
4 minute read
Vintageprofil med hållbar stil
FOTO: MATILDA AUDAS BJÖRKHOLM
Lantlig charm, älskade loppisfynd och mjuka färger. Att kliva in hemma hos vintageprofilen Josefin Holmgren i Umeå är att hamna i en ljuv retrodröm. Själv är hon mer intresserad av mys och god stämning än prylar och yta. – Myset kommer inte av sig självt, man måste vara med och skapa det i livet, säger hon.
Advertisement

Köket är ljust och har en lantlig känsla, med platsbyggda detaljer, som skafferi och städskrubb.
Josefin möter oss på grusgången i ett rödvitt förkläde med volanger på hängslena. Just ett sådant som skapades av Karin Larsson, den stilbildande formgivaren som med djärv inredning, moderna textilier och rustika möbler utformade den ikoniska dalagården Sundborn. Josefin Holmgrens eget Sundborn är en grå villa byggd 1902, med punschveranda och fönsterkarmar i engelskt rött. – Det var charmigt när vi flyttade in för sex år sedan, men behövde en rejäl genomgång. Vi har nog nuddat varje rum, tapetserat, målat en vägg eller slipat nåt golv, säger Josefin.
En solig höstdag i villakvarteren på Grisbacka, nån kilometer väster om Umeå centrum. Ett stenkast härifrån finns både stormarknad och byggvaruhus. På Vännäsvägen strax intill svischar bilarna förbi. Men att svänga upp på grusgången där Josefin Holmgren bor med maken Fredrik och de fyra barnen är att som i ett trollslag förflytta sig i både tid och rum.
Väl inne i huset möts vi av stora, ljusa rum. Allt andas stilkänsla ut i fingerspetsarna. Varje kvadratmeter är en potentiell gillaraket på Instagram. Vid fötterna stryker en sjunde medlem av familjen runt, katten Legolas, som gärna vill få sin beskärda del av uppmärksamheten.

Nybakt surdegsbröd förhöjer myset ytterligare hemma hos Josefin.
Målet har varit att ta fram husets själ, berättar Josefin. Både den ursprungliga från 1902 och att återställa detaljer från en stor renovering som gjordes 1956. – Vi ville fylla huset med sånt som passar in mellan de årtiondena. Allt från sekelskifte till femtiotal. Mjuka kulörer är en röd tråd, säger hon.
Att ha en tydlig retrostil är bland det mest tidlösa man kan ha, säger Josefin. – Det här är något som jag verkligen tror att jag alltid kommer gilla. Stilen är daterad, men är lika trendig nu som för tio år sen eller om tio år. Den är inte så känslig för hur det svänger, säger hon.
Just det långsiktiga är grunden i hela Josefins filosofi. – Jag gillar verkligen uttrycket ”slow living”. Att våga låta ett hem få ta tid att bli färdigt och tänka att det ska hålla över lång tid är absolut en hjärtefråga, säger hon.
Intresset för stil och estetik handlar om mer än bara yta. – Jag är inte främst intresserad av inredning eller sakerna i sig. För mig är det viktigt att skapa ett hållbart och trivsamt liv i vardagen. Först och främst gillar jag att bygga stämningar. Det handlar om någon slags eskapism, att göra vardagen lite mysigare och lite mer spännande.
Hur gör man för att lyckas med det? – Jag tror att man måste känna efter vad man själv tycker är trivsamt och mysigt. Det kan vara att ha en broderiklubb tillsammans med sina vänner. Eller att komma hem från träningen, duscha och äta ett äpple. Myset kommer inte av sig själv, man måste vara med och själv skapa det i livet!
Favoritrummet i huset är matsalen (som Josefin glatt berättar att fyraåringen Sven kallar ”restaurangen”). Här står bland annat hennes bästa loppisfynd, ett grönt skåp som köpts på loppis i Umeå, men som importerats från USA på 1930talet. – Jag är fortfarande nykär i det här rummet. Man kan bara sitta och titta på solkatterna, hur löven vibrerar. Det känns sinnligt och befriat från vardagsstök, säger Josefin.
Långsiktighet och hållbarhet är också ledstjärnor i Josefins arbete på Röda Korset i Umeå, där hon jobbar med secondhandbutikerna. Tidigare har hon drivit eget kafé och butik med handplockad vintage. – Det har varit ett tema genom många år av mitt liv, att jobba med återbruk och hållbarhet på olika sätt. Det handlar till sist om klimatet, en livsviktig fråga. Klimatförändringarna påverkar människors liv negativt på många platser i världen och detta händer till stor del på grund av vår överkonsumtion. Kan jag vara en liten del i att inspirera till att återanvända så vill jag gärna det, säger hon.

Katten Legolas trivs i punschverandan.
Josefin betonar att man inte behöver älska sekelskiftesstilen eller femtiotalet för att handla second hand – de flesta stilar går att hitta, bara man har tålamod. – Varje loppistur känns som en potentiell skattjakt, man vet aldrig vad man ska stöta på. Det handlar om att ha ögonen öppna och ha en inre lista med saker som man söker. Man får vara lite uppfinningsrik. Bygga ihop grejer, måla om, vara lite fiffig och ha en klar bild över vad man vill ha. Med begränsade ramar föds en starkare kreativitet, säger hon.

I favoritrummet – matsalen.
Ålder: 39 år Yrke: Kommunikatör på Röda Korset i Umeå. Familj: Sambon Fredrik Lekander, barnen Vilgot, 11 år, Knut, snart 6 år, Sven, 4 år och Artur, 2 år. På Instagram: @josefinfint