENNIFER AMIN BILD: OSCAR ÄLENMARK Storskarven, en majestätisk svartglänsande fågel med reslig hals och lång näbb. Med en fjäderdräkt som, till skillnad från många andra fåglars, inte är vattenavstötande kan den med hög hastighet dyka ner i vattnet och fånga sin intet ont anande föda. För att torka sina vingar sitter Storskarven med vingarna utbredda, på avstånd liknandes ett svart kors. Förr i tiden ansågs åsynen av detta vara ett dåligt omen. Det egendomliga med denna fågel är inte dess utseende eller dess beteende utan dess spillning. Storskarvens spillning består av frätande ammoniak vilket leder till att den långsamt förgör sitt eget habitat. Allt runt omkring storskarven dör långsamt ut, träden avlövas och annan växtlighet upphör.

och att en inte har några sociala relationer alls, eller upplevelsen av att tiden är knapp och att en inte har någon djup meningsfull relation tär på människan och skapar ett vakuum som kan fyllas genom att ägna sig åt konsumtion.

Som art är den inte helt ensam med detta beteende – det är nämligen inte helt olikt människans sätt att behandla sin miljö. Många skulle nog hålla med om att vår överkonsumtion av materiella ting långsamt förgör moder jord och utarmar henne på hennes resurser. Vi skapar en obeboelig livsmiljö för framtida generationer, precis som storskarven med sin spillning. Jag ställer mig frågan, hur kan det komma sig att människan, med sin stora förmåga att resonera över livsvillkor och omvärld, accepterar detta beteende? Vilka tänkbara förklaringsmodeller finns det?

Det har nog undgått få att hur vi behandlar jorden på många sätt är förkastligt. Inte minst klimatmötet i Paris i december 2015 visade att vi i stort sett har nått konsensus om att vårt beteende drastiskt behöver förändras, men ändå ändrar vi inte oss? Hur kommer det sig att vi inte kan tänka längre än näsan räcker? När vi står inför ett beslut med både stora och små konsekvenser är tidsaspekten viktig. Ska jag ta ett beslut som ger mig tillfredställelse nu, eller ett beslut som gynnar alla i längden? Jag tittar ut genom fönstret och konstaterar att himlen är mörkare än i Mordor. Om några minuter kommer himlen öppna sig och regnet ösa ner. Det är exakt 4,6 kilometer mellan mitt hem och universitetet och tar exakt 17 minuter ( ja, jag har klockat det), så frågan är ska jag cykla eller ta bilen? I längden finns det flera hållbara argument som talar för att jag bör ta cykeln, det är mer miljövänlig, det är bättre för hälsan och jag har t.o.m. köpt regnkläder just för att kunna cykla i regnet. Det moraliskt rätta är att cykla till skolan.

I artikeln ”How time horizon perceptions and relationship deficits affect impulsive consumption” hypotiserar författarna kring hur dysfunktionella relationsmönster kan leda till impulsiv konsumtion. Olika typer av relationsmönster och individens tidsuppfattning verkar inverka på konsumtionsbeteende. Ett av de två relationsmönster som undersöks är ”emotionellt nedsatt” och definieras som avsaknaden av intima och djupa relationer. Det andra är ”socialt nedsatt” och definieras som avsaknaden av social kontakter generellt.

Hur vi ser på framtiden spelar stor roll när vi tar beslut. Det finns forskning som visar att individer som tänker framtidsorienterat uppvisar en högre moral i jämförelse med människor som endast kan tänka nutidsorienterat. Nyckelmekanismen bakom ett framtidsorienterat tänkande är förmågan att kunna tänka abstrakt. Denna förmåga blir viktig då den kan leda till fördömande av handlingar som är omoraliska. Men hur får vi människor att tänka mer abstrakt, och därmed mer framtidsorienterat, och i förlängningen mer moraliskt?

Vidare ser människor olika på tiden. Vissa ser på tiden som oändlig till skillnad från de som ser på tiden som begränsad. Studien visar att de människor som upplever tiden som oändlig och har socialt nedsatt relationsmönster tenderar att konsumera mer impulsivt. En annan kombination som ger samma beteende är ett emotionellt nedsatt relationsmönster och en syn på tiden som begränsad. Upplevelsen av att tiden är ändlös

Delay of gratification, eller på svenska ”fördröjd tillfredsställelse”, är en socialpsykologisk term som beskriver förmågan att kunna motstå frestelsen av en mindre omedelbar belöning i nuet för att få en större eller mer bestående belöning i framtiden. Att träna barn i att acceptera fördröjd tillfredställelse tros kunna rusta dem att motstå omoraliska frestelser i vuxen ålder. Lyckas vi lära barn och ungdomar detta kanske vi ökar chansen

att uppfostra framtida generationer som är mer framtidsorienterade i sitt tänkande och därmed besitter en högre moral. Att genomföra en akademisk utbildning har också visat sig förbättra abstraktionsförmågan då dessa utbildningar ofta kräver sådana kognitiva processer. Det känns därför skrämmande när jag hör politikerna prata om kortare och mindre akademiska gymnasieutbildningar som istället ska leda direkt till yrkesexamen. Detta är möjligen en lösning som på kort sikt gör att samhället på ett billigt sätt kan utbilda kvalificerad arbetskraft snabbt men det kanske inte är att rusta inför framtiden? Storskarven förgör sin miljö och när träden dör tvingas de att lägga sina bon på marken. Då blir både ägg och ungar lätta offer för cirkulerande rovfåglar. När detta yttre tryck sätts på skarvkolonin så drar den vidare och bosätter sig på en ny ö. Ammoniaken i deras spillning blir genom ekosystemets försorg nitrat, vilket är ett potent gödningsmedel. Det innebär att relativt kort efter att den lokala miljökatastrofen expatrierat kolonin, kommer deras ursprungliga boplats att åter grönska. Vi har tyvärr ingen annan ö att tillgå, utan är för tillfället fast på det enda klot i rymden som kan husera mänskligt liv. Därför är det av största vikt att vi inte följer storskarvens exempel, utan istället försöker utveckla strategier för långsiktighet och hållbarhet.


10 LÖSNUMMER

UPPSKATTNINGENS SPRÅK TEXT: LEO VINCENTSEN BILD: OSCAR ÄLENMARK

Jag fick en svart halsduk i present en gång en vanlig vardag. Jag visste nog inte riktigt hur jag skulle reagera på det och jag valde mina ord fumligt när jag sa ”tack”. Den där halsduken höll mig varm en hel vinter men trots det så tog det mig lång tid att verkligen uppskatta gesten.

Enligt Chapmans teori så talar vi ett språk helt flytande och har ett annat som andraspråk. Inom resten av språken är vi turister som springer runt med inlärda standardfraser utan att egentligen ha någon aning om vad vi säger eller vad som sägs omkring oss.

Det jag vet nu är att halsduken var ett uttryck på ett av flera språk av uppskattning som jag inte talade så bra. Totalt så finns det fem sådana språk om man ska tro psykologen Gary Chapman. Dessa språk av uppskattning är: - Kvalitetstid (t.ex. vindejt eller disneyfilmsmaraton) - Bekräftande ord (till exempel ett ”wow” när du har finsittningskläder) - Gåvor (exempelvis en förlovningsring, ett Kinderägg eller en förlovningsring i ett Kinderägg) - Tjänster (till exempel att göra någons tvätt eller fixa matlådor) - Fysisk beröring (exempelvis att hålla händer eller ligga)

Det innebär att om du ger en person som talar språken ”kvalitetstid” och ”fysisk beröring” en gåva så är det lite som att ge en svensk person en komplimang på bosniska. Kanske kommer personen att nicka och le lite åt dig men de kommer inte att fatta vad det är du försöker säga om du inte översätter det åt dem.

Så om du i framtiden ger någon du tycker om en makalös makaronitavla och de reagerar totalt ouppskattat - kom ihåg att det kanske inte beror på att din makaronitavla var makaber utan att personen som fick den bara hade föredragit om ni spenderat lite kvalitetstid ihop där du tillagat makaronerna istället.

Att förstå vad du själv talar för språk hjälper dig att se vad du behöver. Det ger dig möjligheten att berätta för andra vad de kan göra för att visa just dig uppskattning. Att förstå vad andra talar för språk hjälper dig att visa din omtanke för dem och det hjälper dig att förstå varför om du gör något för någon och de inte verkar uppskatta det. Själv så tror jag att jag är smått beröringsberoende och gillar att höra att jag duger i krig ibland.

#osetfototävling

Naturens hus fototävling. Tävla om bland annat en trerätters middag på Naturens hus genom att fotografera Oset-Rynningeviken med temat ”Kontraster”. Tagga dina bilder med #osetfototävling på Instagram eller mejla dina bilder till naturens.hus@orebro.se senast 1 november 2016. Se fullständiga tävlingsvillkor på orebro.se/naturenshus

orebro.se/naturenshus


LÖSNUMMER 17

VÅR FRAMTID I RYMDEN UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV TEXT: ELLINOR ANDERSSON ILLUSTRATION: SIMON SJÖSTRÖM

Det första som kommer upp i mitt huvud när jag tänker på framtiden är rymden. Det är ett område som fascinerar mig. Kanske beror det på att det finns så många frågor och så få svar? Jag hade kunnat plugga till raketforskare just nu men dessvärre är jag tekniskt inkompetent, så det fick bli juridik istället. Mina vägar ut i rymden är dock inte igengrusade för det. Det finns nämligen ett område som benämns rymdjuridik. RYMDJURIDIK? Rymdjuridik handlar om hur vi reglerar människans aktivitet i rymden. Det är ett helt och hållet internationellt område och rättskällorna är en rad internationella avtal samt till viss del sedvanerätt – det vill säga rättsligt bindande regler baserade på principer. Lösnummer har varit i kontakt med Katrin Nyman-Metcalf som är professor i internationell och komparativ rätt med specialisering på bland annat rymd- och kommunikationsrätt. Hon är chef för Law and Technology vid Tallinn University of Technology i Estland. RYMDSKROT Det finns ett antal problem som har uppstått sedan människan tog sig ut i rymden, vilket innebär att intresset för regler som avser människans aktivitet i rymden har ökat avsevärt de senaste 10-15 åren. Ett av de största problemen, menar Nyman-Metcalf, är rymdskrot. Skrotet uppstår när förbrukade satelliter blir kvar i rymden. När dessa kolliderar med varandra blir de till mindre bitar och vi får rymdskrot som kretsar kring jorden. Kolliderar en satellit i bruk med rymdskrot kan satelliten få allvarliga skador. Det kan innebära stora negativa konsekvenser för oss på jorden, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv, eftersom satelliter är väldigt dyra. En annan vinkel av rymdjuridiken som Nyman-Metcalf framhåller är alla privata aktörer i rymden. Dessa är i större behov av rättssäkerhet än statliga aktörer som

alltid har det allmänna att luta sig tillbaka på och därför är rymdjuridiken av stort intresse för dem. Det är även av intresse för allmänheten att det finns lagar som kan kontrollera privata aktörers aktivitet i rymden. TOMTER PÅ MÅNEN Som exempel på en privat aktör i rymden kan amerikanen Dennis M Hope nämnas. Han har sålt tomter på månen i över 20 år. Han påstår att rymdjuridiken inte är bindande för honom som privatperson, eftersom det är fråga om internationella avtal mellan stater. NymanMetcalf menar däremot att han är bunden av rymdrätten. Det är staternas uppgift att se till att invånarna följer internationell rätt. Att ingen har ingripit mot hans verksamhet ännu beror troligtvis på att man inte anser att någon lider skada till följd av den. - Det ses mest som en kul grej och folk som köper inser troligtvis att de inte har en juridisk rätt, menar NymanMetcalf. ÄGANDERÄTT I RYMDEN Det som gäller avseende människans äganderätt i rymden är att alla får utnyttja rymden, men ingen får äga den. Dock har både USA och Luxemburg nyligen infört lagar om att man i vissa fall har äganderätt till resurser i rymden. - Det är för tidigt att säga vad dessa lagar kommer att betyda, men eftersom lagarna klart säger att de är i en-

lighet med internationell rätt kan det hur som hest inte vara fråga om äganderätt till himlakroppar i sig, förklarar Nyman-Metcalf. Hon tror inte heller att det kommer bli tillåtet att äga himlakroppar - åtminstone inte inom en snar framtid. KONFLIKTER GÖR DET KOMPLICERAT Detta är några av många anledningar till att det finns intresse att ha regler i rymden. För att kunna skapa rymdrättsliga regler krävs dock internationellt samarbete, vilket inte är helt okomplicerat i och med de konflikter som råder i världen. Än så länge finns vissa frivilliga avtal om att mildra effekterna av rymdskrot, men i takt med människans ökade utnyttjande av rymden och dess resurser ökar även behovet av bindande regler. - Men det går trögt, framför allt beroende på det rådande politiska klimatet, menar Nyman-Metcalf. Detta är ett problem som följer av den internationella rätten och som kommer att innebära att rymdlagstiftningen kommer att gå väldigt långsamt framåt. Det är trots allt ett faktum att människans aktivitet i rymden ökar. Nyman-Metcalf har vissa tankar om hur framtidens rymdlagar kan komma att utformas. ”När rymdaktiviteter blir mer vanliga blir nog lagstiftningen även den mer ”vanlig”. Kanske blir den lik telekommunikationslagstiftningen, där det är nästan uteslutande privata firmor som agerar med licens från en statlig myndighet.”

Det första som kommer upp i mitt huvud när jag tänker på framtiden är rymden. Lagstiftningen avseende rymden ligger idag ett långt steg bakom den praktiska utvecklingen. Förhoppningsvis kommer internationella rymdsamarbeten i framtiden leda till att aktivitet i rymden ökar och risken för konflikter minskar. Löser vi det kan vi tränga oss ut ur atmosfären, sikta mot stjärnorna och se en rättssäker framtid i rymden.


12 LÖSNUMMER

“DET ÄR EN VÄLDIG SOPPA UPPE PÅ INSTITUTIONEN” TEXT: MAYA LARSSON OCH MALIN GLIMSTEDT

På personalvetarprogrammet utbildas Sveriges framtida personalchefer och HR-konsulter. Programmet har funnits på Örebro universitet sedan 2007. Nu ska programmets innehåll revideras, och beslut om hur revideringen ska se ut fattades den 8e mars. Men var det verkligen rätt beslut som fattades? Den 29e januari i år skickade PEVE-föreningen (föreningen för studenter på personalvetarprogrammet vid Örebro universitet) ut ett informationsmejl till sina medlemmar. I mejlet framgår det att personalvetarprogrammet är under revidering. på uppdrag från institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap (HumUS), och att ett förslag lämnats in till nämnden att besluta om den 8e mars. Problematiken är att det inom institutionen utformats två olika förslag som visar på två olika typer av revideringar av programmet. Under hösten 2015 har alltså Jan Inge Jönhill, docent i sociologi, gjort en utredning med förslag på revidering av programmet. I utredningen inkluderas ett tydligt studentperspektiv. Men den ansökan om revidering som skickats in till nämnden, signerad Magnus Boström (ämnesansvarig sociologi), Kerstin Lekare, (universitetslektor), Anita Cvetkovic (programansvarig) och Martin Bolinder (studievägledare),

har inget studentperspektiv. Ulrika Göransson (prefekten för HumUS) har informerat PEVE-föreningen om att studenternas synpunkter inte behöver beaktas när en utredning av detta slag genomförts. Prefekten har även informerat PEVE-föreningen om att hon haft uppfattningen om att Magnus Boström frågat studenterna om deras perspektiv, men enligt PEVE-föreningen är detta inte korrekt. Såhär uttrycker PEVE-föreningen situationen i sitt mejl till studenterna: “Just nu är det en väldig soppa uppe på institutionen, och särskilt när det gäller personalvetarprogrammet. Jan Inge Jönhill har under hösten genomfört en gedigen utredning kring personalvetarprogrammet där han även inkluderat våra synpunkter (Bra!). Parallellt med detta genomför ämnesansvarig Magnus Boström, Kerstin Lekare, Anita Cvetkovic och Martin Bolinder en annan utredning av programmet där studenters synpunkter inte tas i beaktande (dåligt).” Det handlar alltså om en 37 sidor lång utredning med rekommendationer om hur en revidering skulle kunna se ut undertecknad Jan Inge Jönhill, och en nio sidor lång ansökan om revidering undertecknad Magnus Boström, Kerstin Lekare, Anita Cvetkovic och Martin Bolinder. Jan Inges utredning, där studentperspektivet spelat stor roll, har alltså inte tagits i beaktande i ansökan där studentperspektivet verkar lysa med sin frånvaro.

team arbetsrätt

team sociologi

Det Jan Inges utredning pekar på är att arbetsrätten bör finnas kvar på programmet, i sin nuvarande utformning med 30 högskolepoäng, att huvudämnet på programmet ska ändras från sociologi till personalvetenskap och ska innefatta 15 högskolepoäng i ekonomi, istället för 7.5 högskolepoäng som det nuvarande är.

Förslaget som undertecknats av Magnus, Kerstin, Anita och Martin pekar på att sociologins roll inom personalvetarprogrammet ska stärkas, genom att studenterna ska läsa kurser knutna till sociologi. Arbetsrätten och pedagogikens roll på programmet ska skäras ned, vilket underbyggs med att det ska öka studenternas anställningsbarhet genom en koppling till en bredare arbetsmarknad.

Jan Inge Jönhill - Docent i sociologi och tidigare ämnesansvarig i sociologi

Ulrika Göransson - Prefekt för instutitionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap (HumUS) Magnus Boström - Professor och ämnesansvarig i sociologi Kerstin Lekare - Enhetschef Anita Cvetkovic - Programansvarig Martin Bolinder - Studievägledare på HumUS

team gör-om-gör-rätt Vi är såklart missnöjda med beslutet och anser fortfarande att det är felaktigt berett. Nu kommer vi se över möjligheterna till en eventuell överklagan

Den 8e mars röstade nämnden igenom ett förslag som inte tagit hänsyn till studentperspektivet. Arvid Hanell, med PEVE-föreningen i ryggen, närvarade vid nämndens möte och röstade bestämt emot förslaget. Arvid Hanell Vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar på Örebro studentkår

PEVE-föreningen Förening för studenter på personalvetarprogrammet på Örebro universitet

Vi hoppas fortfarande på att detta inte är över


LÖSNUMMER 13

universitet

örebro

ligger i

nordkorea”

Lösnummer har försökt få klarhet i vad som pågår på HumUS och hur processen med revideringen av personalvetarprogrammet egentligen gått till. I ett antal intervjuer har de inblandade fått ge sin syn på saken, och situationen är onekligen infekterad.

N

är fakultetsnämnden i april 2015 fattade beslut om att personalvetarprogrammet skulle revideras menar Jan Inge Jönhill att det var han som ensam fick uppdraget att göra den utredning som skulle ligga till grund för revideringen. JAN INGE BAKOM PROGRAMMETS NUVARANDE UTFORMING

Jan Inge har arbetat med personalvetarprogrammet under alla sina tolv år på Örebro universitet. Som utbildningsledare och ansvarig för externa kontakter har han satt prägel på programmets utformning, inte minst genom den förändring av programmet han fick i uppdrag att göra 2006. - Jag införde fokus på organisation, kommunikation och ledning samt utvecklade bland annat kursen som rör personalarbete – alltså de mer yrkesinriktade kurserna. 30 högskolepoängs arbetsrätt fanns sedan tidigare. Det var speciellt för Örebro universitet och det var väldigt viktigt för mig att behålla den kursen. Detta är tydligen inte fallet för den arbetsgrupp som tagit fram den ansökan om revidering som nu röstats igenom vid nämndens möte den 8e mars, förklarar Jan Inge. Jan Inge ligger alltså bakom mycket av den inriktning programmet har idag. - På den grundvalen sa man att det var jag som måste göra utredningen. Jag funderade ett tag, på grund av diverse missförhållanden, men accepterade sedan utredningsuppdraget.

” DET ÄR EN GANSKA

ALLVARLIG HISTORIA

ANMÄLAN OM MISSFÖRHÅLLANDEN

De missförhållanden Jan Inge talar om rör en tidigare konflikt på institutionen som bland annat innefattar en anmälan till rektorn 2015. - Det är en ganska allvarlig historia. Min anmälan handlade om missförhållanden gentemot studenter. Det fattades ett rektorsbeslut i april 2015 om att det skulle delegeras till institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap (HumUS) att hantera, berättar Jan Inge. Huruvida prefekten Ulrika hanterat de missförhållanden som anmälan handlar om är oklart, menar Jan Inge. Jan Inge ansåg att med sin omfattande erfarenhet av grundutbildningen vara skyldig att göra en anmälan då institutionen enligt regler och lagar ska behandla studenter korrekt. Detta gick inte att lösa, trots dialog mellan Jan Inge och enhetschefen Kerstin Lekare Jan Inges anmälan resulterade istället i samarbetsproblem med ledningen i socologiämnet.

Samarbetsproblemen på institutionen verkar ha lett till att universitetet tagit till drastiska åtgärder. Ett avtal har skrivits mellan Jan Inge och universitetet, som lett till att Jan Inge inte längre arbetar med grundutbildningen. Jan Inge är fortfarande anställd av universitetet men arbetar hemifrån, men arbetar med egen forskning. - Det är lite komplicerat att berätta om det där. Jag har inte begärt det här, utan jag fick ett erbjudande jag inte kunde tacka nej till. För övrigt är jag förhindrad att prata om själva avtalet, förklarar Jan Inge. VEM FICK EGENTLIGEN UPPDRAGET?

Utredningen av personalvetarprogrammet skulle genomföras under hösten 2015. - Jag tackade ja till att göra utredningen i maj. Detta kan dokumenteras. Det var inte tal om någon annan utredning än en, berättar Jan Inge. I en mejlkonversation mellan prefekten Ulrika och Jan Inge, som Lösnummer tagit del av, skriver Ulrika följande: “Magnus (Boström) och jag är helt överens om att din kompetens och erfarenhet av programmet är nödvändig att ta tillvara för att kunna inkomma med ett högkvalitativt förslag till revidering och det var av den anledning du fick i uppdrag att göra utredningen.” - Jag skulle helt enkelt lägga fram en utredning till beslutsfattarna. Jag har som utredare ingen makt att säga ”såhär ska det vara”, utan det var fråga om att genom analys ta fram ett underlag för beslut. För mig var det då självklart att också göra studentenkät, förklarar Jan Inge. Jan Inges utredning genomfördes under 2015 och resulterade i en 37 sidor lång utredning som lämnades in till bland annat beslutsfattarna i fakultetsnämnden den 7e januari 2016. Utredningen tar bland annat hänsyn till studentperspektivet och hur programmet ser ut på andra lärosäten. Jan Inge föreslår i utredningen ett antal förändringar som han menar skulle stärka programmet samt forskningsläget. Den största förändringen Jan Inge föreslår är en ändring av huvudområde från enbart sociologi till en kombination av sociologi och ekonomi. Jan Inge föreslår att huvudämnet då skulle kunna heta “personalvetenskap”, liksom på Göteborgs universitet, och att det går i linje med vad arbetsmarknaden och studenterna efterfrågar. 37 SIDOR UTREDNING I PAPPERSKORGEN

Det var i början av februari som Jan Inge fick reda på att den utredning han lämnat in helt verkar ignoreras av prefekten Ulrika - alltså den person som gett honom uppdraget från början. Utredningen har även

helt ignoreras av den arbetsgrupp i sociologi som skrivit ansökan om revideringen. - Vice ordförande för Örebro studentkår, Arvid Hanell, skrev ett mejl till mig där han undrade om min utredning, berättar Jan Inge. Arvid Hanell, vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar för Örebro studentkår, berättar att han fått den färdiga ansökan om revideringen skickad till sig, och att han blev konfunderad när Jan Inges namn över huvud taget inte nämndes. Han hörde då av sig till Jan Inge, som blev mycket förvånad när han hörde vad som hänt med hans utredning. - Det lämnas uppenbarligen falsk information. Prefekten Ulrika, förefaller enligt den information jag fått från Arvid, ha lämnat direkt falsk information till studentkåren. Det är det som framgår i den information jag fått från Arvid. Jag tycker att det är helt häpnadsväckande, förklarar Jan Inge. VICE ORDFÖRANDE VID ÖREBRO STUDENTKÅR: “DET ÄR OSERIÖST”

- Corax och PEVE-föreningen informerade mig att Ulrika i möte med dem förklarat att Jan Inge hade missuppfattat sitt uppdrag. Jan Inge skulle enbart göra en omvärldsbevakning som skulle vara kompletterande. Hon informerade även att Corax och PEVE-föreningen skulle bjudas in till ett samtal om revideringsarbetet, vilket aldrig hände, berättar Arvid. - I den mejlkonversation mellan prefekten Ulrika och Jan Inge framgår det tydligt att Jan Inges uppdrag var att göra en omfattande utredning gällande revideringen av personalvetarprogrammet, berättar Arvid. Ansökan som Arvid fick ta del av via kontakt med PEVE-föreningen lämnade mycket att önska. - Jag skulle inte kalla den för en utredning utan mer en samling förslag och åsikter. Det finns ingen grund i det som skrivs, utan det är snarare hur man vill att det ska se ut. Det är oseriöst om man ska revidera ett program. Då ska man ta hänsyn studenternas perspektiv, göra en omvärldsanalys, se på hur andra personalvetarprogram är utformade i landet och vad som är intressant gentemot arbetsmarknaden, säger Arvid. >

” STUDENTERNA SKA

HA RÄTT ATT UTÖVA INFLYTANDE ”


14 LÖSNUMMER

Jan Inge tycker att hanteringen av hela situationen är obegriplig. - Jag har haft kontakt med kunniga utredare på rektorns stab och universitetskansliet, rättsvetarna och andra. Jag har även haft möte med ledningen på handelshögskolan som är mycket positiva till min utredning och de förslag jag ger där. Det är klart att de måste tycka att det är mycket märkligt när min utredning bara göms undan och stoppats i papperskorgen. Jag vet inte riktigt vad som har hänt och varför ärendet inte tagits upp, det är oklart för mig. PREFEKTENS SVAR TVETYDIGA

I ett mejl till Lösnummer den 25e februari ger prefekten Ulrika en annan bild: “Magnus Boström fick i uppdrag av fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap att göra en utredning inför en eventuell revidering av PV-programmet. Det är det som han och andra medarbetare i ämnet har gjort och det är den som ligger till grund för det förslag som kommer att behandlas på nämndens möte nästa vecka. Tanken var att det uppdrag som Jönhill fick av mig skulle komplettera den utredning som Magnus m fl. gjorde. Av skäl som jag inte kan gå in på, kunde den idén inte genomföras full ut. Det formella uppdraget att utreda personalvetarprogrammet fick Magnus Boström. Inte Jan-Inge Jönhill.”

” JAG KAN INTE

BERÄTTA OM BAKGRUNDEN ”

Så vem var det egentligen som skulle göra utredningen? Ulrika Göranssons mejluttalanden talar emot sig själva. Någonting i Jan Inges utredning verkar göra att prefekten Ulrika och Magnus Boström, den huvudansvarige till förslaget som skickats in till nämnden, inte vill kännas vid den. Jan Inge vill inte spekulera i vad som skulle kunna vara orsaken till att prefekten Ulrika ändrat sig. Ulrika Göransson har avböjt till att ställa upp på intervju. MAGNUS BOSTRÖM: “DET FINNS BARA ETT FÖRSLAG”

Lösnummer har pratat med Magnus Boström, som är den huvudansvarige till det förslag på revidering som inlämnats till nämnden. - Det finns bara ett förslag som nämnden har gett i uppdrag till ämnet att ta fram, och jag som ämnesföreträdare har fått uppdraget att leda revideringen och de har inte gett det till någon annan. Det finns bara ett förslag, och det är väldigt viktigt att ha det klart för sig, förklarar Magnus. JAN INGE ÄR MYCKET KRITISK

Jan Inge riktar mycket stark kritik mot det förslag som Magnus lade fram och fick genomröstat i

nämnden den 8e mars. - Jag har ju själv läst förslaget. Det är i princip några sidor med lite ”tyckande”, där det står att sociologin ska stärkas som bas för programmet, men det finns inga som helst belägg för detta. I själva verket är det precis tvärtom. Att stärka sociologin i programmet på det sättet som de vill innebär att försvaga kopplingen till arbetsmarknaden och det framgår i min utredning. Och paradoxalt nog är det negativt för sociologiämnet också, om man är seriös. Förtroendet för sociologin riskerar på goda grunder att minska. Jag är ju själv sociolog och vi kan en hel del men långtifrån allt som är viktigt för blivande personalvetare. Det studenterna vill ha är mer ekonomi, det är också en av huvudpunkterna i min utredning och vad jag kommit fram till genom analys och utan att ha någon förutfattad mening. Lösnummer har bett Magnus att kommentera Jan Inges utredning, men Magnus har avböjt. Lösnummer har pratat med Martin Andersson, student på termin fyra på personalvetarprogrammet, om vilka utvecklingsmöjligheter han ser inom personalvetarprogrammet på Örebro universitet. - Med mer ekonomi och lite mer organisationsteori skulle programmet nog kännas mer komplett. Jag har valt att läsa olika ämnen som ekonomi, kommunikation och ledarskap bredvid mina studier på personalvetarprogrammet för att bredda mina kunskaper och öka chansen till drömjobbet. Det förslag som nu röstats igenom innefattar inte den ökade mängd ekonomi som Martin Andersson efterfrågar. Omvärldsanalysen i Jan Inges utredning är cirka tio sidor lång. Analysen berör programmets popularitet, studentperspektiv, redovisning av en studentenkät som Jan Inge låtit genomföra, kursutvärderingar, en jämförelse med personalvetarutbildningar på landets andra lärosäten och “anställningsbarhet”. Det senare är en problematik som är svår att analysera då statistik och prognoser är mycket osäkra när det kommer till utbildade personalvetare och deras anställningar. I ansökan som nu röstats igenom är omvärldsanalysen drygt en halv A4-sida och baseras endast på dessa prognoser.

” DET LÄMNAS

UPPENBARLIGEN FALSK INFORMATION ” - Istället för att ta den omvärldsanalys jag gjort eller referera till den så har man gjort en egen som inte är värd namnet, berättar Jan Inge och syftar på Magnus förslag. - Omvärldsanalysen består av bara ett stycke och handlar om arbetsmarknaden för personalvetare. Jag behandlar inte prognosen gällande arbetsmarknaden speciellt i min utredning för det är bara

gissningar. Dessutom är den prognos de använder som enda referens gjord med enorm stor osäkerhet, vilket framgår om man kollar referensen. En sådan uppgift utan förtydliganden hade aldrig blivit godkänd som referens i en c-uppsats, menar Jan Inge.

” JAG FICK ETT

ERBJUDANDE JAG INTE KUNDE TACKA NEJ TILL ” STUDENTINFLYTANDE?

En viktig aspekt att ha med i ett förslag på revidering av ett program är studenternas perspektiv. Enligt 1 kapitlet 4a § Högskolelagen (1992:1434) står det att “studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. I 2 kapitlet 7 § står det även att “studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation”. Studentinflytandet är alltså mycket viktigt för att programmet ska kunna utvecklas och hålla en god nivå. Det är även viktigt för studenterna att kunna uppleva och erfara att de kan påverka sin utbildningssituation. Jan Inge skriver i sin utredning att ett av flera goda skäl att ha med studentperspektivet, ur universitetets synvinkel, är det givna förhållandet att det är studenterna som väljer vilket lärosäte de vill studera på och inte tvärtom. - Örebro studentkår arbetar med studentrepresentation. Inom många program finns så kallade programråd, där vi har studentrepresentanter som har i uppgift att föra studenternas talan gällande programmet. Våra representanter har hållits utanför revideringen av personalvetarprogrammet och det har varit otydligt kring om vi ska komma in med åsikter om revideringen, berättar Arvid. PEVE-FÖRENINGEN TILLFRÅGADES INTE

Lösnummer har pratat med Therése Kindlund och Mathias Åkerblom, ordförande respektive utbildningsbevakare för PEVE-föreningen, samt David Gustafsson, utbildningsbevakare i kårsektionen Corax. - Vi har fått ta del av två utredningar kring hur man ska revidera personalvetarprogrammet och det är bara en av dem som tar hänsyn till studenterna. Vi anser att man inte kan lämna in en legitim utredning till nämnden utan att ta hänsyn till studentåsikterna. När vi frågade efter att få ge input på förslaget som ska upp till nämnden fick vi ett par dagar på oss att lämna våra åsikter, och det var alltså efter att vi bett om det i möte med prefekten, berättar Mathias.


LÖSNUMMER 15

PEVE-föreningen menar att de fick ge kommentarer utifrån studentperspektivet först när de själva påpekade att de ville det. - Det kändes inte seriöst när vi bara fick två dagar på oss att lämna in åsikter. Det kändes som att det gjordes bara för att det ska göras. På så pass kort tid hinner inte vi rusta upp oss inom vår förening och bidra med ett studentperspektiv. Det kändes som att det mesta var redan färdigt och det här är ett typexempel på att det finns andra intressen på universitetet. Vi vill försvara vår utbildning och vill se till att den blir så som studenterna vill. Det som utgör personalvetarstudenters spetskompetens är just karaktärsämnena, det vill säga arbetsrätt och pedagogik. Dessa ämnen är de som gör oss anställningsbara på arbetsmarknaden, vilket går emot vad Magnus förslag menar, förklarar Mathias. MYSTISKA OMSTÄNDIGHETER

När Lösnummer träffade Magnus Boström och diskuterade studentinflytande uttryckte Magnus att studentrepresentation borde finnas och att han har bra erfarenheter av det. - Studentrepresentation är bra för att man får en väldigt värdefull inblick i framför allt hur kurser hänger ihop, hur flödet på programmet upplevs, onödiga upprepningar och att man kan även diskutera oro och funderingar. Gällande hur Magnus ser på det bristande studentperspektivet i det förslag som lämnats in till nämnden så förklarar han att det har varit en omständighet han inte kan gå in på. - Jag kan inte berätta om bakgrunden till varför det har varit så. Men vi har ändå via kursutvärderingar fått in studentperspektivet men det har inte varit på det bästa sättet. Det har med vissa saker att göra som jag inte kan gå in på. Vi på institutionen håller på att se över strukturen gällande programråden, för att få bättre inklusion av studentperspektivet. Programråden håller på att struktureras upp och ska förbättras. Jag håller med om kritiken, men jag kan inte förklara för det finns saker som jag inte kan säga.

”JAG KAN INTE FÖRKLARA FÖR DET FINNS SAKER JAG INTE KAN SÄGA ”

“TYP NORDKOREA”

Jan Inge Jönhill berättar för Lösnummer vad han tror är anledningen till att hans utredning helt förbisetts och avslutar med att rikta en rejäl känga till författarna av revideringsansökan. - De synpunkter som studenterna framfört till mig om förändringar av programmet är i huvudsak identiska med det jag kommer fram till i min analys. Jag har arbetat som forskare inom området

i många år och har också stor kontakt med den bransch där studenterna ju hoppas på att få jobb efter examen. Men avsändarna till den revideringsansökan som nu godkänts är däremot intresserade av vad de håller på med i sin forskning, alltså sociologi. De tycker därför att studenterna i första hand ska läsa sociologi. Det handlar om egna forskningsintressen som dessutom har få kopplingar till personalvetarprogrammet, menar Jan Inge. Om det faktum att hans namn inte nämns någonstans och att hans arbete helt nonchaleras säger han följande: - I gamla Sovjetunionen tog man bort folk från bilder när de var likviderade. Numera är det väl främst i typ Nordkorea man raderar eller retuscherar så kallade “misshagliga”. Det verkar som att vissa av de inblandade i det här lever i föreställningen att Örebro universitet ligger i Nordkorea. Det är helt otroligt.

Vad händer nu? Den 8/3 2016 röstades revideringen av personalvetarprogrammet igenom PEVE-FÖRENINGENS KOMMENTAR:

”Detta påverkar utbildningen på ett sätt som de nuvarande studenterna inte samtycker till. Det har lagts ett motförslag och efterarbete pågår fortfarande. Men det ser väldigt mörkt ut just nu tyvärr. Vi kommer fortsätta stå på oss och hoppas att vår tydliga ståndpunkt ska göra nån form av avtryck, och att det genomröstade förslaget inte påverkar framtiden för personalvetarprogrammet alltför negativt. Vi hoppas fortfarande på att detta inte är över helt enkelt.” - Mathias Åkerblom, utbildningsbevakare, PEVE-föreningen.

Vi kommer att fortsätta följa händelseförloppet. Följ oss på losnummer.se för de senaste uppdateringarna!


16 LÖSNUMMER

Fail framtidsutsagor TEXT: VICTOR NILSSON BILD: IMP J. CHARLES

Under tidigt 1900-tal trycktes en stor mängd vykort där framtiden förutspåddes. I en era där flyg- och maskintekniken var på rasande framfart såg man ingen gräns för användningsområdena dessa nya uppfinningar kunde tänkas ha. Självklart kommer man kunna flyga till månen med ett propellerplan och inte är det väl orimligt med en frisörmaskin som räddar både frisör och kund från en timmes stelt kallprat? Alla dessa uppfinningar avbildades självfallet i en steampunkig aura där nätverk, sensorer eller skärmar inte kom på tal. Vissa av vykorten är inte särskilt långt ifrån verkligheten, medan andra får en att undra om 1900-talsmänniskan verkligen var utrustad med kognitiv förmåga överhuvudtaget.

Ibiza, släng dig i väggen

I sin propellerdrivna rymdfarkost förbereder sig ett par på en romantisk tripp till månen. En helt rimlig destination år 2012. Visserligen tog vi oss till månen redan år 1969 men charterresor till månen är förmodligen inte möjliga inom någon överskådlig framtid. Frågan är också om man vill spendera semesterkassan på en resa till denna öde, kalla och steniga himlakropp? Vad ska man dit och göra? Jag får även för mig att kroglivet på månen är aningen underutvecklat. – Nej, tack. Då är Ibiza ett säkrare kort.

Den nya köttindustrin?

Flygmaskinen var en relWativt ny uppfinning vid början av 1900-talet och man sökte hela tiden nya användningsområden för denna revolutionerande upptäckt. Varför inte använda flygmaskinen till fågeljakt? År 2000 skulle vi i alla fall ha kommit så långt, trodde man. Att jaga fåglar med håv fastspänd i en sele hundratals meter över marken låter som en fantastiskt spännande aktivitet. Jag hade gärna gett det ett försök! Förmodligen hade Greenpeace och PETA haft lite att säga till om gällande de etiska aspekterna av denna hobby och rannsakar jag mig själv känns det nog inte helt okej heller. Det verkar inte heller energieffektivt i matsamlingssyfte. Här är nog kycklingfarmar att föredra, även om de också ibland kan ifrågasättas ur en etisk synpunkt.

Facetime på storbildsskärm

På bilden telegraferar en kvinna och en man samtidigt som de kan se varandra på en projektor. 2012 skulle vi klara av att skicka både ljud och bild, samtldigt! Videosamtalet förutspåddes i alla fall tämligen korrekt, klart vi ska se varandra när vi snackar om gårdagens misslyckande raggande, tentastress och förra seminariets ångestsammanbrott. Mängden sladdar, avsaknaden av en skärm och sist men inte minst den gigantiska telegrafen vid bordet är jag tacksam att jag slipper vid det sedvanliga skype-samtalet. Användarvänlighet verkar inte ha varit på modet 1912. Tack Apple för att ni sett till att produktutvecklingen gått framåt.


LÖSNUMMER 17

Lösning på SJs ständiga förseningar?

Bilen och tåget kommer ha kombinerats till en supersnabb uppfinning som får paraplyer att blåsa sönder och stackars små hundar att skickas flygande genom luften när tågbilen vrålar förbi. Dess utomordentliga kraft får männen att hålla i sina hattar och kvinnor att stirra förundrat. Hjälm är ett måste, för att kapsla in tågbilen med ett tak hade ju varit helt befängt! Tågbilen blev aldrig någon verklighet men samma effekt som kan skådas på bilden går att uppnå med valfri Porsche, förslagsvis en 911, givetvis en cabriolet. Utvecklingsteamet på SJ skulle gärna få kika en gång extra på den här uppfinningen, så kanske man slipper vänta 90 minuter i Hallsberg på grund av ännu ett elfel vid nästa tågresa.

Är genmodifierade sjöhästar den nya krigsföringen?

Självklart skulle krigskonsten också gå framåt. På bilden kan vi skåda ett kavalleri av sjöhästsoldater beväpnade med sablar. Hade detta varit verklighet skulle jag vara beredd att lägga min inre fegis åt sidan och gå med i försvaret. Ska man vara krass är nog drönare och klusterbomber ett bättre alternativ ur strategisk synpunkt. Dock hade det varit mindre tragiskt och mer underhållande att se krigsscener där soldater fäktades på gigantiska genmodifierade sjöhästar. Jag vill här sända ut en vädjan till Sveriges överbefälhavare Micael Bydén, kan vi inte ge det här en chans?

Slipp den pinsamma tystnaden i frisörstolen

Maskiner i alla dess former var också på modet 1912. På bilden kan vi skåda barberarmaskinen. En fantastisk uppfinning som skulle möjliggöra klippning till studentvänliga priser med precision. Som en liten bonus skulle man även slippa den pinsamma tystnaden som alltid lyckas uppstå halvvägs genom klippningen efter att man i korthet gått igenom sina livsplaner och sin historia med den oengagerade frisören som lyssnar på en med förakt i blicken. Varför finns inte denna maskin än?

Öka spänningen med mindre säkerhet

Sotarna hissas ned från ett flygplan för att slippa den farliga klättringen uppför husfasader och rangliga trappor. På 2000-talet skulle flyg vara det säkraste och självklara valet när det var dags för sotning.

Jag anser att sotarna kan behöva lite spänning i vardagen. Säkrade stegar, glidskydd och fallskyddsselar i all ära men säkerhetsaspekten kan vi väl för en gångs skull lägga åt sidan? Att detta inte ännu är en verklighet skyller jag helt och hållet på Svenska Skorstensfejarförbundet. Kom igen nu LO, upp till kamp!

Flight attendants, prepare for landing

På vykortet vinkar ett par ned en flygande taxi, inget orimligt på 2000-talet. Här tycker även jag att vi borde kommit längre. Vart är helikopterplattan vid Studentgatan? Varför flyger inte 10:an mot universitetet? Hjul känns gammaldags. Ska kollektivt resande uppmuntras kan man ju åtminstone se till att bussen flyger (eller i alla fall svävar på något häftigt vis). Vi räddar miljön samtidigt som vi får vänta på bussen med hög förväntan och fjärilar i magen. Skärpning Länstrafiken Örebro. Jag förväntar mig ett åtgärdande snarast.


18 LÖSNUMMER

NOVA-OMRÅDET I FRAMTIDSÖGON TEXT: PETER ÖDLING BILD: JUUL FROST ARKITEKTER AB

Ett nytt område på campus har börjat ta form. Området ligger bredvid Entréhuset och kallas för Universitetsplatsen. Först blev Novahuset klart följt av en ny busshållplats och nu byggs även lägenheter ämnade för universitetets gästforskare och i framtiden finns även planer för nya studentlägenheter. Det började med att universitetsrektorn Jens Schollin och dåvarande ordförande för kommunstyrelsen, Staffan Werme, blickade ut över den kommunalt ägda och dåligt underhållna gräsplätten. Universitetet var i behov av nya lokaler, framförallt en ny aula, och universitetet beslutade att ett nytt universitetsområde skulle formas. En arkitekttävling hölls 2010 för att ta fram förslag för hur området skulle utformas. Tävlingen

vanns av danska arkitektbyrån Juul Frost. - Alla andra förslag var konventionella och inte ett dugg spännande. Det här var det enda spännande alternativet, berättar Jens Schollin. Först blev Novahuset färdigbyggt och invigdes redan den 16 oktober i höstas. Där har Handelshögskolan tillsammans med Drivhuset och Inkubera flyttat in. Inuti det 9 400 kvadratmeter (bruttoyta) stora Novahuset ryms seminarierum, grupprum, studieplatser, kontor, ett café, studentpentryn och Aula Nova med plats för drygt 500 personer. Byggmästare av Novahuset är Örebroporten som har haft en dialog med Juul Frost under framtagandet av ritningarna. Ulf Wennlöf, projektle-


LÖSNUMMER 19

dare för Örebroporten, är nöjd med samarbetet och gillar hur den färdiga byggnaden blev med bland annat en interiör mycket präglad av omålad grå betong. − Den blev jättebra, jag gillar att det är lite ruffigare detaljer, säger Ulf Wennlöf. Genom de stora fönstren i Novahuset kan man se forskarbyggnaden, även den ritad av Juul Frost, vilken ännu inte är färdig. Örebrobostäder (Öbo) är där byggherre och till sommaren när den beräknas bli klar ska 56 lägenheter hyras ut till universitetet. De nya bostäderna är ämnade för gästforskare på universitetet men Öbo planerar att i framtiden även bygga studentlägenheter på Universitetsplatsen. Exakt när är däremot oklart, men enligt

Petra Åhlund, projektutvecklare på Öbo, är det bara en tidsfråga. Det kommer röra sig om cirka 48 lägenheter. Markarbetet på Universitetetsplatsen beräknas vara färdigt i maj. Det ska bli en torgplats med betongplattor och en böjd trappa som ramar in området. Även en träddunge kommer att planteras. Det finns även planer på att bygga ytterligare ett höghus vid änden till Novahuset men det är ännu inte bestämt. Om så blir fallet är den nuvarande tanken att Science Park som bland annat arbetar med affärsutveckling och rådgivning ska hålla till där. Det verkar som att Nova-området kommer bidra med ett rejält lyft till campus och Lösnummer väntar ivrigt på att området ska bli färdigt.


20 LÖSNUMMER

HEJ ALUMN!* emma göthlin Revisor på PwC

CIVILEKONOMPROGRAMMET VARFÖR VALDE DU ATT LÄSA CIVILEKONOMPROGRAMMET?

- Jag läste ekonomi redan under gymnasiet, varvid mitt intresse för ekonomiyrket uppstod. Jag visste dock inte inom vilket område jag vill arbeta. Civilekonomprogrammet innebär en bred utbildning med möjlighet till många olika inriktningar, varför det kändes som ett bra alternativ för mig. BESKRIV DIN STUDIETID I ÖREBRO

- Min studietid på Örebro universitet var väldigt rolig och givande. Jag träffade många kompisar från olika städer och inom alla åldrar, som jag fortfarande har kontakt med idag. Många av mina tidigare klasskamrater jobbar inom samma bransch som mig, vilket medför att vi träffar varandra med jämna mellanrum. Jag tycker att upplägget utav Civilekonomprogrammet är bra; till en början får man genomgå obligatoriska kurser, för att sedan välja inriktning. Under de obligatoriska kurserna insåg jag att redovisning främst intresserade mig, varför jag senare valde denna inriktning. I slutet av min utbildning valde jag att praktisera på en revisionsbyrå, vilket var väldigt lärorikt. HUR TOG DU DIG FRÅN EXAMEN TILL DIT DU ÄR IDAG KARRIÄRMÄSSIGT?

- Under min studietid var det av vikt att testa olika ekonomiyrken (genom sommarjobb, praktik etc). Denna erfarenhet har jag haft stor nytta av i mitt nuvarande yrke. Idag arbetar jag med revision på PwC. Min kontakt med PwC inleddes i samband med Campusmässan, då jag fick ett kontaktsamtal med en utav Örebrokontorets gruppchefer. Efter detta tillfälle påbörjade bolaget en anställningsprocess där jag fick komma på ytterligare intervjuer. Anställningsprocessen pågick

erik lind Legal Counsel på Daniel Wellington

20112015

och avslutades under tiden som jag fortfarande pluggade, vilket innebar att min anställning redan var fastställd innan min examen. PwC kändes som ett självklart val för mig, i och med företaget erbjuder alla möjligheter att klättra karriärmässigt. PÅ VILKET SÄTT HAR DU ANVÄNDNING AV DIN UTBILDNING I DITT ARBETE IDAG?

- Min universitetsutbildning har gett mig en allmän förståelse samt en god grund att arbeta vidare på i mitt yrke. Störst användning har jag haft utav de praktiska momenten i utbildningen – olika case och min praktik. Självklart har de olika redovisningskurserna varit till stor nytta, då det är inom detta område jag arbetar. Vidare byggdes min analytiska förmåga upp successivt under hela min studietid, vilket jag har stor användning av idag. VAD FRÅN DIN UTBILDNING KÄNNER DU ATT DU INTE HAR ANVÄNDNING FÖR IDAG?

- Sammantaget tycker jag att samtliga kurser har gett mig en helhetsförståelse samt någon form av erfarenhet, varför ingen kurs har känts onödig i min utbildning. Jag kan dock ha önskat mer praktiska inslag i vissa utav kurserna. Dessutom saknas utbildning inom revision, då kurserna enbart innefattar redovisning. HAR DU NÅGOT TIPS TILL NUVARANDE STUDENTER?

- Visa intresse för eventuella arbetsgivare, genom olika sociala medier, mässor, studentaktiviteter etc. Ifall arbetsgivarna känner igen dig från olika sammanhang kommer ditt CV att sticka ut från övriga mängden vid anställningsprocesser.

JURISTPROGRAMMET 2015

2010-

VARFÖR VALDE DU ATT LÄSA JURISTPROGRAMMET?

PÅ VILKET SÄTT HAR DU ANVÄNDNING AV DIN UTBILDNING I DITT ARBETE IDAG?

- När jag var i nioårsåldern låg jag i mina föräldrars säng och läste Expressen och såg en artikel om de bäst välbetalda jobben i Sverige. Jurist var rankat i toppen – resten är historia. Skämt åsido, jag är en samhällskille rakt igenom, gillar affärslivet och att arbeta med människor – därför valde jag att läsa juristprogrammet.

- På juristprogrammet fick vi läsa och skriva mycket vilket jag har stor nytta av idag, eftersom jag läser och skriver väldigt mycket på jobbet. På juristprogrammet på Örebro Universitet hade vi även många muntliga inslag som t.ex. seminarier, rättegångsspel och redovisningar, vilket har gjort mig mer bekväm att tala inför människor.

BESKRIV DIN STUDIETID I ÖREBRO

VAD FRÅN DIN UTBILDNING KÄNNER DU ATT DU INTE HAR ANVÄNDNING FÖR IDAG?

- Min studietid var fantastisk. Örebro kunde verkligen leverera ett bra studentliv, bra undervisning och framförallt lärde jag känna många härliga människor. HUR TOG DU DIG FRÅN EXAMEN TILL DIT DU ÄR IDAG KARRIÄRMÄSSIGT?

- Jag tog examen i januari 2015 och började då arbeta som trainee på advokatfirman Lindahl i Stockholm. Min ursprungliga plan var att göra min tingsmeritering efter trainee-tjänstens utgång men så såg jag att klockföretaget Daniel Wellington sökte en junior jurist och för mig som gillar klockor, accessoarer och juridik kändes det som en självklarhet att söka tjänsten. Daniel Wellington – ett företag med otrolig tillväxt inom en intressant bransch, med många unga anställda – drömjobbet tänkte jag. Jag fick jobbet och trivs verkligen superbra!

- Vissa rättsområden som vi gick igenom på juristprogrammet har jag inte någon direkt användning av idag, t.ex. folkrätt. När man jobbar som bolagsjurist får man dock arbeta väldigt brett, varför det är positivt att vi berört många olika rättsområden under utbildningen. HAR DU NÅGOT TIPS TILL NUVARANDE STUDENTER?

- Även om betygen är viktiga inom vår bransch så är mitt tips att man ska göra mer än att bara plugga – engagera er i olika föreningar såsom Juridiska Föreningen och Elsa eller jobba extra på någon rolig arbetsplats. Många av er kommer att jobba som konsulter i framtiden och en konsult är inget utan klienter – försök därför att bredda ditt nätverk redan under studietiden. I övrigt är det bara att ha så roligt som möjligt och njuta av den frihet som universitetsstudierna innebär.


LÖSNUMMER 21

Som student kan vägen till examen och arbetslivet ibland kännas väldigt lång och svår. Lösnummer har intervjuat fyra alumner från Örebro universitet som är färska på arbetsmarknaden och redan på god väg i sina karriärer. TEXT: TILDA NYLANDER BILD: PRIVAT

hjalmar darle Kandidatansvarig på Proffice

*ALUMN DEFINIERAS SOM EN TIDIGARE STUDENT FRÅN UNIVERSITET ELLER HÖGSKOLA.

frida ingemarsson Projektledare på Sweco

PERSONALVETARPROGRAMMET 2015

BYGGNADSINGENJÖRPROGRAMMET 2014

VARFÖR VALDE DU ATT LÄSA PERSONALVETARPROGRAMMET?

VARFÖR VALDE DU ATT LÄSA BYGGNADSINGENJÖRPROGRAMMET?

2012-

- Alltid vetat att jag ville jobba med människor, men inte riktigt med vad. Psykologi var för svårt att komma in på, har jobbat en del som lärare men kände inte att det var något jag ville jobba med framöver. När jag jobbade på SACO-mässan satt jag och bläddrade i en studentkatalog och fastnade för PV, främst för att man får jobba med utveckling av människor. BESKRIV DIN STUDIETID I ÖREBRO

- Väldigt bra tid. Levde ett härligt studentliv men inte för studentaktigt skulle jag säga. Fått vänner för livet genom min utbildning. Försökte vara disciplinerad med tiderna jag pluggade på, undvek helger och försökte se det som ett jobb, gick väl inte alltid så bra men ändå tillräckligt! HUR TOG DU DIG FRÅN EXAMEN TILL DIT DU ÄR IDAG KARRIÄRMÄSSIGT?

- I vårt program så ingick det en halv termin praktik. Det var det sista momentet och då hamnade jag på Proffice. Efter praktiken så tog det ett par månader och sen ringde de och frågade om jag ville börja i oktober då det var en person som sagt upp sig. Tackade självklart ja och sen har jag varit där sen dess.

PÅ VILKET SÄTT HAR DU ANVÄNDNING AV DIN UTBILDNING I DITT ARBETE IDAG?

- Skulle säga att jag har en del användning av arbetsrätten, vet iaf hur jag ska hitta det jag behöver. Sedan handlade mycket om organisationskultur vilket jag tror att man lite omedvetet bär med sig, strukturer, mönster osv. Sen kanske det främsta som egentligen inte är en direkt följd av själva utbildningen är väl det att man fått lära sig att ta eget ansvar, lägga upp sin tid på bästa sätt. Eftersom att arbetet precis som studierna är rätt flexibelt har man stor nytta av det även i arbetslivet. VAD FRÅN DIN UTBILDNING KÄNNER DU ATT DU INTE HAR ANVÄNDNING FÖR IDAG?

- Skulle säga alla böcker där gubbar med skägg tycker och tänker. Gamla samhällsvetenskapliga teorier som det känns att man tentar av bara för sakens skull. HAR DU NÅGOT TIPS TILL NUVARANDE STUDENTER?

- Beror på vad man pluggar till. I vår utbildning behövde man verkligen inte läsa allt. Försök anteckna samtidigt, bli kompis med dina kursare så du kan diskutera sånt som är klurigt. Kan vara rätt trevligt att plugga i skolan då man kan luncha och fika ihop och så vidare.

2010-

- På högstadiet hade jag en några år äldre kusin som gick en teknisk gymnasieutbildning och jag tyckte det verkade så kul. Jag var också inne på att arkitektur så därför blev mitt gymnasieval teknikprogrammet på Alléskolan. Under gymnasiet var det stort tryck på att flytta till Linköping och läsa på deras tekniska högskola, nästan halva klassen flyttade dit för att studera efter studenten – även jag. Jag hade sökt ett program med höga intagningspoäng och kom tyvärr inte in utan började istället läsa matematikkurser. Ganska snart började jag sakna Örebro och läste igenom kurskatalogen för Örebro universitet och fastnade för beskrivningen av byggingenjörsprogrammet. BESKRIV DIN STUDIETID I ÖREBRO

- Vi var en ganska liten klass vilket gjorde att vi fick en bra sammanhållning och ofta hade väldigt roligt i skolan vilket gjorde studietiden så mycket lättare. Flertalet lärare var verkligen engagerade vilket gjorde att man orkade hålla intresset uppe även om det ibland blev tungt. Jag som flera andra i klassen jobbade dessutom extra under hela studietiden för att skaffa erfarenhet. Byggingenjörsprogrammet var när jag gick väldigt brett vilket gjorde att man fick lite kunskap om mycket. Det kan jag i efterhand tycka passade mig utmärkt eftersom det gjorde det möjligt för mig att inse vad jag tyckte var spännande. HUR TOG DU DIG FRÅN EXAMEN TILL DIT DU ÄR IDAG KARRIÄRMÄSSIGT?

- Jag insåg under sista året att projektledning var det yrke som lockade mig mest och började söka en del jobb och traineeplatser i början av sista ter-

minen. Sweco på besök under en av våra föreläsningar för att berätta lite mer om företaget och vår klass fick i samband med det chansen att skicka in CV inom projektledning för eventuella framtida tjänster. Jag visade intresse för den här möjligheten och fick komma på intervju som ledde till att jag började jobba extra som projektledare hos Sweco samtidigt som jag skrev mitt examensarbete. Efter examen fick jag börja jobba heltid och nu har jag varit på Sweco i snart 2 år och trivs jättebra! PÅ VILKET SÄTT HAR DU ANVÄNDNING AV DIN UTBILDNING I DITT ARBETE IDAG?

- Byggingenjörsprogrammet gav bra grundläggande kunskap om mycket vilket är perfekt för det yrke jag har idag. Att vi hade flertalet projektarbeten under studietiden gav också bra förberedelse på hur det är att jobba i grupp där det finns många olika viljor och lära sig ta till vara på de olika egenskaper varje individ kan bidra med. VAD FRÅN DIN UTBILDNING KÄNNER DU ATT DU INTE HAR ANVÄNDNING FÖR IDAG?

- I efterhand har jag haft nytta av nästan allt vi gjorde, önskar dock att vi hade haft mer fördjupad utbildning i Microsoft Office-programmen – främst Excel som jag använder dagligen i mitt arbete. HAR DU NÅGOT TIPS TILL NUVARANDE STUDENTER?

- Att våga ändra sig under tiden och känna efter vad man egentligen tycker är roligt, vad i sin utbildning som gör att man känner sig engagerad och sen söka jobb inom det området. Jag sökte till byggingenjörsprogrammet med tron om att jag ville bli arkitekt eller konstruktör men insåg längs vägen att det inte alls passade mig.


22 LÖSNUMMER

65

Pensionssparande är knappast ett av de hetaste samtalsämnen på campus. Vi har ofta fullt upp med att trolla med CSN för att täcka hyran, kurslitteratur och en och annan torsdag på timebeer. Därför bryr vi oss kanske inte särskilt mycket om pengar vi kommer att få in runt år 2050. I denna artikel sammanfattar Lösnummer de viktigaste punkterna som är värt att veta för alla icke-sesamiter.

22

Pensionen i Sverige är uppdelad i tre delar. Den första är den allmänna pensionen, där 18,5% av din inkomst innan skatt sparas varje år. Den andra delen av pensionen är tjänstepension och den varierar beroende på vilket kollektivavtal du omfattas av samt vilken arbetsgivare du har. Det kan vara bra att kolla med personalchefen eller HR-avdelningen på ditt jobb hur tjänstepensionen ser ut just på din arbetsplats. Den tredje delen av pensionen är eget sparande, och det är här pensionssparande börjar bli roligt.

ÄR DET NYA

DET FINNS MÅNGA OLIKA SÄTT ATT SPARA TILL SIN PENSION

HÄR PRESENTERAR VI NÅGRA AV DE VANLIGASTE: IKS (INVESTERINGSSPARKONTO) Det här är ett av de enklare alternativen och sköts med fördel via din bank eller nätmäklare (ex: Avanza och Nordnet). Man kan välja att föra över en viss summa av lönen varje månad i ett ISK och därefter välja några fonder med låg avgift eller placera pengarna i aktier. Du betalar ingen skatt när du köper eller säljer via ett ISK utan betalar en klumpskatt på det totala värdet av ditt konto varje år. Du behöver deklarera dina innehav i ditt ISK varje år, men det hjälper till exempel Avanza med. Det är då inte mycket svårare än att deklarera inkomster.

AMORTERA Känner man sig lite mer konservativ kan det vara bra att amortera på bolånet (när man har flyttat ut ur korridoren). Om du betalar av ditt lån snabbt, sjunker räntekostnaderna i samma takt. Det gör att du får lägre boendekostnader när du blir äldre och alltså mer pengar att spela bort på bingo.

LÖNEVÄXLA Det här är en strategi du kan använda dig av som en komplettering till andra former av pensionssparande. Det betyder i praktiken att du avstår från en del av din bruttolön, som du senare får tillgång till när du går i pension. Fördelen är att man betalar mindre skatt på sin pension än på vanligt inkomst (enligt nuvarande skatteregler). Detta bör endast användas om man tjänar mer än 40 000 kr/månaden då det annars får negativa effekter på din allmänna pension, sjuk- och föräldraersättning och liknande förmåner. För oss studenter kan detta vara lite överkurs, men det är bra att ha med sig i bakhuvudet lite senare i livet.

eget sparande

tjänstepension

allmän pension

premiepension

Visste du att det finns en studentförening här på universitetet vid namn Unga aktiesparare? In och läs på losnummer.se!

Om du sparar 1 000 kr i månaden från det år du fyller 25, kommer du att ha ca 6,3 miljoner om du går i pension vid 65 års ålder (detta vid en årlig avkastning på 10%). Väntar du till det år du fyller 35, kommer du att ha knappt 2,3 miljoner när du är 65 år. Börjar du inte att spara förrän du är 45 eller 55, kommer du att ha ca 760 000 kr respektive 200 000 kr vid 65.

NÅGRA PRAKTISKA TIPS: Ta babysteg – En liten del av den allmänna pensionen (premiepensionen) kan du styra över själv. Logga in på Pensionsmyndigheten med BankID så kan du jämföra och byta fonder för ditt pensionssparande. Har du haft ett extrajobb sitter det sannolikt en mindre summa där, som du kan börja förvalta redan idag! Håll koll på vilka avgifter du betalar för ditt sparande – På Nordnet och Avanza kan du skapa ett konto gratis och börja spara i fonder som är helt avgiftsfria. Börja i tid – Även om du tar CSN-lån kan du spara i fonder eller aktier.

Gå med i Unga Aktiesparare – Det kostar 275 kronor per år för personer under 29 och du får en rad förmåner och tips för att komma igång med ditt sparande! Se regelbundet över vilka fonder/aktier du har (minst en gång i halvåret kan vara rimligt). Tänk långsiktigt - Få inte panik om dina placeringar inte ökar varje år. Prata med din arbetsgivare om tjänstepension – Ett jobbigt samtal idag kan göra dig till en lyckligare pensionär. Håll ögonen öppna för ett orange kuvert – Det borde dimpa ner i brevlådan snart. TEXT: ZACHARIAS EDHOLM


LÖSNUMMER 23

ETT STEG FRAM

TVÅ STEG BAK TEXT: SARA SVÄRD BILD: OSCAR ÄLENMARK

Framtiden. Ja, framtiden. Det är väldigt olika syner vi har på detta ord. Framtiden kan vi även relatera till på olika sätt. Vi kan känna fasa, vi kan känna spänning, vi kan känna en viss oro. Det här ordet med dess alla benämningar lockar fram olika sidor av oss som är väldigt svåra att komma undan. Varför är ämnet framtiden så känsligt egentligen?

främmande men att faktiskt söka var inte på kartan då. Men det var en av dem där vanliga kvällarna på balkongen som min nyfikenhet tog över till slut. Jag sökte för att se vad som skulle kunna hända och här sitter jag nu med min andra termin på universitetet och bor här i Örebro. Något jag verkligen inte hade gissat på.

Snart, Senare, Sedan. Vi känner alla igen dessa begrepp. Snart är det över. Körkort ska jag ta senare när jag har tid, snart har jag äntligen en examen. Eller har jag det? Vad händer sen när jag är färdig med mina studier? Är jag redo då? Vänta lite nu, snart är jag klar med plugget. Kommer det finnas jobb sen när jag är klar? Det är mycket snart, senare och sedan som råder i vår vardag. Men vad händer samtidigt med vårt Nu. Det som sker just nu.

Ibland vill jag bara tillbaka till min balkong och ibland vill jag bara att mina två återstående år på universitetet ska vara över så jag kan flytta tillbaka. Men jag minns spänningen som jag kände de sista veckorna innan skolstart. Tänk om vi alltid kunde känna så, att framtiden består av spänning istället för oro och rädsla.

En vän sa till mig för inte alls längesen: ”Jag måste sluta leva två år framåt hela tiden och istället leva nu. Alltså det som sker nu och fan bara vara glad”. Det här är väl egentligen ett typiskt tänkande för oss alla och inte bara för min vän. ”Om två år när jag är klar med plugget så kommer allt bli som jag vill” . ”Om två år står jag på egna ben” – Inte helt främmande va? Vi står helt plötsligt med en dubbeleffekt av hets. Vi kan tänka två år framåt men även trotsar oss själva till att tänka på nuet också. Blir man inte till slut jävligt trött på sig själv? Jag tror det är så här, vi har våra mål och vi har våra drömmar. Vi har därmed en viss framtidsbild i våra huvuden som vi strävar efter. Jag tror att dessa känslor som dyker upp då och då med jämna mellanrum och vi känner den här oron, stressen och rädslan. Det är känslor som väcks till liv för att vi är så rädda över att inte hamna där. Vi är så rädda för att misslyckas och vi är så rädda att det inte riktigt ska bli som vi har tänkt oss. Jag kan inte prata för alla här, men jag tror inte att det här är ord som är helt främmade för er heller. Men något slog mig, ganska nyss faktiskt. Var allt det vi har gjort och åstadkommit hittills, är det också planerat? Där vi är nu, där vi sitter just nu. Där du som mottagare läser denna text. Såg du för tre-fyra år sedan att du skulle vara på den plats du är idag? Jag vill få fram ordet spänning som jag tog upp i början. För framtiden kan få oss att känna sådana känslor också - att inte veta vad framtiden väntar med. Att inte veta vad som ska hända och därför se fram emot det istället. Det borde vi göra. Varför ska vi lägga dyrbar tid och framför allt energi på någonting som vi inte ens har en susning om. Framtiden ska ge oss energi. Den ska inte göra så att vi blir av med den. Jag kan berätta lite av min historia. För exakt ett år sedan bodde jag i Stockholm där dagarna bestod av jobb men också en del rödvinsdrickande med min bästa vän på en balkong som vi älskade. När jag väl satt där med min bästa vän och grubblade över livet så var framtiden ett ämne vi inte kunde undgå. Vi pratade om vad nästa steg kan bli och vart vi såg oss om fem år. Sedan resan hit, hur jag hamnade i Örebro, är fortfarande ett mysterium egentligen när jag tänker tillbaka. Mina tankar om framtida studier var inget

Så vad vill jag säga med detta då? Vi visste ingenting för fem-tio år sedan så varför måste vi veta nu? Ja något i den stilen kanske. Men om man ska vända sig till oss studenter då? Det vi gör just nu, det är något inför vår framtid. Vi skapar vår framtid varje dag här på universitet. Då är det självklart svårt att komma undan den här hetsen som sker. Men jag tror ändå inte att det är särskilt sunt heller med hur vi tänker ibland. För det här gör oss inte förberedda på misslyckanden eller annat hinder som kan dyka upp. Det behöver inte ens vara ett hinder. Det kan vara något helt annat som nya drömmar och andra mål som har kommit till en. Vi missar helt enkelt spänningen. Det är därför jag väljer att mer tro på teorin att det aldrig riktigt blir som man har tänkt sig. Eller, jag ska försöka i alla fall. För som ni kanske kommer ihåg, så var detta en tanke som slog mig relativt nyss och jag är fortfarande i anpassningsfasen. Men vi kan väl vara eniga om en sak till att börja med. Visst är det lite härligare att inte veta så mycket ändå? Så hörni? Låt oss sträva efter spänning. För det är väl ändå halva grejen.


24 LÖSNUMMER


LÖSNUMMER 25

FRAMTIDENS ROBOTAR TEXT: LINUS ROSGREN ILLUSTRATION: SIMON SJÖSTRÖM

Den industriella revolutionen skapade nya jobb som varken krävde utbildning eller kreativitet, maskinoperatörer och montörer efterfrågades i fabriker världen över. På senare år har många av dessa okvalificerade arbeten ersatts av maskiner och robotar. Det är inte bara industrijobb som försvunnit. Exempelvis minskar självbetjäning i mataffärer eller vid supportärenden behovet av kassa- och supportpersonal. Nu börjar robotar bli smarta, kunna fatta egna beslut och lära sig nya saker. På Örebro universitet finns det flera program som förbereder dig inför en karriär där du får arbeta med just smarta robotar. Federico Pecora, universitetslektor vid institutionen för naturvetenskap och teknik på Örebro universitet, forskar inom robotik och intelligenta system. Vi bad honom berätta mer om dessa program och forskningen som bedrivs här. VAD BÖR MAN PLUGGA FÖR ATT GÖRA KARRIÄR INOM ROBOTIK OCH INTELLIGENTA SYSTEM? - Datavetenskap. På Örebro universitet är det särskilt tre program som är intressanta. Dataingenjörsprogrammet, magistereller masterprogrammet i robotik och intelligenta system samt civilingenjörsprogrammet i datateknik. Masterprogrammet i robotik och intelligenta system riktar sig till de som vill bedriva forskning. Civilingenjörsprogrammet erbjuds först i höst. JUST DET, GRATTIS TILL RÄTTEN ATT UTFÄRDA CIVILINGENJÖRSEXAMEN! - Tack! Det var viktigt för universitetet. Programmet riktar sig särskilt mot intelligenta system, vilket innebär att skapa robotar men även smarta mjukvarusystem som kan fatta beslut självständigt och möjligen lära sig över tid. Maskininlärning är en viktig del i utbildningen.Vi jobbar väldigt hårt för att göra programmet unikt och nyttja våra samarbeten med företag som är intresserade av smarta robotar och smart mjukvara.

PÅ VILKET SÄTT SAMARBETAR NI MED FÖRETAGEN? - Många av de som undervisar på master- och civilingenjörsprogrammet är från AASS (The Center for Applied Autonomous Sensor Systems), vårt forskningscentrum för robotik och intelligenta system. Båda programmen har väldigt nära anknytning till AASS vilket ger möjlighet att jobba med projekt som är direkt kopplade till verkliga företag. VILKA FÖRETAG JOBBAR NI MED? - Bland annat Atlas Copco här i Örebro som är intresserade av att automatisera gruvdrift. De har anställt flera av våra doktorander och många av våra kandidat- och masteralumner så vi förser dem ständigt med expertis. I gengäld förser de oss med forskningsproblem som vi löser tillsammans vilket gör forskningen intressant. Vi samarbetar även med bland annat Volvo Construction Equipment och SAAB Dynamics. Anställda från många av företagen besöker oss för att undervisa eller hålla i ett par gästföreläsningar. VILKET ÄR DET MEST SPÄNNANDE PROJEKTET AASS ARBETAR MED JUST NU? - Ett av projekten vi arbetar med heter Monarch. Det är finansierat av Europeiska Kommissionen och vi samarbetar med forskare från bland annat Portugal. Målet är att utveckla robotar som leker med barn på sjukhus vilket är väldigt utmanande av flera anledningar. För att leka med barn måste roboten vara väldigt rörlig. Den måste också vara relativt kreativ, intelligent och rolig med tanke på att barn lätt blir uttråkade. Roboten behöver även passa barn i olika åldrar. Vi står inför en extra tuff moralisk uppgift då barnen är på onkologavdelningen. Vi måste göra ett system som visar upp tekniska prestationer men som framför allt är användbart för barnen.

UTFÖRLIGARE INTERVJU MED FEDERICO FINNS ATT LÄSA PÅ LOSNUMMER.SE. I den berättar han bland annat: - om hur smarta robotar kommer påverka arbetsmarknaden. - hur övriga studenter kan förbereda sig inför framtiden. - mer om robotars användningsområden inom sjukvård. - om etiska och juridiska frågor samt sitt ställningstagande gällande robotetik.

Visste du att QR-koder används flitigt inom robotik?


26 LÖSNUMMER

VAD SÖKER

ARBETSGIVARNA? TEXT OCH GRAFER: SOPHIE HOMER ENKÄT: SOPHIE HOMER OCH LINUS ROSGREN

Lösnummer har undersökt! Campusmässan i år var större än någonsin. Gick du miste om detta fantastiska tillfälle att ta reda på det framtida arbetslivet? Räds icke! 32 utställare svarade på Lösnummers enkät och vi är nu nöjda att presentera svaren.

1. Vill se bild på CV:t 2. Körkort är ett krav 3. Letar upp kandidater på internet 4. Har uteslutit kandidater efter intryck från sociala medier

”alla språk är positiva” ”bättre med ingen bild än en dålig bild” Även om många arbetsgivare inte tyckte det var viktigt med en bild på CV:t var alla ändå rörande överens om att din spegelselfie inte platsar här. Arabiska är det mest eftertraktade språket på arbetsmarknaden just nu, tätt följt av europeiska språk.

TUMMEN UPP FÖR PRAKTIKTERMIN! Står du i valet och kvalet över vad du ska göra med dina valbara högskolepoäng? Det här är vad arbetsgivarna värderar högst!

”beror på vilka meriter du inkluderar” På frågan huruvida övriga meriter ska skrivas ut på CV:t fick arbetsgivarna svara mellan 1 (inte alls viktigt) och 5 (mycket viktigt).


LÖSNUMMER 27

”allt är möjligt att lära sig om du är positiv, ansvarstagande och har en ”kan-göra”-attityd” Det är lätt att gå vilse i jobbsökardjungeln. Vilka kunskaper behöver jag ha? Vilka färdigheter letar arbetsgivarna efter? Vi frågade vilka praktiska kunskaper som söktes, men fick ändå mest personliga egenskaper som svar. Kanske är det som någon arbetsgivare kommenterade - att det hänger mer på hurdan du är än vad du kan?

l

”BERÄTTA INTE VARFÖR DU VILL HA JOBBET - BERÄTTA VAD DU KAN GÖRA FÖR FÖRETAGET”

”det är viktigare att kunna marknadsföra din kompetens än att skaffa en magister/master” Närmar du dig slutet på din kandidat och funderar på att läsa vidare? Här kan du se vad arbetsgivarna har för åsikter gällande fördelen med en magister/master.

Studenttiden kanske främst präglas kring engagemang - men hur högt står det på arbetsgivarnas lista egentligen? Lösnummer ställde frågan om avlönat arbete inom ett orelaterat fält var mer värt än att ha arbetat ideellt.

”referenser lämnas vid begäran” ... föredras av

59%


28 LÖSNUMMER

”ALDRIG-KÄNSLAN” ÖVER BETALD JOURNALISTIK MÅSTE FÖRSVINNA TEXT: CARL KLEFBOM BILD: OSCAR ÄLENMARK

Söndag kväll. Ligger i soffan med telefonen och skrollar igenom Aftonbladet för femtioelfte gången i ordningen. I hopp om att denna gång hitta något intressant. Något jag inte läst. Något jag inte kan låta bli att klicka på. Då dyker det plötsligt upp. ”Svenska barnstjärnorna – så gick det sedan”. En artikel om vad som egentligen hände med gänget i Lilla Jönssonligan, Håkan från Sunes jul och min egen favorit Bert. I min iver upptäcker jag det inte först. Jag ska ju få läsa om vem Bert är nu, idag, 20 år senare. Jag klickar snabbt, får upp en ny ruta. Men det syns ingen text. Det är en Plus-artikel. ”Aldrig” tänker jag och stänger snabbt ner sidan. Jag går nog in på Aftonbladet minst tio gånger om dagen. DN ungefär sju gånger. Omni-appen säkert fem gånger. Resumé, SvD och Expressen minst ett par gånger om dagen. Jag är med andra ord en riktig storkonsument av journalistik. Inte bara genom tidningarnas egna sidor utan också genom mitt Facebookflöde där det dyker upp artiklar mest hela tiden. Vad betalar jag? Ingenting såklart. Däremot har jag ett Netflix-konto för 99 kr i månaden. Det är en livsnödvändig escape route när det är tentavecka för alla studenter. Och Spotify såklart, jag måste ju kunna ha en bra förfest. Just det, ett Viaplay-konto för att kunna se Premier League på helgerna har jag också. Lägg utöver det till att jag självklart (nåja) betalar TV- och radiolicens efter att ha öppnat dörren lite för fort en gång utan att först tjuvkika vem det var. Allt detta dras en gång i månaden från färska CSNpengar utan att jag reflekterar särskilt

mycket över det. Ändå är ”aldrig-känslan” över att betala för journalistik väldigt vanligt förekommande när jag konsumerar tidningar och inte får tillgång till allt material. Jag vägrar hellre betala än att läsa om det jag tycker är intressant. Jag har dock på senare tid insett att min ”aldrig-känsla” också leder till många andra konsekvenser som rör mitt tidningskonsumerande. Mediehusens redaktioner blir allt färre och deras resurser allt mindre. Detta leder till att journalister, med ständigt ökade krav om att leverera snabba nyheter, blir vidareförmedlare av nyheter snarare än skapare av dem. Den granskande journalistiken hinner inte med samtidens krav på omedelbara nyheter. Drabbad blir den djupa och seriösa journalistiken. Att kontrollera fakta, granska källor, sortera och undersöka tar tid. Tid som redaktioner idag inte har råd med. Mycket på grund av den ”aldrigkänsla” som jag och många andra har. Behöver vi verkligen den grävande journalistiken då? Kalla fakta och Uppdrag granskning vinklar ju bara sina program ändå? Utan tvekan, har jag mer och mer insett. I en tid när kommersiella företag dagligen köper in sig på redaktionellt material i tidningar och där annonser utgör stora delar av det vi läser är det fundamentalt att vi också får ta del av den djupa journalistiken, som granskningen av Kommunal, H&M:s verksamhet i Etiopien eller Volkswagenskandalen. Utan den kommer vi i framtiden matas av de kommersiella bolagens budskap som utan krav på någon som helst objektivitet också formar vår verklighet.

Min ”aldrig-känsla” över att jag inte får läsa artikeln om Bert och de andra svenska barnstjärnorna är ganska fånig kan jag medge. Det går att googla sig till på ett par minuter. Flashback finns ju alltid. Min ”aldrig-känsla” över seriös journalistik har jag däremot blivit tvungen att värdera annorlunda. När jag ska läsa om Kommunals förtroendekris förväntar jag mig trovärdig och objektiv journalistik som ger en saklig bild av vad som hänt. Detta blir svårare att googla sig till eller hitta på Flashback. Efter denna insikt blir svaret på mitt dilemma enkelt. Min ”aldrig-känsla” över betald journalistik måste försvinna.


LÖSNUMMER 29

GILLAR DU ATT UTTRYCKA DIG I BILD OCH SITTER INNE PÅ KREATIVITET SOM DU VILL FÅ UTLOPP FÖR? VILL DU SAMTIDIGT JOINA ETT HÄRLIGT GÄNG OCH SKAFFA DIG EN MERIT TILL DITT CV?

KÄNNER DU ATT DENNA UTLYSNING ÄR MENAD FÖR DIG? LÖSNUMMER SÖKER FOTOGRAFER TILL VÅRT FANTASTISKA GÄNG!

SKICKA IVÄG ETT MAIL TILL VÅR CHEFREDAKTÖR PÅ CHEFREDAKTOR@LOSNUMMER.SE

HOPPAS VI HÖRS!


30 LÖSNUMMER

KÅRVAL

2016

orebrostudentkar.se/val2016


LÖSNUMMER 31

Hearing Hearingen är tillfället för fullmäktigeledamöter, medlemmar och engagerade att träffa kandidaterna till de heltidsarvoderade posterna. Missa inte chansen att ställa frågor till och höra om kandidaterna.

Datum 6 April 16:00 Plats Örebro kårhus

ö L SNUMMER


ö L SNUMMER

SÖKER NY STYRELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2016/2017!

POSTERNA SOM DU KAN SÖKA ÄR: ANNONS- OCH EKONOMIANSVARIG, ANSVARIG FÖR SOCIALA MEDIER, KOMMUNIKATIONSANSVARIG, INTERNATIONAL EDITOR, WEBBREDAKTÖR, EVENTANSVARIG OCH BILDREDAKTÖR! DU ANSÖKER TILL EN STYRELSEPOST GENOM ATT SVARA PÅ FRÅGORNA:

VEM ÄR DU OCH VARFÖR SÖKER DU POSTEN? SKICKA DIN ANSÖKAN TILL VAL@LOSNUMMER.SE MELLAN 8/4-22/4! mer information om styrelseposterna hittar ni på losnummer.se/styrelse