Lora Gremeaux
Arkitektur och Teknik
Här kommer ett urval av mina skolprojekt och jag hoppas att dessa reflekterar den arkitektur som jag vill arbeta med samt sättet jag tar mig an ett projekt. Mest intresserad är jag av normöverskridande design, hållbart byggande och återbruk, parametrisk design, anpassad design för funktionsvariationer, arkitektur och planering av utbildning- och vårdanläggningar. Jag tycker att den sociala sidan av arkitektur är väldigt spännande och hoppas kunna bidra till att skapa ett mer inkluderande och hållbart samhälle.
Lillhagsparken
En varierad och privat miljö mitt i staden
Projektet gick ut på att gestalta energieffektiva radhus i stadsdelen Lillhagsparken i norra Göteborg. Radhusen skulle ha en integrerad carport samt ett atrium och finnas i tre olika storlekar.
Den mest utmanande delen av projektet var att få till välgestaltade rum inom de givna ytbegränsningarna. Detta ledde till iterativa avvägningar mellan antalet radhus och bra förutsättningar i planen för varje hus. Dessutom gjorde de energikraven som vi strävade efter det svårare att skapa rum med fina arkitektoniska kvalitéer.
Att arbeta i grupp var väldigt givande och gjorde designprocessen mer dynamisk. Det jag tog med mig från detta projekt är effektiva sätt att dela upp arbetet på, kunskap om regler och lagar för bostäder samt om renderingsprogrammet Enscape.
Kurs: ARK207 Byggnad och klimat - Våren 2022
Typ av projekt: Gruppuppgift (tillsammans med Brian Andersson och Sebastian Davidsson-Björn).
SITUATIONSPLAN
MÅLGRUPPEN
De nya radhusen i Lillhagsparken är flexibla hus som erbjuder ett eget och privat hem i det naturnära stadsområde i norra Göteborg. Radhusen passar de som vill starta en familj nära storstaden men föredrar en grönare och lugnare miljö, eller de som vill att deras barn ska kunna leka i trädgården och på den lågtrafikerade gatan. Utöver denna målgrupp är de tänkta att kunna passa olika familjekonstellationer tack vare en flexibel planlösning.
RADHUSEN
Radhusen är disponerade i fyra längor och är orienterade på ett sätt som ger gynnsamma solförhållanden till samtliga hus. De yttersta längorna nås via befintliga vägar medan en ny väg mitt i tomten leder till de övriga två. Husen finns i tre storlekar som illustreras i olika färger på situationsplanen. De mest ljusa representerar de minsta husen på 124 kvm BTA. Mellanvarianten ligger på 140 kvm BTA medan de mörkaste och största husen är på 163 kvm BTA.
UTEMILJÖ
Varje hushåll har egen privat trädgård och atrium men radhusändan finns ändå i området. Husens baksidor sammankopplas med hjälp av gemensamma gräsmattor där grannarna har möjlighet att umgås och bättre lära känna varandra.
PLAN 1 1:100
SEKVENSERNA
Vägen in i radhuset är en rumsekvens som progressivt leder de boende från det offentliga gaturummet till den privata bostaden via en gångväg under carportstaket och en atriumgård.
PRIVAT - OFFENTLIGT
Entrén tillsammans med hallen kopplar ihop de två rektanglarna i planen: den mer privata delen och de mer sociala utrymmena. Denna koppling förstärks av axialiteten i korridoren som på samma sätt blir en länk mellan den privata och den gemensamma trädgården. Även där finns den progressiva transitionen mellan privat och offentligt då en går från köket till ett halvprivat atrium för att ta sig till den gemensamma trädgården.
FLEXIBILITETEN
Radhusen erbjuder olika inne- och utemiljöer att vistas i. Det finns även en viss flexibiliteten i planen: Det går att förlänga vissa väggar och de boende får själva välja hur de vill använda de olika rummen. Flexibiliteten förstärks av att vissa rum betecknas med ”Flexrum” för att
VARIANTERNA
PLAN 0 1:100
Planen som illustreras här gäller för mellanvarianten. Bottenplanen är densamma för alla tre storlekarna. Hos de mindre husen finns inget flexrum på övervåningen och detta kompenseras med en större terrass. De större husen har ett extra flexrum på övervåningen men ingen terrass.
Sekvenser - Graden av ”offentlighet” illustreras med färg från mörkt (privata bostaden) till ljust (offentliga rummet)
INTIMITET - LJUS
Heldragna öppningar skapar kontrast mellan de tjocka väggarna och de rymliga utrymmen som finns i husen. Kopplingen till utsidan finns där den är som starkast för att låta platser utan koppling bli mer intima. Ljuset letar sig in i husets periferi i form av slitsar eller helt uppglasade partier. Många fönster verkar för att lysa upp rummen snarare än genomsikt. Slitsarnas väggar är av tegel för att skapa ett dramatiskt skuggspel.
VARIATION
Husets atriumgårdar spelar mot insidan. Med tre omslutande väggar liknar de insidan, men de är utomhus och fungerar som «mellanytor» som leder den boende från insidan till den gemensamma utsidan. Ut med husens baksidor finns en gemensam gräsmatta som kan användas för bland annat odling och grillkvällar. Även inne i huset finns det varierade miljöer som alla har olika kvalitéer och lämpar sig för olika typer av aktiviteter.
INNEMILJÖ
Innemiljön skapar en trygg och intim känsla med varma toner och råa material. Där väggarna tar formen av en mur tas teglet in på insidan medan de mer funktionella väggarna bibehåller ett blygsammare uttryck och täcks av kalkputs.
Golvet är av massivträ med en organisk och varierad struktur som skapar en naturnära känsla. Detaljerna är av mörkare karaktär för att smälta in med omgivande ytskikt.
DETALJRITNING
MILJÖBYGGNAD
Husens byggnadsdelar är utformade för att nå guldcertifikat enligt Miljöbyggnad 3.0. Väggarna har en tjocklek på nästan en halvmeter och även bjälklaget och taket har generösa isoleringslager. De flesta fönsterna är smala och har för funktion att tillbringa ljus i rummet utan att ge upphov till onödigt stora köldbryggor. Med ett sammanlagt u-värde på 0,17 minskas energianvändningen till nivån för ett passivhus. Byggnadsdelarna är även utformade för att garantera fuktsäkerhet. Enligt beräkningarna finns det ingen risk för varken mögelpåväxt eller kondens i konstruktionen
Totalt energibehov per år: 61,8 kWh/m2
02 Majnabbe
Ett grönare område med stark koppling till älven
Projektet gick ut på att ge ett förslag om planeringen ett nytt område vid Majnabbe i Göteborg. Förutsättningarna var att den nuvarande verksamhet skulle avvecklas samt att Oskarsleden skulle omvandlas till en boulevard.
Den mest utmanande delen av projektet var att veta vad man skulle börja med. Det kändes överväldigande med ett första stadsplaneringsprojekt och det var även svårt att låta bli att planera på detaljnivå.
Det jag tog med mig från detta projekt är verktyg för att skapa inbjudande och vältänkta stadsrum samt förståelse för vad flödet av människor i ett område kan styras av.
Kurs: ARK325 Samhällsplanering - Hösten 2022
Typ av projekt: Individuell uppgift.
ÖVERSIKTSPLAN 1:400
OMRÅDET
Nya Majnabben erbjuder gröna innegårdar och en större park. På vissa kvarter finns även gröna takterrasser som blir ett perfekt ställe för odling eller grannmiddag med en unik utsikt mot Eriksberg. En strandpromenad löper längs hela området och ger invånarna och besökare de bästa förutsättningarna för att njuta av älven och utsikten. Längs promenadleden finns två torg med olika karaktärer: ett hårdgjort torg med ett färjeläge och plats för lek och umgänge och ett grönare torg med affärer och ett museum/café med hav som tema. I området finns även två busshållplatser, en förskola, en mataffär och ett gym.
FLÖDEN
Siktlinjer mot Eriksberg och anslutningar till Majorna skapar ett ramverk i planen för bebyggelsen och styr flöden i området.
Utöver de stora parkeringar som finns under fyra kvarterhus finns parkeringsfickor längs de flesta vägarna. Den största vägen som går genom området rymmer gång- och cykelväg, dubbelfilig väg för bil- och busstrafik samt träd och parkering. Utryckningsfordon har möjlighet att köra fram till varje byggnad. I de fallen där den stora vägen inte ligger tillräckligt nära byggnaden finns det tillräckligt med utrymme mellan husen för att köra på cykel- eller gångvägarna.
HUSEN
En blandning av olika byggnadstyper är tänkt att skapa en dynamik i stadslinjen samt främja mångfalden i området. De flesta byggnaderna är bostäder i form av lamellhus, kvartershus eller punkthus. De rundade lamellhusen är formade och orienterade på ett sätt som främjar utsikten mot älven och skapar en omfamnande känsla på torget. Kvarterhusen har för funktion att skapa mer privata och lugnare miljöer genom sina innegårdar i kontrast med punkthusen som ligger mitt i det offentliga. De långa lamellhusen längs boulevarden rymmer både kontor och bostäder.
Det gröna torget med affärer och museum/café och stora vägen som går genom området.
De krökta byggnaderna och strandpromenaden med det hårdgjorda torget i bakgrunden.
03 Amhultsbadet
En blygsam simhall med storslagen takkonstruktion i trä
Uppgiften var att gestalta en simhall i stadsdelen Torslanda i nordvästra Göteborg. Den skulle rymma två bassänger -en på 25 meter och en mindre dedikerad till simundervising. Fokuset låg huvudsakligen på takstrukturen över den stora bassängen.
Det mest utmanande med projektet var att utforma en takstruktur i trä med en så lång spännvidd. Det var även en utmaning att anpassa byggnaden till den oregelbundna formen på tomten.
Jag lade det mesta av tiden och lärde mig mest om människoflöden genom byggnaden. Jag försökte att få det att vara enkelt och intuitivt för besökarna att röra sig genom simhallen, samt praktiskt för personalen. Att gestalta ett badhus kom med många utmaningar, men det var otroligt intressant att få lära sig mer om simhallar och alla krav som medföljer.
Kurs: ARK218 Byggnad och struktur - Hösten 2021 Typ av projekt: Individuell uppgift.
SIMHALL
Amhultsbadet är den badanläggningen som stadsdelen Torslanda i nordvästra Göteborg saknade. Byggnaden skiljer sig från de industrilokalerna som ligger runt omkring den. Med trä som huvudmaterial och en modern och storslagen takkonstruktion bidrar anläggningen till utvecklingen av stadsdelen och transitionen till det framtida Torslanda.
BESÖKARE
Byggnadens form är anpassad till tomten och är tänkt att underlätta för besökarna att komma till entrén, oavsett om de anländer med kollektivtrafik, cykel eller bil. Där hittar de en mindre serveringsplats samt reception och erbjuds tre olika omklädningsrum att välja emellandam, herr och kombi (individuella bås/dusch). De leds sedan in i de två bassängrummen via ett badgalleri.
PERSONAL
Personalen kommer in enklast via teknikentrén som leder dem till deras omklädningsrum, rastlokaler och kontor. De tar sedan sig smidigt till förråd, bassängrum, reception och servering därifrån. Badvakterna kan övervaka båda bassängerna från badhytten som ligger strategiskt mellan de två rummen och är försedd med vinkade fönster.
Under simhallen finns en källare som rymmer teknikytor för underhåll av vatten, el och ventilationen och som personalen kommer till via spiraltrappan i teknikentrén.
DETALJRITNING
TAK
TAKSTRUKTUR
TAKFORMEN
Byggnaden är uppdelat i två volymer. Det stora bassängrummet skyddas av ett högt och storslaget tak medan resten av anläggningen har en lägre och platt tak med en mer anspråkslös uttryck. På detta sätt får den speciella takformen den uppmärksamhet den förtjänar.
Ett av takets mest spännande egenskap är skillnaden i hur man upplever dess form beroende på vilken riktining man tittar mot, famförallt när man står inne i bassängrummet. Formen är inspirerad av pappersvikning och ska upplevas mycket lättare än den egentligen är.
Takformen över den stora bassängen upplevs lätt och dynamisk och ger en rytm att följa när man simmar på rygg.
04
Parametrisk design
ARK695 Digitala verktyg - parametrisk design - Hösten 2021
Former som skapas utifrån matematiska funktioner och som styrs av placeringen av en eller flera punkter.
ARK385 Virtuella verktyg i en materiell kultur - Hösten 2022
Extra kvällskurs
En takstruktur uppdelad i små paneler vars öppning styrs av solen position.
Solanalys med Lady Bug - medelantal timmar direkt sol under en dag beräknat mellan april och september.
Soltimmar efter optimering. Optimering med hjälp av Galapagosförsök att minimera arean som hamnar i direktsol genom att flytta på punkten som representerar solen. Detta gör att man sedan kan hitta en bättre orientering av taket.