Händer vinter 2021

I LJUNGSKILE FÖRSAMLING svenskakyrkan.se/ljungskile

s on Julk

on ged a

l

L j u s m äs s a

er aR tm ed brödern

r Julg udstjänste

TEMA: RUM

VINTER 2021

Det fanns inte rum för dem...

Många människor, runt om i vårt land och vår värld, känner igen sig i orden från Lukasevangeliet. Det finns inte plats för mig. Det finns inte plats för oss. Det kan vara det fysiska rummet som människor har fått fly ifrån, vid översvämningar eller explosioner, eller som har raserats i jordbävning eller andra naturkatastrofer.

Det fysiska rummet som vi kallar hem, med väggar och tak som ger skydd i mörker och kyla. Att stå där utan hem, utan någonstans att vistas, delar många erfarenheter av under längre eller kortare perioder i livet.

Ibland öppnar kyrkan sina rum i akuta lägen, ibland är det många som visar gästvänlighet och ger rum åt fler i det egna hemmet.

Det kan också vara det sociala rummet, i upplevelser av att vara utanför, inte få vara med, inte ges plats i gemenskapen. Ensamheten ökar i vårt land, och med den ofta den psykiska ohälsan. Vi mår inte bra av att inte höra till. Vi är beroende av att ha ett sammanhang och en samhörighet att vara del av. Detta rum kan ha mer oklara väggar, kanske i form av fördomar eller outtalade regler, som stänger ute. Rummet kan också ha väggar av kärlek och delaktighet, ett rum med öppna dörrar, där fler får plats.

Det inre rummet finns också där. Det kan ge upplevelser av att inte ha rum för allt, inte orka med, inte kunna ge utrymme för det väsentliga i livet. Men, detta lilla rum tar emot oss med öppna armar, när helst vi vill besöka det. Det inre rummet finns alltid där hos oss,

HÄNDER

I LJUNGSKILE FÖRSAMLING

Tidskrift för Ljungskile församling.

HÄNDER skickas till alla boende i Ljungskile församling.

Utgiven av Ljungskile församling Vällebergsvägen 24, 459 30 Ljungskile Tel 0522-999 70 ljungskile.forsamling@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/ljungskile Redaktion: Karin Coxner, Ingrid Dillner, AnnaLena Lundström, Lars Abrahamsson, Lars-Magnus Olovson 22

var och en. Ett rum att finnas till i för reflektion, ett rum för hjärtats samtal med Gud. Det finns många rum att fundera vidare kring. I detta nummer av Händer vill vi lyfta fram några rum. Här finns tankar om kyrkans rum, skogens rum, om julens rum och om barnens och ungdomarnas nya rum.

Vad tycker du det är viktigt att ge rum åt? Vad önskar du att vi som församling skall ge utrymme för? Det skulle vara väldigt roligt om du ville dela med dig. Skriv gärna några rader, så kan vi mötas i samtal kring detta viktiga lilla ord; rum.

Det jag önskar mig mest av allt denna jul är att alla skall känna sig välkomna i kyrkans öppna rum, och där få känna gemenskap och delaktighet, få del av ett meningsfullt sammanhang och känna samhörighet med Kristi världsvida kyrka.

Låt julens budskap nu ta plats och fylla ditt inre rum med visshet om hur Guds kärleks ljus strålar med hopp och frid i varje hem och hus.

Det finns rum åt oss alla. Välkommen!

En fin adventstid och en riktigt GOD JUL! önskar Karin Coxner, kyrkoherde

Ansvarig utgivare: Karin Coxner Tryck: Risbergs Information & Media AB, Uddevalla 2021 Framsida: Resteröds kyrka Foto: Ingrid Dillner KONTAKTUPPGIFTER Karin Coxner, kyrkoherde, 0522-999 82 Magnus Nordström, komminister, 0522-339 53 Yngwe Svensson, komminister, 0522-999 84 Inger Nilsson, diakoniassistent, 0522-999 86 Göran Martinsson, fastigheter, 0522-999 73 Tommy Svantesson, förman kyrkogård, 0522-999 85 Ingrid Dillner, kommunikatör, 0522-999 87 Församlingsexpedition, 0522-999 70

JULBERÄTTELSEN

- om en ganska vanlig familj som blev ganska ovanlig

Mitt ibland alla dofter, smaker, melodier och traditioner, som ger oss julstämning, och mitt ibland alla våra förväntningar om ljus, gemenskap och värme i advents- och jultid, finns berättelsen om hur hantverkarsonen Jesus föds under enkla förhållanden i en utkant av Romarriket i vår tideräknings början.

Berättelsen har blivit viktig och central eftersom den handlar om att Gud blir människa. Något som är ganska märkvärdigt. Julberättelsen har blivit en del av berättelserna om Jesus. Den har blivit grunden för den kristna tron och teologin och gett miljarder människor genom tiderna, över hela världen, viktiga pusselbitar till formandet av sin Gudsbild och förståelsen av vem Gud är.

Julevangeliet är berättelsen om en ganska vanlig hantverkarfamilj i det Romerska rikets utkant som blev en ganska ovanlig familj i historiens centrum. Det fanns vid tiden för nedtecknandet av julberättelsen, precis som vid tiden för själva händelsen, en förväntan sedan århundraden på att en märkvärdig gudason skulle födas bland judarna och få en stor betydelse för världen och historiens sammanfattning.

Vad betyder det då för oss att Gud har varit människa en gång i historien och att det finns texter som beskriver lite om hur han var, hur han prioriterade och en del nedteckningar om vad han undervisade om?

För mig betyder det mycket. Att Gud blir människa handlar för mig om att det som händer hos oss i vår mänskliga och jordiska historia är viktigt och intressant för universums skapare. Det betyder också att Gud blir lite mer begriplig och att vi får lättare att förstå hur Gud är och vad Gud vill. I påskens berättelser blir det än mer tydligt vem Gud är och vad Gud vill. Nu under julen får vi ge luft åt glädjen att Gud vill ta del av vår verklighet och identifiera sig med oss.

Det finns ett uttryck som lyder; ”Döm inte någon annan förrän du gått en mil i hans mockasiner”.

Jesus kom till världen mitt i den mänskliga historien för att ta på sig våra mockasiner. Det är en fantastisk tanke när man låter den sjunka in. Därför tycker jag att skon, sandalen eller mockasinen borde ha en självklar plats bland våra julgransprydnader. Du kan också önska dina medmänniskor en god jul genom att inte döma dem innan du på riktigt försökt förstå dem eller som ordspråket säger, gått en mil i deras mockasiner.

God jul önskar Magnus Nordström

3

!

M U R A Y N

FÖR BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHETEN FAVO-FIKA!

När terminen startade upp efter sommaren kunde barn- och ungdomsgrupperna flytta in i helt nymålade och uppfräschade lokaler på andra våningen i Hemgården.

Där det tidigare varit fritids finns nu gott om plats för församlingens yngre medlemmar.

Några av dem som brukar komma, framför allt på tisdagskvällar då ungdomsgruppen samlas, delar här med sig av sina tankar om de nya lokalerna.

- Det är skönt att vi får ha vårt eget nu, säger Valentin. Vi vet att vi kan ha våra grejer här och att detta är vårt eget. Innan fick vi ju vara i Hemgården också, men där är ju så många olika människor och lokalerna ska passa alla.

- Ja, detta är den bästa soffan! säger Samuel, Oscar och Thyra med eftertryck. Det finns nämligen soffor i alla rum, men om man bara ska hänga är det här alla landar.

Konstigt nog får alla nästan alltid plats i samma soffa, trots att det finns flera.

Övervåningen består av flera rum för olika typer av aktiviteter. I anslutning till ett litet kök där det fixas fika vid samlingarna finns större bord där man kan äta, men också ha undervisning med konfirmandgrupperna. Det är bra att man kan sitta ordentligt när man ska skriva.

Tycker ledarna i alla fall. I hörnan finns en rejäl soffa också, för säkerhets skull. Just denna soffa är väldigt bekväm.

4

I det stora angränsande rummet är det mycket tom golvyta. På den stora runda mattan på golvet har Christina Lindgren sina babysamlingar dagtid.

På kvällarna finns det i stället plats för pingisbordet och lekar. Mattan blev en perfekt scen när ungdomsgruppen hade teaterimprovisation. I rummet finns även piano och ljudanläggning så att musiken får ta plats i verksamheten.

LJUNGSKILE-MOTIV!

N

SUP ER TÅ R GODA TOR !

Det finns även mindre rum för gruppövningar och samtal, brädspel eller gitarrövning.

Linnéa och Samuel gillar att spela och utmanar den här gången varandra med Monopol. Men det finns ett helt skåp med spel att välja på. Elias fastnade för gitarren den här kvällen.

En tårttävling för ett par veckor sedan resulterade i underbara bakverk.

Ungefär i halvlek slängde ledarna in ytterligare en bedömningspunkt – renast och snyggast arbetsbänk.

Härligt med egna ytor, men det ska ju gå att komma nästa dag också utan att fastna med strumpan i chokladsås.

Än så länge återstår en del inredning för att det ska kännas riktigt hemtrevligt.

Till exempel är väggarna tomma och därför var fotografering temat för en kväll. Efter en mopedtur runt samhället och bort till Kungsparken levererades några fantastiska motiv från Ljungskile.

Vi delar med oss här av Nathalies, Cissis, Oscars och Samuels bilder. De kommer att förstoras upp och ramas in för att sedan pryda väggarna.

Träffarna brukar avrundas med en andakt och då tänder vi ljus, sjunger några sånger och ber.

- Lite mer mysbelysning behövs också, konstaterar gänget när den enda stackars golvlampan i hörnet knappt räcker över bordskanten.

De nya rummen får helt enkelt fortsätta att utvecklas tillsammans med sina nya invånare!

5

Händer i december SJUNG IN ADVENT!

FÖRSTA ADVENT 28 NOVEMBER Ljungs kyrka 11.00 ADVENTSGUDSTJÄNST med KÖRKUL och körgrupp ur CANTASTORIA under ledning av Samauel Johansson Forshälla kyrka 16.00 SJUNG IN ADVENT tillsammans med PROJEKTKÖR under ledning av Samuel Johansson

NINE LESSONS MUSIKGUDSTJÄNST Kammarkören CANTASTORIA sjunger carols från Betlehem under ledning av Samuel Johansson.

Sön 12 dec 18.00 i Forshälla kyrka

JULVESPER

Bohus Hemvärnsbataljons musikkår under ledning av Marie Lundmarker.

Sön 5 dec 17.00 i Forshälla kyrka

RESTERÖDSMÄSSAN Mässa - musik - meditation

Sön 5 dec 16.00 i Resteröds kyrka

I samarbete med 6

JULKONSERT BRÖDERNA RONGEDAL och kören CALLUNA under ledning av Andreas Jansson.

Vi får lyssna till de klassiska julsångerna och några nya julsånger i arrangemang skrivna för bröderna Rongedal och kör.

Lör 18 dec 18.00 i Ljungs kyrka

Händer i december JULEN ÄR HÄR! SAMLING VID KRUBBAN

Kom och lyssna till den spännande julberättelsen!

Julafton 24 dec 11.00 i Forshälla kyrka

LJUSMÄSSA Mässa och luciatåg. PROJEKTKÖR med barn från Ljungskile församling Sön 12 dec 11.00 i Ljungs kyrka

JULBÖN

Julafton 24 dec 16.00 i Resteröds kyrka ”Stilla natt, heliga natt...”

JULNATTSMÄSSA

Julafton 24 dec 23.30 i Ljungs kyrka

En Välsignad Julhelg önskar Ljungskile församling!

TISDAGSGUDSTJÄNST MED SOPPLUNCH

”Var hälsad sköna morgonstund...”

JULOTTA 25 dec

8.00 i Resteröds kyrka 10.00 Högmässa i Grinneröds kyrka

Se alla gudstjänster, sid 8-9

i Forshälla kyrka Tisdagar 12.00 jämna veckor t o m 14 dec

SOPPLUNCH

i Hemgården, Ljungskile Torsdagar 12.00 ojämna veckor t o m 9 dec

TISDAGSMÄSSA

i Hemgården, Ljungskile Tisdagar 18.00 t o m 14 dec

MIDDAGSMÄSSA

Tis 7 december 12.00 i Resteröds kyrka Därefter glögg & pepparkakor i församlingshemmet 7

GUDSTJÄNSTER DECEMBER 28/11 FÖRSTA SÖNDAGEN I ADVENT

19/12 FJÄRDE SÖNDAGEN I ADVENT

Ljung 11.00

Forshälla 16.00

Ljung

TEMA: ETT NÅDENS ÅR

TIS 30/11

Adventsgudstjänst, Karin Coxner, Körkul och körgrupp ur Cantastoria medverkar, kyrkkaffe SJUNG IN ADVENT, Karin Coxner, projektkör under ledning av Samuel Johansson

Forshälla 12.00 Tisdagsgudstjänst med sopplunch,

Magnus Nordström Hemgården 18.00 Tisdagsmässa, Magnus Nordström

5/12 ANDRA SÖNDAGEN I ADVENT TEMA: GUDS RIKE ÄR NÄRA

Grinneröd 10.00 Högmässa, Lennart Johnsson, kyrkkaffe Ljung 11.00 Mässa, Magnus Nordström, kyrkkaffe Resteröd 16.00 Resterödsmässan, Magnus Nordström

TIS 7/12

Resteröd 12.00 Middagsmässa, Bengt Axelsson, glöggcafé i församlingshemmet Hemgården 18.00 Tisdagsmässa, Magnus Nordström

12/12 TREDJE SÖNDAGEN I ADVENT TEMA: BANA VÄG FÖR HERREN

TEMA: HERRENS MODER

11.00 Mässa, Magnus Nordström, kyrkkaffe

FRE 24/12 JULAFTON Forshälla Resteröd Ljung

11.00 Samling vid krubban, Magnus Nordström 16.00 Julbön, Magnus Nordström 23.30 Julnattsmässa, Karin Coxner

LÖR 25/12 JULDAGEN TEMA: JESU FÖDELSE

Resteröd 08.00 Julotta, Magnus Nordström Grinneröd 10.00 Högmässa, Magnus Nordström

26/12 ANNANDAG JUL TEMA: MARTYRERNA Ljung

11.00 Mässa, Bengt Axelsson

FRE 31/12 NYÅRSAFTON Ljung

17.00 Nyårsbön, Karin Coxner

LÖR 1/1 NYÅRSDAGEN TEMA: I JESU NAMN

Grinneröd 16.00 Högmässa, Magnus Nordström Resteröd 18.00 Nyårsdagsgudstjänst, Magnus Nordström

Ljung 11.00 Ljusmässa, Bengt Axelsson, luciatåg, kyrkfika Forshälla 18.00 Musikgudstjänst, ”Nine Lessons”

med kammarkören Cantastoria och

Samuel Johansson

2/1 SÖNDAG EFTER NYÅR

Forshälla 12.00 Tisdagsgudstjänst med sopplunch,

Magnus Nordström Hemgården 18.00 Tisdagsmässa, Magnus Nordström

TEMA: GUDS HÄRLIGHET I KRISTUS

TIS 14/12

LÖR 18/12

Ljung 18.00 JULKONSERT med bröderna RONGEDAL

och kören Calluna under ledning av

Andreas Jansson

8

TEMA: GUDS BARN Ljung

11.00 Mässa, Magnus Nordström

6/1 TRETTONDEDAG JUL

Ljung 11.00 Mässa, Karin Coxner, därefter STJÄRNFEST

i Hemgården, Ljungskile

- JANUARI 9/1 FÖRSTA SÖND E TRETTONDEDAGEN

23/1 TREDJE SÖND E TRETTONDEDAGEN

Ljung

Grinneröd 10.00 Högmässa, Lennart Johnsson, kyrkkaffe Ljung 11.00 Mässa, Bengt Axelsson, kyrkkaffe

TEMA: JESU DOP

11.00 Mässa, Bengt Axelsson, kyrkkaffe

16/1 ANDRA SÖND E TRETTONDEDAGEN TEMA: LIVETS KÄLLA Ljung

11.00 Mässa, Magnus Nordström, kyrkkaffe

TIS 18/1

Forshälla 12.00 Tisdagsgudstjänst med sopplunch,

Magnus Nordström Hemgården 18.00 Tisdagsmässa, Magnus Nordström

TEMA: JESUS SKAPAR TRO

TIS

Resteröd 12.00 Middagsmässa, Bengt Axelsson,

våffelcafé i församlingshemmet Hemgården 18.00 Tisdagsmässa, Magnus Nordström

30/1 FJÄRDE SÖND E TRETTONDEDAGEN TEMA: JESUS ÄR VÅRT HOPP Ljung

11.00 Mässa, Magnus Nordström, kyrkkaffe

JULINSAMLINGEN 2021

BRYT EN TRADITION

#BRYTENTRADITION

EN AV TRE FLICKOR UTSÄTTS FÖR VÅLD UNDER SITT LIV.

FLER ÄN 30.000 FLICKOR GIFTS BORT VARJE DAG.

FLER ÄN 10.000 FLICKOR KÖNSSTYMPAS VARJE DAG

:  /

Vi lever alla under samma himmel. Vi har samma rättigheter men verkligheten ser olika ut. Tillsammans kan vi stoppa tvångsäktenskap, könsstympning och våld mot flickor.

Tillsammans kan vi göra skillnad. Din gåva gör det möjligt!

SWISHA DIN GÅVA TILL 900 1223 PG 90 01 22-3

BG 900-1223

svenskakyrkan.se/act

9

Kyrkan är full av färger TEXT: LARS-MAGNUS OLOVSON

Välkommen till kyrkan nu i vintertiden, till en kyrka full av ljus och färger! Ett nytt kyrkoår börjar i och med advenststiden.

Kyrkoåret har fem olika färger, liturgiska färger, för att markera stämningslägen och olika perioder under kyrkoåret: vitt, violett, grönt, rött och svart. Under slutet av 1800-talet och framför allt i början av 1900-talet började man tillverka kyrkotextilier i olika färger.

I Ljungskile församlings kyrkor finns utsökta och vackra textilier. Textilier finns som altarbrun och antependium, (båda hänger på altare), predikstolskläde samt skrudar/ mässhakar och stolor som prästen har på sig vid gudstjänsten. Flertalet av textilierna är tillverkade av textilkonstnären Agda Österberg (1891-1987) vid hennes ateljé Tre Bäckar i Varnhem eller vid Libraria i Stockholm, där Agda Österberg verkade mellan 1924-33.

Det är i huvudsak de kyrkliga syföreningarna som genom sitt fina arbete kunnat köpa in textilierna och skänka dem till respektive kyrka.

Detalj från mässhake i Grinneröds kyrka 10

Röd mässhake i Ljungs kyrka

På första advent är färgen vit, andra till fjärde advent violett, julaftonskvällen och juldagen vit, annandag jul röd och därefter vit till och med trettonhelgen.

Sedan blir färgen grön.

VITT symboliserar glädje och renhet. Detta är känslor som lyfts fram i gudstjänsterna vid första advent, jul och tiden efter påsk.

VIOLETT/LILA symboliserar ånger, eftertanke och känslan av förberedelse. Denna färg används därför andra och tredje advent, i väntan på jul samt under fastan, i väntan på påsk.

RÖTT symboliserar blod, kamp, Den helige Anden och martyrskap samt påminner om apostlarna.

GRÖNT är den vanligaste färgen i kyrkan och symboliserar liv, växande, hopp och fördjupning. Tiden efter trettondedag jul och under trefaldighetstiden (sommar och höst) är färgen i kyrkan grön.

Textilierna och färgerna samt antalet ljus på altaret samspelar med orden och texterna samt med sången och musiken i gudstjänsterna för att skapa ett rummets skönhet under gudstjänsten.

Lila mässhake i Forshälla kyrka

Grön mässhake i Ljungs kyrka

Guds sjurummare

TEXT: LARS ABRAHAMSSON

Våra kyrkor har uppförts i olika tider och utifrån olika förutsättningar. Den första i Sverige omtalade kyrkobyggnaden är den kyrka som Heriger på 830-talet enligt "Vita Ansgarii" lät uppföra på sin gård i Mälardalen.

I kyrkorummen har vi firat gudstjänst, sjungit och bett, men också upplevt stark glädje eller stor sorg. Genom åren har användningen av kyrkorummen och förväntningarna på dessa förändrats i takt med nya behov.

Av Svenska kyrkans runt 3400 kyrkobyggnader, har majoriteten ungefär samma form.

Många kyrkor har torn (1). Tornet gör att kyrkan syns på långt håll. Det vad dock inte orsaken till att de byggdes. Tornen var från början ett försvarsverk, där byborna kunde ta skydd inom de tjocka murarna i ofredens tid.

Snare fick de bära upp kyrkklockorna så att klangen skall höras vida omkring.

Vapenhus (2) kallas förrummet i en kyrka. Föreställningen att beväpnade kyrkobesökare skulle lämna sitt vapen i vapenhuset innan de deltog i mäs�san, har modern forskning i stort sett förkastat. I stället menar man att det är fråga om en sorts vaktlokal, och att bybefolkningens krigsvapen eventuellt förvarades där.

I Norden är nästan alla vapenhus tillbyggda under senmedeltiden utanpå sydportalen i långhusets västra ände.

Vid den tiden bar allmogen inte vapen längre, utan de byggdes av andra skäl, till exempel för att personer som inte fick vara i kyrkan kunde vara under tak tills de fick komma in, till exempel nyförlösta kvinnor och deras ännu odöpta barn.

Långhuset (3) är den del där församlingen sitter. Fram till reformationen saknades bänkar och församlingen fick stå under gudstjänsten.

Riktningen går oftast från väster till öster (förutom Ljungs kyrka som går från söder till norr) där solen går upp.

Solen har varit en symbol för Gud och Kristi uppståndelse och tanken är att kyrkan är vänd mot Gud. Koret (12) (körrummet eller sångrummet) finns längst fram i långhuset och här skulle traditionellt kören vara placerad. Koret är ofta skilt från långhuset med en triumfbåge där ett triumfkrucifix kan hänga (Ljungs kyrka).

De romanska kyrkorna i Sverige har allra längst fram i öster en cirkulär utbyggnad kallad absid (15) där altaret är placerat, och där prästen kunde förrätta mässan. Altaret i gamla medeltidskyrkor, som Ljungs gamla kyrka, var alltid gjorda av sten. I Ljungs gamla stenaltare finns små hålrum som skulle ”ladda” altaret med heliga reliker eller nattvardskärlen.

Efter reformationen förändrades kyrkorummet. Helgonbilder och extra altare togs bort och predikstolar infördes för det talade ordet.

Under senare delen av 1400-talet började orglar, världens största instrument, att göra intåg i kyrkorna och för att få plats byggdes speciella orgelläktare (8).

Under senare delen av medeltiden tillbyggdes en särskild byggnad, i regel invid korets norra sida, den så kal�lade sakristian (6), av latinets sacrista (kyrkotjänare), avsedd för prästens förberedelse inför gudstjänsten och förvaring av kyrkans dyrbarheter som kyrksilvret och textilier.

11

Kyrkan - en stor skogsförvaltare Svenska kyrkans tillgångar i skog och jord går under namnet Prästlönetillgångar, då de längre tillbaka i tiden kom till för att avlöna prästerskapet.

Prästlönetillgångarna ska, precis som andra tillgångar inom Svenska kyrkan, förvaltas på ett hållbart sätt. Det innebär att ekonomiska värden ska stå sida vid sida med ekologiska och sociala värden för en uthållig och ansvarsfull förvaltning; ”Att sätta av värdefulla naturtyper för kommande generationer, att vara markvärd för promenadleder och övriga uteaktiviteter, detta samtidigt som skötsel och ekonomi/avkastning fungerar och är god”.

12

Förvaltningen av prästlönetillgångarna styrs enligt svensk lag och i kyrkoordningen. Inom Göteborgs prästlönetillgångar bedrivs ett dubbelcertifierat, FSC och PEFC, skogsbruk.

Hälften av prästlönetillgångarnas överskott delas ut årligen till andelsägarna, pastorat och församlingar, och den andra hälften tillförs det nationella utjämningssystemet. Direktutdelningen för Ljungskile församling innebar för 2020 en intäkt om ca 100 000 kr.

Fastigheter som Prästlönetillgångarna förvaltar inom Ljungskile församlings geografi är idag: Forshälla 1:1 , Stenshult 1:8 och Vargefjället 1:1.

Lars-Olov Georgsson, stiftskogsvaktare Göteborgs stift

Foto: Ingrid Dillner

SKOGEN GER OSS RUM

Att förvalta ett ekosystem Här berättar Eva-Lotta Hultén om skogens olika rum, om naturnära skogsbruk och biologisk mångfald.

Ljungskilebon Eva-Lotta Hultén är journalist och författare, bl a till boken Skogspraktikan.

Att äga eller förvalta en skog är att ta Alla skogsägare som vill kan styra om ansvar för ett ekosystem. Inte bara träd sitt skogsbrukande från den skötsel av ryms där utan också buskar, ris, örter, plantor och småträd som dominerar mossor, lavar, insekter, svampar, fåglar plantageskogsbruket till att skörda av och däggdjur. skogens tillväxt i form av stora träd I skogen är vissa partier naturligt och låta resten stå kvar och bidra till blötare, andra torrare, vissa marker är skogsmiljön och mångfalden. näringsrika, andra näringsfattiga. Här Den som planerar avverkning lägger och var är det vindutsatt, andra träd körvägarna där marken tål tyngden av står nästan alltid i lä. Olika träd hanmaskinerna bra. Sedan markerar man terar detta olika bra. vilka stammar som ska Ingen har gett människan När skogen själv får fällas med sprayfärg. bestämma hamnar rätt rätt att förstöra livsförutMax 25 procent av sättningarna för andra arter. träd på rätt plats – och volymen i skogen tas Ett hållbart skogsbruk är träd som står på rätt ner. De träd som väljs plats blir friskare och dessutom bättre för oss ut ska normalt vara själva. växer bättre. bland de största, gärna Naturnära skogsbruk minst 45 centimeter innebär att man byter syn på vad det grova i brösthöjd, och ha kronor som är man gör: från att odla träd till att nått det översta skiktet. Själva avverkförvalta skogsekosystem. ningen kan ske med motorsåg eller Att bruka sin skog naturnära innemed skogsmaskiner. Att använda stora bär att man minimerar röjning och maskiner är inget problem – de är ofta markberedning och slutar kalhugga. lämpliga eftersom de klarar att hanteGifter och gödsling används inte och ra grova och höga träd. Däremot bör om man planterar är det med planman köra ut stammarna med en liten tor av lokalt ursprung, av för platsen maskin eftersom tunga lass är det som naturligt förekommande arter. Gran orsakar mest skador på marken. Att ska inte planteras på marker där det köra ut med häst är en god idé, men från början stått tall och ek eller bok. inte nödvändigt. Nästa avverkning Toppar och grenar lämnas kvar som ny sker normalt efter 15-25 år, när skogen näring. hunnit växa till i volym igen.

Tumregeln för det naturnära skogsbruket lyder: minimera skötselinsatAtt värna biologisk mångfald och naserna och låt skogen göra merparten turlig variation i skogen är ett ändamål av arbetet på egen hand. Det ger mer i sig – ingen har gett oss människor stabila miljöer som bättre står emot rätt att förstöra livsförutsättningarstorm, brand, torka, insekts- och na för andra arter. Men det är också svampangrepp. Där finns också ofta viktiga sätt att skydda oss människor skadedjurens fiender på plats. Skogen och de ekonomiska värdena i skogen. blir både mer ekologiskt och mer eko- Det finns till sist varken pengar att nomiskt tålig. Skogskänslan bevaras, tjäna eller liv att leva på jorden om vi vilket gynnar rekreation och skönhets- fortsätter utarma vår natur.

13 värden.

id t s p p a l r i julk

Gåvo

Jag hör till dem som blir glad för platta paket och som gärna slår in goda böcker i presentpapper till mina nära och kära.

I år som så många andra år kan du slå in en rykande färsk bok från någon av våra Ljungskileförfattare. På bordet i mitt vardagsrum ligger två böcker från årets utgivning som följt mig under hösten och som kanske kan hamna inslagna under några granar här i Ljungskile och även på andra håll.

Den ena är Boken om Lyckorna av Inger Dejke, som ingående och väldokumenterat sätter ord på vad de bergsluttningar vid havet i södra Ljungskile som vi kallar Lyckorna är genom att med ord och bilder berätta om Lyckornas historia.

Den andra boken är Förundran, natur som ger livslust av Stefan Edman och Tore Hagman, som med texter och bilder just vill väcka nyfikenhet och glädje över alla dessa naturens invånare och alla naturens sköna uttryck som finns i vår närhet och som skapar just förundran när vi stannar upp och låter oss fascineras.

Här har Lars-Magnus Olovson samlat bilder, historier och kunskap om kyrkklockor i våra kyrkor, men också om betydelsen de haft genom vår historia.

Tillslut vill jag också påminna om att Svenska akademins enda ledamot från Ljungskile kommit ut med en bok i år, som handlar om en avstängd universitetslärare som försöker förstå sig på livet utifrån nya förutsättningar. Boken heter Den svarta månens år och författaren är Ellen Mattson.

Magnus Nordström

Inför julen vill jag också påminna om Ljungskile församlings lilla skrift om Kyrkklockor från förra julen som fortfarande finns att köpa i våra kyrkor.

VARMT TACK TILL ER ALLA!

NYTTÅRSFORUM Nyttårsforum är ett årligt återkommande arrangemang på Ljungskile folkhögskola. Här ges utrymmen för möten och samtal om de stora livsfrågorna, med inbjudna talare, samtal i smågrupper, filmvisning, konst, musik samt utrymme för kontemplation.

Program: “Ordning, mening, livsberusning”

Haris Agic – fil.dr i antropologi, TEDx-talare, utvecklingsledare, artist och kulturentreprenör “Existentiell hälsa” Anna Cabak Rédei – leg. psykoterapeut och docent i kognitiv semiotik “Tacos, tvättstuga och tack för senast om svenska traditioner och vanor” Mattias Axelsson – traditionsexpert, programledare och gymnasielärare 14

Konstnären Birgitta Esborn Hermansson medverkar med en utställning på temat “I lust och nöd”.

Filmen “Her” (S.Jonze, 2013) visas som en del av Nyttårsforum 2022.

Detaljerat program kommer att finnas vid kursstarten. Anmälan.

Mån-tis 24-25 januari på Ljungskile folkhögskola.

Arrangörer: Ljungskile folkhögskola tillsammans med Sensus studieförbund Västra Götalandsregionen, Sankt Lukas Göteborg samt Svenska kyrkan Ljungskile församling.

som kom och krattade höstlöv på Ljungs kyrkogård!

Härliga samtal blev det också kring den värmande grillen!

KAN KYRKBUSSEN BÖRJA RULLA IGEN? Vi söker dig som vill köra bussen till gudstjänst några söndagar framöver.

Vi söker också dig som vill åka med i kyrkbussen!

Anmäl ditt intresse till Ljungskile församling: ljungskile.forsamling@svenskakyrkan.se, 0522-999 70

VÅRSTARTER SÅNG & RYTMIK - start v 3 VUXENBARNGRUPPEN (barn 0-5 år) Mån 10.00-12.00 i Hemgården, Ljungskile BABYRYTMIK (barn 0-8 mån) Tis 10.00-12.00 i Hemgården, Ljungskile (anmälan till christina.lindgren@svenskakyrkan.se) BABYRYTMIK (barn 9-18 mån) Tor 10.00-12.00 i Hemgården, Ljungskile (anmälan till christina.lindgren@svenskakyrkan.se)

BARNKÖRER - start v 3 KÖRKUL (åk 0-2) Ons 15.00-17.00 i Hemgården, Ljungskile Ledare: Christina Lindgren KÖR (åk 3-6) Torsdagar 15.00-16.30 i Hemgården, Ljungskile Ledare: Samuel Johansson

BIMUSIKAL! Vill du vara med i en musikal?

Repetitionerna startar i januari.

Bimusikalen har premiär lör 14 maj 2022.

För info och anmälan: Samuel Johansson, musikalisk ledare, 070-392 44 22,

samuel.johansson2@svenskakyrkan.se

UNGA

UNGDOMSGRUPP (start v 2) Tis 18.00-20.30 i Hemgården, Ljungskile - för dig som är tonåring, ung ledare eller konfirmand!

Info: Magnus Nordström, 070-339 99 53, magnus.nordstrom@svenskakyrkan.se UNGDOMSKÖR (start v 3) Torsdagar 17.30 i Hemgården, Ljungskile. Info: andreas.jansson@svenskakyrkan.se 076-877 42 67 VILL DU SJUNGA ELLER SPELA I KYRKAN? Info: samuel.johansson2@svenskakyrkan.se, 070-392 44 22 eller andreas.jansson@svenskakyrkan.se, 076-877 42 67

MÖTSPLATSER I VARDAGEN - start v 3 SOPPLUNCH Torsdagar 12.00 ojämna veckor i Hemgården, Ljungskile TISDAGSGUDSTJÄNST MED SOPPA Tisdagar 12.00 jämna veckor i Forshälla kyrka (start v 4) TISDAGSMÄSSA I HEMGÅRDEN Tisdagar 18.00 i Hemgården, Ljungskile MIDDAGSMÄSSA & VÅFFELCAFÉ Tis 25 jan 12.00 (en gång/mån) i Resteröds kyrka och församlingshem

VUXENKÖRER - start v 3 CALLUNA (blandad repertoar) Tor 19.00-21.00 i Hemgården, Ljungskile. Info: andreas.jansson@svenskakyrkan.se 076-877 42 67

CANTASTORIA (klassisk repertoar) Mån 19.00-21.00 i Hemgården, Ljungskile. Info/provsjungning: samuel.johansson2@svenskakyrkan.se, 070-392 44 22 SÅNG PÅ GÅNG (allsångsgrupp) Tisdagar 10.30-11.30 i Hemgården, Ljungskile (start 25 jan) FORSHÄLLA SÅNGKÖR blir nu Projektkör Forshälla, som sjunger i Forshälla kyrka i samband med större helger eller projekt såsom t ex Sjung in advent.

Mer information om verksamheter och gudstjänster hittar du på vår hemsida: svenskakyrkan.se/ljungskile

15

STJÄRNFEST! Välkomna till församlingsfest för alla åldrar!

TRETTONDEDAG JUL torsdag 6 januari 11.00 Vi firar först en gemensam mässa i Ljungs kyrka.

Därefter träffas vi i Hemgården, Ljungskile, där vi äter en härlig lunch tillsammans.

Alla är hjärtligt välkomna!

Karin Coxner, kyrkoherde

VA

ENMÄRK

M NEN Ä RK

E

E T

S

N VA

T

S

Vi ser gärna att du anmäler dig på vår hemsida, svenskakyrkan.se/ljungskile, eller till expeditionen, 0522-999 70

Miljömärkt trycksak 3041 0589 Miljömärkt trycksak 3041 0589

www.svenskakyrkan.se/ljungskile www.svenskakyrkan.se/ljungskile