Larsmo kommuntidning 2. 2019

2•2019

LARSMO LUOTO

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A • Å R G Å N G / V U O S I K E R TA 3 1

CH O L JU D R! O Å G T YT N JA T T A O U G OUL TA J Ä T Ä HYV KAA UU S HAU OTTA! VU

2

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Ledaren

L

arsmo kommuns bokslut har många år visat överskott, men resultatet för 2019 uppskattas bli negativt. De flesta kommuner budgeterar skatteinkomsterna på basen av Kommunförbundets prognoser och så gjorde vi också i Larsmo när budgeten för 2019 utarbetades. Nu har det dock visat sig att prognoserna överlag varit allt för positiva. Skatteinflödet släpar efter p.g.a. skattereformen och problem med inkomstskatteregistret, vilket påverkar alla kommuners resultat för detta år. Det finns också en viss osäkerhet beträffande skatteinflödet nästa år, varför skatteinkomsten från kommunskatten i 2020 års budget har budgeterats lägre än Kommunförbudets beräkningar.

Anslagen för vård- och omsorg ser också ut att överskridas och i dagsläget är bedömningen att Larsmo kommun visar ett underskott på ca en miljon euro för 2019. Larsmo kommuns egna verksamheter är överlag kostnadseffektiva och hålls inom de ramar

budgeten anger. Däremot kan kostnaderna för social- och hälsovården årsvis variera ganska kraftigt beroende på befolkningens behov av vård- och omsorg samt utmaningar i vårdkedjan.

För att få en bättre samord-

ning och mera kostnadseffektiv resursanvändning och uppföljning inom social- och hälsovården pågår som bäst planeringen av Österbottens välfärdsområde. Med all verksamhet inom samma organisation ska servicehelheterna

integreras så det ger mervärde för befolkningen. Med ett större befolkningsunderlag och gemensamma informationssystem är det också lättare att utveckla digitala tjänster för klienter och personal. Med mindre överlappningar och bättre processer kan också en större del av resurserna styras till vården. Målsättningen är att den nya samkommunen ska överta ansvaret för all social- och hälsovård i Österbotten från 2021 eller 2022. Kommunfullmäktige i Larsmo tar ställning till det nya grundavtalet och verkställigheten 16.12.2019.

De största investeringsbehoven i Larsmo finns fortsättningsvis inom småbarnspedagogiken p.g.a. ändrad lagstiftning och fler ansökningar om dagvårdplats samt inom undervisningen p.g.a. ökat elevantal och renoveringsbehov av fastighet.

De investeringar som planeras 2020 är motiverade för verksamheten och trivseln, men framöver blir det ännu viktigare att optimera utnyttjandegraden i kommunens fastigheter,

att beakta multifunktionalitet vid planering av nya utrymmen och att överlag investera vid optimal tidpunkt.

Larsmo kommuns lånestock beräknas i slutet av 2020 uppgå till ca 28,2 milj. euro eller 5 146 euro/invånare, vilket överskrider landets medeltal för 2019 med ca 1 000 euro/invånare. Skuldbördan bör minskas på sikt så att kommunen inte överskrider medeltalet i landet. Detta kan uppnås genom att investeringsvolymen anpassas till det belopp som kan finansieras med egna medel.

Trots utmaningar i ekonomin är utvecklingen i övrigt positiv i Larsmo. Antalet beviljade bygglov är fler än i fjol och antalet skattebetalare ökar årligen. Intresset för de nya bostadstomterna i Holm och på Vikarholmen har redan varit stort, vilket också stöder antagandet om fortsatt tillväxt.

Slutsatsen är att det går bra för Larsmo, men att skuldspiralen bör stävjas.

daan kun palvelutoiminnot integroidaan keskittämällä kaikki toiminnot samaan organisaatioon. Asiakkaille ja henkilöstölle suunnattujen digitaalisten palvelujen kehittäminen on myös helpompaa laajemman väestönpohjan ja yhteisten tietojärjestelmien ansiosta.

Suurempi osa resursseista voidaan ohjata hoivapalveluihin vähentämällä päällekkäisyyksiä ja parantamalla prosesseja. Tavoitteena on, että vastuu Pohjanmaan kaikista sosiaalija terveydenhuoltopalveluista siirtyisi uudelle kuntayhtymälle vuodesta 2021 tai 2022.

Luodon kunnanvaltuusto ottaa kantaa uuteen perussopimukseen ja sen toimeenpanoon 16.12.2019.

Luodon suurimmat investointitarpeet ovat edelleen varhaiskasvatuksen puolel-

la muuttuneen lainsäädännön ja päivähoitohakemusten lisääntyneen määrän vuoksi sekä opetuksen puolella kasvavan oppilasmäärän ja kiinteistön kunnostustarpeen vuoksi.

Vuonna 2020 käynnistettävät investoinnit ovat toiminnan ja viihtyvyyden kannalta perusteltavissa mutta vastaisuudessa on entistäkin tärkeämpää optimoida kunnan kiinteistöjen käyttöastetta, huomioida suunnittelussa uusien tilojen monitoiminnallisuutta ja ylipäänsä ajoittaa investointiajankohtaa optimaalisesti.

Arvion mukaan Luodon kunnan velkataakka on vuoden 2020 loppuun mennessä noin 28,2 milj. euroa tai 5 146 euroa/ asukas, mikä ylittää maan keskiarvon vuonna 2019 noin 1 000 eurolla/asukas. Velkataakkaa on pitkällä tähtäimellä ke-

vennettävä jotta kunta ei ylittäisi maan keskiarvoa. Tähän pääsemme sopeuttamalla investointivolyymiä tasolle jonka rahoittaminen olisi mahdollista omilla varoilla.

Luodon kehitys on taloudessa esiintyvistä haasteista huolimatta yleisesti ottaen myönteinen. Myönnettyjen rakennuslupien määrä on viime vuoteen verrattuna kasvanut ja veronmaksajien määrä kasvaa joka vuosi. Kiinnostus Holmin ja Vikarholmin uusia asuintontteja kohtaan on jo ollut suuri, mikä myös tukee oletusta, että kasvu jatkuu. Johtopäätös on, että Luodolla menee hyvin, mutta velkakierre on pysäytettävä.

Gun Kapténs Kommundirektör

Pääkirjoitus

L

uodon kunnan tilinpäätös on monena vuotena ollut ylijäämäinen, mutta vuoden 2019 tulos arviodaan olevan negatiivinen.

Monessa kunnassa talousarviossa esitetyt arviot verotuloista perustuvat Kuntaliiton ennusteisiin ja näin on myös Luodon kunnan talousarviotyössä menetelty. Nyt on kuitenkin käynyt ilmi, että ennusteet ovat olleet liian myönteisiä. Verokertymä on verouudistuksen ja tulorekisteriin liittyvien ongelmien vuoksi viivästynyt, mikä vaikuttaa kaikkien kuntien osalta tämän vuoden tulokseen. On myös olemassa tietty epävarmuus koskien ensi vuoden verokertymää, jonka vuoksi kunnallisverosta kertyvät verotulot on vuoden 2020 talousarviossa arvioitu alle Kuntaliiton laskelmien.

Näyttää myös siltä, että hoivapalveluihin varatut määrärahat ylittyvät ja tällä hetkellä arvio on, että Luodon kunnan tulos vuodelle 2019 on noin miljoona euroa alijäämäinen.

Luodon kunnan omat toiminnot ovat kokonaisuudessaan kustannustehoikkaita ja talousarvion osoittamien rajojen puitteissa. Sen sijaan sosiaali- ja terveydenhuollon kustannukset voivat vuosittain vaihdella aika voimakkaasti väestön hoitotarpeesta sekä hoitoketjuissa esiintyvistä haasteista riippuen.

Pohjanmaan hyvinvointialueen suunnittelu on parhaillaan käynnissä sosiaali- ja terveydenhuoltopalvelujen järjestämisen ja kustannustehokkaammaan resurssien käytön ja seuraannnan parantamiseksi. Lisäarvoa asukkaille luo-

Gun Kapténs Kunnanjohtaja

LARSMO KOMMUN INFORMERAR • LUODON KUNTA TIEDOTTAA • 2 / 2019 • ÅRGÅNG/VUOSIKERTA 31 ISSN 2670-0514 (tryckt/painettu)

ISSN 2670-0522 (web-version/nettiversio)

Ansvarig utgivare Gun Kaptens Vastaava julkaisija

Grafisk formgivning Oy Fristyle Ab Graafinen suunnittelu

Tryckeri Botnia Print Painotalo

E-tidning www.larsmo.fi E-lehti

3

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Budget 2018

I

nvånarantalet antas öka med ca 60 personer under år 2020, så att antalet invånare i slutet av året uppgår till ca 5 480 personer.

Befolkningsökningen beräknas ligga på i snitt + 60 personer per år fram till slutet av 2022. Arbetslöshetsgraden i Larsmo är fortsättningsvis bland de lägsta i landet. I slutet av september var arbetslöshetsgraden 2,1 procent, d.v.s.

0,4 procent lägre än föregående år.

Kommunens utvecklingsstrategi är att sträva till välmående genom livet och att erbjuda bra boende för alla åldrar i kommunen. Vi satsar på en aktiv planläggning under de kommande åren. Generalplanen över hela kommunen samt strandgeneralplanen påbörjas under år 2020. Därtill påbörjas detaljplanerna på Vikarholmen och Holm II. Delgeneralplanerna för Risö och Storgärdan, samt detaljplanen Gertruds-Laxgrundet färdigställs under året.

De totala skatteinkomsterna ökar med 6,7 procent och uppgår till 16,77 milj. euro år 2020. Kommunalskatten är oförändrad för fjärde året i rad, detta enligt en skattesats på 19,5 procent.

De beskattningsbara förvärvsinkomsterna, som är grund för debitering av kommunalskatt, beräknas öka med 5,5 procent år 2020. Kommunalskatten uppgår därmed till 15,1 miljoner euro, vilket är en ökning på 6,7 procent jämfört med 2019. En del av ökningen förklaras av det nya inkomstregistret som skattemyndigheterna tagit i bruk 2019. En del av kommunalskatten 2019 utbetalas undantagsvis, till kommunen retroaktivt under år 2020.

Kommunernas andel av samfundsskatten är 20 procent, vilket innebär att samfundsskatten som Larsmo kommun uppbär, beräknas uppgå till ca 370 000 euro/år. Fastighetsskatten för fritidsbostad höjs med 0,05 procentenheter och skatten för stadigvarande bostad höjs med 0,08 procentenhet. Den allmänna fastighetsskatten år 2020 är 1,30 procent, skatt för stadigvarande bostad är 0,50 procent, för fritidsbostad 1,20 procent samt för obebyggda bostadstomter på detaljplanerade områden 4,00 procent. Fastighetsskattebeloppet beräknas därmed uppgå till 1 250 000 euro i nästa år. Inkomsterna från fastighetsskatten beräknas fortsättningsvis öka, då antalet fastigheter som beskattas beräknas öka.

Statsandelarna beräknas uppgå till

Talousarvio 2018

14,266 milj. euro, en ökning på 8 procent jämfört med 2019. Minskningar p.g.a. statsandelsreformen upphör efter 2019 och statsandelarna ökar från 2020.

Kommunens verksamhetsintäkter uppgår i nästa år till 3,4 milj. euro (621 euro/invånare) och verksamhetskostnaderna uppgår till 32,886 milj. euro (6001 euro/invånare). Årsbidraget beräknas år 2020 uppgå till 1,830 milj. euro. Detta innebär att den interna finansieringen av nettoinvesteringarna är 37 procent. Avskrivningarna 2020 är beräknade till 1,687 milj. euro, varefter de beräknas öka till 1,841 milj. euro år 2021. Investeringsutgifterna uppgår till totalt 4,9 milj. euro netto.

För byggande av vägar och gator anslås totalt 1,269 milj. euro och för tillbyggnad av Risö förskola och skola totalt 1,53 milj. euro. Storåsens vattenreningsverk förstoras, vilket innebär en investering på 0,42 milj. euro. Vattentjänstverkets anslag för övrigt byggande av nya vattenoch avloppsledningar uppgår till 0,766 milj. euro netto.

Skuldbördan beräknas uppgå till 28,2 milj. euro i slutet av år 2020, vilket innebär ett lånesaldo på 5146 €/invånare.

Yvonne Thodin

A

sukasluku ennustetaan kasvavan noin 60 henkilöllä vuonna 2019 jolloin asukasluku olisi vuoden loppuun mennessä noin 5 480. Väestönkasvun arvioidaan olevan keskimäärin + 60 henkeä vuoden 2022 loppuun mennessä. Luodon työttömyysaste on edelleen maan alhaisimpia. Työttömyysaste oli syyskuun lopussa 2,1 prosenttia, eli 0,4 prosenttia alempi viime vuoteen verrattuna.

Kunnan kehitysstrategiana on pyrkiä läpi elämän kestävään hyvinvointiin ja tarjoamaan hyvää asumista kaiken ikäisille kuntalaisille. Panostamme tulevien vuosien aikana aktiiviseen kaavoitukseen. Kunnan yleiskaavan ja rantayleiskaavan laatiminen käynnistyy vuonna 2020. Lisäksi käynnistämme Vikarholmenin ja Holm II:n asemakaavoituksen. Risön ja Stengärdanin osayleiskaavat sekä Gertruds-Laxgrundetin asemakaava valmistuvat vuoden aikana.

Kokonaisverotulot kasvavat 6,7 prosenttia ja ovat 16,77 milj. euroa vuonna 2020. Kunnallisvero on muuttumaton neljäntenä peräkkäisenä vuotena, eli 19,5 prosentin tuloveroaste jatkuu.

Kunnallisverotuksen perustana olevat verotettavat ansiotulot kasvavat arvion mukaan 5,5 prosenttia vuonna 2020.

Kunnallisveron osuus on näin ollen 15,1 miljoonaa euroa, eli 6,7 prosentin kasvu verrattuna vuoteen 2019. Osasyy kasvuun on veroviranommaisten 2019 käyttöön ottama uusi tulorekisteri. Osa vuoden 2019 kunnallisveroista maksetaan kunnille poikkeuksellisesti takautuvasti vuoden 2020 aikana.

Kuntien osuus yhteisöverotuksesta on 20 prosenttia, eli Luodon kunnan perimä yhteisövero on arvion mukaan noin 370 000 euroa/vuosi. Vapaa-ajanasuntojen kiinteistövero nousee 0,05 prosenttia ja vakituisen asumisen vero nousee 0,08 prosenttia. Yleinen kiinteistövero on 1,30 prosenttia vuonna 2020, vakituisen asumisen vero on 0,50 prosenttia, vapaa-ajanasunnon vero 1,20 prosenttia sekä asemakaavoitetuilla alueilla olevien rakentamattomien asuintonttien vero 4,00 prosenttia. Ensi vuonna kiinteistöverojen määrä arvioidaan olevan 1 250 000 euroa. Kiinteistöverotulojen kasvu arvioidaan jatkuvan kun verotettavien kiinteistöjen lukumäärä arvioidaan lisääntyvän.

Valtionosuudet ovat arvion mukaan 14,266 milj. euroa, eli 8 prosentin kasvu vuoteen 2019 verrattuna. Valtionosuusuudistuksesta johtuvat vähennykset lakkaavat vuoden 2019 jälkeen jolloin valtionosuudet jälleen kasvavat vuodesta 2020 lähtien.

Kunnan toimintatulot ovat ensi vuonna 3,4 milj. euroa (621 euroa/asukas) ja toimintamenot 32,886 milj. euroa (6 001 euroa/asukas).

Vuonna 2020 vuosikate on arvion mukaan 1,830 milj. euroa. Tämä tarkoittaa, että investointien tulorahoitus on 37 prosenttia. Poistot ovat arvion mukaan 1,687 milj. euroa vuonna 2020, jonka jälkeen niiden arvioidaan kasvavan 1,841 milj. euroon vuonna 2021.

Investointikulut ovat yhteensä 4,9 milj. euroa netto. Teiden ja katujen rakentamiseen osoitetaan yhteensä 1,269 milj. euroa ja Risön esikoulun ja koulun laajennukseen yhteensä 1,53 milj. euroa.

Storåsenin vedenpuhdistamoa suurennetaan, joka merkitsee 0,42 milj. euron investointia. Vesihuoltolaitoksen määräraha uusien vesi- ja jätevesijohtojen rakentamiseen on 0,766 milj. euroa.

Verotaakka on arvion mukaan 28,2 milj. euroa vuoden 2020 lopussa, eli lainasaldo on 5146 €/asukas.

Yvonne Thodin

Vill du lära dig guida i Larsmo?

Under år 2020 kommer det att ordnas en studiecirkel för personer som vill lära sig guida turister i Larsmo. Studiecirkeln är avgiftsfri för deltagarna. Är du intresserad? Anmäl ditt intresse till Karl-Johan Fagerudd tel. 050-5581707 så får du mer information då kursdatum mm klarnar.

Studiecirkeln ordnas av Larsmo hembygdsförenings historiska sektion i samarbete med Larsmo kommun och Larsmo församling.

4

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Kultur i Larsmo

V

i larsmobor får ta del av ett mångsidigt utbud av kulturaktiviteter, mycket tack vare alla aktiva föreningar som är duktiga på att samarbeta med varandra och med sektionen för välfärdstjänster.

Alla teaterintresserade har möjlighet att delta i de teaterresor som arrangeras av Larsmo kommun: du reser bekvämt med ordnad busstransport från kommungården till Wasa teater.

Givetvis betalar man för bussresan och biljetten, men det är bekvämt att inte själv behöva köra bil, och roligt att umgås i bussen – och dessutom är det klimatsmart.

Föreningen Vårt Larsmo ordnar varje år en fin middag med olika teman. Den senaste middagen ordnades under nam-

Kom med på 4H-aktiviteter i Larsmo och Pedersöre!

Bland annat detta är under planering till vårterminen: Eftermiddagsklubbar Tjej-/killgrupp Kaninklubb Det stora bulla-/pizzabaket Filmläger Och mycket mycket mera!

Kom ihåg att följa oss på Facebook och Instagram och kolla

net Wine and Candlelight och gästades av sommelier Glenn Sundstedt som guidade oss i vinernas värld. Deltagarna fick njuta av god mat, sång och musik.

På onsdagskvällar i augusti ordnas de så kallade Trivselkvällarna på vårt fina torg, tillställningar som bjuder på sång och musik och som uppskattas av invånarna. Föreningen Vårt Larsmo står också bakom detta evenemang, i samarbete med kommunen.

Ett viktigt kulturcentrum i Larsmo är Bjärgas hembygdsgård. Bjärgas består av ett stort antal gamla byggnader som påminner nuvarande och framtida generationer om äldre seder och bruk. På Bjärgas finns en rik föreningsverksamhet och här anordnas många olika evene-

mang: allt från första maj kalas och lillajul marknad till allsångskvällar och föreläsningar med olika teman.

Snart är det än en gång dags för Lucia for All, ett uppskattat jippo som startades av tidigare projektledaren Peter Hauptmann. Alla som vill får vara Lucia, ung som gammal, kvinna som man, och pryda sig med luciakrona eller valfri elektrisk belysning. En kör uppträder med luciasången och andra julsånger.

Jag vill önska alla en god jul och ett gott nytt år med många möjligheter att njuta av kultur i alla former.

Karita Nynäs Kommunfullmäktige ordf.

in vår hemsida för att få närmare info om vad vi har på gång!

Jessica Roos, verksamhetsledare, 050-5593438 Tina Backström, instruktör, 050-5593440 Carolina Ekstrand, instruktör, 044-7666050 Vasavägen 195, 68910 Bennäs www.larsmopedersore.fs4h.fi

Kulttuuria Luodossa

M Öppet hus-kvällar för ungdomar i Furuholmens fritidsgård fredagar under våren 2020: 10.1, 7.2, 6.3, 3.4, 15.5. kl. 20-23 • Spöknatt på bibban 25-26.2.2019 för åk 5-7 • Wild Kids dagsläger i Larsmo v. 25 för åk 3-6 Du behöver inte vara medlem i 4H för att delta i dessa aktiviteter!

Arrangörer: Larsmo-Pedersöre 4H i samarbete med Larsmo kommun

e Luotolaiset saamme nauttia kulttuuritoimintojen monipuolisesta tarjonnasta, josta suuri kiitos kuuluu aktiivisille yhteistyötä tekeville yhdistyksille ja hyvinvointijaostolle.

Teatterista kiinnostuneet voivat osallistua Luodon kunnan järjestämiin teatterimatkoihin: matkustaminen on kätevää järjestetyllä linja-autokuljetuksella kunnantalolta teatteriin. Tietenkin maksat bussikuljetuksesta ja pääsylipusta, mutta sinun ei tarvitse itse ajaa autolla ja voit nauttia muiden seurasta bussissa – ja lisäksi voit olla ilmastoviisas.

Vårt Larsmo-yhdistys järjestää joka vuonna hienon illallisen eri teemoilla. Viimeisin illallinen

järjestettiin nimellä Wine and Candlelight jonka vieraana toimi viinien maailmaan opastava sommelier Glenn Sundstedt.

Osallistujat saivat nauttia hyvästä ruoasta, laulusta ja musiikista.

Hienolla torillamme järjestetään elokuussa keskiviikkoiltaisin niin sanotut Viihdeillat, asukkaiden arvostama laulua ja musiikkia tarjoava tapahtuma.

Tapahtumasta vastaa Vårt Larsmo-yhdistys yhteistyössä kunnan kanssa.

Bjärgasin kotiseutualue on tärkeä kulttuurikeskus Luodossa. Bjärgas koostuu monesta vanhasta rakennuksesta jotka muistuttavat nykyisiä ja tulevia sukupolvia vanhoista tavoista ja perinteistä. Yhdistystoiminta on vilkasta Bjärgasilla ja alueella järjestetään paljon tapahtumia:

vappujuhlia ja pikkujoulumarkkinoita sekä yhteislauluiltoja ja eriaiheisia luentoja.

Kohta on jälleen aika Lucia for All-tapahtumalle, arvostettu tempaus jonka edellinen hankejohtaja Peter Hauptman käynisti. Kaikki halukkaat saavat olla Lucioita, nuoret ja vanhat, naiset ja miehet voivat koristella itsensä luciakruunulla tai vapaavallinnaisella sähköisellä valaistuksella. Kuoro esintyy esittäen lucialaulun ja muita joululauluja.

Haluan toivottaa kaikille hyvää joulua ja onnellista uutta vuotta täynnä mahdollisuuksia nauttia kulttuurista kaikissa muodoissa.

Karita Nynäs Kunnanvaltuuston pj

5

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Aktuellt från planläggningen

E

fter att Vikarholmens detaljplan vann laga kraft under 2018 har planeringen av kommunaltekniken slutförts under året. Ännu under slutet av 2019 kommer arbetet med att bygga ut kommunaltekniken på området att påbörjas. Under våren 2020 kommer arbetet att vara klart och ett antal kommunala och privata tomter kommer till försäljning. Närmare uppgifter om priser och vilka tomter som allmänheten kan söka kommer under februari/mars månad.

Nya planer som påbörjas under 2020 På Laxgrundet kommer kommunen att påbörja en detaljplanering under 2020. Det är en detaljplanering som initierats av flera större markäga-

re på området. Tanken är att skapa ett detaljplanerat område där främst för åretruntboende men det är också möjligt att låta befintliga fritidsfastigheter stå kvar som fritidsfastighet även efter detaljplaneringen. Området i sig är intressant med läget mellan Karleby och Jakobstad samt Näs skola endast 2 km från Laxgrundet.

Största delen av de nya tomterna kommer att vara strandtomter på havssidan.

Delgeneralplaner på gång under nästa år En revidering och utvidgning av Risö delgeneralplan påbörjas under slutet av 2019. Befintliga planen vann laga kraft 2002 och den bör nu revideras på samma vis som kommunen har gjort med andra delgene-

ralplaner under de senaste fyra åren. Tanken med planen är att se över befintliga byggrätter och ifall det finns möjlighet att justera och/eller komplettera byggnationen på området.

En delgeneralplan som påbörjas samtidigt som Risö är Storgärdan som befinner sig öster om Risö och går ända fram till Leiden. På detta område har det inte funnits någon planering tidigare men intresse för att bygga här har funnits.

Samma principer som kommunen har använt på andra delgeneralplaner kommer att användas här. Målsättningen är att kunna utvisa nya byggrätter på området för kompletteringsbyggnation.

Thomas Käldström

Ajankohtaista kaavoitusta

V

ikarholmenin asemakaavan lainvoimaseksi tulemisen myötä 2018 on kunnallistekniikan suunnittelu valmistunut tämän vuoden aikana. Alueen kunnallistekniikan rakentamistyöt käynnistyvät vielä vuoden 2019 lopulla. Työ valmistuu keväällä 2020 ja muutama kunnallinen ja yksityinen tontti tulevat myyntiin. Lisätietoa hinnoista ja yleisölle tarjottavista tonteista julkaistaan helmi/ maaliskuussa.

Uusia vuonna 2020 käynnistettäviä kaavoituksia Kunta käynnistää Laxgrundetin asemakaavoituksen vuonna 2020. Asemakaavoituksen on pannut alulle muutama suu-

rempi maanomistaja alueella.

Tavoitteena on luoda asemakaavoitettu alue ennen kaikkea ympärivuotiseen asumiseen mutta on myös mahdollista säilyttää olemassa olevat vapaa-ajan asunnot vapaa-ajan asuntoina asemakaavoituksen jälkeenkin. Alueen sijainti Kokkolan ja Pietarsaaren välissä sekä Näsin koulun sijainti ainoastaan 2 km Laxgrundetista on sinäänsä kiinnostavaa. Suurin osa uusista tonteista koostuu merenpuoleisista rantatontteista.

Ensi vuonna käynnissä olevia osayleiskaavoja Risön osayleiskaavan uudistus ja laajennus käynnistyy vuoden 2019 lopussa. Lainvoimaiseksi 2002 tullutta nykyis-

tä kaavaa on uusittava samalla tavalla kuin kunta on toiminut muiden osayleiskaavojen kanssa viimeisten neljän vuoden aikana. Kaavan tavoitteena on tarkastaa nykyiset rakennusoikeudet ja mikäli on mahdollista tarkistaa ja/tai täydentää rakentamista alueella.

Risön kanssa yhtä aikaa käynnistettävä osayleiskaava on Risön itäpuolella sijaitseva ja Leideniin asti kulkeva Storgärdan.

Aluetta ei ole aikaisemmin kaavoitettu mutta kiinnostusta rakentaa tänne on kyllä ollut.

Täällä pätee samat periaatteet mitä kunta on soveltanut muilla osayleiskaavoilla. Tavoitteena on osoittaa uusia rakennusoikeuksia alueella täydennysrakentamista varten.

Thomas Käldström

PROGRAMSTATION VID VINTERKARNEVALEN 22.2.2020 Vill din förening/företag/grupp erbjuda en programstation på vinterkarnevalen 2020?

Vänligen fyll i webbformuläret https://bit.ly/2rygXJq 20.1.2020 senast 20.1.2020 så kontaktar vi er för att komma vidare i planeringen. välfärdssektorn/Sara Åström tfn 06-785 7230

Byggnadsaktiviteten i kommunen Byggnadsproduktionen är fortfarande livlig i vår kommun. Under innevarande år har vi behandlat betydligt mera bygglov än under de senaste åren.

Från årets början fram till den 15.11.2019 har totalt 235 bygglov och åtgärdstillstånd beviljats. Under hela året 2018 beviljades 211 bygglov och åtgärdstillstånd, jämfört med 161 lov under år 2017. Under detta år har speciellt bo-

stadsproduktionen varit livlig.

Fram till ovan nämnda datum har bygglov för 61 nya bostäder beviljats, vilket kan jämföras med 39 bostäder under hela året 2018 och 43 st under år 2017. Under de senaste tio åren har medelproduktionen på nya bostäder varit ca 42 st per år.

Nedan en jämförelse mellan antalet bygglov för enbart nya byggnader, fram till den 15.11.2019, jämfört med

2019 2018 2017 Egnahemshus 31 23 25 Par-/ radhus och flervåningshus 10 5 5 Nya bostadsenheter 61 39 43 Ekonomibyggnader 70 51 36 Fritidsbostadshus 20 23 19 Bastubyggnader 18 19 16 Produktionsbyggnader, hallar och offentliga byggnader 4 3 5

Vanlig fråga Vid kontakt med husägare ställs ofta frågan om man skall ha bygglov för små kompletterande byggnader på tomten. Trots att detta skrivits tidigare är det kanske aldrig fel att repetera och informera om var gränserna går gällande tillståndsprövningar.

För att bygga ett skjul, förråd eller skyddstak som är mindre än 6 m2 i anslutning till ett bostadshus eller en fritidsbostad, behöver man varken göra en anmälan eller ansöka om åtgärdstillstånd.

Placeringen av skjulet skall inte strida mot gällande avstånd till tomtgräns, annan byggnad eller andra anvisningar som exempelvis kan gälla frisiktsområden för trafiken. Det lilla förrådets eller skyddstakets storlek mäts enligt ytterväggarnas eller pelarnas ytterkanter. Om man bygger flera förråd eller skyddstak under 6 m2, får de sammanlagt vara högst 30 m2 på glesbyggt område men 20 m2 på detaljplanerat område.

Om man tänker bygga ett förråd eller skyddstak vars storlek är mellan 6 m2 och 12 m2 skall ansökan om åtgärdstillstånd vara godkänd och vunnit laga kraft innan man får påbörja byggandet. För förrådsbyggnad som är större än 12 m2 behövs bygglov.

Byggnadsinspektörens reflektioner Under de senaste åren har jag noterat att de som bygger bostadsbyggnader färdigställer sina projekt med en målmedve-

tenhet och i rask takt. Ofta kan man vid ibruktagningen av en ny bostad konstatera att byggnaden är invändigt helt färdigställd, och kvaliteten på de synliga ytorna är god. Många av de som bygger bostadshus anlitar yrkesmän för specialarbeten, men färdigställer bostaden egenhändigt. Slutsynen utförs i många fall snabbt efter inflyttningen, då även gårdsplanen och de yttre ytorna är klara och snygga. Det är en glädje att kommuninvånarna har en vilja att sköta byggandet på ett ansvarsfullt sätt och ser till att byggnaden blir färdigställd och slutsynad inom utsatt tid.

Från byggnadsinspektionens sida sänds numera även regelbundna påminnelser om att tillståndens giltighetstid går ut, och meddelande om att det är dags för slutsyn.

Ny medarbetare Efter att Johnnie Wisén (tidigare biträdande byggnadsinspektör) övergått till andra uppgifter inom kommunen har Peter Ehrström anställts. Peter är projektanställd och kommer att fortsätta arbeta med genomgången av byggnadsbeståndet i kommunen och även utföra syner av såväl nya som gamla byggnadstillstånd.

Mats Kackur byggnadsinspektör Peter Ehrström biträdande byggnadsinspektör

6

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Klubbverksamheten blomstrar i Bosund skola

I

Bosund skolas matsal sitter en grupp pojkar och flickor och mumsar på egenhändigt bakade tacopajer. Det skrattas och diskuteras vad som är godast – är det förrätten eller efterrätten, som idag består av chokladmuffins fyllda med chokladkräm?

Klubbledare Carina Svenlin-Pettersson delar ut kopior på recepten så att eleverna också hemma kan tillreda maten och efterrätten. Mätta och nöjda städar eleverna undan innan de beger sig hem för dagen.

I Bosund skola har klubbverksamheten varit livlig sedan år 2011 då Utbildningsstyrelsen första gången beviljade medel för klubbverksamhet till skolorna i Larsmo. Larsmo kommun har förbundit sig att bidra med en del av kostnaderna ifall statliga medel beviljas.

Bosund skola arbetar utgående från Utbildningsstyrelsens målsättning och direktiv där det sägs att klubbverksamheten ska vara mångsidig fritidsverksamhet som stödjer barnens och de ungas uppväxt och bli en del av barnens och de ungas vardag. En annan målsättning är att öka jämlikheten och stöda elevernas välbefinnande.

Skolan har läsåret 2019-2020 tio klubbar för elever i olika åldersgrupper, alltifrån bollklubb

och bakning till fiske och sjövett samt legoklubb, matlagning och gympaklubb.

Nytt för i år är också en käpphästklubb för de yngsta. Skolans lärare Eva Thylin, som själv är ryttare, fungerar som ledare och håller ridlektioner i både dressyr, hoppning, fälttävlan och terräng. Det är en underbar syn att se de små ryttarna med liv och lust bemästra sina hästar runt skolans elljusspår.

Stolta och svettiga och rosiga om kinderna radar sedan ryttarna upp sig för att avsluta dagens ridlektion. Glädjen som lyser i ögonen på hästägarna går inte att ta miste på. Extra roligt är att notera, att ryttarna själva har fortsatt med en egen käpphästkubb, där de inrett en lekstuga till ett stall.

I ett klassrum sitter ivriga legobyggare som både bygger och programmerar legorobotar. De allra skickligaste deltar årligen i Innokas robottävling, där åtskilliga lag från hela landet tävlar i olika grenar med sina robotar. Tävlingarna går helt på finska, men Bosund skolas elever har frimodigt deltagit och även kammat hem fina priser genom att placera sig i toppen. Flera pokaler pryder redan skolans prisskåp. Senaste läsår deltog skolan även i Robomestarit, en TV-sänd serie för barn och ungdomar som handlade om mekanik och programme-

Käpphästryttarna från åk 1-2.

are som ställer upp blomstrar klubbverksamheten i Bosund skola som aldrig förr.

Cirka 200 barn är inskrivna i skolans klubbar och genom detta får eleverna en meningsfull fritidssysselsättning, som stöder elevernas välbefinnande. Flera av klubbledarna är föräldrar, vilket även befrämjar samarbetet mellan skolan och hemmen.

Klubbverksamheten baserar sig på elevernas egna val i diskussion med föräldrarna. Via en blankett med ett tjugotal förslag får eleverna vid terminstarten välja vilka klubbar de önskar. Eleverna och föräldrarna kan också själva ge förslag på klubbar som önskas. Årets nya käpphäst-klubb och fiske, båtliv och sjövett-klubb kom till på detta sätt.

Låt oss hoppas att medel från både Utbildningsstyrelse och kommun även i framtiden kan hittas för klubbverksamhet i våra skolor. Det är av stor betydelse att våra barn fortsättningsvis erbjuds en möjlighet till kostnadsfri, meningsfull fritidssysselsättning. Vi vill tro att detta är ett sätt att investera i friskare, gladare och mera socialt kompetenta barn.

Adina Östman med en legorobot.

ring. Ett av skolans lag vann i sin tävlingsgren.

Tack vare stödet till våra skolor och hjälpen från alla led-

Brigitte Fagerström

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Larsmo, 365 öar livskraft

L

arsmo kommun är sedan 2015 en tvåspråkig kommun. Andelen svenskspråkiga är 92 procent och andelen finskspråkiga 5,7 procent. Larsmo placerar sig ofta högst eller lägst i en statistik. Nativiteten är fortsättningsvis bland de högsta i landet och antalet födda uppgår till ca 100 per år. Andelen invånare under 15 år utgör 29 procent av befolkningen. Invånarantalet i Larsmo har stadigt växt och befolkningen uppgår idag till ca 5 400 personer. De senaste tio åren har befolkningen växt med ca 700 personer. Sysselsättningsgraden på 83,8 är högst bland kommunerna i Fasta Finland. Arbetslöshetsgraden på 2,1 procent är bland de lägsta i landet.

När kommunstrategin nyligen uppdaterades diskuterade förtroendevalda, invånare och tjänstemän bl.a. globala trender och förändringar i klimatet som kan påverka verksamhetsmiljön i Larsmo och vilka förändringsbehov ändrad lagstiftning och förändringar i befolkningsstrukturen skapar på sikt.

Slutsatsen var att Larsmo idag är en livskraftig kommun med god ekonomi. Framtida utmaningar ska mötas med de strategiska målen som slogs fast i strategin.

Visionen för 2030 är att Larsmo ska vara en trivsam boendekommun i en välmående regi-

on. Strategin innehåller tre strategiska tyngdpunktsområden; Välmående genom livet, Rustade för framtiden och Välkommen till Larsmo.

I Larsmo ska invånaren vara i fokus och kommuninvånarna ska kunna leva ett gott liv i alla livsskeden.

Larsmo ska fortsättningsvis satsa på en aktiv planläggning, bostadsproduktion och utbyggnad av infrastrukturen så att alla åldersgruppers behov av boende beaktas.

I framtidens Larsmo kommer invånarna sannolikt att ställa allt större krav på livskvalitet, en stimulerande vardag och en hållbar och smidig livsstil. Vi anser att Larsmo har alla förutsättningar att leva upp till denna trend. Ett helhetsmässigt välmående bygger på en fortsatt utveckling av rekreationsmöjligheter och kulturutbud. Hållbarheten synliggörs i energi-, avfalls- och trafiklösningar. Digitaliseringen utvecklas och gör livet smidigare för den enskilda

invånaren. Småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen ska fortsättningsvis finnas i alla kommundelar. En kunnig och engagerad personal ska sporra barn och unga till utbildning. Rätt undervisning ska ges på rätt plats och specialbehoven ska beaktas. Småbarnspedagogiken växer i omfattning och verksamheten utvecklas genom engagerat ledarskap och en systematisk fortbildning.

I strategin poängteras vikten av ett stärkt samarbete mellan

7

kommunen och föreningslivet.

Vi tror att gemensamma mötesplatser stärker identiteten och samhörigheten och bidrar till socialt, fysiskt och psykiskt välmående och vi ska beakta och förebygga risker för utanförskap och missbruk. Natur- och kulturupplevelser bidrar också till en ökad livskvalitet och främjar välmående. Kommunens ska ha ambitiösa miljö- och klimatmål för den egna verksamheten och även sporra kommuninvånarna till miljövänliga val och en hållbar livsstil. Förnybara energikällor ska utnyttjas bättre och laddningsstationer och bioenergikällor ska vara tillgängliga i kommunen. Hållbart resursutnyttjande betonas och kommunen har som mål att möjliggöra bättre användning av kollektivtrafik. Företagens brist på arbetskraft ska mötas med inflyttning, vilket möjliggör en fortsatt ekonomisk tillväxt. Då vi satsar på inflyttning ska vi samtidigt stärka vårt integrationskunnande och i serviceproduktionen bättre beakta de nya mångsidiga behoven. Larsmo ska arbeta för bibehållen god image och dela positiva berättelser som inspirerar. Vi siktar på fortsatt tillväxt och 2030 bor det över 6000 invånare i Larsmo.

Gun Kaptèns

Luoto, 365 saarta elinvoimaa

L

uodon kunta on virallisesti kaksikielinen kunta vuodesta 2015 lähtien. Ruotsinkielisten osuus väestöstä on 92 prosenttia ja suomenkielisten 5,7 prosenttia. Luoto sijoittuu usein tilastoissa ääripäihin. Syntyvyys on edelleen maan korkeimpia ja syntyneiden lukumäärä on noin 100 henkilöä vuodessa.

Alle 15 vuotiaden osuus väestöstä on 29 prosenttia. Luodon asukasluku on kasvanut tasaisesti ja väkiluku on tällä hetkellä noin 5 400 henkeä. Väestö on viimeisten kymmenen vuoden aikana kasvanut 700 henkilöllä. 83,8 prosentin työllisyysaste on Manner-Suomen kuntien korkeimpia. 2,1 prosentin työttömyysaste kuuluu maan alhaisimpiin.

Valtuutetut, kuntalaiset ja virkamiehet pohtivat juuri päivitetyn kuntastrategian yhteydessä muun muassa Luodon

toimintaympäristöön vaikuttavia maailmanlaajuisia trendejä, ilmastonmuutosta ja mitä muutostarpeita lainsäädännön ja väestörakenteen muutokset luovat pitkällä aikavälillä. Lopputuloksena oli, että tämän päivän Luoto on elinvoimainen kunta jonka taloudellinen tilanne on hyvä. Tulevaisuuden haasteisiin vastataan strategiassa määritetyillä strategisilla tavoitteilla.

Vuoteen 2030 tähtäävänä visiona on, että Luoto on viihtyisä asuinkunta osana hyvinvoivaa seutua. Strategia koostuu kolmesta strategisesta painopistealueesta; Hyvinvointia läpi elämän, Valmistautuneita tulevaan ja Tervetuloa Luotoon.

Luodossa asukas on keskipisteessä ja kuntalaisten tulisi voida elää hyvää elämää kaikissa elämänvaiheissa.

Luoto panostaa edelleen aktiiviseen kaavoitukseen, asun-

totuotantoon ja infrastruktuurin laajentamiseen jokaisen ikäryhmän asumistarpeet huomioiden.

Tulevaisuuden Luodossa asukkaiden elämänlaatua, elämyksellistä arkea ja kestävää ja joustavaa elämäntyyliä koskevat vaatimukset ovat todennäköisesti entistä korkeammat.

Mielestämme Luodolla on kaikki edellytykset toteuttaa tämä trendi. Kokonaisvaltainen hyvintointi perustuu virkistysmahdollisuuksien ja kulttuuritarjonnan jatkuvaan kehittämiseen.

Kestävyyttä korostetaan energia-, jätehuolto- ja liikenneratkaisujen kautta. Digitalisaation kehitys tekee yksittäisen asukkaan elämästä vaivattomampaa. Varhaiskasvatusta ja perusopetusta saa jatkossakin jokaisessa osassa kuntaa. Osaava ja innostunut henkilökunta kannustaa lapsia ja nuoria oppimaan. Oikeanlaista opetusta

annetaan sopivassa kohdassa erityistarpeet huomioiden. Varhaiskasvatus laajenee merkittävästi ja toiminta kehittyy syväjohtamisen ja järjestelmällisen jatkokoulutuksen myötä. Strategiassa painotetaan kunnan ja yhdistyselämän välisen vahvan yhteistyön merkitystä. Uskomme, että yhteiset kohtauspaikat vahvistavat identiteettiä ja yhteenkuuluvuutta ja edistävät sosiaalista, fyysistä ja psyykkistä hyvinvointia ja että meidän tulisi huomioida ja ennaltaehkäistä syrjätymisen ja päihteiden väärinkäytön riskejä. Luonto- ja kulttuurielämykset myötävaikuttavat myös parempaan elämänlaatuun ja hyvinvoinnin edistämiseen. Kunnalla tulee olla kunnianhimoiset ympäistö- ja ilmastotavoitteet omalle toiminnalleen ja myös kannustaa kuntalaisia ympäristöystävällisiin valintoihin ja kestävään elämäntyyliin. Uu-

distuvia energilähteitä on hyödynnettävä tehokkaammin ja latausasemia ja bioenergialähteitä on oltava kunnassa käytettävissä. Luonnonvarojen kestävää hyödyntämistä korostetaan ja kunnan tavoitteena on joukkoliikenteen tehokkaamman käytön mahdollistaminen. Yritysten työvoimapulaa helpotetaan tulomuuton avulla, joka mahdollistaa talouskasvun jatkumisen. Panostamalla tulomuuttoon meidän tulisi samalla vahvistaa kotouttamisosaamistamme ja paremmin huomioida uudet monimuotoiset tarpeet palvelutuotannossamme.

Luoto pyrkii säilyttämään hyvän imagonsa ja tuoda esille myönteisiä innostavia kertomuksia.

Tavoitteenamme on, että kasvu jatkuu ja että vuonna 2030 Luodossa asuisi yli 6 000 asukasta.

Gun Kaptèns

8

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Kollektivtrafik och de äldres behov N är kommunen i höst gjorde en enkätförfrågan bland de något äldre invånarna i kommunen om hur de vill bo i framtiden var det många äldre som påpekade bristen på bra kollektivtrafik i kommunen.

Behov och tillgång möts inte När man ska bo hemma så länge som möjligt och får ett funktionshinder som gör att man inte längre kan/vill använda sin egen personbil blir det genast problem. Inte alla har råd att använda taxi och ha den att vänta när man vill handla mjölk eller vattna blommorna på gravgården. Man kanske inte heller vill besvära sina nära släktingar.

Lagen om transportservice

trädde i kraft 1.7.2018. I praktiken medförde lagen att bussoch taxitrafiken är öppen för konkurrens. Den särskilda regleringen av taxicentraler slopades, likaså fasta priser och reglering av antalet tillstånd för taxi och bussrutter. En reguljär busstur kan avslutas med kort varsel om den anses olönsam. Man trodde att lagen skulle medföra flera taxiföretagare och flera bilar. Tyvärr blev inte lättare att få tag i en taxi på landsbygden. Lagen har också lett till indragna busslinjer.

Bussturerna i Larsmo är ganska långt samordnade med skoltransporterna vilket gör att det fungerar dåligt mitt på dagen, kvällstid och sommartid. Bussarna rör sig också oftast längs huvudvägen 749 och det kan vara långt till en

busshållplats. För miljöns skull borde vi öka användningen att kollektivtrafik och minska på privatbilismen, men en liten passagerarmängd betyder att bussbolagen inte kan köra alla rutter som tidigare. Hur få den här ekvationen att gå ihop ?

VIP-servicetrafik Många känner kanske inte till att det i Larsmo redan finns en servicetrafik vi kallar VIP som körs med en låggolvad buss och som man kan beställa från dörr till dörr. Kommunen köper 15 timmar trafik i veckan och bussen kör inga speciella rutter utan styrs av kundernas beställningar och opererar i hela Larsmo och till staden Jakobstad. Skjutsarna samordnas för att så många som möjligt skall kunna utnyttja ser-

vicen. För skjutsen debiteras normala busstaxor. Servicelinjen beställs direkt på tfn 044 333 4580.

Servicelinje är öppen för alla men används främst av de som inte har tillgång till egen bil. Äldre över 75 år kan ansöka om att få skjutsen helt gratis.

Ansökan görs på en blankett via kommunen. Beviljande av gratis skjutsar är behovsprövat och garanteras äldre med låga inkomster.

Denna typ av kollektivtrafik måste säkert utvecklas och utökas i framtiden för att man skall kunna bo bekvämt och bra även på landsbygden.

Färdtjänst Den som är äldre eller funktionshindrad kan även ansöka om färdtjänst.

Färdtjänst är avsedd för dig som fyllt 65 år, har nedsatt funktionsförmåga och därför behöver hjälp med att kunna uträtta nödvändiga resor i dagliga livet, t.ex. ärende till butik, apotek och frisör.

Färdtjänst får inte användas för sjukvårds- och fysioterapiresor.

För att få färdtjänst behöver du göra en ansökan via Social och hälsovårdsverket i Jakobstad. En blankett finns för detta. Ansökan handläggs inom 3 månader. Vid beviljande av färdtjänst tas ställning till avståndet till olika serviceformer, trafikförbindelser, sociala nätverk och ekonomiska situation. Ett läkarintyg krävs för ansökan.

Carola Löf

Joukkoliikenne ja vanhusten tarpeet

V

anhemmalle väestölle suunnatusta kunnan syksyllä teettämästä tulevaisuuden asumista käsittelevästä kyselystä kävi ilmi, että monen mielestä kunnasta puuttuu toimiva joukkoliikenne.

Tarpeet ja tarjonta eivät kohtaa Ongelmia syntyy heti kun kotona asutaan mahdollisimman kauan ja ilmenee toimintarajoitteita jonka vuoksi oman henkilöauton käyttö ei enää ole mahdollista. Kaikilla ei ole varaa käyttää taksia ja pyytää sitä odottamaan sillä aikaa kun käy maitokaupassa tai kastelemassa kukkia hautausmaalla. Lähisukulaisia ei ehkä haluta vaivata.

Laki liikenteen palveuista astui voimaan 1.7.2018. Käy-

tännössä laki johti linja-autoja taksiliikenteen avoimeen kilpailuun. Taksikeskusten erityinen säätely poistui kuten myös kiinteät hinnat ja taksi- ja bussireittien lupamäärien säätely.

Säännöllinen bussireitti voidaan lopettaa lyhyellä varoitusajalla jos sen katsotaan olevan kannattamaton. Luultiin, että laki johtaisi taksiyrittäjien ja autojen määrän kasvuun. Valitettavasti taksin saaminen ei ole helpottunut maaseudulla. Laki on myös johtanut bussilinjojen lakkauttamiseen.

Luodon bussimatkat on pitkälti sovitettu yhteen koulukuljetuksien kanssa jonka vuoksi toimivuus on huono keskellä päivää, iltaisin ja kesäisin. Bussit liikkuvat usein myös pitkin päätietä 749 ja etäisyys pysäkille voi olla pitkä. Meidän tulisi lisätä joukkoliikenteen käyttöä

ja vähentää yksityisautoilua luonnon vuoksi, mutta pienet matkustajamäärät merkitsevät, että linja-autoyhtiöt eivät voi ajaa kaikkia entisiä reittejä.

Miten tämä yhtälö voidaan ratkaista?

VIP-palveluliikenne Monet eivät ehkä tiedä, että Luodossa on jo VIP- nimellä kutsuttua palveluliikennettä jota ajetaan matalalattiaisella bussilla ja jota voi tilata ovelta ovelle. Kunta ostaa liikennettä 15 tuntia viikossa ja bussi ei aja erityistä reittiä vaan asiakkaiden tilaukset ohjaa liikennettä joka toimii Luodossa ja Pietarsaarsaareen. Kyydit sovitetaan yhteen jotta mahdollisimman moni voisi hyödyntää palvelua. Kyydistä veloitetaan normaalin bussitaksan mukaan. Palvelulinja tilataan suora-

an puhelinnumerosta 044 333 4580.

Palvelulinja on avoinna kaikille mutta sitä käyttävät ennen kaikkea ilman autoa olevat henkilöt. Vanhemmat yli 75 vuotiaat voivat hakea ilmaista kuljetusta. Hakemus tehdään kunnan kautta lomakkella. Ilmaisen kyydin myöntäminen on tarveharkinnainen ja taataan vähätuloisille vanhuksille.

Tämän tyyppinen joukkoliikenne kehittyy ja lisääntyy varmaan tulevaisuudessa jotta asuminen olisi vaivatonta ja mieluisaa myös maaseudulla.

Kuljetuspalvelu Vanhukset ja toimintarajoitteiset voivat myös hakea kuljetuspalvelua.

Kuljetuspalvelu on tarkoitettu 65-vuotta täyttäneille,

liikuntarajoitteisille henkilöille jotka tarvitsevat kuljetusapua arkisten asioiden toimittamiseksi, esim. kaupassa, apteekissa ja kampaajalla käyntiä varten.

Kuljetuspalvelua ei voida käyttää sairaanhoito- ja fysioterapiamatkoihin.

Kuljetuspalvelun saamiseksi on tehtävä hakemus Pietarsaaren Sosiaali- ja terveysviraston kautta. Hakemusta varten löytyy lomake. Hakemuksen käsittelyaika on enintään 3 kk.

Kuljetuspalvelun myöntämisessä huomioidaan etäisyys eri palvelumuotoihin, liikenneyhteydet, sosiaaliset verkostot ja taloudellinen tilanne. Hakemukseen vaaditaan lääärintodistus.

Carola Löf

9

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Info från Tekniska Årets fastighetsunderhåll

Vid skolor och daghem har normala underhållsarbeten utförts. Här nedan följer några plock ur händelsekalendern.

Bosund skola har fått en ny fasaddörr, andra våningens korridorväggar har målats och gymnastikssalsgolvet har lackerats.

Vid Näs skola har gårdsplanen mot Näsvägen asfalterats.

Vid Lingonskogens daghem har nya markiser monterats på sydostsidan.

Vid kommungården har målningen och restaureringen av gamla fönster fortsatt, golvmattorna i halva huset har bytts och samtidigt har väggarna målats. Ett kylningsaggregat har även monterats som

kan sänka innetemperaturen under de varma sommarmånaderna med upp till 4-5 grader. Vid Sandlunden servicehem har ett skyddstak och ett staket uppförts under året. Två lägenheter vid Björkbo hyreshus har renoverats och samtidigt har köksinredningen förnyats. Vid Grev daghem har ett staket uppförts för att minska trafikljudet från Södra Larsmovägen.

Kommunalteknik och gatubyggnad Grundförbättringen av Vassvägen på Furuholmen är på slutrakan. Utbyggnaden av kommunaltekniken på Vikarholmens detaljplan har inletts med byggande utmed Abbor-

Svedevägen.

vägen, Abborgränden, Gösvägen, Gösgränden samt en del av Strandvägen. Arbetet beräknas vara klart våren 2020. Denna utbyggnad ger kommunen 13 nya egnahemshustomter, som småningom kan ges ut.

Årets asfalteringar Detta år har det varit sparsamt med beläggningsarbeten på nya gator. Det är endast etapp två av Granitvägen på Hannula detaljplan som utförts. En ny pådragning av Lötvägen på Vikarholmens industriområde gjordes samtidigt.

Grundförbättring av enskilda vägar Efter den besvärliga våren och menföresperioden 2018 be-

Vassvägen.

slöt Strömsholms enskilda väglag vid sin vägstämma att ansöka om bidrag från kommunen för grundförbättring av Bastuhamnsvägen, Nabblötsvägen och Svedevägen för att få vägarna i bättre skick. Kommunen beviljade anslag för grundförbättringen i budgeten för 2019 och arbetet började planeras.

Ansökan om statsbidrag för projektet lämnades in och staten beviljade ett bidrag på 50 % av grundförbättringskostnaderna.

Arbetet inleddes i början av september månad innevarande år och i slutet av oktober var arbetet utfört. Grundförbättringen utfördes av entreprenör MTM Fagerudd.

Päronvägen 1 Byggandet av det nya radhuset på Päronvägen på Storströmmen startades upp i början av maj 2019 och blir inflyttningsklart i början av maj 2020. Huset innehåller 8 lägenheter. En del av dem består av 3r+k och har en yta på 66,5 m2 och en del består av 2r+k och är 46,5 m2 till ytan. Samtliga lägenheter har egen bastu och egen biltaksplats. Huvudentreprenör är Byggnads Ab Nynäs. Bravida Finland sköter om el- och vvs-entreprenaderna. I början av mars månad 2020 kommer lägenheterna att bjudas till uthyrning i lokala tidningar och på kommunens webbsida.

Jarl Rosenberg

Päronvägen.

Tekninen jaosto tiedottaa Tänä vuonna suoritetut kiinteistönhuollot Kouluissa ja päiväkodeissa on suoritettu normaalit kunnossapitotyöt. Alla seuraa muutama otos tapahtumakalenterista.

Bosundin koulu on saanut uuden julkisivuoven, toisen kerroksen käytäväseinät on maalattu ja voimistelusalin lattia on lakattu.

Näsin koulun Näsintien puoleinen piha on asvaltoitu. Lingonskogenin päiväkotiin on asennettu uudet markiisit kaakkoispuolelle.

Kunnantalolla vanhojen ikkunioden maalaaminen ja kunnostaminen on jatkunut, puolet talon lattiamatoista on vaihdettu ja samalla seinät on maalattu. Jäähdytysyksikkö on myös asennettu jolla voi-

daan laskea sisälämpötilaa jopa 4-5 astetta lämpiminä kesäkuukausina. Sandlundenin palvelukotiin on rakennettu suojakatos ja aita. Kaksi vuokrahuoneistoa Björkbon vuokratalossa on kunnostettu ja samalla uusittiin keittiökalusteet.

Grevin päiväkodilla on asennettu uusi aita jonka tehtävänä on vähentään Eteläisen Luodontien aiheuttamaa liikennemeteliä.

Kunnallistekniikka ja kadunrakennus Furuholmenilla sijaitsevan Kaislatien perusparannus on valmistunut. Vikarholmenin asemakaavan kunnallistekniikan laajennustyöt on käynnistetty Ahventiellä, Ahven-

kujalla, Kuhatiellä, Kuhakujalla sekä osalla Rantatietä. Työn arvioidaan valmistuvan keväällä 2020. Laajennus luo kunnalle 13 uutta omakotitalotonttia jotka kohta voidaan luovuttaa.

Uudet asvaltoinnit Tänä vuonna päällystystöitä on suoritettu niukasti uusilla kadulla. Ainoastaan Hannulantien Graniittitien toinen vaihe on suoritettu. Samalla uusittiinVikarholmenin teollisuusalueella sijaitsevan Laiduntien pintakerrosta.

Yksityisteiden perusparannukset Strömsholmin yksityinen tiekunta päätti tiekokouksessaan vuoden 2018 hankalan kevään

ja kelirikkokauden jälkeen hakea avustusta kunnalta Bastuhamnintien, Nabblötintien ja Svedentien perusparantamiseen jotta tiet saataisiin parempaan kuntoon. Kunta myönsi perusparannukseen avustusta vuoden 2019 talousarviossaan ja töiden suunnittelu voitiin käynnistää. Valtionavustushakemus hankkeelle jätettiin ja valtio myönsi 50 %:n avustuksen perusparannuskustannuksiin.

Työ käynnistyi tämän vuoden syyskuun alussa ja valmistui lokakuun lopussa. Perusparannuksen suorittava urakoitsija oli MTM Fagerudd.

Päärynätie 1

Storströmmenin Päärynätien

uuden rivitalon rakentaminen käynnistyi toukokuun alussa 2019 ja on muuttovalmis toukokuun alussa 2020. Talo koostuu 8 asunnosta joista muutama on 3 h + k joiden pinta-ala on 66,5 m2 ja muutama on 2 h+k pinta-alaltaan 46,5 m2. Kaikissa asunnoissa on oma sauna ja oma autokatospaikka. Pääurakoitsijana on Rakennus Oy Nynäs. Sähkö- ja lvi-urakoitsijana toimii Bravida Suomi. Asunnot tarjotaan vuokralle paikallislehdissä ja kunnan verkkosivuilla maaliskuun alussa 2020.

Jarl Rosenberg

10

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

STH Steel och Löfs förstår Många framgångsrika österbottniska företag har arbetskraftsbrist. STH Steel och Löfs har löst det genom att anlita hyrd arbetskraft via ett företag där de själva har insyn i vem som rekryteras och under vilka förhållanden de inhyrda jobbar.

Tommy Löfs och Sven Grankulla vid en av containerstommarna från STH Steel som väntar på att målas vid Löfs.

STH Steel Grundades 2008 i Esse av bland andra vd:n Sven Grankulla.

Flyttade till Vikarholmens industriområde 2015.

Specialiserat sig på svetsning av krävande stålkonstruktioner.

Har 36 anställda och kompletterar med 20 inhyrda arbetstagare.

Omsättningen i år kommer att ligga på 6,3 miljoner euro.

Löfs Grundades 1989 av Mikael Löfs och leds i dag av sonen vd Tommy Löfs.

Flyttade till Vikarholmens industriområde 1994.

Köpte i somras upp ett måleri i Seinäjoki och verkar därmed på två orter i Finland för närvarande.

Specialiserat sig på ytbehandling av komponenter och varor till främst metall- och maskinindustrin.

Sysselsätter 65 personer.

Omsättningen i år kommer att landa på 5,5 miljoner euro.

11

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

styrkan i att samarbeta ”

Vi har tagit marknadsandelar för att vi satsar på kvalitet och kunskap.

L

ötvägen skär mellan de båda företagen på Vikarholmens industriområde. Synergieffekterna är många när man finns så nära varandra. De stålarbeten som svetsats ihop på STH Steel målas vanligen på Löfs och sträckan är kort tillbaka till stålföretaget om något ännu ska monteras efter målningen.

Så gör man bland annat med de stålcontainrar som svetsas ihop med millimeterprecision.

STH Steels vd Sven Grankulla berättar att företaget valde att koncentrera sig på svetsning av krävande stålkonstruktioner då man insåg att det finns ganska många företag som är duktiga på att svetsa vad som helst.

- Vi behövde specialisera oss på något och dessutom bekräfta kompetensen på den kunskap vi har. Det är noga med certifikaten i den här branschen och vi är noga med att se till att vi ständigt förnyar och därmed bekräftar vår kompetens, både på företagsoch personnivå. Vi är även noga med att den inhyrda arbetskraften har samma kompetens, säger han.

Det har varit brist på svetsare i många år i Finland. STH Steel var inte riktigt nöjda till

alla delar med den inhyrda arbetskraft de anlitat de senaste tre åren från Polen via ett bemanningsföretag.

- Polen är stark inom metall.

Landet har en historia med både båtvarv och industrier och det märks på arbetskraften där, säger Grankulla.

Så tillsammans med Timo Prittinen på STH Steel och Tommy Löfs från Löfs grundade Grankulla i våras det egna bemanningsföretaget, Dobra Finland.

- Dobra betyder bra på polska och dessutom låter det som “mycket bra” på larsmodialekt, säger Grankulla.

Löfs är intresserade av polsk arbetskraft av samma orsaker.

Här finns kunskaper om stål.

- Men vi vill att det ska gå rätt till. Bemanningsföretag har inte alltid så bra rykten. Vi ville vara med och påverka så att allt går etiskt rätt till, säger Tommy Löfs, vd på Löfs.

De polska arbetstagarna registreras i Finland och betalar skatt här. Villkoren för deras arbete är detsamma som för finländska arbetare. Via det egna bemanningsföretaget hyr man lägenheter åt dem och slussar in dem i det finländska samhället.

- Genom att hyra arbetskraft

STH Steel har flera olika linjer där man jobbar med svetsning.

behöver vi inte permittera egna fastanställda om det blir lugnare tider i det egna företaget. Och genom att samarbeta med andra företag kan man erbjuda den inhyrda arbetskraften till andra som behöver under den period då ens eget företag har mindre jobb.

Ibland vill de polska arbetarna

”

Det är noga med certifikaten i den här branschen.

också ha längre ledigheter och åka på semester till Polen, säger Grankulla.

Polackerna är inte enbart inhyrda. På STH Steel finns två fastanställda polacker, en svetsare och en teamledare vars fru jobbar på Dobra Finland.

De sistnämnda har nu bott tolv år i Finland och har dubbelt medborgarskap.

- Det underlättar förstås att de kan polska, men många av polackerna som jobbar här är

också duktiga på engelska, säger Grankulla.

På Löfs jobbar i dag 13 nationaliteter så här pratas bland annat spanska, italienska, arabiska och engelska.

- Det är en styrka att ha anställda med olika erfarenheter, men en utmaning ibland när det gäller kommunikationen, säger Löfs.

Den största utmaningen för Löfs är att hitta kompetent personal. Industriella ytbehandlare utbildas endast i Tavastehus.

- Det känns för långt för de flesta som bor här att åka dit och studera, och de som studerar där tycker att det är för långt att flytta upp hit för att jobba, säger Löfs.

De senaste åren har företaget växt med ungefär 20 procent per år.

- Vi har tagit marknadsandelar för att vi satsar på kvalitet och kunskap. Det är förstås roligt att det går bra, men utmaningen är att få kunnig arbetskraft. Vi borde få in ungefär tio personer per år. Vi har utbildat några via läroavtal, men under min tid som vd, som är sju år, så har vi bara anställt tre som haft tidigare erfarenhet av dylikt jobb. Resten har vi utbildat själva.

Det finns också andra företag i nejden som är intresserade av delvis samma arbetskraft som Löfs.

- Här är det dumt att försöka ta arbetstagare av varandra.

Det blir plus, minus lika med noll. Via bemanningsföretaget försöker vi samarbeta om den arbetskraft som vi alla här i trakten behöver, säger Löfs.

STH Steel har främst tre ben att stå på: stålkonstruktioner för byggnadssektorn, underentreprenörssvetsning och, deras nisch, moduler i stål till industrin och transportbranschen (ofta specialcontainrar).

- Vi jobbar ofta i nätverk med andra företag och serverar helhetslösningar. Tack vare att vi insett styrkan i att samarbeta är vi också på väg in inom bostadsbyggnad med moduler nu, säger Grankulla.

På Löfs är själva ytbehandlingen bara en del av jobbet.

- En ännu större del är föroch efterarbete som till exempel packning och montering.

Så det är väldigt varierande, säger Löfs.

Harriet Jossfolk

Löfs vision är att vara ledande inom ytbehandling med kvalitet, effektivitet och ett kundorienterat arbetssätt. På bilden sprutmålning.

12

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Blomsterlupinerna – vackra men förrädiska!

D

en gångna sommaren översållades vägkanterna längs Larsmovägen av blomsterlupiner. År för år har blomsterlupinerna erövrat mer mark och har nu även spridit sig in i skogen bredvid vägen. Blomsterlupinen klassas som en invasiv främmande växtart, vilket innebär att den är en växt som spridits i den finländska naturen av människan och som utgör ett hot mot den biologiska mångfalden.

Blomsterlupinen kan tyckas vara ett vackert och harmlöst inslag på vägrenarna, men tyvärr tränger blomsterlupinen undan den ursprungliga ängsväxtligheten genom sin förmåga att binda kväve från luften och göda marken där den växer. Dessutom har blomsterlupinen en negativ inverkan på dagfjärilarna, eftersom den är giftig och inte duger som föda åt dagfjärilar och deras larver.

Förutom blomsterlupiner förekommer även andra invasiva främmande växtarter i Larsmo såsom jättebalsamin, vresros, druvfläder och vattenpest.

Enligt lagen om främmande arter är det förbjudet att importera, sälja, odla eller sprida invasiva främmande växtarter.

”

Blomsterlupinen utgör ett hot.

Ifall du har en främmande invasiv växtart i din trädgård eller på din mark är du skyldig att utrota den, även om växten spridits sig dit från grannens mark.

På den nationella portalen för

främmande arter www.vieraslajit.fi finns mer information om invasiva främmande arter samt hur man utrotar dem. På portalen kan man även rapportera observationer av invasiva främmande arter. Observationer av invasiva främmande arter kan även rapporteras till kommunens miljöavdelning.

Olika invasiva främmande växtarter bekämpas bäst på olika sätt. När det gäller

blomsterlupinen gäller det att vara uthållig, eftersom blomsterlupinens frön kan överleva tiotals år i marken. Om det endast är frågan om några enstaka blomsterlupinplantor kan man gräva upp plantorna med rötterna, men större bestånd bekämpas bäst genom slåtter av blomsterlupinerna i början av sommaren före fröna hunnit mogna. Slåtter hindrar blomsterlupinerna från att bil-

da nya frön och regelbunden slåtter under flera års tid försvagar växtens livskraft. Efter slåttern är det viktigt att växtdelarna städas bort och inte lämnas kvar att övergöda marken. Växtdelarna kan komposteras i en kompost alternativt i en hög övertäckt med hållfast plast eller presenning. Före komposteringen bör blomskaften placeras i en tät plastpåse så att fröna ruttnar.

För slåtter eller bortgrävning av blomsterlupiner på annans mark krävs alltid markägarens tillstånd, även om det är frågan om allmänna områden såsom friluftsområden och badstränder. Önskar man slå blomsterlupiner som växer på vägrenen på en statlig väg ska man kontakta Trafikens kundservice. Att plocka blommor hör dock till allemansrätten.

Genom en så enkel sak som att plocka en bukett blomsterlupiner kan alla bidra till att minska blomsterlupinens spridning.

Det viktigaste att komma ihåg är att slänga den vissnade buketten i brännbart avfall eller låta fröna ruttna före buketten slängs i komposten.

Jennie Wikström

Schlagerkören rf.

VINTERKARNEVAL Lördag 22.2.2020 kl 12.00-15.00 Idrottsparken i Larsmo aktiviteter-servering-utlottningar Gratis evenemang för hela familjen!

S

chlagerkören i Larsmo är nu inne på sitt 8:e år.

De två första åren sjöng kören under Bill Ravalls regi och efter honom övertogs taktpinnen av Thomas Enroth. Övningstillfällena hålls i Holm skola i Larsmo. Nytt är att kören numera övar under torsdagskvällar.

Under våren höll kören en uppskattad konsert i Cronhjelmskolans fina utrymmen.

Gästartister var ungdomar från nejden dvs. Matilda Ahlgren, Evelina Sundvik och Benjamin Brännbacka med ett par sånger var, samt Alva Stenman på fiol.

I oktober sjöng Schlagerkören tillsammans med Nice Noise och Nykarleby manskör under Nada Nords välgörenhetskonsert i Schaumanssalen.

Artisterna under konserten var Helene Nyberg, Ami Aspelund, Philip Järvenpää, Christian Vesterqvist och Charles Plogman.

På Luciakvällen leder Schlagerkören allsången på Larsmo

torg. Undrar om fjolårsrekordet i Lucior slås? Vi ses väl på torget, vi sjunger och lyser upp kvällen tillsammans!

Den 19 december har ni ännu en möjlighet att lyssna till kören under Thomas ledning, kören deltar med några julsånger i Öja under ett Winter Christmans Party med Ove and the Lydians dvs. ingen mindre än Philip Järvenpää med band.

Efter Öjakvällen är det dags för Schlagerkören att säja adjö till Thomas Enroth och tacka för många fina, roliga och mycket innehållsrika år med många stora äventyr både på egen hand och tillsammans med andra körer och underbara artister. Vi önskar Thomas varmt lycka till på hans fantastiska musikaliska bana! Han har lovat att han kommer och kompar under våra framtida konserter, det ser vi fram emot!

Vi kan nu avslöja att vår nya dirigent/ledare blir Jennifer Karlsson från Ove and the Lydi-

ans! Riktigt varmt välkommen Jennifer, det ska bli spännande att se vilka äventyr du tar oss på! Dessutom kan avslöjas att Philip Järvenpää kommer att ta över taktpinnen i Nice Noise och både Jennifer och Philip har lovat mycket samarbete för körerna.

Efter julen fortsätter kören alltså tillsammans med Jennifer Karlsson och övningarna blir som vanligt i Holm skola men på torsdagskvällar kl.

18.30. Repertoaren är varierande, allt från kända schlagers, till pop, ballader och visor, vi kan säkert se fram emot rockiga toner också. Välkommen med alla ni som gillar att sjunga!

Vill man följa med körens evenemang och äventyr så hittas vi både på Instagram och Facebook. Vi är tacksamma och glada att ha många följare.

Ilse Nynäs

13

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Advents- och julprogram i Larsmo församling 2019

Marthagårdens kök har fått ett lyft

L

arsmomarthornas föreningshus, som står centralt i Holm, genomgick sin senaste större renovering i millennieskiftet. Då rustades huset upp både utoch invändigt, men pengar till nytt kök fanns inte.

Senaste sommar har så köksinredning och vitvaror förnyats och köket är nu fräscht och inbjudande. Förutom för marthornas egna aktiviteter används föreningsgården av ”gubbdagis” tre morgnar i veckan, där världens gång

avhandlas över en kopp kaffe. Även pensionärsföreningen håller regelbundet sina styrelsemöten och pidrospel där, samt ett flertal andra föreningar sina årsmöten.

Glädjande är att kommunens nyfinländare har hittat till vårt föreningshus där de redan ett flertal gånger firat familjetilldragelser. Men ännu finns det rum för fler aktiviteter, ett föreningshus skall ju vara i användning. I det välfungerande köket finns det också stora mat- och kaffeserviser att hyra

Aalnacko för år 2020

I

år ger Larsmo Hembygdsförening ut Aalnacko 2020, en väggkalender med en bild som varje månad har en historia att berätta. Bilderna är valda från kommunens olika hörn.

Den innehåller bland annat ett första majkalas vid Gåsön i Bosund, lekande barn i Jakobssons haga i Risöhäll, utställning av nötkreatur vid Näs skola och tröskningsarbete vid Styrmans i Holm. Årtalen är från 1890 till 1950.

Aalnacko har varit ett samarbetsprojekt mellan Larsmo Hembygdsförening och Larsmo lokalhistoriska arkiv. Peter Liljekvist har fungerat som dragare för arbetsgruppen som under hösten samlats vid lokalhistoriska arkivet för genomgång av gamla fotografier.

Förhoppningen är att Aalnacko kommer att bli en återkommande produkt. Det är ett ypperligt sätt att föra in lite lokalhistoria i vardagen och samtidigt stöda arbetet att bevara vårt kul-

turarv. Har ni inte köpt ett exemplar redan så finns den tillgänglig vid närbutikerna i Larsmo. För den dag kan gry när allt ditt guld ej räcker att forma bilden av en svunnen tid.

Ett tips är också att följa Bjärgas på Facebook, varje månad kommer den aktuella bilden att presenteras med mera information.

Inkommande år är det även jämna 80 år sedan tragedierna på Summa. Det kommer att hedras med en utställning i biblioteket och ett seminarium. Summautställningen startar den 13:e februari i biblioteket och kommer senare i sommar att flytta till Bjärgas museiområde.

Peter Liljekvist Karl-Johan Fagerudd, Leif Grankulla och Peter Liljekvist på kortskådantalko vid lokalhistoriska arkivet.

Framsidan av kalendern.

om man planerar större kalas hemma. Alla hyror är symboliska och tänkta att täcka föreningshusets årliga driftskostnader. Vid intresse kan man ringa 0503435205.

Vi är redan många aktiva marthor men flere önskas välkomna till våra månadsmöten med trevlig samvaro och omväxlande program. Info om dessa kommer i ortstidningens minneslista samt på föreningens slutna Facebooksida.

Anki Andtbacka

December 12.12 kl. 18.00 Karajulfest med middag i förs.hemmet,

Sture Nyholm, sång av Fiskarna 13.12 kl. 20.00 Ungdomarnas julfest i Xodus 15.12 kl. 10.00 Högmässa, Lassila, Forsman

kl. 18.00 De vackraste julsångerna, kyrkokören,

Forsman, andakt Lassila 16.12 kl. 12,00 Jul i gemenskap i förs.hemmet 21.12 kl. 18.00 Kauneimmat joululaulut i förs.hemmet,

Wiklund, andakt Sjöblom 22.12 kl. 10.00 Högmässa, Sjöblom, Wiklund,

sång Lars-Victor Öst, kyrkkaffe 24.12 kl. 13.00 Barnens julbön, Lassila, Forsman,

barnkören

kl. 15.00 Julbön, Lassila, Forsman 25.12 kl. 08.00 Julotta, Sjöblom, Forsman, kyrkokören 26.12 kl. 10.00 Högmässa, Sjöblom, Enkvist

kl. 14.00 Nattvard vid Sandlunden, Sjöblom,

Enkvist 29.12 kl. 10.00 Gudstjänst, Stig-Erik Enkvist,

Sjöblom, Forsman Januari 01.01 kl. 18.00 Kvällshögmässa, Lassila, Forsman,

kyrkkaffe 04.01 kl. 19.00 Lördagssamling i förs.hemmet,

Anders Sjöberg Sverige, servering,

barnpassning 05.01 kl. 10.00 Högmässa, Anders Sjöberg, Lassila,

Forsman 06.01 kl. 18.00 Kvällsgudstjänst, Lassila, Forsman,

kyrkkaffe

www.larsmoforsamling.fi

14

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Larsmoleden S

om de flesta kanske är medvetna om så håller vi på att förbättra och förlänga de vandringsleder som finns i Larsmo.

Under sommaren och hösten har vandringsledernas nya sträckor blivit dragna. De nya sträckorna är de som binder samman vandringslederna men också de befintliga vandringslederna har fått nya dragningar. Den nya sträckan mellan Holm och Eugmo vandringsled går via Gertruds och mäter en sträcka på cirka 1,3km. Mellan Eugmo och Bosund binds vandringslederna ihop från Fränsvikens båthamn och Bäckshagavägen i Bosund. Den nya förbindelsen vandringslederna emellan har en väldigt fin natur med bergshällar. Man kan redan nu gå på alla sträckor som kommit till ifall man är nyfiken på hur de nya sträckorna ser ut.

Nästa steg i projektet är att grundförbättra Holmvandringsled med att fylla på krossgrus på den befint-

liga vandringsleden för att få ett jämnare underlag att vandra på. Detta kommer att ske under vintern och våren på Holm vandringsled. Eugmo och Bosund vandringsled står näst på tur. Fast arbetet fortgår på vandringslederna skall det inte hindra de som vill vandra. Spångar, broar och trappor kommer också att läggas ut på de ställen var det inte passar sig att fylla upp underlaget med krossgrus.

Tre stycken barnstigar har också planerats in på Larsmoleden, en barnstig per by.

Stigarna ska vara lättillgängliga för barnfamiljer genom att placera dessa nära en plats var man kan parkera sina fordon.

Johnnie Wisén

Bilden är tagen på den nya dragningen mellan Eugmo- och Bosundvandringsled.

Luotoreitti

L

uodon olemassa olevien vaellusreittien kunnostaminen ja pidentäminen on käynnissä kuten monet jo ehkä tietävät.

Vaellusreiteille on vedetty uudet osuudet kesän ja syksyn aikana. Uudet osuudet sitovat yhteen vaellusreittejä mutta myös olemassa olevia vaellus-

reittejä on vedetty uudestaan.

Holmin ja Eugmon vaellusreitin välinen Gertrudsin kautta menevän uuden osuuden pituus on noin 1,3 km. Eugmon ja Bosundin välillä vaellusreitit yhdistyvät Fränsvikenin venesataman ja Bosundin Bäckshagatien kohdalla. Vaellusreittien välisellä uudella yhteydellä on

erittäin hieno kallioinen luonto. Uusilla osuuksilla on jo nyt mahdollista kävellä mikäli uudet reitit kiinnostavat.

Hankkeen seuraavana askeleena on Holmin vaellusreitin peruskorjaaminen siten, että olemassa oleva vaellusreitti tasoitetaan sepelillä. Tämä toteutetaan talven ja kevään aikana

Holmin vaellusreitillä. Eugmon ja Bosundin vaellusreitit ovat seuraavana vuorossa. Vaellusreiteillä käynnissä olevat työt eivät tulisi estää vaeltamista.

Paikat joita ei voida täyttää sepelillä täydennetään sopivin kohdin pitkospuiden, siltojen ja portaiden avulla.

Luotoreitille on suunnitteil-

la myös kolme lapsipolkua, yksi lapsireitti kylää kohden. Polut soveltuvat lapsiperheille siten, että ne sijaitsevat lähellä ajoneuvoille tarkoitettuja pysäköintipaikkoja.

Johnnie Wisén

Rapport från friluftsdagen vid sportcentret

P

ensionärsföreningen anordnade sin traditionella friluftsdag torsdagen den 3. 10. vid Fritidsgården och Idrottsparken. Tidpunkten var något senarelagd från tidigare år, och med ett lite förnyat koncept.

Motionskommittén hade visserligen beställt vackert väder för tillställningen, men prognoserna skrämde oss med någonting helt annat. Så döm om vår förvåning, när det blev dags att ”sparka igång” visade sig vädergudarna från sin bästa sida och ”folket strömmade till i stora skaror”. Dagen inleddes med en kombinerad fråge- och tipsrunda runt sportplanerna via den nya skidskytte-

stadion, främst för att många av våra pensionärer sällan tar sig tid att begrunda vilka fina anläggningar kommunen tillhandahåller för invånarna. Vilken fin kommun vi lever i. Tror säkert att visiten lämnade bestående intryck hos många av oss.

Själva frågetävlingen (tippningstävlingen) var enligt många ganska knepig, men var och en fick säkert något rätt, och en liten uppdatering i närkunskap skadar ju ingen. Efter kaffe och dopp följde prisutdelning, och alla pris fann sina vinnare. Föreningen bjöd på förplägningen, samt grillkorv. Det fanns möjligheter att testa på boulespel och hästskokastning och många intresse-

rade tog tillfället i akt och testade.

Vår ordförande Inga hade lånat rikshan från Sandlunden och hon körde och förnöjde deltagare runt sportplanen med riktigt kvalitetsskjuts. Som en summering av dagen tror jag säkert att en stor del av det dryga åttiotal som mötte upp var nöjda med dagen, och var och en for hoppeligen förnöjda över en fin dag hem till sitt. Larsmo-Eugmo pensionärsförening riktar ett stort tack till funktionärerna, samt Larsmo kommun, för att vi fick använda Idrottsparken och korvgrillen.

Karl-Johan Forsell Medlemmarna fick pröva på Riksha skuts med ordföraren Inga Lund som chaufför.

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

15

Mitt i naturen konferens

T

orsdagen den 5 september stod två förväntansfulla pedagoger från Friluftsdaghemmet Skogsgläntan på perrongen i Karleby för att ta tidiga morgontåget söderut. Framför oss väntade två dagar fullspäckade med utomhuspedagogik. Vi deltog i Mitt i Naturen konferens vid Haltia/Solvalla i Esbo som Finlands Svenska idrott tillsammans med samarbetspartners ordnade.

På torsdag förmiddag startade konferensen med att vi fick vi ta del av Juliet Robertsons föreläsning “Dirty Teaching”.

Robertson jobbar i Skottland som utbildningskonsult med inriktning på lärande och lek utomhus. Hon gav en hel del nya tips och inspiration med att jobba med utomhuspedagogik. Robertson pratade en del om vilka fördelar det är för barn att jobba och leka utomhus och hur t.ex. ett barn genom att klätt-

ra i träd utvecklar otroligt mycket mera än bara att klättra. Grovmotorik, finmotorik, öga-handkoordination, balans, kroppskontroll och en hel massa annat positivt tränas genom att “bara” klättra i träd. Under förmiddagen fortsatte föreläsningar med bl.a. en forskningsrapport om tonåringars syn på klimat och klimatförändringar.

På fredag morgon fick vi börja med att ta del av en pågående svensk forskning i “Skogens hälsofrämjande värld”. Forskningen pekar mot att vistelse i naturen och speciellt vissa skogstyper främjar vår hälsa positivt. Efteråt var det dags för det som var egentliga orsaken till att vi deltog i konferensen: Good Practice från Svenskfinland. Då fick vi möjlighet att presentera vår verksamhet i Larsmo för de andra deltagarna i konferensen.

I 30 minuter fick vi inspirera, visa bilder och berätta om och hur och vad vi gör

i praktiken i vår vardag på Friluftsdaghemmet Skogsgläntan. Vår presentation väckte nyfikenhet och vi fick svara på massor av frågor. Vi fick också ta del av några andra finlandssvenska utomhuspedagogers vardag.

Under båda dagarna fick vi delta i en del workshops för mera inspiration och kunskap som vi har nytta av i vår vardag. Utbudet av workshopar var stort och det var svårt att välja ut de mest intressanta. Vi delade upp oss för att få ut så mycket som möjligt av kursdagarna.

Nu har vi mera kunskap om bl.a. stjärnhimlen, nedbrytare i naturen och spel utomhus.

Till slut var det glada men trötta pedagoger som började söka sig hemåt mot Österbotten igen. Att delta i en konferens som det här styrker arbetsmotivationen. Nya vänskaper uppstår, nya kontakter skapas, vi får träffa likasinnade och vi får nätverka på ett fantastiskt sätt. Tack vare konferensen hittade vi många nya guldkorn i Svenskfinland och vi fick inspirera andra men fick flerfaldigt inspiration tillbaka.

Marita Lassfolk

Hälsningar från kommunens skol- och daghemskök

V

i vill att måltiden ska vara en höjdpunkt under dagen som stärker inlärningen, ökar trivseln i skola och daghem, och ger matkompetens och matinsikt. Matrasten ger dagens arbete en naturlig rytm och ger också elever och personal en möjlighet att koppla av. En skolbespisning som ordnats enligt rekommendationerna erbjuder mångsidig, hälsosam mat, fröjd för ögat, samvaro, umgänge och välbefinnande.

Den ska bidra till att stärka orken, tillväxten och en sund viktutveckling hos barn och unga.

Varje dag serverar vi i kommunens skolor och daghem ca 1300 portioner lunchmat, därtill serveras dagligen även morgonmål till i medeltal ca 150 barn och mellanmål till ca 210 barn.

En aktuell matlista och en mellanmålslista finns alltid i matsalen och de finns också tillgängliga på kommunens webbsida, både på svenska och finska.

När vi planerar matlista och mellanmålslista strävar vi till att få den så varierande, näringsriktig och ändamålsenlig som möjligt, bl. a genom att följa rekommendationer från statens näringsdelegation: VI ÄTER OCH LÄR TILLSAMMANSrekommendationer för skolbespisningen samt MAT GER HÄLSA OCH GLÄDJE – rekommendation om måltiderna inom småbarnspedagogiken. Dessa rekommendationer bygger på

• Korv 3-4 gånger/8 veckor • Helkött 3-4 gånger/8 veckor • Vegetariskt 3-4 gånger/8 veckor

Mat ger hälsa – finska näringsrekommendationer (2014) och Tillsammans kring matbordet – kostrekommendationer till barnfamiljer (2016).

” Måltiden skall vara en

höjdpunkt under dagen.

En skolmåltid som följer rekommendationen täcker i genomsnitt cirka en tredjedel av elevens hela dygnsbehov av

energi. Det är mycket viktigt att varje elev äter en fullständig skolmåltid varje dag, i den form som den är planerad. En fullvärdig skolmåltid skall dagligen innehålla en varmrätt med fisk, ljust eller rött kött, baljväxter eller ägg, ett grönsakstillbehör och salladsdressing/olja, en måltidsdryck (mjölk/mjölkdryck/surmjölk), fullkornsbröd och margarin.

Matlistan och mellanmålslistan som följs i kommunens skolor och daghem planeras för en period på 8 veckor. Kundernas och kökspersonalens åsikter, önskemål och förslag är mycket viktiga vid utveckling och planering av matsedeln. Kökspersonalen har regelbundna ”köksmöten” och bland elev-

er och skolpersonal utförs enkäter varje läsår. Med en bra planering får vi bästa möjliga mångsidighet och variation i det vi serverar. Vi kan också ta tillvara årstiderna, använda råvaror enligt säsong och också uppmärksamma speciella dagar och ordna olika temaveckor eller -dagar under året. Matlistan hålls levande och varierande bl.a genom att maträtter som inte fungerar kan tas bort och ersättas med andra.

Som grund för matsedelsplaneringen och för att få den varierande, strävar vi till att det i matsedeln på 8 veckor skall ingå: • Fisk 1 gång/vecka • Kyckling 1 gång/vecka • Maletkött 1-2 gång/vecka

Som morgonmål serveras gröt eller flingor, bröd, smör ost, pålägg och yoghurt. Mellanmålet varieras med bl. a mjukt bröd och pålägg, frukter, smoothies och flingor. 2-4 gånger på 8 veckor serveras plättar eller pannkaka med lättsockrad äppelmos. Lättsockrad bär- eller fruktkräm serveras också 2-4 gånger/8 veckor. Som tillägg till mellanmålet serveras dagligen knäckebröd, smör och mjölk.

Efter önskemål från föräldrar och daghemspersonal övergick vi för knappt ett år sedan till att servera sockersmartare alternativ till morgonmål och mellanmål. Med små förändringar stegvis och tillsammans med personalen har vi lyckats att helt övergå till att servera naturell yoghurt och till den och till gröten, har vi istället för söta sylter övergått till att servera osötade bär- eller fruktpureer eller en lättsockrad äppelmos. Flingorna har bytts ut till alternativ med mindre tillsatt socker. I kostrekommendationer för barnfamiljer med namnet. Tillsammans kring matbordet, konstateras att ”Ett barn äter det som den tycker om. Barnet tycker om det som är bekant. Bekant blir det som serveras ofta”.

Karola Dahlbacka

16

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Fastighets Ab Larsmo bostäder Fastighets Ab Larsmo bostäder är kommunens fastighetsbolag som förvaltar hyreslägenheter i Larsmo. I nuläget har bolaget 118 hyreslägenheter som är fördelade enligt följande:

SOMMARLOVSLÄGER 2020

• I Bosund 25 lägenheter • I Näs 8 lägenheter • I Holm och Hannula 42 lägenheter • Vid Storströmmen och Risö 12 lägenheter • På Lilla Furuholmen 21 lägenheter • Vikarholmen 10 lägenheter

Vardagar 1-12.6 kl. 07.30-16.30 Vid Holm fritidsgård/Idrottsparken För barn som gått ut första klassen-tredje klassen Deltagaravgift: 150 euro Ansvariga ledare: Maria Fagerholm och Maria Krok VARFÖR ÄR LÄGRET SÅ BRA? - du väljer själv mellan vilka klockslag barnet är på lägret - verksamhet enligt teman men även överraskningar - mycket utomhusvistelse - lunch och eftermiddagsmellanmål ingår - du får hem glada och nöjda barn

Behovet av hyreslägenheter är stort, därför byggs nu också ett nytt radhus vid Storströmmen på Päronvägen. Radhuset kommer att stå inflyttningsklart i maj 2020 och innehåller 8 hyreslägenheter i storlekar-

arsmo Vattentjänstverk bygger tillsammans med Kronoby Vatten och Avlopp Ab ett nytt vattenreningsverk på Storåsen i Kronoby. Sedan år 1996 tar Larsmo Vattentjänstverk allt sitt vatten från Storåsen, och här finns sedan tidigare ett gemensamt reningsverk invid det nya.

Utbyggnaden av Storåsens vattenverk är i full gång och tanken är att provdriften skall inledas i juni 2020. Vatten från det nya reningsverket kan förhoppningsvis levereas till kunderna i juli samma år. Med utbyggnaden säkerställs tillgången på gott hushållsvatten till våra konsumenter. Detta för en lång tid framöver. De senaste torra somrarna har medfört sänkta grundvattennivåer och

kommunens webbportal/Facebook

Risö förskola reser sig från marken Ventilationsentreprenör: G. Koskela Automationsentreprenör: Fidelix För tillfället är det till största del endast byggnadsarbetare från Nordic Byggtjänst som vistas på byggplatsen men inom snar framtid kommer alla de andra entreprenörerna att ta del av byggnadsprojektet.

Projektet för Risö förskola och Risö skolas om- och tillbyggnad kommer att vara klart till december 2020.

Johnnie Wisén

Med elektronisk faktura så sparar du både miljö och egen tid.

E-fakturan förmedlas avgiftsfritt av bankerna till din egen nätbank och den ersätter den vanliga pappersfakturan.

Mera anvisningar finns på kommunens hemsida: www.larsmo.fi

Valitse paperilaskun sijasta e-lasku!

Sähköinen lasku säästää sekä ympäristöä että omaa aikaa. Pankit välittävät maksuttomasti ns. tavallisen paperilaskun korvaavat e-laskut omaan verkkopankkiisi.

Ohjeet löytyvät kunnan nettisivuilta www.larsmo.fi

För närvarande lediga lägenheter: Bosund, Rönngärdan I, Kölvägen 24 (lediga 1.12.2019) 1 st 2 R+K 63m² H y r a 482,25 € /månad + vatten 10 € per person/månad 1 st 1 1 R+KVR 35m² Hyra 294,37 €/månad + vatten 10 € per person/månad Om du har frågor angående dessa lediga lägenheter eller övriga frågor som berör hyresbostäderna så kontakta gärna Fastighets Ab Larsmo Bostäders kanslist på telefon 067857 205 eller per e-post maria.blomstrom@larsmo.fi Maria Blomström

L

mer information kommer på

Välj e-faktura istället för pappersfaktura!

Mer information om oss, Fastighets Ab Larsmo Bostäder, finns på kommunens hemsida under www.larsmo.fi /boende och miljö. Där publiceras våra lediga lägenheter och där hittar du också bostadsansökan. Lämna alltid in bostadsansökan, även om det gäller ett framtida behov. När du finns i bostadskön kontaktar vi dig när en lämplig lägenhet blir le-

dig. Kom också ihåg att lämna in bilagorna till ansökan.

Utbyggnaden av Storåsens vattenverk

Anmälan under våren 2020,

Nu är byggprojektet i full gång efter mycket förarbete med sprängning. Man kan nu se stommen resa sig från marken. De som valdes som huvudentreprenör för detta byggnadsprojekt är Nordic Byggtjänst. Dagsläget är att stommen byggs både på den nya förskolan samt tillbyggnaden på Risö-skola. De andra entreprenörerna för detta projekt är enligt följande: Elentreprenör: Sähköpalvelu Walberg Rör och Geovärme entreprenör: FVM-Service

na 2r+kvr på 46,6 m² och 3r+k på 66,5 m². Lägenhetsansökningar till de nya radhusen vid Päronvägen 1 kommer att ske i mars 2020 via annonsering i lokala tidningar samt på kommunens webbsida.

’

’

’

Utbyggnaden av Storåsens vattenverk pågår som bäst.

högre järnhalter i grundvattnet. Det nya reningsverket klarar att rena grundvatten med högre järn- och manganhalter fortsättningsvis utan kemikalietillsatser. Vattnets pH höjs med kalkstensfilter och för att säkerställa den bakterologiska

kvaliteten används UV bestrålning. Larsmoborna kan se fram emot att även i fortsättningen få ett kvalitativt dricksvatten i sina kranar.

Bjarne Häggman

LARSMOLEDEN LARSMOLEDEN LARSMOLEDEN

LARSMOLEDEN LUOTOREITTI

Vi bygger och grundförbättrar Larsmoleden 11.1.2019 – 31.12.2020

Vi bygger och grundförbättrar Larsmoleden 11.1.2019 – 31.12.2020 Vi bygger och grundförbättrar Larsmoleden 11.1.2019 – 31.12.2020

Rakennamme ja perusparannamme Luotoreittiä 11.1.2019 – 31.12.2020

Rakennamme ja perusparannamme Luotoreittiä 11.1.2019 – 31.12.2020 Rakennamme ja perusparannamme Luotoreittiä 11.1.2019 – 31.12.2020

17

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Småbarnspedagogiken i Larsmo i dag

S

måbarnspedagogiken, det som vi tidigare benämnde dagvården, har förändrats mycket under de senaste åren. Det hela inleddes med att styrningen av dåvarande dagvården flyttade över från Social- och hälsovårdsministeriet till Undervisnings- och kulturministeriet år 2013, i samband med det blev dagvård småbarnspedagogik.

Småbarnspedagogiken styrs av en relativt ny lag, lagen om småbarnspedagogik (540/2018) samt planen för småbarnspedagogik (2018) som är en nationell föreskrift som utfärdats av Utbildningsstyrelsen.

Småbarnspedagogiken är i dag en del av det finländska utbildningssystemet, tillsammans med förskoleverksamhet och den grundläggande utbildningen, och är en viktig del av barnets uppväxt och lärstig. Småbarnspedagogiken stödjer och kompletterar hemmens fostrande uppdrag och bidrar till barnens välbefinnande. Inom småbarnspedagogiken arbetar man utgående från samma lärområden och samma mångsidiga kompetenser som inom förskoleverksamhet och den grundläggande utbildningen, den röda tråden är viktig, från småbarnspedagogiken till åk 9.

Avsikten med den nationella

styrningen av småbarnspedagogiken är att skapa likvärdiga förutsättningar för en helhetsmässig uppväxt, utveckling och lärande för barnen som deltar i småbarnspedagogiken. Småbarnspedagogiken ska främja jämlikhet och likabehandling mellan barnen och förebygga marginalisering. De kunskaper och färdigheter som barnen tillägnar sig i den småbarnspedagogiska verksamheten stärker deras delaktighet och aktiva deltagande i samhället.

Utgångspunkten för lärandet i småbarnspedagogiken är barnets tidigare erfarenheter, intressen och kunskaper. Det är viktigt att det som barnen ska lära sig har anknytning till barnens växande färdigheter, erfarenhetsvärld och kulturella bakgrund. Positiva känsloupplevelser och kommunikation med andra barn och vuxna främjar lärandet. Barngruppen och känslan av att ingå i en gemenskap är av central betydelse för barnets lärande och delaktighet. Barnen ska av pedagogerna få handledning och stöd i sitt lärande. En målinriktad, lagom utmanande verksamhet som intresserar barnen inspirerar dem att lära sig mer. Varje barn ska få uppleva och känna glädje över att lyck-

Hälsningar från Sandlunden!

Ä

ldreomsorgen har genomgått en stor förändring de senaste åren. Äldre bor hemma längre idag än förut och behöver därför mera vård när de flyttar in till ett boende. Vi är mycket glada och tacksamma för alla frivilliga som hjälper oss.

På måndagar ordnas rörelseglädje med Elisabeth och Eivor via Folkhälsan. Varannan onsdag har vi mimosel minnesträning. Varje torsdag ordnas andakt där församlingar och fridsföreningar turas om att komma ut till oss. På fredagar är det alltid bingo, mycket populärt, väntjänsten hjälper till med det.

Förutom vårt veckoprogram

ordnar vi sång och musikuppträdande, utfärder, fester m.m.

Vi har också en ”minneshörna” där personalen byter tema med jämna mellanrum, vi följer med årstiderna och har andra teman däremellan. Nu just har vi en syhörna.

Vi har en aktiv personal på Roslunden och Sandlunden som försöker hitta tid till den lilla extra guldkanten i vardagen. Det kan vara en brasa i spisen, sittjumppa, utepromenad, att sjunga tillsammans eller en pratstund m.m. Önskar någon komma och förgylla våra klienters vardag med utepromenader, sång, pratstund, högläsning eller något annat så är ni hjärtligt välkomna.

Susann Sandbacka

as och lära sig och över sig själv som en lärande individ.

Inom småbarnspedagogiken bygger pedagogiken på en bestämd värdegrund, syn på barnet, barndomen och lärande. Med pedagogik avses en planerad och målinriktad, professionellt ledd verksamhet, som grundar sig på tvärvetenskaplig kunskap,

framför allt pedagogisk och småbarnspedagogisk kunskap, som genomförs av välutbildad personal i syfte att säkerställa att barnen mår bra och lär sig.

Pedagogiken synliggörs i verksamhetskulturen och lärmiljöerna samt i den helhet som består av fostran, undervisning och vård.

Det är enhetsledarens/ daghemsföreståndares roll att leda och utveckla det pedagogiska

arbetet i daghemmet utgående från de tidigare nämnda styrdokumenten samt kommunens egna årligen uppställda målsättningar. På varje avdelning finns sedan lärare inom småbarnspedagogik vilka skall leda, genomföra och utvärdera den pedagogiska verksamheten i den enskilda barngruppen tillsammans med barnskötare på sin daghemsavdelning.

Att ta reda på barnens intresse och förförståelse för olika teman, att sätta upp målsättningar, att genomföra och utvärdera är idag en ständigt pågående process i den småbar nspedagogisk a verksamheten. Detta kräver professionalitet, ett välfungerande teamarbete och en tydlig rollfördelning i det enskilda arbetsteamet och i daghemmet som helhet.

Trots utmaningen med nya krav på förändrade arbetssätt och nya förhållningssätt så har småbarnspedagogerna förmånen att få arbeta med en åldersgrupp barn som är mycket positiva, intresserade av mycket och ”kan allt”, åtminstone nästan allt!

Malin Stenman

Röda Korset Larsmo avdelning

Vill du komma med i röda korsets hjälpverksamhet?

Finlands Röda Kors, Larsmo avdelning har en varierande verksamhet inom humanitärt bistånd. Vi deltar i nationella insamlingar, såsom den årliga Hungerdagsinsamlingen i september och andra insamlingar vid speciella kriser.

FRK-Larsmo avdelning deltar också, tillsammans med regionens integrationsenhet och Larsmo kommun, i iordningställandet av lägenheter när det kommer nya grupper av kvotflyktingar till kommunen. Vi stöder även integrationen av flyktingarna genom att bl.a. befrämja vänfamiljsverksamheten, tillsammans med olika samarbetspartners.

FRK-Larsmo avdelning ordnar också årligen en lunchdag i mars. Lunchdagen ordnas huvudsakligen i insamlingssyfte, men även för att ge avdelningen en synlighet bland lokalbefolkningen. Lokalavdelningen kan också verka lokalt i Larsmo genom att stöda personer eller familjer i tillfällig kris.

Om du är intresserad av att komma med i verksamheten får du gärna kontakta någon av styrelsemedlemmarna: Ordförande Else-Brita Jungar, viceordförande Monica Svenfelt, sekreterare Linda Nylund, kassör Jaana Lindholm eller någon av medlemmarna Marita Andersson, Eivor Ekstrand, Alma Kozic, Birgitta Käld, Anna-Stina Björk eller Margita Sandström.

Du kan också bekanta dig med Röda Korsets verksamhet på nätet, genom att gå in på OMA-webbsajten på adressen oma.rodakorset. fi, eller genom att gå in på avdelningens Facebooksida FRK Larsmo avdelning.

Välkommen med!

Monica Svenfelt

18

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Varför är läsning viktigt?

E

tt av de viktigaste fokusområdena för nämnden för utbildningstjänster är läsning.

Detta i syfte att främja läskunnigheten och öka intresset för läsning bland barn och unga i Larsmo.

Läsning är en förutsättning för bildning.

Läskunnighet är en förutsättning för ett jämlikt samhälle.

Läskunnighet är en förutsättning för uppnående av välfärd.

Att kunna läsa är alltså nödvändigt, men vi ska inte glömma bort att läsning också är glädje, spänning och ett oändligt äventyr.

Våren 2018 tillsatte dåvarande undervisningsminister, Sanni Grahn-Laasonen, ett nationellt läskunnighetsforum, Läsrörelsen, för att utarbeta lösningar som ska förbättra läskunnigheten bland barn och unga och framför allt för att väcka deras läslust. Detta gjordes eftersom antalet elever med svaga läsfärdigheter har ökat och antalet elever med utmärkta färdigheter har blivit färre. Hos personer under 25 år är nivån på läskunnigheten lägre än för drygt tio år sedan. Åtgärder för att främja barns och ungas läsande och läskunnighet har delats in i fyra helheter: 1. Vi inspirerar barn och unga att läsa.

”

Vi inspirerar barn och unga att läsa.

”

2. Vi aktiverar uppväxtgemenskaperna att stödja läsningen. (Skolan, hemmet, fritidsaktiviteter, kompisar, etc.).

3. Vi förstärker de sakkunnigas kunnande och samarbete.

(Fortbildning för lärare och annan personal).

4. Vi skapar strukturer som främjar läsandet. (Forskning, projektunderstöd, stöd till biblioteken, etc.).

Läsrörelsen är en ”medbor-

garrörelse” som utmanar alla att främja läsandet och läskunnigheten. I dag krävs allt mångsidigare läsfärdigheter – multilitteracitet – t.ex. på grund av digitaliseringen och mångfalden av texter. Multilitteracitet innebär bl.a. att man kritiskt kan tolka och bedöma det man läst, samt textens tillförlitlighet.

Barns och ungas läskunnighet har försämrats under hela det senaste årtiondet. Det här

syns framför allt i pojkarnas läsfärdigheter. Forskningen visar att var tionde elev som går ut den grundläggande utbildningen inte har tillräckliga läsfärdigheter för att klara av fortsatta studier.

För att upprätthålla läskunnighetsnivån i vårt land krävs att alla instanser och människor förbinder sig till att främja läskunnigheten för att stävja den negativa utveck-

ling som vi ser bl.a. i PISA-undersökningarna. Läsrörelsen sporrar alla finländare till konkreta, små eller stora, gärningar för att förbättra läskunnigheten – till förmån för bildningen, jämlikheten och välbefinnandet. Mångsidig läskunnighet är grunden till allt lärande.

Carola Holm-Palonen

Kirjaston ohjelmavaihdos ja verkkopalvelut

M

ennyt syksy on ollut kirjastossamme haastava. Suoritimme ohjelmavaihdoksen käytettyämme samaa ohjelmaa 25 vuotta ja syyskuun alusta lähtien olemme käyttäneet Mikromarc-kirjasto-ohjelmaa. Toivon mukaan asiakkailta on löytynyt ymmärystä tämän syksyn aikana mikäli kaikki ei ole toiminut yhtä sujuvasti kuin ennen on ollut tapana. Kunnan kirjastot olivat suljettuja viikon ennen ohjelman käyttöönottoa. Sinä aikana tietokantaamme muunnettiin ja kirjaston henkilökunta osallistui ohjelmakoulutukseen. Fredrika-verkoston kaikki kirjastot ovat nyt ottaneet uuden ohjelman käyttöönsä.

Esim. kirjatilaukset ja tilaukset

voidaan nyt tehdä joustavammin. Asiakkaat huomaavat ehkä eniten että itsepalveluohjelman ulkonäkö on muuuttunut ja että nykyään ei voida vetää lainakorttia saadakseen kuitin; sen sijaan on painettava näytössä olevaa Lopeta-nappia.

Joillakin asiakkailla on ollut vaikeuksia tämän kanssa! Itsepalvelupisteteitä löytyy nyt useimmissa kunnan kirjastoissa.

Biblio – kirjaston digitaliset kirjat sovelluksessa Lainaajilla on kauan ollut mahdollisuus lainata myös kirjoja sähköisessä muodossa. Käyttö edellyttää voimassa olevan lainakortin ja PIN-koodin. Uutuutena on, että sähköisiä kirjoja ja sähköisiä äänikirjoja voi nyt lainata Biblio-sovelluksen kaut-

ta. Sovelluksesta löytyy ennen kaikkea e-kirjoja ja e-äänikirjoja ruotsiksi, mutta myös pieni valikoima muunkielisiä kirjoja. Elibs e-kirjoja, joita voi lainata Biblio-sovelluksen kautta voidaan ladata tietokoneelle, tabletille tai älypuhelimelle.

Joitakin e-kirjoja voidaan myös lukea suoraan online, eli kirjautuneena verkkoon lukuohjelmaa lataamatta. Kirjoja voi lainata kaksi/viikko. Fredrikakirjaston verkkosivuilla www. fredrikabiblioteken.fi löydät tietoa siitä, miten ladata Biblio-sovellus ja miten kirjautua ensi kertaa.

Ellibs e-kirjat ja e-äänikirjat Suomalaisesta Ellibs e-kirjapalvelusta voit lainata e-kirjoja

suomeksi, ruotsiksi ja englanniksi. Ellibsin e-kirjoja voidaan myös ladata tietokoneelle, tabletille tai älypuhelimelle.

Joitakin e-kirjoja voidaan kuten Elibsin e-kirjoja myös lukea online. Ellibsin e-äänikirjojen lukeminen edellyttää kuitenkin käyttäjän kytkeytymistä verkkoon. Tietoa Ellibsin e-kirjoista löydät myös Fredrikakirjastojen verkkosivuilta. Ellibsin e-kirjojen käyttöehdot poikkeavat Elib:iä koskevista ehdoista. Ellibsin e-kirjoille ja e-äänikirjoille löytyy erillinen sovellus.

PressReader Aikakauslehtitietokanta PressReader on ollut käytössä Luodon kirjastoissa jo jonkun aikaa. Tietokanta voisi olla asi-

akkaiden laajemmassakin käytössä. Lehtiä on mahdollista lukea sekä pääkirjaston että Bosundin kirjaston tietokoneilta.

PressReader sisältää yli 7000 sanomalehteä ja aikakauslehteä yli 100 maasta ja 60 kielellä.

PressReaderin lehtiä voidaan lukea kirjastojen tietokoneilla tai ladata asiakkaan omalle tabletille tai älypuhelimelle kirjaston langattoman verkon kautta. Ladattu lehti säilyy tabletillassi tai älypuhelimessasi ja voit lukea lehden myös silloin kun verkkoyhteyttä ei ole saatavilla. Lisäksi voit ladata lehtiä kolme vuorokautta kirjastokäyntisi jälkeen ilman rajoitusta.

Beatrice Willman

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

19

Aktuellt från biblioteket

U

nder januari – februari kommer Larsmo konstklubb att ställa ut sina alster i biblioteket.

Under tiden 13.2-13.6 2020 kommer Larsmo hembygdsförening att ha en utställning i konferensrummet under rubriken ”80 år efter vinterkriget tragedier vid Summa”.

Roliga tips för alla barn och barnasinnade inför jul...

Biblioteket har en adventskalender med nya luckor för varje dag; kom gärna till biblioteket och svara på frågorna. Du kan delta ända till dan före dan. Bland de rätta svaren lottar vi ut en fin presentkorg.

Bibliotekens öppettider Kirjaston aukioloajat Vi har även sammanställt lite knepiga och roliga boktips i tipsburkarna i biblioteket. Kom till biblioteket och hitta nya favoritböcker!

Under sportlovet planerar vi att ha

en Natt på biblioteket, där allt kan hända. Mer information senare.

Beatrice Willman

Bibliotekets programbyte och webb-tjänster

D

enna höst har varit utmanande för oss på biblioteket. Efter att ha använt samma program i 25 års tid har vi haft ett programbyte och sedan början av september arbetar vi med biblioteksprogrammet Mikromarc.

Vi hoppas att ni som kunder har haft förståelse under hösten ifall allt inte gått lika smidigt som tidigare.

Biblioteken i kommunen var stängda en vecka innan programmet kunde tas i bruk. Under den tiden konverterades vår databas och vi som jobbar på kommunbiblioteket fick skolning i programmet. Samtliga bibliotek inom Fredrika-nätverket har nu tagit det nya programmet i bruk. Bl.a. bokbeställningar och prenumerationer kommer att bli smidigare. Det som kunderna kanske märker mest av är att självbetjäningsprogrammet har ändrat layout och man numera inte kan dra sitt lånekort för att avsluta och få kvitto; istället ska man trycka på Avslutaknappen på skärmen. Det har en del kunder haft svårigheter med! Vi har nu självbetjäningspunkter på de flesta av biblioteken i kommunen.

Öppettider (med personal) Aukioloajat (henkilökunta paikalla) måndag/maanantai 13-20 tisdag/tiistai 12-19 onsdag/keskiviikko 16-19 torsdag/torstai 12-19 fredag/perjantai 12-18 Meröppet (utan personal) Lisäaukioloajat (ilman henkilökuntaa) måndag/maanantai 8-13, 20-21 tisdag/tiistai 8-12, 19-21 onsdag/keskiviikko 8-16, 19-21 torsdag/torstai 8-12, 19-21 fredag/perjantai 8-12 lördag/lauantai 8-16 Bosund bibliotek Bosundin kirjasto Tel/Puh.: 728 3099 Skolvägen/Koulutie 13 C 68555 BOSUND e-post: bosund.bibliotek@larsmo.fi Öppettider/Aukioloajat måndag/maanantai 12-19 tisdag/tiistai 9-16 onsdag/keskiviikko -----torsdag/torstai 12-19 fredag/perjantai 10-16

Ett plock bland nya böcker i biblioteket: böcker/vecka. På Fredrikabibliotekens webbplats www.fredrikabiblioteken.fi hittar du information om hur du laddar ner appen Biblio och loggar in första gången.

Biblio – bibliotekets digitala böck- Ellibs e-böcker och e-ljudböcker er i en app Du kan också låna finska, svenska och Som låntagare har du länge haft möjligheten att även låna e-böcker.

Användningen förutsätter att du har ett lånekort och en PIN-kod. En nyhet är att du nu kan låna e-böcker och e-ljudböcker via appen Biblio. Där hittar du främst e-böcker och e-ljudböcker på svenska, men det finns även ett litet urval av böcker på andra språk. Elibs e-böcker, som kan lånas via appen Biblio, kan laddas ner till din dator, surfplatta eller smarttelefon. En del e-böcker kan även läsas online, dvs. uppkopplad mot nätet utan att du behöver ladda ner ett läsarprogram. Du kan låna två

Huvudbiblioteket Pääkirjasto Tel/Puh.: 785 7265 Videvägen/Pajutie 2 D 68570 LARSMO e-post: bibl.larsmo@larsmo.fi

engelska e-böcker hos den finländska e-bokstjänsten Ellibs. Ellibs e-böcker kan även de laddas ner till din dator, surfplatta eller smarttelefon. En del e-böcker kan även läsas online, precis som Elibs e-böcker. För att lyssna på Ellibs e-ljudböcker behöver du däremot vara uppkopplad mot nätet.

Information om Ellibs e-böcker hittar du också på Fredrikabibliotekens webbplats. Användningsvillkoren för Ellibs e-böcker skiljer sig från de användarvillkor som gäller för Elib. För Ellibs e-böcker och e-ljudböcker finns en skild app.

PressReader Vi har nu haft tidskriftsdatabasen PressReader vid biblioteken i Larsmo ett tag. Vi ser gärna att flera kunder skulle utnyttja databasen. Det går att läsa tidskrifter på datorer både i huvudbiblioteket och i Bosund bibliotek.

PressReader innehåller över 7000 dagstidningar och tidskrifter från över 100 länder på 60 olika språk. Tidningarna i PressReader kan läsas på bibliotekens datorer eller laddas ner till kundens egen surfplatta eller smarttelefon via bibliotekens trådlösa nät. När du väl har laddat ner en tidning så finns den kvar i surfplattan eller mobilen och du kan läsa tidningen även om du inte har tillgång till internet. Dessutom kan du efter ditt besök i biblioteket ladda ner tidningar i tre dygn utan begränsning.

Beatrice Willman

Romaner: Alakoski, Susanna: Bomullsängeln Arikawa, Hiro: En katts resedagbok Bradford, BarbaraTaylor: Ödets tid Coben, Harlan: Inte utan dig Davidsson, Camilla: I fikonträdets skugga Guillou, Jan: Den andra dödssynden Jansson, Anna: Mitt hjärta är ditt Lindstein, Mariette: Sekten på Dimön & Sprickor i jorden Nilsson, Johanna: Skärvornas drottning Raattamaa Visén, Pia Mariana: Där rinner en älv genom Saivomuotka by Sjögren, Annika: När himlen håller andan Strömberg, Ellen: Klåda Faktaböcker: Axelsson, Åsa: Jag lämnar ekorrhjulet : ett liv utan lönearbete Hansen, Anders: Hjärnstark : hur motion och träning stärker din hjärna Hjelmås, Hanne Andreasson: Klompelompes jul Isopahkala, Paula: PaaPiin kaavakirja lapsille Johansson, Martina: Dämpa inflammation Kaspersen, Kristin: Tacksamhet Lund, Aja: Jag är en samlare, jag vill ha mer Nertby Aurell, Lina: Food Pharmacy : näringsjägaren Phuc Phan Thi, Kim: Napalmflickan : en berättelse om krig, förlåtelse och hopp

20

L A R S M O K O M M U N I N F O R M E R A R • L U O D O N K U N TA T I E D O T TA A

Barnjouren

Uppsökande ungdomsarbete

H

allå, du som är mellan 15 – 28 år! Hos oss kan du få gratis stöd och hjälp ifall det är något i livet som behöver redas ut. Vi kan hjälpa dig: • göra ansökningar eller hitta arbets-, studie-, eller praktikplats • ta kontakt och följa med till olika myndigheter som stöd, hitta boende eller reda upp ekonomin • genom att lyssna och stötta Tillsammans försöker vi lösa det, vad det än gäller. Du kan kontakta oss per telefon, epost, Whatsapp, Instagram eller Facebook. Vår hjälp är frivillig och vi har tystnadsplikt.

Vårt arbetsfält är Jakobstad, Kronoby, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre. Du hittar oss vid Musikcafé After Eight i Jakobstad men vi kan också ta oss dit där du finns.

Camilla Sjöskog: 0447054678 camilla@aftereight.fi Ida Westerlund: 0447476968 ida@aftereight.fi Sari Backlund: 0447816115 sarib@aftereight.fi

Barnjouren startade sin verksamhet 1.10.19. Målsättningen är att ge den bästa möjliga servicen åt våra barnpatienter i åldern 0-16 år. En läkare/barnläkare finns på plats kl 8-15 alla vardagar. En barnsjukskötare har också egen mottagning några timmar varje vardag. Förhoppningen är att försöket på tre månader ska bli permanent.

Arrangemanget förbättrar och försnabbar vården för barn och unga. På dethär sättet behöver de inte heller köa med de vuxna.

Den nya verksamheten har blivit mycket väl emottagen och barnen samt deras familjer uppskattar de kortare väntetiderna och att servicen är avgiftsfri för patienten.

Till barnjouren kan man komma med bland annat feber, öroninflammation och andra akuta besvär. Barnjouren finns i anslutning till jouren och man kan gärna kontakta via telefon för bedömning av vårdbehovet, ingen tidsbeställning. Till barnsjukskötaren kan däremot en tid bokas via jouren, telefonrådgivningen eller hälsovårdare.

Etsivä nuorisotyö

H

ei sinä 15 – 28 vuotias! Meiltä saat tukea ja apua asioihin joihin sitä tarvitset. Autamme mm.: • asuntoasioissa, selvittämällä raha-asioita ja tekemään hakemuksia • etsimään työ-, opiskelu- tai työharjoittelupaikkaa • kuuntelemalla ja tukemalla Ota yhteyttä puhelimitse tai sähköpostilla. Whatsapp, Instagram tai Facebookin kautta. Palvelumme on luottamuksellista, vapaaehtoista ja ilmaista.

Työalueemme on Pietarsaari, Kruunupyy, Luoto, Uusikaarlepyy ja Pedersöre. Löydät meidät After Eightista, Pietarsaaressa.

Siv Käld-Aspfors avdelningsskötare Jouren Jeanette Wargh avdelningsskötare Barn och ungdomsenheten

Camilla Sjöskog: 0447054678 camilla@aftereight.fi Ida Westerlund: 0447476968 ida@aftereight.fi Sari Backlund: 0447816115 sarib@aftereight.fi Instagram: upps.aftereight.etsiva

Instagram: upps.aftereight.etsiva

Viktigt att synas i mörkret!

V

i är nu mitt inne i årets mörkaste period, och därför vill vi passa på att påminna lite om en viktig detalj. Nämligen hur viktigt det är med reflexer! Ju fler reflexer du använder desto bättre syns du för bilister i skymning och mörker! När det gäller reflexer är för mycket bättre än för lite!

Det är inte bara på mörka landsvägar vi ska komma ihåg reflexerna, det är lika viktigt att komma ihåg dem i stadstrafik.

En bra reflex syns i mörker då ljuset från ett fordon träffar det.

Detta eftersom reflexerna återkastar det starka skenet från fordonets strålkastare.

Enligt Trafikskyddets hemsida, liikenneturva.fi, upptäcker en bilist som använder halvljus en fotgängare utan reflex först på cirka 50 meters avstånd, medan en fotgängare med reflex kan ses redan på 350 meters avstånd.

Enligt lag ska fotgängare i allmänhet ha en reflex när hen rör sig i mörker på vägar. Glöm heller inte bort att sätta reflex i någon form t.ex., reflexväst, reflexkoppel eller reflexsele, på din hund eller andra sällskapsdjur som du tar med dig. En hund som kan urskiljas i mörker hjälper ägaren att synas.

Annette Kortell-Svenfors

Liten kom-ihåg lista • Använda reflexer när du rör dig i mörker och i skymning.

• Bara för att du ser betyder det inte att andra ser dig.

• Bär reflexer så att de syns från olika håll.

• Byt ut reflexen då och då. Reflexer har ett ”bäst före” och förlorar sina egenskaper på ett par år.

• Reflexer som är fastsydda på kläder m.m. slits eftersom de utsätts för tvätt och annat slitage.

• Hundar och andra sällskapsdjur behöver också reflexer.