Clara, färdiga, öva!

Bertil, 8, och Folke, 5, övar på att åla sig fram mellan arvegods och loppisfynd hemma i köket i Tvärålund. Folke har nyligen brandövat med förskolan och kommer med bra tips till storebror.

Brandövning hos UnderbaraClara

Trots att de flesta bränder där människor skadas sker i hemmen är det få som brandövar med nära och kära. I november pågår Länsförsäkringars kampanj Sveriges största brandövning för att ändra på det. Författaren, bloggaren och Västerbottensprofilen Clara ”UnderbaraClara” Lidström är en av de som brandövat hemma. Följ med till huset i Tvärålund när Clara själv berättar om upplevelsen.

TEXT OCH FOTO: CLARA LIDSTRÖM

Mina äldsta söner Bertil och Folke har satt sig på mattan i vardagsrummet. Medan lillebror Ulf sover i vagnen ska vi öva på brand här hemma. Folke som är 5 år har nyligen gjort en brandövning på förskolan och tycker det är lika bra att vara på golvet redan från början. Det ska ju ändå krypas snart.

Jag frågar Bertil, som är 8 år, vad vi ska tänka på när vi ska öva?

– Inte den blekaste… jo kuta ut, svarar han. Hur då kuta? undrar jag. Nu får lillebror Folke en chans att glänsa och slänger sig på alla fyra. Han ålar fort över mattan med rumpan som högsta punkt. Mattan tar snabbt slut men han fortsätter ut över kanten och runt i resten av rummet fast det smäller av knäskålarna mot det hårda trägolvet.

– Röken är farlig, säger Bertil som nu kommer ihåg att han också gjort det här förr. Killarna pratar i mun på varandra om hur snabbt de måste krypa och hur lågt för att inte andas in giftiga ångor.

– Man måste komma ut jätte jättesnabbt, säger Bertil.

– Man måste ringa 1, säger Folke och sätter pekfingret mot munnen innan han fortsätter till näsan… och sen 1… när han petat sig på nästippen tar han fram två fingrar och sätter dem för ögonlocken …och så 2. 112!

Det är skönt att se att nödnumret och brandövningen på förskolan satt sig i Folke. Jag förklarar att det är toppen att ringa 112 men det viktigaste är att ta sig ut. Vi ska snart börja öva, men innan själva övningen bestämmer vi ett ställe på gården där vi ska samlas. Vi väljer vår uppfart utanför huset där bilen står, den är alltid upplogad på vintern.

Sen kollar vi igenom huset och bestämmer att ytterdörren är bäst att fly ut genom. Men om inte det går behöver vi ta oss ut på andra sätt. – Källardörren, tipsar Bertil. – Man kan också hoppa genom fönster, säger Folke. Vi bestämmer att det är bra att öppna fönsterna innan man hoppar ut genom dem och sen kollar vi vilka fönster på nedervåningen som är lätta att öppna. Vi bor i ett gammalt hus med 1930-talskarmar och ett par av fönsterramarna har varit igenskruvade ända sen vi flyttade in. Men både i köket och i vardagsrummet hittar vi fönster som fungerar att haka upp med barnhänder.

– Dör jag om jag hoppar ut här?, undrar Bertil och tittar ner mot slänten under fönstret. Vi pratar om att det är bättre att hoppa, och kanske göra illa sig i ett ben eller en handled, än att bli kvar i ett brinnande hus.

– Och så ringer man 112, säger Folke och pekar på nytt på munnen, näsan och båda ögonen när han tycker att storebror fått prata för länge.

Vi går upp för trappan och tittar hur det ser ut på övervåningen där vi alla i familjen sover. Barnen kollar att fönstren går att öppna. Bertil hisnar när han ser avståndet ner till marken och börjar prata ambulans. – 112!, hojtar Folke. Båda får testa att öppna fönstret ovanför husets verandatak. Pojkarna böjer sig ut för att se den silverfärgade brandstegen som leder ner till marken. Bertil tycker att det känns läskigt och börjar förstå att det här kan hända på riktigt. Det är dags att börja öva!

Killarna bäddar ner sig i sina sängar och låtsas sova. Jag letar fram ett alarmljud som låter som våra brandvarnare och trycker igång. På sjätte signalen sparkar Folke av sig täcket och rusar ut på golvet. Det tar en stund innan han kommer ihåg att han ska krypa men efter en påminnelse är händer och knän i golvet. Den här gången haltar han lite i krypandet för har han Fluffy i handen. Fluffy är ett det gosedjur han legat och kramat under täcket. – Han måste jag rädda!

Det märks att mina barn blir lite stressiga under själva övningen. Särskilt Bertil som kommer på att han borde stängt dörren till barnkammaren så att elden inte kan få mer syre och fortsätta sprida sig. Men de lyckas öppna fönstret till brandstegen. Sen kommer de på att i den här övningen brinner inte trappan inomhus så då kan de ju rusa ner, öppna entrédörren och springa ut till uppfarten där vi ska mötas.

Efteråt blir min mellanpojke blank i ögonen och kramar sin Fluffy hårt när jag förklarar att han och Bertil inte ska ta med sig någonting om det börjar brinna, de ska prioritera sig själva och varandra. Vi pratar om faran med att barn som blir rädda ibland gömmer sig när de hör brandvarnaren. Jag förklarar att det viktigaste är att alla människor kommer ut. Om vi ligger och sover ska vi väcka varandra och sen ta oss ut till uppfarten vid bilen.

– Ulf då?, undrar Bertil och tänker på minsta brorsan som inte ens kan gå än. Honom behöver vi inte väcka, bara lyfta ut.

– Men mamma, när man har sprungit ut kan man springa in igen och rädda alla gosedjuren, hoppas Folke. Bertil skakar på huvudet och förklarar att det får brandkåren göra. – 112… säger Folke och pekar på en lätt darrande underläpp, sin näsa och de båda ögonen en gång till för att visa att han visst har fattat.

Till sist kikar vi på brandsläckaren och vecklar ut brandfilten för att visa att små bränder kan vuxna försöka släcka själv. Bertil säger att om det bara brinner lite kan man dra över filten. Då dör elden. Men pipet från brandvarnaren känns fortfarande läskigt.

– När det piper kan man göra så här och ta sig ut, säger Folke och lägger båda händerna för öronen.

Läs mer om Länsförsäkringars kampanj Sveriges största brandövning på sverigesstorstabrandovning.se. Där finns all information om hur du själv brandövar hemma.

Clara Lidström

Ålder: 33 år. Yrke: Skribent, författare, fotograf och stylist. Skriver bloggen UnderbaraClara som är en av Sveriges absolut största bloggar. Bor: Tvärålund. Familj: Man och tre söner.

Fem frågor till Clara

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

När pojkarna åkt till skola/förskola läser jag tidningen och kollar olika nyhetssajter och bloggar för att ha omvärldskoll. Under förmiddagen gör jag klart egna blogginlägg, skriver texter och fotar medan ljuset är bra. Sedan kollar jag mejlen och posten med min assistent Charlotte. Vissa dagar är det mycket kommentarer på bloggen, jag hinner aldrig svara på allt men skriver så mycket jag hinner. Resten av arbetsdagen brukar gå åt till att hålla mina andra samarbeten igång med böcker, podd, klänningar, krönikor och annat.

Vad är bäst och sämst med jobbet?

Det bästa är att jag kan styra min egen tid och välja vilka jag vill samarbeta med. Det sämsta är att det är svårt att förutse när jag ska ha arbetstoppar och pengainflödet är ojämnt under året.

Vad händer under 2020?

Mycket. Nya klänningar, en ny barnbok är på gång och så blir det en vårsäsong av En Underbar Pod!

Vart reser du helst och varför?

Till Norrbotten där jag har ett sommarhus. Där får jag den bästa vilan.