Lerum & co 21 maj 2017

Lerum & Co EN NÄRINGSLIVSTIDNING FÖR HELA LERUM

Lerum 2040 Politiker och ledande företrädare ger sin syn på utvecklingen dit

MÖT FEM SPÄNNANDE ENTREPRENÖRER I KOMMUNEN

NR 1 ÅRGÅNG 2

2

LERUM & CO

En näringslivstidning med sikte på 2040

F

ramtiden rusar emot oss i en svindlande hastighet. De som har visioner för 2020 eller 2025 måste tänka till snabbt för dessa år ligger alldeles för nära för att att vara visioner. Ett nytt perspektiv måste vara minst riktat mot 2040 eller ännu längre fram.

Med stor ödmjukhet måste alla i beslutande och planerande ställning gripa sig an uppgiften att skapa det framtida hållbara samhället. Ett samhälle som måste vara hållbart ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

Frågorna är många om teknikutvecklingen, digitaliseringen och hur man skall förhålla sig till omvärldsutvecklingen både i ett regionalt, nationellt och globalt perspektiv. Hur ser energiförsörjningen ut? Hur drivs våra fordon? Hur kommunicerar vi?

Lika viktigt som att allt det "tekniska" fungerar är hur vi får till de mjuka värdena i ett socialt hållbart samhälle. Övergripande planer bör säkerställa vissa värden så att man lokalt och regionalt inte körs över av en "ångvält" av infrastrukturell utveckling utan hänsyn till det lokala samhällets särart.

Det är den utmaningen som kan skapa konkurrensfördelar när folk väljer var de skall bo och arbeta. 2040 är all elproduktion förnybar, vid all nybyggnation integreras solceller i taken, i samhället cirkulerar olika typer av elfordon av vilka få är ägda av enskilda personer. Den gamla "Ottomotorn", med anor från 1800-talet som vi nu har i många bilar, kan man endast skåda i museala sammanhang.

Nästan all matproduktion är lokal.

Många människor tar aktiv del i detta. I en långt driven förtätning av samhället blir

de gröna, avkopplande oaserna allt viktigare. Redan nu finns en rörelse i Japan för "skogsbad" som sänker stressnivåer och tillför syre.

Ja tankarna är många om framtiden och inte ens den bäste forskare kan säga exakt hur det kommer att bli. Men tendenser och trender ser vi. Så nu är det bara att välja hur vi skall förhålla oss till dessa – aktivt eller passivt? Tillsammans skapar vi framtidens goda samhälle.

Johan Eklund

FÖRETAGANDET I LERUMS KOMMUN I SIFFROR I Lerums kommun finns drygt 4 000 företag registrerade. Av dessa har vi ca 1 700 aktiebolag och nästan lika många dvs knappt 1 700 företag är enskilda firmor.

Floda BID och Nääs & Co

2 200 av dessa företag har ingen anställd.

2016: 243 nya företag

93 % har 9 eller färre anställda.

2014: 252 nya företag 2013: 222 nya företag

Dvs endast 7 % av våra företag har fler än 10 anställda.

De tre största branscherna är: · Verksamheter inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik

2015: 245 nya företag

Kommunen i siffror Nystartade företag: 6,0 % per 1000 invånare (245:40181)

· Byggverksamhet

Ekonomifakta

· Handel

Företagsklimat ranking: 183

· Jordbruk, skogsbruk och fiske

Invånare: 40 692 Medelålder: 39,6

Nystartade företag i Lerums kommun:

Befolkningsökning: 3,6 %

2017: fram till april har 97 nya företag startat. En ökning på 13 % mot 2016.

Anställda Lerums kommun: 2 775

Arbetslöshet: 2,7 %

LERUM & CO Denna tidning är producerad i samarbete med Lokalpressen PROJEKTLEDARE: Jan Larsson, 0702-41 79 95 REDAKTIONSRÅD: Johan Eklund, Ronny Johansson, Hans Hellberg REDAKTION: Jan Larsson, Anna Nelson REDIGERING: Maria Graf ANNONSER: Jan Larsson, 0702-41 79 95 TRYCK: Bold Borås DISTRIBUTION: SDR och Postnord UPPLAGA: 20 000 ex till alla hushåll och företag i Lerums kommun

Lerum & Co En näringslivstidning för Lerums kommun Nästa nummer kommer i höst!

Vill du vara med eller har du tips och idéer på vad vi skall skriva om?

Kontakta Jan Larsson på 0702-41 79 95 eller jan.larsson@lokalpressen.eu.

3

Nyföretagarfest på Lilla Ön Nyföretagarcentrums evenemang i början av maj lockade ett femtiotal besökare till Floda. Kvällen inleddes av med presentation av NyföretagarCentrum. Unossons livs stod för grillning av utsökta hamburgare.

Därefter blev det uppvärmning i Gula villan där Janne Lucas och Ulf Nilsson fick luften att dallra med en svängig Chattanooga cho cho.

T E X T: F LO DA N Y H E T E R . S E

F OTO : JAN LARSSO N

Jörgen Bengtsson från Nyföretagarcentrum Sverige berättade om den framgångsrika verksamheten i Floda/Lerum.

Nyföretagarcentrum i Lerum startade 2012 på initivativ av Ronny och Mona Johansson, Christer Harling och Jonas Brandströn. Föreningen stöds av bland andra Lerums kommun.

Jörgen Bengtsson var imponerad av Lerums verksamhet.

Mest imponerad var han av NKI på 95 procent – högre går knappast att få.

Kvällen avslutades med fortsatt mingel i inomhusvärmen.

Johan Eklund, konferencier och styrelseledamot, Ronny Johansson, ordförande och Maria Dalblad, rådgivare i NyföretagarCentrum.

NYFÖRETAGARCENTRUM FLODA/LERUM · 95 rådgivningskunder 2016, varav 79 nya kunder · 42 startade företag 2016 (44 procent) – över riksgenomsnittet · 67 procent var anställda och 33 procent studerande, arbetslösa, föräldralediga etc. · 24 procent hade inte startat utan NFC

Trevligt mingel på Lilla Ön.

· 58 procent kvinnor – långt över riksgenomsnittet · 40 procent unga (18 – 35) – långt över riksgenomsnittet · 16 procent födda utomlands · 980 000 kronor i omslutning · bidrag i forma hyra och marknadsföring till ett värde av ca 380 000 kronor · 95 procent i nöjd kundindex (NKI) och rekom mendationsgrad.

Håkan Ericsson med sin eltaxi.

Cecilia Bolle, entreprenör och Mona Johansson, rådgivare NyföretarCentrum

Jonas Unosson och kompani stod för maten på Lilla Ön.

Johan Eklund interjuar Åsa Qvist-Ek, näringslivschef, Sven Karlsson, ordförande FFLK och Anders Westman, styrelseledamot FFLK.

Carina Lindström berättar om e-handel.

4

LERUM 2040 År 2040 är inte så långt borta. Hur ser Lerum ut då? Många planerare och forskare tror att Lerum då kommer att ha över 70 000 invånare. Alltså vara nästan dubbelt så stort som idag.

Vilket näringsliv behövs då? Vilken infrastruktur behövs då? Hur klarar vi bostadsförsörjningen? Hur planerar vi för Lerum som en kommun där det är gott att leva fastän vi blir dubbelt så många? Hur gör vi Lerum 2040 ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart med ett starkt näringsliv, civilsamhälle, kultur och närservice? Hur skyddas de gröna stråken? Ja frågorna är många. Därför har vi låtit några experter och politiker ge sin syn på denna utveckling.

” Se till att ändra attityderna hos kommunens tjänstemän.

Måste vara topp 10 på Svenskt Näringslivs ranking ”

JOHAN TROUVÉ, VD VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN: Vilka politiska beslut måste fattas nu i regionalt sammanhang för att vi 2040 skall ha ett näringsliv i världsklass i Västsverige?

Förtätningen av Lerum Centrum. Som

skapar fler boendemiljöer nära kollektivtrafiken och som i sin tur möjliggör kompetensförsörjningen för företagen. Samtidigt som det skapar ett bra serviceutbud för de som flyttar till Lerum. Gärna högre byggnader och utveckling mellan stationerna Lerum C och Aspedalen. Skapa en spännande unik stadsmiljö.

Förbättrad väg till Landvetter. Skapar bra plattform och attraktivitet för näringslivet.

Se till att ändra attityderna hos kommunens tjänstemän. Måste vara topp 10 på Svenskt Näringslivs ranking.

Vad är viktigt för Lerums näringsliv i 2040-perpektivet?

Strategi över vilka företag man vill ha 2040. Är det till erkände eller tjänsteföretagen. Tjänsteföretagen bör ligga nära kollektivtrafiken.

Rankingplatsen topp 10! Se fråga 1.

Vilka branscher ser du i ett längre perspektiv som särskilt viktiga i vår region?

Givetvis fordonsindustrin och alla de tjänster som finns idag men som också kommer skapas i framtiden. Främst kopplat till mobilitet.

Textil design mode, rymd och flyg, besöksnäringen, kreativa sektorn med bland annat spelbolag och IT-sektorn.

5

LERUM 2040

Kommunen jobbar med framtiden

NU

Hur ska Lerum vara och se ut i framtiden? Lerums kommun jobbar med framtiden nu. En ny översiktsplan håller på att tas fram – Lerum 2040. Den ska fungera som en kompass för hur marken ska användas och därmed hur samhället kan utvecklas. Lerum ska vara attraktivt för företag, och ska vara attraktivt att bo, leva och arbeta i.

I höst när inriktningen är klar, är det dags för invånarna att säga vad de tycker om översiktsplanen – Lerum 2040.

Hur utvecklas näringslivet 2040?

– Vi pratar mycket om att fler ska kunna jobba på hemmaplan. Dels att kunna ha sitt företag i Lerums kommun, men också att de som jobbar på företag i någon annan kommun kan sitta här i sin hemkommun och jobba. Både för att vi behöver ha mer liv och rörelse på dagarna och för att minska pendlingen. Och har man små barn på förskola eller skola är det skönt att kunna vara nära.

Pendling tar tid.

Vilken typ av företag har Lerum i framtiden?

– Vi siktar på kunskaps- och personalintensiva företag. Vi har inte stora ytor med kommunal mark, så vi behöver använda vår mark på ett klokt sätt. Det finns också behov av företag som jobbar med service och hantverkstjänster, eftersom vi ser att kommunen kommer växa och få fler invånare. Vi ser två tydliga trenden. E-handeln som bara ökar, samtidigt som fler lockas till det lokala och närproducerade. Du vill inte bara handla.

Du vill träffa folk och umgås. Kommunens uppgift är att se till att det finns bostäder nära företag och service.

– Gröna näringar är också viktiga och en del av besöksnäringen. Det betyder inte att vi ska ha de stora odlingarna, men kanske något annat. Vi ska lyfta det som är smartast för oss att producera. Som region tar vi tar ett gemensamt ansvar för att försörja invånarna och producerar för att kunna kom-

plettera varandra. Vi vill också att Lerum är en viktig del i besöksnäring, med rekreation, vårt landskap, skogar och våra många sjöar.

Kommunen arbetar för hållbart resande. Hur ser du på transporter och resor framöver?

– Det är ett jättespännande område. Jag tror att vi kommer att åka mer kollektivt. Vi

som finns idag med biltrafik och pendling vara borta i framtiden.

Hur påverkar digitaliseringen kommunens organisation och arbete?

– Det offentliga Sverige har knappt börjat vad gäller digitala tjänster. Där kommer vi se en ofantlig utveckling. Det finns smarta och billiga lösningar redan idag. Vi har inte

” Det gäller att se till att vi har blandade boendeformer, en mångfald av människor, nära till kollektivtrafik och service, och platser där folk kan mötas.

Vi vill ha centrum med liv och rörelse ” strävar efter att bygga bostäder nära kollektivtrafikstråk, både för den lokala och regionala utvecklingen. Sedan är det här med självkörande fordon inte långt borta. Det finns förarlösa bussar i drift redan idag på prov, i till exempel Kanada. Inom en ganska snar framtid tror jag att vi som invånare kommer att abonnera på tjänsten transport.

Vi kanske inte äger en egen bil. Om vi får den tekniska utvecklingen kan problemen

varit särskilt bra på detta, så det kommer att påverka alla våra verksamheter. Vi har bara börjat skrapa på ytan. Det som var science fiction för 20 år sedan är verklighet idag. Se bara på alla appar som hjälper oss i vardagen och effektiviserar.

– Sedan går den personliga kontakten inte att ersätta, mellan medarbetare och de vi är till för, barn som äldre. Den behöver vi ha.

Men det finns mycket vi kan göra. Många

gånger är det vi som arbetar med invånarna som är tveksamma när det kommer till digitala tjänster som kan kännas som det inkräktar på den personliga integriteten, medan de invånare som kan ta del av tjänsten inte är bekymrade alls. Till exempel har det förts debatt om så kallade nattugglor, en kamera som installeras för att kunna övervaka någon som sover på natten. Men många av dem som fått en nattuggla upplever det som positivt.

Hur ser Lerum ut 2040?

– Det kommer att bo betydligt fler människor här. Vi kommer bo tätare, ha fler lägenheter än nu, ett mer blandat bostadutbud. Vi kommer att ha fler åldersgrupper i kommunen. Vi har bostäder som passar alla plånböcker och som är klimatsmarta. Och vi behöver bygga in social hållbarhet. Vi bygger inte bara bostäder utan ett hållbart samhälle, socialt, ekonomiskt och ekologiskt.

Det gäller att se till att vi har blandade boendeformer, en mångfald av människor, nära till kollektivtrafik och service, och platser där folk kan mötas. Vi vill ha centrum med liv och rörelse. Tänk Pokemonstoppet på Bagges torg i Lerum. Vi behöver tänka annorlunda när vi tänker framtida mötesplatser och vi behöver tänka tillsammans. Kommunen som organisation ska vara bra på att vara kommun. Andra är bra på att driva företag eller bygga. Vi behöver använda alla våra kloka tankar tillsammans för att skapa ett bra samhälle för framtiden.

6

LERUM 2040

CHRISTIAN WICTORIN, WSP TELEKOM: Vilka trender ser vi i den digitala utvecklingen just nu och framåt mot 2040?

Det finns flera viktiga trender som samspelar. Vi ser hur samhället i alla dess delar blir allt mer uppkopplat. IoT (Internet of Things – Sakernas internet) ger möjlighet till stora mängder data som kan analyseras och användas som bättre beslutsunderlag inom en mängd områden. Vi kommer

att delningsekonomin med digitaliseringens möjligheter accelererar detta. Till och med infrastrukturer börjar köpas som tjänster. Som ett exempel i detta kan nämnas att kommuner går från att själva ha hand om lyktstolpar för gatubelysning till att köpa belysningen som en tjänst från en aktör. En aktör som i sin tur är bättre rustad att även skapa ett ekosystem av tjänster kring framtidens smarta uppkopplade lyktstolpar som inte enbart har en belysningsfunktion utan även är en ”smart phone” för staden där sensorer, nätverkshubbar och digitala skyltar blir applikationer.

” Digitaliseringens roll i att klara vår samtids stora samhällsutmaningar kommer att bli allt mer tydlig i takt med att vi blir mer och mer digitala ” kunna bli bättre på att förutspå och sätta in tidigare insatser. Samtidigt ger IoT oss möjlighet att styra flöden och processer på ett bättre och mer autonomt sätt.

Jag brukar till exempel hävda att vi 2030 inte längre kommer att behöva kunna ett andra språk då vi med hjälp av digitala tolkar kan prata med vem vi vill utan en språkbarriär samtidigt som vi med stor sannolikhet inte längre behöver köra våra bilar själv. 2030 är inte långt borta men utvecklingen går snabbt. Det som bromsar är olika konserverande krafter såsom lagstiftning och politiska inriktningar samt stock och flöde i form av till exempel befintlig fordonsflotta som tar tid (långt bortom 2030) att växla ut.

Vi ser nya digitala infrastrukturer som växer fram vilket helt är en nödvändighet för det uppkopplade samhället. Kopplat till detta väcks frågorna om samhällets sårbarhet – en tydlig utmaning framåt kommer att vara att skapa robusthet och resiliens i samhällen som blir allt mer digitala.

I samband med att tidigare analoga delar i samhället blir digitala skapas nya roller, aktörer och affärsmodeller. Vi har till exempel under en tid sett att allt mer köps som tjänster och

Utvecklingen sker med accelererande hastighet vilket skapar utmaningar för oss människor och de samhällen vi lever i att ställa om. Allt mer kan automatiseras även utanför fabrikerna och jobb kommer att försvinna samtidigt som nya kommer att skapas. Digitaliseringen kommer över tid förändra världen och det sätt vi lever i den med samma dignitet som den industriella revolutionen gjorde det. En stor del handlar om människors förmåga att kunna förändras och anpassa sig till nya förutsättningar.

Digitaliseringens roll i att klara vår samtids stora samhällsutmaningar kommer att bli allt mer tydlig i takt med att vi blir mer och mer digitala.

Vad är den "Smarta staden"?

Den smarta staden är för mig en stad som använder digitala lösningar för att skapa ett mer ekologist, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Kopplingen mellan digitaliseringens möjligheter och ett minskat tryck på vår planet är tydligt. Digitaliseringens roll att skapa ett hållbart samhälle tror jag kommer bli en allt tydligare accelerator till varför vi kommer att acceptera stora förändringar. En titt på Agenda 2030 ger också vid handen att det finns en stor tilltro till digitaliseringens

betydelse för såväl måluppfyllnad som att mäta densamma. Den smarta staden är ett ekosystem av smarta löningar som samverkar för att effektivisera flöden och processer, minska miljöbelastning samt att öka delaktighet, demokratisering och trygghet.

Vad är det "Smarta hemmet"?

Det smarta hemmet är en del av den smarta staden. I det smarta hemmet sker allt mer utan vår inblandning men till vår fördel. Det smarta hemmet kan lite förenklat delas upp i fyra delar: Underhållning, Säkerhet, E-hälsa och energieffektivisering. I

det smarta hemmet så styrs till exempel vår energianvändning och uppvärmning utifrån när vi är hemma, solens instrålning, byggnadernas tröghet och när det finns ”grön” överskottsenergi i elnäten för att få bättre balans i de styrda elsystemen. Med hjälp av bra uppkoppling och sensorer av olika slag kan vi få en större del vård och omsorg i hemmet vilket är nödvändigt då rapporter visar på att kostnader för vård och omsorg förväntas öka med 270% till 2040 om vi inte förändrar utförande på grund av ökande och åldrande befolkning.

7

LERUM 2040

BENGT HOLM, SENIORKONSULT INOM SAMHÄLLSPLANERING OCH TRAFIK:

OM LERUM ÅR 2040 HAR 72 000 INVÅNARE: Om Lerum ska växa till 72 000

invånare år 2040, så är det oerhört viktigt att kommunen redan nu lyckas förtäta bebyggelsen. Man måste bygga höga hus, nära befintliga centra och kollektivknutpunkter.

Mattor med gles villabebyggelse, utanför de befintliga, skulle öka behoven, av att varje hushåll äger och kör bil, troligen flera, vil-

En GC-väg är också utbyggd till Olofstorp och en förbindelse finns mellan Södra Floda och södra Lerum. Sverigeleden är förlängd upp till Brobacka i Alingsås och en koppling från Sjövik till Östad kyrka finns. Från Floda finns en cykelväg längs Sävelången till Tollered och via Ingared till Alingsås, för att komplettera förbindelsen Sävelången och Mjörn runt. Även Norse-

Samtliga befintliga pendeltågsstationer finns kvar, men Aspen och Aspedalen kan ha slagits samman till ett nytt läge, söder om nuvarande Aspedalens hållplats. För att nå den finns bra GC-förbindelser dit och en ny väganslutning, från Aspenvägen, över motorväg och järnväg till ett P-hus i anslutning till stationen.

Ett P-hus har dessutom byggts vid Floda station och troligen även vid Stenkullen. En buss-

” För att en kraftig expansion av befolkningen i Lerums kommun ska vara möjlig, krävs att gods- och snabbtågstrafiken har flyttats till en tunnel förbi Lerum och Floda ” ket ökar trafikarbetet och skulle resultera i mycket stora investeringar i bilvägnätet.

Samtidigt innebär villamattorna en misshushållning med naturen i kommunen, som bör motverkas. Kreativt utformade höga hus, med möjligheter till utemiljö, i form av stora balkonger mm bör prioriteras. Fokus bör läggas på att minimera transporterna i samhället och prioritera miljövänliga transporter som cykeltrafik och kollektivtrafik.

sund är knutet till kommunens GC-nät.

Dessutom finns en GC-väg mellan Floda och Gråbo via Stakeberg och det finns en GC-bana längs Högavägen till Flodala.

Från Gråbo kan man även nå Olstorp, via en förbindelse vid Stora Lundby kyrka, som fortsätter längs hela Olstorpsvägen. Från Gråbo finns också en GC-bana till Björboholm längs Gråbovägen. En GC-bana finns på insidan av Hede Gärde i Stenkullen.

GÅNG- OCH CYKELTRAFIK(GC-TRAFIK):

KOLLEKTIVTRAFIK: För att en kraftig ex-

Lerum är en kommun, som är platt i en riktning, men brant på tvären! Det innebär att ett utbrett cyklande, behöver elcyklar och bra förvaringsplatser för sådana. Cykelvägnätet har 2040 byggts ut, framförallt till grannkommunerna och mellan tätorterna.

Pendeltrafikens behov har prioriterats högst, före turisternas och motionärernas behov. GCväg finns från Lerum, via nya planskildheter under järnväg och motorväg till Jonsered.

pansion av befolkningen i Lerums kommun ska vara möjlig, krävs att gods- och snabbtågstrafiken har flyttats till en tunnel förbi Lerum och Floda. Då skulle en utökad pendeltågstrafik, med 10-minuterstrafik eller tätare bli möjlig. Detta gör det möjligt, att det nedlagda Industri­spåret i Stenkullen kan läggas ut igen och förlängas till Gråbo, där en ny terminal läggs söder om fjärrvärmeverket, med en utökad pendelparkering där.

gata finns, mellan Kolborydsvägen och Benzels väg, för att fånga behovet av kollektivtrafik i de tätare bebyggda områdena av Hulan.

BILTRAFIKEN: I Lerum har ett halvt mot

byggts, med av- och påfarter mot Göteborg.

Dessa är nödvändiga för att avlasta Aspenvägen och Hulanmotet. Hulanmotet har fått en förlängd påfart mot Göteborg, som ett extra körfält till det nya Jericomotet och en ny förbindelse till Landvetter.

Ekollonvägens anslutning är sedan länge en cirkulationsplats och en ny förbindelse finns över motorväg och järnväg i närheten av Edenhjelms väg till fjärrvärmeverket och Aspedalen.

Det finns en ny bro över Säveån i Stationsvägens förlängning och denna är mycket viktig för kollektivtrafikens angöring till Resecentrum och för Lerums centrums överlevnad. Finns denna kan även Göteborgsvägen ledas upp till en ny Stationsbro,

för en bra anslutning till motorvägen.

Härskogsvägen och Dageborgsledens korsningar är cirkulationsplatser.

Ett nytt mot har anlagts vid Ryggebol. Till detta mot är en ny länk, mellan Knavravägen och Ryggebolvägen parallellt med motorvägen ansluten. Det finns också en ny länk från detta mot till Stenkullen, över Säveån och järnvägen och med anslutning till Panelvägen. Denna är nödvändig för att tillgängligheten ska bli acceptabel till Stenkullens, Ryggebols och Skallsjö Ängars industriområden.

Olstorpsvägen och Lundbyvägen är anslutna till Gråbovägen med cirkulationsplatser och det finns en omstigningshållplats vid Olstorpsvägens korsning. Olstorpsvägens anslutning till Väg 190 är också cirkulationsplats.

Flodamotet är år 2040 sedan länge utbyggt med tre cirkulationsplatser och Högavägen är ansluten till Brovägen.

HUR VI TRANSPORTERAR OSS 2040: År 2040 har varje hushåll fortfarande huvudsakligen egna fordon i form av bilar och cyklar för privata transporter, även om hyrsystem och självkörande fordon används i stor utsträckning, som komplement för transporter från A till B. Behovet av egna transporter har inte avtagit, men kollektivtrafiken är bättre utbyggd och är ett klart bättre alternativ än idag.

Merparten av kollektivtransporterna sker fortfarande med järnväg och buss. Privata flygtransporter är vanligare, men utgör ingen stor andel av det totala transportbehovet.

EL GER ENERGI TILL TRANSPORTERNA:

Framdrivning av fordon sker till mycket stor del med el. Detta gäller såväl privata fordon som hyrfordon, tunga fordon och bussar.

Mycket av laddningen sker genom el i vägbanorna och genom att hela batteripaket byts ut på två minuter vid dagens bensinstationer.

Andra miljöneutrala framdrivningsalternativ har kommit fram, men inte fått ett avgörande inflytande ännu.

8

LERUM 2040

” Om de lokalt boende är nöjda med det lokala utbudet blir de de bästa turistambassadörerna” MAGNUS KROON, AFFÄRSUTVECKLARE MILEGA AB, F D UTVECKLINGSCHEF SVENSK HANDEL:

Vilken handel har Lerum 2040?

Jag hoppas att Lerum kommer att ta en tätposition vad gäller hållbar konsumtion.

Tjänster blir ett allt viktigare innehåll. Det blir ett nyskapande av handeln med en småskalig struktur där det mänskliga mötet står i centrum. Kundernas helhetsupplevelse av att handla får ökat fokus.

Hur skall Lerums tätorter profilera sig för att möta framtiden?

Tillsammans med en gemensam framtidsbild men den där särarten i de lokala orterna samverkar till helheten. Hållbar-

het och samverkan står i centrum för handelns profil. Är turismen en viktig del av Lerums näringsliv år 2040?

Absolut! Det finns alla förutsättningar för Lerum att ta en god position i regionen när det gäller turismen. Näringslivet måste ha ett erbjudande som fungerar både för invånarna, som står för nästan nittio procent av köpkraften i området, men också kan tillgodose potentialen hos tillfälliga besökare. Om de lokalt boende är nöjda med det lokala utbudet blir de de bästa turistambassadörerna.

MARTIN JÖNSSON, FASTIGHETSMÄKLARE/ FRANCHISETAGARE FASTIGHETSBYRÅN LERUM: Hur ser boendet ut i Lerum 2040 tror du?

Boendet i Lerum 2040 kommer troligen påminna väldigt mycket om dagens där vi har majoriteten av bebyggelsen samlad kring kommunens orter. Eftersom vi skulle behöva en befolkningsökning med drygt 1 500 stycken personer per år fram till 2040 innebär detta helt klart utmaningar vad gäller antalet bostäder som måste produceras.

För att skapa en bättre rörlighet på Lerums bostadsmarknad skulle det behövas fler lägenheter i centrala lägen. Detta skulle

Även om vi skulle behöva öka med 1 500 stycken personer per år så innebär det inte att vi behöver lika många nya bostäder. Den inlåsningseffekt vi idag upplever, där alternativa boenden för de som önskar bo kvar i kommunen men bor för stort saknas, löses genom att skapa fler lägenheter i centrala lägen. Detta resulterar per automatik i att den befintliga bebyggelse befolkas med fler personer.

Lägenheter kommer dock inte lösa alla problem utan arbetet med att skapa fler bo-

” Kommunen har ett erkänt bra rykte när det kommer till barnomsorg och det är viktigt att värna om detta rykte ” möjliggöra för flera villaägare att bo kvar i kommunen men bereda plats för barnfamiljer som bor trängre. Även mindre lägenheter skulle behöva byggas för att skapa utrymme för yngre att flytta hemifrån, detta skulle också skapa möjligheter för en tidigare barnfamilj att flytta till mindre boende.

Eftersom kommunen erbjuder attraktiva lösningar vad gäller kommunikation så kommer vi fortsatt vara en populär plats att bosätta sig på. Kommunen har ett erkänt bra rykte när det kommer till barnomsorg och det är viktigt att värna om detta rykte och alltid ligga i framkant vad gäller etablering av ny förskola/grundskola i områden där barnfamiljer flyttar in.

Om vi kommer att vara över 70 000 invånare då. I vilken takt måste vi öka antalet bostäder då?

stadsområden måste fortsätta och intresset för radhus är större än någonsin.

Att få fram fler detaljplaner som erbjuder möjlighet till nybyggnation av mindre kompakta boenden hade varit önskvärt då många efterfrågar nytt men mindre och då framför allt vad gäller trädgårdyta som många gånger anses för påfrestande.

Ledordet för det nya boendet är nytt och bekvämt!

Många unga vill idag ha möjlighet till egen odling, lite självhushållning, kanske höns i trädgården. Är det en trend som kommer att hålla i sig?

Trenden med egen odling finns men visar sig allt oftare på så vis att man har sitt boende och kompletterar detta med odlingslott/ arrendestuga.

9

” Lerums kommun främjar satsningar på solenergi genom olika åtgärder.

Detta i kombination med satsningar på biobränslen och vattenkraft gör att vi säkert kan uppnå målet 100% förnybar energi senast 2040”

LENNART WASSENIUS, ORDFÖRANDE I KOMMUNFULLMÄKTIGE I LERUMS KOMMUN OCH STYRELSELEDAMOT I AUGUST ABRAHAMSONS STIFTELSE (NÄÄS SLOTT): Hur ser du på Lerum som besöksmål i ett långsiktigt perspektiv?

PETER ROSENGREN, ENERGIOCH KLIMATRÅDGIVARE PÅ LERUMS KOMMUN: Många myndigheter och företag har som mål att all energianvändning skall var förnybar år 2040. Hur arbetar Lerums kommun för mot ett sådant mål?

Lerums kommun främjar satsningar på solenergi genom olika åtgärder. Detta i kombination med satsningar på biobränslen och vattenkraft gör att vi säkert kan uppnå målet 100% förnybar energi senast 2040. Energilagringstekniken utvecklas också mycket snabbt med bland annat bra batterier.

Hur viktigt är det med energieffektivisering och ny teknik?

Här finns det en jättestor potential. Den icke använda energi är naturligtvis den bästa. Det finns väldigt mycket att göra här.

Vid nybyggnation och renovering av hus och lokaler finns goda möjligheter att spara stora mängder energi när gammal teknik ersätts med ny. När det gäller transporter är det eldrift som gäller nu.

Hur viktig är beteendefaktorn i energieffektiviseringsarbetet?

Beteende och val av livsstil får en allt större betydelse för att vi skall kunna uppnå våra klimatmål och en smart resursanvändning är nödvändig för att klara de globala utmaningarna.

Välkommen till oss,

Redovisningsbyrån i AB Vi vill vara Din samarbetspartner inom ekonomi och redovisning och hjälpa Dig att frigöra tid till Din verksamhet och fritid.

Vi är till för Dig och Ditt företag.

Vi har stora och goda förutsättningar att utveckla turismen/besöksnäringen i Lerums kommun. Vår mest intressanta och med störst utvecklingspotential är destinationen "Sävelångsbygden". Jag menar Floda, Nääs Öijared, bruksorten Tollered och Norsesund.

Området är etablerat, mycket pågår och mer kan och skall absolut hända framöver.

Det finns engagemang och ett stort mått av

"destination Nääs". Det sker på flera sätt.

Kommunens ÖP-arbete är precis nu inne i ett intensivt skede, och där lyfts "destination Nääs" tydligt fram.

Kommunen är också representerad i Nääs-stiftelsens styrelse (Lennart Wassenius) och i Floda BID (Dennis Jeryd).

Hur ser du på Nääs Slott som ett nav i Lerums turismutveckling?

Nääs-stiftelsen som finns i destinationens kärna/portal har ett särskilt ansvar och bör fungera som ett nav.

” Området är etablerat, mycket pågår och mer kan och skall absolut hända framöver. Det finns engagemang och ett stort mått av framtidsoptimism i området” framtidsoptimism i området. Floda satsar: Elvis museum, Blå Torget, Nya Garveriet, Öijared: är på offensiven, Tollered: Nääs Fabriker investerar stort, Nääs-stiftelsen: destinationens kärna är ordentligt på gång, och Norsesund: stationssamhället.

Timingen är också god. De olika aktörerna har både vilja och förmåga att samarbeta, synnerligen gynnsamt för att driva och utveckla området.

Hur arbetar Lerums kommun med dessa frågorna?

Lerums kommun är intresserad och engagerad i att utveckla besöksnäringen i

Samtidigt är god samverkan mellan aktörerna i destinationen den viktigaste faktorn för att nå framgång. Och kring just detta finns både samsyn och vilja, varför jag är mycket optimistisk inför framtiden.

Jag vill också peka på att Lerums (stor) kommun fyller 50 år 2019. Det var ju 1969 som de tre kommunerna Lerum, Skallsjö och Stora Lundby slogs ihop till Lerums kommun. Detta skall uppmärksammas och firas! Ett stort antal jubileumsaktiviteter, som sprids över hela året, kommer att genomföras. Jubileet kommer säkert att ge uppsving för Lerum som besöksmål.

Nyregistrering av företag Vi kan hjälpa Dig att ansöka om f-skatt samt registrera Ditt företag med hjälp av din e-legitimation.

Vi erbjuder flexibla och anpassade lösningar just för Dig och Ditt företag. Allt från vanlig redovisning till alla former av ekonomisk konsultation.

Vi använder oss främst av Visma Spcs program på byrån men arbetar även i Fortnox, Briljant och Hogia mm för vissa kunder.

Välkommen med er förfrågan Redovisningsbyrån i Floda AB Garverivägen 15 448 31 FLODA

0302 - 349 40 www.redovisningsbyran-floda.se/

10

VÄLKOMMEN ATT KONTAKTA

Näringslivsenheten på Lerums kommun Lerums kommun arbetar ständigt för att förbättra förutsättningarna för dig som driver företag i Lerums kommun. Genom en kontakt med Näringslivsenheten kan du få hjälp att komma i kontakt med rätt person i kommunens organisation, ta del av kunskap och nätverk med mera. Läs mer på www.lerum.se/naringsliv.

NÄRINGSLIVSRÅDET

Näringslivsrådets syfte är att gemensamt verka för ett attraktivt och välmående företagsklimat i Lerums kommun. I näringslivsrådet sitter Företagarföreningen Lerums kommun (FFLK), Floda Företagarförening, Gråbo Företagarförening, Företagarna, LRF, Fastighetsägarna, Lerums Centrumutveckling, Team Tollered, Qreativa (Nätverk för kvinnligt företagande), representant från berörd KF-beredning, näringslivschef, chef sektor samhällsbyggnad och kommundirektör.

UPPHANDLINGSRÅDET

Upphandlingar är en viktig fråga för kommunen och för kommunens företagare. Att främja en förståelse för varandras uppdrag och verksamheter underlättar för goda upphandlingar och inköp. Att kommunen med näringslivets hjälp kan utveckla upphandlingarna så att de blir enklare att förstå, genomföra och tillgängliggöra för så många som möjligt är en prioriterad fråga för Lerums kommun och gynnar god samverkan.

Du kan även kontakta kommunens kundcenter KomIn som lotsar dig vidare till rätt person i kommunorganisationen. KomIn nås på 0302-52 10 00 eller kontakt@lerum. se. Missa inte heller att följa Lerums kommuns facebooksida för uppdaterad information om vad som är på gång i kommunen.

MYNDIGHETSRÅDET

Myndighetsrådet arbetar för att genom dialog verka för ett attraktivt och välmående företagsklimat i Lerums kommun när det gäller myndighetsfrågor såsom miljötillstånd, livsmedelskontroll och bygglov m.m.

RÅDEN SOM ARBETAR FÖR UTVECKLING AV FÖRETAGSKLIMATET

En del av Näringslivsenhetens arbete är att organisera och driva råd med fokus på olika delar som rör företagsklimatet och företagares förutsättningar i Lerums kommun. De tre råden är näringslivsrådet, upphandlingsrådet och myndighetsrådet vilka kort presenteras här intill.

KONTAKTA NÄRINGSLIVSENHETEN:

Åsa Qvist Ek

Näringslivschef asa.qvist-ek@lerum.se 0302-52 15 58

Fanny Bergström Buller

Näringslivsutvecklare besöks­näring, t.o.m. 31/6 fanny.bergstrombuller@lerum.se 0302-52 15 21

Maria Jerenvik

Näringslivsutvecklare besöks­näring och Lokalt Ledd utveckling, fr.o.m. 1/6 maria.jerenvik@lerum.se 0302-52 15 21

Mikael Jarenhielm

Projektledare Stjärnprojektet mikael.jarenhielm@lerum.se 0302-52 12 42

11

Gör det bättre själv.

Vi hjälper dig att starta eget.

Boka en kostnadsfri rådgivning. lerum@nyforetagarcentrum.se www.nyforetagarcentrum.se/lerum

kundcenter KomIn – vi har svaren

Kan vi inte svara själva, vet vi vart du ska vända dig.

KomIn hjälper dig med (bland annat): • Kontakt med företagslots • Planutställningar • Kartor för bygglovsansökning • Rätt hänvisning i myndighetssverige • Tillståndsfrågor • Biljettförsäljning till evenemang i kommunen • Kort till återvinningscentralen Hultet • Uthyrning av Floda lada och gymnastiksalar Kundcenter KomIn finns i kommunhuset vid Bagges torg i centrala Lerum. Telefon: 0302-52 10 00 e-post: kommun@lerum.se www.lerum.se Öppettider: måndag–torsdag 9–18, fredag 8–16 Sommaröppet vecka 25–32: 8–17 måndag, 8-16 tisdag–torsdag och 8–15 på fredag.

I vår t nä t ver k ing år ak tör er som tr or p å när ing slivet p å hem m aplan.

Sparbanken Alingsås, Öijared, Harling Förvaltning AB, Lerums Tidning, Floda Torg, Peanuts Kommunikationsbyrå, Lerums Kommun, Studieförbundet Vuxenskolan.

Din på ett kick

Privatleasing från

2.095 kr/mån Pris från 187.500 kr

Audi A1 Sportback 1.4 TFSI 125 hk Proline

Audi

Just nu ingår: » Xenon plus » Bluetooth-gränssnitt » Förarinformationssystem » Automatisk klimatanläggning Lägg till admiredpaketet (+200 kr/mån): » Metalliclack » S line exteriörpaket » 17" aluminiumfälgar » LED-bakljus

SERVICEAVTAL INGÅR

Bränsleförbrukning blandad körning 5,1 l/100 km. CO₂ 118 g/km. Miljökl. EU6. Audi Privatleasing 36 mån, 3.000 mil, 0% särskild leasingavgift, garanterat restvärde, rörlig ränta baserad på VWFS basränta (jan 2017). Övermil och onormalt slitage debiteras utöver leasingavgiften.

Uppläggnings- och administrationsavgift tillkommer. Vi reserverar oss för eventuella ändringar och avvikelser. Varje återförsäljare svarar självständigt för sin egen prissättning. Bilen på bilden är extrautrustad. Gäller ett begränsat antal bilar.

Börjessons Bil i Alingsås AB Kristineholmsvägen 39, Alingsås, 0322-789 00 www.borjessonsbil.se, Mån-fre 9-18, lör 10-14.

Kristineholmsvägen 39, Alingsås Tel. 0322-789 10 www.borjessonsbil.se

Öppettider: Vardagar 9 – 18 Lördagar 10 – 14

12

REDOVISNINGSBYRÅN I FLODA – är till för dig och ditt företag Är du grym på att driva företag men känner att du behöver hjälp med den ekonomiska biten? Eller går du i tankar att starta eget och vill ha hjälp med att registrera företaget? Då kan du vända dig till Redovisningsbyrån i Floda, som erbjuder flexibla och skräddasydda lösning för just ditt företag.

T E X T & F OTO : A NNA N E L S ON

Momsredovisning, bokföring, fakturering och budgetering – det är bara några av många saker som du kan få hjälp med till ditt företag. Hos Redovisningsbyrån i Floda jobbar grundare Mona Johansson tillsammans med kollegorna Linda Sundberg, Karin Burkhalter, Lotta Kamperin och Kristina Jonuse som alla är delägare i företaget. Idag sköter de redovisning för dryga 150 bolag, inte bara från kommunen utan även från Stockholm, Växjö upp till Umeå i norr.

– F lera av mina kunder skickar deras material elektroniskt och de kan till och med skanna saker via i en app i telefonen, så kommer det direkt in i min bokföring. Det gör det hela mycket enklare och det gör även att man kan arbeta i princip var man vill, berättar Linda Sundberg som kom in i företaget 2011.

De alla vill verkligen betona vikten och fördelarna av att ha en redovisningsekonom, som hjälper till med vissa ekonomiska delar, som är en av de viktigaste delarna i ett företag.

– Om man anlitar en redovisningskonsult så minskar det risken för företaget att sedan få problem med Skatteverket till exempel,

det vill säga att det blir gjort på rätt sätt från början. Det är väldigt lätt att det blir fel om man försöker sig på det själv, och så blir det tråkiga efterföljder som skattetillägg till exempel, menar Linda och Mona tillägger.

– Vi är även samma programsystem som Skatteverket, vilket gör att man kommer inte ur en deklaration eller årsredovisning utan att det är rätt ifyllt. Så vi lägger mycket pengar på olika programuppdateringar bland annat.

FÖRETAGET ERBJUDER ÄVEN helhetslösningar som innehåller allt från fakturering, lönehantering, bokslut, årsredovisning och deklarationer. Du kan till och med få hjälp med att betala räkningarna. Visionen är att du som kund ska kunna ägna dig helhjärtat åt företagets verksamhet och samtidigt känna dig trygg med att ekonomin är i goda händer. Tjejerna trivs även väldigt bra tillsammans och är ett gemensamt team som arbetar under ett och samma namn, även om de har sina egna, separata kunder.

– Det är underbart att ha en arbetsplats där det känns som att man är hemma –man kan till och med ta med hunden till jobbet, säger Karin och skrattar.

Karin Burkhalter, Kristina Jonuse, Mona Johansson och Linda Sundberg trivs alla i det underbara huset på Garverivägen i Floda Ej med på bild är Lotta Kamperin.

– Sen är det fantastiskt att sitta här och arbeta tillsammans som vi gjort nu i ett par år, med Mona som har en gedigen erfarenhet inom redovisning och mycket annat, så hon

har och är en jättestor resurs för oss andra.

Så vi har varandra hela tiden, och det är en stor trygghet för oss att ha varandra att bolla frågor och funderingar med, säger Linda.

Ekologisk bomull av högsta kvalitét och Projob yrkeskläder med tryck.

Leveranstid 1-2 dagar, vid tryck 10 dagar.

CO– WORKING

NÄÄS FABRIKER

Vi jobbar efter personlig design, färg, pris.

1 795:–

NYA ” N E K S I D E ”SVERIG KAMPANJPRIS

Flytta hemifrån med ditt kontor. Som medlem sitter du vid en för dagen ledig arbetsplats och får tillgång till en kreativ miljö med sociala ytor.

• Lounge och kök • Konferensrum • Kaffe och te • Gym

6795:Ord. pris 7495:-

• Fri parkering • WiFi • Städning

naasfabriker.se

Boka visning på kund@naasfabriker.se eller 031-755 65 06

Sverigedisken 3 R

Ergonomi, funktion och kvalité.

Hantverks och Varselkampanj. Jacka, byxa, hoodtröja och t-shirt, även dam.

Ord. 3662:- ex moms

Nu 1995:- ex moms Gäller tom 2017-06-30 Öppettider: Mån, Tis, Ons 11:00 - 18:00 Lunch mellan 13-14 Kvällsöppet Torsdagar 18:00 - 21:00

Hjärligt Välkomna med Er förfrågan Cecilia Bolle Larsson

• Energklass A+++ • Ljudnivå 44 dB • Automatisk lucköppning Erbjudandet gäller t.o.m 5/6 2017 eller så långt lagret räcker.

tel 0302-461 93 Gråbo Industriväg 10, Gråbo

Pro Job Yrkeskläder

info@elfyndigrabo.se Öppettider: Vard 10-18, Lörd 10-14

BOLLE Sp rt & Yrkeskläder

www.bollesport.se · Fraenchels Backe 27 443 38 LERUM · 0739-631947 info@bollesport.se

13

Villtak med solceller i Lerberget.

Systemteknik i samarbete med ny global leverantör Det Lerumsbaserade företaget har nyligen kört igång ett samarbete med en internationell leverantör, och en av världens största elgrossister – Rexel. Med en konstant växande marknad inom solcellsenergi, var det dags för Systemteknik att ta in en ny aktör.

T EX T: A N N A N E L S ON

F OTO : MAT H IAS K INN, RE XE L

Vi bytte ett par ord med Niklas Tennby, projektledare inom solceller och e-handel på Systemteknik, som berättar om den nya kollaborationen.

– Rexel är en stor leverantör på marknaden, som ligger långt fram när det gäller solceller, en bransch som för övrigt växer hela tiden. De har även ett bra sortiment med ett stort lager, så vi kan få in produkter väldigt snabbt.

Samarbete är så pass nytt att endast ett par stycken solcellsanläggningar med produkter från Rexel, hittills har blivit installerade i kommunen. Något som troligtvis kommer att ändras med tanke på det ökande intresset för förnybar energi.

– Vi träffades för ett drygt halvår sedan,

Mikael Ångman, Rexel.

genom en kontakt på företagarföreningen i Gråbo som kände till oss, säger Mikael Ångman, ansvarig för Teknisk försäljning, en avdelning inom Rexel Sverige för strategiska satsningsområden inom energieffektivisering och förnybar energi.

FÖRETAGET ÄR INTE bara rikstäckande i

Sverige, utan också en av de största elgrossisterna i världen och omsätter cirka 4,5 miljarder i Sverige enbart. De produkter som kommer att levereras till Systemteknik är framförallt produkter inom solenergi och lösningar inom det, men även laddsystem för elfordon.

– Idag finns det cirka 30 000 elbilar i Sverige och prognosen säger att år 2020 så kommer det var dryga 200 000 elbilar i landet. Så det ökar stadigt, menar Mikael.

Varför det just blev dem som Systemteknik valde som leverantör tror han har att göra med att solenergimarknaden fortfarande är ganska ostrukturerad med många små aktörer, där Rexel är en stor aktör på den svenska marknaden.

– Just därför finns det en stor trygghet att jobba med en aktör som oss som har varit med väldigt länge och kan ge bra kvalité

Niklas Tennby, Systemteknik. med lång produktgaranti, menar Mikael.

– Sen är det både tryggt och smidigt att ha en och samma leverantör, med en och samma kontaktperson, eftersom Rexel även projekterar för oss. Nu har vi också mycket större projekt igång, så det tryggt med ett tätt samarbete med en kompetent leverantör, tillägger Niklas.

14

5

entreprenörer i kommunen

Lerum är berikad med många entreprenörer som verkligen sätter färg på näringslivet i vår kommun. De verkar inom de flesta branscher och ofta med stor framgång. Det kan vara både enskilda firmor och aktiebolag. Gemensamt är att dom har en stark drivkraft att lyckas och att dom verkligen tror på det dom gör. Vi har letat upp några stycken för en pratstund för att höra hur det står till och om något spännande är på gång inom den närmaste framtiden.

Till kommande tidningar vill vi gärna ha tips på fler intressanta entreprenörer – hör gärna av er!

T EXT: ANNA NELSON

BRETT UTBUD HOS ELFYND I GRÅBO Vitvaror utgör bassortimentet hos Elfynd i Gråbo tillsammans med belysning. Som många kanske inte vet är att butiken har massor av spännande produkter som kanske lite otippat finns på hyllorna såsom trädgård- och fiskeprodukter bland annat. Ägaren Patrik Fagerlund berättar.

– Vi försöker att ha ett roligt och lite mer annorlunda sortiment och har redan idag cirka 3000 artiklar hos oss. Nu när sommaren är på väg blir det utökat sor-

timent av trädgårdsprodukter tillexempel gräsklippare och grästrimmrar och det som hör till, men även fiskeprodukter, berättar Patrik.

För att vara en ”elbutik” finns även ett

bra sortiment av fiskeprodukter, som är kompletterande till det övriga sortimentet.

Väljer du att köpa en vitvara från Elfynd och behöver hjälp med installationen, så löser har den biten också både med el och vvs.

– Det är viktigt att kunden kan beställa allt, från köp till färdig installation.

Utöver vitvarorna, så finns det alltså ett gediget sortiment av elmaterial, verktyg, kablar och kontakter och mycket inom belysning och ljuskällor. Och just belysningsdelen kommer att utökas, bara det finns rum i butiken…

– Lampor och belysning tar ju lite mer plats, men tanken är att jag ska få in lite mer av det. Just nu är det ganska säsongsbetonat med fokus på trädgård, fiske och såklart grillarna. Vi har snart funnits i 24 år och det är mycket på grund av att vi har lyssnat på våra kunders behov. Därav tar vi in produkter som de önskar.

DET RULLAR PÅ FÖR DIN VÅRDCENTRAL I LERUM Tidigare i år öppnade Lerums allra första privata vårdcentral, och sedan Lokalpressen var på plats och intervjuade verksamhetschef och skjutsköterska Inga-Lill Wester, har det rullat på av bara farten. Så vi bestämde oss för att göra en uppföljning!

Hej igen Inga-Lill, hur har det gått sedan sist vi sågs?

Hur ser sommaren ut för er gällande öppettider?

– Jo tack det fortsätter med en sund pålistning fortfarande och det glädjer oss verkligen.

Vi har att göra hela tiden och ”bor in oss” mer och mer i våra nya lokaler för varje dag.

– Det är precis som vanligt, inga förändringar alls där.

Allt är ju jättefräscht och ljust. Vad tycker kunderna om den?

– De säger att de upplever en hemtrevnad när de kommer hit och det känns jättebra.

Finns det några andra nyheter på g?

– Vi kommer att öka vår personalstyrka och jobbar mot att rekrytera en undersköterska till hösten.

Ni satsade ju en del på att vara lite flexibla med drop-in-tider. Hur går det med det?

– Vi fortsätter med samma tider som innan så får vi se om vi behöver göra några förändringar efter sommaren. Men vi planerar faktiskt att lägga till en del drop-in tider på vår BVC-mottagning på kliniken på Brobacken 10. Vi försöker ju att följa efterfrågan från våra kunder.

15

EKOLOGISKA FÄRGER HOS NYANZA FÄRG OCH HEM

SPETSKOMPETENS INOM AGNES MASKIN Det Stenkullenbaserade företaget satsar på service, kvalitet och kompetens och levererar maskin-och entreprenadtjänster runt om i hela landet. Fokus ligger på affärsområdet järnväg och där erbjuder de även ett smidigt helhetskoncept. Ägare Pelle Karlsson berättar.

– Vi har specialistkompetens inom framförallt maskiner, säkerhetspersonal och banarbetare, sådant som kanske inte normalt ingår i ett byggteam. Man kan säga att vi är problemlösare inom entreprenadbranschen med inriktning på järnväg och byggnation i samband med det. Vi jobbar mestadels mot företag inom järnväg, sedan en del mot åkeri och annan entreprenad, säger Pelle som tog över familjeföretaget efter sin far för drygt sju år sedan.

Storgöteborg servar som företagets basupptagningsområde, men utöver det jobbar

Pelle och hans team runt om i hela landet.

Så behöver du eller ditt företag hyra entreprenadmaskiner av alla dess olika sorter och slag, transportfordon som lastbil och släp, eller projektutförande med delvis tillhörande personal, så är Agnes Maskin något för dig. Företaget som grundandes redan 1960 har idag 25 anställda.

– Vi har även börjat bredda oss med att ta på oss lite mer ”vanliga” markarbeten som grunder för industribyggnader, men även för hus-och villagrunder. Så man kan absolut anlita oss som privatperson också, avslutar Pelle.

Är du intresserad av färg och inredning och samtidigt vill värna om miljön och din hälsa? Då kan du handla ekologiska och sunda färger hos Nyanza Färg och Hem i Gråbo. Med hög kvalité och kundvänliga priser kan du känna dig trygg med att du får precis rätt produkt och kulör.

– Vi säljer ekologisk, sund och naturlig färg, som ett komplement till vårt övriga sortiment både för dina inomhus och utomhusprojekt. Allt ifrån emulsioner till vax och linoljefärg samt färgpigment på lösvikt. Vi är proffs på färgsättning och nyansering. Så om du inte hittar exakt den kulör du letar efter så tillverkar vi den åt dig, säger Marietta Helmvee som driver butiken tillsammans med sin sambo Jonny Evensen.

Marietta som jobbat med färg i över tjugo år, blev nyfiken på ekologiska färgprodukter och bestämde sig för att nischa butikens sortiment, vilket gjort den relativt unik i jämförelse med andra mer konventionella färghandlare. Då flera av produkterna är helt ekologiska och inte innehåller några skadliga kemikalier, så är de mycket populära hos barnfamiljerna till exempel.

– Jag planerar även att ha målarkurser där jag lär ut om sunda färger och att måla både väggar och möbler vilket skall bli jätteroligt, säger Marietta.

Utöver det har butiken ett brett och handplockat sortiment av bland annat Norsk proffsfärg till amatörpris.

En annan mycket spännande sak som Marietta startat upp är en second hand-butik vid namn Lyckan.

Lokalen på 150 kvm ligger i rosa huset i Gråbo, där Elfynd också finns.

– Vi håller som bäst på att göra i ordning inför vår nyöppning nu på lördag den 27 maj.

Så det är mycket som är på gång hos Nyanza just nu.

STOR ROCK-KONSERT PÅ TCB HOUSE OF MUSIC Gillar du Elvis och rock n roll? Då är det ett måste att bege sig till TCB House of Music ute på Lilla ön i Floda som bjuder på fartfyllt schema under sommaren. Vi tog en pratstund med bandmedlem i Cadillac Band och eldsjäl Ulf Nilsson.

FOTO : BARB RO HELGESSON

Hej Ulf! Vad händer ute hos er på TCB House of Music under sommaren?

– Det händer ganska mycket faktis+kt. Vi har en hel del busslaster som kommer för att besöka museet och Elvis-huset. Vi kommer att ha grill- och quizz-kvällar med musik, och en stor Rock n roll-konsert den 1 juli.

Kul! Berätta mer om den.

– Då kommer vi från Cadillac Band att spela tillsammans med bland annat Ove Pi-

lebo från Streaplers, Ebbot Lundberg, Billy Bonnet, Alicia Helgesson och Lars Sigfridsson från Lasse Stefans.

Jag vet att ni har en boule-bana på g också…

– Det stämmer, den blev klar bara i förra veckan. Och den kan man boka om man är ett gäng som vill spela, eller bara komma hit och spela. Den är redan uthyrd till ett sällskap den 14 juni.

Och caféet – har det också öppet nu under sommaren?

– Alla dagar utom måndagar. På onsdagar är det kvällsöppet till 21.00 på onsdagarna.

Då brukar det komma en del klubbar som kör sådana amerikanska- och engelska veteranbilar som vill samlas och fika. Men caféet är till för alla även de som inte har någon bil.

Alla är välkomna.

Vi vet sedan tidigare att ni har en mycket fin utställning av klenoder i ert museum. Något nytt där?

– Jadå. Vi har till exempel fått in Frank Sinatras gitarrists gitarr i museet och även Jimmy Paige från Led Zeppelins gitarr.

Och även Frank Sinatras egen mikrofon som han använde på spelning i Sverige på 50-talet, har vi också fått hit. Så en hel del spännande saker!

16

Ny medarbetare hos NYFÖRETAGARCENTRUM LERUM Du som funderar på att starta företag eller precis kört igång, är välkommen till Ronny och Mona Johansson på NyföretagarCentrum i Lerum. Paret som brinner för att öka företagandet i kommunen har nu fått ytterligare förstärkning genom nya kollegan Maria Dahlblad.

T E X T & F OTO : A NNA N E L S ON

Vi tog en pratstund med trion, en solig förmiddag i maj.

– Jag har utbildat mig inom området sedan ett år tillbaka, och har nyss börjat jobba med Ronny och Mona här på NyföretagarCentrum i Lerum och kommer att börja hålla i rådgivningar själv från och med nu, berättar Maria Dahlblad som själv varit företagare i många år.

Maria kommer därmed att stötta upp Mona och kommer att finnas på plats i NyföretagarCentrums lokal i Floda på fredag-eftermiddagarna. Utbildningen som hon gått blev hon klar med i höstas och är även den, genom NyföretagarCentrum och som även kräver årliga träffar för att uppdatera kunskaper men även för att behålla sin certifiering.

– Även om Maria är ny här hos oss, så är hon inte ny inom företagandet, utan hon har varit företagare nästan hela hennes liv, och det måste man vara om man ska vara rådgivare hos oss. Och vi trivs och jobbar mycket

bra ihop, tillägger Ronny som startade NyföretagarCentrum i Lerum 2011.

– Vi kompletterar även varandra bra tycker jag. Jag har vissa kunskaper och erfarenheter från mitt eget företagande, men så kan det komma en fråga gällande något ekonomiskt, så då bollar jag över frågan till Mona som är helt fantastisk på den biten, säger Maria och ler.

TILL NYFÖRETAGARCENTRUM KAN

man komma på kostnadsfri, konfidentiell och objektiv rådgivning. Ronny, Mona och Maria vill verkligen lyfta fördelarna med ett besök hos dem, om man går i tankarna att starta eget.

– Det är inte helt lätt att starta eget. Då är det är väl bra om vi kan ge råd till eventuella nya företagare så att de slipper göra onödiga felsteg, om vi kan hjälpa dem med information och fakta innan, säger Maria.

– Idag har vi cirka 300 projektkort (företa-

Ronny Johansson och nytillskottet Maria Dahlblad. gare) hos oss och det är ingen som kommit till oss – som har behövt lägga ner eller som har gått i konkurs, tillägger Mona.

Ronny vill också lyfta jobbet som NyföretagarCentrum gör med att försöka lyfta nyanlända från andra länder, som går i tankar att starta eget. Ett projekt genom Tillväxtverket som startade upp under förra året.

– Vi ser stor potential med många av de nyanlända som kommit till oss. Vi vill ju gärna förse dem med information och rådgivning, för att sedan att hjälpa dem att starta

eget. Så det är ett pågående arbete som vi har löpande, menar han.

Ronny vill även puffa lite extra för deras partners som gör det möjligt för han själv, Mona och Maria att göra det jobb de behöver.

– Det är viktigt att ha bra partners och det har vi verkligen här hos oss. Att vi till exempel kan sitta i den här lokalen med utsikt över ån, utan att betala hyra tack vare en partner. Att samverka är så otroligt viktigt – hela samhället borde samverka för att hjälpa företagandet, avslutar han.

Vill du vara en del i utvecklingen av destinationen Floda?

Lokalen finns hos oss!

Ett litet fastighetsbolag med stort lokalt engagemang. flodatorg@oijared.se

Du vet väl att vi även säljer el? Om du byter till oss får du ett lokalt elhandelsbolag som enbart levererar 100% förnyelsebar el till ett konkurrenskraftigt pris, helt utan dolda avgifter. Som tack sponsrar vi din favoritförening i Lerums kommun med 200 kr.

Ring oss på 0302-558 50 så berättar vi mer, eller gå in på lerumenergi.se

17

DIGITAL BYGGLOVSANSÖKAN GER LÄGRE AVGIFT Antalet ärenden hos bygglovsenheten i Lerum har ökat kraftigt de senaste åren. Våren och försommaren är årets mest intensiva period och byggloven nästan haglar in på kommunen – i pappersform. Något som Peter Rosengren, energi- och klimatrådgivare och kollegorna på Lerums kommun vill ändra på.

T E X T: A N N A N E L S ON

F OTO : L E RUM S KO M M UN

– Får vi ansökan och alla ritningar via e-tjänsten underlättar det kommunens arbete såpass mycket att avgiften kunde sänkas. Det rör sig om några hundralappar upp till en dryg tusenlapp att spara, beroende på storleken på det som ska byggas. Digital hantering underlättar mycket, men det är samtidigt oerhört viktigt att alla handlingar kommer in och att de är kompletta, menar Peter Rosengren.

Att lämna in sin bygglovsansökan digitalt är något som redan trätt i kraft sedan något år tillbaka, men nu har kommunen infört det ordentligt, anslutit sig till den digitala plattformen och testkört det under drygt ett års tid.

– Vi får så enormt mycket papper hit och

de måste alla läggas in digitalt ändå. Så vi såg att det fanns tekniska möjligheter för det-

nens hemsida och skickar in alla sina ritningar via e-tjänsten ”Mitt bygge”, säger han.

BYGGLOVSRÅDGIVNING INFÖR ANSÖKAN är något som Lerums kommun

satsat på och det ger resultat, i form av mer kompletta ansökningar. Med rätt ritningar och digital hantering blir handläggningen av byggloven mer effektiva och kunden får sitt bygglov och startbesked snabbare och kan börja sitt projekt.

– Vi har Öppet Hus för rådgivning måndagar klockan 16.00 – 18.00 och onsdagar klockan 08.00 – 10.00 fram till onsdagen den 14 juni. Därefter har vi semestertider med

” Får vi ansökan och alla ritningar via e-tjänsten underlättar det kommunens arbete såpass mycket att avgiften kunde sänkas ” ta system och bestämde oss för att prova. Nu vet vi att vi verkligen har ett bra system som fungerar. Man går helt enkelt in på kommu-

lägre bemanning och börjar med Öppet Hus 14 augusti igen. Då är alla välkomna till oss, avslutar Peter.

GRÅBO FÖRETAGSPARK

Ring eller maila för mer information. hans@graboholm.se 0705-541598

INFLYTTNING PÅBÖRJAD Nya effektiva, solvärmda lokaler i Gråbo företagspark Bostadsrättform där du köper och äger din egen företagslokal men samverkar med de andra i föreningen kring skötsel och underhåll. (Även möjlighet att hyra.)

250m2 solpaneler ger energin till all uppvärmning och varmvatten (nollenergi) och är inkluderade Modulstorlek 200m2 (varav 50m2 på entresolplan) Skyltläge längs rv 190 vid infarten till Gråbo Två av modulerna är utrustade med separata oljeavskiljare

Visning av lokalerna i etapp 1 Lekstorps Industriväg 13, gråbo

Tisdag 30/5 kl. 14-17 Onsdag 31/5 kl. 14-17 Möjlighet att teckna sig för etapp 2, prel. byggstart kvartal 1 2018

18

FÖRETAGARNA I LERUM EN VIKTIG DEL AV NÄRINGSLIVET Många företag har valt att vara medlem i en företagarförening och det finns ett flertal att välja på i kommunen. Vi tog oss en pratstund med Håkan Boqvist, ordförande i Företagarna och vd för Cardkeep AB, om Lerums näringsliv och verksamheten hos Företagarna.

I augusti blir det miljödiplomeringskurs i Lerum. Det är SmåföretagsAkademin som anordnar kursen. Den blir som vanligt en härproducerad kurs och lokal kompetens används för att leda kursen. Denna gången är det konsulten Ann-Katrin Boldyn som leder kursen. Hon har bland annat

Vad anser du vara er främsta uppgift som förening?

– Man skall vara medlem för möjligheten träffa andra företagare och nätverka, lära sig saker på utbildningar och föreläsningar. Företagarna erbjuder dessutom juridisk rådgivning, samt kan tillhandahålla försäkringar för företagaren. Vi försöker även påverka beslutsfattare att hjälpa till att skapa ett bättre företagsklimat.

– Att skapa möjligheter till nätverkande mellan företagare, försöka medverka till att kommunen är en bra kommun driva företag i samt att hjälpa till att utbilda företagarna, så de kan göra bättre affärer.

– Lerum har väldigt många små företag och ganska få större arbetsplatser. Vi behöver attrahera fler potentiella arbetsgivare till Lerum, samtidigt som de små företagen skall kunna växa och utvecklas.

erfarenhet från arbete med miljöfrågor på ICA. Det var några år sedan en sådan här kurs genomfördes i Lerum och därför tror arrangörerna Lerums kommun, FFLK, Företagarna, NyföretagarCentrum och Studieförbundet Vuxenskolan att det kan vara läge igen nu.

NÄÄS & CO SATSAR FRAMÅT

Varför är det viktigt för företagare att vara medlem i en förening?

Hur tycker du att näringslivet i kommunen ser ut idag?

NYSATSNING PÅ MILJÖDIPLOMERING

Är det någon nytt och spännande på gång hos er under året?

– Vi har utökat vår styrelse och kommer försöka skapa fler bra events, där företagare kan mötas. Vi går snart in i en ny valrörelse, så vi kommer vilja skapa möten mellan politiker och våra medlemmar för att kunna höra politikernas tankar kring företagande.

Med flera starka aktörer, som Nääs Slott, Öijared, Nääs Fabriker, Floda Business Improvement District och Norsesundsgruppen som samverkar, satsar nu Nääs & Co starkt framåt. Efter att en gemensam bussresa gjordes i kompetensutvecklande syfte för ett par veckor sedan har relationerna stärkts ytterligare mellan de olika besöksnäringarna. En gemensam tidning kom också ut nyligen och i

helgen kördes gemensamma elbåtsturer mellan Floda och Nääs Fabriker via Nääs Slott.

– Vi satsar nu vidare på att paketera Sävelångenbygden tillsammans, säger Johan Eklund som är ordförande i Nääs & Co. Avsikten är att vi skall ta fram broschyrer, kartor och skyltar. Vi vill också förbättra den digitala marknadsföringen av destinationsområdet.

Vi utvecklar service och handel i Floda!

Floda BID www.floda.se

19

FÖRETAGARFÖRENINGAR I LERUMS KOMMUN QREATIVA – NÄTVERK FÖR KVINNLIGT FÖRETAGANDE Qreativa är ett kvinnligt nätverk som bildades den 5/10-2006 av Margareta Wilhelmsson och Jaana Kollberg.

Initiativtagarna hade länge sökt diverse passande nätverk och gärna med lokal anknytning som varken var för dyrt eller geografiskt felbeläget. Till en början hade vi arbetsnamnet ”Företagsamma kvinnor i Lerums kommun” men vi ville gemensamt med våra nätverkande kvinnor finna något annat passande namn som inte låste oss vid enbart Lerums kommun, för ett nätverk skall ju alltid ha syftet att växa. En av våra nätverksmedlemmar vid namn Christina Ström knäckte till slut namnförslaget genom att föreslå ”Qreativa”.

Målgruppen: Det skall vara attraktivt för såväl små som stora kvinnoledda företag.

Medlemsavgiften klubbades på vårt konstituerande möte till 250:-/år detta så att inte de minsta företagen vänder i dörren p g a att medlemsavgiften i nätverket är för hög.

Observera att vårt nätverk Qreativa är såväl branschöverskridande som politiskt och religiöst obundet.

KONTAKT: Jaana Kollberg,

jaana.kollberg@tele2.se Tel: 0705-94 18 74 www.qreativa.org

FFLK Företagsföreningen i Lerums kommun är ett nätverk för alla företag verksamma i kommunen. I dag är vi ca 350 st medlemmar. Vi verkar för att aktivt utveckla näringslivet på hemmaplan.

Som medlem är du en del i och kan dra nytta av ett stort och brett nätverk – fullt av kunskap, kompetens och affärsmöjligheter. Medlemskap i FFLK kostar 100 kr i medlemsavgift + 620 kr + moms i serviceavgift /år.

Föreningens uppgift är: · Förena, förstärka och inspirera näringslivet i kommunen. · Utveckla nätverket och verka för gemensamma intressen i Lerums näringsliv. · Bidra med kontakt till kommunledningen.

FFLK har regelbundna möten med kommunen och bevakar att medlemmarnas frågor och ärenden hanteras på ett smidigt sätt. Vi tar gärna emot synpunkter från medlemmarna om ni har förslag till förbättringar kring hur kommunen arbetar med företagsfrågor.

Föreningen startades 1981 och har sedan dess varit en viktig drivkraft i Lerums näringsliv.

KONTAKT: Sven Karlsson,

info@fflk.se Tel: 0739-80 08 88 www.fflk.se

Lokalt verkar vi för att skapa ett starkt nätverk bland våra företagare.

Bli medlem du också!

KONTAKT: Håkan Boquist,

FLODA BID Sedan 2013 finns ett samverkansprojekt mellan Lerums kommun, fastighetsägarna och företagarna i Floda som kal�las Floda Business Improvement District (BID). Business Improvement District (BID) är en internationellt etablerad metod för samverkan mellan privat och offentlig sektor. Det finns ca 1500 BIDs spridda över alla världsdelar. Drivkraften är olika men gemensamt är målet att skapa trygga, vackra och attraktiva platser med bra handel och service.

BID-metoden har tillämpats framgångsrikt vid utveckling av stadsdelar och stadskärnor, men även i landsbygdstätorter, där parter från privat och offentlig sektor samverkar inom ett geografiskt definierat område.

I Floda samverkar man brett kring ett antal fokusområden som Rent & Snyggt, Tryggt & Säkert, Evenemang, Service och Handelsetablering. I Floda är förutom kommunen och de större fastighetsägarna ca sextio företag medlemmar i BIDen. Floda har på några år stärkt sitt varumärke med lokal handel, satsning på hållbar mat och har på kort tid förvandlats från platsen "där inget händer till platsen där det händer"genom intressanta nyetableringar och olika event. Floda BID har en partsammansatt styrgrupp med ledande representanter för Lerums kommun, fastighetsägarna och företagarrepresentanter. Det dagliga arbetet leds av en operativ grupp där Johan Eklund är verkställande tjänsteman.

KONTAKT: Ingemar Hjelm,

ingemar@flodabid.se Tel: 0705-27 50 27 www.floda.se

FÖRETAGARNA LERUM Välkommen till Företagarna Lerum – det aktiva företagarnätverket!

Företagarna skapar bättre förutsättningar för att starta, driva, utveckla och äga företag i Sverige. Vårt arbete är att verka för företagande, företagares rättigheter och bidra till ett klimat som gör det lätt och attraktivt att driva företag.

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation och vi representerar 70 000 företagare i landet. Våra medlemmar är företagare som äger sina egna företag eller som stöttar vårt arbete.

hakan.boquist@cardkeep.se Tel: 0302-68 06 00 / 0708-19 94 26 www.foretagarna.se/lerum

SMÅFÖRETAGSAKADEMIN I SmåföretagsAkademin samarbetar Lerums kommun, Studieförbundet Vuxenskolan, FFLK, NyföretagarCentrum och Företagarna, Lerum kring kompetensutveckling för kommunens företag.

Syftet är att anordna "härproducerade" och efterfrågebaserade kurser och föredrag på ett kostnadseffektivt sätt för Lerums näringsliv. I kursutbudet ingår korta kurser inom marknadsföring, ekonomi/bokföring, upphandling, miljö, arbetsrätt, entreprenadjuridik m fl ämnen. Särskilda branschkurser anordnas också som Kontrollansvar KA, Byggarbetsmiljöansvarig BAS mm.

NÄÄS & CO Målsättningen var att förvandla Floda och området kring sjön Sävelången från en passiv utpendlingsort till en attraktiv plats för boende och besökare. Under flera år har Nääs & Co initierat och drivit flera bolag och projekt med syfte att främja lokalsamhällets utveckling och besöksnäringen i området. Floda, som är porten till destinationsområdet, har förvandlats från en "sleeping beauty" med drygt 8 000 invånare till ett attraktivt centrum för service och handel men också till platsen "där det händer grejor".

Genom ökad samverkan mellan aktörerna i Sävelångenområdet stärks nu en tydlig profil för besökarna till området.

Här finns mycket att se och göra i alla delar runt Sävelången.

KONTAKT: Johan Eklund,

johan@sv.se Tel: 0705-339 117 Nääs & Co, c/o Floda Redovisningsbyrå, Garverivägen 15, 448 30 Floda

KONTAKT: SmåföretagsAkademin

c /o Studieförbundet Vuxenskolan Hedeforsvägen 58, 443 38 Lerum lerum@sv.se Tel: 0302-158 58

LERUMS CENTRUMFÖRENING. Föreningen bildades 1998 för att i samverkan utveckla handel och tjänstesektorn i Lerums centrum. Medlemmar i föreningen är köpmän, fastighetsägare, Lerums kommun, banker, restauranger och vissa andra service/tjänsteföretag.

Företagen finns spridda geografiskt från Hulan i väster till Hallsås i öster med koncentration kring Bagges Torg.

Medlemskap är frivilligt.

Förutom att deltaga i utvecklingen av centrum genom olika grupperingar bedriver föreningen också mycket internt arbete, tex utbildning, arrangemang och möten för medlemmarna. I slutet på 2015 så utvecklades Lerums centrumförening genom att sluta ett samarbetsavtal mellan Lerums kommun, Fastighetsägarna och näringsidkarna i Lerum.

Marianne Sörling anlitades som centrumutvecklare och en handlingsplan med 42 olika projekt beslutade att genomföras under 2016. Föreningen drivs av en styrelse. Ordförande är Pierre Gustafson, Sellmans Herrmode AB.

KONTAKT: Marianne Sörling

marianne@sorling.nu Tel: 0701-47 92 01 www.lerumscentrumforening.se

GRÅBO FÖRETAGARFÖRENING Föreningen startades för dryga sex år sedan av Hans Hellberg som initiativtagare och har ett cirka 20-tal medlemmar under sig. Utöver att representera Gråbos ungefär 300-400 registrerade företag i Näringslivsrådet, är ordförande Hellberg även ordförande i Medskapandegruppen där både politiker, tjänstemän och andra representanter från olika föreningar sitter med, som tillsammans med Gråbo Företagarförening arbetar för att utveckla Gråbo.

De är ofta aktiva i olika event och arrangemang tillsammans med andra företagarföreningar som till exempel FFLK och Företagarna, Sveriges Företagarorganisation eller Medskapandegruppen. De vill verka för att skapa mer engagemang bland företagarna, för att öka gemenskapen, kunskapsbyggandet men även nätverkandet dem emellan.

KONTAKT: Hans Hellberg

hans@gimgard.se Tel: 0705-54 15 98

20

Allt inom • Solceller • Värme • Energi • Kyla • Sanitet • Ventilation • Styr och Regler

Varmt välkommen med er förfrågan!

Inom energilösningar arbetar vi tillsammans med Rexel Energy Solutions.

0302-510 80

www.systemteknik.se