Page 1

N°02 MAR 17 LINTEKS KÅRTIDNING


VILKET ÄR DITT BÄSTA PODDTIPS? A

D

B

E

C

F

A. Emma Sjöö

G. Elin N Angelstedt

Chefredaktör

Layoutansvarig

- I Nöd och Lust, liite töntig med ack så peppande.

- Allt du velat veta! Rätt nice att nörda ner sig lite onödigt.

B. Reidunn Palmkvist

H. Micolle Rogersten

Redaktör

Layoutare

- Februaripodden - den roligaste podden om erektionsproblem!

- Fördomspodden!

C. Alexandra Håkansson Krönikör

H

J. Julia Sixtensson

I

D. Camilla Falck

Fotoansvarig

Skribent - En varg söker sin podd + Dilan & Moa + Women of the hour <3.

J

K

- The powermeeting podcast, Raseriet och Under huden (Kan inte välja en nej).

K. Lina Nordqvist

E. Jenny Lindgren

L

Layoutare - Tack För Kaffet.

- Flora & Frida.

G

I. Bianke Swart

lllustratör

Skribent - Mordpodden för nagelbitare och David Batras podcast för hysteriska skrattanfall.

- P3 dokumentär. Allmänbildning är inte att förringa.

L. Maria Axelsson

F. Lisa Blückert

Illustratör

Skribent

- Michaela & Dasha (dock nerlagd).

- Alla våra ligg!

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

V

åren. Den smått trevande övergångsfasen mellan den långdragna kylan och sommarens D-vitaminkick. Jag gillar våren. Det är en tid när minnet sakta börjar återkalla hur det känns att inte frysa konstant, att se hur vattendragen ökar takten och att höra ljudet av ett par nya skor mot asfaltens kvarlämnade grus. För min del är denna våren dock lite annorlunda. Det är den sista våren på Campus Norrköping och kanske även i denna stad. Examensjobbet är förberett och redo att fylla mina sista timmar som student. Detta ska dock göras med bravur. Varje paus och idétorka ska fyllas med vårens nya glassortiment. För tidiga morgnar ska fyllas med kaffepauser i vårsolen. Trötta kvällar ska fyllas med uteserveringar. Pigga kvällar ska fyllas med en löptur utomhus. Skrivkrampen ska fyllas med planeringar inför sommaren. Våren är möjligheternas årstid.

LiTHanian är en medlemstidning för Linköpings Universitets teknologers studentkår, LinTek. Tidningen ges ut fem gånger per år och distribueras till alla som är medlemmar i studentkåren.

I detta nummer har vi tagit vara på vad just dessa möjligheter kan vara. Gillar du som mig att kunna träna ute? På sida 18-19 har vi tagit fram några grymma tips att kika på! Redaktionen har även undersökt på sida 16-17 vilka uteserveringar i Linkan/Norrpan som faktiskt är bäst! Vi har även intervjuat några studenter som, likt jag, snart tar sin examen, om deras absolut bästa minnen som en student på LIU. Mitt personliga favoritminne kommer alltid att vara alla människor jag mött under mina tre år. De har blivit min andra familj nu och trots att detta är vår sista termin, kommer vi alltid ha kvar att vi studerade tillsammans på LiU, även när vi möts i riktiga livet.

Ansvarig utgivare Emma Sjöö chefred@lintek.liu.se

Emma Sjöö Chefredaktör

Adress LinTek, Tekniska Högskolan 581 83 Linköping

Tryckeri LTAB

Illustration framsida: Lina Nordqvist Fotografi framsida: Julia Sixtensson

Redaktionssidan

3


Where’s The Music

5

Fotoreportage från Norrköpings egna musikfestival.

De bygger skola av skräp!

8

Intervju med intiativtagarna.

Krönika

11

”Jag kräver en triggervarning”.

Jævla klisjé

12

Förbered dig inför säsong 4 av SKAM.

Svår vår

14

Tips på aktiviteter och hur du tar dig samman!

Uteserveringsguide

16

LiTHanians redaktion testar de bästa uteserveringarna.

Parkbänken är aldrig långt borta

18

Så kan du som student prioritera träningen.

Lockar lockarna, eller är det en 20 fallande frilla? En orientering kring hur du fixar bästa frippan!

Festivalsommar 2k17

21

Håll koll på sommarens festivaler.

Vårens drinkar

22

Läskande recept på vårens alkoholfria drinkar.

Finns det liv efter examen?

24

Intervjuer med alumner som gått vidare efter exjobbet.

Days of our plugg

26

Intervjuer med studenter om minnen från studietiden.

Buy it, use it, break it, fix it

28

En rundtur i 3D-printerns värld.

4

Innehåll

Kalender

29

Sektionssidor

30


Where’s The Music är en inomhusfestival som utspelar sig på 10 scener runtom i Norrköping under tre dagar fyllda med rökmaskinsrök och ny musik. LiTHanians fotograf besökte festivalen och passade på att ta några bilder. Fotografi: Julia Sixtensson Layout: Elin N Angelstedt

Where’s the music

5


6

Whereâ&#x20AC;&#x2122;s the music


Whereâ&#x20AC;&#x2122;s the music

7


Vill du stötta projeket? Plusgiro: 76 21 72-5

De bygger skola av skräp! Simon Alzén och Naida Udovicic studerar båda sitt sista år på Internationella civilekonomprogrammet i Linköping och just nu skriver de uppsats tillsammans. Till sommaren så ska de lämna studentlivet bakom sig men till skillnad från sina klasskamrater så är inte planen att ge sig ut och söka jobb. Istället så ska de båda, tillsammans med fyra andra studenter, hoppa på ett flyg till Guatemala för att bygga en skola i kommunhuvudorten Tecpan. Text: Jenny Lindgren Foto: Julia Sixtensson Layout: Micolle Rogersten

Facebook “f ” Logo

CMYK / .eps

Facebook “f ” Logo

CMYK / .eps

Engineering for Mayan Students 8

De bygger skola av skräp!


Hur startade idén till det här projektet? Simon: Under mitt tredje år så var jag i Peru på utbytesår när jag såg på Facebook att det var två tjejer från LiU som skulle bygga en skola i Guatemala. Så jag skrev till dem, mötte upp dem i Guatemala och hjälpte till med det projektet i tre veckor. Sen dess har vi hållit kontakten. De kommer även åka med i sommar till en början och stanna i ungefär två månader. Själv kommer jag nog bli kvar ett år ungefär!

Men vad är det exakt ni ska göra i Guatemala?

Simon: Vi har redan fått in lite donationer av folk via vårt plusgironummer som finns på vår Facebook-sida också. Så många bäckar små!

Vad har ni för kontakter på plats? Naida: Vi har dels kontakt med kommunen och borgmästaren där. De kommer att stå för själva driften så vi behöver inte tänka på att vi bygger en skola som sedan inte kommer användas. De kommer se till att det finns lärare på plats och att allt rullar igång.

Simon: Vi ska bygga en skola med fyra klassrum. Byn vi ska till har bara en grundskola just nu och där går barnen tills de är tolv år gamla, men sedan tvingas de börja jobba.

Simon: Vi har även kontakt med någon från staten som har lovat att hjälpa till med att finansiera lärarlönerna medan kommunen står mer för rekryteringen av lärare.

Hur går det till när man bygger en skola av skräp?

Vad kommer bli svårast?

Naida: Det är 50 cl petflaskor som man fyller med tätt packat, torrt skräp genom att pressa ner det med en pinne eller liknande och försöka få det så hårt packat som möjligt. Simon: Guatemala är ett otroligt fint och häftigt land naturmässigt, men det är väldigt mycket avfall överallt. Man blir verkligen ledsen av att se hur folk slänger så mycket längs med vägarna och i naturen vid sjöar och liknande. Så i det senaste projektet samlade vi dels upp själva ute i naturen men sen gav vi även som läxa till tjejerna i den befintliga skolan som fanns där att ta med sig skräp hemifrån som vi sedan kunde fylla petflaskorna med. Dels underlättade det för oss, men det gjorde också att de tvingades prata om det hemma. För att skapa någon slags medvetenhet. Naida: Men det tar ju tid. Att samla in och framförallt att peta ner skräpet i en petflaska tar ca 50 minuter för bara en flaska.

Och vad gör man med flaskorna sen då? Simon: Man gjuter först en grund av cement och sedan bygger man en stomme som kan bära upp väggarna. Man spänner sedan upp två lager med hönsnät mellan stommarna och fyller på med de skräpfyllda petflaskorna mellan näten som en slags isolering. Sist lägger man ett tunt lager cement ytterst. Naida: Det är ju andra som gjort det här innan, så kallade bottle schools. Så det är en väldigt beprövad metod. Simon: Ja. Jag tror att bara i Guatemala finns det runt 50 bottle schools. Det är en brittisk organisation som heter “Hug it forward” som började med det hela och sedan har bara fler tagit efter. Dels är det ju billigt, men framförallt så vill man ju inspirera och engagera lokalbefolkningen att börja tänka mer på miljön.

Gör ni det här ideellt? Var får ni pengar ifrån? Simon: Ja vi söker spons, donationer och stipendier för att få in pengar. Sen bidrar vi själva på det sättet att vi betalar för mat och uppehälle för oss själva på plats samt att vi betalar våra egna flygbiljetter. Och så bidrar vi ju framförallt med vår arbetskraft. Naida: Sen tänkte vi sälja t.ex. lite tygpåsar för att få in lite pengar och kanske anordna något event.

Simon: Det uppstår ju en del kulturkrockar märkte jag senast jag var där. Speciellt när det gäller t.e.x jämställdhet. I familjen jag bodde i senast jag var där så var pappan arbetslös medan mamman jobbade hela dagarna, lagade all mat, diskade och tog hand om barnen. I Sverige hade det kanske varit mer rimligt att han som är hemma åtminstone sköter hemmet, så hon kunde jobba. Jag började hjälpa till och diska och laga mat för att visa att det inte måste vara på ett visst sätt.

Blev dom chockade då? Simon: Jag blev kallad för byns fulaste kvinna av pappan som retade mig, han hade ändå mycket humor. Samtidigt får man vara försiktig, så man inte klampar in och säger att vi är bättre än dem. Men det känns som att de hade mått bra av att ändra på just hur kvinnor och män delas upp. Vi sa ju aldrig till dem hur de ska göra utan försökte mer fungera som en slags inspiration. Naida: Men sen får man inte glömma bort att vi också har mycket att lära av dem, hela det här varma välkomnande beteendet som vi saknar i Sverige. Man kallar varandra familj, behandlar alla väldigt varmt, pussas och kramas. Så man tar ju med sig otroligt mycket hem också.

Var finns drivkraften till att genomföra projektet? Naida: Det är ju häftigt, hela upplevelsen liksom. Att känna att man gör något gott. Det ger någon slags större mening att vakna upp på morgonen när man vet att man ska bygga en skola till barn som verkligen behöver det. Vi kommer ju hinna jobba i väldigt många år framöver, så då får man passa på nu när man inte är så bunden av varken jobb eller familj. Simon: Jag tänker så här, om jag inte söker jobbet på den där konsultfirman i Stockholm så kommer någon annan göra det och någon annan kommer att slå in de siffrorna. Men om inte jag åker till Guatemala och bygger den här skolan så kommer inte skolan att byggas alls. Det ger mer mening!

Är ni taggade? Båda: Ja, väldigt taggade!

Stort lycka till, vi hejar på er! De bygger skola av skräp!

9


HEL A DENN A SIDA Ä R EN A NNONS F R Å N POL ISM Y NDIGHE T EN

POLISMYNDIGHETEN

”Samhällsnyttan i kombination med ny teknik gör arbetet oerhört intressant” På polisens it-avdelning arbetar dagligen 730 medarbetare med att ta fram de smartaste digitala och tekniska lösningarna för poliser runt om i landet. Text: Tina Lindström Carlsson Foto: Polisen

Med sina 730 medarbetare och en budget på 1,7 miljarder kronor om året ser polisens itavdelning till att polisen har de tekniska verktyg som krävs för att kunna skapa ett tryggare samhälle. – Den viktiga samhällsnyttan i kombination med ny teknik gör arbetet oerhört intressant. Polisens tekniska och digitala arbete moderniseras och det är kul att vara med och påverka verksamheten och utvecklingen. Vi har till exempel en e-tjänstsatsning som bygger på en helt ny plattform som ligger i teknikens framkant, menar sektionschefen Rikard Gunzenheimer. Polismyndigheten satsar på ett förnyat arbetssätt som bygger på ett agilt och medarbetardrivet utvecklingsarbete. – Nu jobbar vi på bred front för att få till det agila förhållningssättet från medarbetare till ledning. Arbetssättet innebär en nära relation med användaren, till exempel poliser i yttre tjänst, ekonomer eller analytiker, berättar Rikard.

10 Annons

Ett exempel är utvecklingen av polisens multifråga i mobilen. Det är en mobilapp som alla poliser på fältet har tillgång till och som knyter samman en rad olika databaser – pass- och fordonsregistret, folkbokföringen, belastningsregistret, och ytterligare några som inte kan namnges på grund av sekretesskäl. – Vi frågar vad poliserna ute på fältet vill ha och hur de vill ha det. Därefter jobbar vi i korta steg med att ta fram en it-lösning och gör återkommande avstämningar med användarna tills de är nöjda, säger Rikard och fortsätter: – Jag ser hur pass bra lösningen blir och vilken nytta den gör i vardagen. Användarna är exalterade, de har ofta tidigare bara blivit serverade ett verktyg från någon som kanske inte ens vet hur de jobbar ute på fältet. Organisationen behöver nu utöka verksamheten med nya medarbetare. – Vår främsta uppgift är att skapa en trygghet i samhället och det gör Polismyndigheten till en av de viktigaste platserna att jobba på, summerar Rikard.

En mobilapp som samlar databaser till alla poliser ute på fältet – en av de tekniska utmaningarna som polisens IT-avdelning har löst.

FAKTA

Med uppdrag att öka tryggheten Polismyndighetens uppdrag är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Den består i huvudsak av sju polisregioner och åtta nationella avdelningar varav it-avdelningen är en. It-avdelningen har 730 anställda som tillsammans sköter drift, underhåll och utveckling av it-stödet till myndighetens olika verksamhetsområden. Läs mer på: www.polisen.se

Namn: Rikard Gunzenheimer. Titel: Sektionschef för Forensik, bastjänster och utvecklingsstöd på polisens it-avdelning. Utbildning: Informatik på Internationella Handelshögskolan, IHH, i Jönköping, examen 2002.


KRÖNIKA: JAG KRÄVER EN TRIGGERVARNING Jag måste avslöja en sak om mig själv. Jag vet att det är kontroversiellt, att många kommer att hata mig efter detta och att min åsikt är långt bortom ramarna för vad som är ”normalt” att tycka. Jag förstår att många av mina vänner kommer vända mig ryggen och säga upp kontakten, och att detta är så långt ifrån politiskt korrekt man kan komma, men jag måste ändå säga det. Jag måste vara ärlig och vi lever väl ändå i ett fritt land? Nu säger jag det bara: Jag hatar våren. Ända sedan jag var liten har jag hatat våren. Lukten av lövbrasa, som hängde runt en som en fuktig dimma när man krattade hela gården i blöta fingervantar. Valborgsfirandet, där man skulle stå och stirra in i en eld medan fyrverkerier smällde okontrollerat ovanför. Brunt gräs som smälte fram under smutsig snö och lerpölar som klafsade under gummistövlarna. Den konstanta känslan av att vara blöt ända in på huden men ändå måste vara utomhus p.g.a. ”det är ju vår”. Nuförtiden är jag vuxen (typ) och bestämmer själv hur mycket jag ska vara utomhus (oftast inte så mycket), men våren kommer ändå alltid med så mycket besvikelser. Jag köper nya, kritvita tygskor och cyklar till skolan bara för att upptäcka att de är bruna av damm när jag kommer fram. Dessutom är jag genomblöt av svett eftersom jag fortfarande inte förstår ungefär när på året det är rimligt att hänga undan vinterkappan – när jag väl byter till vårjacka lyckas det alltid vara på den dagen det blåser orkanvindar. Men det är ändå inte det värsta, för aldrig är det så påtagligt hur snabbt tiden går som på våren. Det syns överallt i hur naturen ändrar sig och vintern successivt smälter bort. Saker har också alltid haft en tendens att ta slut på våren. Man tar studenten och måste lämna grundskolans trygghet och kanske byta stad. Engagemang tar slut och man letar efter sin ersättare i nästa års styrelse. Man kanske blir dumpad av någon man inte ville bli dumpad av.

Denna vår ska jag ta examen från universitetet. Jag ska gå ut genom entrén till campus och aldrig mer komma tillbaka. Vad som händer därefter är helt upp till mig, men jag känner mig inte alls i position att fatta ett sådant beslut. Hur ska jag kunna bestämma vad jag vill göra med resten av hela mitt liv?! Det är ju helt orimligt! Så i år vill jag gärna ha en triggervarning innan ni exalterat redovisar vårtecken. Varje gång någon pratar om hur härligt det är att det droppar från taken och att solen värmde på riktigt i helgen, får jag panik. Snälla, låt mig få vara naiv och tro att tiden står stilla och att studentlivet aldrig kommer vara över. Eller låt våren gå över fort i år. I sommar kanske allt känns bättre. Text: Alexandra Håkansson Illustration: Maria Axelsson Foto: Julia Sixtensson

Topp fem vanligaste sägningarna under våren: 5. “Gud vad härligt det är när solen värmer i ansiktet!” 4. “Är det säsong för björk- eller gräspollen nu?” 3. “Det är så skönt så här års innan getingarna vaknar” 2. “Om det inte hade blåst så mycket hade det varit perfekt temperatur” 1. “Man ska svettas in våren och frysa in hösten! Eller är det tvärtom?”

Krönika

11


Text: Camilla Falck & Alexandra Håkansson Illustration: Maria Axelsson Layout: Bianke Swart

Att bara gå runt och säga “Drittsekk” hela tiden imponerar inte på någon. Använd dessa ord istället om du vill stoltsera med din norska på riktigt.

Nu är det snart äntligen dags för fjärde säsongen av allas vår favoritserie SKAM, men bara för det måste du inte gå tillbaka till att vara den Noora-fanatiska, norsksnackande klyschan du var i höstas. För det är riktigt skammelig. Här följer en lista på saker du bör undvika.

1. Sluta tala “SKAM-norska”. Vi vill aldrig igen höra orden “Drittsekk” eller “Ködder du?!”. Om du ska prata norska, gör det ordentligt (se ordlista här bredvid).

2. Skrik inte till när någon frågar om du sett den senaste säsongen. Du är inte unik.

3.

Det blir pinsamt om alla ser ut som Noora. Lägg läppstiftet på hyllan ett tag för att undvika samma look som resten av fansen. Du kanske kan copycata typ Eskils look istället?

4. Sluta diskutera huruvida William är superhet eller en

idiot i andra säsongen. Vissa tycker att han och Noora är meant to be medan andra inte alls förstår varför en så cool och självständig person skulle vilja vara ihop med någon som utpressar till sig en dejt – deal with it!

5. Sluta lyssna på SKAM-spellistan på Spotify. Du ser

faktiskt inte så himla cool ut när du går i slow motion till The Weeknd upp för märkesbacken.

6. Mjau. Att ragga genom att jama som en kissemiss funkade för Vilde, det funkar inte för dig.

12 Jaevla klisje

GODE ORD

Tenta - eksamen Rumpetroll- Grodyngel Akkurat - Precis Baesj (bärs) - Bajs Rusbrus - Alkoläsk Potetgull – Chips Honeblund - Tupplur Olabukser – Jeans Potteplante - Krukväxt

GODE SETNINGER

Skulle du på föreläsningen? - Skal du vandre til foredraget? Ska vi köpa kaffe i Baljan? - Skal vi kjøpe kaffe i karet? Vad många märken du har på din ovve! - Hva mange karakterer du har på dine arbeidsklær! Hur gick tentan? - Hvordan gikk det på eksamen? Ska du på förfest ikväll? - Skal du bli med på vors i kveld? Hur kommer jag till Flamman? - Hvordan kommer jeg til Flamman? Hur mycket kostar ölen? - Hvor mye vil ölen koste?


Räkna ihop poängen på alla du svarar ja på. Bryter du mot reglerna i microkön? = 1 poäng Har du blivit påkommen med att Tindra på en föreläsning? = 3 poäng Har du glömt skeden till din soppa och druckit den direkt ur matlådan istället? = 2 poäng Är du den som alltid är fullast på förfesten? = 2 poäng Brukar din mage protestera högljutt på föreläsningar? = 1 poäng Har du råkat swipea höger på en föreläsare/labbassistent på Tinder? = 3 poäng Brukar du gå på kravall utan ovve? = 3 poäng Brukar du ha fisklunch som stinker så att alla i microrummet tappar matlusten? = 2 poäng Fyller du kaffekoppen så mycket att ett långt kaffespår lämnas efter dig? = 1 poäng Händer det att din mobil ringer högt under föreläsningar? = 1 poäng Brukar du få hysteriska skrattanfall när någon annan redovisar? = 3 poäng Brukar du glömma att låsa toadörren så dina kompisar har fått se för mycket? = 3 poäng Fick du över 15 poäng är du en riktig SKAM.

Jaevla klisje

13


SVÅR / Det nya året är snart en tredjedel förbi, vintern rasar ut bland våra fjällar, slå upp ditt fönster och känn den avgrundsdjupa ångesten rulla in. Det är återigen den tiden på året då lövträden knoppar och man måste ta tag i sitt liv, men det är så svårt. LiTHanians redaktion har varit i samma skor och ger här tre konkreta tips på hur du tar dig samman!

Dela upp! När högen med saker att göra är en hop av

plugg, rapportskrivande, jobbsök, och diverse annat är det svårt att se vare sig början eller slut. Ett gammalt trick som faktiskt funkar är att dela upp sina uppgifter i mindre bitar. Dela upp rapportskrivandet i att t ex sätta upp en struktur, hitta möjliga källor, se över källorna, gör en punktlista på innehåll, och innan du ens märkt det så har du kommit igång!

Text: Reidunn Palmkvist Layout: Micolle Rogersten

Lista upp! Nu när högen blivit små hanterliga bitar är det

14 Svår vår

bara att skriva lista, på lista, på lista. Gör en för din månad, en för din vecka, och en för din dag. Med varje avklarad dag du stryker över får du en liten boost av att ha klarat av något konkret! Det måste inte ens vara en stor uppgift, skriv upp dina föreläsningar och klappa dig på axeln för att du tog dig dit! LiTHanians bästa list-tips är att ta itu med det jobbigaste på din dagslista när du är som piggast. Vi vet att det är de uppgifter man hellre skjuter undan för evigt, men om man gör det jobbigaste först när man är som mest full av energi kan man göra allt det enkla när man börjar bli lite sent-på-dagen-seg!

Ställ dig upp! Du har uppgifterna, du har listorna, men

har du fokuset?! Antagligen ibland ja, ibland nej. För att få ett mer jämnt fokus så kan du göra det tydligt för dig själv när du inte behöver ha fokus. Det kan tyckas ologiskt med paus för fokus, men de flesta koncentrerar sig faktiskt bättre om de vet hur länge de måste hålla ut. Dela upp din arbetstimme i arbetstid och rast, som till exempel: 45 minuter arbete, 15 minuter rast. Eller 20 minuter arbete, 5 minuter rast. Ju kortare arbetstid desto kortare rast! Framförallt, när du väl har din paus: ställ dig upp! Aktivera kroppen, få ett snabbt miljöombyte, ha ett ordentligt avbrott, så kommer du tillbaka till plugget med nya fräscha ögon!


/ VÅR Det är ju ändå något trevligt med blommor, fågelkvitter och vårsol… När värmen kommer så spritter det i benen och suget efter att vara ute och lapa i sig solljus växer till oändliga proportioner. De bästa vårutflykterna ger en chans till solljus och en chans till att värma sig när man inser att solen inte värmer så mycket riktigt än. LiTHanian har tipsen för alla plånböcker!

Gratis?! För att så gott som gratis är gott! Det bästa med

våren är ju ändå att naturen börjar bli sådär levande som man lätt kan glömma bort att den är under vintern. Ta med en kompis på en promenad i valfri vacker plats som inte tar allt för långt att ta sig till. När ni får nog kan ni vända hemåt till en kopp te för att värma upp och låta kroppen processa all vitamin D.

Budget. Bli pseudo-intellektuell! Det finns hur många

muséer som helst i trakterna. Få en lördag att kännas i alla fall lite produktiv genom att strosa genom museisamlingarna en tidig eftermiddag och avsluta kulturdagen med vårens första utomhusglass! Beroende på vilka val du gör om museum och glass kan denna aktivitet gå från väldigt budgetvänlig till ganska budgetvänlig.

Mellan.

Avsluta gratispromenaden på en (helst uppvärmd) uteservering och fira in vårvädret ordentligt! För tips på vilken uteservering du ska välja kan du vända blad till s. 16-17 i denna tidning.

Lyx. Om du känner för att slå på stort när du firar in våren! Med en stor budget är möjligheterna ändlösa. Avsluta vårdagarna med fina restaurangbesök, köp drinkar, fixa vårstilen, eller varför inte bränna CSN ordentligt genom att åka till Kolmården och se vilken vårkänsla som djuren känner! Med en lyxig budget är det bara fantasin som sätter gränserna, inte LiTHanians redaktion!

Svår vår

15


UTESERVERINGSGUIDE Våren är här och det är även uteserveringarna. Mysiga filtar, vårsol och en härlig dryck med vännerna. Kan det bli bättre? Ja, det blir bättre om du vet var du ska gå. För LiTHanians läsare har vi testat olika uteserveringar i Norrköping och Linköping och valt ut de bästa. Det var ett hårt jobb, men någon var tvungen att göra det. Enjoy! (Det gjorde vi). Text: Camilla Falck & Alexandra Håkansson Illustration: Lina Nordqvist Layout: Micolle Rogersten

TRÄDGÅRN GAMLA TORGET 4

En mysig oas mitt i city med lummig natur, gungor och ljusslingor. Perfekt ställe att besöka med hela kompisgänget! Solläge Myspys Yummy-in-my-tummy Fantastiska drinkar CSN-vänligt Fancypancy

GRAND (BISHOP) TYSKA TORGET 2

NORRKÖ

Det absolut bästa solläget på kvällstid. Utomlandskänsla med utsikt över strömmen.

PING

Solläge Myspys Yummy-in-my-tummy Fantastiska drinkar CSN-vänligt Fancypancy

ARBIS BREDGATAN 54

Det bästa stället för en after-school, det ligger ju precis vid skolan. Prisvärt, chill och fin utsikt över strömmen. Solläge Myspys Yummy-in-my-tummy Fantastiska drinkar CSN-vänligt Fancypancy

16 Uteserveringsguide


G N I P KÖ

LIN

AIOLI HANTVERKAREGATAN 1

Med över 50 olika tapas finns garanterat något för alla. Uteserveringen må vara liten, men maten gör det värt det. Solläge Myspys Yummy-in-my-tummy Fantastiska drinkar CSN-vänligt Fancypancy

YELLOW FELLOW STORA TORGET 7

Här är det inte bara maten som tar dig till andra sidan jorden, utan hela atmosfären. Njut av heta rätter under kulörta lampor och skölj ner med en hel “bucket” fylld av en god drink. Välkommen till Asien! Solläge Myspys Yummy-in-my-tummy Fantastiska drinkar CSN-vänligt Fancypancy

STORAN STORA TORGET 9

Storan är en modern restaurang med rötterna i gamla traditioner. De serverar klassiska svenska rätter på ett modernt sätt. Förutom det är de också kända för sina goda drinkar. Solläge Myspys Yummy-in-my-tummy Fantastiska drinkar CSN-vänligt Fancypancy

Uteserveringsguide

17


Parkbänken är aldrig långt borta 18 Parkbänken är aldrig långt borta


Som student så ligger inte alltid träning högst upp på prioriteringslistan. Den blir snarare ofta nedknuffad för att göra utrymme för viktigare saker som att plugga till tenta, kolla på Netflix, skvallra med kompisen eller dansa på kårhus. Detta bör vi ändra på eftersom träning faktiskt är extra viktigt för oss studenter. Träning leder till mer energi vilket i sin tur leder till bättre studieresultat. Win-win alltså! Text: Jenny Lindgren Foto: Julia Sixtensson Layout: Micolle Rogersten

En anledning till att träningen bortprioriteras är att vi bygger upp en bild i huvudet av att det tar tid. En annan anledning är att det kostar pengar. Men här och nu sätter vi stopp för båda dessa bortförklaringar och visar hur DU som student, på ett mycket billigt och tidseffektivt sätt, kan prioritera träning i vardagen. Allt du behöver är 1. En parkbänk 2. Detta nummer av din favorittidning LiTHanian

Övning 1. Step up (rumpa, lår) Genom att ta snabba steg upp på bänken så tränar du både rumpa och lår. Tänk på att placera hela foten på bänken när du kliver upp för att inte belasta knäet samt att placera dig så nära bänken som möjligt när du kliver ned för att behålla kontroll och balans.

Övning 2. Armhävningar (bröst, axlar, triceps, bål) Vanliga hederliga armhävningar är multifunktionella och tränar både bröst, axlar, armar och mage. Viktigt att tänka på är att försöka hålla kroppen i en så rak linje som möjligt samt att hela tiden spänna mage och rumpa.

Övning 3. Dips (axlar, triceps) Vid dips så tränar du stora delar av överkroppen samt musklerna i underarmarna. Utgångläget är raka armar som tar stöd mot bänken. Böj sedan armarna och sänk dig kontrollerat nedåt så djupt som du känner att du klarar av. Viktigt är att hålla bålen spänd under hela övningen samt att försöka ha armbågarna så nära kroppen som möjligt.

Övning 4. Upphopp (lår, rumpa) Börja en fotlängd ifrån bänken, spänn magen och gå djupt ned så att dina knän är i 90 grader. Ta sedan sats och hoppa explosivt upp på bänken och landa återigen i en djup knäböj. Återupprepa denna rörelse på samma sätt igen. Tänk på att försöka landa så mjukt som möjligt för att träningen ska bli skonsam mot knäna.

Parkbänken är aldrig långt borta

19


Vi minns alla när manbun-trenden kom insvepande. Försäljningen på tofsar ökade med 1200%* , hårvaxet fick stå och ruttna på hyllan och uppfattningen om vad som var drömfrisyren skiftade från Luke Skywalker till Chewbacca. *Källa: Egen gissning Text: Lisa Blückert Foto: Julia Sixtensson Illustration: Lina Nordqvist Layout: Bianke Swart

Hårfagra personer, vill ni veta nåt tråkigt? Manbun är faktiskt inte superduperinne längre. Det är inte ute, men det blev kanske inte så originellt som du trodde. Nu när håret väl är så långt att du kan slänga upp det i en lagom slarvig tofs - kolla dig omkring. You’re not the only one.

Har du hittat dig själv och din stil med din manbun? Bra, kör på! Du är säkert supersnygg. Men om du känner att nu när du ändå har hår som Jesus och vill använda det för att sticka ut lite mer och vara lite mer i tiden så finns vi här för dig, kära dödahudcells-sparare.

I vissa kretsar även kallad “Phadderisttofsen”. Håret är inte långt nog för att göra en bulle men no shame! Tofsen ska upp likt förbannat.

Ju högre upp desto coolare. Lilla My är kanske coolast av alla.

Lagom casual och lagom svårt att få till. Bästa tipset är att göra den kvällen innan och sen jobba med det där naturliga morgonrufset.

Halvsvåra att lära sig, HELCOOLA att rocka! Lägg några timmar på fingermotoriken och du kommer se ut som en Coachella möter Sagan om Ringen-dröm.

20 Lockar lockarna eller är det en fallande frilla?


Tränga sig längst fram på favoritartisten och skrika med i alla låtar. Dansa runt tillsammans med kompisarna i solnedgången. Springa för att inte missa tonårsidolen. Lera, regn, 99 kronors tält från Rusta, fisljummen öl, blommor i håret och eventuellt en mobil på botten av en bajamaja. Men vi kommer minnas allt i färg efteråååååt. Text: Lisa Blückert Foto: Julia Sixtensson Layout: Bianke Swart

Solens årstid är på ingång och därmed också festivalernas. Blir det festivalsommar inom Sverige, utanför Sverige, eller kanske både och? Här har vi samlat både välkända festivaler, och några underhundar. Bara att pick n choose!

juni

juli

1-3 jun. Primavera. Barcelona, Spanien 2-3 jun. Summerburst. Ullevi, Göteborg 7-10 jun. Sweden Rock. Norjeboke, Blekinge 7-11 jun. Northside. Brooklyn, USA 9-10 jun. Summerburst. Gärdet, Stockholm 19-21 jun. Inmusic. Zagreb, Kroatien 21-25 jun. Glastonbury. Glastonbury, Storbritannien

6-8 jul. Peace and Love. Borlänge, Dalarna 13-15 jul. Öland Roots. Öland 22-23 jul. Lollapalooza Paris. Paris, Frankrike 26-30 jul. Emmaboda. Emmaboda, Småland 28-29 jul. Storsjöyran. Östersund, Jämtland

24 jun-1 jul. Roskilde. Roskilde, Danmark 28 jun-1 jul. Opene’r. Gdynia, Polen 28 jun-1 jul. Bråvalla. Norrköping

augusti 8-12 aug. Öyafestivalen. Tøyenparken, Oslo. 9-16 aug. Sziget. Budapest, Ungern 10-12 aug. Way out West. Slottsskogen, Göteborg 18-20 aug. Lowlands. Biddinghuizen (Walibi), Holland

Festivalsommar

21


Tänk vad trevligt livet blir när man lyxar till vardagen med goda drycker. På detta uppslag finner du syrliga, tropiska, uppiggande och traditionella drinkar som är precis så ljuvliga som de låter. Tillsätt bara lite strålande vårsol för maximal njutning! Alla recepten är anpassade för två portioner. Text: Camilla Falck Illustration: Maria Axelsson Layout: Elin N Angelstedt

Mangocolada 1 apelsin 1 mango 200 ml kokosmjölk 1 msk strösocker

TIPS på andra alkoholfria alternativ.

RÖTT VIN: Rawson’s Retreat - Mycket fruktig smak med inslag av svarta vinbär, blåbär, örter och lakrits. Australien VITT VIN: Natureo - Druvig, något blommig smak med inslag av päron, citron och fläder. Spanien. ÖL: Störtebeker 1402 - Brödig smak med inslag av honung, citrusskal och örter. Tyskland

22 Vårens drinkar

Pressa saften ur apelsinerna. Skala och skär bort kärnan av mangon. Mixa apelsinsaft, mango, kokosmjölk och socker. Dekorera med lite apelsinskal. WOW!


Somrig jordgubbsslush 1 lime (1 lime motsvarar ca 1 msk saft) 250 g frysta jordgubbar 33 cl sockerdricka

Pressa limen. Mixa alla ingredienser till en slät blandning i en blender. Häll upp i höga glas och dekorera med en limeklyfta. TADA!

Exotisk sorbetdrink 2 kulor citronsorbet 1 urgröpt passionsfrukt 3 msk färskpressad limejuice Krossad is 5 dl tonic water Mynta

Lägg sorbeten i botten av ett högt glas. Tillsätt passionsfrukt och limejuice. Fyll på med krossad is och tonic water. Rör om. Garnera med mynta. SKÅL!

Virgin Mojito 10 myntablad 1 lime, i skivor eller klyftor 2 tsk råsocker Krossad is 15 cl club soda Myntakvist till dekoration

Muddla myntablad, limebitar och råsocker. Fyll upp glasen med krossad is och Club Soda. Garnera med en myntakvist. NJUT!

Fräscht äppelbubbel 2 dl klar äppelmust (gärna ingrid marie) 1 1/2 msk äppelcidervinäger 1 1/2 msk flytande honung eller Agave sirap 3 dl torrt mousserande alkoholfritt vitt vin

Blanda äppelmust, vinäger och honung i en bunke. Fördela blandningen i cocktailglas. Fyll upp med mousserande vin och dekorera med valfri blomma. DRÖM!

Vårens drinkar

23


Under studietiden är det så stort fokus på nästa kurs och nästa uppgift att man ibland tappar fokus på det som kommer efter. Vad händer efter exjobbet egentligen? Händer det något över huvud taget? Finns det ett liv utanför Universitet?! LiTHanian har pratat med LiU-alumnerna Emil och Hanna som har gått vidare från exjobbet och delar här med sig av sina bästa tips för det “riktiga” livet.

Vad jobbar du med idag? Jag är forskningsingenjör på Visualiseringscenter C här i Norrköping. Kan du kort beskriva ditt exjobb? Det var jag och en kompis, Tomas, som fick chansen via visualiseringscentret att åka till NASA utanför Washington DC och jobba med visualisering av rymdväder. Det är ett projekt som heter OpenSpace som drogs igång för ett antal år sen och är ett samarbete mellan Linköpings Universitet, The American Museum of Natural History och NASA Goddard Space Flight Center. Hur fick du ditt “riktiga jobb” efteråt? Jag funderade över om jag ville vara kvar i regionen

eller kanske flytta till Stockholm. Jag kom fram till att det inte fanns något specifikt utanför Norrköping som lockade just nu. Jag gillar den här stan och har kvar många vänner här. Så vad var det roligaste jobbet jag kunde tänka mig i Norrköping? På exjobbet hade jag fått jobba med spännande teknik, inspirerande människor och att göra vetenskap tillgänglig för allmänheten. Det ville jag gärna fortsätta med. Jag ringde och pratade med min examinator på Visualiseringscenter C och det visade sig att en forskningsingenjör precis skulle sluta, så jag kunde ta hans plats rakt av. Jag jobbar fortfarande med OpenSpace och handleder nu sex nya exjobbare, som precis som jag pluggat till civilingenjör i medieteknik.

Så det var nästan att ni hoppade över intervjuprocessen? Haha, ja så var det faktiskt. Men å andra sidan hade arbetsgivaren och jag redan haft fem månader på oss att lära känna varandra. Vad ska man tänka på när man exjobbar för att förbereda sig på livet efter exjobbet? Om man som jag gått i skola och universitet nästan hela livet är det lätt att bli formad av klasskompisars tankar och idéer om framtiden. Under exjobbet funderade jag mycket över vad som egentligen var mina egna drömmar. Jag tror att det är bra att ta sig en sådan funderare. Men sen ska man komma ihåg att det första jobbet man tar inte definierar en för resten av livet. Det går fint att byta jobb efter några år, flytta till nya platser och kryssa sig fram tills man hittar något man verkligen gillar. Alla studentkompisar, de man träffar under exjobbet och på framtida jobb är grymt bra kontakter inför framtiden. Samtidigt som du skaffar ett större nätverk så kommer de också att göra det, vilket gör att det öppnas nya dörrar för er alla. Vad är ditt största tips för de som exjobbar nu eller för de som ska exjobba nästa år? Om man får ett jobb innan man är helt klar med plugget är det väldigt lätt att man skjuter på det sista som krävs för att få ut sin examen. Jag jobbade ett helt år innan jag tog mig i kragen och gjorde klart det sista kursprojektet. Mitt råd är att göra det så fort man kan, annars vet man aldrig när, eller ens om det blir av.


Vad jobbar du med idag? Nu jobbar jag med skolskjutsplanering! Jag får reda på vilka barn som ska ha skjuts till skolan och planerar hur de ska få åka till skolan. Om de ska få ett busskort och åka kollektivt, åka med en speciell skoltaxi eller åka med en stor skolbuss. Vi gör en del trafiksäkerhetsutvärderingar på plats också.

Kan du berätta kort om ditt exjobb? Jag och min kompis Selma gjorde vårt exjobb på PostNord, det handlade om att de ville öka produktiviteten i deras plocklager. Postnord drev Apotek Hjärtas lager och saker därifrån skickades vidare till apotek.

Hur fick ni det? Vi visste att vi ville hålla på med lager, så vi kollade upp vilka lager som fanns här i Norrköping. Sen så mailade vi till alla dem och så fick vi svar från PostNord. Vi hade tur för tjejen som fick det här mailet på Postnord hade också studerat logistik men ett annat program. Hon sa att de var intresserade och hon trodde att vi kunde se över hur de skulle förbättra sin verksamhet.

Hur fick du ditt “riktiga jobb” efteråt? Ja, det har egentligen ingenting med exjobbet att göra. Det låg uppe på Norrköpings kommuns hemsida, sökte, gick på intervju… och här sitter jag nu! Så, en väldigt normal sökningsprocess? Ja, väldigt normal, och jag fick ju det här jobbet innan jag var klar också så jag gick direkt från exjobbet hit. När började du söka jobb? I februari började jag

kolla vad som fanns och vilka arbetsgivare som fanns, så gick jag på intervju i mars. Sen började jag gå på introduktion en gång i veckan från och med april.

Vad ska man tänka på när man exjobbar för att förbereda sig på livet efter exjobbet?

Jag tycker man ska jobba med en kompis, eller någon man känner sig bekväm med, någon man kan samarbeta med. Det kan bli lite tufft att exjobba ibland och då är det bra om man har någon man kan diskutera med. Där man kan vara lite arga på varandra utan att någon tar det personligt och samarbeta med fast man tycker olika om vissa saker.

Jag tänker att man ska ta vara på studietiden för att det förmodligen är den sista tiden man har i skolan. Man ska ha så kul som möjligt, och ta vara på om man sitter på ett företag när man exjobbar. Prata mycket med de andra som jobbar där och försök se vad deras framtidsplaner är och om man själv skulle kunna tänka sig att jobba där. Se vad det finns för möjligheter att nätverka på det viset.

Vad är ditt största tips för de som exjobbar nu eller för de som ska exjobba nästa år? Ett bra tips är att välja någon att jobba med, för man kan bolla idéer och ha olika perspektiv på saker. Då kommer man oftast fram till det bästa när man har olika åsikter och måste tänka runt någonting.

Ska man jobba med en kompis eller ska man jobba med någon man inte känner så bra?

Finns det liv efter examen?

25


Studenttiden kan vara en evighet samtidigt som det känns som att den swishar förbi på en akademisk kvart. För en stor del av studenterna på LiU så är det inte många månader kvar av korridorsrum och CSN. Läskigt, härligt, konstigt, sorgligt och spännande på en och samma gång. Det kan kännas som att något tar slut, men studenttiden blir till minnen, och minnen finns ju (förhoppningsvis) alltid kvar. Text: Lisa Blückert Illustration: Maria Axelsson Layout: Bianke Swart

Silvia Lupuianu Grafisk design & kommunikation

Vad är ditt bästa minne från ditt första Nolle-P? Hela Nolle-P var en rollercoaster av dans och lek och sömnlöshet, men det var otroligt kul att kunna lära känna våra klasskompisar på ett roligt och avslappnat sätt! Mitt bästa minne är kanske första dagen, från att pimpa våra galet gröna kepsar till att bli lost på campus, eller träffa våra GDK-kändisar Legionen och Tryckbar! Men att senare under Nolle-P se utsikten från Vattentornet (Studentboende i Norrköping) för första gången var inte så farligt heller.

Vad är ditt bästa minne från Campus Norrköping? När jag äntligen lärde mig var alla salar ligger? Hehe, nej, det är mer en blandning av sena kvällar med gömd kaffe i maccis och okontrollerat skratt (pga trötthet), eller när jag och min projektgrupp firade min födelsedag med cupcakes och rapportskrivning! Att springa över hela campus för att fota styrelsen var också kul, man fick se tusen anledningar till att älska vårt vackra lilla campus...

Vad är ditt bästa minne från hela studietiden? Alla minnen! Från att vara med i alla möjliga föreningar, till att få godkänt på en extra svår tenta eller arbeta med duktiga och häftiga klasskompisar, det är mycket som jag kommer ha med mig sedan. Kanske en liten favvo är examenskatalogerna jag gjort till EX15 och EX16 (GDK’s examensdagar), nu är det tredje året i rad för mig, vilket känns som ett bra sätt att avsluta min tid på GDK.

26 Days of our plugg

Anna Balkefors Flygtransport & logistik

Vad är ditt bästa minne från ditt första Nolle-P? München-Hoben var höjdpunkten, definitivt. Kanske fööör bra för mitt eget bästa egentligen, men kul var det!

Vad är ditt bästa minne från Campus Norrköping? Omgivningen som ramar in Campus slår ju det mesta. Bättre studiemiljö kan man väl egentligen inte ha om man tänker efter.

Vad är ditt bästa minne från hela studietiden? Det är definitivt mina 1,5 år i festeriet Escort. Hade jag inte varit engagerad i det hade jag inte lärt känna så många fina människor och fått så bra vänner som jag har idag.

Kalle Bergman, Byggnadsingenjör

Vad är ditt bästa minne från ditt första Nolle-P? När vi tog hem sektionskampen. Ett extra plus var att segra i ölhävfet!

Vad är ditt bästa minne från Campus Norrköping? Att efter året som fest-N ro hem priset som “Årets festeri” med det härligaste gänget!

Vad är ditt bästa minne från hela studietiden? Att ha bott i det enastående kollektivet kg33 (Kungsgatan 33) under nästan hela studietiden med de bästa roomisarna!


Art Svanberg, Elektronikdesign

Vad är ditt bästa minne från ditt första Nolle-P?

Petra Öhlin, Medieteknik

Vad är ditt bästa minne från ditt första Nolle-P? Det är nog lite av en klyscha men att jag lärde känna de som kom att bli mina närmaste vänner, är det bästa. En specifik kväll under Nolle-p var när jag och de vännerna stod på trappans balkong, fascinerades av utsikten över industrilandskapet och strömmen, snackade om livet och så började utedansgolvet nedanför sjunga Stad i ljus.

Vad är ditt bästa minne från Campus Norrköping? Möjligheten att äta lunch i vårsolen vid Strömmen! Det är svårslaget.

Vad är ditt bästa minne från hela studietiden? Alla banketter på medietekniks arbetsmarknadsdagar. Det blir alltid en magisk stämning när studenter, alumner och företag klär upp sig för att mötas på en av Norrköpings flottaste lokaler, den gamla teatern Arbis.

Didrik Grip, Industriell Ekonomi

Vad är ditt bästa minne från ditt första Nolle-P? När fadderigeneralen missade att sätta på locket på mixern och sprutade ner hela skägget, och första raden med nollan, med gammal sur filmjölk - en klassiker!

Vad är ditt bästa minne från Campus Norrköping? Det måste nog vara SOF 2013, när vi dansade Michael Jacksons Thriller, som vi övat in från Youtube två timmar tidigare, efter vårt ekipage i Kårtegen i stekande värme. Det låter inte så underbart, men det var det.

Vad är ditt bästa minne från hela studietiden? Ja, näst efter att ha träffat min flickvän på Kårallen står det nog lika mellan min utlandstermin i Japan, ett par underbara studieresor till Chalmers och vår fantastiska kulturresa I-Gasquen till Wrocław, Polen.

Mitt bästa minne från mitt första Nolle-P är från första sittningen som hölls på kårhuset. Under sittningen sjöng jag fel i en av sångerna (Portos visa). Folket runtom kollar på mig och ler, jag blir ombedd att gå upp till scenen och sjunga sången igen. Personen som sitter bredvid mig säger också att hen har sjungit fel, men jag vet att hen inte hade sjungit fel. Men vi går upp tillsammans på scenen och sjunger om låten med resten av publiken.

Vad är ditt bästa minne från Campus Norrköping? Mitt bästa minne ifrån Campus Norrköping är när jag och sex andra personer i phadderiet gycklade inför de nya studenterna. Under ett av gycklena trädde vi över en svart sopsäck över en av våra medphadderister. Personen kunde inte längre se något, men vi lovade helhjärtat att vi skulle leda personen när gycklet var över. Vi glömde tyvärr bort att personen behövde ledas och lät personen blint gå rakt emot de nya studenterna.

Vad är ditt bästa minne från hela studietiden? Mitt bästa minne är att jag har fått träffa alla typer av personer från olika delar av Sverige och världen. Jag har varit lycklig lottad att jag har fått spendera lyckliga, sorgliga, tråkiga och skrämmande stunder, i skolsalarna, kårhusen, Spanien, Holland, Kina. Under studietiden har jag fått en familj och ett hem som alltid kommer att finnas med mig.

Jennie Pettersson Energi - Miljö - Management

Vad är ditt bästa minne från ditt första Nolle-P? Mina bästa minnen från mitt första nolle-p är det fina vädret, stämningen och alla härliga sensommarkvällar! I synnerhet München hoben-kvällen, den var rivig!

Vad är ditt bästa minne från Campus Norrköping? Sommarhalvåret är alltid bäst, när man framåt mars kan sätta sig i solen utmed A-husväggen. I april/maj brukar det också vara mycket fester och arrangemang utomhus som är himla trevligt. Så bra utomhushäng är nog mitt svar på den frågan!

Vad är ditt bästa minne från hela studietiden? Det måste nog vara alla fantastiska personer jag lärt känna på LiU, det har varit det absolut bästa med att plugga!

Days of our plugg

27


BUY IT, USE IT, BREAK IT, FIX IT Att som privatperson äga en egen 3D-skrivare hör idag inte till ovanligheten. Dess tillgänglighet på marknaden har gjort att allt fler fått upp ögonen för tekniken och intresset är större än någonsin. För dig som inte vill lägga pengar på en egen skrivare men ändå är nyfiken på hur det fungerar så finns föreningen “LiU 3D” att tillgå. Föreningen har som mål att göra 3D-printing mer tillgängligt för universitetets alla studenter och vi tog kontakt med Joackim Hansson som gav oss en rundtur i deras labb. Text: Jenny Lindgren Layout: Micolle Rogersten

Föreningen LiU 3D har funnits i ca 3-4 år och är alltså en relativt ung förening. Men trots sin ringa ålder så finns det ett stort intresse för dess verksamhet. Joackim berättar att han ofta blir kontaktad av nyfikna studenter som önskar en rundtur i labbet för att se hur allt fungerar. Föreningen håller till på Campus Valla i A-huset, precis utanför avdelningen för Fluid och mekatroniska system (Flumes) och för att kontakta dem är det bara att skriva på deras Facebook - “LiU 3D”

frågan är egentligen: “vad du vill!”. LiU 3D har hjälpt till att framställa en mängd olika saker som t.ex. prototyper till kandidatarbeten, robotdelar till robotföreningen FIA, reservdelar till trasiga prylar hemma och mycket mer. Endast fantasin sätter gränser och har du en idé så är du alltid välkommen att kontakta LiU 3D på Facebook så hjälper de till att förverkliga just din idé. De kan även hjälpa till med ritningar och design om du är osäker och du behöver heller inte vara medlem i föreningen för att få hjälp att skriva ut.

Skrivare

Material och kostnad

Föreningen har i sitt labb flera stycken skrivare till sitt förfogande. Några av dessa skrivare är tillgängliga för alla studenter att använda och några finns tillgängliga endast för de som är anställda hos LiU samt för studenter som läser t.ex. kursen “Additive manufacturing”.

LiU 3D skriver ut i PLA-plast och de har en mängd olika typer att välja mellan. Det finns plast med en viss andel träfibrer i som ser ut (och luktar!) som trä, transparent, självlysande samt alla olika färger du kan tänka dig. Kostnaden som LiU 3D tar för att skriva ut hos dem ligger på ca 30 öre grammet beroende på vilken plast du väljer. Plasten väger dessutom ganska lite så möjligheterna blir, även för fattiga studenter, väldigt stora!

Vad man kan skriva ut Men vad kan man egentligen tillverka med en 3D-skrivare? Svaret på den

Keep it short • • • • •

Skriv ut i princip vad du vill - en klocka, en fläkt, en miniatyr av dig själv eller en turkos giraff Medlemskap är ej ett krav för att få hjälp med allt från ritning till framställning En kostnad på endast 0.3 kr/g → väldigt studentvänligt Alla coola färger du kan tänka dig Spring till A-huset på Campus Valla. NU!

28 Buy it, use it, break it, fix it


Sportgalan 25/3 LKPG Spektrum 25/3 NKPG DÃ&#x2013;MD 30/3 - 1/4 LKPG

MAR APR Twisterallen 1/4 NKPG Festivallen 6-8/4 LKPG KraValla 22/4 LKPG Akuten 30/4 LKPG

Kalendarium

29


30 Sektionssidor


Sektionssidor

31


WORLD BUSINESS NEWSPAPER

INANCIAL TIMES Inancial Times # 2 2017 Av och med: Karl, Jan, Ric och Pierre inancial.times@isektionen.se fax +46 8 700 65 00 Twitter: @inancialtimes

Ledare

Kära läsare, detta är sista gången jag med kärlek och respekt diskar ut mina gracer här på ledarsidan. Det är dags att följa hjärtat, varför underskriven skall kliva ur styrelserummet på Monsanto och ta ett mer operationellt ansvar över försäljningsutvecklingen av tillväxthormon för nötkreatur. Men ni kan sova lugnt, som tur är överlämnar jag skutan i Jan B Anáns trygga hamn. Han är min Baron von Steuben, min Yakima Canutt, min Tenzing Norgay.

I övrigt har vi nytillskott på redaktionen; både Elise Di Amand, med okända förvärvskonster, och Claire Zeidürt, som yrkar på lattefarsans död, i förtur till mandelmjölksfarsan, briljerar i detta deras öppningsnummer.

När ni läsare första gången kan läsa dessa rader är det exakt 100 år sedan slaget vid Arras, operationen som skulle säkerställa världsordningen as we knew it på bara fyrtioåtta timmar. Denna brittiska offensiv skulle avleda de tyska trupperna och återta den taktiskt viktiga terrängen utanför Douai. Denna rockad, likt det nollsummespel som dittills utspelats i skyttegravarna, vann ej de allierade någon ansenlig mängd land; men det för tyskarna nästan orimligt hög pris som betalades för att hålla höglandet tvingade till syvene och sist herrarna Hinderndorf och Ludendorff till en mer återhållsam strategi på västfronten. Bra försäsong ändå lads. As we knew it, sanna mina ord. Union Jack inskränker knappast respekt i någons ögon längre efter fadäser så som att släppa Falklandsöarna eller att Labour är på frammarsch. Det är uppenbarligen svårt att sia om framtiden när vi ännu inte sett hur efterdyningarna från Brexit kommer påverka aktieportföljen men redaktionen spår att det en gång mäktiga imperiet imploderar i en sörja av Fish & Chips och Geordie Shore. The Sun Also Rises, Karl

32 Sektionssidor

Att ta en kväll med bravur I rådande vänstervridna anda ter det sig som om den gemene mannen har försakat ett av de ting som sedan barocken har format den moderne och bildade individen. Att det är opera redaktionen syftar på kommer torftigast som en överraskning för den klipske. Att ge sig in i operans värld kan vid första anblick te sig som ett kolossalt uppdrag för den obildade men förtrösta inte käre läsare, likt Virgil i Divina Commedia skall vi på redaktionen följslaga dig genom okunnighetens helvete för att slutligen finna ljuset i kunskapen. Inancial Times skall därför leda dig genom en vanlig kväll på operan.

En sedvanlig kväll på operan börjar med att ni och ert sällskap spatserar in genom de prominenta dörrarna vid Gustav Adolfs torg. Nyckeln är, likt alla sammanhang, att vara världsvan. Poängtera därför gärna att föreställningen är slutsåld om de röda lamporna på balkongen ovanför entrén lyser. Är detta fallet bör ni, käre läsare, påpeka för ditt sällskap, att ni trots att föreställningen var slutsåld, lyckats tillhandahålla biljetter bara minuter innan föreställningen genom ett simpelt samtal till din gamle vän Iréne Theorin. Notera att det enbart är två typer av platser som är välkommet för den erfarne besökaren och att dessa föga förvånande är första radens fond och parketten. Första radens fond är de dyraste platserna på operan och ger för den vilseledde skenet om att dessa är de bästa, detta är dock ack så felaktigt. Första radens fond är de platserna med bäst synbarhet och även bäst hörbarhet i mån av synergi mellan orkestern och sångarna. Medan parkett erbjuder en mer sångfokuserad upplevelse där orkesterns musik dämpas av att du sitter så långt ned i salongen. Därför bör du, beroende på platsval, påpeka ditt val för ditt sällskap. Vid valet av första radens fond är det relevant för läsaren att slänga sig med påståenden som ”under första arian i andra akten är det av yttersta relevans att hela ljudomfånget uppfattas, därför ter det sig naturligt att jag införskaffade platser åt oss på första radens fond”. Medan om du istället har införskaffat platser på parketten kan du omsorgsfullt påpeka att det i dagens föreställning är stort fokus på sången och att du fått nys om att en av sångarna länge varit sjuk och att du därför är orolig för att rösten inte förmår att överrösta orkestern.

När operan väl börjat må du tro att detta är ett tillfälle för dig som besökare att avslappnat lyssna på musiken, detta är naturligtvis inte korrekt. Allt som oftast kommer du och ditt sällskap hamna framför tanter eller obildade som oavbrutet kommer att hosta eller talas vid. Förbistra dig dock inte, du käre läsare, utan ta istället detta tillfälle i

akt att omsorgsfullt vända dig om, stirra rakt in i personernas ögon och tysta dem genom att i en omåttligt tydlig rörelse föra ditt pekfinger framför munnen och göra ett bastant hyschljud. Detta är ett knep som enbart de mest rutinerade av operalyssnare använder sig av.

RIP Nicolai Gedda 1925-2017. Det viktigaste ögonblicket och tillika kvällens höjdpunkt är pausen. Det är i pausen de verkliga operakännarna ger sig till känna. Först och främst bör du och ditt sällskap röra sig till den gyllene salen där du förhoppningsvis har förbeställt en kall brut till dig och ditt sällskap. Väl där bör du bör du vildsint börja slänga med termer, oavsett av operans kvalitét är det av yttersta angelägenhet att du påpekar de svagheter som givit sig tillkänna under operans inledande fas. Tips på företeelser som är omdömesgilla att påpeka är förslagsvis ”det är sorgligt att se en tidigare så prominent dirigent ha tappat känslan för takten, fagotten är konstant en halv takt efter” eller möjligtvis ”det är vedervärdigt att notera hur operasångaren under den sista arian totalt missade librettot och med tydlig intonation uttalade de långa vokalerna”. Omsider kan det vara ansenlig att poängtera någonting positivt, om operan gudilov är på antingen tyska eller italienska kan det vara behagligt att dra till med en gammal plattityd och utbrista ”det är ljuvligt att operan är på tyska, det franska språket är inte skapt för opera, konsonantljuden är för otillgängliga i dessa sammanhang”. Med detta sagt har ditt operabesök i princip lidit till sin enda. Vi på redaktionen ser det som vår samhällsenliga skyldighet att lära ut de okunniga massorna i de mest basala ämnen, vilket opera är tillhörande. Därför hoppas vi att du tar till dig av denna information inför ditt nästkommande besök på operan.


WORLD BUSINESS NEWSPAPER

Den starkaste oxe

Som våra läsare vid det här laget med rätta begripit är redaktionens moraliska positionering vedertaget konservativ. Det skall dock med samma rätta inte undanhållas att vissa globalt problematiska frågor är för stora att förneka och det står därför i Inancials redaktionella generositet att redogöra för de bakomliggande faktorerna samt lösningarna på dessa.

Som vi alla vet är jordens resurser begränsade. Som vi alla också vet är den största procentuella andelen av jordens befolkning barn; omkring tre femtedelar av populationen säger sig tillhöra nämnda huvudklass eller subgruppen spädbarn. Barn är vidare den samhällsfraktion med störst förväntad tillväxt de kommande decennierna, både till nominellt antal och till reellt nyttjandevärde. Det förefaller sig lägligt att erinra sig att den starkaste oxe skall bära det tyngsta oket (A. Lindgren, 1982). Det råder således inget som helst tvivel om att det största klimatansvaret rimligen skall tillfalla det största demografiska segmentet. Problematiken uppstår då barn sällan tillåts agera efter eget bevåg. I och med regleringen av 9 kap. 1§ (1949:381) gavs ståndet det förmildrande epitetet underårig och befriades därmed mycket förmånligt från sina skyldigheter till både kronan och Moder Jord. Den starkaste oxen drar sedan dess intet ok och världen står klimatmässigt inför sin största plöjning någonsin. Ovan eskatologiska prognoser till trots står de inledande orden om utlovade lösningar kvar. Även om Jaroslaw Kaczynskis (innovativ maktstrateg, reds. anm.) tidlösa pragmatism lockar handlar svaret här istället om pliktetik. Det är upp till varje manlig och kvinnlig förälder att ta sitt medborgerliga ansvar för att trygga den gemensamma framtiden, och med ansvar åsyftas att klimatkompensera för sina barn. Redaktionen står dock inte oförstående till skyldigheternas tyngd och vill därav i sedvanlig solidarisk anda föreslå ett antal lättgenomförliga vardagsreformer med vilka vanliga svenska vårdnadshavare kan fortsätta sova gott om natten. Det handlar om att våga förändra det lilla. Avstå Seychellerna för Maldiverna; välja Bollinger 1961 istället för Rothschild ’59 till namnsdagsfirandet eller se till att städhjälpen också sköter läxhjälpen. Möjligheterna är som ni märker otaliga, men plikten står orubbligt fast. Hindra era barn från att bli en börda för den gemensamma framtiden. Vidare läsning i ämnet: A Modest Proposal for Preventing the Children of Poor People From Being a Burden of Their Parents or Country, and for Making Them Beneficial to the Public – J. Swift (1729)

Survival of the fittest Dagens spelregler för romantiskt uppvaktande har förändrats drastiskt under de senaste seklen. Redaktions medlemmar har gjort en kort tillbakablick på tidigare uppvaktningsmetoder för att för er, ärade läsare, redogöra, konkretisera och formulera en lösning på den brist på romantik som råder idag. Precis som Porter (1979) illustrerar med sin femkraftsmodell, arbetar Inancial Times hårt för att säkerhetsställa I:arens framtida finansiella och intellektuella ställning, såväl som att garantera artens överlevnad på en synnerligen konkurrensutsatt marknad.

Sartres bok Äcklet ett ansikte.

Från att ha utvecklats från rena fysiska handlingar har uppvaktandet idag kommit att symbolisera den likeinflation som uppvisats på flera sociala medier. Numera krävs det mer än två simpla dubbeltryckningar för att visa en gest trés romantique. Vad Inancial Times nu ska berätta för er, kära läsare, är den gyllene vägen till romantisk framgång, uppvaktandets Mekka: deep-liking.

Med rätt kunskap, förstånd och förmåga, kommer verktyget deep-liking göra världen till ert ostron. Efter stor efterforskning i ämnet har redaktionen ställt upp en stegvis modell för att införliva den kraft som deep-liking kan utlåta.

För att ge deep-liking ett ansikte ber vi er att visualisera följande situation. Det är sent, mörkt och kallt. Det blåaktiga ljuset från telefonen sprider ett tämligen spöklikt sken i sovrummet. Helt ensam scrollar ni slentrianmässigt genom ett flöde på godtyckligt socialt medium. Helt osökt, som så många gånger förut, hamnar ni på er kärleksprospekts profil. Scrollandet fortsätter och årtalen för händelser sjunker. Stopp! Här står ni inför ett val. Det är här ni kan göra skillnad, sätta punkt för ensamheten för att gå in i en potentiell tvåsamhet. Datumet på bilden i telefonen är daterat för fem år sedan. Tummen rycker till. En snabb like. Vardagsmat. Långt innan digitaliseringens och teknologins frammarsch tog många uppvaktningsakter vid under fysiska möten mellan agenten och dennes kärleksprospekt. Många gånger uttryckta i handlingar präglade av en ambition att visa upp styrka såväl som makt. Mängden grisar som styckats och lamm som offrats för att tillkalla sin kärestas uppmärksamhet är otaliga. Detta för att inte tala om mängden milslånga kärleksbrev som skrivits med snirklig handstil, till bredden fyllda med kärleksfulla metaforer och okristlig symbolik, alla i en tyst tillbedjan att erhålla sitt prospekts uppmärksamhet.

Precis som Charles Darwin framhäver med uttrycket ”survival of the fittest” i sin bok Principles of Biology (1859), följer även det romantiska uppvaktandet samma metodologi, men, med fåtalet undantag. Kunskapen om uppvaktandets utveckling har inte nått den rödklädda delen av universitetspopulationen vilka ofta anordnar korvätartävlingar samt racing med liten snigel för att tillkalla romantisk attraktion hos potentiella kärleksprospekt. Utdaterade uppföranden som ger Jean-Paul

Välkommen till uppvaktandets deep-likeandet är här för att stanna.

framtid,

Deep-liking introducerades av relationsexperten H. Hefner (2015) men kunskapen som fenomenet innefattar har ännu inte fått nationell spridning. Frukta icke när en like på en utdaterad händelse trillar in, ni står näst på tur.

Veckans ord

Marknadsmissbruk s. -et,

• Bruk, skadligt bruk och beroende av att sprida insiderinformation till vänner och bekanta för att på sätt sätt hjälpa dem till finansiell framgång.

Sektionssidor

33


32 Lithanian

Sektionssidor

34


Lithanian #2 2017  

Terminens andra nummer av LinTeks kårtidning LiTHanian

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you