Svenska kyrkan Karlskoga församlingstidning 1 okt - 30 nov 2019

Nuntius

Nummer 3 av 4 /2019 1 oktober till 30 november

K ARLSKOGA fรถrsamlings

Tema allhelgona och sorghantering

idning

INGAR

ÄLLN NYANST FÖRSAMLINGSEXPEDITION KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN

11 RDAR 2/ Å G O K R Y VÅRA K

0586-688 00 0586-688 14

Svenska kyrkan i Karlskoga Kungsvägen 39 691 31 Karlskoga Besöks- och telefontider Vardagar 09:00-15:00 Lunch 12:00-13:00

6-7

11

Avvikande öppettider 1 okt - 30 nov 2019: Öppet 09:00-12:00: fredag 1 november

R S FÄRGE SORGEN

Behöver du någon att samtala med?

DIAKON: Magnus Åsehäll Eva Gelang Johanna Ärlandsback Ann Bjerknes

688 05 688 01 688 24 688 06

DIAKONIASSISTENT: Merja Piispanen

688 30 svensk/finskspråkig

PRÄST: Kristina Lundberg Daniel Pereyra Maria Sandström Monica Mannberg Jonatan Edlund

666 21 688 15 684 17 684 16 688 41 svensk/finskspråkig

JOURHAVANDE PRÄST PALVELEVA PUELIN

kl. 21-06 (112) klo 21-24 (026-26 25 00)

hemsida: e-post: fb:

www.svenskakyrkan.se/karlskoga karlskoga.forsamling@svenskakyrkan.se facebook.com/svenskakyrkanikarlskoga

Leif Helge: e-post: tel:

redaktör leif.helge@svenskakyrkan.se 0586-688 23

Pernilla Rosin: ansvarig utgivare

12

DOR TEMASI

14-17

4-5

Omslagsbild: Ann Bjerknes. Foto: Leif Helge Övrigt bildmaterial: IKON, Mostphotos, Fotoakuten, privat och redaktion.

TPROGR KONSER

AM

Dataskyddsförordningen - GDPR Den 25 maj 2018 trädde den nya dataskyddsförordningen i kraft, även kallad GDPR (General Data Protection Regulation).

Den nya förordningen gäller i hela EU och syftar till att stärka skyddet för den enskilda individen vid behandling av personuppgifter.

För oss inom Svenska kyrkan är det viktigt att du ska känna dig trygg med hur vi hanterar dina personuppgifter.

Vi skyddar den information som du anförtror oss med, samt följer de lagar och regler som finns för att skydda din integritet. Du har enligt dataskyddsförordningen rätt att få ett utdrag av dina personuppgifter samt information om hur vi behandlar dem, under förutsättning att din identitet kan bevisas.

ALLHELGONA Vem skulle jag väl gå till när ingen väg jag ser och trött av alla bördor jag inte orkar mer.

Jag går till Dig som finns vid min sida här och nu, och stjärnor tänds på himmelen ty stilla svarar Du: ”Sannerligen, sannerligen säger jag dig, redan idag skall du vara med mig i paradiset.”

Atle Burman Att sörja är att älska utan att hitta hem.

För när hjärtat värker av saknad beror det på att platsen som förut uppfylldes av liv ekar tom och man känner sig vilse. Om man inte hade älskat så mycket hade det aldrig gjort så ont. I allhelgonatid uppfylls vi med tankar på de människor som fått avsluta sin tid på jorden och alla minnen de lämnat kvar. Och även om det onda kanske gör lite mindre ont med tiden är platsen där de förut levde fortfarande tom.

I vår tid tänder vi ljus för att bryta mörkrets makt över oss. November och december låter vi överflöda med lyktor för att känna hopp om att ljuset återvänder. Våra kyrkogårdar flödar över av kärlek från alla som är kvar till alla de som redan lämnat. Vid vår sida går Gud och delar vår smärta, vår saknad och när det blir som tyngst bär Hen oss. Jesus säger: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig ska leva om han än dör. Och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö.” Jesus har gått samma väg före oss och vet hur det är att sörja. Han har lovat att finnas med oss hela vägen. ”Det är svårt att mista en vän, så svårt att mista en vän.

Något fint går itu. Här är jag, var är du?

Jag vill tro, att vi träffas igen.

Som en fjäril som lyfter från blomman, som en fågel som lämnar sitt bo söker själen sin väg mot det höga, så har jag hört, så har jag lärt. Är det sant, så vet du det nu.

Här är jag, var är du?

Det är svårt att mista en vän, så svårt att mista en vän.

Något fint går itu. Här är jag, var är du?

Jag vill tro, att vi träffas igen.”

Sv Ps 799 (G. Bornemark) Guds välsignelse Pernilla Rosin / Kyrkoherde Karlskoga församling Kontraktprost Östra Värmland

Nuntius KARLSKOGA FÖRSAMLINGSTIDNING

SID 4 1 oktober - 30 november

”Aftonmusik” Cappella Instrumentalis lördag 12 okt kl. 18:00 Musik av B. Marcello.

Torbjörn Rapp, cello och Riccardo Gnudi, cembalo.

s n e t s Hö

i m a r og r p t r e a kons k r y k ga o k s l r Ka

“Lyckliga dagar” söndag 13 okt kl. 18:00 Musik av Ted & Kenneth Gärestad.

Sång och musik framförs av Karlskoga församlings ungdomsverksamhet.

Fri entré. frivillig gåva kan lämnas till Karlskoga församlings stödfond. ”Roman, den svenska musikens fader” söndag 10 november kl. 17:00 Musik av tonsättaren Johan Helmich Roman.

Riccardo Gnudi, orgel och cembalo.

Romans mest kända verk för eftervärlden är Drottningholmsmusiken.

Johan Helmich Roman (1694-1758) uppträdde redan vid sju års ålder inför hovet som violinist. 44 år senare utsågs han till hovintendent.

Framför allt Händel blev den stora inspirationskällan för Roman.

Det väsentliga i Romans skapargärning, såväl kvantitativt som kvalitativt, är den andliga musiken.

Roman var även dirigent och en framstående virtuos på violin och oboe.

1752 uruppförde han den “Svenska mässan”.

På Ryssby kyrkogård finns en minnestavla honom och i Kalmar bevarar konsertsalen Romanhallen i anslutning till Kalmarsalen. ”Aftonmusik” Cappella Instrumentalis lördag 23 november kl. 18:00 Musik av A. Stradella, A. Lotti, D. Zipoli och A. Corelli.

Peter Carell, violin, Torbjörn Rapp, cello och Riccardo Gnudi, cembalo.

ANMÄLAN TILL LUCIA Senast 3/11 lucia@karlskogatidning.se Kontaktperson Henrik Seiver 073-242 96 92

ik s u m h Lunc

Lunchmusik i Karlskoga kyrka

ist Organ

onsdagar kl. 12.10 Organist/ Riccardo Gnudi

udi

Gn o d r a icc

R

2 okt Orgelmusik från Kanada 9 okt Kyrkor i Paris: 4. Ste-Clotilde 16 okt Musik av tonsättaren Frank Bridge 23 okt Kyrkor i Paris: 5. La Madeleine 30 okt Allhelgona: Viernes Begravningsmässan Op.62 6 nov (Cembalokonsert) The Medici Harpsichord Book 13 nov Kyrkor i Paris: 6. Notre-Dame 20 nov Domkyrkoorgelmusik från Italien 27 nov Musik av tonsättaren Theodore Dubois

16 okt Lördagssången medverkar vid veckomässa i Söderkyrkan kl. 18:30

r

nga å s r ö K

30 okt Söderkyrkans kör medverkar vid veckomässa i Söderkyrkan kl. 18:30 31 okt Magdalena Eriksson - sångsolist medverkar vid sinnesrogudstjänst i Karlskoga kyrka 18:30 16 okt Lördagssången medverkar vid 39:ans musikcafé 39:ans Café 11:00 Musiken som framförs vid minnesgudstjänster Alla Helgons Dag 2/11 presenteras på sid 8

r e t s i l o e&s

Und

ning d e l r e

av

en

Ågr n e r ö S

Nuntius KARLSKOGA FÖRSAMLINGSTIDNING

SID 6 1 oktober - 30 november

Här följer en kor t presentation a v nyrekryteringa r i oktober/nove mber

Ann Bjerknes Ny sjukhusdiakon.

Ann är ett konstnärligt fysfenomen med en magisterexamen.

Ann är diakonvigd i Karlstad stift och har jobbat i flera olika församlingar runt om i stiftet under 15 års tid. Hon har jobbat både som ungdomsdiakon och församlingsdiakon, men det här blir första tjänsten i sjukhuskyrkan.

Ann är från början utbildad till keramiker och grafisk formgivare med magister- examen på konsthögskolan i Göteborg.

För att försörja sig arbetade Ann i hemtjänsten, vid palliativa vårdboenden och som vårdbiträde. Ganska tidigt kom Ann underfund med att det egentligen var människor hon var intresserad av att jobba med. Ann har varit inom vården i någon form sedan 1985 och läst socialpedagogik med målsättning att bli diakon.

På ledig tid är träning ett absolut måste för Ann och under drygt 20 år har hon sprungit minst 1 mil varje kväll. ”Ofattbart för tidningens redaktör som tycker det är en prestation att hämta bilen på Kulans takparkering efter jobbet”.

Att uttrycka sig genom keramik har inte varit aktuellt på senare tid men däremot håller hon fortfarande den konstnärliga ådran vid liv genom att måla och teckna på fritiden.

Maria Sandström Ny sjukhuspräst Ett fantasyfan som värnar om Alice Cooper och hans vänner.

Maria är uppväxt på västkusten och läste in sin teol. kand i Göteborg och gick på pastoralinstitutet i Uppsala men tillhör också skaran som kallat ett flertal platser för sitt hem under olika perioder i livet. Förutom redan nämnda har det bland annat blivit Visby, Oskarshamn, Karlstad, och inte minst fem år i USA. Närmast kommer Maria till oss ifrån Åmåls församling där hon jobbat med vuxenverksamheten, bl.a. bibelstudier och vuxenkonfirmation, kyrkvärdskap och ekumenik.

Nu blir det två sjukhuspräster i släkten. Maria kommer från en släkt med flera präster på sin mors sida där den ena morbrodern dessutom också är sjukhuspräst. Familjen består annars av mor och tre systrar samt den 14-åriga katten Alice Cooper. Som dotter till en läkare och en sjuksköterska känns sjukhusmiljön inte som någonting främmande. Maria prästvigdes för 13 år sedan och gjorde sitt första år i Karlstad domkyrka, nu ser hon fram emot att få börja som sjukhuspräst.

På frågan om det finns några fritidsintressen blir svaret..

- Jag har ett brinnande intresse för Romersk-katolska kyrkan och den luthersk-katolska ekumeniken. Har även ägnat mig lite åt detta på en gräsrotsnivå i Åmål. På fritiden studerar jag latin och italienska, skriver en fantasy-trilogi, samt tränar nästan varje dag. Jag är vegetarian och engagerad i djurs rättigheter.

Det officiella vä lkomnandet ske r vid högmässan i Karlskoga kyrk a 11:00 på Tacks ägelsedagen den 13 oktober.

Dan Tunmats Ny kyrkomusiker.

Dan är en språkbegåvad solist som brinner för körverksamhet.

Något som han säljer in som få andra. Han beskriver körsångens hälsofrämjande effekter och jämför exempelvis med yoga. ”Det finns forskning som visar att vi verkligen mår bättre – både mentalt och fysiskt – av att sjunga tillsammans med andra.

Och jag har hur många berättelser som helst om körsångare som vittnat om hur de fått tillbaka livslusten sedan de började sjunga i kör, hur de känner sig mer avslappnade och mindre stressade, får ny energi och motivation och hur de bara längtar till nästa körövning”.

Dan vet av tidigare erfarenhet att det är en balansgång att hitta en repertoar och ett arrangemang som alla tycker är roligt att sjunga. Det ska inte vara för svårt men får inte heller vara för lätt. Samtidigt anser han att det är en utmaning som inspirerar. Efter en halv musiklärarutbildning (2 år av 4) började han istället studera språk och jobbade därefter i 18 år som översättare av tyska, engelska, danska och norska till svenska. Vid sidan av fanns dock alltid musiken, bland annat som medverkande i Säffleoperans ensemble, körledare, sångsolist och vikarierande kantor i Karlstad stift.

När han kommer hem och ska koppla av gäller ”musik”. Dan beskriver sig som lite av en allätare, men att det gärna blir soul och ett spår av Aretha Franklin.

Monica Mannberg Ny fängelsepräst Född och uppväxt mitt på polcirkeln som skar rakt genom barndomshemmet utanför Jokkmokk. Flyttlassen har sedan dess hunnit bli ganska många under årens lopp, men längst tid har bopålarna stått i Uppsala. Där har hon pluggat teologi i omgångar mellan barn och olika arbeten, bland annat som förmedlare på arbetsmarknadsverket.

Monica beskriver sig själv som genuint intresserad av människor, bekväm i själavård, någon som omfamnar det oförutsägbara med en mission att förmedla hopp. Monica har även varit delaktig i riksorganisationen ”HOPP” som är en förening som ger stöd till kvinnor, män och transpersoner som utsatts för sexuella övergrepp och våldtäkt i barndomen eller som vuxna.

Monica har lätt för att bli engagerad i nya aktiviteter och uppdrag. Därför är hon också en diciplinerad utövare av både meditation och yoga i syfte att fylla på fysisk och mental energi. Musiksmaken är klassisk så även när det gäller rock. I övrigt blir det mycket läsning av bibeln och andliga böcker. Vävning är ett nyupptäckt intresse som också kräver full koncentration där inget utrymme finns för andra tankar såvida inte dvärpudeln ”Choppe” pockar på uppmärksamhet och vill ut på en skogspromenad.

Nuntius

SID 8

KARLSKOGA FÖRSAMLINGSTIDNING

1 oktober - 30 november

Gudstjänstprogram 1 oktober till 30 november

karlskoga kyrka Högmässa Messu/Mässa UNG Musikgudstjänst Lunchmusik Sinnesrogudstjänst Aftonbön

11:00 15:00 18:00 12:10 18:30 17:15

söndag söndag söndag onsdag torsdag lördag

Alla söndagar / Kyrkkaffe 27/10 och 24/11 / Finskspråkig gudstjänst 13/10 Ungdomsverksamheten framför musik av Ted Gärestad Alla onsdagar 31/10 och 28/11 Alla lördagar

onsdag onsdag

2/10 och 6/11 Alla onsdagar

Söderkyrkan Taizémässa Veckomässa

18:30 18:30

/ med undantag för Taizémässor

Österledskyrkan Familjegudstjänst UNG Mässa Gudstjänst små & stora

10:00 15:00 11:00

söndag söndag måndag

6/10 med doplövsutdelning, övriga 10/11 och 1/12 17/11 och 1/12 14/10 och 18/11

Alla Helgons Dag

lördag den 2 november Minnesgudstjänster med ljuständning 15:00 Skogskyrkogårdens kapell Präst, Kristina Lundberg.

Musiker Sören Ågren. Sångsolist Magdalena Eriksson 16:00 Barmhärtighetens kapell Präst, Karolina Strandell Rongedal.

Musiker, Torbjörn Rapp, cello. Riccardo Gnudi, piano och orgel.

17:00 Skogskyrkogårdens kapell Präst, Kristina Lundberg.

Musiker Sören Ågren. Sångsolist Magdalena Eriksson 18:00 Karlskoga kyrka Präst, Karolina Strandell Rongedal.

Musiker, Torbjörn Rapp, cello. Riccardo Gnudi, piano och orgel.

Kaffeservering 14:00-18:00 på våra kyrkogårdar Gamla Kyrkogården, Skogskyrkogården, Östra kyrkogården & Karlsdals kyrkogård

Utförligare information finns på www.svenskakyrkan.se/karlskoga/kalender

Gudstjänstförklaring Högmässa: (nattvard, leds av en präst) Högmässan är församlingens främsta gudstjänst. Samtidigt är det den gudstjänstform som är en av de äldsta i kyrkan. Syftet med den är som i alla gudstjänster, att möta Gud. I högmässan möter vi gud genom ordet, bibelläsning och bön och sakramenten, en helig handling som gestaltas i nattvarden genom utdelandet av bröd och vin. En högtidlig gudstjänst.

Mässa: (nattvard, leds av en präst) Precis som högmässa men i lite enklare form. Vissa moment som finns i högmässan finns inte med i en vanlig mässa. Ett exempel på en sådan mässa är den vi kallar för VECKOMÄSSA. Vi firar även mässa med ett särskilda teman. UNG MÄSSA för alla i församlingen men med inriktning på konfirmander och ungdomar.

TAIZÉMÄSSA är en stillsam mässa där böner och musik är hämtad från den ekumeniska kommuniteten i Taize.

Gudstjänst: (leds av en präst) En gudstjänst har samma syfte som högmässan men med ett viktigt undantag: Det firas inte mässa, dvs nattvard. Gudstjänsten kan ha olika utformning beroende på sammanhang och målgrupp.

FAMILJEGUDSTJÄNST är en gudstjänst med inriktning på barn- och familj. SINNESROGUDSTJÄNST vänder sig till människor som kämpar med sitt liv på olika sätt där oftast någon form av missbruk finns.

Aftonbön (kan ledas av lekman med kyrkoherdens tillstånd, diakon eller präst) En aftonbön som firas på lördagskvällen är en högtidlig och stillsam gudstjänst där församlingen leds in i söndagens mysterium, där vi gläds åt att Jesus Kristus besegrade döden och uppstod.

Andakt (kan ledas av en lekman, diakon eller präst) En andakt är en enklare form av gudstjänst.

Dop: (leds av en präst) Genom dopgudstänsten upptas en människa i kyrkan. Dopet är ett sakrament där vi tror att Gud närvarar genom orden som uttalas och genom vattnet som man öser på huvudet på den som döps. Gudstjänsten är utformad helt och hållet med tanke på det sakrament som dopet är.

Konfirmation: (leds av en präst) I en konfirmationsgudstjänst bekräftar en människa sitt dop genom en högtidlig gudstjänst.

I gudstjänsten ställs frågan till konfirmanden om de vill fortsätta leva i den kristna tron och när de har svarat ja på den frågan, bekräftas dopet genom en handpåläggning och ibland, smörjelse med olja.

Vigsel: (leds av en präst med vigselrätt) Genom en vigselgudstjänst förklarar två människor sin kärlek till varandra och bekräftar detta till Gud samtidigt som det bevittnas av minst två vittnen. En vigsel i Svenska kyrkan är en juridisk handling.

Begravning: (leds av en präst) Man kan säga att en begravningsgudstjänst är en människas sista högtid på jorden. Genom begravningen bereds vi möjligheten att ta farväl av en människa samtidigt som vi överlämnar personen till Gud.

Nuntius KARLSKOGA FÖRSAMLINGSTIDNING

SID 10 1 oktober - 30 november

39:ans Loppis öppet tis, ons, tors 10-16

39:ans Café ”MARKNADSERBJUDANDE ”

lördag 5 okt. kl. 11-13

Gulaschsoppa & bröd 55 kr.

Cafeöppet 8-13

Renovering från 6 okt till 10 nov. under tiden har vi enklare servering i samlingslokalen i anslutning till Caféet måndag-fredag 10-16 lördagar stängt under samma period

Poesi för själ & hjärta söndag 13 okt 16:00 & söndag 10 nov 16:00 på 39:ans Café under ledning av Monica Albertus.

Som vanligt är man välkommen att läsa egna eller andras dikter och vi avslutar alltid med kaffesamkväm.

Aktiviteter för yngre i Österledskyrkan U-kväll måndagar 15-19:30 After School åk 1-3 onsdagar 14:30-16:30 After School torsdagar 14:30-16:30

i Söderkyrkan

Ett stort tack till er alla!!

Ni som kom och såg våra föreställningar om Selma & Sophie i prostgårdens trädgård bidrog på så sätt med 13 970 kronor till Karlskoga församlings stödfond. Det hjälper oss att göra stor skillnad för fler församlingsbor än du kanske tror.

Ett stort och varmt tack!

Julmarknad

Träffpunkt söder

Måndagar 10-12 ”Gofika” (varje vecka) Vi fikar, umgås och minns.

Onsdagar 10:00 ”Sittgympa” (varje vecka) Onsdagar 13:30 ”Sångstund med kyrkan” (23/10 och 13/11)

Kulturrundan 9/10 6/11 4/12

14:30 14:30 14:30

Titti Hansson Östra PRO´s kör Ronny Israelsson

alla måndagar 18:15

söndag 1 dec. kl 10-13

Samtalsgrupp i Karlskoga kyrka

på 39:ans Café Kungsvägen 39

Kransar, stickat, matbröd, kakor, godis mm.

Alla intäkter går oavkortat till Svenska kyrkans internationella arbete och julkampanjen ”för alla flickors rätt till ett värdigt liv”

Anmälan till konfa senast 13 okt

Vill du också bli konfirmand i år så finns fortfarande möjlighet att bli en del av månadsgruppen som träffas en söndag i månaden kl. 10-16 i Österledskyrkan.

Anmälan via församlingens hemsida. svenskakyrkan.se/karlskoga/manadsgrupp Konfirmandsamordnare Karolina S.R vid frågor 070-660 12 51.

Fritidsbanken

Öppen barnverksamhet mån, tors 8-11

Aktiviteter för äldre i Söderkyrkan

Liv & Existens

Extra öppet under höstlovet v. 44 mån 28/10 och fre 1/11 öppet kl. 15-17 samt ord. öppettider tis, ons, tors 16-19.

Anhörig & äldredag och Kyrkan bjuder på fikat..

2 oktober 14:30-17:00 i Nya Folkets Hus Mässan inleds kl: 13.00 i teatersalongen med föreläsning av Erik Hellmén på temat kost för äldre och Anna Skult om Framtidsfullmakt.

Anhörigas livssituation uppmärksammas årligen vecka 40, Karlskoga församling och Fritidsbanken kommer att vara representerad som utställare samt bjuda mässbesökarna på fika.

Varmt välkommen!

Beställ skötsel av gravplatsen från kyrkogårdsförvaltningen Det finns tre olika avtalsformer: 1.

2.

3.

Löpande avtal, faktura skickas årsvis tills uppsägning sker.

Treårsavtal, fast skötselavtal, faktureras i förskott till ett fast pris enligt innevarande års taxa.

Avräkningsavtal, längre skötselavtal, dock längst till gravrättstidens utgång, faktureras i förskott.

Övriga tjänster: Grusning av grav Grusning av grav Jordbyte i planteringslåda Nedgrävning av kundens emperilåda Tändning av ljus Blomsterbukett efter årstid Ljung/krukväxter, 2 st Silvergransbukett Övriga arbeten. montering, tvättning m.m.

199 kr (halvplats) 284 kr (helplats) 185 kr 231 kr 93 kr (till visst datum/tillfälle) 185 kr (till visst datum/tillfälle) 185 kr (till visst datum/tillfälle) 105 kr (till allhelgonahelgen) 315 kr/tim

Välkommen att kontakta kyrkogårdsförvaltningen för mer information och priser Telefon: 0586-688 14 Ordninarie öppettider: Vardagar 9-15 (lunch 12-13) Besöksadress: Kungsvägen 39 E-post: karlskoga.kyrkogard@svenskakyrkan.se

Alla Helgon sD Lördag den ag 2 novembe r Även i

år kommer vi att finna våra kyrko s ute på pla gårdsbesö ts för att ta kare på Alla Välkomme emot Helgons D n till oss fö ag. r att prata ta en kopp , få informatio kaffe. n eller bara Gamla kyrk ogården, S kogskyrko och Karlsd gå als kyrkog ård komme rden, Östra kyrkogård personal m r en att vara be ellan kl. 14:0 mannade m 0-18:00 fö och peppa ed r att bjuda rkaka. Här på kaffe, fe finns också tion om gra sti möjlighet a var, gravsk tt få inform s ötsel eller speciell gra aom man ka v. nske söker en

SORGENS FÄRGER Jag står intill pappas sjukhussäng och tittar på honom.

Han är mager och färglös och cancern har tagit över hela hans kropp. Han kommer att dö vilken dag som helst.

Det är som om allt syre i rummet är borta och ändå andas vi.

Konturer och färger är på något märkligt vis bleka och allt fokus ligger på det som snart kommer att ske, döden.

Den kommer en sval fredag mellan parkeringspåfyllnad och barnomsorg.

På tio minuter är allt över och så plötsligt förändras allt för min mor, bror och jag och tillvaron ändrar riktning ytterligare en gång.

Från sjukhuset och cancervårdens omhändertagande omsorg till ett avslut.

Och sorgen byter färg och styrka. På tio minuter förändras allt igen. Det kommer ett samtal från SOS en annandag jul.

En familj har drabbats av det hemskaste av hemska och jag hastar iväg i bilen mot en för mig okänd familj och deras situation. Jag kliver in i ett hem fullt av polis, gråtande föräldrar och ett dött tonårsbarn. Från en dag till en annan har deras vardag förändrats totalt och inget kommer någonsin att bli sig likt.

Från och med nu har allt kring dem fått ett före och ett efter.

Jag vet för jag har varit där och jag har varit med om det förut. Deras sorg är omätbar och styrkan på gränsen till outhärdlig. Den sliter och river och kväver och detta samtidigt som den lägger sig som en tung blöt massa som förlamar och lamslår. I detta kliver jag in och kan ingenting göra än att vara i kaoset tillsammans med de vars liv slagits i spillror. Ingen går genom livet utan att någon gång känna sorg. Det enda vi kan säga säkert är att någon som finns i våra liv kommer att dö och vi kommer att

beröras djupt. För de flesta är sorgen hanterbar. Vi har ett nätverk av människor som stöttar och finns där när vi drabbas. Men för de som vars sorg saknar mottagare finns vi i kyrkan. Vi kan lyssna, vi kan stå där tillsammans när det sliter och river som värst och vi kan vara den som bekräftar att just så här hemskt, smärtsamt och outhärdligt är det i den här stunden.

Vi brukar säga att sorgen är randig.

Man orkar inta vara i den smärtsamma sorgen hela tiden. Plötsligt när man minst anar det så kastar sig gråt och smärta över en och man är försvarslös.

Men ibland måste man få göra det där vardagliga som att ta en promenad, gå på bio eller byta gardiner igen även om de var bytta nyligen. ”Gråt du, så sätter jag på en kopp kaffe”.

Ann Bjerknes/ Sjukhusdiakon

ATT LEVA VIDARE Karlskoga församling erbjuder “leva vidare grupper” där vi samtalar om hur livet kan vara efter en nära anhörigs bortgång.

De medlemmar som mist sin respektive, maka, make, sambo får inom 3-5 månader en personlig inbjudan, i form av ett handskrivet vykort, till en samtalsgrupp som vi kallar för ”Leva vidare”. Det är en samtalsgrupp där vi träffas 5-6 ggr och samtalar om hur livet kan vara efter en nära anhörigs bortgång. Är du inte medlem men ändå önskar delta så går det jättebra att höra av sig.

När en vuxen har förlorat en förälder kan det finnas ett behov ett personliga samtal med någon av våra diakoner. Kanske har man under flera år vårdat en eller båda sina föräldrar och när de inte längre finns, så kan frågan uppstå, Vem är jag nu? Då kan det vara skönt att få samtala med någon.

De som mist ett barn får oftast en naturlig kontakt med prästen som håller i begravningen och kan på så sätt fortsätta samtal hos denne eller få hjälp att få kontakt med en diakon. Barn som mist förälder eller ett syskon kan få hjälp via stiftet i Karlastad som anordnar ”sorgegrupper” för barn. Karlskoga församling har planer på att till nästa vår starta en sorgegrupp för barn som mist en förälder eller ett syskon.

I foldern ”behöver du någon att samtala med” finns kontaktuppgifter till alla diakoner och präster i församlingen som är beredda att ta emot samtal när man känner sig ensam, när allt kan kännas hopplöst, när man känner sig utlämnad, maktlös, när känsla av sorg och smärta blir för stor, när man känner sig arg, förtvivlad, ledsen eller otrygg i sin livssituation. Den finns på samtliga av församlingens informationsplatser och delas också ut av präst till anhörig under samtalet inför begravning.

Foldern innehåller också kontaktuppgifter till jourhavande präst, både svenskoch finsktalande

Nuntius KARLSKOGA FÖRSAMLINGSTIDNING

SID 14 1 oktober - 30 november

n e e w o ll a H , n e lg e h a Allhelgon ? s o t r e u M s lo e d ia D eller Alla Helgons dag och Alla själars dag är på god väg att bli en av våra allra största högtider.

Tusentals och åter tusentals människor beger sig under lördagen till olika kyrkogårdar och minneslundar för att tända ett eller flera ljus vid en grav eller en minneslund. Kransar, blommor och ibland ett mjukisdjur eller något annat som påminner om den avlidne kan man många gånger se smycka de olika gravplatserna runt om i landet.

Minnesgudstjänster hålls i åtskilliga kapell och kyrkor och vi påminns om de människor vi bär i våra hjärtan; om livet, dess skörhet och om att det långt bortom vår fattningsförmåga, finns ett löfte om att denna jordevandring inte är slutet, för vi människor har ett löfte om uppståndelsen genom Jesus Kristus.

TEMA: Alla själars dag av Daniel Pereyra 1/4

Vid ungefär samma tidpunkt på året, närmare bestämt den 31 oktober, firas det i vissa delar av världen, främst i USA en annan, men på något sätt liknande helg. Nämligen Halloween.

Genom filmer och litteratur har vi på ett eller flera sätt garanterat kommit i kontakt med denna helg. Genom att världen på många sätt blivit mindre eftersom vi har alltmer tillgång till varandra genom internet, resor osv har avståndet till andra människors traditioner krympt Även i Sverige ser vi varje höst hur affärer säljer artiklar som är kopplade till Halloween. Pumpor, utklädningskläder, läskiga masker och smink är bara ett fåtal av de produkter vi erbjuds att köpa.

I en annan del av världen, närmare bestämt Mexico och stora delar av Latinamerika kan man från den 31 oktober till den 2 november också se människor utklädda. Inte till häxor och monster, utan med rikt dekorerade dräkter och masker som föreställer en utsmyckad dödskalle.

Det är en stor familjehelg där man besöker gravarna av sina nära och kära, man har altaren med foton på de avlidna och man lägger fram mat och godsaker, formade till dödskallar, Calaveras och ofta bjuds det på dryck av olika slag.

De här dagarna i slutet på oktober och början på november, med andra ord, oerhört viktiga helger för miljontals människor världen över.

Frågan som många ställer sig och som kanske ligger lite till grund för denna artikel, har att göra med vad de här helgerna har för betydelse för oss kristna?

Gång efter annan kan man tyvärr höra människor ondgöra sig över andras traditioner och avfärdar de som antingen ett amerikanskt påhitt eller som något som är fullständigt okristet.

I sammanhanget är det därför på sin plats att konstatera att de flesta av våra kyrkliga traditioner givetvis ÄR kristna, men att de ändå genom ett par årtusenden av kristendom ändå kommit att influeras av lokala traditioner och tro.

Det finns nog få personer som med bestämdhet kan påstå att alla julens ritualer och traditioner kan relateras till bibeln. Påsken likaså och hur kristet är egentligen Midsommar?

Nog om det. Att diskutera de sakerna har absolut sin plats och jag diskuterar det gärna men i ett annat forum. Jag tänker att kunskap om olika saker är viktigt och därför vill jag bara peka på vissa gemensamma beröringspunkter i de här stora helgerna som betyder så mycket för så många.

TEMA: Alla själars dag av Daniel Pereyra 2/4

I det som följer väljer jag därför att försöka se till det som förenar, inte skiljer. Åsikter om vad som är ”bäst” form för firande kommer jag inte att delge.

Allhelgonahelgen är egentligen två högtider ”i en.”

På lördagen, då vi ofta samlas för att minnas våra nära och kära, heter Alla Helgons dag. I själva verket är det en dag då vi minns de människor som kyrkan förklarat som helgon. Deras liv och leverne fungerar som ett fint exempel för oss och deras gärningar blir för alltid ihågkomna då det är just genom deras gärningar och böner som åtskilliga människor, hämtar kraft, inspiration, vägledning och tröst.

Helgonen är våra förebilder och har olika betydelser för de kristna mycket beroende på vilken kristen inriktning eller kyrka man tillhör.

På söndagen firas Alla själars dag. Det är en egen helg men den infaller alltid dagen efter Alla Helgons dag. Under den helgen minns vi och vi hedrar våra nära och kära.

Här är det viktigt att poängtera att det är lämpligt att de här två helgerna sammanfaller så tätt. Att kyrkan förklarat vissa människor som helgon, betyder faktiskt inte att andra människor inte är det. Bara det att vi inte vet det. Som man säger: endast Gud har full koll…

De här helgerna har en väldigt lång historia och redan i den tidiga kristna kyrkan började man fira helgon och martyrer (människor som dött för sin kristna tro) Sammantaget blir Allhelgonahelgen en stor helg för de kristna där familjebanden faktiskt står i fokus då vi minns våra närstående, vänner och familjemedlemmar. Ljuständning och blommor har en framträdande plats i firandet och åminnelsen då ljuset är det som påminner oss om Kristi ljus som förlåter våra synder och låter oss vandra på förlåtelsens väg, till vår tröst och till vår salighet.

Nuntius KARLSKOGA FÖRSAMLINGSTIDNING

SID 16 1 oktober - 30 november

”Bus eller godis” är en lek där barnen knackar dörr för att få godis, men om de inte får det så kan den ”snåle” utsättas för ett litet spratt.

Halloween har ett annat ursprung. Man brukar säga att helgen har sitt ursprung i den keltiska traditionen och tron där den keltiska skördefesten Samhain firades. I den firades sommarens slut och därigenom det keltiska nyåret.

Helgen utgjorde en stark grund för kelterna och när kristendomen bredde ut sig insåg kyrkan att det fanns en stark folklig förankring för Samhain. Efter att försökt förbjuda den insåg man att assimilera den i den kristna tron var en annan väg att gå och en assimilering med den kristna högtiden alla helgons dag och alla själars dag var därför lämplig Kelterna ansåg nämligen att just dagen för själva firande, dvs 31 oktober, är den dag då linjen mellan de levande och de döda var som tunnast.

Halloween började mer och mer liknas vid en kristen högtid och när irländska immigranter kom till USA i slutet på förrförra seklet fördes traditionen vidare och utvecklades till den högtid vi känner idag.

Men detta är faktiskt inte helt oproblematiskt. Många av de uttryck som finns i firandet av Halloween, har väckt och väcker anstöt hos många kristna grupper runt om i världen.

En viktig del av firandet går ut på att klä ut sig i olika former. Framförallt barn i

TEMA: Alla själars dag av Daniel Pereyra 3/4

USA men även här i Sverige, går utklädda till häxor, monster, superhjältar och massa annat och knackar på hos folk med de berömda orden ”trick or treat?” eller som man säger i Sverige ”Bus eller godis?”

Givetvis är detta en lek där barnen får antingen godis eller om de inte får det så utsätts den ”snåle” för ett litet spratt.

Vuxna brukar däremot ha fester av olika slag med diverse skräckteman. Mörker, skräckfilmer och annat brukar stå i fokus och häri ligger väl kritiken mot Halloween.

Kritiker menar att detta är ett sätt att bejaka det mörka, det onda, ockulta och där onda krafter kan på många sätt vara verksamma.

Av vördnaden, respekten och åminnelsen av de döda finns inget kvar menar man.

I Latinamerika och i synnerhet Mexico kan man finna vissa gemensamma beröringspunkter med halloween. Man klär ut sig, man käkar godis, man dricker och man festar till de dödas minne och till deras ära. Precis som kelterna anser man att skiljelinjen mellan de dödas tillvaro och de levandes, är väldigt tunn.

Ursprunget till Dia de los Muertos (De

dödas dag) är förkristen. Delar av firandet har sitt ursprung hos Aztekerna, men har med åren assimilerats in i Latinamerikanernas kristna tro och man har sitt firande i samband med de kristna helgedomarna som faktiskt kyrkor och gravar är.

Att säga att Dia de los Muertos är ett Mexikanskt eller ett Latinohalloween är att vara historielös. Precis som att säga att Allhelgonahelgen är en svensk högtid eller att Halloween är ett amerikanskt påfund.

Den katolska kyrkan i Latinamerika är en viktig del av firandet för människorna även om de inte officiellt godkänner vissa uttrycksformer, däribland vördnaden av ”Helgonet Santa Muerte” ”Heliga Döden”, ett helgon som med tiden kommit att vördas som skyddshelgon för människor i utsatta livssituationer såsom poliser, taxichaffisar, militärer, fängelsefångar, prostituerade och och på senare tid även för HBTQ personer.

Kulten av Santa Muerte är kontroversiell av många andra anledningar och det finns mer att säga om det men jag nämnde henne därför att kulten av henne är väldigt stor och att kyrkan inte sanktionerar den. Just därför att det blivit en kult av ett väsen som inte är eller har varit en människa.

Gemensamt med alla traditioner finns likväl en gemensam beröringspunkt: Det är Åminnelsen och vördnaden för de som gått före oss.

För våra nära och kära och vårt hopp om att vi människor kommer att få en uppståndelse. Som kristna är det viktigt att ha detta i åtanke när vi går till kyrkor, gravar och minneslundar under de här dagarna.

Oavsett hur vi väljer att fira, beroende på vilken tradition vi har, är det just det hoppet som är bärande. Det handlar inte om vem som firar mest kristet, utan att i tacksamhet och vördnad för människor som banat väg för oss, glädjas och uppskatta den kärleksfulla nåd som syndernas förlåtelse har gett oss.

Och här kan jag uttrycka en personlig åsikt, lite i strid med de jag nämnde tidigare om personliga åsikter: I sammanhanget är det viktigt att rannsaka sig själv om varför man gör på ett eller annat sätt. Att klä ut sig till monster, häxa eller skelett kan väl kanske kännas lite ballt, vad vet jag. Men om man gör det och samtidigt inte har fokus på det man egentligen säger att man gör, ja då kanske man inte firar och minns våra nära och kära, man firar nåt annat, som en grej i allmänhet.

TEMA: Alla själars dag av Daniel Pereyra 4/4

Lite grann är det som att fira Jul för all god mat, presenter och en lite längre ledighet, utan att begrunda det oerhörda att Gud föddes till människa för vår skull…

När vi samlas i kyrkan under allhelgonahelgen skall vi minnas st Johannes ord där han beskriver tillståndet i paradiset med de ord som kommer att bära oss genom våra olikheter, traditioner och eventuella fördomar, eftersom detta gäller hela mänskligheten: ”Och han skall torka bort varje tår från deras ögon, döden skall inte finnas mer, inte heller skall sorg eller skrik eller smärta finnas mer, ty de förra tingen har försvunnit.”

Uppenbarelseboken 21:3-4 Daniel Pereyra / präst

Nuntius KARLSKOGA FÖRSAMLINGSTIDNING

SID 18 1 oktober - 30 november

En älskad skapelse är hotad - Ett biskopsbrev om klimatet Sedan den första versionen av Ett biskopsbrev om klimatet publicerades 2014 har ett globalt klimatavtal slutits – Parisavtalet. Avtalet skapade hopp och ledde till kraftsamling. Fyra år senare ser vi ökade insatser parallellt med att inflytelserika ledare som i USA och Brasilien vill förhindra kraftfulla klimatåtgärder. Kartan har helt enkelt ritats om.

Genom en nylansering av brevet vill vi som biskopar återaktualisera frågan och betona allvaret i den situation mänskligheten befinner sig i – vi befinner oss i ett nödläge.

Kyrkan har sedan flera decennier engagerat sig i klimatfrågor, miljö- och rättvisefrågor. Det allra första biskopsbrevet om miljön gav biskoparna ut 1989. Det är grundläggande i kristen tro, i bibelns texter och berättelser och i traditionen, att allt skapat, jord och människor är heliga och bör behandlas med omsorg och varsamhet. Människan har ett unikt värde och en unik uppgift att skydda och ansvara, förvalta jorden och de resurser vi fått.

Idag befinner vi oss mellan hot och hopp. Vi ser tydliga tecken på att klimatförändringar pågår och utgör en utmaning av bokstavligen globala mått. Mänsklighetens handlingskraft står ännu inte i proportion till den enorma utmaningen. Både vår längtan och vår vrede behöver väckas; längtan efter en hållbar framtid och vreden över att en älskad skapelse är hotad. Vi behöver nå fram till hopp som frigör handlingskraft.

Läs mer om Svenska kyrkan och klimatet på svenskakyrkan.se/biskoparnas-brev-om-klimatet

Dan Collin fastighets/ kyrkogårdschef

Pernilla Rosin Kyrkoherde/ kontraksprost

Klimat & miljöfrågor är idag en självklar del i arbetsplanering, budgetarbete och beslut om nya investeringar. Vi konverterar successivt över från fossila bränslen till miljövänligare alternativ och byter till effektivare återvinningssystem där det ännu inte är möjligt att konvertera helt.

Vi arbetar med ekologisk utveckling såväl som ekonomisk, social och andlig/existentiell hållbar utveckling. Det är också ett tydligt uppdrag från kyrkostyrelsen som vi har att förhålla oss till.

Kerstin Hjersing/ övermästare i R66 Maria Nilsdotter, Pernilla Rosin/ kyrkoherde, Eva Gelang/ diakon

Odd Fellows Rebecka orden i Karlskoga skänker 6000 kr till Stödfonden.

6000 kr har skänks till Karlskoga församlings stödfond av RL8 Primula Veris. Gåvan är insamlade medel under ett Rebecka läger som arrangerades av Rebecka logen i Karlskoga, R66 Maria Nilsdotter och som gästandes av loger från Örebro och Arboga.

Rebeckalogen är benämningen på den kvinnliga delen av Odd Fellow som bygger på en idé om att vi med vänlig omtanke och kärlek alltid ska behandla varandra som medmänniskor. Odd Fellow bedriver en stor humanitär verksamhet i form av olika bistånds- och välgörenhetsprojekt. De stödjer också både enskilda och lokala projekt som i det här fallet Karlskoga församlings stödfond.

Karlskoga församlings stödfonds medel hjälper behövande mitt ibland oss här i Karlskoga. Det är kanske inte alltid lika tydligt, ändå drabbas så många på olika sätt, gamla som unga. Alla har inte samma möjligheter, därför är det viktigt att vi bryr oss om varandra. Genom Karlskoga församlings stödfond finns möjlighet att hjälpa en medmänniska i din närhet.

Utdelning av inkomna medel sker två gånger per år. Ansökan för sommar- och julutdelning ska vara inlämnad senast 15/5 respektive 30/11 2019. Ansökningsblankett finns i församlingens reception och på församlingsexpeditionen Kungsvägen 39.

Kontakta Karlskoga församling vid önskan om ett kondoleans- eller gåvobrev. Inbetalningen sker antingen kontant på församlingsexpeditionen alternativt via bankgiro 5938-0766. Swishnummer 123 458 05 69.

Din gåva får betydelse!

Styrelsen för Karlskoga församlings stödfond

Första hjälpen vid sorg Konkreta tips som gör det lättare att finnas där för någon som sörjer.

Ta ansvar för kontakten Viktigast av allt är kanske att vi inte lägger ansvaret för kontakten på den sörjande.

Ta initiativ Föreslå en helt vardaglig aktivitet. Många som sörjer längtar efter en paus i sorgen och lite vanligt liv.

Ha tålamod Sorg har inget bäst-före-datum och det finns ingen normalt eller onormalt lång tid som det tar att sörja. Vissa saker behöver helt enkelt berättas om och om igen, så låt din medmänniska älta det som har hänt, det kan vara en viktig del i att förstå och bearbeta sorgen.

Uppmärksamma årsdagen Årsdagar är alltid jobbiga. Som medmänniskor kan vi göra skillnad. Det viktiga är att den sörjande inte lämnas ensam i sin sorg.

Fortsätt att minnas Var inte rädd för att prata om personen som dött, titta på fotografier och dela minnen med varandra. Det kan vara extra viktigt att tänka på när det kommer till barn som förlorat någon.

Visa närvaro Det är viktigt att vi tydligt visar att vi finns där så att den sörjande inte känner sig isolerad, utanför eller ignorerad.

Ge utrymme Vi måste komma ihåg att låta den sörjandes känslor, oavsett vilka de är, vara de som gäller.

Våra tankar och berättelser är såklart också viktiga – men inte viktigast.

Bryt tystnaden Det viktiga är inte vad vi säger utan att vi bryter tystnaden. Och ibland är ett sms en bättre lösning än ett telefonsamtal eftersom det kan vara lättare att både skicka och svara på.

Hjälp till i vardagen Det finns många praktiska saker vi kan göra för den sörjande och som ibland betyder mer än ord. Vi kan helt enkelt omvandla vår medkänsla till konkreta handlingar.

Kom ihåg sorgen När omvärlden går vidare är det lätt att tro att sorgen gått över. Sorg kan inte botas, men genom att dela den kan den göras mer uthärdlig.

Besök en minnesplats Finns det någon speciell plats som är förknippad med den som dött? Vi kan följa med den sörjande dit för att minnas tillsammans.