Pertti Rajala
Finlands historia lättläst
Innehåll Finland har en lång historia
Finlands forntid Jakt och fiske Handel Krig Arbete och faror Överguden Ukko Tidens gång
8 9 10 10 12 12 13
Finland under Sveriges herravälde 14 Korstågen Viborgska smällen Åbo blir Finlands centrum Gustav Vasa Mikael Agricola De fyra stånden Klubbekriget Kyrka och vidskepelse Det första universitetet grundas Svält och sjukdomar Export av tjära Pengar Stora ofreden Lilla ofreden Bröd, gröt och potatis Tidens gång
14 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 27 28 30
Finland under Rysslands herravälde 32 Finland hör till Ryssland Helsingfors blir huvudstad Folkskolan Elias Lönnrot Johan Ludvig Runeberg Juhana Vilhelm Snellman Aleksis Kivi År av förtryck Storstrejken Livet på landsbygden Från landsbygd till stad Självständighetsviljan växer Eino Leino Röda och vita Jägare till Tyskland Tidens gång
Det självständiga Finland Inbördeskrig En självständig republik Förbudslagen Det glada 1920-talet Kristiden och Lappo-rörelsen Framgång för de finländska idrottarna Välfärden ökar Andra finländska framgångar Bryter kriget ut? Krigshotet Vinterkriget börjar Stämningarna under vinterkriget Hårda fredsvillkor Striderna vid Kollaa Mellankrigstiden
32 33 35 36 38 40 41 42 43 43 44 45 46 47 47 48
50 51 54 55 56 58 60 62 63 64 65 66 67 68 70 71
Fortsättningskriget 72 Den sovjetiska storoffensiven 74 Fortsättningskriget tar slut 76 77 Kriget i Lappland Vardagen under krigstiden 79 Åter till freden 82 Juho Kusti Paasikivi som president 85 86 Schlagerns popularitet växer Olympiska spelen i Helsingfors 87 88 Urho Kekkonen som president Rock’n’roll, Okänd soldat och minikjolen 90 Framgångarna inom idrotten fortsätter 92 93 Mot välfärd Koivisto och Ahtisaari som presidenter 94 Finland blir medlem i Europeiska unionen 96 Framgångar i nya idrottsgrenar 98 Kulturen lever 100 Tarja Halonen som president 103 En gemensam värld 107 108 Svenskfinland Det är en lycka att vara finländare! 110 Tidens gång 112
Finlands presidenter Kaarlo Juho Ståhlberg Lauri Kristian Relander Pehr Evind Svinhufvud Kyösti Kallio Risto Heikki Ryti Carl Gustaf Emil Mannerheim Juho Kusti Paasikivi Urho Kaleva Kekkonen Mauno Henrik Koivisto Martti Oiva Kalevi Ahtisaari Tarja Kaarina Halonen Sauli Väinämö Niinistö Presidentens uppgifter
115 115 116 116 117 117 118 118 119 119 120 120 121
FINLANDS HISTORIA 14
Finland under Sveriges herravälde Finländarna levde mellan två stora riken, Sverige och Ryssland.
Korstågen Kristendomen hade kommit till Sverige och svenskarna hade blivit kristna. De ville att andra folk också skulle bli kristna. På samma gång kunde de erövra mera land. Därför anföll svenskarna Finland. Anfallen kallas korståg
Det första korståget år 1155 leddes av Erik Jedvardsson och biskop Henrik. Svenskarna gjorde Finland till en del av det svenska riket och kristendomen blev finländarnas nya religion.
Biskop Henrik blev ledare för kyrkan i Finland. Han reste flitigt runt i landet och försökte få folk att bli kristna. Finländarna ville inte bli kristna för då måste de betala skatt till kyrkan. Många tyckte att de gamla gudarna var bättre än kristendomens Gud.
En miniatyrmodell av Åbo slott. Svenskarna byggde Åbo slott under slutet av 1150-talet. I slottet fanns det soldater och därifrån styrde man Finland.
Finland under Sveriges herravälde 15
Biskop Henrik och Lalli En gammal sägen berättar att biskop Henrik en gång besökte bonden Lallis hus. När de for därifrån tog biskop Henriks män mycket mat med sig. Lalli blev arg och for iväg efter biskopen. Lalli hann ifatt honom på Kjulo träsk och dödade biskopen med en yxa. Men Lalli skulle få sitt straff. När han provade biskopens mössa fastnade den och slet sönder huden på Lallis huvud. Folk har berättat historien om Lalli och biskop Henrik för nästa och nästa generation. På det sättet har den levt vidare.
Biskop Henrik döper finländare. En målning av R. W. Ekman.
FINLANDS HISTORIA 38
Johan Ludvig Runeberg Runeberg föddes den 5 februari år 1804 och dog den 6 maj år 1877. Under största delen av sitt liv bodde Runeberg i Borgå. Runeberg skrev texten till vår nationalsång Vårt land och till Björneborgarnas marsch, arméns honnörsmarsch.
När Runeberg var ung bodde han på landsbygden i Saarijärvi och Ruovesi. Runeberg lärde känna vanligt folk och blev inspirerad att skriva om deras liv. Dikten Högt bland Saarijärvis moar och diktsamlingen Fänrik Ståls sägner skrev Runeberg efter sina upplevelser bland vanligt folk. Runeberg brukar kallas Finlands nationalskald.
Vårt land Runeberg skrev texten till vår nationalsång Vårt land. Den börjar så här:
Vårt land, vårt land, vårt fosterland ljud högt o dyra ord! Ej lyfts en höjd mot himlens rand, ej sänks en dal, ej sköljs en strand, mer älskad än vår bygd i nord, än våra fäders jord. J. L. Runeberg (till vänster) och Zacharias Topelius (till höger).
Finland under Rysslands herravälde 39 Fänrik Ståls sägner Fänrik Ståls sägner är en diktsamling av vår nationalskald Johan Ludvig Runeberg. Dikterna berättar om 1808-09 års krig. Den första dikten i samlingen heter Vårt land, som sen blev vår nationalsång. Runeberg hyllade officerare som hade funnits på riktigt, och påhittade landsbor som hjältemodigt försvarade fosterlandet. Han skrev dikter om 22 historiska personer. Bland dem finns överbefälhavare Klingspor och generalerna von Döbeln och Sandels.
Dikten Sven Dufva berättar också om general Sandels som så här vackert hedrar Dufvas död:
Och Sandels böjde då sig ned och såg den fallne an, Det var ej någon obekant, det var en välkänd man; Men under hjärtat, där han låg, var gräset färgat rött, Hans bröst var träffat av ett skott, han hade ren förblött. ”Den kulan visste hur den tog, det måste erkänt bli”, Så talte generalen blott, ”den visste mer än vi; Den lät hans panna bli i fred, ty den var klen och arm, Och höll sig till vad bättre var, hans ädla, tappra barm.”
Dikten Sven Dufva handlar om en soldat med dåligt huvud. När soldaterna övade kunde inte Dufva lära sig som de andra utan gjorde oftast tvärtom. När de fick order att svänga vänster om gjorde Dufva höger om. Sven lyckas stoppa ett anfall där fienden är övermäktig. Man tror det hände vid Virta bro. Sven Dufva var enkel, men modig. Han dog som en hjälte.
Fänrik Ståls sägner. Den övre ett finskt tryck från 1945, den nedre från 1925.
FINLANDS HISTORIA
Tidens gång
48
Finland under Rysslands herravälde
Kalevala gavs ut år 1835. Alexander I var Rysslands regent åren 1801-1825. 1830
1820
1808-1809 års krig. Efter kriget hölls en lantdag i Borgå.
1800
1810
Helsingfors blev Finlands huvudstad år 1812.
Branden i Åbo år 1827.
1840
Finland under Rysslands herravälde Storstrejken år 1905.
Ofärdsåren började år 1892.
1880
Finland fick sin första myntenhet år 1863.
1860
1850
1870
Järnvägen mellan Helsingfors och Tavastehus blev klar år 1862. Uno Cygnaeus grundade den finländska folkskolan på 1860-talet.
49 1900
1890
De första jägarna for till Tyskland år 1915.
FINLANDS HISTORIA 98
Framgångar i nya idrottsgrenar Under de senaste årtiondena har finländare varit framgångsrika i nya idrottsgrenar. Esko Rechardt tog guld i segling i OS i Moskva år 1980. Han var första finländare att vinna en olympisk guldmedalj i segling. Tomi Poikolainen tog guld i bågskytte. I rodd vann Pertti Karppinen olympiskt guld i singelsculler i tre olympiska spel efter varandra åren 1976, 1980 och 1984.
Tero Pitkämäki blev världsmästare i Osaka i Japan år 2007.
I de olympiska spelen i Seoul år 1988 lyckades spjutkastaren Tapio Korjus vinna guld med sitt sista kast. Spjutkastaren Tero Pitkämäki vann VM-guld år 2007.
Backhopparen Matti Nykänen är den mest framgångsrika i sin gren genom tiderna. Under sin karriär på 1980-talet tog han fem olympiska medaljer, av dem var fyra guldmedaljer. Matti Nykänen vann världsmästerskapet i backhoppning sex gånger. Han vann också många andra tävlingar. Nykänen har synts i media också efter att backhoppningskarriären tog slut. Tidningarna har berättat om hans kärleksförhållanden och hans karriär som sångare.
Marjo Matikainen hade framgångar i OS i Calgary år 1988.
Formel 1-förarna Mika Häkkinen och Keke Rosberg (till höger).
Det självständiga Finland 99 Finländare har också haft stora skidframgångar. Marjo Matikainen, Marja-Liisa Kirvesniemi och Mika Myllylä vann många medaljer i olympiska spel och världsmästerskap på 1980- och 1990-talet.
Matti Nykänen är världens mest framgångsrika backhoppare.
Keke Rosberg gjorde sig ett namn inom motorsporten när han år 1982 blev världsmästare i Formel 1. Men den allra största finländaren inom Formel 1 är nog Mika Häkkinen. Han blev världsmästare två år efter varandra, år 1998 och år 1999. Kimi Räikkönen blev världsmästare i Formel 1 år 2007. Också inom rallysporten har Finland flera världsmästare. Tommi Mäkinen blev världsmästare i rally fem gånger på 1990-talet.
År 1995 blev Finland äntligen världsmästare i ishockey. År 2011 blev Finland för andra gången världsmästare i ishockey. Allt fler ishockeyspelare spelar numera proffsishockey i Nordamerika och i Ryssland.
Janne Lahtela är en av våra mest framgångsrika freestyle- och puckelpiståkare. Han vann guld i vinter-OS år 2002. Leo-Pekka Tähti vann guld i de paralympiska spelen i London år 2012.
FINLANDS HISTORIA 108
Svenskfinland Man vet med säkerhet att det fanns svenskspråkig befolkning i Finland redan för 1000 år sedan. Antagligen har det bott svenskspråkiga längs med kusterna ännu längre, ända sedan forntiden.
Idag bor det nästan 300 000 finlandssvenskar i Finland. De flesta bor längs kusten i Nyland, i Österbotten och i Åboland. Många finlandssvenskar talar både svenska och finska. Åland är ett enspråkigt svenskt landskap där det bor ca 25 000 personer.
Då man jämför finlandssvenskan med svenskan i Sverige (rikssvenskan) märker man att skriftspråket är lika. Däremot är talspråket olika. Också inom finlandssvenskan finns det variationer i talspråket. Dessutom finns det många olika dialekter. Enligt grundlagen är finskan och svenskan Finlands nationalspråk. Det betyder att en person har rätt att använda sitt eget språk inför domstol och andra myndigheter. I Finland finns det service på svenska, till exempel barndagvård, utbildning, kyrka, värnplikt, tidningar, TV och radio. Svenska folkpartiet är det enda enspråkigt svenska partiet.
De områden där den svenskspråkiga befolkningen bor kallas Svenskfinland.
Det finns många berömda finländare som är finlandssvenskar, till exempel Topelius, Runeberg och Tove Jansson. Inom idrotten har till exempel rallyföraren Marcus Grönholm och spjutkastaren Mikaela Ingberg varit framgångsrika.
Det självständiga Finland 109 Finlandssvenska traditioner Den 6 november firas Svenska dagen. Då brukar man sjunga Modersmålets sång. I december firas Lucia och då väljs en lucia för hela Svenskfinland. Stafettkarnevalen i maj är en stor händelse för många finlandssvenska skolor.
Många finlandssvenska föreningar har sina egna fester och möten, till exempel inom idrott, kultur och friluftsliv.
Luciadagen firas den 13 december.
Finlandssvenskarna har en egen flagga som är röd och gul.
På stafettkarnevalen tävlar de finlandssvenska skoleleverna.
FINLANDS HISTORIA 120
Tarja Kaarina Halonen President åren 2000–2012
Sauli Väinämö Niinistö President åren 2012–
Halonen var Finlands första kvinnliga president. Under hennes tid fick vi en ny grundlag där den högsta verkställande makten flyttades från presidenten till regeringen. Regeringsmakten utövas av presidenten och regeringen. Tarja Halonen ansåg det viktigt att Finland också i framtiden förblir en välfärdsstat.
Niinistö valdes år 2012 till republiken Finlands tolfte president. Han tog genast upp problemet med utslagningen bland de unga.
Finlands presidenter 121
Presidentens uppgifter Enligt den nuvarande grundlagen väljs presidenten genom direkta folkval. För att få ställa upp i ett presidentval måste man vara född i Finland och ha rösträtt. Republikens president väljs för sex år i taget. Samma person kan väljas för högst två perioder efter varandra. Den kandidat som får över hälften av rösterna i valet blir president. Om ingen av kandidaterna får mer än hälften av rösterna i den första omgången, ordnas en andra valomgång. I den andra omgången deltar bara de två kandidater som fick flest röster i den första omgången. Den som får flest röster i den andra valomgången blir vald till president.
När presidenten inleder sitt arbete avger han eller hon följande högtidliga löfte inför riksdagen: Jag, som av Finlands folk har valts till president i republiken Finland, försäkrar att jag i utövningen av presidentämbetet redligt och troget skall följa republikens konstitution och lagar samt efter bästa förmåga främja det finska folkets välfärd. Presidentens viktigaste uppgift är att leda Finlands utrikespolitik tillsammans med regeringen. De viktigaste internationella överenskommelserna måste ändå godkännas av riksdagen. I samarbetet inom EU deltar presidenten tillsammans med regeringen och statsministern.
Republikens president är överbefälhavare för försvarsmakten.
Riksdagen väljer en statsminister som presidenten formellt utnämner. På statsministerns förslag utnämner presidenten de övriga ministrarna. Dessutom stadfäster presidenten de lagar som riksdagen har godkänt.
Berättelsen om Finland börjar efter istiden när de första människorna kom till Finland. Den här boken handlar om finländarnas liv och vardag genom tiderna. Under historiens gång har Finland upplevt krig och andra svåra tider. Finland har varit en del av Sverige och Ryssland och fått kämpa för sin självständighet. Boken Finlands historia berättar om hur Finland har förändrats under tidens gång. Boken handlar också om hur livet i Finland har blivit lättare.
Välkommen med på en resa genom Finlands historia!
ISBN: 978-951-8976-73-1
www.larum.fi
L ÄRUM