LiTHanian #2 2022

Page 1

2

Nr. 2 mars 22


Hur uttalas LiTHanian? LiTHanian uttalas [litta-NI-jan].

Namnet kommer från en kombination av LiTH (Linköpings Tekniska Högskola) och ordet litania, som betyder klagosång.

LiTHanian är en kårtidning som utkommer fem gånger per år till alla medlemmar i LinTek - Linköpings teknologers studentkår. ADRESS

Lintek, Tekniska Högskolan 581 83 Linköping

ANSVARIG UTGIVARE Ulrika Henriksson

FRAMSIDA

Illustration: Milla Fjelkestam Foto: Beatrice Svensson

TRYCKERI LTAB


Så fort solens strålar börjar värma är jag den som stannar upp med ett leende, kisar mot himlen och drar efter andan i den friska luften. Jag njuter inombords medan fåglarna kvittrar i bakgrunden. Jag är däremot också en av dem som lider av otrolig pollenallergi; sådär så ögonen rinner som Niagarafallen och syret tycks försvinna från jordens yta. Jag antar att min och vårens relationsstatus är komplicerad, men viss kärlek är värd att kämpa för.

Våren är härlig och därför är såklart detta nummer av LiTHanian inspirerat av denna fantastiska årstid. Du kan läsa om miljövänliga städtips, hur du odlar växter hemma och hur årets nya glassar smakar enligt redaktionen. Du hittar även artiklar om M-verkstan, utbytesstudier och vad lärarna tyckte om distansläget. Nu ska jag koka mig en kopp kaffe, ta på mig vinterjackan och sätta mig invirad i en filt på min soliga balkong. Carpe Diem!

Ulrika Henriksson Chefredaktör

AR ORDET

CHEFREDAKTÖRE

Våren är här! Tiden på året då luften är frisk, solens strålar värmer och den tunna vårjackan åker på trots att vädret fortfarande är lika kallt som när vinterjackan plockas fram på hösten. Restriktionerna är borta och ljuset har återvänt. Jag känner mig… fri?


1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

EDAKTIONS

FRÅGAN

Vad är ditt bästa vårtecken?

1 Ulrika Henriksson | Chefredaktör

2 Douglas Lunde | Redaktör

4 Hanna Gunell | Layout

5 Agnes Friberg | Layout

chefred@lintek.liu.se

Fågelkvitter på en solig dag! layout1@lintek.liu.se

Förvåningen över att världen blir ljus, solig och grönskande igen.

7 Livia Jönsson | Skribent skribent1@lintek.liu.se

När man vårstädar, fönstrena är öppna, det är 15 grader, och man tar en fikapaus ute i solen.

10 Beatrice Svensson | Fotograf fotoansvarig@lintek.liu.se

Fiskmåsar! Många må hata dem, men jag som är uppvuxen vid kusten tycker dem är mysiga.

13 Hilma Spik | Webbansvarig webbansvarig@lintek.liu.se

Att besöka Djurön utanför Norrköping och promenera bland vitsipporna är en riktig favorit.

redaktor@lintek.liu.se

Solglajjor!

layout2@lintek.liu.se

När gruset sopas bort från gatorna!

8 Anja Jarochenko | Krönikör kronikor@lintek.liu.se

Fräknar!

11 Mathilda Sjöbom | Skribent skribent3@lintek.liu.se

När man för första gången för säsongen ser en liten tussilago kika fram i nåt dike.

14 Elvira Fagerholm | Illustratör illustrator2@lintek.liu.se

När tanter börjar gå ut på promenad med rullator igen.

3 Linnéa Norman | Layoutansvarig layoutansvarig@lintek.liu.se

När man köper nya sneakers och dom fortfarande är rena efter första användningen.

6 Milla Fjelkestam | Illustratör illustrator1@lintek.liu.se

När vinterjackan äntligen kan hängas in i garderoben.

9 Constanza Lacorazza | PR lithanian-pr@lintek.liu.se

När solstrålarna äntligen värmer!!

12 Malin Bengtsson | Skribent skribent4@lintek.liu.se

När jag äntligen kan bära jeansjacka utomhus igen. Och när körsbärsträdet utanför mitt fönster blommar. Och när träden längs Södra Promenaden plötsligt får löv.


07

Öppet brev till Corona - några rader om ett visst virus

12

På tur i Oslo - budgetvänligt resereportage om Oslo

20

08

10

FuM - vem är det egentligen som bestämmer i kåren?!

Häng med till M-verkstan! - intervju med M-verkstan och cykel-första hjälpen

14

18

Stduenter utan gränser - LiUs studenter berättar om sina utbytesstudier

22

Vårstäda för miljön - en massa tips på hur du städar miljövänligt och effektivt

24

Tekfak forskar - nanoantenner för ljus kan styras elektriskt

Poster - en poster som du kan riva ut och hänga upp

En närsynt krönika - är du en “glasögonperson”?

26

28

30

Lärarna och distans - intervjuer med 6 lärare om distansundervisningen

Det våras för växterna - en guide till en grönare vår

Quiz - vilken glassiker är du?

32

34

35

LiTHanian testar - redaktionen testar årets glassnyheter

Vårrim - ett rim tillägnat våren

Sektionssidor - Initial times, Nattredax, TBI-lagan, M-nyheterna, daxRedax och MNN

innehåll.



Text: Malin Bengtsson, Layout: Linnea Norman, Illustration: Elvira Fagerholm

ÖPPET BREV TILL CORONA

Corona,

Nu har det gått två år sedan du vände världen upp och ner. Två år sedan du först tvingade oss till restriktioner och nedstängningar. Två år sedan du paralyserade oss helt.

Första minnet jag har av dig är från ett vandrarhem i Napier, Nya Zeeland. Jag hade checkat in tidigare under dagen och var då den enda i sovsalen; när jag på kvällen kom tillbaka efter att ha varit på bio hade jag fått en rumskompis. Jag minns inte hennes namn, men hon var från Hong Kong och berättade att hon inte kunde återvända hem. Fy fan vad hemskt, tänkte jag nog, tack gode gud att jag inte befinner mig i samma sits.

En månad senare hade jag tagit mig till Gili-öarna utanför Lombok, Indonesien. Plötsligt tycktes hälften av alla konversationer omkring mig handla om hur du hade börjat spridas, om hur det kanske vore en bra idé att åka hem så snart som möjligt, och hoppas de inte stänger gränserna. Men det var först när jag fick reda på att båttrafiken till Bali skulle kapas som jag faktiskt insåg allvaret i det hela, insåg att det här inte bara var någon avlägsen skräckhistoria. I panik hoppade jag på första bästa båt tillbaka till Bali – mitt flyg skulle ju gå därifrån om bara några dagar, inte en chans att jag tänkte missa det – och jag var inte den enda som tänkte i de banorna. Båten var fullproppad av resenärer, folk satt i gångarna, oron låg i luften. Skulle vi någonsin lyckas ta oss hem? Att tänka tillbaka på den tiden är som att tänka tillbaka på ett annat liv. Idag sitter jag vid ett litet bord på Kafé Kuriosa,

och det är svårt att minnas en tillvaro utan skyltar som uppmanar till att hålla avstånd och tvätta händerna, en tillvaro i vilken Corona bara är en öl. En del av mig kan inte låta bli att känna som om jag har förlorat två år av mitt liv.

Är det inte sjukt hur du, inte ens en levande organism, har kunnat ha en så stor effekt på världen? Eller, kanske inte egentligen, men det känns sjukt. Alla föreläsningar och seminarier du har förlagt till Zoom, alla event du har ställt in, alla planer du har skjutit upp. Jag inser nu hur djupa spår det har satt. Försiktigt har vi börjat ha lektioner på campus igen, något jag längtat efter sedan jag började ettan hösten 2020 – men konsekvensen av att kunna ha kameran avstängd och smälta in i hopen av svarta boxar under tre terminer är att vi alla har vant oss vid det. En lärare ställer en fråga och hoppas att nu äntligen måste jag väl få ett svar, nu när studenterna sitter rätt under näsan på mig – ändå ekar tystnaden som den har gjort i två års tid. Visst, Zoom har väl på något sätt blivit räddaren i nöden. Zoom och Teams och allt vad det är. Men jag skulle ljuga om jag sa att jag inte har kommit att förakta allt som har att göra med Zoom. Föreläsningar, möten, seminarier – jag avskyr det. Hellre skulle jag varje dag hajka genom en snöstorm till campus än ha ännu ett möte på Zoom, höra ännu en lärare säga “ser ni min skärm nu? Jag är inte så teknisk av mig, höhöhö”. Förlåt, men så svårt är det inte att dela skärm, och en organisk diskussion kommer aldrig kunna hållas på Zoom. Men tillbaka till dig. Du påminner om snön som faller i april, den olidliga huvudvärken som tycks komma från ingenstans,

labben som måste kompletteras. Du är isen innan den grusats, möglet på brödet, alarmet som drar mig ur djupsömnen, oförklarliga fläckar på glasögonen. Så jävla ovälkommen.

Du vet hur hoppet sägs vara det sista som överger människan? Jag känner att det sipprade ur mig för länge sedan. Även nu när restriktionerna har hävts och livet börjar återgå till det normala kan jag inte undgå att känna en pessimism. Jag tror inte att livet någonsin kommer bli som det var igen, jag tror inte att Zoom kommer försvinna ur mitt liv, jag tror inte att jag någonsin kommer kunna sluta vara på helspänn. Att genomleva en pandemi är traumatiserande. Att gång på gång höra Folkhälsomyndigheten diskutera nya restriktioner och läsa om dödstalen i nyheterna är sådant som långsamt slår ner en människa, som trycker ut det sista av luften ur lungorna. Corona, om du bara visste. Om du bara hade haft ett medvetande, om vi bara hade kunnat skylla allt det här på dig. Men du är inte mer än ett virus. Kanske står vi nu inför slutet av ditt välde, kanske inte. Jag vill så gärna tro att det vänder nu, men trodde jag inte det i september också? Har jag inte trott det varenda gång smittotalen har gått ner?

Corona, som du har letat dig in i mitt huvud, mitt och säkert många andras. Det finns inga förkylningar längre, bara du. En hostning och det måste vara du, feber och det måste vara du, andnöd och det måste vara du. Det har gått två år sedan du kom in i våra liv. Likt en oartig gäst har du stannat alltför länge – det är dags att gå nu.

07


VEM ÄR DET EGENTLIGEN

SOM BESTÄMMER

I KÅREN?! 08


Utåt sett är FuM ganska anonyma, trots den vikt de har inom kåren. FuM tar beslut i det mesta från budget till inval i styrelsen till vilka åsikter som ska stå med i LinTeks åsiktsprogram och mycket mer! Med detta i bakgrund så är det ganska lätt att se att FuM är ett utmärkt organ att vara med i och påverka teknologers vardag till det bättre. Just det, alla teknologstudenters vardag. Som ledamot i fullmäktige representerar du alla kårmedlemmars röst, oavsett din sektionstillhörighet, men tar beslut som är till gagn för alla teknologer. För att bättre lyfta hur det är att vara med i FuM så har vi passat på att ställa tre snabba frågor till två tidigare ledamöter. Lovisa Härold, KTS5 och David Stigsmark, M5+ (FuM 20/21) ställde upp! På frågan vad den roligaste/viktigaste frågan du var med och drev igenom under din tid i FuM svarar David att det viktigaste och roligaste är att medverka vid val till kårstyrelsen, det är det största och viktigaste valet man är med och beslutar i. Lovisa minns inte någon specifik fråga men tycker att få vara med och bestämma riktningen för kårledningens och kårstyrelsens arbete är bland det viktigaste FuM gör.

Varför sökte dom? Vad sporrade Lovisa och David till att engagera sig i kåren? Lovisa är snabb på bollen: Jag ville vara med och påverka! Och framför allt ville jag representera studenterna i Norrköping och min sektion, och se till att även våra åsikter förs fram. Historiskt sett har det varit få studenter i fullmäktige som studerar i Norrköping, mitt år var vi tre studenter, vilket kändes roligt. David å andra sidan, som Vallastudent svarar att han alltid var intresserad av att påverka och bidra för att alla studenter ska ha bästa möjliga tid på LiU. Då blev det naturligt att söka till FuM.

L ov isa

!

Den 19–22 april är det dags för val till LinTeks kårfullmäktige! Kanske är det första gången du hör talas om kårfullmäktige (vanligen förkortat FuM)? Om så är fallet är det inte helt orimligt om du heller inte vet vad FuM gör. Lugnt, här kommer en kort recap. Vår fantastiska kår LinTek måste på något sätt ges en riktning. Vad ska kåren fokusera på? Vad ska man jobba mot? FuM är förtroendevalda studenter, teknologer som du, som tillsammans bestämmer vad LinTek ska göra (nåja, i hög grad i varje fall). LinTek drivs av studenter, för studenter. Du som medlem har rätt att kandidera till FuM och att rösta på de kandidater som ställer upp. Ganska häftigt va?

ld ro ä H

Man kan lätt föreställa sig att ett engagemang i FuM tar mycket tid i anspråk och att man behöver ha god insyn i hur LinTek fungerar redan innan man kandiderar. Detta är dock inte helt sant. Man kan givetvis engagera sig hur mycket man vill, men både Lovisa och David tycker inte att det är nödvändigt eller ett måste att ha god insyn eller att lägga hur mycket tid som helst. Lovisa säger det snabbt: Nej! FuM sammanträder en gång i månaden vilket betyder att det egentligen inte är speciellt tidskrävande. Och man måste inte ha insyn i Lintek sedan tidigare! Det kan vara lite klurigt att förstå allt i början, men man lär sig fort och efter ett par möten är det inga problem. Det går också utmärkt att fråga någon i styrelsen eller någon som varit med i fullmäktige tidigare om något känns oklart. David lyfter också fram att olika bakgrund och tidigare erfarenhet av kåren kan vara bra. Han säger att FuM fungerar som bäst när ledamöterna har olika erfarenheter och perspektiv så inga tidigare erfarenheter behövs. Det är också ett bra engagemang som går att kombinera med andra engagemang. Undertecknad, som är ledamot i nuvarande FuM, kan bara instämma i de gamla rävarnas svar.

I slutändan vill vi väcka ditt intresse att engagera dig, att vara med att tycka till och påverka. Ett plus, som i alla studiesociala sammanhang, är att du får lära känna en massa roligt folk, dufår också en bredare insyn i hur kåren och universitetet fungerar.

En bra start är att kandidera! Och oavsett om du gör det eller inte, rösta! Rösta på någon du har förtroende för eller någon som brinner för den fråga du brinner för. Håll utkik i din mailbox under mars och april, all information om hur du kandiderar och senare röstar kommer dit! Väl mött! Ola Andersson, ledamot FuM 21/22 och sekreterare i LinTeks Valnämnd 2022

Ola

An

d

on ss er

MR

Text: Ola Andersson, Layout: Linnea Norman, Foto: Beatrice Svensson & Ola Andersson

09


En stor del av LiU-studenterna har cykeln som sitt primära transportmedel under studietiden och är därmed smärtsamt medvetna om att cyklar som används i ur och skur, året om, har en tendens att gå sönder. När det sker har studerande i Linköping tur i oturen då de har kunniga medstudenter nära till hands. LiTHanian har hälsat på hos M-verkstan, studentföreningen som har – just precis det – en egen verkstad! Det är strax efter lunch en solig tisdagseftermiddag i februari när vi besöker M-verkstan i deras tillhåll i A-huset på Campus Valla. Vi blir varmt välkomnade av ett glatt gäng bestående av Gabriel van den Bos, Max Glöd, Pontus Uhlin och Vidar Jeirud, som alla är aktiva verkare i M-verkstan. Totalt utgörs föreningen av omkring trettio studenter, varav några har olika uppdrag i M-verkstans styrelse. Även om solljuset inte riktigt når in till verkstadslokalen är stämningen långt ifrån mulen och det är med stor entusiasm som verkarna visar oss verkstaden, demonstrerar hur man använder den stora svarven och byter en cykelslang, samt berättar om verkstans pågående verksamhet och historia.

M-verkstan grundades redan år 1974 och är en fristående studentförening vid LiU. Verkstan var tidigare ett utskott tillhörande maskinteknologernas sektion, M-sektionen, och det är en vanlig missuppfattning att en sådan sektionstillhörighet fortfarande

finns. ”M:et” i namnet står dock för att man är en maskinverkstad och syftar inte på att man tillhör M-sektionen. Fortfarande är det många av verkarna som studerar maskinteknik eller andra utbildningar som ligger under M, men bland föreningens aktiva finns även studenter från andra program. Det gemensamma för medlemmarna är inte vad de pluggar, berättar Gabriel, utan intresset för skapande. – Det är verkligen intresset som driver föreningen och medlemmarna, det är det vi alla har gemensamt.

M-verkstan fyller många funktioner, både för medlemmarna och för andra studenter, där en av de främsta är att möjliggöra genomförandet av olika projekt inom metallbearbetning. Två stora projekt som M-verkstans aktiva tillsammans arbetar med just nu är att bygga en gokart som ska drivas med motorsågsmotor och att göra om en

trampbil till att bli eldriven. Föreningen har också ett samarbete med LiU då man under vissa helger anordnar så kallade motormekslabbar i verkstan, vilka ingår som moment i universitetskurser. I dessa laborationer får deltagarna prova på att plocka isär och sätta ihop motorer, och även studenter som inte läser kurserna kan anmäla sig till dem.

Två vardagskvällar i veckan håller M-verkstan öppet för alla studenter att komma in och använda verkstadens verktyg och maskiner, med stöd från medlemmar som finns på plats för att hjälpa till och dela med sig av sina kunskaper. Verkstan kan användas till en hel del, och verkarna berättar att det händer att studenter kommer in för att meka med motordelar eller tillverka diverse metallföremål, bland annat sådant som ska användas för PR till fester och prylar för privat bruk. – Allt som kan göras i metall kan vi hjälpa till med i princip, säger Max. Det är ganska brett. De allra flesta besöken i verkstan rör dock cyklar – något som verkarna har en hel del erfarenhet av och gärna hjälper till med. Att kunna få sin cykel lagad är såklart värdefullt för studenter, men M-verkstan vill också få fler att börja ägna sig åt metallbearbetning i verkstaden. För att underlätta för den

Bild 2

Bild 1

Häng med till

10

M-verkstan!


som är intresserad men saknar tidigare erfarenhet har föreningens aktiva därför arbetat fram lämpliga startprojekt för nybörjare att ta sig an, där man får testa på flera vanliga verktyg och tekniker. Utöver att det är roligt att skapa i metall kan det också vara givande för vissa studenters utbildning. I kurser inom exempelvis produktionsteknik, där det framför allt är teori om tillverkning som berörs, kan det underlätta förståelsen för kursinnehållet att ha sett hur saker kan tillverkas i praktiken. Det här är något som M-verkstans medlemmar ser som en viktig del i föreningen. – Det är ju det verksamheten ska vara egentligen, säger Pontus. Man ska lära sig om tillverkning och sådär så att kurserna går bättre, man förstår mer och blir bättre ingenjörer.

Bildtexter

1. VEKHÅLLARE Att tillverka en vekhållare är en lärorik och lagom svår utmaning för den som vill prova på metallbearbetning. I tillverkningen av detta till synes enkla metallföremål används de flesta vanliga teknikerna inom svarvning. 2. GRUPPBILD M-verkstan innebär en trevlig gemenskap för verkarna, som spenderar mycket tid i verkstaden. Från vänster: Max Glöd, Gabriel van den Bos, Pontus Uhlin och Vidar Jeirud. Max och Vidar pluggar till civilingenjörer i maskinteknik, Gabriel till civilingenjör i energi – miljö – management och Pontus till högskoleingenjör i maskinteknik. 3. CYKELDÄCK Gabriel i full gång med att fixa en cykelpunktering – något som är mycket bra att kunna. När studenter kommer in till verkstan med en trasig cykel brukar M-verkstans medlemmar guida dem till att reparera den på egen hand, i stället för att göra jobbet åt dem. På så sätt lämnar man förhoppningsvis verkstan med både en fungerande cykel och nya kunskaper.

Bild 3

Pimp my ride Första hjälpen för cyklar

Huvudsaken är inte att ens cykel är snygg – huvudsaken är att den rullar. En pajad cykel går i många fall att rädda med rätt verktyg och kunskaper. Med M-verkstans hjälp har vi listat vanliga cykelproblem och hur man kan lösa dem. 1.

2. 3.

4. Text: Mathilda Sjöbom Layout: Agnes Friberg Foto: Beatrice Svensson

Punktering. Vänd cykeln upp och ned, plocka av däcket och töm slangen på luft. Använd däckkrängare eller annat godtyckligt trubbigt föremål (inte skruvmejsel!) för att jobba runt däcket så att slangen kan plockas ut. Hålet på slangen kan tätas med ett repair kit eller så byter du till en ny slang. Kolla så det inte finns något vasst i däcket (en glasbit eller liknande) innan du för in slangen i däcket igen och sätter tillbaka däcket på cykeln. Pumpa försiktigt. Klart! Gnissel. Spraya kedjan med kedjespray – easy fix! Om du inte har tillgång till spray kan du som nödlösning hälla lite rapsolja på kedjan.

Kedjan har hoppat. Rätta till och förebygg att det händer igen genom att antingen a) flytta hjulet bakåt eller b) dela kedjan, ta bort en länk, sätt tillbaka kedjan, spänn åt den och kontrollera så att kedjan har rätt längd. Trasig ram. Kan svetsas ihop med rätt verktyg.

Känns det som att lösningen på ditt problem står över din kompetens? Tisdagar och torsdagar kl 17-21 är M-verkstan öppen för dig som behöver hjälp!

11


På tur i Oslo Det är lördag morgon. Solen har precis börjat visa sig när jag kliver ut genom hotellets automatiska dörrar, ut på ödsliga Prinsens gate. Luften är stilla, temperaturen behaglig, det är knappt så det känns som januari. En blå spårvagn saktar in vid hållplatsen tre meter bort. Sju minuters promenad från Citybox, det billigaste hotellet jag kunde hitta i Oslo, ligger en av stadens alla Kaffebrenneriet. Någon storslagen frukost har jag inte råd med, men en cappuccino är jag redo att unna mig. Jag beställer en dubbel gjord på sojamjölk, spanar efter ett bra bord medan baristan maler bönorna, och tar sedan min kopp till ett med utsikt över korsningen utanför. Det var ett förhållandevis impulsivt beslut att åka till Oslo över helgen. En plötslig längtan efter äventyr och en lucka i skolschemat fick mig konsultera SJappen, och jag insåg att det varken var så dyrt eller så omständligt att åka hit som jag föreställt mig. Ett antigen-test senare var tåg och boende bokat, packlistan skriven, och jag taggad till hundra.

När cappuccinon är uppdrucken – betyg: 5/5 – får jag på mig ytterkläderna igen. Ett stenkast från Kaffebrenneriet ligger det

12

nybyggda Munch-muséet, och jag tänker att lite kultur ska jag väl ändå ha råd att klämma in denna resa. Inträdet går på 100 NOK (160 NOK för den över 25) och ger tillgång till fyra utställningar, plus, kanske bäst av allt, en storslagen utsikt över staden. Fast jag ska inte ljuga, det är inte så dumt att se Skriet i verkligheten heller, och utställningen med tavlorna som tycks större än livet självt – där snackar vi. För den som inte är vidare intresserad av konst, eller bara inte har lust att pröjsa för inträdet, är ett alternativ att spendera förmiddagen med att gå hamnpromenaden från muséet, förbi operahuset, genom Akershus fästning, och vidare till Aker Brygge och Tjuvholmen. På Aker Brygge trängs mängder av restauranger alldeles vid vattnet, och det kommer knappast som en chock att det är livat där året runt. Tjuvholmen sedan, beläget bortom Aker Brygge och

Text: Malin Bengtsson Layout: Agnes Friberg Foto: Milla Fjelkestam

i huvudsak ett bostadsområde, erbjuder en av Oslos, enligt undertecknad, kanske allra fridfullaste platser. Längst ute på bryggan där känns världen oändlig: med fjorden framför fötterna, Ekebergs höjder till öst och halvön Bygdøy till väst är det svårt att se hur det skulle kunna finnas ett enda bekymmer i världen.

Efter ett par timmar på muséet börjar hungern krypa sig på. Här ute i Bjørvika är utbudet av lunchställen något knapert, men ett ställe där det finns en hel del att välja på är Grünerløkka (ofta kallat Løkka). Jag promenerar de tio minuterna till spårvagnshållplatsen vid Dronningens gate och hoppar på spårvagn 12 mot Kjelsås. Att köpa en biljett till Oslos kollektivtrafik görs enklast genom appen RuterBillett, som erbjuder såväl engångsbiljetter som periodbiljetter. Visst svider det lite att betala 39 NOK för en engångsbiljett eller 117 NOK för en dygnsbiljett, men det ger


åtminstone tillgång till stadens bussar, spårvagnar, tunnelbana och båtar. För den som absolut inte vill betala är dock spårvagnarna ganska enkla att planka på, biljetten behöver inte ens skannas vid påstigning.

Jag hoppar av spårvagnen, eller trikken som det heter på norska, vid Olaf Ryes plass och går gatan ner till mathaket Cultivate Food. Här fås en dagens lunch för ynka 79 NOK (ynka med Norgemått mätt), som just idag råkar vara en svamprisotto. Andra lunchalternativ i staden är en buddha bowl på Nordvegan, en falafelrulle på King Falafel, lite lyxigare (och dyrare) fusionmat på Asia, en burgare/sallad/soppa på Funky Fresh Foods, eller en färdig macka från matbutiken Kiwi. Efter lunchen då? En eftermiddag i Oslo kan spenderas på många sätt, och en dag som denna känns det passande att spendera den utomhus. Här finns naturen alltid nära till hands, och bland det bästa med staden är de många utsiktsplatserna som finns att upptäcka. Exempelvis ligger Frognerseteren ungefär 40 minuter med tunnelbana (linje 1 mot Frognerseteren) från centrum – bara resan dit bjuder på en storslagen utsikt – och där finns dessutom möjligheter till vandring och skidåkning. För den som vill ha mer av en utmaning går det att istället hoppa av linje 1 vid Vettakollen, och därifrån gå den dryga kilometern genom skogen upp till den typen av utsiktsplats som får en att slå sig ner och sedan aldrig vilja gå därifrån.

Ett tredje alternativ är Ekebergparken. Denna park ligger en kort resa med spårvagn 13 eller 19 (båda mot Ljabru) från centrum. Det är dit jag bestämmer mig för att bege mig. Bland Ekebergparkens barrträd och skulpturer (den ena mer barnförbjuden än den andra) slingrar sig otaliga gångvägar och stigar. En av parkens kanske allra bästa utsiktsplatser ligger precis vid Ekebergrestauranten (bara en kort backe upp från spårvagnshållplatsen), men sanningen är den att en promenad längs något av stråken bjuder på skymtar av fjorden och staden lite här och var.

Trots det isiga underlaget är parken långtifrån tom. Det kryllar av joggare, hundägare, par som håller hand, föräldrar med barnvagnar och power walkare i spåren, och förnöjt låtsas jag vara en lokalbo där jag strosar med min Kånken på ryggen och vantarna i ena handen. Jag stretar uppför backar och över gräsplättar, stannar till då och då för att beundra utsikten, gör mitt bästa för att inte halka. När klockan börjar närma sig tre och dagens promenerande börjar kännas i fötterna tar jag spårvagnen tillbaka till centrum. Solen går snart ner, och Oslo har en tendens att bjuda på storslagna solnedgångar. Dagen till ära tänker jag att jag ska betrakta den från operahusets tak, som inte kan sägas vara annat än första parkett i sammanhanget.

Oslos operahus är en byggnad med sidor bestående av glas och ett tak bestående av marmor. Taket har sin lägsta punkt på

marknivå, och går därifrån uppåt som en backe – med andra ord går taket utmärkt att gå på för att komma upp ovanpå operahuset. Idag är större delen av det täckt av blankis, men de isfria fläckarna är tillräckligt många för att jag ska lyckas ta mig upp med livet i behåll.

Från taket kan jag se alltifrån Ekeberg, till Hovedøya, till Holmenkollen, och så ytterligare lite till. Himlen har börjat skifta i färg och jag lutar mig mot räcket. Till ingens förvåning, men säkerligen allas förtjusning, blir det en minnesvärd solnedgång. Öarna, båtarna och måsarna avtecknas mot den intensiva himlen; jag kan inte låta bli att önska att jag kunde komma hit varje kväll resten av mitt liv. Men imorgon går tåget hem. Strax efter klockan två är det schemalagt att lämna Oslo Sentralstasjon, vilket innebär att jag har lite mindre än ett dygn kvar i staden. Jag tänker att jag imorgon antingen ska besöka Vigelandsparken – en skulpturpark i området Frogner – eller åka upp till Holmenkollen och titta på skidåkarna i hoppbacken. Söndagar i Norge är lika med stängda butiker, restauranger och caféer, men naturen är alltid öppen. Oslo må ha rykte om sig att vara en dyr stad att besöka, och visst är det på många sätt välförtjänt. Men, det är klart att det går att åka hit utan att gå i personlig konkurs. Vissa tåg- och bussavgångar är billigare än andra, det finns boenden som strävar efter att hålla priserna låga, alla restauranger kostar inte skjortan att gå på, och det finns gott om saker att uppleva helt gratis. Att åka hit är ett äventyr inom räckhåll, och jag längtar redan till nästa besök.

100 NOK = 106 SEK

13


Världen öppnar upp mer och mer från vad som känns som en evighet av nedstängning. En del ser det som sin chans att åka på semester igen, andra kan börja motarbeta sin nyutvecklade hypokondri. För studenter återvänder en viss möjlighet: utbytesstudier. LiTHanian har hört av sig till några studenter som har pluggat, eller pluggar, utomlands och bett dem berätta om sina upplevelser. Emma Larsson - Civilingengör inom Energi, miljö och magement

1. Läste kurser inom innovation, marknadsföring, ledarskap, industriteknik och supply chain. Vi arbetade bland annat med case av verkliga problem inom industrin där vi undersökte om deras optimeringsmetoder varit effektiva eller inte. Jag tog också en intensivkurs för att lära mig grunderna i österrikisk tyska, som att beställa kaffe, olika matvaror i matbutiken, kunna introducera mig själv, prata om familj och vänner, boende och så vidare. Österrikisk tyska är som vanlig tyska med lite slang och rätt grov dialekt (säger de som kan tyska från början, de förstår knappt österrikarna. Jag själv hörde väldigt liten skillnad haha…).

2. Möjligheterna till att vandra i princip varenda helg, åka mycket skidor, träffa nytt folk och uppleva en ny kultur och språk! Väldigt lätt att resa runt helt enkelt!

3. Börja leta kurser som motsvarar dina studier hemma i tid! Och dubbelkolla att de ges på engelska. Våga pusha dig själv, självklart kan nytt kännas läskigt men det är en del av det roliga! Hitta en stad som erbjuder saker du är intresserad av, för mig var friluftsliv viktigt och valde därför en stad med bra förbindelser med både hiking och skidåkning. De har även en tendens att lägga alla tentor väldigt tätt under tentaperioder, så jag tentade av vissa kurser i förväg. Till exempel så erbjöds examinationstillfällen (omtenta) i december för vissa av mina kurser så man slapp skriva 5-6 tentor under en veckas tid i januari. 4. Jag åkte via skolan så har varit mycket i kontakt med LiU Outgoing samt vår utbildningsledare på maskinteknologsektionen för att se till att allt gick ihop smidigt. Det var väldigt smidigt men tidskrävande att hitta bra kurser och få allt att gå ihop.

6. Jag fick tips från universitetet i Österrike om en organisation och sökte via den organisationen. Det gick väldigt smidigt, men man måste verkligen vara ute i god tid och hålla koll på när ansökning öppnar, för boenden tar slut snabbt!

ike

rr Graz, Öste

Tilda Svedberg - Grafisk Design och Kommunikation

Utrecht, N

ederländ

erna

1. Jag läste programmet Creative Business där man kunde välja bland olika kurser mellan de olika åren som fanns. Sammanfattat så handlade de flesta kurserna om vilka framtidstrender som finns inom innovationer i marknadsföring samt hur företag kan bygga upp en strategi för marknadsföring och varumärkesbyggande i framtiden. 2. Det roligaste var först och främst att träffa nya vänner från olika delar av världen och lära känna en ny kultur. Det var också roligt att känna på hur det är att bo utomlands och lämna det trygga man är van vid. 3. Om du har funderat på det, gör det bara! Det är inget som man kommer ångra, man vet aldrig när man får en sån chans igen! Gör en lista på saker du behöver fixa när du kommer dit, typ om du behöver registrera dig hos kommunen där, om du behöver ett annat mobilabonnemang, ett tillfälligt bankkonto, försäkring och annat tråkigt men viktigt. 4. Jag började att själv kolla på vilka universitet som LiU har samarbeten med och då specifikt för mitt program. Sedan gick jag på informationsseminarium och kontaktade studievägledare och koordinatorerna för utlandsstudier som hjälpte mig med min ansökan.

5. Det var inte så stor skillnad från Sverige, men det var mycket mindre klasser och mer fokus på att studenterna skulle vara delaktiga i diskussioner under föreläsningarna.

6. Mitt universitet i Nederländerna skickade ut mycket information om boendesituationen där och att det var viktigt att fixa boende i god tid. Som tur var skickade de information om olika hyresvärdar och det fanns också mycket information på universitetets hemsida om hur utbytesstudenter kunde gå till väga. Deras hemsida och tillgången till information var en av anledningarna till att jag valde att åka till Utrecht.

STUDIER ÖVE

14


FRÅGOR:

1

2

3

4 5 6

Vad läste du för kurser under din utbytestermin och vad gjorde ni i de kurserna? Vad var det roligaste med att studera utomlands? Vad vill du ge för tips till dem som funderar på att studera utomlands? Hur gjorde du för att ansöka? Vad är det som är annorlunda från att studera i Sverige? Hur gjorde du för att hitta boende?

Anna Persson - Industriell Ekonomi med bioteknik som teknisk inriktning

Borde

aux, F r

Sara Sjödin - Civilingengör

ankri

ke

inom Energi, miljö och magement 1. Jag läste masterkurser med fokus på material och nanoteknik. Upplägget var ganska likt min svenska utbildning med mycket föreläsningar, en del grupparbeten och tenta i slutet av kursen. 2. Det roligaste är att du får lära känna så mycket nya människor, se andra platser och miljöer, nya kulturer och allmänt känslan av att vara på semester hela tiden! Man utvecklas både akademiskt och personligt medans man skapar minnen för livet. 3. Fundera på varför du vill åka iväg och vad som är viktigast för dig vad gäller ett utbyte. Är det exempelvis språket, typer av kurser, klimat i landet eller storlek på staden? Det kommer va tufft och komma motgångar emellanåt, men så är det även hemma i Linköping, så desto bättre förutsättningar du har gjort för dig själv desto bättre kommer ditt utbyte bli!

4. Jag ansökte via skolan och följde därmed deras deadlines och då fick jag också hjälp både av LiU Outgoing och MD-nämnden som min utbildning tillhör. Jag tog också en del hjälp av äldre studenter från min utbildning som varit på utbyte. 5. Den största skillnaden är vardagen. I Sverige är jag van med att variera föreläsning 45 min och 15 min rast mellan 8.15-17.00 en vanlig dag. I Frankrike hade jag 4,5 timmars lektioner med kanske 10 min rast totalt mellan 8.00-18.30. Det var svårt att hålla fokus så länge! Sen blev det också ofta sen middag och vin till maten de flesta dagar. 6. Jag fick hjälp att hitta boende via universitetet i Frankrike. Jag bodde mitt på campus och vi var fyra tjejer (alla utbytesstudenter) som bodde tillsammans, alla med varsitt sovrum och badrum, men vi delade kök.

1. Jag åkte utomlands hösten i trean, därför läste jag främst kurser till min tekniska inriktning. Kurserna jag läste där motsvarade kurserna Cellbiologi och mikrobiella processer och Industriell marknadsföring på LiU samt att jag läste en kurs som hette Environmental Biology. 3. Jag var väldigt osäker på om jag skulle åka men jag bestämde med en kompis att åka ihop, vilket jag tyckte var jätteskönt för då var man alltid två. Det brukar dock oftast finnas utbytesstudenter från andra länder på universitetet så man hittar alltid nya vänner även om man åker själv. Många av mina bästa minnen är från utflykter och resor jag gjorde under tiden så jag skulle också vilja rekommendera att försöka ta sig tiden till att hitta på sådant!

4. Jag hade inte klarat alla kurser från åk 1 (vilket jag tror var vårt krav) så jag gick via ett företag som hette Blueberry. De var väldigt hjälpsamma i processen och skickade över all information och allt som man behövde fylla i. 5. Vi hade ett helt annorlunda system när det kom till vad man bedömdes på, det var labbar, inlämningar, quiz och tentor ihop som alla utgjorde en viss del av slutbetyget. Man hade även närvarokrav på en viss procent, vilket man var lite ovan vid. 6. Det är flera från min utbildning som åkt till Kuching tidigare så vi fick kontaktuppgifter till den de hade hyrt lägenhet genom. Vi fick sedan bilder på olika lägenheter skickade till oss, så fick vi välja den vi tyckte såg bäst ut. Det var dock några som fixade boende på plats via samma hyresvärd och det fungerade också smidigt.

Text: Livia Jönsson Layout: Linnea Norman Illustration: Douglas Lunde

alaysia Borneo, M

ER GRÄNSER 15


Jenny Rudemo - Civilingenjör i medieteknik

1. Jag läser kurser inom Human Computer Interaction (HCI), vilket jag tycker är superkul och spännande. Alla mina kurser är centrerade kring projekt, så det är mycket grupparbeten och diskussioner. Sedan är det också mycket fokus på forskningen som finns inom området, så det blir en del läsning av artiklar också. 2. Jag tycker det är väldigt spännande att få byta miljö och upptäcka en helt ny stad och ett nytt campus och universitet. Det är också väldigt roligt att vi i flera av mina kurser jobbar nära forskning - t.ex. arbetar vi i kursen Informationsvisualisering med ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt med en självkörande färja som håller på att utvecklas i Trondheim. Riktigt häftigt att få vara med och komma med input till det tycker jag. 3. Titta på vilka möjligheter som finns och vad som gör dig taggad och var inte rädd att åka “för nära”, typ till andra nordiska länder. Tveka inte att ställa frågor till tidigare utbytesstudenter! Om du inte känner några själv kan LiTH Outgoing hjälpa dig komma i kontakt med några från ditt program eller universitetet du vill till. 4. Googla “lith outgoing” så hittar du hemsidan med all utbytesinformation för oss på TekFak. Det kan vara lite svårt att hitta där, så ha lite tålamod! Och har du frågor, kontakta de utbytesansvariga via den sidan, de hjälper gärna till!

5. För mig som vanligtvis pluggar i Norrköping är det annorlunda att vara i en stad med över 36 000 studenter. Det finns ett väldigt aktivt studentliv här med allt från Norges största idrottsförening till sektioner och föreningar för alla program. Som utbytesstudent är det också väldigt lätt att hitta andra utbytesstudenter som vill hitta på något. 6. Det går att få boende via universitetet, men jag hittade mitt fina kollektiv privat via en uthyrningssida (tipsar alla som ska till Norge om finn.no hybel.no!).

o c h

, Norge

m Trondhei

Emily Elenstål -Högskoleingengör

Paisley, Skott

land

inom keminsk analysteknik

1. Jag läste tre kurser: Forensic Toxicology, Forensic Evidence och Advanced Analytical Techniques. Analytical Techniques behandlade kemiska analystekniker med fokus på forensiska tillämpningar. I toxikologi-kursen var fokuset att analysera, beräkna och tolka alkohol- och drogkoncentrationer hos avlidna. Forensic Evidence var mer praktisk och i den genomförde vi brottsplatsundersökningar, övade på att agera expertvittne i rättegång och analyserade allt från fingeravtryck och DNA till blodfläcksmönster och vapenoch kulspår. 2. Oj vad svårt! Det var kul att få möjlighet att få läsa lite annorlunda kurser som inte ges på LiU, men som är väldigt relevanta för vad jag vill göra sen. Men det absolut bästa var hur fria studierna var, så planerade man rätt fick jag mycket tid och möjligheter att verkligen upptäcka Skottland och träffa andra utbytesstudenter.

3. Gör det! Det kan kännas läskigt, rörigt och nervöst – det gjorde det för mig. Bara en sån sak som att flyga själv tyckte jag var pirrigt! Men det är så, så, så värt det. Du kommer växa massor som person och få minnen för livet. 4. Till LiU ansökte jag redan i slutet av november året innan jag skulle åka ut. Efter att LiU nominerat mig kunde jag i början av juni ansöka till värduniversitetet via deras egna ansökningsportal. Jag hade lite problem med att värduniversitetet var rätt dåliga på att delge information och att det var svårt att få kontakt med dem, men fick väldigt bra hjälp av LiTH International.

5. Den största skillnaden för mig var hur få föreläsningar och lektioner det var jämfört med på LiU. Jag hade ett “pass” i veckan per kurs. Passen var mellan 3-4 timmar långa, och var mest som en lång föreläsning med några interaktiva moment ibland. I två av kurserna hade jag också ett labbpass i veckan. I övrigt var det bara självstudier. Sen upplevde jag även att kraven där var lägre än i Sverige.

6. För mig var det superenkelt att få boende. Universitetet hade ett studentboende precis bredvid campus som jag sökte till via deras hemsida. En väldigt enkel process och jag fick ett korridorsrum i samma hus som väldigt många andra Erasmus-studenter vilket var hemskt kul och smidigt.

16


17


Vårstäda för miljön Våren är här, och med solen som skiner in i hemmet börjar även fläckarna sticka i ögonen. Vårstädning är en bra rutin att ha, men alla rengöringsmedel som behövs blir dyra för plånboken, fräter sönder hela näsan och är uppenbara miljöbovar. Tack och lov finns det hur många husmorsknep som helst för dig att prova på för en effektiv och miljövänlig städning!

Egen fönsterputs

Du behöver: Ättika, vatten och diskmedel.

Gör så här: Fyll en sprayflaska (eller annan flaska du har hemma) med en del ättika, fyra delar vatten och några droppar diskmedel. Skaka blandningen och vips så har du en effektiv och miljövänlig puts för dina fönster och speglar!

Dags att rengöra kylen? •

Grovrengöring!

Du behöver: 1/2 dl ättika, 1 dl citronsåpa, 4 dl varmt vatten, samt hink och trasa/svamp + handduk eller annan duk att torka torrt med. Gör så här: Töm kylen. Blanda alla ingredienser i hinken och gör rent alla ytor med rengöringen. Torka sedan torrt.

Uppfräschning!

(kräver förberedelse) Du behöver: 1 citron (eller annan citrusfrukt), ättika, vatten, burk med lock, sprayflaska.

Gör så här: Skala frukten och lägg skalet i skurna bitar i en burk. Häll över en mängd ättika som täcker innehållet. Stäng burken och ställ undan i två veckor. När blandningen stått till sig plockar du bort skalen och späder ut ättikan med lika stor mängd vatten i en sprayflaska. Nu har du en bakteriedödande och luktneutraliserande spray som är perfekt att torka ur kylen med!

18

Tips! Illaluktande kyl men varken tid eller

ork? Häll ett par matskedar kaffe och en matsked bikarbonat i en liten behållare, rör samman, och ställ sedan in i kylen. Blandningen absorberar fukt och ersätter dålig lukt med kaffedoft.

Ta hand om dina vita kläder Du behöver: Bikarbonat

När du tvättar vita kläder kan du hälla i någon tesked bikarbonat tillsammans med ett skonsamt tvättmedel. Bikarbonat sliter inte lika mycket på dina kläder som ett kemiskt blekmedel gör och kläderna både förblir vita och håller längre!

Tips! Bor du i hus med automatisk dosering i tvättstugan? Stäng av tillförseln av tvättmedel på maskinen och använd en doseringsboll med flytande tvättmedel (eller lös upp lite pulvertvättmedel i vatten en stund). Häll i tvättmedel och bikarbonat i doseringsbollen och ställ in den direkt i trumman. Slopa sköljmedlet

Du behöver: Ättika, vatten och några droppar doftolja (t.ex. av lavendel, vanilj eller pepparmynta), en flaska eller annan smidig förvaringsbehållare Gör så här: Blanda lika delar ättika och vatten och tillsätt några droppar doftande eterisk olja (parfym funkar också). Använd på samma sätt som ett vanligt sköljmedel i tvättmaskinen.

Återigen för en tvättstuga med färdig dosering i maskinerna. Tvätta först din tvätt, gärna på ett kortare program och med låg centrifugeringshastighet. Se till att maskinens eget sköljmedel inte är igång. Häll ditt sköljmedel i en tvättboll, ställ in direkt i trumman och sätt igång ett sköljprogram.

Tips!

Bort med nopprorna!

Noppriga kläder är ju inte särskilt kul, men dessa kan utan problem rehabiliteras med hjälp av en rakhyvel! Du behöver: En rakhyvel (och lite tålamod!)

Gör så här: Spänn ut tyget på klädesplagget ordentligt och dra försiktigt och lätt rakhyveln “medhårs” för att få bort nopprorna.

Illaluktande skor?

Bikarbonat är återigen din bästa vän! Du behöver: Ett par matskedar bikarbonat

Gör så här: Häll i ca en matsked bikarbonat i varje sko, skaka runt lite för att fördela pulvret jämt i skon, och låt sedan stå över natten (minst). Bikarbonatet neutraliserar pH-värdet i skon och tar därmed bort sura dofter. Skaka eller dammsug ut bikarbonatet efter uppfräschningen.


Ugnsrengöring

Du behöver: Bikarbonat, vatten, hällskrapa, bitsocker (inte snabbitsocker!), en trasa.

Gör så här: Blanda ca 1 dl bikarbonat med vatten i en skål och rör ihop till en halvrinnig pasta. Stryk på pastan på botten av ugnen och insidan av ugnsluckan. Låt verka i 45 minuter. Skrubba rent ugnsgaller, plåtar och övriga ytor i ugnen med hjälp av en fuktad sockerbit.

Använd hällskrapa för att få bort bikarbonat ihop med det fastbrända. Torka ur hela ugnen ordentligt med vatten.

Tips! Putsa ugnen både inuti och utanpå

med hjälp av din egengjorda fönsterputs!

Bort med ohyran!

Skadeinsekter som exempelvis trips är växtälskarens absoluta mardröm, men ge inte upp på dina plantor riktigt än!

Du behöver: 5 dl vatten, ¼ dl linsåpa eller vanlig såpa, 1 tsk rapsolja, sprayflaska Gör så här: Klipp bort de mest skadade bladen på växten. Duscha av plantan ordentligt och låt stå kvar i duschen. Spraya den sedan ordentligt med blandningen.

Under tiden växten står i badrummet: dammsug och torka av området där växten bor. Spraya växten en gång till och låt den sedan stå i ett annat rum (eller så långt bort från andra plantor som möjligt).

Upprepa processen en gång i veckan i minst 6 veckor, så att de nykläckta krypen också försvinner. Det är även bra att behandla övriga plantor i hemmet ett par gånger så inte krypen försöker hitta sig ett nytt hem i en annan kruka! Allmänt bra tips: Kolla dina växter regelbundet för att upptäcka angrepp tidigt!

Duscha av växter en gång i veckan för att hålla dem fuktiga (ohyra gillar torr luft).

När du får hem en ny växt – se till att duscha av den ordentligt med en gång och låt den stå isolerad ett tag för att kunna upptäcka eventuell ohyra växten bär på.

Kalk i kaffebryggaren? Du behöver: 1 dl ättika och 6 dl vatten

Gör så här: Häll i ättika och vatten i vattenbehållaren och starta kaffebryggaren som vanligt.

Efter att halva vätskan runnit igenom stänger du av kaffebryggaren och väntar en kvart. Starta bryggaren igen så resterande vätska får rinna igenom.

Kör igenom kaffebryggaren med vatten ett par-tre gånger så att lukten av ättika försvinner.

… Eller i vattenkokaren?

Du behöver: Vatten och 3 tsk citronsyra/askorbinsyra eller citronsaft från 1 citron. Gör så här: Fyll upp vattenkokaren med vatten och häll i citronsyran och koka sedan upp blandningen. Låt vattenkokaren vila en

stund med blandningen i (använder du citronsaft får du låta den stå i en timme). Koka upp igen. Skölj ur vattenkokaren och koka sedan upp enbart vatten ett par gånger för att bli av med lukten av ättika.

Allmänt bra att veta!

Bikarbonat finns att köpa i storpack på antingen städavdelningen i större mataffärer eller andra detaljhandelsbutiker (t.ex. Clas Ohlson). På större mataffärer hittar du bikarbonat på antingen städavdelning eller bland kryddor. Mindre förpackningar finns på bakavdelning. Ättika är smidigt att köpa på stor flaska och alltid ha hemma. Använder du ättikssprit (12%) istället för ättika (24%) så får du dubbla mängden för samma effekt, men den 24-procentiga ättikan är alltid att föredra!

Sugen på fler städknep och hemmatips? Här är några instagramkonton för dig: • Ekotipset

• Chrissans.se

• Husmorstipset

Text: Anja Jarochenko Layout: Hanna Gunell Illustration: Elvira Fagerholm

19


TEKFAK FORSKAR

Nanoantennerna kan stängas av och sättas på upprepade gånger.

Nanoantenner för elektriskt Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat optiska nanoantenner som kan slås av och sättas på igen på elektrisk väg, och även justeras gradvis. Resultaten, som publicerats i Advanced Materials, öppnar för framtidens justerbara smarta material och styrbar tunn optik. Text: Monica Westman Svenselius Layout: Hanna Gunell Foto: Thor Balkhed

Redan på medeltiden användes nanostrukturer av metaller för att skapa vackra färger i glas. Idag vet vi att färgerna uppstår då ljus vid vissa frekvenser omvandlas till plasmoner i nanopartiklarna. Det betyder att ljuset satt metallpartiklarnas laddningar i rörelse, de börjar svänga fram och tillbaka i takt. Nanopartiklarna fungerar därmed som antenner för ljus, vilket gör dem användbara inom många olika områden. Som exempel utforskas optiska nanoantenner till alltifrån energiomvandling och fotokatalys till biosensorer och extremt tunna plana linser.

Justerbara antenner

En begränsning har varit att optiska nanoantenner gjorda av konventionella metaller, som guld eller silver, har fasta egenskaper som inte kan justeras efter att de tillverkats. Det är något som begränsar användningen. För att få fram dynamiskt justerbara nanoantenner har forskare därför börjat utforska material med optiska egenskaper som kan ändras fram och tillbaka. Ett idealiskt material ska kunna växla mellan att vara optiskt metalliskt och dielektriskt, och hela vägen däremellan, gång på gång.

20

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har nu tagit fram sådana dynamiskt justerbara nanoantenner genom att göra dem av en ledande polymer. Nanoantennerna kan slås om och få antingen metalliska eller dielektriska egenskaper i ett våglängdsområde strax utanför det synliga.

– Polymerer ses ju oftast som icke-ledande plaster, men förutom att en ledande polymer kan transportera elektricitet kan dess elektriska ledningsförmåga även ändras fram och tillbaka via redoxtillståndet hos polymeren, det vill säga hur positivt eller negativt laddat materialet är. Vi utforskar detta beteende för en ny typ av dynamisk organisk nanooptik, säger professor Magnus Jonsson, forskningsledare inom organisk fotonik och nanooptik vid Laboratoriet för organisk elektronik.

Plasmoniska egenskaper

I en tidigare artikel i Nature Nanotechnology visade samma forskningsgrupp att vissa ledande polymerer kan göras tillräckligt ledande för att få plasmoniska egenskaper. De tillverkade nanoantenner av en sådan polymer, antenner som kunde stängas av och sättas på då proverna exponerades för olika gaser och vätskor som förändrade polymerens redoxtillstånd.


Ett av de viktiga framstegen i den nya studien är att forskarna nu kan kontrollera de optiska nanoantennerna på elektrisk väg – ett viktigt steg mot mer användbara praktiska tillämpningar.

– Genom att tillverka nanoantennerna på en transparent elektrod och belägga dem med en jonledande gel kan vi kontrollera redoxtillståndet med hjälp av en elektrisk spänning, säger Akchheta Karki, postdoktor vid Laboratoriet för organiska elektronik och huvudförfattare till studien. – Förutom att vi kan stänga av och sätta på antennerna upprepade gånger kan vi också justera dem gradvis med hjälp av den pålagda spänningen, säger hon.

Styrbar optik och smarta fönster

Forskarna jämför sina experimentella resultat med optiska simuleringar och beräkningar för att bättre förstå vilka bakomliggande mekanismer som styr processen. Resultaten

tyder på att antennerna styrs genom förändring av både täthet och rörlighet hos laddningsbärarna i den ledande polymeren.

– Vår forskning visar att ledande polymerer utgör en intressant ny typ av material för justerbar nanooptik, tack vare möjligheten att styra deras egenskaper mellan att vara metalliska och dielektriska. Övergången från statisk nanooptik till en nanooptik som är dynamisk och justerbar är viktig för många framtida applikationer, där några exempel är styrbar metaoptik och smarta fönster, säger Magnus Jonsson. Forskningen har finansierats av Knut och Alice Wallenberg Stiftelse via ett Wallenberg Academy Fellowship, av Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning samt via den nationella strategiska satsningen på avancerade funktionella material, AFM, vid Linköpings universitet.

TEKFAK FORSKAR

ljus kan styras

Akchheta Karki och Magnus Jonsson.

21




Det är alltför ofta faktumet att jag är närsynt gör folk förvånade. Eller, det är egentligen inte närsyntheten i sig, utan specifikt att det innefattar bärandet av glasögon som gör att en och annan lyfter på ögonbrynen. “Du känns ju inte som en glasögon-person, Anja!” Jaha, en “glasögon-person”? Vad svarar man på det liksom? Att jag har ett synfel är inte direkt något jag tänkt att jag behöver nämna vid nya bekantskaper. “Hej jag heter Anja och jag är närsynt, så jag kanske har glasögon på mig någon dag. Ville bara säga det!”

Jag minns när jag för första gången insåg att jag är i behov av glasögon. Det var i högstadiet och jag hade fått en placering allra längst bak i klassrummet. Jag såg verkligen inte ett skit. Jag hade haft problem ett tag med att jag inte kunde se ansikten på avstånd, men det hade jag på något sätt accepterat som normalt (och jag var ändå rädd för att hälsa på bekanta på gatan). Det var när jag inte kunde skriva av mattetalen som stod på tavlan som jag faktiskt förstod att något var fel… En vän till mig hade skaffat glasögon precis i början av högstadiet, men det kändes inte särskilt märkvärdigt, i och med att båda hennes föräldrar alltid bar det.

24

Varken jag själv eller övriga klasskompisar uttryckte att det var konstigt på något sätt, förutom några få kommentarer från killarna i klassen (omöjligt att undgå). Ingen i min familj eller släkt var närsynt, så jag gick aldrig och väntade på att det skulle hända mig. Mattetalen på tavlan tyckte dock annorlunda, så en dag bestämde jag mig för att prova min väns glasögon och plötsligt så blev världen skarp.

Precis som många andra med nedsatt syn bär jag oftast kontaktlinser, så när jag väl dyker upp i mina tjocka bågar efter en stressig snooze-försenad måndagsmorgon möts jag alltid av samma förvirrade blickar. I ett typiskt scenario brukar det först ta form i någon typ av reaktionsfras, för att sedan följas upp av en komplimang. Sist men inte minst – “glasögon-person”kommentaren. Situationen kan också vara en vanlig konversation om allt mellan katter och rymdraketer, men att vi på något sätt kommer in på ämnet synfel, och då måste man ju alltid säga “jo men jag har glasögon”, och därefter blir det dags för “glasögon-personen” att göra sin entré in i konversationen. Till slut så börjar man ju faktiskt fundera på vem den där “g l a s ö go n - p e rs o n e n” egentligen är och


varför det inte är jag? (Är det du?) Är det mitt utseende som skaver mot den identiteten eller kanske min personlighet? Min energi…? Någon av mina chakror som är i obalans, eller hur? Man kan få fundera lite på det, men jag har egentligen redan svaret. Det är nämligen jag själv som ligger bakom det här. För helt ärligt, så känner inte jag mig själv som någon “glasögon-person”! (Återigen – vem är det?) Så länge jag kan minnas så har jag för det första vägrat inse att jag är närsynt, och för det andra till en början haft någon sorts inställning till situationen som att det vore ett temporärt tillstånd i mitt liv (även innan jag fick veta att det finns behandlingar). När jag testade min syn hos skolsköterskan i slutet på sjunde klass, och bokstäverna var som små gråa fläckar, frågade jag direkt när det skulle “gå över”, så jag kunde börja leva som vanligt igen. Det gjorde det givetvis inte, och jag accepterade det så småningom som en del av mitt liv, men inte riktigt som en del av mig. Så nu är jag här – närsynt och självförnekande. Kanske är “närsynt och närsynt”, alltså närsynt i dubbel bemärkelse, en ärlig beskrivning av det hela, då jag vägrar se

bortom mitt bekväma synfält. Jag verkar uppenbarligen vara väldigt övertygande med min identitet också.

Frågan är ju då bara ifall jag vill fortsätta befinna mig i den här ish-moment 22-situationen jag själv satt i rullning eller om jag ska ta och rätta till den här chakran som utstrålar min antiglasögonenergi så att jag kan bege mig in i en ny fas i livet. Förhoppningsvis lär jag inte ens behöva säga något till någon, utan bara låta min utstrålning (eller faktumet att jag använder glasögonen mer) få tala för sig själv, lite sådär coolt och tillbakalutat. Coolt och tillbakalutat kanske är att ta i gällande mig dock… “Hej jag heter Anja och jag är närsynt, så jag kanske har glasögon på mig någon dag. Ville bara säga det!” – ändå helt perfekt. Text: Anja Jarochenko Layout: Hanna Gunell Illustration: Douglas Lunde

25


Så har lärarna upplevt distansläget Under flera terminer tvingade pandemin campusförlagd undervisning att ske på distans, med allt vad det innebar: hemmakontor inreddes, Zoomrum skapades, praktiska moment blev teoretiska och mycket mer. Många har säkert utbytt åsikter och reflektioner kring hur distansundervisningen har fungerat med sina kursare och andra medstudenter, men vad har egentligen lärarna tyckt? Vi lät ett gäng lärare svara på tre frågor om hur de har upplevt att undervisa under distansläget. 1. Vilka fördelar har du upplevt med distansundervisningen?

Text: Mathilda Sjöbom Layout: Hanna Gunell

2. Vilka nackdelar har du upplevt med distansundervisningen?

3. Vad tar du med dig från distansundervisningen när undervisningen återgår till att vara campusförlagd?

Johan Thim

Universitetslektor på MAI (matematiska institutionen). Undervisar i analys av olika typer, linjär algebra och matematisk statistik, bl.a. i kurserna TATB01, TATA42 och TATA24.

1. Möjligheten till omtagningar när man spelat in material har varit behaglig. Dessutom så har en hel del nytt kursmaterial tagits fram för att underlätta när allt varit på distans, så jag tror kurserna i stort har vunnit en hel del på sikt. 2. Det har varit svårare att känna kontakt med studenter. Det är svårare att avgöra om förklaringar går fram eller inte. Särskilt lektionsundervisning (räkneövningar) har varit problematisk med tanke på att allt ska göras genom skärmar. Sen har distansläget inneburit extremt mycket extra arbete.

3. Inspelat material går förhoppningsvis att använda framöver också som komplement till en mer normal campusbaserad kurs. Saker som skrivits (föreläsningsanteckningar och annat) kommer finnas kvar (i åtminstone mina egna kurser) för att stödja befintlig kurslitteratur. Möjligheten finns att också i framtiden köra kurser i olika grader av hybridlägen.

26

Henrik Pedersen

Professor i oorganisk kemi på kemiavdelningen på IFM (institutionen för fysik, kemi och biologi). Undervisar i flertalet kemikurser.

1. Den största fördelen har varit att det har varit bekvämt. En grå och regnig måndagsmorgon behöver varken jag eller studenterna lämna hemmets värme för att ta oss till en föreläsningssal. Omställningen till Zoom gjorde att jag var tvungen att arbeta igenom mina föreläsningar en hel del eftersom jag brukade hålla dem ”på tavlan” – nu har de blivit på Power Point i stället. Det krävde en väldigt stor arbetsinsats från min del, men nu har jag nog bättre föreläsningar. Sen var det så klart skönt att man enkelt kunde vara hemma med sjuka barn fast man hade föreläsning. 2. Helt klart den nästan totala bristen på interaktion med studenterna. Jag förstår att man inte vill ha kameran på som student, men att som lärare inte få minsta bekräftelse på att studenterna förstår vad man föreläser om känns oerhört jobbigt. Chatten på Zoom har funkat ganska bra på en del kurser, men på en del har även den varit tyst. 3. Främst tar jag med mig hur mycket ögonkontakt med den man pratar med betyder. Små nickningar eller fundersamma ansiktsuttryck som hjälper en att veta om man ska gå vidare eller behöver förklara en gång till betyder väldigt mycket när man föreläser. Mötet med studenterna är bland det bästa i mitt jobb, det har blivit oerhört tydligt under distansundervisningen. Jag tar även med mig mina förbättrade föreläsningar och vetskapen om hur pass bra det ändå kan bli om man behöver ha kursmoment digitalt.


Nils-Hassan Quttineh

Biträdande professor på MAI (matematiska institutionen) och forskar inom optimeringslära. Examinator för kurserna TAOP52 och TAOP18, samt studierektor för alla kurser inom beräkningsmatematik, matematisk statistik och optimeringslära.

1. Jag har tvingats tänka om en hel del runt administrativa delar i TAOP52, en stor grundkurs i optimeringslära som läses av 200+ studenter varje år. Exempelvis har jag tidigare varit fast i att varje klass måste hanteras separat, men med allt online föll det sig naturligt att istället dela upp arbetet efter vilka projektuppgifter studenterna blivit tilldelade. Det gjorde att lärarna kunde fokusera på några uppgifter var, istället för att ha alla uppgifter i huvudet samtidigt. 2. Personligen har jag saknat kontakten med studenter, det är själva mötet med levande personer som ger energi. Att prata in i en kamera har inte varit särskilt inspirerande... En oinspirerad lärare påverkar undervisningen negativt i längden. 3. Inspelade exempel och valda delar av föreläsningarna, material som uppskattats av många studenter, kommer fortsatt att göras tillgängliga. För att hantera redovisningar av datorlaborationer utvecklade jag ”Tester” i Lisam, och det har funkat väldigt bra eftersom studenterna kan få ”instant feedback” under pågående labb. Dessa tester kommer att användas även framöver, även om labbandet sker i labbsalar.

Martin Larsson

Adjunkt i industriell ekonomi på IEI (institutionen för ekonomisk och industriell utveckling). Undervisar i industriell försäljning, industriell ekonomi, marknadsanalys, inköp och förhandling.

1. Distansundervisning sparar restid när man undervisar på andra campus.

2. Tvingat distansformat på föreläsningar gör att studenter ställer färre frågor och som föreläsare tappar man dynamiken. Även om de flesta gör sitt bästa, tycker jag att man ser sämre resultat, lägre motivationsnivå, ett svalare intresse för ämnet, och mindre glädje. Många inbillar sig att distansläget är bekvämt, men bortser från att de på sikt lär sig mindre och får svårare att nå ett (bra) betyg. Människor behöver ses fysiskt, läsa varandras kroppsspråk, och skratta ihop för att vi ska må bra, förstå varandra, och känna oss hörda.

Jordi Altimiras

Professor i fysiologi på IFM (institutionen för fysik, kemi och biologi). Undervisar i kurser om fysiologi, zoologi och toxikologi.

1. Smidigare att planera dagarna, ingen transporttid och ingen kostnad för parkering.

2. Kommunikation med studenter via Zoom är obefintlig, envägskommunikation ger mig ingen uppfattning vad eller hur studenter upplever olika lärandemoment. 3. Nu uppskattar jag campusförlagd undervisning mer än tidigare. Jag har lärt mig också att jag har ingen lust att satsa på distansundervisning.

Lasse Alfredsson

Universitetslektor på ISY (institutionen för systemteknik). Undervisar i kurser om signaler och system samt linjära system.

1. Studenter som inte har möjlighet att delta i en del undervisningspass kan delta i realtid på distans, t.ex. via Zoom eller Teams. En annan fördel är om det finns inspelat material som studenter kan se när det passar bättre än den schemalagda tiden, vid sjukdom eller schemakrock. Det har även ofta varit smidigt för mig som lärare att hålla föreläsningen hemifrån.

2. Den uteblivna kontakten med studenterna i undervisningssalen. Undervisningen blir mer levande och det är mer inspirerande för läraren i en föreläsningssal jämfört med om den sker via Zoom/Teams, speciellt eftersom nästan alla studenter har webbkameran avstängd. 3. Det kan vara både praktiskt och pedagogiskt positivt att använda inspelade kursmoment som studenterna ser innan ett undervisningspass. Däremot behöver detta kompletteras med en uppföljande salsundervisning på campus på lämpligt sätt. Det planerade jag själv redan innan pandemin och kommer att behålla det konceptet även när vi går tillbaka till ”normalläge”.

3. Videomöten är användbara för improviserade möten eller möten med människor som annars måste resa långt. Digitala verktyg och inspelat material är ibland mycket användbara, men kan ju användas även på plats. Det bör vara elevernas lärande – inte deras bekvämlighet – som avgör vilka russin som är värda att plocka ur den digitala kakan framöver.

Även om distansläget haft vissa fördelar verkar de tillfrågade lärarna eniga om en sak: hur viktigt mötet mellan studenter och lärare är för undervisningen. Förhoppningsvis kan föreläsningar, lektioner och andra lärandemoment fortsatt återgå till att bedrivas på campus – och bli ännu bättre tack vare erfarenheter och nytt material som tillkommit under pandemin!

27


å r v as f t e ör D väx terna De flesta av oss har varit där. Hemmet behöver livas upp, så en planta införskaffas. Den ställs i ett fönster. Den glöms. Den dör. En ny köps. Den tar den dödes plats. Den vattnas då och då. Den dör. Vad i självasteAlla växter verkar dödsdömda. Det blir alltid för mycket eller för lite vatten, för mycket eller för lite sol, för mycket eller för lite kärlek. Är det helt enkelt så att vissa människor föds med gröna fingrar och andra inte? Kanske det, men det innebär inte att du behöver dras med livlösa plastväxter resten av livet. För dig som är redo att införa lite grönska i livet kommer här några tips.

5 växter att undvika om du är nybörjare

• Kalatea - Det här är en sensitive snowflake i plantformat. Kräver fukt, men inte för mycket fukt. Kräver vatten, men inte för mycket vatten. Kräver temperatur som inte är för hög och inte för låg. Du hör ju själv. • Kaladium - Tar efter Kalatean.

• Fiolfikus - Sägs vara tålig, men detta är en myt. Om du inte är utbildad botanist kommer den här dö vad du än gör.

• Fredskalla - Det här är en sådan växt som man ska “hålla fuktig”. Läs: en knepig en. • Venus flugfälla - De ÄR häftiga, men de vill stå i en viss mossa, vattnas med regnvatten, och gå i vintervila i kylskåpet på vintern. Lite som om en björn vore en växt alltså.

5 växter som är lättskötta • Kaktus - Passar dig som får solljus direkt in i hemmet och lätt glömmer ta hand om växterna.

• Monstera - Passar dig som inte får in så mycket ljus och glömmer ta hand om växterna. • Ampellilja - Behöver ingen direkt sol, tåls att glömmas.

• Kalanchoe - Kallas också Våreld eller Höstglöd. Den här är perfekt för dig som vill ha lite blommor, kan ställa växten ljust eller i sol, och har en tendens att glömma vattna. • Svärmorstunga/Bajonettlilja Kan stå lite var som och behöver inte mycket vatten. Det är ett åstadkommande om du tar död på den.

28

Generella tips

En riktlinje när du köper växter är att INTE lita på lappen som är nedstucken i jorden när du köper en planta. Överlag brukar de stämma, men det skadar inte att göra lite extra research på internet eller gå på ett säkert val. När du köper växter bör du komma ihåg att vara noga att kolla efter allt som rör sig eller ser konstigt ut. En del ohyra är lätt att bli av med, en del är i praktik omöjliga. Det viktigaste är att kolla på stammen, på och under bladen, och i jorden. Ha alltid dina växter i en innerkruka, helst med hål i botten. Om du råkar ge en växt lite för mycket vatten kan detta då rinna ut i ytterkrukan, så det inte ligger kvar och skadar rötterna. På samma sätt som blommor efter en tid vissnar och faller av kan bladen på vissa växter gulna och falla av efter en viss tid. Om växten mår bra i övrigt beror detta på att den förbereder plats för nya blad.

Oavsett om du har en tålig eller krävande växt så brukar de generellt behöva mer vatten på sommaren och mindre på vintern. Vill du hålla dig på den säkra sidan är det bättre att låta jorden torka ut lite innan du vattnar, då det är lättare att åtgärda än övervattning.

Plantera träd

Om du vill prova att odla fram ett träd kan du göra det med till exempel avokado eller ekollon. Avokadokärnan lägger du i blöt ett par timmar och skalar sedan bort det yttersta lagret. Sedan sticker du in 3-4 tandpetare runt om kärnan, och sätter den i en flaska eller burk med vatten. Ekollon kan du plocka nu på våren. Leta efter dem utan hål från maskar eller liknande, men om de har spruckit lite för att roten har börjat växa ut gör det inget. Stick försiktigt in 3-4 tandpetare i ekollonet och sätt den i en flaska eller burk med vatten (delen där “hatten” suttit ska vara ovanför vattnet). När det finns mycket rötter och ett träd som vuxit (gärna minst 10 cm) kan du plantera trädet i jord.

Text: Livia Jönsson Layout: Hanna Gunell Illustration: Elvira Fagerholm


Plantera frön och kärnor

Det går bra att plantera frön och kärnor från de flesta frukter och grönsaker. Prova till exempel att ta några kärnor nästa gång du använder tomat till maten! Hur du gör för att plantera frön: 1.

2. 3. 4. 5.

6.

7.

8.

Det finns små krukor (i plast eller kartong) att köpa på flera ställen, men det går också att använda till exempel en såsburk i plast. En fördel är att sticka några hål i botten av behållaren om den inte redan har det, så överflödigt vatten kan rinna ut. Kom ihåg att ställa något under krukan bara.

1. 2.

Fyll ca 3/4 av krukan med jord. Hellre att det är för lite än för mycket.

Tryck försiktigt ner fröna med bara någon centimeter i jorden. Kom ihåg att inte sätta fröna för tätt om du sätter flera i samma kruka. Täck över med jord.

Spraya jorden med vatten. Jorden ska inte bli drypande blöt, men du ska se att ytan ändrat färg. Om du är osäker så borde det räcka med att spraya tre gånger. Täck över krukan med plastfolie och stick några hål i den med en tandpetare. Detta gör att ljus når in i krukan och jorden håller sig fuktig, vilket fröna trivs i. Om du använder en plastbehållare som har ett lock är det bara att sticka några hål i det och använda istället.

Se till att jorden inte torkar ut genom att känna på den då och då (minst varje dag). Om du är osäker på om du borde spraya eller inte så är det bättre att låta jorden bli lite för torr än för blöt.

3. 4. 5.

Rätt vad det är så dyker små gröna växter upp! De behöver oftast ingen hjälp med att flytta på jorden eller att tappa skalet från fröna. Det är svårt att låta bli, men tänk på att de är ömtåliga! När de börjar nå upp till plastfolien/locket kan du ta bort det, då behövs inte luftfukten lika mycket, men försök hålla jorden någorlunda fuktig.

Beroende på om växten blev planterad själv eller inte i krukan behöver den växa olika mycket innan den omplanteras. Står flera växter tillsammans kan de behöva omplanteras när de vuxit några centimeter, beroende på vilken växt det är. Växter som planterats ensamma kan stå länge i samma kruka, så länge du har koll på att rötterna inte börjar växa ut genom botten.

Växteriet tipsar

Att resa hem-hem är alltid trevligt, men vad gör du med dina växter? Att hitta växtvakt eller ta med växterna hem är inte alltid lätt. Därför vill vi i Växteriet, föreningen för alla växtintresserade studenter, ge er några tips på tåliga växter som även kan klara sig längre mellan vattningarna: • • • •

Gullrankor Monstera Philodendron Paradisträd

Bra att ha: • Vattenkanna

• Sprayflaska med vat ten

• En sax eller sekatör om det börjar växa utom din kon troll

• Innerkrukor i olika sto

rlekar

• Ytterkrukor i olika sto rle

kar

• Jord (vanlig blo mjord funkar bra till de flesta växter, och finns dessutom på ICA och liknande butiker så du behöve r inte åka till närmsta blomsteraffä r)

Men om det skulle skita sig kan man alltid höra av sig till oss på Växtakuten! Slidea in i våra DMs på Instagram @vaxteriet_liu så fixar vi första hjälpen!

29


Du vaknar upp och inser att du inte har någonting på schemat idag. Vad gör du?

a.

Tar en rejäl sovmorgon

c.

Skrollar igenom Instagram och händelser

e.

Lagar en lyxfrukost

b. d.

Om du var ett djur skulle du vara en:

Ger mig ut på en joggingtur

Kör igång med mitt senaste pysselprojekt

a.

Panda

c.

Igelkott

e.

Giraff

b. d.

Dags för lunch, vad finns i din matlåda?

a.

Pasta och tomatsås

c.

Laxpaj eller laxpasta

e.

Köper med mig något

b. d.

Bäver

Bläckfisk

Kikärts- eller linsgryta

Det är fredagskväll, hur vill du spendera den?

En het gryta

Ser film och äter pizza

c.

Bio – en klassiker

b. d. e.

Går på promenad Bowling

Äter på min favoritrestaurang

Du har precis vunnit två miljoner, GRATTIS! Vad gör du med pengarna?

a.

Anställer en privat kock och massör

b.

Investerar i bostadsmarknaden

d.

Donerar 100 kr till Wikipedia

c.

e.

a.

Kollektiv

e.

Egen studentlägenhet

Egen bostadsrätt

Sittning såklart!

b.

Lyssnar du och nickar inställsamt

d.

Har du svaren som löser allt

c.

e.

Bakar du något gott som hen kan mumsa på

Planerar du in en riktig spakväll för er båda

Om du var ett årtionde skulle du vara:

a.

1960-talet

b.

1970-talet

d.

1990-talet

c.

e.

1950-talet

1980-talet

Mitt favoritkonto på instagram är ett:

a.

Meme-konto

b.

Crossfitkonto

d.

Ett hund/katt/undulatkonto

c.

e. 30

Letar upp en bar med liveband

Hjälper du dem tänka på annat med en myskväll i soffan

Bor hos föräldrarna

d.

c.

Ut och dansa

När din vän har ett problem..

Såhär ser mitt boende ut: Korridor

Spelkväll!

e.

Bokar resa till Mauritius, Bali och Dubai

b.

c.

d.

Köper det där som jag alltid velat ha

a.

Hemmafest

b.

Du ska gå på dejt, vad hoppas du att ni gör på dejten?

a.

a.

En bekants konto

Ett influencerkonto


Du är en person som tar dagen som den kommer! Att planera livet till punkt och pricka är inte din grej men du är en stadig person som har koll på ditt. You don’t sweat the small stuff, men man kan lita på dig för det som verkligen är viktigt. Du känner inte att du behöver stå i centrum men bangar inte för att dra igång ett härligt gäng för ett härligt häng.

Flest C:

Många tar dig kanske för givet och tror att du är ganska vanlig. Men du har det där lilla extra som gör dig till en tillgiven, snäll och varm person. Borta bra, men hemma bäst. Familjen och vänner är det som du värdesätter mest. Du provar gärna nya saker minst en gång, men inser ofta att ditt säkra kort aldrig slår fel.

Du är glassikern Glassbåt!

Flest E:

Du är definitionen av “sätta guldkant på vardagen”. Varför nöja dig med något bra när du kan få det bättre? Du har koll på trenderna och dina vänner vänder sig till dig för att ta del av det senaste. Hur planerna för framtiden ser ut, vet du inte helt hundra mer än att den kommer innehålla en extremt gullig hund.

Du är glassikern Tip-Top!

Du gillar att ha koll! Höjdpunkten på hela veckan är när du bockar av uppgifter på din to do-list. Hälsa, både fysiskt och psykiskt, är viktigt för dig. Likaså att du vet att dina nära och kära mår bra, annars finns du där med din positiva närvaro. Du är sparsam med dina pengar och ser till att spara undan lite varje månad inför framtiden.

Du är glassikern Piggelin!

Flest D:

Du befinner dig där det händer, och det händer saker hela tiden för dig. Att sitta still och läsa en bok är inte din grej. Har du ingenting att göra så kommer du på något, oavsett om det är att lära sig sticka, spela munspel eller hjula. Du ser ingen idé med att klaga utan tänker hur du kan göra det tråkiga roligt.

Du är glassikern Twister!

Text: Elvira Fagerholm, Layout: Linnea Norman, Illustration: Elvira Fagerholm

Du är glassikern 88:an!

Flest B:

Vilken glassiker är du?

Flest A:


LiTHanian LiTHanians redaktion har gett sig ut i vårsolen (läs: februarisol i 2 grader med kall blåst) för att testa årets glassnyheter! Cornetto Soft Cookie and Chocolate Cornetto Soft som släpptes redan 2021 har nu kommit ut i ny skrud. En blandning av krämig choklad, vaniljglass, bitar av chokladkaka och chokladsås. Rek. pris 26 kr Utseende: Smak: Prisvärd:

+ Väldigt trevlig konsistens på glassen, mjuk och len. Inte så söt, på ett bra sätt.

- Rånet är godare än glassen. Sandig konsistens på chokladkakan, knastrar på ett obehagligt sätt i vissa tuggor.

Sandwich Duo Milk Chocolate and Pear

Ännu en favorit som fått sig en make-over. Hälften päronglass och hälften chokladglass med chokladbitar i som täcks av vad sägs vara samma gamla klassiska chokladkaka. Rek. pris 20 kr Utseende: Smak: Prisvärd:

+ Chokladglassen och chokladbitarna är goda.

- Varför smakar den skumbanan!? Chokladkakan runt omkring är jättehård. Barnslig smak.

32


testar: r 2022 e t e h y n ss Gla Magnum Remix

Här kommer en favorit i ny tappning. En twist på klassikern Magnum Mandel har blivit Magnum Remix. Vaniljglass med rostade mandel-virvlar täcks av hälften vit- och mjölkchoklad, och mandelbitar förstås! Rek. pris 28 kr Utseende: Smak: Prisvärd:

+ Lagom smak av mandel och trevlig textur vilket ger en bra helhet. Lång smälttid. En riktig vuxenglass! - Något mäktig och lite liten för priset.

Ben & Jerry’s Salted Caramel Brownie Peace Pop

En nyhet på pinne! Gräddglass fylld med stora chokladbitar och brownie. Glassen är sedan täckt av en salt kola-choklad. Rek. pris 28 kr Utseende: Smak: Prisvärd:

+ Den salta kola-chokladen som täcker glassen är supergod! Glassen är märkt med fairtrade.

- Lite för mäktig. Brownien har en aning udda eftersmak, något är off.

Salty Licorice

Här kommer årets lakritsnyhet! Vaniljglass möter salta lakritsbitar i en klassisk strut. Rek. pris 28 kr Utseende: Smak: Prisvärd:

+ Jättegod lakritssmak som kompletterar vaniljglassen perfekt. Gott med textur i form av knastrig lakrits. Lång smälttid! - Lakritsen går inte helt ihop med rånet. Text: Redaktionen <3 Layout: Linnea Norman Foto: Beatrice Svensson

33


Vår: en orimlig årstid Vintern har varit mörk och lång, men nu är faktiskt våren på gång.

Vinterjackan trycks in i garderobens mörkaste vrå, ses till hösten kompis, hejdå!

Det är härligt när man på eftermiddagen är ute och går, och märker att temperaturen av hela två siffror består.

Av snön finns det endast små pölar kvar, flytande är den form av vatten de flesta föredrar.

Tänk vad snabbt man stegar fram, när man på is inte behöver vara vaksam.

I rabatterna skymtas då och då något vitt, men det är bara blommor vid närmare titt.

Där är något mer, kan det vara ett bi? För ett ögonblick känns världen som en utopi.

Skojar! April, april, din dumma sill, jag kan lura dig vart jag vill!

Nästa dag är det bara att rota fram vinterjackan igen, tro inte att du är klar med den riktigt än. Hur du än gör fryser du när du på morgonen går ut, och kommer hem drypande av svett vid dagens slut.

Nattens vita snöfall har blivit grå slask, helt utan förvarning halkar du med ett pladask.

Inte heller är det säkert att på torr mark ströva, där ligger ju grus som din balans kommer pröva.

Eländena byts bara ut när vintern väl är förbi, särskilt för den med pollenallergi.

Plötsligt en natt hör du i örat ett stadigt “iiiiiiiii”, du viftar ursint, “NEJ MYGGJÄVEL, LÅT BLI!”

Nej, ingen årstid har endast fördelar, och våren oss ofta ett spratt spelar.

Men att bära tunnare jacka, om än för en dag, det har något, en känsla av eget slag.

34

Text: Livia Jönsson Layout: Agnes Friberg Illustration: Milla Fjelkestam


SE KT IO NS

Layout: Agnes Friberg

SIDOR 35


WORLD BUSINESS NEWSPAPER

INANCIAL TIMES Inancial Times # 2 2022 Av och med: Jean, Ebba, Versacé, Beleutte inancial.times@isektionen.se Fax: +46 8 700 65 00 Twitter: @inancialtimes

Ledare Kära läsare,

Medan tranorna alltjämt påbörjar sin dans vid Hornborgasjön ser Redaktionen tillbaka på ett avelsdugligt och pompöst vinterhalvår. Likt tranorna har Redaktionen under det senaste halvåret varit på flykt från Riket, denna gång luftburet i privatjetet I Forcé Un. Men i takt med farsotens abdikering från rampljuset kan nu Redaktionen återinträda Campus med blåblodig smak i klaffen och en strävan att via skrivdonen bringa ett mer räntabelt nuläge för lärosätets högdjur.

Efter reentrén till Campus har dock en del taktlösa trender uppenbarat sig. För det första börjar inte varje konversation med “Vad är ditt ättenummer?“ vilket förvirrat en och annan Redaktionsmedlem. Vidare verkar den olympiska andan ha spridit sig ända från Kina till underjorden i Gottfridarnas berg, där något form av olympiskt mästerskap i imbecillt köande tar plats veckoligen. Samma fenomen kan skådas i ett annat etablissemang vars likheter med folkrepubliken är högst påtagliga, nämligen Baljan. Därifrån kommer rapporter om solbrända flower-poweranhängare som varje fredag från gryningstimmarna ockuperar ytan för att högt ropa ut repliker om hur “gött” Amerikat var. Nej, den senaste tidens nedstängning har inte fått den borgerliga discipeln att inse det moraliska förfall den ständigt genomlider. Men ett av få ljus i vardagens barbari är Silly Seasonperioden som nu instundar. Den årliga omgången Internship ska nämligen fördelas. Vid en febril tid som denna är inte bara elegans av vikt utan också tacksamhet, tacksamhet mot våra kära kusiner Ekonomerna. För bakom varje I-are som söker anställning finns det alltjämt minst tre styck Ekonomer som med sin petition får oss att blänka lite extra. Högst aktningsfullt, Jean

Det Fanns en Gång en Liten Mus För länge sedan flyttade det in en liten mus till LiU. Det var en söt och ganska oskyldig mus, som hade fått nys om den goda maten som fanns på LiU. Ingen ägnade sig mycket uppmärksamhet om den lilla musen, och allt fick vara som det var. För många år sedan skaffade den lilla musen familj. Det var en fin familj, med två små barn. Den Praktfulla Ungen Magnus och En Mycket Mager flicka vid namn Märta tog LiU med storm. Den lilla musen och dennes familj vad det enda som talades om vid LiU, men så småningom, glömdes den lilla musfamiljen bort. På flera år syntes inte den lilla musen till. Visserligen såg man musens ungar växa sig stora och stolta, men den lilla musen var borta. Det var inte förrän långt tid senare, när en på LiU hörde något krypande bland väggarna, som vi fick upp hoppet om att den lilla musen fortfarande levde. Efter en tid kunde vi höra musen krafsa och springa i alla delar av LiU:s hörn. I ett försök att rädda musen borrades ett hål i en av väggarna, men musen ville inte komma ut. För några månader sen revs en av byggnaderna på LiU. Från ruinerna kunde man se matrester och kadaver. Det stank om luften. En sådan stank som inte

kan liknas med död, utan endast fördärv. Vi såg den lilla musen mitt bland ruinerna. Röd av blod och gul av glupskhet. Den groteska musen var mer lik en muterad råtta, med läckande ådror och pulserande ögon. Hur den överlevde får vi lämna åt evolutionen. För länge sedan levde en söt liten mus.

Magnus stoltserar med sin nya ryggsäck

InancIals Os-mOtIOn Nedan följer en lista på grenar som redaktionen anser sig lämpliga för nästkommande olympiska upplaga år 2024:

Kast med liten röd Poängjakt •

Antal internship som signats för att sedan kastas

Superpoäng: Antagen till Australien-platsen och tackar nej

Pajkastning •

Plats: Märkesbacken kl.08

Dubbelpoäng om festeristerna nedskjuts under “The Storm”


WORLD BUSINESS NEWSPAPER

Var är LiU Store:s Manschettknappar och Slipsnålar? Som allmänt känt efterlyser Redaktionen enligt stadgarna från 1893 skolkläder med stil, likt den förespråkat av hedersfyllda institutioner som Carlssons skola och Lundsberg1. Kläder som inte enbart ska köpas dyrt utan också förtjänas. Men efter en inzoomning i det vardagsfördärv som plågar Campus har Redaktionen kommit till insikt att det endast är högdjuren som förstått att det sanna provet på engagemang har sin början vid högklackat och slutar vid toppen av höghatten.

vis de collegekläder som semesterfirande nissar från Amerikat stolt hasar runt i. Utöver detta går varannan student i skrivande stund runt i en reklamerad hoodie utan någon cashmere i sikte. Träningskläder, exkrementliknande väskor och inte minst den

Vi i Redaktionen vill återigen erinra de små minnen ni läsare tycks ha: kläder är statussymbol som skiljer människan från djuren2.

Nej, detta har med guds nåde plötsligt förväxlats med exempel-

1 Anmälan till Lundsbergs konfirmationsläger är nu öppen. Påminn era syskon att ett avdrag på 1850kr i syskonrabatt för avgiften på 19.000kr gäller. 2

Inget Snaskade, Tack I stundande tid nalkas en, om inte den mest, vördnadsfulla högtiden om året, påsken. Kära läsare, låt oss tillsammans stämma upp i en tanke av vad som borde vara alla kristnas enda prioritet under våren. År 2022 infaller den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen efter den 21 mars den 16 april och datumet huserar därmed påskafton. Påsken kära läsare, är en tid att samlas i tillbedjan för förnyelse, där ack så få är medvetna om äggets innebörd som symbol för pånyttfödelse. Sedermera grämer det mig att patrask skändar denna anrika symbolik med kulörta kulörer och, utan att ens ge en anständig förklar-

färgglada sparkdräkt som liknar en bit tyg. Överallt manifesterar sig den baljanitiska kultur som Redaktionen årligen försöker bekämpa. Fortsätter det i denna takt kan du om inte allt för många år i LiU Store:s utbud förvänta dig artiklar som hammare, skäran och inte minst det värsta, jeans.

Den moderna påsken

ing, förknippar denna tradition med harar (smutsigt djur med låg rang, skall endast skjutas på jakt) samt påskkärringar. Påskkärringar. VANSINNE! Nåväl, ytterligare en upplysning jag känner mig skyldig att bringa förnuft i är påskens längd. Glupska oupplysta lynnen lägger allt fokus på snask och synd under vad de kallar är “påsken”. Kära läsare, ert “påsken”, föregås med

Också känt under namnet “Baljaniter”.

den så kallade stilla veckan som inleds med psalmsöndagen, ackompanjerat av dymmelonsdagen, skärtorsdagen samt långfredagen. Först därefter inleds således er “påskvecka”, varpå påsken sedan, för den riktigt skamligt oupplyste, pågår till pingst som enligt allmän kännedom infaller 50 dagar, vilket också sammanstrålar med den sjunde söndagen, efter påsken. Sist men ack så viktigt, ingen människa med nåden i behåll, uppmuntrar flygande till blåkulla - en grämmande ihopväxling med häxor och Jesus, skamligt! Glad påsk!


SAUCERSPORTENS FÖRBJUDNA FRUKTER Redan de gamla grekerna förstod vikten i att alltid hålla sig i toppform, även då genom sauceråkande. Allt efter att tiderna förändrat världen och utveckling av sporten nått sitt apex, parallellsaucer. Detta tros vara för att fartökningen som utförslutet gav tillförde spänning till sporten, d.v.s. ett linjärt förhållande mellan lutning och kul. Än idag kan vi se hur många vallfärdar till backarna för en ärlig match i ett riktigt rafflande saucerrennen. Som alla gånger när solen tycks lysa upp hoppet allt för starkt, så kan en oro anas vid horisonten; vissa utövare tycks eftersöka artificiella sätt att höja sin kinetiska potential. Likheter kan givetvis dras till när vallan gjorde entre på saucerscenen, och efter att det tilläts har en hel vetenskap etablerats runt det legendariska glidmedlet. Nu är det obligatoriskt att börja med grundvallan och sedan bygga lager för lager, likt Babylons torn för att nå högst, samt pricka sitt hastighetskulmen.

KJELLKRITIK

Samtlig teknolog som påtvingats något obligatoriskt moment där stor vikt ligger på det så kallade kjellkritik kan det vara lätt att tappa motivationen. Därför ställde sig NATTREDAX frågan: “Vad tycker egentligen Kjell och vad har han för kritik?”.

Nästa “valla” som sporten kommer att behöva ta höjd för, och agera på, spår redaktionen, från sin höga häst, är höghöjdsträningen, vars utbredning skjuter i höjden. “Vad kan ett träningsläger i det småländska höglandet göra för skillnad?”, är en fråga som skribentens låtsatskompis genast reagerade med. Ingen vetenskapligt förankrad studie har fastställt effekterna, men vittnesmål från saucerstallen hävdar att det ger en förändring i underlagets kemiska potential, vilket gör snön under saucern mer vit än brun. En annan effekt som har uppmätts är hur de kölddämpande rusdryckerna ger högre effekt, vilket tilltalar en annan grupp av sportens fantaster. Lyckligtvis behövde inte Aristoteles tackla dessa problem. Tidernas gradient har talat sitt tydliga språk, från då till nu. Uppåt har vi åkt och ännu mer uppåt ska vi. När tävlingen estimerat årets lokala maximum så åser NATTREDAX då den rättmätiga vinnaren krön(s).

Medan Kjell pratar på om allt han är kritisk mot - folk, byggande, fjolliga matlådor i glas (matlådor ska vara i metall!) - fylls vi med kunskap att sprida. Det här med kjellkritik kräver uppenbart livserfarenhet, men borde kunna behärkas lika hjälpligt som möbiusavbildningar.

Vi mötte upp med vår hypotetiska vän på ett cafe i staden och direkt fick vi veta att fika minsann var billigare när Kjell var ung, “Men jag vill ju ha mina hårt förvärvade pengar för mig själv” utbrast han när personen i kassan sa att eftermiddagslyxen skulle kosta 34.95.

Vi frågar Kjell vad han ändå upplever vara den viktigaste kjellkritiska frågan just nu. Han muttrar tyst för sig själv. Stryker sig över mustaschen. Det är svårt att välja, menar Kjell. Han har skrivit många medborgarförslag till kommunen med saker han är kritisk mot. Det är viktigt att man klarar av att tänka bortom det självklara.

Stämningen hade varit dålig redan innan dess. Parkeringen hade inte följt den ädlaste av parkeringssystem: P-skivan. Nu kostade det att parkera. Först efter att NATTREDAX utsända accepterat att ersätta de fem kronorna så lättade stämningen och Kjell kunde hugga in på sin mazarin.

Kjell exemplifierar. Feministisk snöröjning är ju illa, men det är ju bara ett par månader om året och egentligen inte källan till det onda. Det riktiga problemet är ju cyklisterna. Om man bara klämmer åt dem så kan ju vägar breddas, bilvägarna få mer snöröjning och de


riktiga offren i samhället prioriteras. Det uttalas inte tydligare än så, men NATTREDAX utsända inser att Kjell med offer syftar på sig själv. Det börjar bli läge att avsluta intervjun. NATTREDAX utsända tackar, överräcker pengar för parkering och gemensamt börjar vi närma oss brickstället. Där brister det till slut för Kjell, när caféet satt upp en återvinningsstation. Återvinning och sådant där miljötrams är infört av kommunisterna, menar Kjell. Det kommer en svada om Greta, Sovjet och Miljöpartiet. Laddade med kjellkritik beger sig NATTREDAX utsända åter mot campus. Projektrapporten i miljökursen ska lämnas in. Det där med kjellkritiken mot återvinning kommer kräva lite revideringar i sista stund för att analysdelen ska sitta, men kommer vara värt det. Vilken tur att vi träffade Kjell ändå! LÄSARSERVICE! Bibtex-formaterad citering fri att använda i ditt projektarbete: @misc{kjellkritik, author={NATTREDAX}, title={Kjellkritik}, publisher={LinTek}, place={Litet cafe, vid parkeringsautomat}, year={2022}}

Stå upp för Dig! Du klarar så mycket mer än någon illasinnad badrocksbärande sjögurka säger att du går för. LET IT GO!

Stående inslag:

En kanske, förhoppningsvis, men troligtvis inte alls odopad tävlingsgrupp. Foto: Y-sektionens fotogrupp.

Fråga NATTREDAX

Har du också en fråga till NATTREDAX? Maila NATTREDAX@ysektionen.se

EOFError: EOF when reading a line.

DIY-Sudoku Vinnande pussel med tillhörande lösning skickas till NATTREDAX@ysektionen.se. Korsord och bingobrickor accepteras också. Kan även ses som övningstenta i TATA42.



Italiens guld och räddaren i alla matkriser Snabbpizza när mattetalen slukar all tid, en bakispizza dagen efter Kårallen eller en finpizza för att fira att tentorna är skrivna. Det finns onekligen en pizza för varje tillfälle. År 1968 öppnade den allra första pizzerian i Sverige, och fler har det blivit. Idag finns över 3000 pizzerior i Sverige och det innebär att det i genomsnitt öppnat fyra nya pizzerior i månaden sedan den första öppnade i Västerås för 54 år sedan (!). Linköping är inget undantag utan bjuder också på ett brett utbud. Var hittar man då Linköpings bästa pizza? RedaktioneM bestämde sig för att undersöka detta genom ett ytterst oomfattande och tvetsamt (men mycket gott!) test. Utförande: Tre pizzor beställdes från några av de pizzeror med högst betyg på Tripadvisor/ Foodora och hämtades med cykel (tips från coachen är att ej utföra detta test i full snöstorm...). Pizzorna förtärdes sedan och efter långa, ingående diskussioner sattes betyg på utseende och smak.

Har du ätit en pizza i Linköping som förtjänar erkännande och plats på topplistan? :) Maila redaktionem@maskinteknologsektionen.se vettja!

Material: Pizzor, pizzaslicer och jury bestående av RedM, Ida aka maskins horsewhisper och @clarasysslar Resultat och diskussion:

Ursprung: De fyra årstiderna Typ: Roma Utseende: 6 Smak: 6 Kommentar: “Tomatsåsen var lite off men annars ok, lite mer som en svensk pizza”

Ursprung: 1884 Typ: DROTTNINGEN Utseende: 8 Smak: 7 Kommentar: Chevré, honung och rödbetor - kan ju inte bli annat än en hit? Bra pizza om man föredrar tunnare deg.

Ursprung: Pizzeria Butterfly Typ: Vegetariana Utseende: 7 Smak: 8 Kommentar: Stenugnsbakad + jättegod tomatsås och deg! Dyrare pizza men absolut värt wisi det en dagliqvolutpat. som manUtvill lyxa MediaMaskinen hittartill du när poddar finns. Kontakt: podcast@maskinteknologsekdet. tionen.se

// RedaktioneM




POSTTIDNING

B