2
LOK ALPRESSEN PARTILLE 26 JANUARI 2020
REDAKTIONEN
KRÖNIKA
Box 2002, 433 02 Sävedalen BESÖKSADRESS: Göteborgsvägen 88 i Sävedalen TELEFON: 0702 - 41 79 95 WEBB: lokalpressen.eu ANSVARIG UTGIVARE: Jan Larsson UPPLAGA: 18 000 ex. UTGIVNINGSOMRÅDE: Alla hushåll i Partille kommun, Fräntorp, Utby och Kviberg TRYCK: Bold Tryckeri DISTRIBUTION: Svensk Direktreklam
Jan Larsson
Jonas Bengtsson
Maria Graf
Ansvarig utgivare jan.larsson@lokalpressen.eu 0702-41 79 95
Redaktör jonas@lokalpressen.eu 0704-57 55 75
Redigering/annonsproduktion maria.graf@lokalpressen.eu 0704-99 92 17
Vikten av att tala med oss själva
I Marie Andervik
Ulf Magnusson
Kerstin Parker
Försäljning marie.andervik@lokalpressen.eu 0728-54 18 32
Reporter/fotograf ulf.magnusson@lokalpressen.eu 0709-18 01 99
Reporter/fotograf redaktionen@lokalpressen.eu
Matilda Falk
Emma Bratt
Jenny Hein
Reporter/fotograf redaktionen@lokalpressen.eu
Reporter/fotograf redaktionen@lokalpressen.eu
Reporter/fotograf redaktionen@lokalpressen.eu
NÄSTA NUMMER?
TIPSA OSS!
Lokalpressen ges ut varje helg under 2020 med undantag för sommaruppehåll veckorna 28 – 31.
Vad händer runtom i Partille kommun? Tipsa oss om nyheter eller reportage som vi borde göra! Vi vill vara med där det händer, när det händer – så tveka inte att maila oss på redaktionen om stort som smått på redaktionen@lokalpressen.eu.
UTEBLIVEN TIDNING? Har du inte fått tidningen? Hör av dig på mail till jan.larsson@lokalpressen.eu eller ring 0702-41 79 95. Du kan även reklamera din uteblivna tidning direkt på sdr.se/kontakt/reklamationer.
LÄSARBILDER Dela med dig av dina bilder! Har du tagit ett foto som du vill att fler ska få se? Skicka det till oss på redaktionen@lokalpressen.eu så publicerar vi det i mån av plats.
HÄR FINNS TIDNINGEN Du vet väl att du kan läsa tidningen digitalt också? På lokalpressen.eu finns alltid det senaste numret ute. Du kan även hämta tidningen på kommunhuset, Partille bibliotek och i Glashuset.
ANNONSVILLKOR Deadline för annonsmaterial är måndag före utgivning. Uteblivet eller felaktigt annons införande ersätts med högst annonskostnaden.
höstas såg det ett tag ut som att Skolverkets förslag om att antiken skulle strykas från historieundervisningen skulle gå igenom. Historia borde enligt förslaget handla om det som ligger oss nära. Gårdagens krig och politiska motsättningar, kolonialismen med dess tanklösa grymhet och brutala gränsdragningar borde i första hand få plats i de trånga timplanerna enligt myndighetens förslag. Men om vi skulle släppa det långa perspektivet missar vi kanske ett av de mest grundläggande dragen i vår
rieundervisning. Men hur tas egentligen visdomarna emot av eleverna själva och hur kan de hjälpa till att strukturera upp lärandet i dagens skolvärld? I det moderna kunskapsbegreppet kan vi kalla undervisningen för information till eleverna. Denna information måste sedan bearbetas genom tillexempel läxläsning i hemmet eller grupparbeten samt uppsatsskrivande i skolan. Men den bearbetade informationen måste dessutom reflekteras över för att kunna lagras som långsiktiga kunska-
I dagens stressade tidsschema med en hel hop av IT-stödda förströelser som konkurrerar om vår vakna tid hinner vi alltför sällan med det som de gamla grekerna kallade för ”att tala med sig själv”. västerländska kultur: den tidiga framväxten av en rationalistisk och vetenskaplig inställning till världen. Denna inställning får sina första uttryck och förespråkare i Grekland på 500- och 400-talet före vår tideräkning. Den grekiska filosofen Thales uppfattades redan under antiken som den förste tänkaren som skriver om naturen och om världens uppbyggnad. Han funderade också på orsaken till jordbävningar och översvämningar och utvecklade även resonemang om ett slags grundämne, vatten. I grekernas språkvärld benämndes på den tiden tänkandet som ”att tala med sig själv” alltså att fundera. Flera andra samtida grekiska filosofer lade dessutom en stor tonvikt vid skrivkonsten, som då utvecklades i Medelhavslandet efter påverkan från Mellanöstern. En sådan tur att vi till slut fick behålla ovanstående filosofiska tankar från det antika Grekland så att de kan förmedlas till dagens unga i vår svenska histo-
per i vårt socialiserande in i vuxenvärlden. Detta med reflektionen över hur det vi får information om i skolans salar passar in i mitt eget kunskapsbygge blir lätt den felande länken. I dagens stressade tidsschema med en hel hop av IT-stödda förströelser som konkurrerar om vår vakna tid hinner vi alltför sällan med det som de gamla grekerna kallade för ”att tala med sig själv”.
LARS THORELLI Gästkrönikör i Lokalpressen