En tidning om tro, hopp och kärlek i livets alla skeden från Svenska kyrkan i Ljungby, Ljungby Maria, Angelstad, Annerstad, Torpa, Lidhult, Odensjö och Vrå församlingar
TEMA
JUL, TRO OCH TRADITION
JULENS TRO OCH TRADITIONER
Varifrån kommer våra traditioner?
KYRKOVAL 2025
Vill du engagera dig i valet?
KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN
BLICKAR MOT 2025
Vad finns det för planer för kyrkogårdarna?
”Om man är rädd för att dö så ska man nog helst inte födas.”
Tänk, det är denna sanning som julen handlar om. Den är julens djupaste hemlighet.
Gud är inte rädd för döden. Vi kan vara det. Men inte Gud. Därför låter han sig födas i ett stall i Betlehem.
Gud är inte rädd för döden. Det blir tydligt för alla när Jesus föds och redan som spädbarn går in i kampen med
”Om
vårt mänskliga liv, och han väljer att gå i närkamp med döden på Golgata kors.
Jesus är inte ett offer för olyckliga omständigheter. Vare sig vid sin födelse i ett fattigt stall eller vid sitt plågsamma lidande och sin död på ett kors. I julens händelser blir det tydligt att Gud själv väljer dessa omständigheter, för att han har nåt att säga med det. Gud är inte passiv vare sig när Jesus föds eller dör. Jesus, Guds Son är mycket aktiv.
man är rädd för
att dö ska man nog helst inte födas”
Detta visdomsord fick jag höra från en grubblande 6-åring för en tid sedan. Ja, så är det ju: ur barns munnar får man ibland höra djupa sanningar om livet och döden, som vi vuxna inte kunnat formulera på sådant enkelt och samtidigt mycket djupsinnigt sätt.
döden, om herraväldet över världen. Vår värld, som blivit så märkt av döden, helt tvärtemot Guds vilja.
Genom att Jesus, Guds Son, föds där i stallet tar Gud på sig människans livsvillkor helt och fullt. Han går in i det mänskliga liv vi lever, där vi alla vet att vi en gång ska möta just döden.
”Om man är rädd för att dö så ska man nog helst inte födas.”
Men Herren Gud låter sig födas av jungfrun Maria. Trots att Gud bara tycks ha allt att förlora på det. Avstå allsmäktighet. Gå in under hårda livsvillkor. Veta att man en gång ska dö.
Vi kunde inte välja att vi skulle födas, inte var det skulle ske, i vilken tidsperiod, i vilket land eller kultur, eller i vilka ekonomiska förutsättningar. Vi är på så många sätt offer för omständigheter vi inte själva kan påverka. Men Gud själv kan det, och han väljer stallet, fattigdomen och värnlösheten i Betlehem, han väljer
”Om man är rädd för att dö så ska man nog helst inte födas.”
Gud är inte rädd för att dö. Det är därför Jesus föds. Gud agerar för vår skull, och låter sig födas. Identifierar sig med de allra fattigaste. Identifierar sig med de mest utsatta. Skapar ett hopp för livet, skapar ett ljus, mitt i dödens till synes ogenomträngliga mörker. Det är det hopp världen behöver nu, i en mörk tid. Det är ett hopp för dig och mig att leva på: Vi inte på väg mot ett evigt mörker och evig död. Nej, vi är på väg mot ljuset, livet, mot Gud själv.
Hur svart mörkret än är kan det inte övervinna ljuset, Jesus Kristus. Med önskan om en välsignad advent och en god jul!
Advent och jul är självklara helger i vårt samhälle. Men varför firar vi advent och jul – egentligen?
Och varifrån kommer traditionerna, med adventsstjärna, julgran, tomte och klappar?
ANGELSTAD
Julens tro och traditioner
Advent betyder ankomst och under advent förbereder vi oss för att ta emot Jesus. Det är just känslan av förväntan och förberedelse som ger adventsveckorna deras särskilda stämning i både hem och kyrka. Till första söndagen i advent tänder vi stjärnor i våra fönster som får påminna oss om stjärnan som lyste över Betlehem, där Jesus föddes. En tradition som egentligen skulle höra hemma på trettondedag jul, med stjärnan som ledde de tre vise männen till Jesusbarnet. Men nu får stjärnan ledsaga oss genom adventstiden, men till samma mål. Numera sätter vi också fram den sjuarmade ljusstaken, men som förr inte sattes fram förrän till julafton och det finns nog några som fortfarande håller hårt på det.
JULAFTON 24 DECEMBER
I Sverige börjar vi julfirandet redan på julafton till skillnad mot många andra länder som firar den tjugofemte december. I Angelstad kyrka har det nästan blivit tradition med kyrkvärdsledd julbön klockan 11.00 på julafton och då får barnen som kommer till kyrkan hjälpa till att färdigställa julkrubban. Det brukar bli sång av barn från Torsdagskul och kyrkokören. Det känns som en riktig hemvändardag då många står kvar på kyrkbacken och pratar efteråt, man har kanske inte träffats sen förra året. Det är även midnattsmässa klockan 23.00 och det är så fint och högtidligt med alla ljusen som lyser upp kyrkan. Vid båda dessa tillfällen får vi lyssna på julevangeliet och sjunga några av de välkända julpsalmerna.
JULKLAPPAR OCH JULTOMTEN
Vi hör i bibeln talas om de tre vise männen som kom med gåvor till Jesusbarnet. Det var österländska stjärntydare som följde stjärnan, som ledde dem till Betlehem och där fann de Jesusbarnet och de gav honom gåvor – guld, rökelse och myrra. Vår sed med julklappar kan ha sitt ursprung i de vise männens gåvor till Jesus. Jultomten i Sverige tros vara en blandning av den gamla gårdstomten och en ärkebiskop som levde i slutet av 200-talet och som var känd för sin givmildhet. Efter sin död helgonförklarades han och blev känd som Sankt Nikolaus.
FORTSÄTTNING NÄSTA SIDA
Traditionernas betydelse
FORTSÄTTNING FRÅN SID 3
GRANAR SKYDDADE MOT FARLIGHETER
Långt innan det blev vanligt med julgranar inomhus i Sverige ställde många granar vid ytterdörren. Granarna var kvistade och hade bara en granruska kvar i toppen. Granarna var ett tecken på julfrid, men man trodde också att de gav ett skydd mot farliga makter. Numer tänker vi nog inte så mycket på det, utan vi sätter upp granar utomhus för att lysa upp i vintermörkret.
TRADITIONER HAR OLIKA BETYDELSE
Många av julens traditioner har med kristen tro att göra, men inte alla.
Vi har ställt en fråga till några personer: ”Vad är viktigast för dig med julen”?
Det blev många olika svar men de flesta nämnde, gemenskap med familj och vänner, julens sånger och psalmer, julevangeliet, julbönen, julottan, granen, enris, ljusen, doft av hyacinter och apelsiner. Några nämnde också TV-programmen ”Sagan om Karl Bertil Jonssons julafton” och ”Kan du vissla Johanna”. Svaret från några barn var att få fira med familjen, det svaret överraskade faktiskt oss eftersom vi trodde det skulle vara julklappar som var det som barnen mest såg fram emot.
Julen beskrivs ofta som idyllisk som i sagorna och som på alla vackra julkort med mat, glittrande ljus, snö, tomte och gemenskap. Men långt ifrån alla får fira en sådan jul, utan många upplever ensamhet, utanförskap och ångest.
Så låt oss inte glömma dem, utan ring det där telefonsamtalet som du hade tänkt eller bjud in någon till ditt bord.
JULETID – JULEFRID
I oroliga tider får traditionerna kanske en viktigare roll än annars. De står för det oföränderliga i en värld som snabbt förändras, även om traditioner också förändras med tiden. Det känns tryggt med det vi känner igen och är vana vid. Mörker och kyla gör också att vi vill ha det ombonat och trevligt i våra hem. Låt oss inte glömma målet att Jesus har kommit till vår jord!
Välkommen att ta del av advents- och julfirandet som erbjuds i vår vackra kyrka!
GUNNEL ANDERSSON OCH
MARIA HEDLUND ANGELSTAD FÖRSAMLING
Julens viktigaste
Mattias Fjellander, Präst
Jag vill inte vara utan gudstjänster vid jul. Med ansvar för tre församlingar blev det fler gudstjänster än jag för egen del behövde, och ja, det blev mindre tid hemma med familjen på det sättet, men familjen är viktig vid jul. Jag tänker på min egen familj, men också på den heliga familjen. Jag vill till stallet gå. Där vilar han, som inte kom för att ge oss juslstämning. Han kom för att dela våra villkor – och förvandla dem!
Lucias ljus behövs
Ljuset och hoppet sprids via dem som leder sina medmänniskor genom mörkret, utan själviska avsikter. Inom Act Svenska kyrkans arbete på världens mest konfliktdrabbade platser finns ljuset närvarande via människors mod att stå upp för mänskliga rättigheter och via människors genuina omsorg om varandra. I advent och juletid firar vi ljuset. Vi firar Jesusbarnet som föds och vi uppmärksammar även människor som genom historien spridit ljuset. Så som den legendariska flickan Lucia, som valde ett liv med Jesus och använde sin hemgift till att hjälpa människor i nöd.
Kanske har vårt luciafirande aldrig varit så välbehövligt som nu. Vi får vägledas genom mörkret med tröst i de välbekanta sångerna, de höga stjärnstrutarna och de brinnande ljusen. Lucia kommer med hälsning om julefrid. Med hälsning om fred på vår jord.
SUSANNA OLIVIN
PROJEKTLEDARE FÖR
ACT SVENSKA KYRKANS JULINSAMLING
Vi lever alla under samma himmel men verkligheten ser olika ut. I natt vaknar miljontals människor till ljudet av krig och konflikt.
Just nu pågår omkring 200 väpnade konflikter i världen. En fjärdedel av jordens befolkning lever i konfliktdrabbade områden.
Som världsvid kyrka och internationell biståndsaktör har Act Svenska kyrkan unika möjligheter att skapa förändring. Tillsammans med lokala kyrkor, organisationer och människorättsförsvarare agerar vi för fred.
Julinsamlingen pågår mellan första advent och trettondedag jul. Sprid ljus i mörkret! Swisha din gåva till 900 1223. Foto: Fredrik Bengtsson/IKON
Den andliga advents- och julmusiken är viktig. Vi sätter också gemenskapen högt.
Jag tycker att adventstiden är väldigt fin men julpyntar gör jag dagen före julafton. Familjen och julbönen vill jag inte vara utan.
Margaretha Andersson, Salevara
Claes och Margareta
Axelsson, Kärringe
Varför är kyrkovalet viktigt?
Nästa år är det dags för kyrkoval. Valnämndens uppdrag är att ansvara för valets genomförande och att informera om kyrkovalet.
Svenska kyrkan är Sveriges största folkrörelse med mer än 5 miljoner medlemmar i 1329 olika församlingar.
På ett personligt plan är Svenska kyrkan viktig för många människor i samband med dop, vigslar eller begravningar. Gudstjänster, musikgudstjänster, körsång och barnverksamhet ger glädje och meningsfullhet för väldigt många varje vecka. Svenska kyrkan är en erkänt stor kulturaktör.
Dessutom är Svenska kyrkan den största enskilda civilsamhällsaktören och samarbetar med myndigheter och organisationer för ett robust och socialt hållbart samhälle. Människor i utsatthet kan få stöd och hjälp. Det finns en lång erfarenhet av krisstöd och krishantering.
Under 150 år har Svenska kyrkan verkat i internationella humanitära
samarbeten. Idag är Act Svenska kyrkan delaktig i humanitärt arbete med kamp mot fattigdom, förtryck och orättvisor. Act finns på plats i katastrofområden på flera håll i världen.
Svenska kyrkan är, som en av landets största skogsförvaltare, högst delaktiga i ansvaret för klimatfrågor och omtanke om skapelsen.
Trots betydelsen av Svenska kyrkan på så många olika områden så har valdeltagandet i kyrkovalet traditionellt varit lågt. Mindre än 20 % av de röstberättigade brukar använda sin röst.
Temat för kyrkoval 2025 är ”Rösta för en ljusare framtid”. I en tid med oro, splittring och polarisering är Svenska kyrkan en vital kraft att räkna med. Allas lika värde baseras på tillit, demokrati och ansvar. Därför är din röst viktig!
Vill du engagera dig i arbetet med att arrangera kyrkovalet 2025? Du behövs!
Välkommen att ta kontakt via e-post: olsson.elisabeth@telia.com
VALNÄMNDEN VIA ELISABETH OLSSON
Julens viktigaste
Hampus Hasselroth, Ljungby
Eftersom jag ofta jobbar under julen blir det inte så mycket firande. Men tid med familjen sätter jag högt. Vad vi gör varierar lite från år till år. Uppesittarkvällen är trevlig.
Foto: Magnus Aronsson/IKON
Det är en förmån som jag med glädje fått del av de senaste elva åren. I Ljungby pastorats församlingsråd, kyrkoråd och kyrkofullmäktige finns ca 80 personer som använder lite av sin tid till att vara förtroendevald. Det innebär att ha påverkansmöjlighet och att tillsammans med kyrkoherden ansvara för Svenska kyrkans verksamhet här i vår bygd.
I Växjö stift är 5-6 personer av 10 medlemmar i Svenska kyrkan, så kallade kyrkotillhöriga.
Det är många människor i Ljungby pastorat, i de åtta församlingarna, som vi i kyrkofullmäktige, kyrkorådet och församlingsråden representerar. Vi har fått medlemmarnas förtroende att tillsammans med
”Att vara förtroendevald”
kyrkoherden ansvara för att församlingarnas grundläggande uppgifter blir utförda det vill säga att fira gudstjänst, bedriva undervisning, utöva diakoni och mission.
Det innebär att alla vi förtroendevalda tillsammans med de anställda i kyrkan såsom präster, musiker, vaktmästare med flera ser till att det enligt kyrkoordningen och domkapitlets riktlinjer firas gudstjänster och att verksamhet som till exempel diakoni, körer, konfirmationsläsning och annan barn-och ungdomsverksamhet bedrivs. Vi har också ett ansvar för att kyrkor och kyrkogårdar finns, är tillgängliga och att våra fastigheter är i gott skick.
Att genom deltagande i dessa forum göra Svenska kyrkan till en viktig del av samhället och en absolut möjlighet för varje person att besöka en kyrka för att delta i en gudstjänst eller för att få en egen stund är viktigt för mig och kanske för dig … Är du intresserad av att bli förtroendevald hör av dig till någon i din församling eller skriv ett mail till: Laila.siljedahl@svenskakyrkan.se
LAILA SILJEDAHL
ORDF I KYRKORÅDET OCH I ANNERSTADS FÖRSAMLINGSRÅD
Foto: Magnus Aronsson/IKON
Första söndagen i advent
1 december
Kl 09.30 Högmässa med söndagsskola i Mariakyrkan. Maria kyrkokör medverkar.
Kl 10.00 Gudstjänst i Angelstads kyrka. Kyrkokören medverkar. Kyrkkaffe i Sockenstugan med Linnéagruppen.
Kl 10.00 Gudstjänst med dop i Odensjö kyrka. LOV-kören medverkar.
Kl 11.00 Högmässa i Ljungby kyrka.
Mottagande av diakon, pedagog och kyrkvärd. Kyrkaffe i församlingshemmet.
Kl 14.00 Gudstjänst i Torpa kyrka.
Sång av Anne-Maja Hjalmarsson.
Kl 14.00 Gudstjänst i Vrå kyrka.
Kl 16.00 Gudstjänst i Lidhults kyrka.
Kl 17.00 Högmässa i Annerstads kyrka. Medverkan av Joakim Svensson: trumpet. Avtackning av komminister Mattias Fjellander.
Kl 18.00 Adventskonsert i Ljungby kyrka.
S:t Kristoffer kören och SPF Ljungby kör medverkar tillsammans med kvartetten från Ljungby blåsorkester.
Onsdag 4 december
Kl 14.00 Träffpunkt Maria i Mariakyrkan.
'Låt mig få tända ett ljus - Visor och lyrik' Bengt Johansson & Jan Åke Carlsson. Boksläpp med Jan-Åke – Mellan himmel och jord.
Andra söndagen i advent 8 december
Kl 09.30 Högmässa med söndagsskola i Mariakyrkan. Knytkalas efter mässan. Ta med en kall rätt du gör hemma och dela i gemenskap med församlingen.
Kl 11.00 Högmässa i Ljungby kyrka.
Kl 11.00 Högmässa i Angelstads kyrka.
Kl 14.00 Familjegudstjänst med krubba i Vrå kyrka.
Kl.14.00 Lucia för barnen i Odensjö församlingshem.
Kl 16.00 Gudstjänst i Odensjö kyrka.
Kl 17.00 Gudstjänst vid Eva Spångbergs bilder i Annerstads kyrka. Docent Christian Braw berättar: Förkunnare i trä.
Tisdag 10 december
Kl 14.00 Allsång på Kyrkogatan i Ljungby församlingshem.
Torsdag 12 december
Kl 15.00 Gemenskapskaffe i Lidhults församlingshem. Barnverksamhetens Lucia.
Lördag 14 december
Kl 18.00 Luciagudstjänst i Ljungby kyrka.
Lilla S:t Kristofferkören medverkar.
Gudstjänster i Juletid
Tredje söndagen i advent 15 december
Kl 09.30 Högmässa med söndagsskola i Mariakyrkan.
Fralla efter mässan.
Kl 11.00 Högmässa i Ljungby kyrka.
Kl 11.00 Familjegudstjänst med luciatåg i Annerstads kyrka.
Torsdagskul medverkar. Kyrkkaffe i kyrkskolan efter gudstjänsten.
Kl 14.00 Gudstjänst i Torpa kyrka.
Kl 16.00 Luciagudstjänst i Lidhults kyrka.
Medverkan av LOV-kören, barn- och ungdomskör.
Kl 17.00 Gudstjänst med Grötfest i Mariakyrkan.
Maria kyrkokör medverkar och Lucia med ungdomar.
Kl 17.00 Lovsångsmässa i Angelstads kyrka.
Fjärde söndagen i advent 22 december
Kl 09.30 Högmässa i Mariakyrkan.
Kl 11.00 Högmässa i Ljungby kyrka.
Kl 14.00 Högmässa i Torpa kyrka.
Kl 14.00 Högmässa i Vrå kyrkstuga.
Kl 16.00 Musik i juletid i Angelstads kyrka.
Kyrkokören medverkar.
Kl 16.00 Taizémässa i Odensjö kyrka.
Kl 19.00 Musik i juletid i Angelstads kyrka. Kyrkokören medverkar.
Julafton
Kl 10.00 Samling vid krubban i Mariakyrkan.
Kl 10.00 Julbön i Lidhults kyrka.
Kl 10.30 Julbön i Annerstads kyrka.
Sång av Ellinor Karlsson
Kl 11.00 Kyrkvärdsledd julbön i Angelstads kyrka.
Sångare ur kyrkokören medverkar.
Gudstjänster
Kl 12.00 Julbön i Torpa kyrka. Sång av Ellinor Karlsson.
Kl 17.00 Julbön i Ljungby kyrka.
S:t Kristoffer kören medverkar.
Kl 23.00 Julnattsmässa i Ljungby kyrka.
Kl 23.00 Julnattsmässa i Mariakyrkan.
Gospelkören medverkar.
Kl 23.00 Julnattsmässa i Angelstads kyrka. Solosång av Anne-Maja Hjalmarsson.
Kl 23.00 Julnattsmässa i Odensjö kyrka.
Juldagen
Kl 06.00 Julotta i Torpa kyrka.
Kl 07.00 Julotta i Ljungby kyrka.
Medverkan av Karin Solén Skog på flöjt.
Kl 07.00 Julotta i Lidhults kyrka.
Kl 07.30 Julotta i Annerstads kyrka.
Kl 09.30 Högmässa i Mariakyrkan.
Medverkan av Karin Solén Skog på flöjt.
Annandag jul
Kl 11.00 Högmässa i Ljungby kyrka.
Kl 11.00 Högmässa i Angelstads kyrka.
Kl 14.00 Musikgudstjänst i Annerstads kyrka.
Medverkan av Anne-Maja Hjalmarsson, Jesper Glans och Gunilla Andersson.
Kl 14.00 Musikgudstjänst med julsånger i Vrå kyrka.
Kl 18.00 Musikgudstjänst i Mariakyrkan.
Medverkan av Anne-Maja Hjalmarsson, Jesper Glans och Gunilla Andersson.
Eventuella ändringar meddelas på Ljungby pastorats hemsida www.svenskakyrkan.se/ljungby och i församlingarnas månadsblad.
Söndagen efter jul 29 december
Kl 09.30 Högmässa i Mariakyrkan.
Kl 10.00 Gudstjänst i Odensjö kyrka.
Kl 11.00 Högmässa i Ljungby kyrka.
Kl 11.00 Gudstjänst i Angelstads kyrka.
Kl 14.00 Gudstjänst i Torpa kyrka.
Kl 16.00 Högmässa i Lidhults församlingshem.
Nyårsafton
Kl 14.00 Nyårsbön i Torpa kyrka.
Kl 14.00 Nyårsbön i Vrå kyrka.
Kl 17.00 Nyårsbön i Ljungby kyrka.
Kl 17.00 Nyårsbön i Angelstads kyrka.
Nyårsdagen
Kl 11.00 Högmässa i Ljungby kyrka.
Kl 16.00 Gudstjänst i Lidhults församlingshem.
Kl 17.00 Högmässa i Annerstads kyrka.
Söndagen efter nyår 5 januari
Kl 09.30 Högmässa i Mariakyrkan.
Kl 11.00 Högmässa i Ljungby kyrka.
Kl 11.00 Högmässa i Angelstads kyrka.
Kl 14.00 Högmässa i Vrå kyrka.
Kl 16.00 Taizégudstjänst i Odensjö kyrka.
Kl 17.00 Gudstjänst i Annerstads kyrka.
Trettondedag jul 6 januari
Kl 09.30 Högmässa i Mariakyrkan.
Kl 10.00 Gudstjänst i Lidhults kyrka.
Kl 11.00 Högmässa i Ljungby kyrka.
Kl 11.00 Familjegudstjänst i Angelstads kyrka. Kyrkans alla körer medverkar. Julfest efter gudstjänsten.
Kl 14.00 Gudstjänst i Torpa kyrka. Torpa kyrkokör medverkar. Julfest efter gudstjänsten.
Första söndagen efter
trettondedagen 12 januari
Kl 09.30 Högmässa med söndagsskola i Mariakyrkan.
Kl 10.00 Högmässa i Odensjö kyrka.
Kl 11.00 Högmässa i Ljungby kyrka.
Kl 11.00 Gudstjänst i Angelstads kyrka.
Kl 14.00 Högmässa i Torpa kyrka.
Kl 14.00 Familjegudstjänst i Vrå kyrka.
Julens viktigaste
Eva Johansson, Skäckarp
Grönkålen är viktig eftersom jag kommer från Halland. Vi har inte så mycket julmat men skinka, prinskorv, köttbullar och risgrynsgröt hör till. Likaså utegran och en liten bordsgran. Jag går gärna på julotta.
Lennart Hansson, Rataryd
"Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton" och "Kan du vissla Johanna?" tittar jag gärna på. Jag vill ha bruna bönor på julafton men det vill inte övriga familjen.
Julen är en av de stora kyrkliga högtiderna och en tid då många samlas och går till kyrkan för att fira. Det är också en tid förknippad med traditioner och gemenskap. En stor del av traditionerna vid jul kretsar kring att vi samlas och umgås kring julens måltider. Jonathan, som är en del av församlingen i Mariakyrkan har delat med sig av sina reflektioner kring just maten och dess betydelse i bibeln och kyrkan.
Mat i bibeln och i kyrkan
JESUS OCH MAT:
Jesus talade regelbundet om mat när han undervisade genom sina liknelser. Några exempel:
• Matteusevangeliet 13:33 om bra eller dålig jäst som påverkar bröd: "Himmelriket är likt en surdeg, som en kvinna tar och blandar in i tre mått mjöl, till dess alltsammans blir syrat."
• Matteusevangeliet 7:17-18 om god eller dålig frukt som resultat av människors handlingar: ”Så bär varje gott träd god frukt, men ett dåligt träd bär dålig frukt. Ett gott träd kan inte bära dålig frukt, inte heller kan ett dåligt träd bära god frukt.”
Det berättas också flera gånger i bibeln om att Jesus åt med dem som trodde på honom, men också med dem som inte gjorde det. Han undervisade och gjorde till och med mirakel.
• Lukasevangeliet 7:34: ”Människosonen kom, och han äter och dricker, och ni säger: Se, vilken frossare och drinkare, en vän till tullindrivare och syndare!”
Exempel på detta finns också i Markusevangeliet 2:15-17
• I Matteusevangeliet 14:13-21 mättar Jesus mer än fem tusen personer.
RÖTTER I GAMLA TESTAMENTET:
På Gamla testamentets tid befallde Gud sitt folk att äta, festa och fira:
• Femte Moseboken 16:14-15: "Gläd dig under din fest… och du skall bara glädja dig."
FRUKT I NYA TESTAMENTET:
Gud befallde oss genom sin son Jesus att älska vår nästa som oss själva, och
att ge någon mat kan vara en av de vackra sätt han ger oss, för att göra just detta:
• Matteusevangeliet 22:39: "Sedan kommer ett som liknar det: Du ska älska din nästa som dig själv.”
NÄR VI ÄLSKAR VÅR NÄSTA, ÄLSKAR VI OCKSÅ GUD:
• Johannesevangeliet 14:15: "Om ni älskar mig, håller ni fast vid mina bud.”
Det är också ett sätt att visa generositet och vänlighet och vara tacksam mot Gud:
• 1 Timotheosbrevet 4:4-5: ”Ty allt som Gud har skapat är gott, och inget är förkastligt när det tas emot med tacksägelse. Det helgas genom Guds ord och bön.”
PETRUS BLIR UPPRÄTTAD:
En av de mest kärleksfulla, djupgående och viktigaste avsnitten i Guds ord som rör en kristen är kanske när Jesus upprättar Simon, som han tidigare hade gett namnet Petrus (vilket betyder klippa). Petrus och de andra apostlarna blev grunden för kyrkan som vi är välsignade med idag.
Som förutsagts i Lukasevangeliet 22:34, hade Petrus förrått Jesus innan tuppen hade galit, genom att förneka honom tre gånger, eftersom han var rädd för vad som skulle kunna göras med honom när Jesus blev tillfångatagen, hånad, misshandlad och slagen.
Men efter att ha lagat mat till och ätit fisk med sina lärjungar vid Galileiska sjön, förlät den uppståndne Kristus, uppmuntrade och upprättade Petrus, som fortsatte att bli en Kristi apostel och troligen martyr.
Jesus gjorde detta genom att fråga Petrus tre gånger om han älskade honom.
• Johannesevangeliet 21:15-17: ’När de hade ätit sade Jesus till Simon Petrus: ’Simon, Johannes son, älskar du mig mer än dessa?’ Han svarade: ’Ja, Herre, du vet att jag har dig kär." Jesus sade till honom: ’För mina lamm på bete.’ För andra gången frågade han: ’Simon, Johannes son, älskar du mig?’ Han svarade: ’Ja, Herre, du vet att jag har dig kär.’ Jesus sade till honom: ’Var en herde för mina får.’ För tredje gången frågade han: ’Simon, Johannes son, har du mig kär?’ Petrus blev bedrövad över att Jesus för tredje gången frågade: ’Har du mig kär?’ och han svarade: ’Herre, du vet allt. Du vet att jag har dig kär.’
Jesus sade: ’För mina får på bete’."
• Matteusevangeliet 16:18: ”Jag säger dig att du är Petrus, klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka, och dödsrikets portar skall aldrig få makt över den.”
TRE EXEMPEL UR GUDS ORD PÅ
ATT KYRKAN KAN VÅRDA OCH
ÄLSKA KRISTI HJORD:
• Johannesevangeliet 13:34: ”Ett nytt bud ger jag er, att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra.”
• Matteusevangeliet 28:19: ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn.” (Den grekiska termen för lärjungar är μαθητής mathētḗs, anhängare av hans före skrifter och instruktioner.)
• Efesierbrevet 4:12: ”De skulle utrusta de heliga till att utföra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp.” (Det grekiska ordet för tjänst är "διακονία"diakonia, som betyder tjänst.)
PERSONLIG REFLEKTION:
Jag vill berätta för er om mina upplevelser av att bibelord som dessa blir en glädjefylld del av min egen kristna måltidsupplevelse. Jag vill också
berätta för er att jag nyligen rördes till uppriktig tacksamhet när jag omorganiserade några förrådsrum i kyrkan. Jag stötte på några foton av några av församlingens ursprungliga medlemmar, när de åt i Mariakyrkan. Jag fylldes av glädje och ödmjukt tackade jag Gud för dem som han använde för att bygga den kyrka som vi idag har för att tjäna honom. Några av dem använde betydande belopp av sina egna pengar, ett par sålde till och med sitt hus för att bidra till byggandet av Mariakyrkan.
TILL SIST:
Kanske har de måltider vi delar tillsammans i kyrkan, eller på annat sätt, inte samma betydelser som de i den Heliga Skrift, men vi kan samlas för att älska varandra så som Kristus älskar oss, i lärjungaskap, och i en kristen gemenskap, visa uppskattning, glädje, omsorg, och kärleksfull vänlighet m m. Och när vi träffas för att äta kan vi vara helt säkra på en sak:
• Romarbrevet 8:28: "Vi vet att Gud på allt sätt hjälper dem som älskar honom att nå det goda, dem som han har kallat efter sin plan. "
Allsmäktige Fader i himlen, Tack för din Son som ger oss evigt liv med dig.
Tack för apostlarna som han använde för att bygga kyrkan där vi tillber och tjänar i idag.
Tack för de ursprungliga församlingsmedlemmarna i Mariakyrkan och hur du har använt dem.
Tack för den glädje, gemenskap och näring vi kan få av att äta maten du ger oss, att dela med oss av.
Tack för ditt heliga ord och hjälp oss att komma ihåg att det står skrivet att människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds mun. Välsigna oss så att vi kan förhärliga dig när vi äter, dricker eller vad än vi gör.
I Jesu Heliga Namn. Amen.
JONATHAN VERNON
Pyssel Pyssel
Den lilla pojken hänger upp kulor i granen men kan du gissa vilka julsånger han tänker på? Julkulorna behöver också färg och kanske något mönster.
Kan du hjälpa honom?
Svar: Nu tändas tusen juleljus.
Se det snöar.
PÅ ÄNGLASPEL
UNDERKÄND BY
FORNA DAGARS ERA
PANTBANK
DE SÄLLAR SIG TILL EN TOMAS SKARA
GT:S MÄRKESMAN
TALESÄTTETS GRINDGÖRA
HAR SIN KYRKA MED I DETTA KRYSS KULLE SPELMAN
DEN ÄTS OCH TANKAS PANNKAKA
SVERIGES SISTA LÅG I VETLANDA VIGSEL FORM MED IN DEN LÅNGA TIDEN
OBARKAD STÅNG
HAR TORG MED FRID (?)
ARON FÖR MOSE
FLICKNAMN UNDER VIOLIN ÅT OCH ERÖVRADE KÖR UT PAKET DEN FICK EFTER
LEVDE BACH UNDER KENYA
BLEV SKL
SVENSK TÅRKULTUR
VILLE HOPEN HA BARABBAS MÅSTE JULKORT ATT SITTA I I PS. 608
BETALAS VID SÅDAN
DIPP
HELGON SOM FIRAS 5/2
‛‛DET GÅR EN BRO FRÅN ~ TILL RO‛‛ (PS.303) NANOSEKUND GÖR FLICKAN PÅ BILDEN
SPIS
VIRTUELL VERKLIGHET
GJORDE JESUS PÅ FÅLE @
‛‛ ~, MIN VACKRA BJÄLLRA‛‛
BOCKAD KANT Ö ALIAS SAAREMAA
ÅTEL
HÅLA
RADON
ÖDESDIGRA
VIFT
FÅR VI JULEN VID KYNDELSMÄSS
ÄR KRUKA
FLAX STRANDADE PÅ ARARAT
HAR MAN LÅNGA TILL JULBORD
NYARE
EDER
HAR SIN ANDA I SMÅLAND
BLIR VÄL DÖRRAR TILL JUL
Vilka ord bildas i de färgade rutorna?
SLAGEN MOT LAGEN FIRAR EN KALLE JUL I
ÄR HEMMA PÅ DOMNARVSVALLEN ÖNSKAR FRIARE
SOM D.Ä.
AV FÖNSTERSORT I ADVENTSSTAKEN
Skicka in din lösning senast den 20 januari till: Pastorsexpeditionen, Box 4, 341 21 Ljungby eller e-post: ljungby.pastorat@svenskakyrkan.se Märk ditt svar med ”Korsord 4/2024”samt ange namn, adress och telefonnummer. Lycka till!
Krysset är gjort av Johan Gustavsson, Södra Ljunga. Av de inlämnade svaren kommer tre vinnare att dras. Lösning och vinnare presenteras i nästa nummer. Vinster kommer denna gång att vara blockljus från Heliga hjärtats kloster.
Sprid ljus i mörkret
I natt vaknar miljontals människor till ljudet av krig och konflikt. Act Svenska kyrkan arbetar för fred i de mest konfliktdrabbade delarna av världen. Tillsammans gör vi skillnad. Swisha din gåva för fred till 900 1223.
Foto: Fredrik Bengtsson/Ikon
Julinsamling annons
Så går vi mot vintervilan, både i naturen och på våra kyrkogårdar. Träd och buskar har släppt sina löv, perennplanteringar vissnar ner med vackra frökapslar, som plötsligt klär sig i vacker frostskrud.
Vad ser vi för kommande år då? Ja, vårstädningen på kyrkogårdarna kommer att innebära ny rutin på samtliga kyrkogårdar i pastoratet. Har du som gravrättsinnehavare gravskötselavtal hos kyrkogårdsförvaltningen kommer som vanligt gravdekorationer, gravljus, granris och vasblommor att städas bort av vår personal.
Kyrkogårdsförvaltningen blickar mot 2025
Det betyder att innehavare utan gravskötselavtal mellan sig och kyrkogårdsförvaltningen är helt och fullt ut ansvarig för att ta bort höstens och vinterns ris, dekorationer och dylikt på egen hand för att hålla gravplatsen i ordnat och värdigt skick.
Lämpliga kärl för uppsamling kommer att finnas tillhanda under begränsad tid, utöver de kärl som finns året runt.
KLIMATNEUTRALA 2030
Vårt mål att vår verksamhet ska vara helt klimatneutral senast år 2030 har varit och är i fullt fokus. Så från 2025 kan vi nu erbjuda perennplantering 5 år, som gravskötselavtal. Ett klimatsmart alternativ som inte bara minskar vår klimatpåverkan, det kostar lite mindre per femårsperiod också.
Vår trädgårdsingenjör har komponerat ett antal paket med varierande bladverk och blomning för att täcka in hela växtsäsongen. Första hösten med detta nya avtal planteras även vårlökar i rabatten. Paket finns för både sol, vandrande sol och skuggig gravplats. I skötseln ingår vattning under etableringstiden, liksom övrigt underhållsarbete under avtalad tid.
Det går även att spara på natursten, råvaran till gravstenen, då vi har möjlighet att erbjuda avidentifierade gravstenar för återbruk. Ännu en möjlighet att minska miljömässigt negativt avtryck då förädling av råvaran och exempelvis transporter minimeras. Fråga oss gärna!
TACK FÖR DITT TÅLAMOD
Vi tackar dig för tålmodigheten vid besök på Skogskyrkogården under denna höst då vi både startat upp och blivit färdiga med dagvattenprojektet (i skrivande stund närmar vi oss slutklämmen). Vattenposterna på Skogskyrkogården kommer att matas med regnvatten från verkstadstaket och från asfaltytan runt omkring denna byggnad. Många sköna liter kommunalt dricksvatten, 700 000 dricksglas, som vi sparar till bättre användande. Dessutom avlastar vi det kommunala dagvattensystemet. Varje årstid erbjuder sin charm, så väl mött på kyrkogårdarna även i vintertid!
TIDER...
för våra gudstjänster och sammankomster hittar du på vår hemsida svenskakyrkan.se/ljungby och i församlingarnas månadsblad. Månadsbladen finns att hämta i Ljungby pastorats kyrkor och församlingshem, kan läsas på hemsidan och du kan även prenumerera på och få dem via e-post eller fysisk post. Appen Kyrkguiden är gratis och finns att ladda hem för Android och iPhone. Där kan du hitta gudstjänster här och i hela Sverige: www.svenskakyrkan.se/appen-kyrkguiden.
Tack för alla svar som kommit in till oss. Denna gång gratulerar vi vinnarna: Monica Keynemo, Annika Sjödahl och Kristina Mattiasson. Vinnarna är meddelade och kommer att få varsitt ljus.
Högmässa
SÖNDAGAR KL 9.30
I MARIAKYRKAN, LJUNGBY (under terminstid med söndagsskola)
SÖNDAGAR KL 11.00
I LJUNGBY KYRKA Regelbundet firas även kvällsgudstjänst kl 18.
svenskakyrkan.se/ljungby
Ansvarig utgivare: Axel Fors, kyrkoherde
Omslagsbild: Ljungby pastorat
Tryck: Åtta.45 tryckeri
Jourhavande präst
Ring 112 Akutjouren är öppen varje natt kl 21–06 eller chatta direkt. Chatten är öppen varje kväll kl 20–00 på www.svenskakyrkan.se/ jourhavandeprast/chatta
Kyrkposten delas ut som samhällsinformation till alla hushåll i Ljungby pastorat.
