Page 1

Stor ovveguide Oktober 2018

|

Nolle-P N o4

|

Hur rรถstar Tekfak? LinTeks kรฅrtidning


När det enda du vill ladda på är kaffekoppen. Välj Chromebook. Arbeta hela dagen och få jobbet gjort. Om du har mycket att hinna med är det viktigt att kunna ha med sig datorn på språng – oavsett om du har hunnit med att ladda den eller inte. Därför är Chromebooks gjorda för att batteriet ska räcka längre än på någon annan laptop. Dessutom finns alla appar du kan tänkas behöva i skolarbetet att ladda ned till din Chromebook. Just nu får du 500kr rabatt på Acer Chromebooks med ditt Mecenat-kort. Gå in på mecenat.com/se/elgiganten för att ta del av erbjudandet.

Köp hos

Erbjudandet gäller t.om. den 31 oktober 2018.


Chefredaktören har ordet Det luktar nybryggd mellanrost i Baljan och kön slingrar sig genom Kårallens enkelriktade korridor under föreläsningsrasten. Hösten har infunnit sig och bäddat om vardagen med mikrade matlådor och svettiga cykelturer uppför vår kära märkesbacke. ”Hur hamnade jag här?” kanske den godtycklige teknologstudenten ibland frågar sig när denne zonar ut i väntan på att första bästa mikro ska bli ledig. Ja, frågar du mig så har det att göra med en rad val personen i fråga gjort här i livet. Många val har lett oss dit vi är nu och bara under denna höst har du kanske stått inför några av dem. Kanske har du gjort valet att flytta hemifrån för första gången för att börja på Linköpings universitet? Kanske har du för första gången röstat i ett riksdagsval? Ett nytt läsår har gett dig en ny chans att välja vem du vill vara som student och om du är studenten som ökar universitets anseende med dina goda betyg eller studenten som undrar var ditt CSN tog vägen efter fyra utekvällar på rad är helt upp till dig. Undrar du vad du håller i handen? Då kan jag berätta att det är inget mindre än teknologkåren LinTeks alldeles egen kårtidning LiTHanian! Blir du medlem i LinTek kommer du fortsätta få hem tidningen i brevlådan - typiskt bra anledning att bli medlem tycker vi på LiTHanian-redaktionen! Detta nummer kommer ta dig igenom några av höstens alla val, utbilda dig lite om kårens verksamhet och bjuda på en tillbakablick av Nolle-P. Luta dig tillbaka, njut en stund och andas in lite studenthöst.

Cecilia Abrahamsson Chefredaktör 18/19

A

B

Vad tänker du på när du hör ordet val? C

F

I

D

G

J

E

H

K

A: Cecilia Abrahamsson Chefredaktör ”Val” har samma uttal och stavning för tre olika betydelser... Stackars alla som försöker lära sig svenska.

H: Sofia Johansson Skribent Att jag just nu klurar på det svåraste valet av dem alla: ska jag tvätta håret ikväll eller imorgon bitti?

B: Sara Lovisa Lagman Redaktör Att det finns så många bra ord som rimmar på val. Till exempel bokmal, piedestal och citronskal!

I: Viktor Lind Skribent Jag tänker på föreläsningar i Vallfarten. Det är jättelångt dit, och man kan inte köpa kaffe i föreläsningspausen. Usch.

C: Lydia Uusitalo Webbredaktör 80 stycken, fyra tjog, 20 kast. D: Fanny Aasheim Layoutansvarig Tänker på val som i blåval, val som i riksdagsval och val som i att fasenvad-svårt-att-välja-glass val. E: Anna-Li Lindberg Fotoansvarig Vill krypa ner i sängen och låta livet ha sin gång. Vem behöver val när man kan sova istället?

L

M

N

F: Disa Celén Krönikör Tänker på livsavgörande val och får ångest p.g.a. dramatisk lagd. G: Marcus Jessen Skribent Ställningstaganden. Gör det lätt för mig, så mår jag bättre.

J: Ebba Åslin Illustratör En total beslutsångest, varför välja när man kan göra allt istället? K: Therese Söder Illustratör Det faktumet att det tog mig 23 år att förstå att narvalar existerar på riktigt. L: Emma Kolehmainen Layout Blåval och kommunval. M: Ebba Fälth Layout Valar. Och beslutsångest. N: Katarina Rosén Webbmästare Det fantastiska språket Valska från filmen Hitta Nemo.

Framsida: Illustrerad av Therese Söder LiTHanian är en kårtidning som utkommer fem gånger per år till alla medlemmar av Linköpings teknologers studentkår, LinTek.

Adress LinTek Tekniska Högskolan 581 83 Linköping

Ansvarig utgivare Cecilia Abrahamsson

Tryckeri LTAB


Innehåll 5

Kalender

14

LiTHanians valspecial

6

Nolle-P

16

10 Hela Hoben

Sofias Hörna

24

Möt den nya LiTHanianredaktionen

26

Disas Krönika

Varför behövs alkoholen i studentlivet?

stormar

11 Vem väljer du att

vara som student?

18 Tekfak forskar 20 Hösten

12

Stor ovveguide!

22

LiTHanian förklarar LinTek

23

LiTHanian debatt Vad händer med demokratin när engemanget brister?

4

27 Läsarsidan 28 Horoskop 29 Sektionssidor


OKTOBER

­| 19/10 Linköping APOKALYPSEN ­| 20/10 Linköping MONARKEN

NOVEMBER

HALLOWEENFESTEN ­| 2/11 Linköping HALLOWEENFESTEN ­| 3/11 Norrköping 90-TALSKRAVALLEN ­| 10/11 Norrköping PALLEN ­| 15/11 - 17/11 Linköping SCHLAGET ­| 29/11 - 1/12 Linköping

SENASTE NYTT LINTEK HAR EN NY HEMSIDA

LinTek har äntligen en ny hemsida! På lintek.liu.se kan du läsa om nyheter, evenemang och mycket mer som har med LinTek att göra. Tips: Det finns ett gäng gamla LiTHanian att läsa på hemsidan, om du vill ha mer trevlig läsning.

FLER FOODTRUCKS PÅ CAMPUS VALLA

Fler foodtrucks på Campus Valla! Vid Key-huset på Campus Valla har en extra plats öppnats upp för en av de foodtrucks som brukar stå vid Blå havet. Alla dagar som blodbussen inte är på Valla kommer tre foodtrucks stå längs med Blå havet, och en fjärde stå vid Key.

BALJAN HAR SKAFFAT BLIPP 2.0

Baljan har skaffat Blipp 2.0! Sedan i våras kan alla med blipp-funktion på sitt bankkort smidigt betala för sin kaffe utan att behöva hantera odrägliga småmynt. De som saknar blippfunktion på kortet kan betala som i en vanlig betalterminal, mot att transaktionen tar lite längre tid och alla längre bak i kön suckar över att en stenåldersmänniska har letat sig ner i Baljan igen. LiTHanian ser hoppfullt på hur denna trend kan komma att utvecklas. Om inte alltför lång tid hoppas vi på att ett litet chip inplanterat i handflatan kan användas för att köpa nästa kopp, för att ytterligare snabba på kafferuljangsen i föreläsningspausen.

5


6

Layout: Emma Kolehmainen Foto: Armin Ehrenwall, Andreas Ringstad, Cecilia Winqvist, Rebecka Israelsson, Alice Landin, Elin Kammerby, Viktor Häggström & Ebba Nyström


Foto: Adam Morén, Anton Andersson, Linus Hjeltman, Louise Nilsson, Linnea Tjernberg, Emma Algotsson, Marcus Jessen, Ebba Ekman, Melina Atterflod, Mira Ketzénius & Nina Björkmyr

7


De försvunna Nolleintervjuerna Text: Marcus Jessen Layout: Fanny Aasheim

NOLLE-P. Livet som skribent är inte alltid lätt.

När din dator väljer att göra sig av med de intervjuer du gjort med Nollan finns det inget annat att göra än att försöka minnas vad Nollan sagt, och panikskriva en artikel innan svaren faller i glömska. Att Nolle-P är slut är påtagligt. Föreläsningar avlöser varandra och mikroköerna verkar längre än någonsin förut. Det beror dels på våra nykomlingar – de som för inte alldeles så länge sedan gick under namnet Nollan. En liten bit in på terminen har LiTHanian tagit reda på hur de upplevde tiden då de kallades för just Nollan. Att LiU:s mottagningsperiod är uppskattad av många råder det inga tvivel om. Påståendet verkar inte heller ha förändrats år 2018. Åtminstone inte om man frågar Moa på Grafisk design och kommunikation, Clara på Design och produktutveckling eller Fredrik som läser Industriell ekonomi. Även om de tre intervjuades vid separata tillfällen var de eniga om att den intensiva nollningsperioden hjälper studenter att komma in i det nya livet. Nyckelordet verkade vara just ”intensivt”. Första dagen är osäkerhet ofta ett genomgående tema, men på grund av det fullspäckade schemat släpper den innan man vet ordet av. De tre är överens om att de kommit tidigare helt främmande människor nära. Det beror på att många sitter i samma sits, menar de. Universitetstiden innebär i många fall att lämna hemstäder och kanske att flytta hemifrån för första gången. Många Nollan känner sig vilse. Då krävs något som för dem samman, och det är där phadderierna kommer in. Nu har Nollan ett samtalsämne och något gemensamt.

Det var just gemenskapen de tre menade var viktigast med Nolle-P: möjligheten att knyta kontakter för tiden på LiU och för framtiden. Att lära sig hitta på campus är också viktigt, men det kräver lite längre tid än vad Nolle-P har att erbjuda. Ordet ”balanserat” dök upp ett flertal gånger i intervjuerna. De intervjuade upplevde att man hade både tid och ork för studierna trots att de skedde parallellt med alla Nolleaktiviteter. Att inga aktiviteter var obligatoriska gjorde att man kunde lägga upp sitt eget schema så som det bäst passade en själv. När de sedan fick frågan om de skulle vilja vara faddrar nästa år svarade alla tydligt ”ja”. Motivationen var främst den tidigare nämnda gemenskapen. Under sin mottagning märkte alla tre hur kul faddrarna hade tillsammans med varandra, men också tillsammans med sina Nollan. De nyblivna ettorna uppskattar att umgås över årskurserna och känna tillhörighet till sina sektioner. Att vilja hjälpa nästa års Nollan var också en bidragande faktor. Årets faddrar har erbjudit boende och lånat ut cyklar till behövande Nollan och var därför starkt bidragande till att Nollan känt sig välkommen och bekväm i de nya miljöerna. Faddrarna ställde verkligen upp, och det är alla tre intervjuade villiga att göra under Nolle-P 2019. I och med att intervjuerna försvann kommer vi aldrig få veta exakt vilka ord Moa, Clara och Fredrik använde för att sammanfatta sin första tid på fakulteten, men positiva omdömen var det. LiU kan ju bevisligen det här med att ta hand om Nollan.

En titt bakom kulisserna Text: Marcus Jessen Illustration: Ebba Åslin Layout: Fanny Aasheim

8


THOMAS ANNERFELDT, MOTTAGNINGSANSVARIG I LINKÖPING

Vad gör en mottagningsansvarig?

Som mottagningsansvarig är jag samordnare av mottagningen tillsammans med phadderierna. Detta främst via generalsrådet som träffats en gång i veckan hela våren och varje dag under mottagningen. Där ser vi till att allt går ihop och att alla är med på tåget. Annars är min roll att ta fram relevanta utbildningar för phadderisterna, samordna bokningar av platser så att det inte blir några krockar och att se till att allt går rätt till. Väl under mottagningen så är jag, utöver att arrangera scenshowen första dagen, mest en kontaktperson utifall något går snett eller någon behöver stöd.

Har du tidigare varit engagerad inom Nolle-P? Vad gjorde du då? Ja, för två år sen var jag överfadder på D-sektionen och förra året var jag kassör i STABEN, phadderiet på D-sektionen.

Hur kom det sig att du ville bli MA?

Jag kände att jag fortfarande hade mycket att ge, och mottagningen ligger mig otroligt varmt om hjärtat. Det verkade också intressant att ha ansvar på denna nivå och se till att phadderierna får det bra.

Vad är det mest givande med att vara MA?

Helt klart när jag känt att jag kunnat vara ett bra stöd för phadderierna när det behövts, då känns det otroligt bra. Jag har tagit med mig mycket lärdom när det kommer till att hålla koll på grejer och ha ett ansvar för något utöver mig själv på ett sätt jag inte haft innan.

Vad är det viktigaste med Nolle-P?

Att alla nya studenter ska integreras i studentlivet på ett bra sätt, vem du än är.

Slutligen vill jag att du sammanfattar Nolle-P 2018 med tre ord och motiverar varför valt just dem? Välkomna till LiU, (Nollan)

Det är dit allt kokar ner, som sagt. Vi har jobbat hårt för att vara så inkluderande som möjligt och att alla ska ha roligt och känna sig varmt mottagna. Oavsett om du gillar att festa, spela brädspel, baka, alla dessa tre eller inget av dem. Tack för att ni tog er tiden att intervjua mig!

ROBIN LUNDELL A.K.A. WOLF R. ALPHA, GENERAL I LEGIONEN

Vad gör phadderierna?

Phadderierna planerar Nolle-P tillsammans med mottagningsansvarige från början av januari. Vi planerar allt från innehåll i Nolleböckerna till fester och fuskföreläsningar. Mycket tid går åt till teman och gyckel.

Hur kommer det sig att du ville engagera dig inom Nolle-P?

Jag har pluggat både medieteknik och grafisk design och tycker Nolle-P är roligt. Jag vill ge tillbaka efter att ha upplevt det två gånger.

Vad var det mest givande med att vara phadderist?

Bekräftelsen och responsen från alla Nollan och Faddrar! Det visade att vårt slit varit värt det. Det var roligt att folk dök upp på det vi planerat. Man kunde läsa på sociala medier att de var glada över vårt jobb.

Vad är viktigast med Nolle-P?

För en General är det att allt fungerar. Att Nollan trivs och att faddrarna gör det de ska. För Nollan är det givetvis att komma in i studentlivet som är det viktigaste.

Känner du att ni lyckades uppnå det ni hoppades på inför Nolle-P?

Absolut! Jag har ingenting att klaga på – allt gick väldigt bra. Jag är nöjd med Legionen och hur alla gyckel togs emot. Responsen gjorde allt arbete värt det.

Kan du sammanfatta Nolle-P 2018 med tre ord?

Nervositet: Jag har scenskräck. Det var jobbigt, men så kul! Trötthet: Långa dagar. Vi var alltid först och sist kvar på skolan. Worth it: Det var det.

9


Hela hoben stormar Text: Marcus Jessen Illustration: Ebba Åslin Layout: Ebba Fälth

HÖRDE JAG SKÅL? Nolle-P:s största fest firade i år sitt 25-årsjubileum. Många Nollan kommer

minnas tillställningen med glädje, men allt gick inte enligt planerna. Hobengeneral Nils Björklund berättar om årets upplaga i med- och motgång. Nils har varit involverad i München Hoben i fyra år, och 2018 var det han som styrde skutan. Arbetet som general, förklarar Nils, är brett: - Det handlar om att hitta människor som delar ens vision och kan realisera den. Processen börjar redan i januari då vi planerar hur årets upplaga ska bli. Från början, förklarar han, arrangerade phadderierna Hoben. Många är involverade i smidandet av sejdelfesten, som inför jubileet har höga förväntningar på sig. Nervöst? Både ja och nej, svarar Nils. - Jubileet upptäcktes en månad in i arbetet. Vi ville göra något med det i marknadsföringen – lite större, lite fetare: ’Vi har gjort detta i 25 år. Nu gör vi något stort – vi flyttar!’

Nils berättar att en nätverksadapter gick sönder [och skapade kassaproblem, red anm.]. Detta gjorde att ingen mat, och därmed inte heller någon alkohol, kunde serveras. Därtill tog en del av kassorna skada av regnet som hade börjat falla. Under tiden växte mat- och dryckesköerna samman och sträckte sig tillslut tvärs över områdets kortsida. I skrivande stund verkar köerna vara den tveklöst mest kritiserade aspekten av München Hoben. General Nils förklarar att phadderisterna som arbetade i matoch öltälten under kvällen räddade situationen. Han berättar att han är stolt över hur de hanterade läget och underlättade för dem som jobbade för att lösa problemen. Trots att årets upplaga nyss ägt rum blickar Nils redan framåt mot nästa. När han slutligen får frågan om framtiden svarar han: - Vi blev nöjda med området i år. Vi har dock konstaterat att vi ej har den utrustning som krävs för att hålla igång nätverk av den här skalan [däribland kassasystemet; sedan förra året är Hoben helt kontantfritt, red anm.]. Antalet mattält måste utökas och köerna till dem måste planeras om. Vi överväger också att avskaffa ”plus ett”-systemet och därmed inte släppa in icke-LiU-studenter.

Flytten ledde dem till mitten av Campus Valla och mer specifikt gräsytan bakom Blå havet. När dagen var kommen ringlade köerna långa. Många anlände tidigt i hopp om att bli de första sejdelköparna. Det var här kvällens första frågetecken skulle uppdaga sig. Runt 80 minuter efter utsatt insläppstid öppnade portarna och LiTHe Blås dundrade igång. D-bandet skulle spela på lilla scenen, men det blev det inget av. - Förseningen berodde främst på kassasystemet, förklarar generalen. Vi blev tvungna att starta om varenda kassa, vilket tog lång tid. Det var bättre att låta folk vänta i sina sällskap än att släppa in dem, då man ändå inte kunde köpa något. Felet låg till stor del hos leverantörerna. Väl inne var allt bra. Linnéa Henriksson drog stor publik till huvudscenen. Repliker som ”hörde jag skål?” ekade i tältet som tillhörde lilla scenen. Klungor med höjda sejdlar avlöste varandra. Stämningen var, förseningen till trots, på topp. Nolle-P:s oktoberfest var ett faktum, men när det började mörkna hände något.

10

Å ena sidan var folkfesten München Hoben även i år en Nollefavorit. Å andra sidan var folkfesten drabbad av kassa- och köproblem som förtjänar betyget “fem av fem sejdlar”. Faktum är dock att oavsett vad en skribent på LiTHanian skriver om det, är det mindre än ett år kvar tills sejdlarna åter ska svingas. Då ses vi igen, Hoben.


Vem väljer du att vara som student?

TEST. Svara på frågorna, och se vilken bokstav

du får flest av. Du hittar beskrivningen av dig som student längst ner på sidan.

1.

När kommer du till föreläsningen? a. I god tid, så jag får en bra plats. b. Strax innan den börjar, viktigt med rast! c. När det passar mig (oftast efter att föreläsningen börjat). d. Inte alls.

2. Hur beter du dig på lunchrasten?

Text: Viktor Lind Layout: Fanny Aasheim

c. Jag går dit mest bara för att vara där, inte som att jag kommer göra så mycket. d. Är det inte obligatorisk närvaro yrkar jag på obligatorisk frånvaro. 4. Hur ser din typiska matlåda ut? a. En hälsosam sallad, med chiafrön och bönor. Absolut inga halvfabrikat! b. Snabbmakaroner och falukorv, indränkt i ketchup.

a. Ser till att umgås med mina vänner och äta en nyttig, balanserad, sallad.

c. Matlåda? Det finns restauranger på campus av en anledning.

b. Värmer maten tills den är halvljummen, slevar i mig samtidigt som jag stresspluggar till nästa inlämning eller laboration.

d. Matlåda? Jag tar det som finns i kylen, jag brukar vara hemma kring lunch.

c. Tar en lång vilopaus på en soffa och köper mat när köerna lugnat sig (vem orkar matlåda?). d. Lunchrast? Vadå, man äter väl bara när man vill? 3. Vem är du på lektionen? a. Jag är alert och passar på att ställa många frågor. Jag ligger alltid minst en lektion före, för att ha extra bra koll. b. Jag försöker hänga med så gott jag kan, men ibland går det inte så bra…

FLEST A: Perfektionisten. Du är prydlig, ordentlig, och har toppbetyg. Dina vänner och jämlikar älskar dig, alla andra hatar dig. Om inte dina mångfärgade pennor ligger i precis rätt ordning på bänken blir du stressad och vresig, och en gång örfilade du en (före detta) kompis som sade att ”högsta betyg är inte så viktigt”.

FLEST B: Klyschan. Du är ”den typiska studenten” som jonglerar matlådor, dåligt med pengar och hårt festande med resten av studielivet. Du är antagligen med i någon studentförening, och har ett svart moln av en eller ett par omtentor över dig.

5. Vad gör du med ditt CSN-lån? a. Jag sparar det mesta, eftersom det är en bra pengabas att ha inför framtiden. Mitt extrajobb täcker större delen av min ekonomi. b. Vänder på varje mynt och försöker få allt att räcka till mat, hyra och fester. c. Det mesta går till restaurangerna på campus, resten till diverse oplanerade utgifter. d. Större delen av lånet går till mina aktiviteter, som faktiskt inte är studierelaterade.

FLEST C: Slöfocken.

Du pluggar inte för att plugga, du pluggar för att ta det lugnt. Det är inte ofta du lyfter ett finger, varken för dig själv eller dina studieresultat. Till följd av detta har du ett kontoutdrag på banken som vittnar om oändligt många restaurangbesök, och ett kontoutdrag på studentportalen som vittnar om oändligt många omtentor.

FLEST D: Spöket. Du är aldrig på campus om du inte måste. Istället pluggar du hemifrån, och håller dig långt ifrån allt som har med studentliv att göra. Det ryktas om att du hoppat av för länge sedan, men i själva verket har du väldigt bra betygssnitt. Du är helt enkelt beviset på att studentlivet inte är för alla.

11


Ett plagg som heter ovve Text: Sofia Johansson Illustration: Ebba Åslin Layout: Fanny Aasheim

OVVEN. Har du också undrat var traditionen

med ovven egentligen kommer från? Vilka regler ska man förhålla sig till och hur lyder tvättråden? Ovvedjungeln är djup, men frukta ej – LiTHanian ger dig en komplett guide till ditt käraste plagg i studentgarderoben!

vid Linköpings universitet. Ett märke kostar vanligtvis runt 25 kr styck och kan antingen köpas direkt från önskat festeri, phadderi, sektion och förening, eller genom LiU-store som har ett antal tygmärken i sitt sortiment. Vissa sektioner har regler för hur och var deras märke ska placeras, medan andra sorters märken med fördel kan fästas lite hur och var som helst. En tumregel att förhålla sig till är att placera märken från uppskattade fester och tillställningar på ovvens framsida (ju högre upp desto bättre fest) medan märken från mindre uppskattade fester förvisas till ovvens baksida.

Historien om ovven sträcker sig hela vägen tillbaka till 60-talet, då studenterna vid KTH tros vara de som lade grunden för detta fenomen som med tiden har kommit att ses som synonymt med den studentikosa* kulturen. Nu för tiden är ovven ett givet För att undvika förvirring bland dina inslag på de flesta svenska universitet ”Endast du sätter medstudenter bör ditt namn tydligt och högskolor och är, förutom ett synas på höger ben (så länge du inte gränserna!” extremt bekvämt och dansvänligt plagg, läser Industriell ekonomi, då är det ett utmärkt sätt att se vilken sektion vänster som gäller), utklippt i ett fint tyg någon tillhör. Alla universitet har sina egna lokala eller utformat på annat kreativt vis. Det är det som är traditioner och regler kring ovvarna, precis som att charmen - endast du sätter gränserna! det kan skilja sig avsevärt bara mellan olika fakulteter och sektioner här på LiU. Värt att nämna är också att din ovve endast får tvättas när du själv befinner dig i den, förslagsvis i duschen, Traditionen med tygmärken är äldre än ovven själv en närliggande sjö eller ett uppfriskande höstregn. och uppstod på 40-talet i Lund, då musikkårer Det finns oändliga sätt att fräscha upp ditt favoritplagg från olika lärosäten reste runt i landet och bytte och det enda som är säkert är att tvättmaskinen är sina märken med andra kårer – en tradition som en högst olämplig lösning om du vill ses som en utvecklats och lever kvar i det moderna studentlivet. respektabel student. Nu för tiden finns det märken som representerar de flesta sektioner, föreningar, fester och kravaller här Ovver and out!

Studentikos *STUDENTIKOS [STƜDÄN1TIKÅ4S]

Allt som är utmärkande för det glada och uppsluppna i studentlivet. (SAOL)

12


Ovveguiden D-SEKTIONEN Datateknologi

MATNAT

Matematik & naturvetenskap

I-SEKTIONEN

Maskinteknologi

TBI

Y-SEKTIONEN

Teknisk- & kemisk biologi

PIN

LOGISTIK

Kommunikation, Transport & Logistik

KEMI SK BI

TEK NI

Teknisk fysik & elektroteknik

LING

Högskoleingenjör

I OG OL

L

IN

N-SEKTIONEN

M-SEKTIONEN

Industriell ekonomi

LOGI BIO SK

Byggnadsteknik

Oklart vem som är vem? Oroa dig inte, LiTHanian hjälper dig att urskilja de olika ovvarna på TekFak. Här har du alla märken, alla ovvefärger och de olika revärerna!

G S U NIVER

SIT

GDK

ET

Grafisk design & kommunikation

ED

Elektronikdesign

MT

Medieteknik

13


Lithanians valspecial

Text: Viktor Lind Layout: Ebba Fälth Illustration: Therese Söder

VAL. LiTHanian förklarar hur det svenska riksdagsvalet har utvecklats, utreder hur valet 2018 kan påverka oss studenter och undersöker hur riksdagen hade sett ut om bara studenter på Tekfak hade fått rösta. DET SVENSKA RIKSDAGSVALET Sveriges system för att rösta i riksdagsval har sett ungefär likadant ut i 100 år. Under mitten av 1800-talet tilläts vissa män att rösta och delta som möjliga kandidater till dåtidens motsvarighet till riksdag. Krav på inkomst, social status och ålder begränsade dock vilka som fick delta i politiken. År 1921 tog fem kvinnor plats i riksdagen, efter en nästan 50 år lång kamp för att kvinnor skulle få vara med och påverka. Man kan tro att kvinnlig rösträtt var den sista milstolpen som behövde nås för att tillåta ett fullt demokratiskt samhälle, men det var först år 1989 som den sista inskränkningen av rösträtten försvann. Det var nämligen då som omyndighetsförklaringen (att frånta någon dess rätt och förmåga att ingå avtal med rättsligt bindande verkan) avskaffades, och efter det var det fritt fram för alla myndiga att delta i val i Sverige. Andra milstolpar på vägen är att det fram till 1924 var ett krav att män skulle gjort klart värnplikten innan de fick rösträtt, och de som var intagna på anstalt eller satt häktade fick sin del av rösträttskakan år 1937. Om man hade gjort personlig konkurs eller hade ekonomiskt stöd genom fattighjälp fick man inte rösta förrän 1948.

VALET 2018 Den nionde september 2018 gick Sverige till val. Efter den preliminära rösträkningen var Socialdemokraterna (S) det överlägset största partiet, med 28,4% av rösterna. Därefter kom Moderaterna (M), med 19,8%, och sen Sverigedemokraterna (SD) med 17,6% av rösterna till riksdagen. Inget annat parti fick över 10% av rösterna, och inga nya partier kom in i riksdagen medan alla sittande partier fick stanna kvar. Sammanlagt fick de rödgröna 40,6% av rösterna och Alliansen 40,3%. Detta betyder att inget av de traditionella blocken har tydlig majoritet i riksdagen, och att SD således fortfarande besitter den vågmästarroll som de anskaffade sig i valet 2014. Detta är dock inget ovanligt, enligt Statistiska centralbyrån (SCB) har 10 av de 13 senaste regeringarna varit minoritetsregeringar. När denna upplaga av LiTHanian skrivs har ännu ingen regering bildats, men M och/eller S kommer med största sannolikhet finnas med på något sätt i den regering som omsider bildas.

14

För oss studenter kan olika regeringskompositioner betyda olika saker. Frågor som berör varje student är bostäder och studier. Moderaternas partiprogram tar angående universitetsstudier upp: • Högre genomströmning • Fler utbildningar som håller hög kvalitet och leder till arbete • Forskning i världsklass Angående bostäder säger de att de vill: • Se en blocköverskridande överenskommelse om bostadsmarknadens funktion • Sänka kostnaderna för att bygga • Göra det lättare att hyra ut i andra hand I Socialdemokraternas partiprogram vill man: • Öka antalet högskoleplatser • Öka den lärarledda tiden • Arbeta för att fler mår bra under sina studier Om bostadsmarknaden säger de: • Att de vill bygga fler bostäder • Prioritera att unga ska kunna flytta hemifrån • Nej till marknadshyror I de två frågor som bör påverka studenter mest är alltså de två största partierna ganska lika varandra, med bara mindre detaljskillnader.


VALET PÅ TEKFAK I samband med valet skickades en enkät ut till alla på Tekfak, där man fick svara på vad man röstat på och vilken sektion man tillhör. Enkätsvaren, som är helt anonyma, användes sedan för att sammanställa hur de olika sektionerna röstade, och hur Tekfak röstade överlag. En gång för alla kan nu LiTHanian cementera ett av de rykten som går på campus om relationen mellan politisk åsikt och sektion: Det har länge setts som ett faktum att de som pluggar Industriell ekonomi (I) lutar åt höger i politiken, och med en stor röstmajoritet för Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet är det nu bekräftat. Den genomsnittlige I:aren må ha gul ovve, men dess politiska färg är blå.

Här presenteras de tre största partierna hos respektive sektion:

Överlag på Tekfak syns en övervägande trend till Alliansens fördel, med Moderaterna och Centerpartiet som de två överlägset största partierna. Därefter följer Liberalerna, Miljöpartiet, och Socialdemokraterna i storleksordning. De sittande riksdagspartierna med minst stöd på Tekfak är Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Partierna utanför riksdagen som fick flest röster är Feministiskt Initiativ, Alternativ för Sverige och Medborgerlig Samling.. Om endast Tekfak hade fått rösta i valet hade vi alltså sett en blå regering, med Moderaterna och Centerpartiet i spetsen. Det var 1760 personer som svarade på enkäten, och med 3,8% av rösterna hade Sverigedemokraterna därmed tvingats lämna riksdagen. Det minsta riksdagspartiet hade då varit Kristdemokraterna, på ungefär 6%, och det största hade varit Moderaterna med ungefär 27% av rösterna.

All fakta som presenterats i artikeln är tagen från valmyndigheten.se, Statistiska centralbyrån, Moderaternas och Socialdemokraternas respektive valmanifest, och från LiTHanians egen enkät. Ett försök till spam gjordes av någon med, enligt LiTHanian-redaktionen, alldeles för mycket fritid. Spamförsöket hanterades av ett spamfilter.

15


SOFIAS HÖRNA

Sofias hörna Text: Sofia Johansson Illustration: Therese Söder Layout: Ebba Fälth

GUTEN TAG! När den här artikeln skrivs har jag för bara några timmar sedan landat i Köln, Tyskland, och tagit mig till mitt nya boende vid Zülpicher platz som ligger i stadens mest centrala delar. Lägenheten är placerad fem trappor upp utan hiss och att få upp en 23 kilo tung resväska hit kvalade direkt in på min topp fem-lista över saker jag aldrig någonsin vill göra om (på den listan finns sedan tidigare bland annat att fastna i mexikanska tullen, äta koriander och gå på sittning med feber). Utsikten kan jag dock inte klaga på! Jag kommer nu att läsa Integrated design vid Köln International School of Design i fem månader, prova på alla konstiga tyska maträtter jag kan hitta, samt försöka lära mig lite av språket. Just nu sträcker sig mina tyskakunskaper till att räkna till åtta och att beställa en öl, vilket i och för sig inte heller är fy skam! Jag har redan fått ett otroligt bra intryck av staden och är spänd på att utforska mer under de närmsta dagarna. Köln är Tysklands fjärde största stad och har drygt en miljon invånare – lite skillnad från Norrköping där jag huserar i vanliga fall! Eftersom jag befunnit mig i mitt nya hemland i mindre än ett dygn kan jag av förklarliga skäl inte ge några coola Köln-tips eller recensera tysk mat med namn jag aldrig kommer klara av att uttala, det får vänta till senare LiTHaninan-nummer. Under tiden jag är bortrest kommer den här sidan vara ett återkommande inslag i tidningen och förhoppningsvis kunna peppa någon mer att vilja lämna sitt svenska campus i några månader och uppleva någonting nytt.

Är du också sugen på att åka på utbyte så finns det en mängd olika länder och skolor att åka till! LiU:s tekniska högskola har för tillfället samarbeten med ca 250 universitet i 40 olika länder över hela världen. Finns inte din drömutbildning (eller stad, land, skola etc) bland dessa så kan man även resa som freemover – vilket kräver lite mer eget driv och ansvar men som kan bli precis lika bra! Beroende på vilket program du läser kan du välja om du vill resa bort under en termin eller flera, det vanligaste är att man åker iväg under sitt tredje eller fjärde år. För att runda av tänkte jag dela med mig av tre saker jag lagt märke till under mina få timmar här: 1.

Inga affärer har öppet på söndagar. Det kräver lite mer planering än i vanliga fall, speciellt när man landar en lördagskväll och inte äger något mer ätbart än en energibar och en Redbull. Kvällens utflykt blev en tur till närmsta mataffär!

2. I nämnda mataffär är halva ytan ungefär lika stor och välfylld som ett standardstort Systembolaget. Den alkoholhaltiga delen av mina inhandlingar kommer alltså inte kräva alls lika mycket planering som i Sverige. 3. Jag har hamnat i ännu en spårvagnsstad. Älskar det! Vi hörs i nästa nummer! Auf Wiedersehen

Sofia

Om mig Namn: Sofia Johansson Ålder: 24 år Läser: Grafisk design och kommunikation, år 3 Bor: Köln. I vanliga fall Norrköping

16


DENNA SIDA ÄR EN ANN O NS FR ÅN PO LISMY ND IGHE T EN

POLISMYNDIGHETEN

Läs mer om oss på vår hemsida: www.polisen.se

”Vi säkerställer Sveriges gränser” Våra system används i polisernas vardag – dygnet runt, året runt. Från ett ingripande mitt i natten till att färdigställa en förundersökning inför en rättegång och för att säkra Sveriges yttre gräns. Som anställd på IT-avdelningen är vi delaktiga i ett viktigt samhällsuppdrag med många spännande verksamhetsområden och en möjlighet att göra skillnad på riktigt. Vi jobbar med att utveckla och förvalta system för nationella och internationella efterlysningar samt inrese- och gränskontroll. Vårt team består av tretton personer fördelat på systemutvecklare, testare, uppdragsledare, scrum-master och kravanalytiker. Teamet ansvarar för att utveckla och förvalta system för nationella och internationella efterlysningssystem samt inrese- och gränskontroll. Vi kommer under närmsta året att växa till dubbel storlek då vi påbörjar arbetet med att utveckla ett system för resenärer utanför Schengenområdet som ska bidra till en förbättrad förvaltning av de yttre gränserna, förhindra irreguljär invandring och underlätta hanteringen av

migrationsströmmar. Det kommer vi att göra bl a med hjälp av biometrisk kontroll vid gräns och automatisk beräkning av vistelsetiden. I framtagandet av nya system arbetar vi i nära samverkan med EU-kommissionen då vi gör arbetet gemensamt med övriga medlemmar i Schengen. Vi arbetar enligt moderna agila principer vilket ger stora möjligheter för alla att vara med och påverka arbetssätt och vår vardag. Vi jobbar nära verksamheten och

det är viktigt att ha god förståelse för hur polisen arbetar och vilka behov de har. För att bättre förstå verksamhetens behov är vi ofta ute och praktiserar tillsammans med polis i yttre tjänst. På Norrköpingskontoret finns fördelarna av att arbeta på ett litet och familjärt kontor där alla kan påverka samtidigt som vi är en viktig del av en av Sveriges största och mest spännande myndigheter. När vi nu kommer att växa behöver vi kompetenser inom systemutveckling, testning, kravanalys och arkitektur.

FAKTA Med uppdrag att öka tryggheten Polismyndighetens uppdrag är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Den består i huvudsak av sju polisregioner och åtta nationella avdelningar varav it-avdelningen är en. It-avdelningen har ca 730 anställda som tillsammans sköter drift, underhåll och utveckling av it-stödet till myndighetens olika verksamhetsområden. Läs mer på: www.polisen.se


LiTHanian förklarar LinTek

Text: Cecilia Abrahamsson Layout: Fanny Aasheim

LINTEK. Gillar du att gå på fest? Ser du förbättringspotential i kurserna du läser? Är Nolle-p bland det roligaste du vet? Vilken tur då att Linköpings teknologers studentkår, LinTek, finns där för dig! Med ledorden utbildning, gemenskap, framtid jobbar LinTek för att vår studietid ska bli så bra och gynnsam för oss som det bara går. Det är dock inte helt självklart att mer exakt förstå vad en kår faktiskt gör och hur Utbildnings- och studiebevakning Kursutvärderingar Mattestugor Crash courses

organisationen i sig är uppbyggd. Vi på LiTHanianredaktionen ska här nedan göra vårt bästa för att du som medlem ska få en bild av vad du är med och tar del av när du väljer att gå med i studentkåren LinTek!

Regnbågs-P Mottagningen, Nolle-P Kåraktivas Utediscot Studentorkesterfestivalen, SOF München Hoben LiTHanian Festrabatter

Klimatveckan Lunchföreläsningar med företag Exjobbsmässa Days of diversity LinTeks arbetsmarknadsdagar, LARM

LIKA-villkorsutskottet Eventutskottet Discoklubben Marknadsföringsutskottet SOF-organisationen München Hobenorganisationen LiTHanian-redaktionen Studeranderepresentanter LinTek Näringsliv Mattehjälpen Projektgruppen för LARM

2 Studiesocialt ansvariga Marknadsföringsansvarig General SOF General München Hoben Mottagningsansvarig, Linköping Mottagningsansvarig, Norrköping Chefredaktör LiTHanian

Gemenskap

Utbildning

Framtid

UTSKOTT & KOMMITTÉER

2 Utbildningsansvariga Ordf. Mattehjälpen

Till sin hjälp har personerna i Kårledningen olika utskott och kommittéer som ser till att kåren kan genomföra sin verksamhet och att beslut blir till verklighet.

Gemenskap

Utbildning

Näringslivsansvarig Projektledare LARM

Framtid

KÅRLEDNINGEN Kårledningen är den operativa delen av LinTeks verkställande organ och består av 10 heltidare och 5 deltidare som utifrån LinTeks ledord jobbar inom olika områden.

Presidiet

Tillhör både Kårstyrelse och kårledning Kårordförande Vice kårordförande

KÅRSTYRELSEN Kårstyrelsen består av 3-5 ledamöter samt presidiet och är den strategiska delen av det verkställande organet. Kårstyrelsen styr och leder LinTeks arbete.

Förbereder och organiserar valet av ledamöter till kårfullmäktige.

Valberedning Valberedningen nominerar kandidater till kårstyrelsen och kårledningen.

Valnämnd

Internrevisorer Granskar LinTeks arbete.

KÅRFULLMÄKTIGE KÅRMEDLEMMAR Som medlem i LinTek har du rätt att rösta in kandidater och även kandidera själv till kårfullmäktige. Du har alltid närvarorätt på alla kårfullmäktigemöten.

18

Som medlem är du delägare av Kårservice AB och därmed delägare av våra kårhus: Kårallen, Trappan, Örat, Kårhuset Kollektivet och Ryds Herrgård [hg].

Kårfullmäktige består av 27 ledamöter som valts in av LinTeks medlemmar och är det högst beslutande organet i LinTek. De bestämmer vad LinTek ska göra och tycka om saker och ting.


LITHANIAN DEBATT

VAD HÄNDER MED DEMOKRATIN NÄR ENGAGEMANGET BRISTER? Text: Cecilia Abrahamsson Layout: Fanny Aasheim

VÅREN 2018, LINKÖPINGS UNIVERSITET.

Det råder val till FuM 18/19. LinTek har uppdaterat sitt nyhetsflöde på Facebook. Ett evenemang ligger uppe där LinTeks medlemmar ombeds gå in i studentportalen där de kan rösta i valet och läsa vad de kandiderande har att säga om sig själva och sina hjärtefrågor. Portalen har, som de flesta av oss nog upplevt, inte det mest upphetsande gränssnittet och att ens hitta fram till röstfunktionen verkar inte vara en självklarhet i sig. I Colosseum står valnämnden och delar ut kexchoklad till alla som röstar i FuM-valet... ”Vad är ens FuM?!” Ja, vad är egentligen FuM kanske du som läser också undrar? Du är förmodligen inte den första som misslyckats med att dekryptera denna akronym som flitigt används av den inbitne teknologkårsstudenten. FuM står för LinTeks Kårfullmäktige och är det högst beslutande organet i LinTeks organisation. Vad det säger den enskilde individen är förmodligen väldigt varierande, men kort och gott är det ett gäng studenter som träffas och bestämmer vad LinTek ska göra med sina pengar. Generös kexchokladsutdelning i Colosseum och den årliga tårttävlingen för bäst röstrepresenterad sektion lyckades under vårens inval generera 615 röster vilket motsvarade drygt 25% av LinTeks medlemmar. Om det var kexchokladen eller teknologernas generella intresse för demokratin inom sin kår som bidrog till denna siffra är i sig svårt att avgöra. 28 kandidater kandiderade till de 27 mandat som utgör Kårfullmäktige. Tråkigt för den enda student som inte lyckades knipa ett mandat kan man tycka, men kanske mest tråkigt för LinTek och hela syftet med att driva en studentkår. För vad händer egentligen med demokratin när engagemanget brister?

En god idé vore att på allvar börja se över varför det råder ett så pass dåligt engagemang i vår kår som det gör. Det utlovas ändå flera hyfsade förmåner för ett rätt så blygsamt arbete. Vad får studenten som ledamot i kårfullmäktige? Jo, bland annat en schysst hoodie och mat på varje möte. Kläder och mat, två livsnödvändigheter som en fattig student inte nödvändigtvis tackar nej till. Men framförallt har man chansen att påverka ett stort organ med mycket pengar som kan göra studietiden enklare och bättre. Att morötterna för engagemanget inte verkar räcka för teknologerna och att kunskapen kring LinTeks organisation är bristande råder det dock ingen tvekan om. Ser vi på problemet ur ett större perspektiv finns det flera frågetecken kring varför kåren ens existerar. ”För mig är LinTek inte mer än en rabatt på festen”. Ja, varför ska den enskilde teknologen lägga sitt intresse och sitt engagemang i sin studentkår egentligen? Istället är det lätt att bara glida med och inte bry sig. Faktum är dock att utan sina medlemmar och deras engagemang blir möjligheterna för det studentliv vi håller så kärt här på LiU allt mindre. Det går inte längre att räkna med anonyma tentarättningar eller förbättrade kurser och inte minst den där rabatten på festen. Vad är idén med ett val om alla som kandiderar ändå kommer med? Ska det ens behövas kexchoklad och tårttävlingar för att studenterna själva ska känna att de vill och faktiskt inser vikten av att de har en chans att påverka sin och andras studiesituation? För är det inte det som är hela poängen med en demokratisk organisation - att vi är med och bestämmer tillsammans!

Källa: Kårfullmäktiges valresultat för verksamhetsåret 2018/2019 FuM-handlingar 2018-01-18

19


HÖSTEN

Text: Sofia Johansson, Marcus Jessen Foto: Anna-Li Lindberg Layout: Emma Kolehmainen

5 anledningar att älska hösten Ingen höjer på ögonbrynen om du väljer att spendera all ledig tid inomhus med en kopp te, Netflix och mobilen på ljudlöst. Att vara asocial är det nya svarta. Fläktbrist, +34°C och konstanta svettfläckar är ett minne blott. Skolan drar igång! Äntligen får man återförenas med uni-vännerna efter en alldeles för lång sommar utspridda över hela Sverige. Mustiga soppor och grytor gör comeback i matlådorna och sprider fantastisk doft i korridorsköken. Gott, värmande och en välsignelse för studentplånboken. (Tips: rotfrukter, linser och bönor är billiga ingredienser som kan varieras i oändlighet) Det är den perfekta årstiden att gå på bio – det absolut mysigaste sättet att glömma bort regnrusket utanför väggarna.

Du har väl inte missat LiU:s egna filmförening Stubinen? För endast 70 kr får du medlemskap och inträde till åtta utvalda filmer som visas varannan söndag på Cnema i Norrköping. Besök stubinen.org för mer info!

20

5 anledningar att inte älska hösten Hösten innebär en värld utan torra ytterkläder. Risken att du klär dig för lätt eller har för mycket kläder på dig ökar med uppskattningsvis 4000%. Hösten är årstiden som lyckas vara både för varm och för kall samtidigt. Efter en härlig sommar kan du med lite tur ha en saftig dugga som väntar på dig tre veckor in på terminen. Extra roligt om den kretsar kring något du aldrig tidigare har hört talas om. När det obligatoriska spöregnet drar igång blir varje tillfälle utomhus en kamp på liv och död. Den kommer för tidigt och stannar för länge, inte heller går den att fly från. Du kanske tror att höstaktiviteter är roliga, men egentligen är de bara desperata försök att undvika den hemskaste av årstider.


HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

XYLEM | www.xylem.com

Världsledande pumpteknologi – nu i VR Hos Xylem, som arbetar med pumpar och pumpstationer, matchas nu den modernaste tekniken med nya sätt att visualisera den. Med hjälp av VR kan de komplexa produkterna bokstavligt talat sättas framför användarens ögon. Tex t: J oak im J ohans son

Foto: J ens Dahlborg

På bild: Adam Sheehan, Pump station design specialist. – DET VAR HELT överväldigande,

så beskriver Adam Sheehan första gången han såg en av Xylems pumpstationer framför sig med hjälp av VR-teknik. ADAM SHEEHAN HAR arbetat

på Xylem sedan 2005, efter en examen vid Northern Illinois University. 2011 besökte han och hans fru en konferens som hölls vid Xylems kontor i Sundbyberg. De förälskade sig i Sverige och flyttade hit. I dag är han verksam som Pump station design specialist – och det var här i Sundbyberg som arbetet med VR tog fart. EN AV XYLEMS utmaningar har

varit att de högteknologiska produkterna, oavsett om det gäller pumpar eller hela pumpstationer, är svåra att visa upp:

– I mitt yrke utbildar jag vår personal och jag håller i många seminarier för att visa våra lösningar. Samtidigt är jag ute hos kunder och på mässor. Våra pumpstationer är inte lätta att besöka, speciellt inte när vi pratar om dränkbara pumpar, och en bild i en presentation gör inte slutprodukten rättvisa, säger Adam Sheehan.

”När vi visade upp resultatet var responsen vi fick oerhört positiv” DET VAR NÄR en kollega, som

intresserat sig för VR, tog med sig ett par VR-glasögon till

TEKNIKEN FINSLIPADES OCH

visas upp varhelst i världen som Xylems kunder befinner sig: – När kunderna besöker oss brukar vi avsätta en timme där vi pratar om produkten och där de får röra sig runt i VR-miljön. Med hjälp av VR kan vi också lägga in flera olika pumpstationsvariationer i samma miljö och låta kunden gå mellan de olika alternativen. På det sättet hjälper VR våra kunder att fatta välinformerade beslut inför sina investeringar.

i dag har Xylem, med hjälp av VR-tekniken, flyttat pumpstationerna närmare kunden. Den digitala produktinformationen kan exempelvis skickas mellan Xylems olika enheter. Istället för att skicka en fullskalig pump till en branschmässa i Asien, kan data föras över så att produkten med hjälp av VR kan

ARBETET MED ATT skapa en VR-miljö har gett mersmak och går nu in i nästa fas: – Vi utvecklar våra system så att vi på ett enkelt sätt kan ta 3D-modeller från vårt CADprogram och göra dem till VR-färdiga modeller på fem minuter, säger Adam Sheehan.

kontoret i Sundbyberg som Adam Sheehan fick upp ögonen för möjligheterna tekniken ger: – Vi gjorde en modell av en pumpstation i spelmotorn Unreal Engine där vi tog vår produktdata och förde in den i en VR-miljö. När vi visade upp resultatet var responsen vi fick oerhört positiv och vi kände att det fanns något att jobba vidare på.

I FRAMTIDEN ÄR målet att de

renodlade VR-glasögonen som i dag används kan kompletteras med vanlig mobiltelefonteknologi. I takt med att mobiltelefonerna blir allt mer kraftfulla kommer både AR- och VRteknologi att bli mer tillgänglig för de flesta användarna. Samtidigt fortgår också arbetet med de fysiska modellerna:

– Nästa steg är att undersöka om VR-modellerna på ett bra sätt kan sammanföras med ett CFD-verktyg (Computational fluid dynamics) för simulering av vatten i pumparna. Det skulle möjliggöra att pumpstationens interaktion med vatten kan visas upp i virtuell form, avslutar Adam Sheehan.

OM XYLEM

Xylem är ett ledande globalt vattenteknikföretag som ägnar sig åt att utveckla innovativa teknologiska lösningar för världens vattenutmaningar. Företagets produkter och tjänster transporterar, behandlar, bevakar och återför vatten till miljön för allmännyttiga företag, industri, bostäder och kommersiella byggnader. Sammanlagt har Xylem drygt 16 500 medarbetare med omfattande applikationsexpertis och stort fokus på att identifiera mångsidiga, hållbara lösningar.


TEKFAK FORSKAR!

Kan jag välja flyget? Text: Monica Westman Foto: Thor Balkhed och Anna Nilsen Layout: Fanny Aasheim

Snabb teknisk utveckling gör flyget allt bränslesnålare och mer miljövänligt, men ökningen av antalet passagerare går just nu snabbare än den tekniska utvecklingen. Biobränslen och fler mellanlandningar skulle minska utsläppen rejält, men styrmedel saknas och någon måste betala. Minskad bränsleförbrukning och därmed också lägre koldioxidutsläpp står i fokus för dagens flygforskning. Faktum är att teknikutvecklingen hittills lett till en minskning av bränsleförbrukningen med 2,6 procent per år, från 1990-talet och fram till idag. Stora satsningar görs på forskning för att sänka förbrukningen ytterligare, inom EU finns exempelvis Horisont 2020-programmet CleanSky med en budget på fyra miljarder euro och deltagare från 24 länder.

22

– Vi har vunnit 15-20 procent i minskad bränsleförbrukning de senaste åren bara genom att byta ut motorerna på gamla plan, säger Ingo Staack, flygforskare vid Avdelningen Fluida och mekatroniska system. Den senaste innovationen inom CleanSky, där Sverige och Saab spelat en aktiv roll, är en förbättrad form på vingen. Genom att utnyttja de laminära strömmarna runt vingprofilen minskas friktionen från vingen med 50 procent och koldioxidutsläppen sjunker med fem procent. Det är bara ett enda exempel. Svensk flygforskning ligger långt fram och har nu samlat sig till det gemensamma forskningscentrumet Swedish Aeronautics Research Center, SARC, där LiU är värduniversitet. Finansierar centrumet gör Innovair som är Vinnovas och Flygvapnets gemensamma forskningssatsning. Innovair driver också de svenska forskningssatsningarna inom flyget och har i en första utlysning i år fördelat 180 miljoner kronor.


Att SARC hamnat hos LiU är ingen slump, här finns framstående forskning inom flera för flyget viktiga områden, några exempel: nya material i turbinbladen gör att de klarar allt högre temperaturer och tryck. Ju högre temperatur desto högre verkningsgrad i motorn. Lättviktsstrukturer som minskar flygplanens vikt utan att ge avkall på hållfasthet och styrka. Flygplatslogistik är ett annat exempel liksom system av system, SoS. – I ett flygplan är det hundratals, kanske tusentals olika delsystem som ska fungera tillsammans. Byter man ut ett av dem, eller förändrar något i ett system, påverkar det många andra. Det är bland annat här vår expertis kommer in, vi arbetar med olika scenarier och analyserar vilka system som fungerar tillsammans, och vilka som inte gör det, förklarar Ingo Staack. Kanske inte så viktigt för att få ner utsläppen, men nog så viktigt för säkerheten - som alltid har högst prioritet inom flyget. Ingo Staack ser också ett antal fullt möjliga åtgärder som skulle minska utsläppen, som hastighetsbegränsningar i luften, flyga i formation som fåglarna och inte minst biobränslen. – Rent teknisk är det inga problem att driva dagens motorgeneration med biobränslen, det är en fråga om pris, tillgång och certifiering. Men de fossila bränslena är så mycket billigare, säger Ingo Staack.

”Att SARC hamnat hos LiU är ingen slump, här finns framstående forskning inom flera för flyget viktiga områden” Den ekonomiska föreningen FlyGreenFund, levererade förra året cirka 500 ton biobaserat flygbränsle till svenska flygplatser, finansierat med gåvor och donationer. Det motsvarar 0,5 promille av flygbränsleförbrukningen i Sverige under ett år. Men när det gäller biobränslen är det inte bara priset utan också tillgången som är en begränsande faktor, brobränslet som används till flyg i Sverige importeras från USA. – Flyget kan säkert bli fossilfritt rent tekniskt men vi har en förmåga att underskatta hur lång tid förändringar tar, säger Mats Eklund, professor i industriell miljöteknik och föreståndare för Biogas research center, ett nationellt kompetenscentrum vid LiU. Att biobränslen skulle få ett stort genomslag för flyg inom en rimlig tid ser Mats Eklund som helt orealistiskt. Forskarkollegor vid Luleå tekniska universitet som driver projektet Green Fuels hävdar att biobränsle från skogen utan vidare skulle täcka det svenska flygets behov, in- och utrikes. Men några tecken på storskalig utbyggnad av kapaciteten att tillverka flygbränsle ser inte Mats Eklund.

styrning. Flyget står för en liten andel av de globala koldioxidutsläppen, men om alla sektorer skyller på att de bara står för en liten del fortsätter det att hända ingenting, säger Mats Eklund.

Flyger Mats Eklund och Ingo Staack? MATS EKLUND

”Ja, några gånger per år. Den vetenskapliga trovärdigheten kräver att jag deltar på några av de viktigaste konferenserna, men drömscenariot är att vi kan åka med snabba och komfortabla tåg på kontinenterna och ta flyg emellan dem.”

INGO STAACK

”Ja, några gånger per år, till konferenser och projektmöten, men jag gör inga långdistansresor på semestern eller shoppingturer till Europas storstäder. Jag undviker också att konsumera varor som grönsaker, frukt och havsdjur som har flugit långt och prioriterar närodlade produkter för att minska miljöpåverkan.” Ingo Staack hoppas också att den yngre generationen ska få nya vanor och ta tekniken till hjälp för att även träffas via webben eller i den virtuella verkligheten, VR: – Det är förvånansvärt hur liten framgång tekniken med webmöten och VR har haft med tanke på hur mycket tid, krångel och miljöpåverkan vi kan spara med det.

– Flyget är också beroende av internationellt samarbete och jag ser varken att det finns pengar eller

23


Ebba Layout Ebba gillar raka linjer och typografi Kaffet ska vara starkt, ingen mjölk i Sara Lovisa Redaktör Gillar korsord, kaffe och katter Har koll på hela redaktionens tjatter

Therese Illustratör Therese är en fena på att måla Annars gillar hon att klättra och crawla

Disa Krönikör Har åsikter om det mesta Tycker till exempel inte om kräfta

Cecilia Chefredaktör Energin hon sprider är enorm Tar varje utmaning med storm

Fanny Layoutansvarig Superkoll på färger, trix och texter Älskar gröt och att ta hand om sina växter

24

Möt den nya LiTHanianredaktionen! Text: Disa Celén Foto: Anna-Li Lindberg Layout: Ebba Fälth

Vikt Han Skriv


tor Skribent n tar långa kliv mot favoriten lasagne ver massa, om t. ex. champagne

Katarina Webbmästare Katta älskar mörk choklad och te och hon står bakom lithanian-punkt-se

Lydia Webbredaktör På gurans strängar hon alltid nöter När hon inte våra kommunikationskanaler sköter

Marcus Skribent Intervjuer och reportage är hans melodi Skriver, sjunger, pluggar och står i

Ebba Illustratör En illustratör med variation Kaffe och muggar är en passion

Sofia Skribent Kaffe till frukost, lunch och middag Befinner sig just nu i Köln för helt nya tag

Emma Layout Mönster och färger är hennes grej Skrattar högt när hon är på galej

Anna-Li Fotoansvarig Fixar foton, gillar mystik Tränar gärna till tung musik

Om LiTHanian

Uttal: [littanijan] Grundades 1972, av och för studenter vid TekFak Utkommer i fem nummer per år, direkt i brevlådan till LinTek-medlemmar Namnet kommer från en kombination av LiTH (Linköpings Tekniska Högskola) och ordet litania, som betyder klagosång Redaktionen 18/19:s värdeord: inkluderande, nytänkande, relaterbar, kreativ och genuin

25


DISAS KRÖNIKA

Varför behövs alkoholen i studentlivet? Text: Disa Celén Illustrationer: Ebba Åslin Layout: Emma Kolehmainen

Efter ett år på Linköpings universitet är jag lika obekant med sittningar, förköp och sena kvällar på kårhuset som jag var innan jag började här. Det betyder dock inte att jag ogillar att festa eller att umgås. Men jag trivs inte på tillställningar där alkohol spelar huvudrollen. Som nyblivna studenter befinner vi oss ofta i sammanhang som är helt obekanta. Många flyttar hemifrån för första gången och studieorten är ofta en främmande stad. Vad vi än lämnar bakom oss måste vi alla skapa en ny tillvaro, knyta sociala kontakter och skaffa vänner. Studentlivet erbjuder många alternativ till umgänge: idrottsföreningar, brädspelskvällar och fester. Det händer definitivt något varje helg. Det är event på Trappan, tackfester och sittningar. Allt är exempel på olika aktiviteter som hjälper oss att träffa människor och ger oss tillfälle att bli mer hemmastadda i allt det nya. Vid vissa av aktiviteterna är alkohol ett självklart inslag. Hur kommer det sig? Jo, det är ju tacksamt att ta alkoholen till hjälp. Vi slappnar av, har lättare för att prata samtidigt som osäkerheten rinner av oss. Efter en vecka full av plugg, jobb och andra ansträngningar är en öl med ett par kompisar kanske precis vad som behövs. Men räcker det med en öl? Min begränsade erfarenhet av till exempel sittningar ger bilden av en ganska hög alkoholkonsumtion i studentlivet. Det är fördrinkar, vin till maten och sedan öl på efterfesten. Det blir brötigt och går inte

26

längre att föra vettiga samtal och folk förlorar omdömet. För egen del tycker jag inte att det är så kul att se mina vänner förvandlas till personer jag inte längre känner igen. För mig är det ganska långt ifrån en avslappnad kväll. Och då har jag inte ens nämnt baksmällan. Vem har för övrigt ens tid att vara bakis? Det jag undrar är varför alkoholen tycks ha en så stor plats i studentlivet? Vilken funktion fyller den? Behövs den för att dämpa vår pluggångest? Och är det en vana vi tar med oss in i framtiden? I sådana fall utgör det kanske en viss fara, eftersom kraven knappast minskar när vi ska ut i yrkeslivet efter studierna. Det handlar inte om att vara för eller emot alkohol. För trots att det ofta är genom våra val som vi definierar varandra, är vi mycket mer än så. Vi är de vi är. Många gånger verkar det vara viktigare att bara se det som skiljer oss åt och blunda för allt det vi har gemensamt. Jag tillhör typen som trivs med att göra någonting annat än att dricka för att slappna av. Om du gillar att festa, gör det! Om du inte gillar att festa, låt bli! Det viktiga är att vi som människor respekterar varandras val, oavsett vad vi väljer: en kväll på Trappan, ett träningspass med Naffi, ett Netflix-maraton hemma i sängen - eller något helt annat.


LÄSARSIDAN

Insändare

DEBATTARTIKEL FRÅN CENTERSTUDENTER Elin Larsson

Edvin Hansson

Vice förbundsordf. Centerstudenter

Avdelningsordf. Centerstudenter Linköping

”Den nya regeringen måste ta högskolepolitiken på allvar.” Vid denna texts skapande är Sveriges parlamentariska läge fortfarande oklart men vad som är viktigt för den kommande mandatperioden är för Centerstudenter redan säkert: Sverige behöver en regering som tar högskolepolitiken på allvar. Längtan efter kunskap är grundläggande för människan. Strävan efter att förstå sin omvärld är vad som ständigt driver mänskligheten framåt, och vad som möjliggjort att vi idag har det bättre än någon generation innan oss. En utbildning är därmed inte bara en investering i sin egen framtid, utan även grunden för ett fortsatt starkt samhälle. Centerstudenter anser därför att högre utbildning ska präglas av kvalitet och tillgänglighet. Den nya regeringen behöver ta dessa frågor på allvar. Utvecklingen på Sveriges universitet och högskolor är oroväckande. Alltför många utbildningar håller inte måttet och får otillräckliga resurser. Istället ligger fokus på att så många studenter som möjligt ska antas och godkännas. Undersökningar visar att studenter vid Linköpings universitet etablerar sig snabbast på arbetsmarknaden. Linköpings hårda arbete för att

Av Veronica Nedar

upprätthålla kvalitén och ge studenter de bästa av förutsättningar måste nå ut till fler högskolor och universitet. Där har den nya regeringen en viktig uppgift under kommande mandatperiod. Den svenska högskolepolitiken har under lång tid lidit av ett fokus på kvantitet. Alla regeringar i modern tid – borgerliga som socialdemokratiska – har stoltserat med ständigt utökade platser. Desto mindre fokus har lagts på värdet av dessa platser. Utbyggnaden av högskolan måste upphöra tills dess att kvalitén på alla utbildningar kan garanteras. Resurserna måste styras om från dyra bidragssystem till fler undervisningstimmar och bättre utbildningar. Behållningen av en högre utbildning ska inte vara förmånliga bidrag, utan en examen som verkligen betyder något. Staten spenderar varje år omkring 60 miljarder kronor på högre utbildning och forskning. Alla landets studenter borde därför kunna mötas av universitet och högskolor som håller världsklass. Utbildningarna måste hålla måttet så att studenter kan utveckla sina kunskaper och få de jobb som de kunnat förvänta sig. Den nya regeringen måste stoppa utbyggnaden av högskolan, göra om fördelningen av resurser till lärosätena så kvalitet blir viktigare än kvantitet och förbättra kvalitetskontrollen så att inte lärosäten, som idag, granskar sig själva. Det finns ingen poäng i att slussa ännu fler människor genom en högre utbildning som inte håller måttet. Oavsett politisk konstellation är den nya regeringen skyldig Sveriges nuvarande och blivande studenter utbildning som håller måttet.

Vill du synas här? Har du en åsikt att framföra, eller kanske en rolig historia du vill berätta? Har du skrivit en dikt du tror kommer smälta andra studenters hjärtan? Har du en hög illustrationer du drömmer om att få sätta i tryck?

Mejla in ditt material till redaktor@lintek.liu.se

27


Horoskop

Med LiTHanians valinspirerade horoskop får du en fingervisning om vad stjärnorna säger om dina kommande val i livet. Text: Viktor Lind Illustrationer: Ebba Åslin Layout: Emma Kolehmainen

STENBOCKEN 22/12 – 19/1

VATTUMANNEN 20/1 – 18/2

Din horoskopval: Gråval

Din horoskopval: Sillval

VÄDUREN 21/3 – 19/4

OXEN 20/4 – 20/5

Det rör sig långsamt för Stenbocken just nu, men det finns inget behov av att stressa. Netflix automatiska uppspelningsfunktion är din bästa vän.

Väduren blir alltmer sofistikerad i sitt sätt att kommunicera. Men var försiktig! Bara för att du förstår vad du menar betyder det inte att din omgivning sänder på samma frekvens.

Vattumannen håller sig ifrån sällskap mer än vanligt just nu. Försök hålla kontakt med minst en vän dock, även den introverte behöver sällskap ibland.

FISKARNA 19/2 – 20/3

Fiskarnas naturliga fiende är Oxen, som du bör hålla dig borta ifrån. Du spenderar mycket tid med matlagningen, för att kunna flexa i mikrorummet med den bästa matlådan. Din horoskopval: Narval

Oxen är universitetets bråkstake. Du tränger dig i varje mikrokö och kastar papper på Fiskarna på lektionen. För att inte få något motstånd rör sig Oxen alltid i grupp. Din horoskopval: Späckhuggare

Din horoskopval: Flasknosdelfin

TVILLINGARNA 21/5 – 20/6

Tvillingen måste överväga vilka genvägar i vardagen som är rimliga. Det är okej att äta fryspizza fem dagar i veckan för att du ”inte hinner laga mat”. Det är inte okej att äta den direkt från frysfacket för att du ”inte hinner tina den”. Din horoskopval: Tumlare

KRÄFTAN 21/6 – 22/7

LEJONET 23/7 – 22/8

Din horoskopval: Grindval

Din horoskopval: Valhaj

För Kräftan står kärlekslivet i fokus, i alla dess former. Kom bara ihåg skolarbetet också, ingen får högskolepoäng av varken hemsläp eller nybakade kärleksmums.

Lejonet känner sig lite lätt utanför hela tiden, men kan inte riktigt sätta fingret på varför. Försök hitta andra Lejon, tillsammans kan ni bilda ett eget gäng av annorlunda utbölingar..

JUNGFRUN 23/8 – 22/9

Att skåda Jungfrun på campus är få förunnat. Bara några få i din senaste seminariegrupp kan skryta med att de har sett dig i verkliga livet, men det var på avstånd och de är inte helt säkra på om det verkligen var du. Din horoskopval: Blåval

VÅGEN 23/9 – 22/10

Vågen tycker sig ha högst IQ på campus. Det märks när du högljutt rättar föreläsare, diskuterar komplex astrofysik ”lite på kul” och att du ser ner så mycket på gemene man att du nästan behöver ett teleskop för att köpa en kaffe. Din horoskopval: Kaskelot

28

SKORPIONEN 23/10 - 21/11

Skorpionen längtar mer än vanligt efter kyla. Du kan inte sluta tjata om vintern, och dina vänner börjar sakta men säkert tröttna på ditt snöhetsande. Din horoskopval: Vitval

SKYTTEN 22/11 – 21/12

När Skytten går genom korridorerna vänder sig alla om och kollar förundrat och lite trånande efter dig. Enligt många är man ingen riktig LiU-student om man inte hängt utanför ditt hus i hopp om att få se dig i fönstret. Din horoskopval: Knölval


Sektionssidor

- visar kvalitetsfilm till ett fรถrmรฅnligt pris Filmstaden, salong 3

Program och mer information

linkopingsfilmsalonger.se Fรถlj oss! Facebook: @linkopingsfilmsalonger Instagram: @linkopings_filmsalonger

29 I samarbete med SF Bio


”Hellre en bakad paj än en pajad bak” ”Jag tänker, och därför är jag underkänd” Sedan 2016

Nu i färgupplaga! eller? Kan någon säga ifall det blir fel? Hallå?

Några ord från Urfadderist Höfvding

Reduktören? Har ordet

Hejsan hejsan, Ettan!

God afton medborgare. Efter en kort och (för mig) smärtfri kupp har reduktörsposten avsatts av mig, Kretan.

Nu är Nolle-p slut, och Urfadderiets klampande i korridorerna är utbytt mot förvirrade Ettan som utan Urfadderiet och snälla faddrar nu ska klara sig själva. Men frukta ej Ettan, Urfadderiet har fyllt Ettan med visdom och lärt Ettan allt från hur man nördpoppar på Kårallen till hur man spelar brännboll och studerar viktig kemi och matematik. Ettan är nu redo att pröva sina vingar på universitetet och i studentlivet. Urfadderiet hoppas att Ettan tagit åt sig all kunskap och haft en fantastisk, lärorik och rolig nolleperiod.

Detta är obekvämt då det kräver ett loggbyte för utskottet, trots det astronomiska arbetet för att utveckla föregående logga. Kanske kan ett lämpligt substitut hittas bland föregående reduktörens extremt oöppnade mailkorg?

Om Ettan trots detta känner sig ensam, kan Ettan vara lugn. Urfadderiet finns ju överallt, i alla tidpunkter, jämnt. En dag kanske Urfadderiet kommer tillbaka för att lära Ettan mer. Till dess: Håll hårt i ananaserna, Ettan!

Problemet är bara att googles extremt högintelligenta säkerhetssystem håller även mig utlåst från inkorgen, kanske är det för mitt eget sinnes säkerhet?

Urfadderist Höfvding

Testa dina kunskaper med Bi6! Hej alla studenter! Hoppas att alla haft en bra sommar och är redo för en ny termin! För att få igång hjärnverkstaden lite så har vi i festeriet Bi6 satt ihop ett klurigt korsord till er! Om du vill lösa korsordet krävs det att du använder alla hjärnceller du har, lite list och såklart en penna. Lycka till!



Puss & Bi6 1.

-

1. Här festar vi ibland, (tex Olympen)

2.

2. CSN-avgörande skrivning

3.

3. Första matematik-kursen 4. 5. 6.

4. Hit går alla under Tenta-p 5. OH AH … 6. Betyget MAI aldrig skulle ge ut


Myheterna Sedan 1969

Din bulletin med det bästa från Maskinteknologsektionen

080808  

Nollan har blivit introducerad för lunchtävlingar! Först ut var fadderiet Tackling med tävlingsformen BowLing, en variant av bowling med twisten att käglorna skulle vältas med hjälp av att skjuta ner dem med en pilbåge. Nu ska ni eller ​ får höra hur det egentligen känns att få det ärofyllda uppdraget att vara med i en lunchtävling, och vad är det Vår lillasyster till sektion är mänsklighetens räddare till som krävs för att stå som segrare i dem? Detta och världen. Deras färger är grön och gul, men det är mer än det mycket mer har vi frågat en av deltagarna från som visar vilka tankar och ideologier dem står för. Dem påstår M-sektionen. att det är kalla vindar, många läskiga tankar bland de andra Hur kändes det att få delta i den första sektionerna. Deras tankar kring miljön går före allt annat, för lunchtävlingen? hur ska man annars kunna leva kvar på jorden och tjäna sina Det kändes väldigt bra att bli utvald av dundercoola miljoner!? MPiRE. Jag blev lite nervös för jag kände att jag verkligen behövde prestera och imponera på phadderiet såklart. Vad tycker du om kreativiteten på tävlingen? Väldigt bra! Jag trodde att det rörde sig om vanlig bowling, men när det visade sig vara bågskytte istället blev jag positivt överraskad. Hur kändes det att debutera på amfiteatern? Det var nervöst eftersom fadderiet Tackling är sjukt hårda (men SÅKLART inte lika hårda som MPiRE). Lite prestationsångest fick man allt, men det kändes genast bättre när alla M-nollan hejade på oss, typiskt kul att vara största sektionen i dessa fall, stödet från läktaren var ovärderligt <3 Är du nöjd med domarinsatsen av Tackling? Jag tycker att domarinsatsen var sådär eftersom vi inte vann. I finalen var vi både bättre och snabbare (framförallt snyggare eftersom vi till skillnad från Lingare blir ÄKTA ingenjörer) än det andra laget, så det kändes lite snopet att vi inte vann. Det var tydligen många bisarra saker som var avörande. Vi fick bl.a. poängavdrag för att Mpires matlådor luktade illa. Vad tyckte du var det bästa med tävlingen? Det var roligt att få delta och tävla. Jag hoppas verkligen att jag får chansen att göra det igen. Men det allra bästa måste vara konfransierernas kattskämt. Det verkar vara en riktig upplevelse att få delta i en Det är tre tillfällen detta sker. Som sagt, när man är lunchtävling. Skjuta pilbåge, stora fotbollsspelare med yviga med mamma på rea.. men även på Kårallen vid kvart i tre för att få sig ett hemsläp.. och dem som inte får skägg, poängavdrag för stinkande matlådor. Vem hade trott att det slåss om vem som kommer till McDonald´s först! det skulle komma när de ansökte till Linköpings universitet i

I- sektionen​

M​P​ - sektionen?

våras?

31


Ledare

* Förra året anlände något nytt till Lithanians oskuldsfulla sidor, ett koncept som alltid funnits men aldrig nyttjats, ett lovord om spänning månader framöver. Jag talar givetvis om Y-organets följetong som ämnade utröna korrelationen mellan den politiska temperaturen i USA och den plötsliga tillkomsten av food-trucks till campus. De flesta av er minns säkert besvikelsen när nästföljande nummer anlände till brevlådan, obeväpnad med dessa sanningar om konspirationen. Vad hände egentligen? Varför kom den aldrig? Det var en kulen och tidig augustimorgon när vi möttes. Det vore en överdrift att säga att dimman låg tät, men ett visst dis kunde urskiljas i fjärran. Luften var klar, rivig och nästan krispig mot mitt oförberedda halsparti. Han stod lutad mot en lyktstolpe och stirrade i en stokastisk manér över hagen som låg utbredd framför oss.

C-huset och kolonilotterna satt tryggt i ryggen på oss. “Det här är första gången jag varit såhär nära sen det hände” sade han som om ingen lyssnade. “När jag tänker efter var det inte ens så länge sen. Men klyschigt nog känns det som en helt annan livstid.” Han hade fortfarande inte vridit huvudet åt mitt håll eller gjort någonting för att bekräfta min närvaro. “Det hela började med de vi satt vår tillit till mest. Fyfan. Att vi inte såg några tecken. Att vi lät oss själva bli lurade gång på gång”. Plötsligt. Från lastkajen på kårallens baksida gick två strålkastare igång. Som en kamouflerad krokodil som först erkänner sin närvaro när ögonen spärras upp hade nu lastbilen uppenbarat sig. Den var arg och likt en rusande flodhäst påväg rakt emot oss. En stark knall hördes. Allt blev svart… (Fortsättning följer)

Nattredax avslöjar: Civilekonomerna var bara en bluff Nattredax kan nu avslöja att civilekonomlinjen som verkat bedrivas på Linköpings universitet egentligen inte existerar. Misstankarna har funnits där länge eftersom att ingen någonsin bevittnat en så kallad ”civilekonomstudent” studera. Det stora avslöjandet kan göras efter att en av Nattredax reportrar gjort en fältstudie av ”civilekonomerna” i deras naturliga habitat, A-huset. Inte en enda gång under den fem dagar långa studien fick reportern bevittna ”civilekonomstudenterna” läsa i kursböcker eller diskutera kursinnehåll. Istället ägnade sig hela populationen åt att högljutt diskutera ämnen som märkesklockor, smink och sociala tillställningar. Oavbrutet. Hela dagarna. Till följd av detta kunde slutsatsen dras att utbildningen, och dess studenter, i själva verket varit en bluff. * Den stiliga herren i kostym har inget med ledaren att göra

Vi frågar oss nu, vilka är dessa människor som utger sig för att plugga ekonomi och vad gör de egentligen på campus Valla?


Nytt parti går mot egen majoritet i riksdagen Lagom till rösträknandets slutförande i det svenska riksdagsvalet kan NATTREDAX redan avslöja den första prognosen inför valet 2022. Prognosen är som vanligt just en prognos, och det är långt kvar till valet. Prognosen togs fram av ett gäng Y-are (de enda som var skickliga nog att utföra uppgiften) som NATTREDAX hittade efter att ha letat i flera minuter i CYD-polen. Den häpnadsväckande nyheten vi nu kan avslöja är att det ser ut som att det knappt ens ännu uppstartade partiet Muxendemokraterna (MD) går mot egen majoritet i riksdagen. Detta bekräftas genom ett möte med det nya partiets grundare som NATTREDAX lyckats arrangera i en hemlig förhörssal på B-husets vind, som vi blev förda till av denne partiledare som fortsatt vill vara anonym men kallar sig för ”Krysset”. Vi återkommer när vi har mer klarhet i situationen.

PL TI ATS NO LL JO RES NA LLA UR ERV RE NS NA ER PO EJ LIS AD RT IN TAG KO M E NATTREDAX är inte arga, bara besvikna

Anonym medlem i Y-fadderiet: ”Det var de som började!” Enligt uppgifter som Hynt Extra har tagit del av har konflikt av bibliska proportioner delat Y-fadderiet från deras forna vapendragare i Norrköping - N-phadderiet. Vår anonyma tipsare hävdar att bråket grundar sig i N-phadderiets klädval, nämligen byggkjolar. Det är i tider som dessa vi får bekräftat att ordspråket “copy Y-fadderiets outfit and die” sannerligen är mer än tomma ord. Vi i Hynt Extra kommer aldrig svika vårt löfte om att leverera ofiltrerade, obekräftade semisanningar till sektionen!


WORLD BUSINESS NEWSPAPER

INANCIAL TIMES Inancial Times # 4 2018 Av och med: Claire, Joséphine & Levi inancial.times@isektionen.se fax +46 8 700 65 00 Twitter: @inancialtimes

Ledare Kära läsare!

En ny höst tornar upp sig och likt vänsterns de facto inflytande i svensk politik har antalet kvarvarande tjänster hos Mackan reducerats till noll. För er som inte premierar kaviar och kapitalvinster öppnar dock såväl Börsgruppen som Accenture upp för ansökan närmare årsskiftet. Traditionsenligt för denna årstid “kirrar” ettorna nu sina första internships, årskurs två väger Zürich mot Singapore, trean närmar sig dubbelkandidat, fyrorna formar febrilt IFP-grupper och femmans efterkälke signerar klentroget bottenskrapet av anställningskontrakt. Skördetiden är med andra ord sig lik. Förändringens vindar har blåst genom redaktionen efter juni månads kagusäsong. Undertecknad är numer kapten på sanningens fregatt, efter att tidigare chefredaktör Jan B. Ànan förflyttat sina förehavanden till Bengaliska viken och framtidens kolenergi. Vidare har redaktionen fått tillskott i Levi auf Verflaud som i detta sitt debutnummer briljerar i en djuplodad analys av den lukrativa anatomiska marknadens potential för det personliga kassaflödet. Avslutningsvis, vårt årliga septembersamarbete med Cambridge Analytica bekräftar gammal kunskap, de som åtnjuter detta alster är i regel I-are av högre klass i dubbel bemärkelse. Passar du mot förmodan inte denna beskrivning vill vi gratulera din upptäckt. Du håller i Inancial Times, din elokventa polstjärna i navigeringen genom informationsdunklet som omgärdar den moderne individen. Fäst din sunkiga livbåt i vår isbrytare så finns goda möjligheter att du når längre än dina föräldrar.

”It is, by all standards, the greatest newspaper of all time” – Vladimir ”Vlad the Bad” Putin om Inancial Times Högst aktningsfullt, Claire Zeidürt

34

Alla goda ting är tre Likt Bambi på isen har den färska kullen I-are försökt, och misslyckats i, att hitta fotfästet på sektionen sedan terminsstarten i augusti. Att kliva in i ett nytt sammanhang och framgångsrikt navigera sig i myllret av nätverksmöjligheter är, kan en tycka, inte särskilt svårt. Kvaliteten på de frågeställningar som fyllt Inancials frågelåda till bredden under de gångna sex veckorna talar dock till det rakt motsatta. Redaktionen intresserar sig i regel inte för välgörenhet i någon större omfattning än deltagandet i Elton Johns årliga AIDS Foundation Gala, där en åtminstone kan roa sig med att hysta servettringar på Mel Gibssons sympatistånd. Inancials junibokslut visade dock på negativ goodwill; detta sedan en oturlig incident där Holmens verkställande direktör initierat handgemäng med en förutvarande redaktionsmedlem efter att denne antytt att sommarens klimatsituation nog enkelt kan lösas internt i och med den ansenliga andel lågutbildade i koncernledningen. Med anledning av detta har redaktionen, i syfte att återställa sitt goda anseende i näringslivet, komponerat en best-practice guide i tre delar, vilken otvivelaktigt kan ledsaga I-ettan till att bättre orientera sig i tillvaron. Goda råd är, i detta undantagsfall, faktiskt gratis. Håll till godo.

Isabella Lövin skrapar tre-i-rad. Kapital: finess, precision och lönsamhet är nyckeltermer varje generation av Industriella Ekonomer lagt tonvikt vid. Dagens Industri är utmärkt kvällslektyr för den icke analfabete, med den dubbla fördelen att dels ansamla kunskap om hur även de mest knapphändiga tillgångarna optimalt investeras för maximerad avkastning och dels kunna föra dialog kring aktuella börsvärden med bordsgrannarna då det vankas bjudning. Sunda riktvärden vad gäller den personliga

ekonomin är att likviditet ej bör understiga 140% och kapitalomsättningshastigheten bibehållas på åtminstone 7,1 månader. Kompetensutveckling: Att säkra ett prestigefyllt internship senast till sommarferierna mellan årskurs tre och fyra är A och O. Då ettorna för närvarande inte besitter några relevanta kunskaper om någonting* kan årskurs ett t.o.m. tre liknas vid en transportsträcka till ett högre vetande. Maximera denna tid. Exakt hur detta ska göras beror på ambitionsnivå, förutsättningar och släktvapen, men ett beprövat koncept som applicerats av ett antal utsökt framgångsrika I-are genom åren är trippelkandidat, lättare konsultarbete á minst 40h/v parallellt med studierna samt att inte välja Bio som teknisk inriktning.

Nätverkande: Medan I-linjen främjar utvecklingen av två särskilt eftertraktade kompetenser – ingenjörskonst och företagande – erbjuder den även en rad möjligheter inom nätverksbyggande. För att optimera bekantskapskretsen och knyta värdefulla kontakter inför framtiden bör I-ettan damma av sina mingelfärdigheter snarast. Att investera i relationer kan liknas vid att investera i aktier på så sätt att den väntade avkastningen stundvis är svår att uppskatta för den tröga massan. Ibland är utvecklingen positiv, ibland negativ. I vissa fall är det både och; se Bitcoin och Tony Hayward. För att minimera sin risk bör ettorna se till att diversifiera din portfölj; hitta en bra balans mellan Djursholm med Saltholmen, managementkonsulter med strategikonsulter, individer av det manliga könet med något kortare individer av det manliga könet. Ettan har nu verktygen för att figurativt ösa det sjunkande skepp som är era framtidsutsikter. Redaktionen har dessutom samlat tillräckligt med poäng på karmakontot för att unna sig en ofiltrerad, välformulerad kommentar om ”prins” Daniel under den kommande Nobelbanketten. Det perfekta exemplet på ett icke-nollsummespel. Alla sover gott ikväll. *alls


WORLD BUSINESS NEWSPAPER

Corporeal finance Med den skyndsamma utveckling som fortskrider inom AI-området blir det successivt alltmer oförtäckt vilka tillkortakommanden som präglar mänskligheten och alla dess avarter såsom anhängare till Vänsterpartiet med Jonas Har-InteRåd-Att-Åka-Till-Sjöss-Stedt i spetsen samt lågavlönade arbetarklasskonsulter på företag andra än inom kategorin The Big Three. Den snabbtänkte inser snarligen att det är bäst att avveckla sig själv som fysisk person innan totalfördärvet av vårt släkte är ett faktum, för att säkerställa att tjäna sig en rejäl hacka medan marknaden för interna, externa och mer perifera mänskliga kroppsdelar och organ ännu är omättad. Inancial har med anledning av det oundvikliga gjort en kartläggning av potentialen i att sälja delar av sig själv på Dark web, där även en bred portfölj av indexfonder med hänsyn till bland annat köttstruktur och kreatininkoncentration hos investerat objekt finns att tillgå. Anbelangande fonder har historiskt sett handhavts aktivt, men bytt till indexkaraktär i takt med att dess förvaltare i skiftande maner likviderat sin fysiska existens.

förbindelse till patriarkala samhällsstrukturer. Vänsterhänta avråds föga förvånande från att försöka sig på försäljning av högerhanden**. För ben som gått över lik och fötter som frekvent sparkat nedåt spås också en mycket stabil tillväxt. Det bästa tipset till den gemene I-aren är dock att söka avyttra objekt i direkt anslutning till munhålan, då förekomst av silveravlagringar däri visats ge en drastisk tillströmning av intressenter för flertalet objekt; tänder, tunga, svalg och spottkörtlar. Med ovan sagt, ut och investera i er själva på riktigt och inte genom mer än nödvändigt omtuggande metoder såsom bikramyoga, mindfulness och förtäring av sädesvätska från Shagya-araber i hopp om att uppnå immortaliserande effekt. Vi vet alla vilket flöde som faktiskt betyder något och det har, hör och häpna, ingen som helst koppling till hanars invärtes genitalier. Kom ihåg att bytt är bytt - en njure kommer aldrig igen. *Dock ej i samband med kursen Värdebaserat Ledarskap **Gäller även övriga kroppsdelar

Unika karriärmöjligheter Aristoteles S. Onassis hand var värderad till 41 295 USD (1959). Inledningsvis kan sägas att lemmar och andra delar tillhörande just I-are gör sig lysande på Dark webs granskade marknad, då värdeskapande aktiviteter för egen personlig vinning visat sig föranleda exceptionellt höga ROI-värden, men även saftiga kontantarvoden, vid likvidering av inblandad kroppsdel. En arm som armbågat sig fram genom livet ligger i dagsläget skyhögt i kurs, där extra god avkastning fås i det fall då armbågen är sylvass. Funderar du på att avveckla din högerhand kan redaktionen tipsa om att antal handskakningar med kung Carl XVI Gustaf* väger tungt vid en värdering. Vidare bör handen i fråga ha varit en aktiv utdelare av klappar på huvudet till individer av lägre rang samt ryggdunkar till jämlikar, där vinstpotentialen växer exponentiellt i takt med

Under höstterminens ingående veckor har sektionens föreningar, utskott och andra tämligen olämpliga organiseringsformer sökt nya rekryter bland intet ont anande förstaklassare (medlemmar av årskurs ett, inte samhällets övre skikt). Även om nätverkseffekter historiskt sett har styrt redaktionens eget tillskansande av nya medlemmar har vi beslutat att frångå praxis och öppna upp för kreti och pleti att under en kortare sejour sätta sin fot i maktens korridorer. Vi söker därav individer med intresse för jakt, yacht och klassförakt för att fylla följande tre roller som redaktionen identifierat under sommarens organisatoriska utrensning. Transportassistent

Rollbeskrivning: Du verkar som hopp-i-landkalle vid redaktionens månatliga flygresa till

C-öarna. Medtag egen tamp och lätt, tillgänglig kniv.

Kvalifikationer: 8000 flygtimmar med Airbus ACJ319 Corporate Jet eller motsvarande luftskepp. Kravet kan lättas i händelse av den ansökandes släktskap med Manfred von Richthofen. Meriter: B-körkort medborgarskap.

eller

monegaskiskt

Valter Knut Tegel, f.d. kaffepojke och nuvarande styrelseledamot för Skandiabanken. Kommunikationstrainee

Rollbeskrivning: Du uppdateringar dagligen Inancial Times telefonsvarare med originella meddelanden för att refusera inkommande kommunikation, huvudsakligen förfrågningar om portföljrådgivning och erbjudanden om styrelseplatser. Kvalifikationer: Rikssvenska

Meriterande: bakelittelefon.

>450

knapptimmar

med

Kaffegosse

Rollbeskrivning: Du förser redaktionen med det svarta guldet på oregelbunden basis enligt önskemål. All form av egen inblandning i bryggningsprocessen bestraffas enligt branschstandard.

Kvalifikationer: Genom okulärbesiktning kunna urskilja arabica från robusta på 99% signifikansnivå. Meriterande: Goda kontakter med hövdingar i den brasilianska Pará-provinsen och mandat över etablerade supply chain-lösningar till väst- och sydeuropa.

Skicka akademiska meriter och stamtavla med fax till +46 8 700 65 00. Observera att vår algoritmbaserade betygsgallring görs på nivån 4.8, [5.0]. Vi ser med största sannolikhet inte fram emot din ansökan.

35


Vill du jobba hos en av Sveriges mest spännande fastighetsägare och bidra till ett robust samhälle och en säkrare värld? Vi arbetar med avancerad teknologi i samhällskritiska byggnader och hemliga bergrum, på flygfält och marinbaser. Vi vårdar världsarv, sköter fastigheter som du inte ens visste fanns och är en viktig del av landets krisberedskap. Vi söker fler begåvade ingenjörer och andra kompetenser inom fastighetsförvaltning.

36

fortifikationsverket.se/nyttjobb

Profile for LiTHanian

LiTHanian #4  

LiTHanian #4  

Profile for lithanian
Advertisement