Lingonet 3 14 150

handplockad läsning från krösatågen · nr 3-2014

HEMTREVLIG RESA! ► Höstens heminredning ► Bitska broderier

► Tävla med Krösatågen – vinn en inredare !

lingonet | 1

Hemma bäst men borta bra!

Vardagen har slagit till med full kraft och den där varma sommaren känns långt borta. Men vardagslunken har också sin charm och vi på Krösa­ tågen gör vårt bästa för att ditt resande till jobb, skola och fritidsaktiviteter ska vara en positiv upplevelse.

För många som pendlar blir tåget som ett andra hem. Men oavsett hur ofta eller sällan du reser, vill vi att du ska känna att du reser tryggt, säkert och be­ kvämt med Krösatågen. «Hemtrevlig resa» är sedan flera år tillbaka Krösatågens kundlöfte. Du ska upp­ leva att du blir trevligt bemött, att det är smidigt att lösa biljett och få information. Läs, jobba, lyssna på musik, fika eller sov en liten stund! Att vår engage­ rade och kunniga personal betyder mycket för hem­ trevnaden ombord, det vet vi. I det här numret får du också möta de medarbetare som inte syns så mycket, men vars jobb märks desto mer. Proffsen som städar, tvättar och rengör våra Krösatåg så att vi får en trev­ lig res­ och arbetsmiljö.

Hösten 2014 innehåller många ljusglimtar men ty­ värr också ett bakslag. I december tvingas vi lägga ner Krösatågstrafiken mellan Eksjö och Oskarshamn.

Orsaken är att vi inte har lyckats uppnå våra resande­ och miljömål på sträckan. Vissa turer lockar bara ett fåtal passagerare. Att då köra runt ett dieseltåg är inte miljömässigt försvarbart. Därför ersätts sträckan

Nässjö–Eksjö–Vimmerby med snabbuss och inom länstrafiken i Kalmar län väntar liknande lösningar.

Det positiva med förändringen är att resenärerna på sträckan kommer att få fler avgångar med bussen, samtidigt som vi kan intensifiera Krösatågstrafiken på den vältrafikerade sträckan Nässjö–Eksjö. Det är många som har hört av sig till oss med synpunkter på nedläggningen, något som vi självklart har förstå­ else för. Men med nuvarande beläggning är det inte försvarbart att köra Krösatåg på sträckan.

Samtidigt kan vi glädja oss åt att Krösatågen växer på andra platser. I augusti invigdes sträckan Kalmar­ Emmaboda och sedan en tid tillbaka kör Krösatå­ gen också i norra Skåne. Södra Sverige har expan­ derat och är i dag inte «bara» Skåne utan sträcker sig ända upp till Östergötland. Vidare satsningar kommer att krympa världen ytterligare. Just nu är Trafikverkets åtgärdsförslag för sträckan Jönköping­ Värnamo ute på remiss, beslut väntas någon gång ef­ ter årsskiftet. Vår förhoppning är att få ner restiden på sträckan till cirka 50 minuter. Järnvägen måste kunna konkurrera med E4:an för att resenärerna ska välja tåget. Man vill ju hem fort! • Carl-Johan Sjöberg. Trafikdirektör, Jönköpings Länstrafik.

INNEHÅLL Tema Hemtrevlig resa ................................................................................. 3

Tågprofilen Kathinka Lindhe................................ 14

Invigning Kalmar-Emmaboda .............................. 24

Tävla med Krösatågen!.............................................5

Ljusglimtar i höst .....................................................16

Så betalar du på Krösatåget................................. 26

Så gör vi din resa trevligare .................................... 6

Kura skymning!......................................................... 17

Med järnvägen inpå knuten ................................ 28

Hemtrevligt hemma i höst ...................................... 8

Liljeholmens låga lyser stark .................................18

Krösakrysset ............................................................ 30

Resenärerna tycker till ............................................ 11

Bitska broderier....................................................... 20

På spåret ....................................................................31

Landskapsinspirerad tågfika .................................12

Ljus från mörkaste Småland ................................. 22

Lingonet är Krösatågens ombordtidning. Lingonet ger dig aktuell information om Krösatågens verksamhet och en stunds förströelse under tågresan. Tveka inte att kontakta oss direkt om du har synpunkter, självklart är du också välkommen att byta några ord med din tågvärd. Om du deltar i någon av våra tävlingar vill vi göra dig uppmärksam på att vinnaren själv står för eventuell vinstskatt.

Hemtrevlig resa!

Lingonet utges i samarbete mellan Blekingetrafiken, Hallandstrafiken, Jönköpings Länstrafik, Kalmar Läns Trafik, Länstrafiken Kronoberg och Skånetrafiken.

Lingonet är registrerad som periodisk tidskrift hos prv och utkommer med fyra nummer per år.

Upplaga: 5500 ex.

Ansvarig utgivare: Carl-Johan Sjöberg.

Produktion: Lindqwist Kommunikationsbyrå, Art Director; Bosse Lindqwist, www.lindqwist.se Text: Amelie Bergman, Jordbruket (om inget annat anges) www.jordbruket.se Omslagsbild: Robert Larsson.

Kontakta redaktionen: Jenny Karlsson; jenny.karlsson@rfss.se Anders Ekman; anders.ekman@veolia-transport.se eller Anne Mårtensson; anne.martensson@jlt.se

omslag: Åsa Andreasson har inrett de två Krösatåg som rullar i Jönköpings län samt i Kronoberg och norra Skåne 20/10–31/10.

2 | lingonet

HEMTREVLIG RESA. VARJE DAG. Många av våra resenärer tillbringar mycket tid på Krösatåget. För den som pendlar till jobb eller skola blir det lätt både en och två timmar på en dag. Det är värdefull tid.

Tid som du ska kunna ta tillvara på bästa sätt. Läsa, jobba, lära känna nya människor – eller bara vila och vara.

Vi på Krösatågen vill att du ska trivas hos oss, att du ska känna dig välkommen och omhändertagen, varje dag. Engelsmännen har ett bra uttryck för den känslan: A home away from home. Ett ställe där man känner sig som hemma, en plats som är välbekant och bekväm. Vi arbetar hela tiden för att du ska uppleva Krösatågen som ett lite trevligare alternativ för din resa. Med rena, snygga och trygga resmiljöer som präglas av omtanke.

Alla i vår organisation, från ombordpersonalen som du möter på resan, till städoch underhållsproffsen som du kanske aldrig stöter på, gör allt för att du ska få en hemtrevlig resa. Välkommen ombord på Krösatågen!

broderi: celia wennerström. foto: daniel nilsson lingonet | 3

4 | lingonet

foto • daniel NILSSON • foto • robert larsson

Om hemtrevligtkampanjen

Känn dig som hemma!

I höst blir Krösatågen ännu trevligare.

När du pendlar till jobb eller skola blir det mycket tid som spenderas på tåget. Då är resemiljön viktig. Sedan många år jobbar vi på Krösatågen enligt devisen «Hemtrevlig resa». Vårt löfte till dig som kund och resenär är att du ska känna dig som hemma och få ett vänligt bemötande i ren och fräsch miljö. I höst tänkte vi göra din resa extra hemtrevlig! Vi har låtit inredaren och stylisten Åsa Andreasson inreda två Krösatåg så att de blir extra fina och riktigt bekväma. Tågen, som kommer att gå i Jönköpings län samt i Kronoberg och norra Skåne rullar 20–31 oktober. Tanken är att både du och vi ska få anledning att tänka till kring, och prata om, hur resorna med Krösatågen kan bli ännu trevligare. Dessutom får du några sköna inredningstips att ta med dig hem!

Hur hemtrevlig är din resa?

Tävla med Krösatågen och vinn en heminredare för en dag!

Vi vill veta vad du tycker om din resa med Krösatågen. Under perioden 20–31 oktober kan du delta i vår tävling på instagram och vinna en heldag med inredare Åsa Andreasson. Åsa kommer hem till vinnaren och tar fram ett inredningsförslag för valfritt rum.

Så här går det till: Ta en bild på ett hemtrevligt ögonblick ombord på Krösa­ tåget. Ett trevligt möte med personalen eller med en medresenär, en vacker utsikt från tågfönstret eller en mysig kaffestund med favoritboken? Dela bilden på Instagram @krosatagen och tagga med #hemtrev­ ligresa. Vi blir också väldigt glada om du delar med dig med synpunkter på det som är bra och på det som kan bli bättre.

Vinnaren offentliggörs på Instagram den 7:e november. Vi kommer också att presen­ tera vinnaren i ett Hemma-hos reportage i Lingonet nr 4. Vinsten är värd 6000 kr och eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Som tävlingsdeltagare ska du också vara be­ redd att ställa upp på en intervju i Lingonet om du vinner.

@krosatagen #hemtrevligresa Trevligt hemma i höst ! Läs Åsas bästa inr edningstips på sidan 10 ! lingonet | 5

Möt teamet som jobbar hårt för din trevnad

Vältvagat i tågtvätten Hos Bombardier i Nässjö finns tvätthallen som bilägare bara kan drömma om.

När Krösatåget har kört igenom den lååånga automattvätten så glänser det i kapp med solen.

Thomas Swensson och hans 20 kollegor på Bombardier i Nässjö ansvarar inte bara för tvätt av Krösatågen, utan också för det regelbundna underhållet. Alla vagnar ska servas med en intervall på 12500 km. Och då blir det också självklart en tur i tvätten.

«Den funkar precis som en biltvätt med 6 | lingonet

borstar, fast i den här finns det räls. Man kör bara in tåget i ena änden av hallen och sedan kör man tåget igenom tvätten. Det är så smidigt att vi alltid passar på när vi har en vagn inne», säger Thomas.

Förutom 12500 kilometersservicen så kommer vagnarna också in på regelbunden

månadsöversyn och andra kontroller, allt enligt ett noga fastlagt schema. Bombar­ diers medarbetare kollar också med jämna mellanrum att rullgardiner, dörrar, mattor och andra detaljer är i bra och fungerande skick. I dag ansvarar man för samtliga tåg i Krösatåg Nord och Krösatåg Sydost.

«Ett helt och rent tåg är en förutsättning för en trygg och bekväm resa. Det räcker med att ett hjul är lite skadat och ligger och slår mot rälsen för att det ska märkas på komforten.» •

foto • daniel NILSSON

Välkommen ombord!

THOMAS WILLIAMSSON OCH LASSE PETTERSSON

En hemtrevlig resa kräver att alla lägger manken till. På Krösatågen är det ett tätt sammansvetsat team som jobbar för din trevnad.

«Veolias ombordpersonal, tågvärdar och lokför are, är de som våra resenärer möter dagligdags. Men ett helt och rent tåg och ett trevligt bemötande kräver insatser från många. Personalen på ISS World städar, medarbetarna på Bombardier repa­ rerar och underhåller och saneringsspecialisterna på NBT Sanering står alltid beredda», konstaterar Thomas Williamsson som är instruktör på Krösatågen.

Thomas är den som ansvarar för förarnas fortbildning både vad gäller säkerhetsföre­ skrifter och körning.

«Hur lokföraren kör är väldigt viktigt för resenärens upplevelse av resan. Det gäller att planera körningen och undvika häftiga inbromsningar. En förutsättning för detta är att man som förare har god linjekännedom. Ibland händer det dock att vi måste använda bromsen fullt vilket ger en stoppsträcka på runt 700 meter om vi kör i 140 kilometer i timmen. Ett annat tillfälle där förarens körsätt har stor betydelse är när tåget kommer in på större stationer, då passerar vi genom många växlar vilket kan göra att man som resenär upplever att tåget kränger från sisa till sida. Kör föraren då lite försiktigare så blir det betydligt behagligare för de resenärer som eventuellt redan står upp i tåget och förbereder sig för att kliva av.»

Tågvärdarna har en egen coach i form av Lasse Pettersson som jobbar både som tågvärd och som instruktör. Utbildningen omfattar såväl praktiska rutiner, som till exempel biljettsystemet, som säkerhet, service och bemötande. Framöver planeras också en kurs i konflikthantering. Lasse själv har jobbat som konduktör i 35 år och har hunnit vara med om det mesta. Att dela med sig av erfarenheterna till kollegorna är en självklarhet.

«Man måste alltid sätta resenärens upplevelse i centrum och sätta sig in i situationen.

Alla har olika behov. Vi eftersträvar ett trevligt och professionellt bemötande – att ge rätt information i rätt sammanhang är jätteviktigt. Som resenär ska man till exempel aldrig behöva känna sig osäker i samband med ett byte.»

Själv har Lasse ett personligt knep för att göra ett bra jobb.

«Jag ser mitt jobb som tågvärd som en kostym och har en liten rutin när jag kommer till jobbet. Då tar jag av mig privatpersonen Lasse och sätter på mig min roll som tågvärd.

Att jag kanske har haft en dålig morgon privat får aldrig påverka mig i jobbet.» •

Klottret ska bort!

Att motarbeta och sanera klotter är högprioriterat för Krösatågen.

«Man måste jobba snabbt», konstaterar Jonny Sundhall på nbt Sanering i Nässjö.

Företaget ansvarar för klottersaneringen av Krösatågens vagnar men rycker även ut om det skulle krävas sanering i samband med en brand, vattenskada eller viltolycka. Men det är klottret som kräver mest uppmärk­ samhet, tid och pengar.

«Vi står alltid beredda att rycka ut på Krösatågens uppdrag, vi står i direktkontakt

via SOS Alarm och har en garanti på att job­ bet ska vara utfört inom 24 timmar – om så önskas.»

Ju fortare saneringen kan ske, desto lätt­ are är det att få bort färgen. Jonny konsta­ terar att han tyvärr har märkt en ökning på sistone, både inom kollektivtrafiken och på fastigheter och fasader. Kostnaderna för

samhälle och näringsliv är stora. En klot­ tersanering kan kosta allt mellan 5000 och 30000 kronor – och då är inte kostnaderna för stillestånd och ersättningståg inräknade. Övervakning finns men «vandalerna» jobbar i stora, organiserade sällskap och är maskerade. Klottret är ett ögonblicks verk.

«Krösatågen är dock mycket måna om

att tågen ska saneras omedelbart eftersom det betyder så mycket för utseende och trivsel. Dessutom har vi fördelen att vi kan använda oss av Bombardiers högmoderna tvätthall här i Nässjö, vilket säkerställer en miljövänlig och säker hantering.» •

Nystädat varje natt Varenda natt, hela veckan, året om städas ditt Krösatåg av Pernilla Gustavsson och hennes medarbetare på iss.

«Jobbet på Krösatågen är extra roligt eftersom resenärerna är så rädda om sina vagnar.»

Varje natt när Krösatågen står inne på per­ rongerna i Alvesta, Halmstad, Nässjö och Värnamo gör ISS medarbetare en grund­ städning. Hur den ser ut varierar från gång till gång.

«Det är väldigt olika vad som behövs.

Men målet är alltid samma rena och fräscha resultat. Vi är proffs på det här med städning och för oss handlar det om yrkesstolthet.

Man vill ju att tåget ska vara riktigt fint när man lämnar det.»

Tillsammans är de 13 medarbetare som ansvarar för städningen på Krösatåg Nord och Krösatåg Sydost samt vissa av Öre­ sundstågen. Två gånger om året görs också

en storstädning – och då går man igenom vartenda skrymsle.

«Det är väldigt roligt att städa på Krösatå­ gen, inte minst för att resenärerna är så var­ samma med sin resmiljö. Olyckor händer förstås alltid, men det är sällan som någon har smutsat ner på pin kiv.»

Nej, det finns egentligen bara en sak som man ska vara lite extra vaksam på som re­ senär, och det är tuggummin.

«Se till att de verkligen hamnar i pap­ perskorgen och trampa inte på dem. När de väl är nertrampade i mattan så är de nästan omöjliga att få bort!» • lingonet | 7

Hemtrevligt hemma i höst! Åsa Andreassons bästa inredningstips

Produkter på sidebordet bakom soffan: Lampfot GLIMMA och lampskärm STRÅLA, ljuslykta NATA, ljuslykta i svart och guld, gardintofs DISCO från ÅHLéNS. Metallbokstav RECYCLE samt ljuslykta CRACKLE FADE korall från INDISKA. Kelimmatta från ÅHLéNS. Samtliga kuddar i soffan från INDISKA. ALEAH, VIOL lila, VIOL turkos, PARROT, BONY.

Resan inspirerar! Den här hemtrevliga höstmiljön tar sin utgångspunkt i ägarens faiblesse för resor – kartan lutad mot väggen och jordgloben på serveringsvagnen skapar ett personligt uttryck. Åsa Andreasson har utgått från den befintliga basen med soffa och vägg i neutrala färger sedan jobbat med lila nyanser som skapar grunden i rummet. Turkost och rosa är accentfärgerna som tillför en helhet och dynamik.

8 | lingonet

Höstens hemtrevliga fikastund får ett vackert blänk från detaljer i metall och glas.

Kaffekoppar ROSE CUP, glas CHAI guld, ljusstake LUX CANDLES, ljuslyktor CRACKLE FADE korall, MEERA och CRACKLE SHINE från INDISKA. Ljuslykta KLOT från åhléns.

text • AMELIE BERGMAN • foto • robert larsson • styling • åsa andreasson

Mitt hem är min borg! Borta bra men hemma bäst! Hemmet är viktigt för att vi ska trivas med våra liv. Men vad är egentligen hemtrevnad? Och hur skapar man ett trevligt hem? Inredaren och stylisten Åsa Andreasson delar med sig av sina bästa tips.

Åsa Andreasson är Älmhultstös och är mer eller mindre uppvuxen på Det Stora Möbelvaru­ huset. Efter att ha antagits till Ikeas traineeprogram för inredare flyttade hon till Tyskland. Här fick hon gå en utbildning där teori på fackhögskola varvades med praktik på företaget. Därefter reste hon runt i Europa på uppdrag av Ikeas Build up­avdelning och inredde varuhus i Tyskland. Efter fyra år utomlands flyttade hon hem till Sverige och Jönköping där hon har jobbat som inredare på Ikea i mer än 10 år samt på huvudkontoret på EM. Idag driver hon eget företag Kreativa Kvadrat ab och åtar sig inrednings­ och stylinguppdrag för både privatpersoner och företag.

I vågen av smålänningarnas växande inredningsvurm har hon fullt upp.

Hur skulle du definiera hemtrevnad?

«För mig är hemtrevnad en upplevelse, något som berör och är inbjudande. Men vad som är hemtrevligt är väldigt olika för olika människor. En del tycker att det är jättemysigt med moderna miljöer, stora vita ytor och sparsmakad möblering. Andra går ‹all in› och vill ha massor av textilier, färger, detaljer och prylar.

Huvudregeln för att skapa hemtrevnad är att man är sann mot sig själv: att man omger sig med det man tycker om och trivs med. Då kommer hemtrevnaden – nästan – av sig själv!» Även om man vet vad man gillar kan det vara svårt att få till det.

Var ska man börja?

«Det viktigaste när du inreder ett rum, är att utgå från behoven. Vad ska du använda rummet till? Utifrån det fyller du rummet med innehåll, möbler och förvaring. Ska du läsa i rummet? Då behövs mycket förvaring som exempelvis en bokhylla. Ska du umgås med familj och vänner? Då behövs sittmöjligheter som soffor och fåtöljer. Man kan gärna inreda ‹rum i rummet› med olika funktioner. Tänk på att man inte behöver slänga ut hela inredningen och börja om från början. Utgå från det du har, strukturera upp och komplettera med accessoarer och textilier som kan tillföra en röd tråd. Att förnya med kuddar är en klassiker. För att hemmet ska upplevas som lugnt och skönt så är det också viktigt att man får till helheten. Helhet handlar inte om att man är sparsmakad, utan

att det finns en genomförd tanke. Att arbeta med färger är ett bra sätt att skapa helhet. Utgå från ett par grundfärger som får gå igenom i hela inredningen.

Om du väljer lila behöver du inte hålla dig till en lila nyans utan kan jobba med flera nyanser av lila, i till exempel kuddar och plädar. Sedan kompletterar du med två eller flera accentfärger och inte lika stor del av varje, som ger rummet dynamik, annars blir det lätt för matchat och tråkigt.»

Vilka funktioner är viktigast?

«Förvaringen är A och O. Om det ligger saker precis överallt och det är svårt att hitta, så blir känslan rörig och du blir stressad. Belysningen är en annan väldigt viktig del. För lite ljus är lika omysigt som för mycket.

Många ljuskällor och många olika typer av ljus är viktigt i ett rum. Allt från allmänljus til läsljus och accentbelysning. Min tumregel är att ett vardagsrum ska ha 8–10 ljuspunkter. Sedan ska man inte under­ skatta effekten av gröna växer. Släpp in grönskan – den får oss att må bra!»

Du har inrett en mysig höstmiljö inspirerad av resan. Berätta mer!

«För att man ska trivas är det viktigt att inredningen speglar ägarens personlighet och intressen. I den här miljön har jag valt att utgå från ägarens vurm för resor, vilket återspeglas i världskartan som står lutad mot väggen i jordgloben och ishinken på serveringsvag­ nen. Soffan fanns i rummet från början och sedan har jag kompletterat med textilier i form av gardiner, mattor, kuddar och plädar samt bord, belysning och detaljer. Grundfärgen är lila i olika nyanser som bryts av accentfärgerna turkost och cerice. Glas och glänsande metaller bidrar också till kontrasterna.»

Vad är det vanligaste misstaget?

«Att man är för feg. Inredning handlar om att våga! Mixa och matcha olika mönster, tyger, material och strukturer – så länge du håller dig till dina valda grundfärger så är det enklare att skapa en helhet och ett hemtrevligt hem. Och du: undvik flera likadana kuddar i en soffa!» •

Våga ta ut svängarna! Det är Åsa Andreassons bästa tips för en lyckad inredning. Ljuset spelar en viktig roll oavsett årstid – notera hur lampan bakom Åsa ger ett spännande och varmt accentljus. Den lyser upp konstverket bakom, samtidigt som ljuset reflekteras i den guldfärgade ramen och lampans metallfot. «Om du har en läslampa med riktat ljus är det viktigt att du har andra, mjukare ljuskällor i närheten. Annars blir kontrasterna för stora och stressar ögat.» lingonet | 9

❷

❶

Gardin ROSE, kudde BATIK, lykta PYRAMID PILLAR, ljusstake LUX CANDLES och ljuslykta CRACKLE FADE från INDISKA. Ljusstake CAST och kudde CALYPSO från ÅHLéNS.

Gardiner PEACOCK och gardin SAMMET från ÅHLéNS, pläd SELMA från INDISKA.

❸

❹

Kudde VIOL lila, lampa MELON, glasskål PINE BOX från INDISKA.

På serveringsvagnen glas och karaff HOBSTAR, ljuslyktor AMY i koppar och guld från ÅHLÈNS. Vinglas TALL i guld från INDISKA.

1. variera gärna med olika kuddar! Kombinera istället kuddar i olika nyanser av samma kulör och mixa och matcha mönster, strukturer och material. 2. Gardinerna är tillbaka! gärna komplett erade med en rejäl tofs. 3. Färgat och klart glas med metalldetaljer, ananasen håller ställningen som en trendig inredningsdetalj. 4. Mattan är viktig för att hålla samman möblemanget och ge en ombonad miljö, samtidigt som den dämpar ljud. Serveringsvagnen ger extra avställningsyta för fikat eller tv-middagen.

z HETT I HÖST!

Metaller är populärt just nu. Genom att blanda olika metaller skapar du dynamik – det är med metaller som med färger, bara en blir lätt ointressant.

Gardinerna är tillbaka! Efter många år med panelgardiner är det långa, generösa och böljande längder som gäller.

Sammet och brokad ser vi mycket av i höst – men också linne.

Skärbrädan är höstens trendpryl! Helst i trä eller marmor och dekorerad med en läderstropp.

10 | lingonet

Vad gör din resa hemtrevlig?

Lovisa Johansson Skölqvist och Ebba Gradin Vi åker inte Krösatåg så ofta, men när vi åker brukar vi teckna, bolla idéer, planera och göra listor. Vi brukar vara flitiga och kreativa ombord på tåget. Det gör resan både givande och trevlig.

Sandra Heiman Jag och Nixon ska till Stockholm och tar tåget från Jönköping för byte i Nässjö.

Som hundägare gillar jag att ta tåget efter­ som jag får ta med Nixon – det får jag till exempel inte på bussen här. Just regional­ tågen har extra gott om plats i hundvag­ narna också – det är en klar fördel!

Elisabeth Karsna Jag pendlar huvudsakligen mellan Karls­ krona och Emmaboda. Då njuter jag av utsikten, av att titta ut på naturen. Det är mitt sätt att varva ner och landa. Jag trivs att åka tåg, men känner att Krösatågen är något ålderdomliga.

Madeleine Carlzon Jag pendlar mellan Diö och Växjö, efter­ som jag studerar i Växjö så blir det många resor med Krösatåget. För det mesta lyss­ nar jag på musik och pluggar. Jag trivs bra med Krösatågen – det är lugnt och skönt ombord och personalen är trevlig och glad. Jag blir själv glad av ett leende från personalen. Jag uppskattar de täta avgång­ arna från min ort, det är en mycket bra service.

Mats Petersén Jag driver skobutikerna Bonvings i Näs­ sjö och Värnamo. När jag ska ner och jobba i Värnamobutiken så tar jag gärna morgontåget från Nässjö, det är väldigt smidigt. Jag gillar att åka Krösatåg, främst då personalen ger så bra service. Alla blir väl omhändertagna, inte minst de som är stressade över byten. Försenat är det ald­ rig – jo förresten, det har hänt en gång…

Britta Olsson Jag är på väg från Växjö till Jönköping. Jag har en tid på neurokirurgen på Länssjuk­ huset Ryhov och ville inte ta bilen eftersom det är en så lång resa – dessutom går tåget direkt. Jag var lite orolig för att inte hitta på stationen, den är ju ombyggd, men det gick bra. Jag var ute i väldigt god tid men den omtänksamma lokföraren släppte in mig så att jag slapp frysa. Servicen är det viktigaste för trevnaden, tycker jag!

Magnus Andersson Jag bor i Stockholm men åker hem till släkten i Smålandsstenar fyra fem gånger varje år. Jag har aldrig reflekterat över om Krösatågen är hemtrevliga, men jag tycker det är helt okej – personalen är också väl­ digt trevlig.

Jennie Hägg Jag går estetprogrammet på Per Brahegymnasiet och pendlar med Krösatåget mellan Vaggeryd och Jönköping varje dag.

Jag tycker att det är helt okej och avgångarna funkar bra med min skoldag.

Ewa Klinthäll Jag pendlar mellan Vislanda och Växjö och tycker om att läsa eller sysselsätta mig med mobilen. Jag trivs bra ombord på Krösatågen. Personalen är tillmötesgå­ ende och så fort det är något som uppstår kommer alltid en ursäkt i högtalarna med en snabb återkoppling. Det är en annan närhet till personalen på Krösatågen upp­ lever jag. För mig går det snabbare att åka tåg än att välja annat transportmedel, vil­ ket är den största fördelen.

Tehja Tandrup Jag är 1,5 år gammal och på väg med mamma till öppna förskolan i Vaggeryd. Vi bor i Hok. Vi åker tåg rätt ofta, både till Vagge­ ryd och till mammas hemstad Halmstad.

Jag tycker det är väldigt mysigt på tåget.

Man kan springa runt lite om det kliar i benen och så finns det plats att ha med sig lite leksaker. lingonet | 11

men att ta med sig en egen fika på resan går alldeles utmärkt. Varför inte packa en hemtrevlig matsäck inspirerad av våra regionala maträtter? Vi ger dig receptet på två smaskiga klassiker… småländsk ostkaka från Kalmar och rågkringlor från Kronoberg. Vill du inte baka själv, så kan du ju alltid göra ett stopp och äta på lokal. Satsa på en äggakaka i Skåne, söta kroppkakor i Blekinge och Slöingeglass när du är i Halmstadtrakten. Smaklig resa!

Tågfika

12 | lingonet

foto • DANIEL NILSSON

Restaurangvagn har vi tyvärr inte på Krösatåget,

rågkringlor. foto: anja schauerte

söta kroppkakor. foto: kinna jonsson

slöingeglass. foto: sia-glass

Njut av en klassiker från Krösaland…

Småländska rågkringlor

Småländsk ostkaka

1/2 liter grahamsmjöl 1 liter rågsikt 0,75 liter vetemjöl 2 dl vit sirap 2 msk bakpulver 1/2 dl hjortronsalt 500 gram smält smör 500 gram sur grädde eller filmjölk 1 ägg

2 st 1½ liters formar 6 l gammaldags mjölk drygt 1 dl vetemjöl ca 1½ msk ostlöpe 1 msk vatten

Sätt ugnen på 180°. Blanda de torra ingre­ dienserna i en bunke. Häll i den sura gräd­ den/filmjölken och det smälta smöret och rör ihop till en deg. Arbeta degen smidig en stund på arbetsbänken. Dela degen i cirka 40 stycken bitar och rulla varje bit till en kringla. Grädda i mitten av ugnen i 12–15 minuter.

[Recept från Toftastrand Hotell & Konditori i Växjö].

Ostkakesmet: 6 st ägg 3 st äggulor 2 dl socker 1½ dl skållad hackad mandel 6–8 dl vispgrädde 10 droppar bittermandelolja 1½ msk vetemjöl 1 nypa salt

Blanda vetemjölet med knappt 2 dl kall mjölk i en separat bunke. Rör ihop ostlö­ pen och vattnet i en annan bunke. Värm resten av mjölken till 39° i en gryta och rör ner mjölken och mjölet. Häll också ner ostlöpeblandningen i grytan.

Låt stå och koagulera i 30–40 min. Skär sedan klumpen i småbitar, till exempel ett rutmönster. Nu syns det hur vasslen skil­ jer sig från massan. Häll massan genom en sil eller durkslag och låt vasslan rinna av.

Försök få ur så mycket vassle som möjligt.

Lägg tillbaka massan i grytan.

Låt stå cirka 20 min och rör sedan lite försiktigt. Sila bort vassle som kommit fram.

Känns massan för lös, värm på grytan igen, men den får inte bli för het.

Förbered smeten under tiden som bland­ ningen stelnar.

Skilj äggulorna från vitorna på tre av äggen, och lägg gulorna i en bunke. Knäck sedan sex hela ägg i samma bunke.

Sätt ugnen på 225° (varmluft). Blanda alla ingredienser med en trägaffel eller liknande redskap, till en smet, men slå inte i all gräd­ den på en gång. Börja med 4–5 dl.

Fördela ostmassan i smeten. Den färdiga smeten är lagom tjock när massan sticker upp på ytan. Ta eventuellt mer grädde om det behövs.

Grädda i smorda formar i 16–18 min, sänk sedan värmen till 165° och snurra på formarna då och då. De bör vara färdig­ gräddade på en timma.

[Recept från xxxxxxxxxxx].

Ostkaka är en klassiker som lätt kan tas med i matlådan, en låda med kylfunktion underlättar förstås.

De goda lingonmuffinsen får du genom att tillsätta lingon till din vanliga muffinssmet.

lingonet | 13

Krösaprofilen foto • mattias bokinge

Namn:

Kathinka Lindhe

Gör:

Sedan många år radiojournalist på sr Halland, är även en känd radioröst från Utbildningsradion.

Sträcka:

Kors och tvärs över hela Småland. Halmstad–Växjö, Halmstad–Vetlanda, Halmstad–Nässjö, Halmstad–Jönköping.

Resevaluta: Betalar allt med Hallandskortet, «så himla bekvämt!»

Aktuell:

Som flitig Krösaresenär och med boken «Sorgeliga saker hände – Elvira Madigan, Sixten och mig».

I år är det 125 år sedan som kärleksparet Elvira Madigan och Sixten Sparre mötte döden i varandras armar. I boken «Sorgeliga saker hände…» skildrar Kathinka Lindhe en verklighet bortom den rosenskimrande romantiken. Och Krösatåget spelar en huvudroll…

Hej Kathinka! Du har en släkthistoria utöver det vanliga?

«Ja, men under lång tid kände jag inte till den. Det här var ingenting som man talade om i min familj. Det har tigits, i generation efter generation. Min far var 22 år när han tog med en flicka på bio, flickan som senare skulle bli min farmor. Filmen i fråga var den första filmen om Elvira Madigan, den som kom 1943. När de sitter i salongen och väntar på att filmen ska börja så knackar någon min far på axeln; det är hans gamla latinlärare. ‹Jaha…, skrockar latinläraren, …så ni har kommit för att se filmen om er morfar!› Pappa förstod ingenting men gick förstås raka vägen hem och frågade sin far om saken. Hans mamma, min farmor, hade gått bort men hon hade aldrig någonsin berättat för pappa att Sixten Sparre var hennes far! Det var samma sak när jag och min syster växte upp.

Jag minns att vi en gång sjöng visan om Elvira Madigan när vi kom hem från skolan.

Mamma avbröt oss direkt och talade om att ‹…just den sången sjunger vi inte i det här hemmet.› Många år senare, när Bo Widerbergs upphaussade film med Pia Degermark kom, var det jag som gick på dejt. Då kände jag förstås till historien och tyckte det var väldigt spännande. Alla ville ju se ut som Pia Degermark på den tiden».

Hur kom det sig att du skrev boken?

«Det är en historia i sig. Min man lämnade mig och det visade sig att han hade bedragit mig i flera år. Och jag, jag hade inte fattat någonting! Så jag stod däruppe på vinden och röjde ut vårt gemensamma liv och var rätt så förbannad. Då hittade jag en broderad lin­ neservett som tillhört min farmorsmor, Lycka Sparre – Sixten Sparres fru. För det var ju så att Sixten var gift och hade två barn när han rymde med Elvira Madigan. Lycka var den som blev bedragen, förnedrad och lämnad kvar. Jag kunde verkligen identifiera 14 | lingonet

mig med henne och det slog mig hur lite jag faktiskt visste om Lycka och hennes liv.

Pappa hade sparat på diverse tidningsurklipp, men där stod givetvis inget att läsa om Lycka. Och eftersom ingen i familjen talade om händelsen så visste inte heller vi särskilt mycket. Jag bestämde mig för att börja släktforska!»

Det var då du upptäckte Krösatågen?

«Jag anmälde mig till en kurs i släktforskning på Linnéuniversitetet i Växjö och då blev den naturliga sträckan Halmstad–Värnamo–Växjö. Det var då jag upptäckte att det faktiskt går att resa med tåg österut, tvärs över landet. Vi västkustbor flänger ju mest upp och ner längs kusten med Öresundstågen och tänker inte på att det finns alternativ. Eftersom Lyckas släkt kom från Vetlanda, och hon flyttade tillbaka dit efter Elvira Madigan-händelsen, började jag också göra resor dit från Halmstad via Nässjö.

Jag trivdes direkt på Krösatågen. Det är mysigare och trevligare än man är van vid. Det där som står i marknadsföringen om hemtrevlig resa stämmer faktiskt. Tågvärdarna är så glada och vänliga och tar sig gärna tiden att prata bort en stund. Det är ljust och fint och gott om utrymme. Det är inte den där stressiga pendlarkänslan.»

Men kan man verkligen skriva en bok på tåget?

«Resorna med Krösatåget blev stunder då jag sakta men säkert förde bokprojektet i hamn.

Stora delar av boken har jag skrivit på tåget. Resan ger lugn, ro – och den koncentration som man ofta saknar hemma i vardagen. Krösatåget blev en plats för kreativa tankar, lite som Virginia Woolfs idé om ‹Ett eget rum›. Förra sommaren bestämde jag mig för att boken måste bli klar till 125-årsjubiléet och då tog jag Krösatåget från Halmstad till

Kathinka Lindhes bok kom till på resan: ”Krösatåget blev mitt kreativa rum”

FAKTARUTA: Detta har hänt…

Elvira Madigan var den omsusade lindansösen vid Cirkus Madigan. 1888 såg löjtnant Sixten Sparre Elvira under en föreställning och började uppvakta henne, trots att han var gift. Den uppmärksammade romansen slutade med att paret rymde till Danmark där de den 20 juli 1889 påträffades döda, efter att Sparre först skjutit Elvira och därefter tagit sitt eget liv. Historien har gett upphov till en rad romaner, dokumentärer, teaterstycken och visor, varav skillingtrycket «Sorgeliga saker hända» kanske har blivit det mest kända. Den har också blivit film två gånger: 1943 i regi av Åke Ohberg och 1967 i regi av Bo Widerberg.

Källa: Nationalencyklopedin Vinn boken!

Vi har 3 exemplar av Kathinka Lindhes bok till Lingonets läsare. Allt du behöver göra för att delta i tävlingen är att mejla till XXX@XXXXXX.XX och svara på frågan: ”Vart flyttade Lycka efter Sixtens död? Glöm inte att ange namn och adress i ditt mejl.

Jönköping och en liten stuga som jag lånat vid Vätterns strand. Där satt jag sedan och skrev tills boken var klar.»

I ärlighetens namn så verkar Sixten ha varit en riktig skit?

«Det var väldigt viktigt för mig att berätta ur Lyckas perspektiv. Historien om Elvira Madigan och Sixten Sparre har ju blivit så romantiserad, både i skillingtrycket och genom filmerna. Danskarna odlar myten om ‹Den vidunderliga kärleken› och har till och med ett museum på platsen där de dog. Där hittade jag också en dansk bok, skriven av någon som rimligtvis inte kan ha vetat något om Sixtens hemförhållanden.

I den framställdes Lycka som en riktig surpuppa. Sixten var djupt olycklig och han fick ingen kärlek av sin fru. Men det är aldrig någon som har funderat över hur det var för Lycka att gå omkring övergiven och bedragen hemma i Kristianstad, med tidningarnas alla skriverier och societeten skvallrande bakom ryggen. Uppsnörd i korsett och höga kragar. Jag kan säga att Sixtens bouppteckning var intressant läsning, inte minst ur ett feministiskt perspektiv. Lycka kom från en välbärgad familj och hade en ansenlig hemgift med sig i boet. Men Sixten hade slösat bort varenda krona. Bouppteckningen redovisade bara skulder, sida upp och sida ner. Hyra och matvaror hade han inte betalat på ett år och skulderna motsvarade en miljon kronor i dagens penningvärde. Om detta visste Lycka förmodligen ingenting.»

miljön på Krösatåget är mycket trevligare och så är det så vackert utanför fönstret när tåget tuffar upp mot det småländska höglandet, genom skogen och över mossarna. Jag ser fram emot mina resor! Att stiga på 8.19 i Halmstad, med kaffe och croissant från Pressbyrån, och väskan med dator och arbetsmaterial… Och så nappa åt sig Lingonet, luta sig tillbaka och läsa – endast avbruten av att den trevliga tågvärden. I höjd med Torup är kaffet slut och tidningen läst, då är det bara att sitta där och låta tankarna fara.

Sedan tar jag alltid Krösatåget till Smålandsstenar… Hur konstigt det än låter så åker jag från Halmstad till Smålandsstenar för att klippa mig. Men så är det när man har en favorit!» • Vinn boken!

Vi har 3 exemplar av Kathinka Lindhes bok till Lingonets läsare. Allt du behöver göra för att delta i tävlingen är att mejla till XXX@XXXXXX.XX och svara på frågan: «Vart flyttade Lycka efter Sixtens död?» Glöm inte att ange namn och adress i ditt mejl.

Kommer du sluta att åka Krösatåg nu, när boken är färdigskriven?

«Absolut inte! När jag ska till barnbarnen i Stockholm så tar jag alltid Krösatåget till Nässjö och byter för vidare resa norrut, istället för att åka via Göteborg. Jag tycker att lingonet | 15

Ljusglimtar i höst Historia på Räls

Inom ramarna för Smålands Kulturfestival anordnas även i år «Historia på Räls» i sambarbete mellan Krösatågen, Jönköpings länstrafik och Sävsjö kommun. Förra årets upplaga med Dick Harrison blev succé och i år är det historikern och Smålands akademiledamoten Peter Aronsson från Linnéuniversitetet som tillsammans med Lennart Johansson, VD på Kulturparken Småland, är ciceroner. Avgång sker från Sävsjö station lördagen 1 november kl 13.55. Det chartrade Krösatåget bjuder sedan på en historisk resa utmed den 150-års­ jubilerande stambanan. Tåget stannar också i dito jubilerande Stockaryd där resenärerna får besöka jubileumsutställningen, lyssna till Norrahammars blåsarsextett och höra landshövdingen i Jönköpings län Minoo Akhtarzand tala. Tåget går sedan vidare till Alvesta innan det vänder tillbaka till Sävsjö. Den som vill hoppar med fördel av i Lammhult där det i Lammhults möbelfabrik bjuds på svensk-turkisk konsert med Musica Vitae, turkiska blåsmusiker och dervischdans.

Allt om «Historia på räls» och årets Smålands Kulturfestival (som pågår 30/10–2/11) står att läsa på www.smalandskulturfestival.se Här hittar du också information om biljetter och priser.

kulturfestivalen 2014

Peter Aronsson, expert på de småländska järnvägssamhällenas framväxt, är en självklar ciceron utmed den jubilerande stambanan.

Ljus på Kultur i Kalmar 24 oktober–1 november lyses hösten upp av närmare 200 kulturevenemang i Kalmar och på Öland. Det blir teater, dans, konst, musik, hantverk, streetkultur och mycket mer!

Borta bra med hemma bäst!

Peter Wahlbeck på Halmstad teater En ståuppshow med the best of Peter Wahlbeck. Hembygdsbaserad Halmstadhumor med «profeten» från Vallås. Spelas 22 oktober och 3 december.

Julstämning på historiska Hässleholmsgården 20–23 november Jodå, det lackar mot jul och det går fortare än man tror! Som vanligt bjuder Hushållningssällskapet in till Skånejul på Hässleholmsgården. Under fyra dagar samlas gott och väl hundra hantverkare och småskaliga matproducenter – alla noga utvalda efter höga kvalitetskrav. För barnens trivsel erbjuds en tur med häst och vagn i den vackra omgivningen. I det mysiga «julcaféet» finns goda smörgåsar och jul­ kakor till kaffet. Foto: Sven Persson

Science City Växjö 25–26 oktober I oktober står tekniken i fokus när Science City för första gången anordnas i Växjö City. Science City syftar till att visa upp modern teknik för allmänheten. Under dagen kommer det att finnas prova-på-aktiviteter. Växjö City kommer att bli som ett stort experimenthus. Några av aktiviteterna är 3D-visualisering, tävlingen «Galna idéer» av UF-företag, CAD-stationer, gravering av mobilskal och mycket mer.

16 | lingonet

Konsert – Glenn Miller 110 år! 17/10 på Karlskrona Konserthusteater Följ med på en nästan tre timmar lång historisk resa genom Glenn Millers liv.

Musiken framförs av den orkester som innehar rättigheterna att spela under Glenn Millers namn i Skandinavien, Finland och Frankrike.

g n i n m y k s K ur a

n så sakteliga e g a d r ä N . ja ch ko de i både slott o g in n m y lle tändas tala sk u t e sk d n s e se d u lj ra u tt n på a etens intåg k r stillhet. I vänta s d n u Före elektricit vara på, nu nä st n ta e tt r a fö n n io a it d m . En tra väll samlades toria eller två is h n e övergick till k e d a tt berä som varit och n e g a d m o n ma ret faller på. rk ö m h c o g tt intå hösten gör si

TORIAela Andersson ULL HIS HOPPFdö ten Pam idag». Journalis a.

Bonnier Fakt «Jag ska inte p mot cancern. m ka n si om ar berätt

an Osby.

ER T T et här är barntoffl Ö D .

F or sk A ne in M ga R VA rter på gosi enljunga är expe Shepherd i Sv

ONST är känt för sina läckra textilier.

KUDDK aserade Mairo Karlskronab Murphy. i design av Mrs Kudde «Sailor»

YCKE formgivet av brittiska BOKSM töd från Skultuna Vackert boks n Lara Bohinc. smyckedesigner

Mathsons PERNILsfLåtA nknytning, Bruno oa m na är V ed m ölj

Pernilla.

En klassisk lä

n i serien R E är den 23:e boke IV m T so K » E et ri T te E ys UNGA D r säkert väntat på «Brandkårsm onnier Carlsen. a ha mark, B De yngre läsarn . Av Martin Wid rå by tiv ek kt de om LasseMajas

YSIGT .

RYSLIGslTigtM på samma gång

Boda.

Mysig och ry slykta för Kosta lju , » ife L ill St s« Ludvig Löfgren

E ÄR M AR e kulörer.

V F F O S K i nio lättmatchad R ns fin A T en S ed G Sw R of FÄ Värnamo «Majsan» från Sköna pläden

lingonet | 17

foto • liljeholmens stearinfabrik

LILJEHOLMENS

En lysande idé firar 175 år Liljeholmens stearinljus är en klassiker i svenska hem. I år är det 175 år sedan Lars Johan Hierta tog stearinljuset till Sverige och Liljeholmens låga lyser fortfarande stark och klar. Det var dock länge sedan som Liljeholmens Stearinfabriks ab var en Stockholmsangelägenhet – numera finns tillverkningen i Oskarshamn.

edieprofilen L ar s Johan Hierta, mest känd som Afton­ bladets grundare, reste vitt och brett. Under en resa till London 1837 stötte han på en helt ny företeelse; stearinljus som brann med en hög och klar låga utan att vare sig ryka, rinna eller osa. Hemma i Stockholm igen tog han kontakt med kemisten Johan Michaelsen och 1839 tog de stearinet till Sverige. Liljeholmens Tekniska Fabrik låg i ett litet trähus på Liljeholmen – och det är förstås också denna holme som har gett företaget dess namn. 2014 firar Liljeholmen 175-årsjubileum, vilket gör det till ett av Sveriges äldsta verksamma företag.

Mot östkusten!

I början var verksamheten liten och de lyxiga ljusen såldes från ett av kontorsrummen på Hiertas tidning Aftonbladet. Men med nya tillverkningsmetoder utvecklades verksamheten från hantverk till industri.

Produktionen och konkurrenskraften ökade och 1873 fick företaget sitt nuvarande namn, Liljeholmens Stearinfabrik AB. Efter sekelskiftet blev det tufft. Användningen av gas och el ökade och stea­­rinljusets betydelse som ljuskälla minskade i samma takt. Företaget produkt­utvecklade och lyckades överleva på att tillverka bland annat smörjolja (som levererades till Statens Järnvägar) och tvål. På 1960-talet vände dock vinden och efter­frågan på levande ljus ökade, både bland privatpersoner och i offentlig verk­samhet. Tillverkningen gick i 18 | lingonet

taket och fabriken i Stockholm var plötsligt för liten. I jakten på nya lokaler föll valet på en tomt i Oskarshamn där en fabrik skräddarsydd för ändamålet invigdes 1970.

Här, alldeles intill Kalmarsund, tillverkas fortfarande ljus i 100 procent stearin en­ ligt samma metod som för 175 år sedan.

Faktum är att Liljeholmens Stearinfabrik i Oskarshamn är världens största tillverkare av stearinljus!

Namn efter funktion Idag omfattar sortimentet en rad klassiker som alla delar DNA med de första stea­ rinljusen som tillverkades i Sverige.

Ljusen formades ursprungligen för att passa till olika ljusstakar och för olika tillfällen. Flera ljustyper har därför fått sina namn efter den funktion som de haft genom åren. «Kupéljuset» skapades till dåtidens tågkupélyktor medan Lykt och Lucialjuset i alla tider har använts till lyktor och luciakronor. Produktionen omfattar också marschaller samt restaurangljus, kyrkljus och andra specialljus för offentlig miljö.

Stearin är en förnybar råvara som fram­­­­­­ställs av talg, det vill säga animaliskt fett. Fettet som används är uteslutande restprodukter, det vill säga slakteriavfall, som därmed kommer till användning.

Skillnaden mot paraffin som i dag är vanligt i ljus är att stearinet innehåller förnybara råvaror (förutom animaliskt fett även vegetabiliskt). Paraffin tillverkas av fossil olja som ofta är en rest­produkt från oljeindustrin.

Själva tillverkningen sker genom att

flytande, varmt stearin fylls i en uppvärmd metallform. Därefter kyls formen långsamt med luft eller vatten tills stearinet har stelnat. I formens mitt har man också i förväg monterat en bomullsveke. På Lilje­ holmens använder man flätade vekar som böjer sig i nittio grader när ljuset brinner. Det innebär att veken brinner upp fullständigt och i samma takt som ljuset.

Elda säkert!

Och så till sist; något om säkerheten. För även om det inte finns något mysigare än tända ljus nu när höstmörkret smyger sig på, så gäller det att vara försiktig! Lämna inte levande ljus obevakade, särskilt inte om det finns barn och djur i närheten. En god regel är att den som har tänt ljusen ansvarar för dem – och släcker dem! Använd helst ljusstakar av keramik och metall och se till att ljuset står fritt och stadigt både på underlaget och i ljusstaken.

Tänk också på var du ställer ljuset, aldrig intill en gardin eller annat brännbart material. Det ska heller inte stå för nära TVn eller andra elektriska apparater. Ställ inte ljusen för nära varandra – det bör vara minst 7 cm mellan två tända ljus. När det lackar mot jul kan det också vara idé att byta ut mossan i adventsljusstaken mot något som inte brinner så lätt. Till exempel vackra stenar. Ha en mysig höst! •

Passa på att åka till Oskarshamn!

I december upphör Krösatågens trafik till Oskarshamn.

Men under hösten kan du fortfarande resa hit – varför inte göra en utflykt till Liljeholmens fabriksbutik? Öppettider mm finns på www.liljeholmens.se

LJUSPROFFSENS TIPS & R ÅD • Om du får stearinmassa på till exempel en duk stelnar massan

• Om du ska tända flera ljus – lämna minst sju centimeter mellan

• Räta upp veken och korta vid behov den till cirka en centimeter

fort och bildar en kaka ovanpå duken. Bryt loss kakan, gnugga

vekarna. Tänd aldrig ljus på eller nära brännbart material och

innan ljuset tänds första gången.

resterande stearin lätt och borsta bort flagorna.

tänd inte ljus i drag.

• Ett värmeljus ska helst inte tändas och släckas flera gånger – låt det brinna tills det slocknar så får du ut mesta möjliga av ljuset.

• Om ljuset är lite för stort för din ljusstake går det bra att forma det med en ljusvässare.

lingonet | 19

celia wennerström är tvärvetenskaplig konstnär – med betoning på tvär.

Nål, tråd och obekväma sanningar text • AMELIE BERGMAN • foto • daniel nilsson

Tro inte på allt du ser. Även i de mest perfekta hem huserar dammråttorna under sängen. Och hur vackra och vältränade vi än är, så lurar liemannen bakom dörren. Livet är inte svart eller vitt, lycka eller olycka. Det är lite av allt – och ibland krackelerar fasaden. Celia Wennerström är sanningssägaren som effektivt drar ner byxorna på samtiden. Nålen och tråden är hennes vapen.

I ett litet hus i skogen utanför Hjältevad sitter Celia Wennerström och broderar. Det går inte fort, men det går, och då blir det utställning. Nu senast på NBV i Eksjö där hennes bitska broderier roade både barn och vuxna.

«I grund och botten handlar det om egna erfarenheter och upplevelser som jag vill dela med mig av. Egentligen önskar jag att jag hade kunnat skriva en roman men bro­ derierna är roliga eftersom folk har lätt att ta till sig dem.»

Oorganiserad aktivist Att uttrycka sig med hjälp av handarbete har blivit trendigt. Texas-baserade garngraffitti­ 20 | lingonet

gruppen «Knitta Please» var tidigt ute när man 2005 började klä in lyktstolpar, träd och gatuskyltar i färgglatt stickat, och rörelsen spred sig snart som en löpeld över värl­ den. Virkentusiaster och broderifantaster hängde på och inom den så kallade «craft­ ivismen» eller «gerillaslöjden» används handarbetet som ett sätt att uttrycka åsikter och påverka opinionen. Svenska design­ gruppen Fuldesign har gjort business av vågen och säljer bland annat färdiga bro­ deri-kit med fräna budskap som står i bjärt kontrast till det myspysiga formatet.

Men Celia är inte organiserad i någon hand­ arbetsgerilla, har inget avsiktligt uppsåt eller en påslagen trendradar. Det är bara saker

som kommer ut när hon rensar antennerna.

«Har man levt ett tag så har man ju en del att säga om livet.»

Och om samhället.

«Det är något med tidsandan som oroar mig lite. Det twittras och instagrammas och facebookas till höger och vänster. Alla har åsikter om allt, det är svart eller vitt och det går snabbt.»

«Men jag tror folk, precis som jag själv, börjar bli uttråkade av det ytliga. Alla gillar ett slagfärdigt budskap, men det är också skönt med en djupare mening. I en tid när det är så mycket tyckande och tänkande så tycker jag att det är viktigt att man stannar upp och tänker efter ibland.»

Det färdiga broderiet är ett destillat.

«Jag gillar naturvetenskap, tilltalas av att det finns naturlagar som gäller. Att det finns fakta att förhålla sig till och det försö­ ker jag ta vara på. Jag brukar säga att jag är tvärvetenskaplig – med betoning på tvär», fnissar Celia.

«Inte bara vara elak» Celias broderier kommer inte till på en kaffe­rast.

«Nä, man kan ju inte spotta ur sig djup­ sinnigheter hela tiden. Jag vill att det ska vara kort och kärnfullt, lite som en aforism.

Det är en tanke som ska reduceras till en bild och kanske en kort text. Jag vet alltid

vad det är jag vill säga men ofta måste jag vrida och vända på det för att få till en bättre formulering. Det får gärna vara lite vasst, lite bitskt men aldrig fördömande. Jag vill inte bara vara elak, det vill ingen ta till sig.»

Det textila uttrycket har alltid funnits där.

«Jag har broderat sedan jag var barn.

Minns att jag bland annat broderade en ungersk bröllopsväst, det var ett riktigt mastodontjobb. Men det var inget jag talade om för kompisarna, att jag satt hemma och broderade. Under årens lopp har det också blivit en del textila utbildningar, på Sankt Görans Gymnasium och på Handarbetets vänner. När jag var yngre drömde jag om

att jobba med mode och gå på Beckmans.

Men jag insåg rätt snart att jag inte hade den där helt sylvassa attityden…»

Celia är en riktig stockholmsböna och att hon skulle lämna storstan, det fanns bara inte. Men så för några år sedan så tröttnade hon på alltihop.

«Jag var klar med Stockholm och jag sökte mig allt oftare till naturen, skaffade odlingslott. Det ska ju mycket till innan man bryter upp helt men det var verkligen dags för något annat. Efter besök på olika mindre orter i landet så hittade jag huset utanför Hjältevad. Jag kände direkt att jag hörde hemma här.»

Trivsamt på tåget Kanske är det blodsbanden. Celias morfar Nicolai Coster var en etablerad konstnär i trakterna.

«På en del ramverkstäder kommer man fortfarande ihåg honom. Morfar job­ bade snabbt och det gör jag också. Det är destillerings­processen som tar tid, själva hantverket går fort.»

En tidigare lärarkarriär har steg för steg övergått i ett konstnärskap; Celia målar också i olja och akryl. Men det textila uttrycket har en speciell plats i hennes hjärta.

«Textilier är varma, omfamnande och trygga. Jag såg ett så vackert bårtäcke för ett

tag sedan. Det såg mjukt och varmt ut runt kistan. Jag tycker det ger en fin känsla.»

Själva handarbetet ser hon som ren avkoppling.

«Det är mysigt att brodera. Jag gillar att det är lite pyssligt och att man kan göra det var man än befinner sig. Jag har ofta med mig broderiet när jag sitter på tåget. Det är ett utmärkt ambulerande tidsfördriv för den händige.» •

lingonet | 21

Ta discokulan till en ny nivå! Gunnel Svenssons klassiska designföretag i Lenhovda, B Sweden, lanserar ständigt läckra belysningsarmaturer. «Konfetti» med skön retrokänsla matchar höstens metallictrend perfekt.

Zero i Nybro är känt för sina samarbeten med innovativa designers. «Shibuya» av Thomas Bernstrand har hämtat inspira­ tion från ljusslingor, kulörta lyktor och det färgsprakande distriktet Shibuya i Tokyo.

Nappar det? «Fisherman» i design av Mattias Ståhlbom doftar hav. Nätet kring kupan är handflätat. Från Zero.

Ljus från Mörkaste Småland Ljus utomhus lyser verkligen upp hösten.

Gnosjö Konstsmide specialiserar sig på utomhusbelysning. Vega vägglykta med LED.

22 | lingonet

Inspirerad av gamla tiders fotogenlampa, bordlampan Conrad från By Rydéns i Gnosjö.

By Rydéns hakar på metalltrenden med taklampan Orissa i bronsfinish. Bländ­ skyddets mönster återspeglas i tak och på väggar.

Nedpendlad taklampa i grå textil ger ett mjukt och soft intryck – kanske i sov­ rummet? Från By Rydéns.

Päron, persika eller apelsin? Eller frukt­ sallad? Taklampan «Tutti Frutti» har en gummilackerad yta som jobbar fint i kombination med de varma kulörerna.

Från Zero.

I Örsjö utanför Nybro, där ju även Krösatågen stannar numera, finns Örsjö Belysning. Här formges och tillverkas be­ lysningsarmaturer med hög svansföring – för både privat och offentlig miljö. «PJ 50» är industriarmaturer på ett nytt sätt; den klassiska läslampan som takarmatur – eller är det en ljuskrona?

Bakelsen «Baklava» finns i ett flertal modeller, design CKR för Örsjö Belys­ ning.

Det brukar sägas att vi nordbor är väldigt bra på belysning, av den enkla anledningen att vi måste. Mycket mörker och lite dagsljus har gett energi åt uppfinningsrikedomen. Vetenskapligt eller ej – men i mörkaste Småland finns några av våra mest framgångsrika belysningsföretag. Låt dig inspireras till en lite ljusare höst.

Aneta i Växjö är ett klassiskt hembe­ lysningsföretag. Den här orientaliskt inspirerade bordlampan i metall och glas heter «Skir».

Gunnar Asplund, en av Sveriges främsta arkitekter, formgav en rad vackra armatu­ rer. Nu finns en av dem, «GA» i nypro­ duktion hos Värnamoföretaget Blond.

Lyktan i Bankeryd hakar på den indu­ strichica stilen med «Buddy», en bord­ lampa med betongfot och en glasklocka som skyddar ljuskällan.

I belysningsmetropolen Bankeryd finns även Westal som specialiserar sig på utomhusbelysningen. Den här golvlam­ pan ger ljus utomhus hela året, «Fasett» formgiven av designgruppen «Form Us With Love».

Så inreder du med ljus Varje situation kräver sitt ljus, och därför behöver du variera med många typer av ljus och armaturer. Allmänljus för städningen, arbetsljus för matlagning och läxläsning samt läsljus för läsning och handarbete. Accentljuset är viktigt: genom att belysa väg­ gar (så kallat vertikalljus) och detaljer skapar du liv och variation i rummet.

Välj armaturer och ljuskällor som kan regleras, antingen med inbyggd dimmer eller

dimmer i vägguttaget. Att be elektrikern installera en dimmer till taklamporna är en smart investering.

Mixa tak­, golv­ och väggarmaturer och komplettera med lite mer udda belysning som bokhyllebelysning och tavelramar med ljus. lingonet | 23

Nu går det fler tåg Festlig invigning av Krösatågen Kalmar–Nybro–Örsjö–Emmaboda.

Nu är trafiken mellan Kalmar och Emmaboda igång! Den 9:e augusti var det dags för högtidlig invigning. Premiärresans konduktörskap sköttes föredömligt av «Kläm­ man» som är en välkänd karaktär i Kalmarregionen. Klämman levererade ett antal hu­ moristiska historier längs rälsen – till passagerarnas stora nöje.

Festligheterna utmed spåret underströks även av ett antal prominenta talare, bland annat Trafikstyrelsens ordförande Ulf Nilsson. Kommunalråden i Kalmar, Nybro och

Emmaboda – Johan Persson, Mikael Svanström och Ann­Marie Fagerström höll också tal till Krösatågens ära.

Många passade på att åka in till Kalmar denna dag då resan var gratis. Men nu är vardagen här, och det är trots allt i den som vi trivs bäst. Välkommen ombord på Krö­ satåget Kalmar–Emmaboda! •

historisk avgång mot nybro och emmaboda.

Nya stationen i Örsjö kokade av glada Örsjöbor som välkomnade tåget! Örsjö byalag delade ut goodiebags.

profilen «klämman» skött e tågvärdskapet i samband med invigningen.

Historisk avgång. Invigningsresan gästades av ett 60-tal speciellt inbjudna – bland annat politiker och de privatpersoner som varit med i tävlingen och föreslagit tågens namn.

24 | lingonet

På Nybro station bjöds det på bubbel till kommunalrådet Mikael Svanströms tal.

Bernt Jonsson, kommunstyrelsens ordförande i Nybro klippte bandet och förklarade Örsjö station invigd.

Christer Olson, Anna Nyström, Martin Backman, Karolina Ekström och Daniel Andersson ingick alla i invigningsdagens glada team från KLT.

Den 9:e augusti invigdes sträckan Kalmar–Nybro–Örsjö–Emmaboda med nya Krösatåg. Mingel, namnceremonier och prova-på-tåg ingick i festprogrammet – och den gröna mattan var förstås utrullad. lingonet | 25

Så betalar du din resa med Krösatåget!

26 | lingonet

Krösatågen växer! Idag omfattar vår verksamhet två tågsystem, Krösatåg Nord och Krösatåg Sydost som representerar länstrafiken i sex län; Jönköping, Halland, Kronoberg, Kalmar, Blekinge och Skåne. Hur du betalar skiljer sig åt, beroende på var du väljer att stiga på.

BLEKINGE LÄN

SKÅNE LÄN

På Karlskrona C och på Bergåsa C kan du köpa din biljett i Blekingetrafikens biljettau­ tomat. Du betalar med Resekort Reskassa eller bankkort. Du kan även köpa biljett via blekingetrafiken.se, på försäljningsstället på stationen eller via Blekingetrafikens app Reseplaneraren. Väl ombord på Krösatågen är det möjligt att köpa biljett, du betalar med bankkort eller Resekort Reskassa – tänk på att det tillkommer en ombordavgift på 100 kr.

Ett undantag finns för dig som påbör­ jar resan i Holmsjö eller Vissefjärda. Här finns inga biljettautomater på stationen så du köper din biljett ombord med bankort eller Resekortet. Det går inte att betala resan med kontanter.

I Skåne kan du inte köpa din biljett ombord på Krösatåget utan du måste köpa din bil­ jett innan du stiger ombord. Det gör du i biljettautomaten på stationen med antingen bankkort eller med Jojo­kort (Skånetra­ fikens resekort). Du kan även köpa biljett i Skånetrafiken­appen. Då söker du din resa och trycker sedan köp biljett. Betalningen går via bankkortet, till ordinarie pris.

Oavsett om du reser ofta eller mer sällan använder du enklast Resekortet för din resa med Krösatågen. Kortet kan nämligen laddas med två olika produkter – en period och/eller reskassa. Om du pendlar dagligen lönar det sig alltid att resa med period och om du reser lite då och då är reskassa det bästa alternativet – du får 20 procent rabatt på biljetter som köps med reskassa.

JÖNKÖPINGS LÄN

HALLAND

KRONOBERGS LÄN KALMAR LÄN

I Jönköpings län kan du betala din resa kontant, via vår app, med betalkort och resa med Resekortet (reskassa och/eller period) ombord på Krösatågen. Vill du ladda/köpa ditt Resekort ombord till­ kommer en ombordavgift på 20 kronor.

Att resa med Resekortet är alltid det mest förmånliga sättet att resa. Ladda ditt Resekort med reskassa eller period bero­ ende på vilka behov och resvanor du har.

Om du reser ofta är det bästa alterna­ tivet att ladda Resekortet med en period för sträckan du reser på. Period 30 gäller för obegränsat antal resor under 30 dagar i följd. Period 20 gäller för obegränsat antal resor för 20 valfria resdagar under 60 da­ gar.

Om du endast kommer att resa då och då ska du istället ladda ditt Resekort med en reskassa. Det ger alltid minst 20 pro­ cent rabatt i jämförelse med kontant be­ talning.

Gå in på vår hemsida www.jlt.se och läs mer om Resekortet och vilken laddning som passar dig bäst.

Du köper din biljett för resa med Krösatå­ gen hos någon av våra kundservicebutiker eller återförsäljare, i våra biljettautoma­ ter eller ombord på tåget. Om du betalar med reskassa kan du antingen använda kortläsaren som finns ombord eller vända dig till tågvärden som med sin handen­ het kan ta betalt. Biljettköp ombord kan göras med Resekortet, kontanter eller betal­ och kreditkort. Biljetter köpta via Hallandstrafikens mobilapp gäller också på Krösatågen.

Alla Hallandstrafikens periodkort med rätt zontillhörighet gäller för resa på Krö­ satågen inom Halland. För länsöverskri­ dande resor gäller Resekortet Period. Alla resor som göra med Period ska registreras i tågets kortläsare. Kortets slutdatum vi­ sas i kortläsarens fönster. Resekortet kan laddas med en period ombord på Krösa­ tågen men då mot en ombordavgift. För att aktivera en laddning gjord via Hal­ landstrafikens Mina sidor är det viktigt att du köper din biljett i Hallandstrafikens automat eller kundservicebutik innan du kliver på tåget.

Med Resekortet reskassa kan du resa gränslöst i hela Krösatågens område. Re­ sekortet är opersonligt och du kan låna ut det till en vän eller någon i familjen när du själv inte använder det. Med reskassa kan du självklart betala resan för fler än dig själv.

Din tågbiljett för resa med Krösatågen köper du enklast i Länstrafiken Krono­ bergs biljettautomater som finns på alla tågstationer i länet.

Du kan även köpa en mobilbiljett för din resa via vår reseapp MobiTime.

I biljettautomaterna kan du betala med Resekort reskassa eller betalkort. Tågbil­ jett kan du även köpa på vårt Kundcenter i Växjö Resecentrum, hos våra återförsäl­ jare eller ombord på tåget mot kontant betalning (gäller inom Kronobergs län).

Obs! Du som laddar Resekortet via Mina sidor, tänk på att du inte kan hämta en väntande laddning ombord på Krösa­ tågen. Köp biljetten på ett försäljnings­ ställe eller i biljettautomaten om du vet att du har väntande laddning.

Det är också viktigt att du aktiverar ditt Resekort Period i biljettautomaten el­ ler vid aktiveringsstolpen innan du stiger ombord. Du ska även ha ett inspektions­ kvitto som visar en aktiverad giltig period.

Se till att du vid ombordstigning har en gil­ tig biljett med dig. Biljetten kan du köpa på olika sätta. Över disk finns möjlighet till försäljning i Kalmar, Nybro och Emma­ boda där alla vår biljetter och produkter finns tillgängliga och du kan betala både med bankkort och kontanter. Utmed spåret vid vardera station finns våra gröna biljett­ automater, Quickomaterna, utplacerade. I dem köper du din resa inom Kalmar län och också där finns möjlighet att köpa alla KLTs biljetter och övriga produkter.

I de grå sydtaxeautomaterna köper du din enkelbiljett för resa över länsgräns och betalar med bankkort. I sydtaxeautoma­ terna kan du även betala med Reskassa samt återladda ditt Resekort med Reskassa eller resperioder. Slutligen finns även vår mobil­ app MobiTime var i du köpa enkelbiljet­ ter för sträckan oavsett inom län eller över länsgräns.

lingonet | 27

Med järnväg inpå knuten Inget har påverkat det svenska kulturlandskapet mer än järnvägen. Där banorna drogs fram följde bebyggelse i form av bostäder, industrier och offentliga byggnader. De flesta orter

Jens Möller är ställföreträdande regionchef på Trafikverket, region Syd. Foto: Märta Möller

har sitt ursprung i järnvägen – utan järnvägen inget Alvesta, Emmaboda, Hultsfred, Nässjö eller Vaggeryd!

Nuvarande stationshus i Alvesta, invigdes 1909. Det är byggt i jugendstil och ansågs med sin tydliga funktionsuppdelning som mycket modernt för sin tid. Foto: Jens Möller

Hej Jens Möller! Hur har du blivit en sådan fena på järnvägens historia?

«I grunden är jag kulturgeograf och har skrivit en doktorsavhandling om de stora skån­ ska godsen under 1800­talet och deras betydelse för jordbruket. Eftersom järnvägen användes flitigt för transport av spannmål och andra grödor så fick den en naturlig plats i avhandlingen – och på den vägen är det.»

Sedan blev det järnväg för hela slanten?

«Både ja och nej! Under 90­talet jobbade jag som samhällsplanerare på Skånetrafiken, men på den tiden var det mest buss som gällde. 2003 började jag arbeta med strategi­

28 | lingonet

och framtidsfrågor på Banverket. Och det gör jag fortfarande som stf. regionchef på Trafikverkets Region Syd.» Vad tycker du är mest intressant med järnvägens historia?

«Egentligen är jag mer intresserad av hur historien påverkar dagens förhållanden än av de historiska skeendena i sig. Det roliga med järnvägen är ju att den gav upphov till helt nya samhällen som annars aldrig hade existerat. När stambanan drogs undvek man avsiktligt existerande städer som Växjö och Eksjö till förmån för helt nya samhällen som Alvesta och Nässjö.»

Efter 38 år stannar åter tåg vid stationshuset i Hästveda. Huset byggdes 1868 och används idag som restaurang. Foto: Anders Lundquist

I Småland är de flesta av landskapets 200 tätorter lokaliserade där det finns eller har funnits järnväg. Där spåren från olika banor möttes bildades orter som hade extra gynnsamma förutsättningar att växa till metropoler. Vid järnvägsknutarna bytte folk tåg, och här uppstod snabbt samhällen med en mängd funktioner för både resande och gods. Många knutar växte sig till municipalsamhällen eller städer och är idag inte sällan kommuncentra.

Centrum i de nya stationssamhällena blev naturligtvis stationshuset, med biljettför­ säljning, godsutrymmen, väntsalar och ofta också restaurang. I närheten fanns kanske hotell, godsmagasin och lokstallar. I stationshuset var det liv och rörelse, även under de tider på dagen när inga tåg ankom eller avgick. När de stora snälltågen stannade var det inte ovanligt att ortsborna kom för att möta tåget för att se vem som åkte och vem som anlände samt kanske köpa en färsk tidning. Det var här lokalsamhället mötte omvärlden.

Enhetlig arkitektur Statens Järnvägar lade stor omsorg på att bygga ändamålsenliga hus, men också form­ mässigt spännande byggnader i tidens olika stilar, och stationens betydelse kunde ofta avläsas i stationshusets storlek. SJ hade eget arkitektkontor och under de första 75 åren, från 1855, verkade endast två chefsarkitekter, Adolf W Edelsvärd och Folke Zettervall.

Den förstnämnde ritade nära 300 stationshus i Sverige medan efterträdaren kom upp i nästan lika många.

Frågan är om det finns någon annan person som betytt mer för utformningen av det bebyggda landskapet i Sverige än Edelsvärd och Zettervall. Edelsvärds främsta verk är centralstationerna i Stockholm och Göteborg men även stationer som Linköping och Norrköping bör framhållas. På närmare håll, där Krösatågen gör uppehåll, kan nämnas Nässjö och det betydligt mindre Hästveda. Nässjö är Sveriges enda station varifrån man kan åka tåg i sex riktningar, medan Hästveda är en av de skånska Krösatågsstationer som

öppnades förra året. Exempel på Zettervalls arkitektur är stationerna i Alvesta och Sävsjö, i bägge fallen efter att Edelsvärds tidigare stationsbyggnader rivits.

Pampigt i Berga Om vi viker av från Södra stambanan så finns det flera fina stationshus på sidolinjerna.

Dessa banor byggdes, till skillnad från Södra stambanan, av privata och kommunala intressen. En av de pampigare stationsbyggnaderna är Berga som ritades av stockholms­ arkitekten Georg A Nilsson, annars känd som skolarkitekt. Nilsson förfärdigade också ritningarna till de fina stationshusen i Hultsfred och Oskarshamn. En av mina egna favoriter är det ståtliga huset i Eksjö, där Adolf Emil Melander ritat ett hus som liknar ett renässanspalats i Florens. Skickliga arkitekter fick många uppdrag och inte sällan utgick de från sina tidigare ritningar när nya uppdrag dök upp. Så är till exempel Eksjö och Västerviks stationshus väldigt lika.

Carl Nyrén vid Vätterns strand Nästan alla stationshus är tillkomna under järnvägens utbyggnadsepok, fram till 1930­talet, men det finns några undantag, och här bör särskilt Carl Nyréns smäckra tegelbyggnad i Jönköping nämnas, belägen alldeles vid Vätterns sydspets. Det byggdes 1983, under en tid när järnvägens framtid var ifrågasatt, och stationshuset blev därför något av en symbol för länstrafikens satsning på Krösatåg.

Dagens Krösatåg gör stopp för resandeutbyte vid nästan 70 stationer i Småland, Hal­ land, Blekinge och Skåne, men det är långt ifrån alla som har stationshus. Numera klarar resenärerna av sina biljettinköp via nätet eller genom automater. På de mindre hållplatserna finns enbart ett mindre skydd för väder och vind. Men även ett sådant kan kanske konkurrera med kiosken och pizzastället som lokal samlingspunkt? •

I Björköby, Vetlanda kommun, finns endast ett litet skjul i trä som skyddar mot vädrets makter. Det tycks ändå ha blivit en träffpunkt, åtminstone för den yngre generationen. Foto: Linda Carlén lingonet | 29

Vinn ett Resekort med Reskassa till Krösatågen!

KRÖSAKRYSSET OGRÄS

GÖR DEN SOM TRUGAR OCH TRUGAR

KRÖSATÅGSSTATION

OFTA EFTER PUNKT BRUKAR ALLTFÖR SMÅ SKOR

HAR VILSEN

Ditt namn, adress och tel.nr:

JOBBAR KALIUM MED SÄTTA STICKLAR IGÅNG

KRÖSATÅGSSTATION

STICKSPÅR

HAR KAM I NATUREN BOLAG

BA00371

KRÅMADE I SÄNKE

KRÖSATÅGSSTATION

LÄNGS VÄGEN DREV LOK FÖRR

HÖRNA GRIPA BLINKAR INBJUDANDE

BASMAT

BANKAS I KÖK

KRÖSAJULIE TÅGSSTATION PÅ SCEN

KRÖSA- PÅ VIKTÅGS- TIG FÖRTURER SÄNDELSE

DE KAN VARA SVÅRA ATT SLUTA STÄLLNING

FEDERAL STAT

LAPP PÅ NOTSTÄLL BÖNEORD

SKREV OM AYLA GJORDE POST KAN SENAP VARA I VRIST

HÅLLER IHOP

18291

DEN KAN STICKA I NÄSAN

NYTT PRONOMEN LIST

KAN HA KNÖL

HALKIG LED KRÖSASES TÅGS- SPELARE STATION PÅ IS

KLAR TRÄD

VANLIG KRUKVÄXT RÖTA

TUNGSINNE LIMABO

FATREST VRED

JW KRYSS. SE

GÅ NED ÄR TOMT RESO- TAMBUR NEMANG REPAS

LEN

TÄVLING

INGEN FÖR SLAV

LAND I ASIEN

HÖGDJUR

FÖRSÄMRAR SIKTEN HULIGAN

STRÖMFORDON EJDERHANNE YR I VAN APRILMAN

HON BASADE I SLOTT VALKÄRL

ÄR ÄVENTYRARE FARLIGT LÖSNINGSMEDEL FISK SOM LUTAS

GÖR MÄKLARE

ALPFLOD

KRÖSATÅGSSTATION

FÖLJDEN

AS

KAN HA PUCKLAR I BACKEN

MYNT I VENEDIG FÖRR VÄXER I VATTEN

@ SES FÖRARE

JÄTTEHAJ

VIK OCH GARDNER KASTAR KORT

FJÄDERPRYDNAD

HYLLNINGSDIKT

Varsågod! Ett lagom klurigt korsord att lösa ombord. Hinner du inte klart, så tar du bara med dig tidningen hem. Vinnaren belönas med ett Resekort med reskassa från valfritt länstrafikbolag i Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Blekinge eller Skåne till ett värde av 1000:–, andra och tredjepris är Resekort med reskassa till ett värde av 500:–.

Vi vill ha ditt svar senast 18 november 2014. Lycka till! Korsordet sänds till: Jönköpings Länstrafik, Box 372, 55115 Jönköping, Märk kuvertet «Krösakrysset».

Glöm inte att skriva ditt namn, telefonnummer och adress (till höger om krysset)! Vinnare av Krysset i nr 2-2014; 1000 kr reskassa; Mona Bengtsson, Gislaved.

500 kr reskassa; Agneta Falk, Växjö och 500 kr reskassa; Sonja Lindqvist, Halmstad.

30 | lingonet

På spåret!

Testa dina regionalkunskaper Vad vet du om orterna längs spåret? Följ ledtrådarna och se var du hamnar – eller passa på att testa en medresenär. Svaren hittar du längst ner till höger.

1. kronobergs län

· Platsen är känd för sin stora bokskog som är ett naturreservat foto • bosse lindqwist

· Carl von Linnes uppväxtort gränsar till denna plats · Platsen är också känd för sin möbeltillverkning .

2. halland

· En tätort i de södra delarna av Falkenbergs kommun. Suseån rinner genom orten. · Orten är känd för sina många lokala framgångsrika matföretag som förutom Berte-gruppen också omfattar bland annat Gudmundsgården, Solhaga Stenugnsbageri och Mostorps gård. · Här finns ett stort djursjukhus som erbjuder vård till både små och stora djur.

3. skåne

· Stationsort om ligger i ett av Sveriges företagstätaste områden, sett till antalet företag per capita. · Här finns inte många hushåll, men många fler kök och badrum. · Näst sydligaste Krösatågsstationen, och ny som stationsort.

4. jönköpings län

· Ortens äldsta hus, Magnisa stuga, kan beskådas från tågfönstret. I detta område fanns även ett nunnekloster fram till 1200-talet.

· Pinnstolen har sitt ursprung här och det exporterades pinnstolar från orten till England redan i slutet på 1800-talet. Mellan 1904 och 1984 tillverkades det pappersmassa på orten.

· Isterbanden härifrån är mångas favorit. Nära resmålet finns en stor mosse och du kan även se en och annan travande häst på orten.

5. blekinge

rätta svar: 1. diö, 2. slöinge, 3. Ballingslöv, 4. vaggeryd, 5. ronneby, 6. örsjö.

· Staden har varit en välbesökt kurort sedan 1700-talet.

· Brunnsparken blev utsedd till Sveriges vackraste park 2005. · År 1564 ägde det rum ett blodbad i staden när Erik XIV:s trupper intog staden, som på den tiden var dansk.

6. kalmar län · Är en av Krösatågens allra nyaste hållplats som invigdes i augusti 2014. · Ortsnamnet tros komma från de grusbankar som finns intill den närliggande sjön. · Här stannar tåget åter efter 40 års uppehåll.

lingonet | 31

Linköping/Norrköping u

G

M

Si

lv

ör

er

lu

da

nd

a

le

n

ga

un

er

el

eb

nn

nn

ia

Lö

ar M

In

ga

to

rp

d

m

va

ol jä

lte

ah t

uz

H

Br

ul

Fo

N

H

rs

er

ÄS Br SJÖ in el l Or sko la m n ar yd

um

t ul

nh

Te

d

N na

PI

ar kv

KÖ N

us H

JÖ

t Falköping/Skövde/Göteborg

OSKARSHAMN

85 88

Rocksjön

86

Hovslätt

Bodafors

Ekenässjön

Månsarp Hok Sävsjö

VAGGERYD

VETLANDA

Skillingaryd

ar

Br

ed

ft Re

Stockaryd

rs

he

da

86

Landeryd Kinnared Torup Oskarström Sannarp

86 87 VÄRNAMO

Fo

Göteborg u

el

e

yd

Klevshult SMÅLANDSSTENAR

HALMSTAD

Lammhult

Rörstorp Bor

Moheda

87

85

(JÖNKÖPING)–NÄSSJÖ–HULTSFRED–OSKARSHAMN

86

NÄSSJÖ–HALMSTAD

87

JÖNKÖPING–VÄXJÖ

88

NÄSSJÖ–VETLANDA

89

NÄSSJÖ–ALVESTA–VÄXJÖ

92

VÄXJÖ–HÄSSLEHOLM

97

EMMABODA–KARLSKRONA

Rydaholm

Malmö/Köpenhamn u

89

la m Ge

KRÖSATÅGEN

Ö XJ Ä V

ALVESTA

BYTE

sjö Ör

ro yb N

EMMABODA

Kalmar u

Vislanda

ÖRESUNDSTÅG

Diö

PÅGATÅGEN

Vissefjärda

92

VÄSTTÅG

ÄLMHULT

t

ÖSTGÖTAPENDELN

97

M

Killeberg

ar ka ry

OSBY

d

Holmsjö

Hästveda Ballingslöv Kristianstad/Karlskrona u

EH SL ÄS H

Malmö/Köpenhamn u

OL

M

t Helsingborg

32 | lingonet

BERGA

Björköby

Taberg 87

HULTSFRED

Stensjön

89

Malmbäck

Norrahammar

EKSJÖ

www.krosatagen.se

Bergåsa

KARLSKRONA