Naturvetaren nr 2-2025

Naturvetaren

FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I NATURVETARNA

Naturvetare som bygger Sveriges beredskap

Hans jobbar för bättre villkor på AstraZeneca

Är forskningens frihet hotad även i Sverige?

”Kyrkan är en del av det civila försvaret”

Växtkraft

Maria får andra att utvecklas och trivas på jobbet

Vi söker medarbetare till Göteborgs botaniska trädgård!

Vi satsar inför framtiden och söker nya medarbetare till flera spännande tjänster.

Bli en del av en unik arbetsplats där växtvärldens mångfald står i centrum och djup kunskap samt stort engagemang driver utveckling.

Håll utkik och ansök på botaniska.se/jobb

Naturvetar podden

Vi bjuder in inspirerande gäster som delar med sig av sin kompetens.

Frida Rångell

Kan man sova ikapp missad sömn? Kan en tupplur öka din prestation? Och varför drabbas kvinnor oftare av insomni än män?

Cecilia Tullberg

Det mesta talar för att vi kommer att kunna äta oss mätta vid en kris. Däremot kommer kosten att se annorlunda ut än idag.

Lisen Schultz

Med Johan Rockström och Jacob Wallenberg i ryggen har Lisen lyckats få höjdarna i näringslivet att lära sig mer om klimatet och de planetära gränserna.

Lars Engstrand

Transplantation av bakterier från en frisk person är det bästa sättet att återställa tarmfloran. Samma gäller för vissa cancerformer.

Naturvetaren

En förmån för dig som är medlem i fackförbundet

Naturvetarna. Utkommer fyra gånger per år.

KONTAKT

NATURVETARNA

Planiavägen 13

Box 760, 131 24 Nacka 08-466 24 80 info@naturvetarna.se www.naturvetarna.se

REDAKTION

redaktion@naturvetarna.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Palle Liljebäck

Art Director

Katarina Bengtsson

Skribenter

Nikita Zeiloth, Ellinor Löwenborg

Omslagsfoto

Adam af Ekenstam

Övriga bilder

Colourbox

TRYCK

Norra Skåne Offset AB ISSN: 2000–2424

Upplaga: 34 300 ex.

Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering

ANNONSBOKNING

Urban Hedborg, 08-732 48 50

Materialadress urban@uhmarketing.se

Nästa nummer ute: 25 september

Deadline annonser: 12 september

Prenumeration

400 kr per år för icke medlemmar

Ett naturligt steg i karriären

Många naturvetare går vidare i karriären och blir chefer, ofta vid sidan av sin expertroll, beroende på organisationens storlek. Det kan också vara svårt att helt lämna sin expertroll för att man trivs med den eller att man vill gardera sig och ha något att falla tillbaka på om det inte blir som man tänkt sig.

Att naturvetare blir chefer är bara positivt, ju fler naturvetare på högre nivåer desto större chans att verksamheten präglas av ett naturvetenskapligt synsätt. Ännu en poäng är att ha kunskap om det expertområde man ska leda. Möjligheten till personlig utveckling och att jobba genom andra för att få större utväxling av sitt arbete är stimulerande.

Därmed inte sagt att det passar alla att bli chef. Här kan Naturvetarnas karriärrådgivare ge vägledning. Det handlar bland annat om dina drivkrafter och vilja att coacha med arbetarna så att de presterar på topp.

Rådet i de flesta fall är ändå att ta chansen när den dyker upp. Att ta det steget och bli chef innebär också en högre lön och lite an dra villkor. Det gäller särskilt om man antar utmaningen och blir vd, då de arbets rättsliga reglerna sätts ur spel.

Hur mycket lönen ska höjas och hur avtalet ska utformas hjälper Naturvetarnas

”Det handlar bland annat om dina drivkrafter och vilja att coacha medarbetarna så att de presterar på topp.”

duktiga rådgivare och förhandlare till med. De kan naturvetares arbetsmarknad och stöttar medlemmarna i deras specifika situation.

Vår satsning på chefer speglas också i den här tidningen. Missa till exempel inte frågespalten om hur man ska leda generation z, som ställer lite andra krav på arbetslivet än tidigare generationer. kyrkogårdschefen som är naturvetare i botten. Hon förstår verksamheten och kan lyfta sina medarbetare till oanade höjder. Intressant att även kyrkan behöver jobba med klimat och beredskap i händelse av krig eller kris.

Palle Liljebäck, chefredaktör

SID 7 Duellen: Borde trålning i Östersjön stoppas?

Vad som är hållbart fiske av sill och strömming i Östersjön råder det delade meningar om, och båda sidor hänvisar till forskningen.

SID 14

SID 34

Månadens fråga: Vilken kompetensutveckling behöver du?

Med kollektivavtalet i ryggen är det lättare att argumentera för kompetensutveckling.

Som ett gigantiskt batteri

Pumpkraftverk kan bli en del av lösningen när energi ska lagras.

Hans Greberg ser möjligheter i det nya avtalet om kompetensutveckling.

Maria Perlman Aspeklev är landskapsingenjören som blev chef.

Naturvetare bygger Sveriges beredskap, i allt från att motverka cyberangrepp till att ha mat på bordet.

NATURVETARNA I MEDIA

”Stärk inspektörernas skydd mot hot och våld”

Våld, hot och trakasserier mot offentliganställda blir allt vanligare. De som bedriver myndighetsutövning och tillsyn är särskilt utsatta . Det påverkar medarbetarnas möjligheter att utföra sitt viktiga uppdrag. Risken är också stor att färre väljer inspektörsyrket i framtiden.

Nu vill Nat ur vetarna skärpa kraven på arbetsgivare, säkerställa rätten till skadestånd och förbättra stödet till offentliga arbetsgivare.

Da gens S amhälle 25 mars 2025

Uppsnappat om oss i media

Glöm inte klimatet i krisberedskapen

Klimatanpassning måste ses som en självklar del av arbetet med att värna Sveriges säkerhet, skriver Naturvetarnas samhällspolitiska chef Petra Malm Danielsson i en debattar tikel. Personer som arbetar med miljöoch hållbarhetsfrågor inom kommuner och länsstyrelser vittnar i en enkät om

att administration och nedskärningar gör det svårt att arbeta proaktivt med klimatåtgärder. Det skapar flaskhalsar i omställningen och försvagar Sveriges krisberedskap.

Aktuell Hållbarhet 22 april 2025

Diagnostiken är osynlig i den nya cancerstrategin

Det är på tiden att naturvetare synliggörs och bjuds in att delta i utformningen av modern sjukvård. Naturvetarna samlar ett tiotal professioner som arbetar bakom kulisserna för att läkare ska kunna ställa en korrekt diagnos, så att patienten

får bästa möjliga behandling. Med sin specialistkompetens inom precisionsmedicin bidrar naturvetare till en mer effektiv cancervård.

Dagens Medicin 23 april 2025

Varför är du med i Naturvetarna?

– Jag blev värvad av några kollegor och gör comeback i Naturvetarna efter att ha jobbat med annat under en tid. Det känns helt rätt och ger möjligheter till insyn på arbetsplatsen och att nätverka med andra naturvetare. Sedan är det en trygghet att ha facket i ryggen om något skulle hända.

Är du fackligt engagerad?

Ja, jag blev invald i styrelsen för Naturvetarföreningen här i kommunen. Till exempel tar vi upp frågor om rekryteringar och arbetsmiljö. Som en bonus deltog jag på Natur vetarnas Bootcamp

med AI som tema, vilket var mycket givande.

Vad gör du på jobbet?

– Dagvatten, dricksvatten och klimatanpassning ligger på mitt bord.

Det handlar bland annat om att anlägga våtmarker och dammar som kan ta hand om stora mängder vatten. Vi jobbar även med att hantera nya PFASkrav på vårt vattenverk vid Marstrand.

Emanuel Nandorf

Yrke: VA-ingenjör och limnolog i Kungälv kommun.

Utbildning: Ekoingenjör och Limnolog.

Ger ny energi: Tränar och vandrar i naturen, hittar lugn och ro i kyrkan och vid segling på havet.

PALLE LILJEBÄCK

Naturvetare ny ordförande för

Sacos studenter

– Jätteroligt och hedrande att få det förtroendet. Nu kan jag fortsätta jobba för att förbättra situationen för landets studenter, säger Colin Andersson spontant.

Det handlar bland annat om studiemedlet .

– Att höja bidragsdelen ser jag som effektiv åtgärd. Många dras med höga studieskulder efter examen och för många utbildningar går individen back ekonomiskt i jämförelse med att börja jobba direkt efter gymnasiet, räknat på livsinkomsten.

Hans engagemang för klimatet är fortsatt starkt och något som står högt på agendan. Han påminner om att studentrådet redan 2021 fick Saco att börja jobba med klimatet.

– Nu vill vi bygga vidare på det arbetet och trycka på för att Saco ska arbeta aktivt med den gröna omställningen. Det kommer att påverka arbetsmarknaden för Sacos medlemmar, säger han övertygande.

RISE lockar mest

Rekryteringsföretaget Ranstad har släppt sin topplista över var svenskar helst vill jobba. Hos flera av de mest attraktiva arbetsgivarna jobbar många naturvetare. Här är fem i topp. På tionde plats hamnar Försvarsmakten.

RISE

Spotify

Volvo Group

Polisen

AFRY

”Nu kan vi utveckla företaget tillsammans”

Bioteknikföretaget Q-linea bygger för framtiden och tecknar kollektivavtal med den nystartade akademikerföreningen på företaget.

– Det är ett steg i helt rätt riktning, där vi skapar trygghet för de anställda genom tydlighet och bra förmåner, säger Anders Ljunggren, vd för Qlinea i Uppsala.

Drivkraf ten för honom är att vara en sund och bra arbetsplats. Det attraherar kompetens och gör att de kan fortsätta att utveckla sin produkt,

som räddar liv vid allvarliga infektioner.

De anställda är också med på noterna.

– Vi får ett ramverk att hålla oss till och som arbetsgivaren inte ensidigt kan ta bort och vi kommer också in tidigare i processen vid förändringar, säger skyddsombudet Åke Strese.

Produkten som företaget utvecklar innebär att man snabbt kan sätta in rätt antibiotika mot den aktuella bakterien. Det både räddar liv och minskar risken för antibiotikaresistens.

Lön och förmåner

i topp

Här är listan på vad som är viktigast när vi väljer jobb. Först på tionde plats kommer möjligheten att arbeta på distans.

Lön och förmåner

Trevlig arbetsmiljö

Balans mellan jobb och fritid

Trygghet

Intressanta arbetsuppgifter

Källa: Ranstad

DUELLEN

Borde trålning i Östersjön stoppas?

Det råder delade meningar om tillståndet för sillen och strömmingen i Östersjön, där båda sidor hänvisar till vetenskapen. Yrkesfiskarna hävdar att återväxten är god, medan miljövännerna menar att fisket i Östersjön är minst av allt hållbart.

Konrad Stralka, vd för BalticWaters

Anton Paulrud, vd för Swedish Pelagic Federation

1. Ditt huvudsakliga skäl till att förbjuda trålning i Östersjön?

2. Hur är din bild av läget för strömming/sill i Östersjön i dag?

3. Är fisket som bedrivs i dag hållbart?

4. Vad behöver göras för att skapa balans mellan fiske och återväxt?

Vi har förlorat över 75 procent av all fiskbar sill i östersjön på runt 30 år. Trålning är kanske en för effektiv metod för ett så litet hav som Östersjön. Därför bör storskalig trålning begränsas tills vi kan se en klar och tydlig återhämtning. Ett förslag kan vara att bara tillåta trålning på anvisade ytor i Östersjön motsvarande max 25 procent av havets yta.

Utvecklingen är väldigt svag. Kvoterna varierar kraftigt från år till år och är generellt på nivåer som inte är säkra. Fisken växer långsamt och inte till den storlek som vi skulle önska, en trend som förstärks längre norr. En förklaring kan vara brister i födoväven och/eller ett för intensivt fiske av större individer.

Absolut inte. Den förvaltningsmodell som vi styr efter kallas Maximum Sustainable Yield, MSY. Om den hade fungerat hade vi haft samma kvotnivå idag som vi hade för 30 år sedan, och vi hade haft fisk i alla ålders- och storleksklasser.

På kort sikt måste vi begränsa uttaget av fisk. Parallellt med det måste vi revidera MSY och lägga in en riskbedömning av den grunddata som vetenskapliga modeller bygger på. En lösning kan vara att införa en fast riskpremie som dras av de kvoter som ICES föreslår.

Det pelagiska fisket – som utförs med trål av små och stora fartyg – fångar mest sill och skarpsill. Dessa rör sig i stora stim i det fria vattnet och fisket bedrivs inte på botten. Fisket är skonsamt för miljön med liten andel bifångster och allt som fångas tas in i land. Risken att fånga till exempel tumlare är extremt liten. Fisken är klimatsmart och pelagiska fartyg är resurseffektiva.

För 2025 har EU fördubblat sillkvoten. Det är en rekommendation från internationella havsforskningsrådet, ICES, och som är grundad i vetenskapen. Kvoten sattes i den lägsta punkten i det intervall som ICES ger. Med den satta kvoten bedöms beståndet av sill att växa med närmare 20 procent till 2026, tack vare ett hållbart fokus i förvaltningen. Nu väntar vi på rådgivningen från ICES för 2026.

Ett hållbart fiske är centralt för våra medlemmar – familjeföretag – för att kunna bedriva ett lönsamt fiske både nu och i framtiden. Fiskekvoter baserade på vetenskap bestämmer hur mycket fisk som får fiskas per område av varje art och regelverket styr hur och när fisket bedrivs. Allt detta kontrolleras noga.

Ska vi bevara en livskraftig fiskerinäring i balans med fiskeresursen och säkra en stabil livsmedelsberedskap måste politiken bygga på vetenskap. Detta säkerställer vi genom att följa det regelverk vi har i EU, som i sin tur bygger på den vetenskapliga rådgivningen från ICES.

Hans jobbar för bättre

villkor

på

AstraZeneca

På AstraZeneca går fack och företag i takt. När medarbetarna mår bra går också företaget bra, tycks man tänka. Med ett nytt avtal om kompetensutveckling i ryggen kan framgångarna fortsätta, menar Akademikerföreningens ordförande Hans Greberg.

TEXT: Palle Liljebäck

FOTO: Carlo Baudone

Häng med Hans under en dag:

08.30

Är på plats på forskningssajten i Mölndal de flesta dagarna i veckan. Viktigt att kunna möta medlemmarna fysiskt. Det är i de spontana mötena som det kan slå gnistor och problem blir lösta.

10.00

Äntligen finns det tid att läsa de nya avtalstexterna i detalj. Vid en närmare granskning inser han att märket på 6,4 procent under två år ger möjligheter till flexibilitet. Allt går inte till lönehöjningar, utan en del avsätts till arbetstidsförkortning.

Hans Greberg

Aktuell: Ordförande för Akademikerföreningens runt 1150 medlemmar, på AstraZeneca i Mölndal.

Utbildning: Disputerad i teoretisk fysikalisk kemi på Göteborgs universitet. Gjorde sin postdoc i Vancouver.

Fritid: Cyklar, gärna i Italien och njuter av kulturen och maten. Även vintertid är det Italien som gäller, och då i Dolomiterna.

Kompetensutveckling: Ska lära mig mer om AI, som jag använder en del i jobbet.

11.00

Förhandling med hr om ett individärende, som handlar om rehabilitering efter en sjukskrivning. Det fackliga stödet betyder mycket när problem av olika slag uppstår. ”Utan facket står man ensam i de situationerna.”

13.00

Direkt efter lunchen, som intas tillsammans med kollegor i företagets matsal, är det dags för samverkan med arbetsgivaren. Aktuella frågor om avtalets tillämpning gällande villkor, löner och arbetsmiljö diskuteras. ”Glädjande att arbetsgivaren är lyhörd för våra synpunkter.”

15.00

Förbereder ett styrelsemöte för den lokala Akademikerföreningen. På agendan finns lokala löneavtal och dess tillämpning.

17.30

Äntligen tid för mental återhämtning på hemmagymmet. Ännu en dag med cykling på programmet. Han kopplar upp sig digitalt mot andra cyklister och cyklar i virtuella miljöer i de franska och italienska bergen, där han trivs bäst.

rets avtal är klart och signerat av båda parter. Nu håller det på att rullas ut på AstraZeneca och andra företag inom IKEM-området: plast, kemi och läkemedel.

– Vi fick gehör för vår hjärtefråga som handlar om kompetensutveckling. Den är avgörande för vår framgång, då vi har hela världen som marknad. Det är bättre att utveckla medarbetarna än att byta ut dem, säger Hans Greberg på sitt självklara sätt.

Han är ordförande för akademikerföreningen på AstraZenecas i Mölndal, som är en av företagets fem primära forskningssajter i Sverige, USA, Kina

och Storbritannien. Han ingår också i Naturvetarnas förhandlingsdelegation och har varit med och lagt upp strategier i förhandlingarna med IKEM. Lika mycket är han ett bollplank när det hettar till.

– Det fina nu är att man i utvecklingssamtalet kan hänvisa till avtalet när frågan om att lära nytt och utvecklas kommer upp. Detta i ett läge då teknikutvecklingen inom forskning går snabbt, bland annat med hjälp av AI.

NATURVETARE ÄR NYCKELGRUPP

Hans påminner om att naturvetare är en nyckelgrupp när innovativa läkemedel ska tas fram. Och det går bra. 2024 blev ett rekordår och tillväxten ser ut att fortsätta i år, även om de

amerikanska tullarna är ett smolk i glädjebägaren. Ambitionerna framåt är fortsatt höga.

– Företaget siktar på att få ut 20 nya mediciner på marknaden till 2030 och omsättningen ska ligga på 80 miljarder dollar. Det finns också ett hållbarhetsmål, då vi ska vara koldioxidneutrala. Här i Mölndal har vi minskat koldioxidutsläppen med 99 procent sedan 2015, bland annat med hjälp av solceller.

I den utvecklingen går facket i takt med företaget när man möts i samverkan i frågor om allt från arbetsmiljö och villkor till omorganisationer och neddragningar.

– I dag har vi goda relationer med ledningen, där vi har ett gemensamt

För Hans Greberg är det viktigt att hitta lösningar, till exempel vid rehabiltering av en medarbetare eller när någon underpresterar.

intresse av att både medarbetare och företag mår bra. För mig är det viktigt att hitta lösningar, vare sig det gäller rehabilitering av medarbetare eller att någon underpresterar. Ibland kan det vara bättre att skiljas åt och ge individer förutsättningar att komma vidare antingen inom AstraZeneca eller utanför.

INTERNATIONELL MILJÖ

På AstraZeneca finns det mångåriga fackliga traditioner, där villkoren hela tiden har justerats och utvecklats för att ligga i framkant. I Naturvetarbarometern för 2022 var AstraZeneca den mest attraktiva arbetsgivaren för naturvetare.

– Arbetsspråket är engelska och närmare hälften av medarbetarna här i Mölndal har rötter i andra länder. Det märks att vi sitter i en global organisation där många har en chef som sitter i ett annat land.

Arbetsgivare och fack har också informella möten om vad som är på gång.

– Det gör att vi är förberedda om något händer. Förändringar som påverkar de anställda sker hela tiden med forskningsprojekt som startar och ibland läggs ner. Så sent som förra året hade vi ett stort varsel.

I de lägena menar Hans att det är fördel att befinna sig i en stor organisation, med möjlighet att hitta andra arbetsuppgifter.

– Naturvetare har ofta en kompetens som är eftertraktad och användbar i andra roller. Med kompetensutveckling ökar den chansen ytterligare, säger han och hänvisar till det nya avtalet.

Märket på 6,4 procent under två år är ett golv och inte ett tak.”

IDÉER FÖDS I SAMSPEL

Hans är själv en produkt av det synsättet och startade sin karriär på företaget som bioinformatiker för att senare gå över till kliniska prövningar. Sedan några år tillbaka är han ordförande för Akademikerföreningen i Mölndal på heltid. Vardagen präglas av förhandlingar, där uppdraget är att företräda alla akademiker i frågor om löner, villkor och arbetsmiljö.

Hur ser du på märket?

– Det är inget vi har förhandlat fram, men vi måste förhålla oss till

det. För mig är utgångspunkten att märket, som uppgår till 6,4 procent fördelat på två år, är ett golv och inte tak. Går företaget bra ska det och individuella prestationer speglas i lönekuvertet.

När man kliver in på AstraZeneca i Mölndal möts man av öppna ytor och mötesplatser.

– Det finns en tanke att uppmuntra till sociala möten som ofta övergår till jobbsnack med nya idéer som föds. I linje med det finns Bioventure-hub med ett 30-tal innovativa företag som hyr in sig i våra lokaler.

AstraZeneca har höga mål och siktar på att få ut 20 nya mediciner på marknaden till 2030.

PANELEN

Ärfrihetforskningens hotad?

Björn Nilsson, ordförande, Rådet för Forskningens Infrastruktur vid Vetetenskapsrådet

Ja, den akademiska friheten är ständigt hotad och behöver därför försvaras även om den inte existerar bokstavligt. Trots en övergripande styrning genom budgeten och riktade utlysningar finns ett fundament av frihet. Dessutom ska medel fördelas baserat på ansökningarnas vetenskapliga kvalitet och genom undvikande av randvillkor med påverkan på rankingen.

Kan det som händer i USA sprida sig till Sverige?

Ja, eftersom jag inte trodde att haveriet kring forskningens frihet kunde hända i USA så är det fullt möjligt att det kan ske i Sverige. Det politiska stödet för forskningens frihet är starkt bland alla partier. Därför har jag gott hopp om att våra folkvalda kommer att fortsätta att försvara våra forskningssatsningar under överskådlig tid. Den senaste forsknings- och innovationspolitiska propositionen är ett bra exempel på det.

Caroline Tovatt, utredare på Universitetskanslersämbetet

Enligt vår rapport Akademisk frihet i Sverige har Sverige, ur ett internationellt perspektiv, en stark akademisk frihet – särskilt när det gäller den individuella friheten för forskare och lärare. Däremot framstår den institutionella autonomin som något svagare jämfört med andra länder i Europa. Några utmaningar är en begränsad kunskap om vad akademisk frihet faktiskt innebär, en upplevd likriktning inom akademiska miljöer samt risken för att forskare och lärare utsätts för hat, hot och otillbörliga påtr yckningar.

Kan det som händer i USA sprida sig till Sverige?

Att en demokrati som USA inskränker den akademiska friheten är omskakande. Därmed inte sagt att något liknande aldrig kan hända i Sverige. Faktum är att det som händer i USA redan påverkar svenska forskare som samarbetar med lärosäten i USA.

Martin Bergö, prorektor vid Karolinska institutet och professor i molekylär medicin

Ja, forskningens frihet är formellt skyddad i grundlagen, men svensk akademi har ett svagt institutionellt skydd. Högre utbildning och lärosätenas autonomi är inte grundlagsskyddade, och regeringen utser både rektorer och en stor del av styrelserna vid statliga lärosäten. Detta ger utrymme för politisk påverkan. Utvecklingen i USA visar hur snabbt ett nytt styre kan undergräva akademisk frihet.

Kan det som händer i USA sprida sig till Sverige?

En "svensk Trump" skulle, utan att ändra lagen, kunna omforma styrning, utse lojala ledare och strypa kritisk forskning. Sverige är inte immunt.

Hallådär!

Naturvetarna tog strid för rätten att vara deltidsbrandman

Arbetsdomstolen har gett Malmö stad rätt när de nekade en medarbetare att bli deltidsbrandman på sin fritid. Nu vill Naturvetarna lyfta rätten till samhällsviktig bisyssla i kollektivavtal.

– Hur ska vi kunna stärka Sveriges krisberedskap om en person som har vilja och förmåga att göra en insats för samhället inte har rätt att göra det, säger Naturvetarnas förbundsdirektör Frida Lawenius.

Hon jämför med rätten att vara ledig från sin ordinarie arbetsgivare för att tjänstgöra inom det svenska totalförsvaret, som hemvärnet.

NATURVETARNA: REGLERNA HAR INTE FÖLJTS

Tvisten handlar om rätten till bisyssla för samhällsviktig verksamhet. Naturvetarna anser att Malmö stad inte har följt reglerna i kollektivavtalet när en medarbetare hindrades att engagera sig i Räddningstjänsten på hemor ten. Men Arbetsdomstolen avslår Naturvetarnas yrkanden.

– Det är beklagligt att Arbetsdomstolen inte närmare har bedömt om kommunen prövat bisysslan i det enskilda fallet, efter-

som det framgår av deras egna riktlinjer att de ska göra det. En sådan prövning motverkar i allmänhet godtycklighet och var kärnfrågan i vår talan, säger Naturvetarnas chefsjurist Sofia Söderberg, som företrädde förbundet i Arbetsdomstolen.

VIKTIGT MÅL ATT DRIVA

Frida Lawenius är menar att domen synliggör en brist i systemet, och Naturvetarna kommer driva på för att det ska vara möjligt att förena arbete med frivilligt engagemang. – Många av våra medlemmar har kompetenser som är användbara och vill bidra för samhällets bästa. Därför var det ett principiellt viktigt mål för oss att driva i Arbetsdomstolen, säger Frida Lawenius.

Är det en poäng med AI-certifiering?

Företaget Samcert, grundat av biologen Ann-Sofie Gustafsson, är först ut i Europa med AI-certifiering. Nu vill hon hjälpa andra med det.

– Ja, med ett ledningssystem för Artificiell intelligens, AI, får man koll och kan förebygga risker med tekniken som nu snabbt rullas ut på arbetsplatser och används av allt fler. Det gäller i allt från rekryteringar till övervakning och diagnostik.

Vilka är riskerna?

– Det kan handla om allt från att persondata hamnar i orätta händer till att AI kan ge vilseledande resultat. Konsekvenserna av en felrekrytering eller att en diagnos inte stämmer kan bli förödande.

S å AI är ingen genväg för den okunniga?

– Nej, snarare är det tvärtom. Vill man ha nytta av AI måste man ha grundkunskaper för att förstå och kunna tolka resultatet. För att bli skicklig på att prompta – ge instruktioner till AI - behövs kunskaper i ämnet. Lika viktigt är att använda rätt källor.

Men källan är väl hela webben?

– Så kan det vara, men då ska man vara medveten om att desinformation kan fångas upp. En möjlighet är att begränsa söket till att till exempel bara gälla svenska myndigheter. Ännu ett tips är att använda betaltjänster för att skydda informationen.

Varför är ditt företag AI-certifierat?

– Vi tror att det kan vara till fördel i affärerna och är en trygghet för kunden, inte minst när det kommer till att skydda information och persondata.

Vilken är din drivkraft?

– För oss är det viktigt att jobba ansvarsfullt med AI och hjälpa andra verksamheter att säkra upp sin AI. Vi har lång erfarenhet av att jobba med kvalitet, miljö, arbetsmiljö och cybersäkerhet. Därför blev detta ett naturligt steg för oss.

PALLE LILJEBÄCK

MÅNADENS FRÅGA

Vilken kompetens behöver du för att hålla dig attraktiv på arbetsmarknaden?

Kompetensutveckling är viktigt både för att hålla sig uppdaterad inom sitt yrkesområde och för att kunna ta nästa steg i karriären. Nu undrar vi vad du vill lära dig mer av för att utvecklas i arbetslivet.

Kommentarer från webben nedan. Du kan också kommentera på www.naturvetarna.se

Jag skulle vilja bli certifierad miljöprovtagare för att kunna göra fler provtagningsjobb för min nuvarande arbetsgivare. Att ha den certifieringen skulle också vara en fördel att ha om jag skulle behöva byta arbetsgivare i framtiden.

Sara

Jag behöver bli bättre på att använda AI-verktyg.

Björn K AI och kommunikation.

Merima

Kompetensutveckling och lön hänger ihop

Har du svårt att få den kompetensutveckling du behöver? Med kollektivavtalet

i ryggen får du lättare att argumentera för att lära dig nya saker på jobbet.

Att utvecklas i jobbet är en stark drivkraft för naturvetare, enligt en undersökning från Naturvetarna. De är också verksamma i branscher som lever på kompetens och innovation.

– Det har vi tagit fasta på i vårt avtal med bland annat Ikem –plast, kemi och läkemedel. Där är vi överens med arbetsgivarsidan om att kompetensutveckling ska tas upp i löneoch utvecklingssamtalen, säger

Per Holfve, förhandlare på Naturvetarna.

Han tipsar om att hänvisa till kollektivavtal och lönekriterier när frågan om kompetensutveckling kommer upp på bordet. Avtalen finns på Naturvetarnas webb och går att ladda ner för medlemmar.

– Lika mycket som arbetstagaren har ett ansvar för kompetensutveckling har arbetsgivaren det. För individen handlar det både om att kunna utföra sitt arbete och den egna karriären, liksom att vara fortsatt attraktiv på arbetsmarknaden.

”Kloka

arbetsgivare investerar i sina medarbetare, både för att tillföra värde till organisationen och för att vara en attraktiv arbetsgivare.”

BÅDA VINNER

Per Holfve påpekar att arbetsgivaren har allt att vinna på att ge medarbetarna möjlighet att lära nytt.

– Kloka arbetsgivare investerar i sina medarbetare, både för att tillföra värde till organisationen och för att vara en attraktiv arbetsgivare. Den som bromsas i sin karriär- och löneutveckling blir inte långvarig på arbetsplatsen. Kompetensutveckling och lön hänger ihop.

– När du till exempel lär dig nya verktyg som AI blir du skickligare och mer effektiv i jobbet. Det ger dig ett trumfkort i lönesamtalet och förutsättningar till högre lön.

Hur ska jag argumentera?

– Gör en analys av vad du behöver för att klara ditt jobb bätt-

re och på vilket sätt det tillför värde till arbetsgivaren. Uppskatta tidsåtgången och lägg in kompetensutveckling när det är lite lugnare på jobbet. Ha en tydlig plan och framförhållning, våga ta upp frågan om kompetensutveckling med din chef.

MER ÄN AI

Lika viktigt som att lära ny teknik är att få utveckling i mellanmänskliga relationer. – Det kan handla om allt från projektledning och stresshantering till samtalsteknik och konfliktlösning. Här finns mycket att vinna på att bli bättre på att jobba tillsammans och lyfta teamet.

Ännu ett råd från Per Holve är att fråga chefen vad du behöver för att utvecklas. – Vår egen rapport om kompetensutveckling som finns att ladda ned på webben ger också vägledning. Vill du ha ett mer objektivt bollplank kan du ta hjälp av Naturvetarnas karriärrådgivare, som du också hittar på webben, säger Per Holfve.

Per Holfve

1.

Kompetensutveckla dig

Så säkrar du jobbet i oroliga tider

Den bästa tryggheten för att behålla sitt arbete stavas kompetensutveckling. Det gör dig också anställningsbar och gör det möjligt att söka andra jobb för att komma vidare i karriären. I flera av Naturvetarnas nytecknade avtal på arbetsmarknaden har medlemmarna rätt till kompetensutveckling.

2.

Lär dig AI

3.

Utöka dina kontaktvägar

Omfamna ny teknik som artificiell intelligens, AI. Gör inte du det gör någon annan det och du blir omsprungen. Visst kan det vara en tröskel att ta sig över. Börja med att ta reda på fakta om AI och hur tekniken kan komma till nytta för dig i ditt arbete. I nästa steg kollar du upp vilken kompetensutveckling du behöver för att bli effektivare i ditt arbete.

4. 5.

Berätta vad du gör

Du är väl med i a-kassan?

Fokusera gärna på dina egna arbetsuppgifter för att prestera så bra som möjligt. Men se också till att bli uppmärksammad utanför teamet. Ett sätt kan vara att ta rollen som länken mellan ditt och andra team, liksom att nätverka vid kaffemaskinen och jobba tvärsektoriell.

Lär dig att kommunicera din kompetens och din roll i organisationen. Det räcker inte att göra det en gång om året i utvecklingssamtalet, utan se till att ha regelbundna avstämningar med din chef. Där följer ni upp dina prestationer och planerar ditt arbete framåt.

Om du ändå skulle bli uppsagd är a-kassan en trygghet som är värd mer. Då kan du dra nytta av inkomstförsäkringen som ingår i ditt medlemskap i Naturvetarna. Den ger dig upp till 80 procent av tidigare lön under 150 dagar. Taket för a-kassan ligger i dag på runt 33 000 kronor per månad. Tjänar du mer än så träder inkomstförsäkringen in och täcker upp för inkomster upp till 100 000 kronor.

Få arbetslösa naturvetare

Vändning under 2025

Även om fler varslades under förra året har naturvetare klarat sig bättre än andra på arbetsmarknaden. Och redan nu ser vi en vändning i flera av naturvetares branscher.

Trumps tullar ett orosmoln

På hela arbetsmarknaden ligger arbetslösheten på historiskt höga nivåer och uppgick till 8,5 procent i mars 2025. Sysselsättningen går i takt med konjunkturen med en viss fördröjning och bedöms öka svagt under 2025. Men det finns orosmoln, som Trumps tullar.

Utrikesfödda kvinnor drabbas

Utrikesfödda kvinnor, särskilt de som är födda utanför Europa, drabbas hårdare när konjunkturen dippar. De stöter ofta på strukturell diskriminering och har problem med myndighetskontakter, enligt Jämställdhetsmyndigheten.

2,1%

Så många av Naturvetarnas medlemmar var arbetslösa 1 januari 2025.

Högsta nivån på 20 år

5,0 procent av alla akademiker var arbetslösa i mars 2025. För dem som var med i Akademikernas a-kassa stod 1,9 procent utan arbete. Det är den högsta nivån på 20 år.

Glädjande att naturvetare står fortsatt starka på arbetsmarknaden. De har ofta nyckelkompetenser och verkar inom branscher, där det råder brist på kompetens. Men läget kan snabbt förändras i en orolig omvärld.”

Per Sjödin, förhandlingschef, Naturvetarna

TEXT:PALLE LILJEBÄCK

Naturvetare som bygger Sveriges beredskap

När samhället rustar har naturvetare en nyckelroll. Det handlar om allt från att förbereda sig för cyberattacker och biologiska stridsmedel till att säkra tillgången på mat, vatten och sanitet. Att prioritera blir en utmaning för sjukvården.

TEXT: Palle Liljebäck

Detta kan du själv göra:

Ladda med mat och dricksvatten

Ha mat och dricksvatten hemma för minst en vecka. Torrvaror som pasta, ärter och bönor funkar bra, liksom till exempel krossade tomater. Till det behöver vi tre till fem liter vatten per person i dunkar som förvaras mörkt och svalt.

Preppa med Folklådan

Lådan är en bra grund, som du kompletterar med exempelvis frystorkad mat, konserver och skafferivaror som är lätta att tillaga eller till och med går att äta direkt. Glöm inte t-sprit, varma kläder, kontanter, värktabletter och personliga mediciner.

Som medlem i Naturvetarna kan du ta del av Folklådan som är framtagen av LO. Folklådan ger dig grunden till en bra krisberedskap till ett bra pris.

versvämningar, torka och bränder är det nya normala i spåren av klimatförändringarna.

Torrsommaren 2018 blev en väckarklocka, liksom pandemin som gjorde oss påminda om hur sårbara vi är i kriser.

Efter det har beredskapen vässats. Men så kom Rysslands invasion av Ukraina som skärpte läget. Det har fått Sverige att steppa upp militärt med de största satsningarna på försvaret sedan andra världskriget.

– Även i krig måste samhället fungera, vilket vi bygger beredskap för, säger Kajsa Helmbring, avdel-

ningschef för beredskapsavdelningen på länsstyrelsen i Skåne.

SPINDELN I NÄTET

Hon förklarar att ansvaret vilar på alla i samhället, där länsstyrelsen är spindeln i nätet och ser till att samverkan fungerar vid kris och krig inom de olika länen.

– Kom ihåg att alla svenskar mellan 16 och 70 år är totalförsvarspliktiga, vilket innebär att alla, med hänsyn till förmåga, ska vara med och upprätthålla basala samhällsfunktioner. För de flesta gäller att jobba med samma saker som i fredstid.

Tio områden har pekats ut som samhällsviktiga och måste fungera i alla lägen. Några av dessa är sjukvård,

internet, livsmedel, vatten, energi och transporter. Inom de sektorerna jobbar många naturvetare och kommer att bli berörda.

– Grundregeln är att man blir kvar på sitt arbete om man inte är krigsplacerad i en annan verksamhet, som hemvärnet eller i det civila försvaret, till exempel lottakåren. Däremot kan arbetsuppgifterna ändras, säger Kajsa Helmbring. Det hände under pandemin, där vissa labb gick över till att tillverka covid-tester och handsprit. Detsamma ser vi i Ukrai-

Att fånga upp DNA från luften är ett sätt att få koll på patogener som skulle kunna bli ett hot mot jordbruket.

Kajsa Helmbring

na där IT-utvecklare programmerar drönare i stället för annan mjukvara.

TÄPPER TILL IT-KRYPHÅL

Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har en nyckelroll i de här sammanhangen. Där jobbar många naturvetare. En av dem är matematikern Christoffer Hindlycke, doktor i elektro- och systemteknik, på enheten för cyberförsvar.

– Uppdraget handlar om att identifiera svagheter i IT-systemen och täppa till kryphål. Attacker kan komma från främmande makt, men också från den organiserade brottsligheten.

Han förklarar att det aldrig går att skydda sig helt, då systemen måste kunna användas.

– Lika viktigt är att säkra våra IT-system i händelse av krig, där till exempel betalsystem och digital legitimering ska fungera. Även logistikkedjorna med leveranser av mediciner, mat och vatten måste skyddas.

Trots att säkerhetsläget har försämrats finns det en beredskap med god koll på hotbilden, enligt Christoffer Hindlycke.

– Vi kan inte förutse allt och motståndarna, som både kan vara ingenjörer och självlärda hackare, är skickliga. Ofta är angreppen automatiserade.

”Med den ökade hotbilden mot Sverige blir det viktigt att upptäcka förgiftningar.”

Crister Åstot, kemist FOI

Christoffer beskriver sitt arbete som problemlösning på hög nivå.

– Det känns som ett viktigt arbete för samhället och det är roligt att hitta lösningar som ingen annan har tänkt på. Det är en fin belöning, säger Christoffer Hindlycke.

FÅR KOLL PÅ KEMISKA ATTACKER

På en annan del av FOI jobbar kemisten Crister Åstot med metoder för att upptäcka att giftiga kemikalier inte hamnar i mat och djurfoder.

– Det är extremt sällsynt att det händer, men med den ökade hotbilden mot Sverige blir det viktigt att upptäcka förgiftningar. Användningen av kemiska stridsmedel ska inte underskattas. Minns giftattacken mot den ryska exagenten i Salisbury och inbördeskriget i Syrien där kemiska vapen användes i stor skala.

I ett projekt som finansieras av Formas och sträcker sig över fyra år ska man utveckla metoder som upptäcker gifter i mat och djurfoder. Tanken är att snabbt få svar på vilka substanserna är.

– I analyserna tillämpar vi en metod som kallas för ”non-targeted”. Den bygger på att man analyserar allt

i ett misstänkt prov och drar bort alla substanser som vi vet finns i livsmedlet. Ämnen som inte borde vara där går vi vidare med och analyserar.

Crister Åstot förklarar att den metoden redan i dag används på dricksvatten, men som nu också ska tillämpas på livsmedel och foder. – Nu förbereder vi oss för eventuella angrepp och lär känna olika typer av foder och livsmedel, och gör försök med tillsatta giftiga ämnen. På så sätt övar vi upp förmågan och är redo att agera om det blir skarpt läge.

FOI jobbar Crister Åstot brett med skydd mot attacker med kemiska stridsmedel.

– Med hänsyn till utvecklingen i världen måste vi ha beredskap för att giftiga kemikalier kan användas som vapen. Vår roll är att bistå med laborativ förmåga och genom forskning bidra till internationell säkerhet. Att vara en del av det känns motiverande och viktigt.

Christoffer Hindlycke

Crister Åstot

”Det handlar om att få koll på patogener som skulle kunna bli

ett potentiellt hot mot jordbruket, både i fält och i djurstallar.”

Beredskap på jobbet – en facklig fråga

Beredskap på arbetsplatsen

LO, TCO och Saco har tagit fram en skrift för hur anställda och arbetsplatser påverkas i en kris eller krig. Vid höjd beredskap kan regeringen till exempel bestämma att allmän tjänsteplikt ska gälla. Även de arbetsrättsliga reglerna kan komma att ändras. Parterna på arbetsmarknaden kan teckna beredskapsavtal som gäller vid krig och krigsfara. I ett sådant läge sätts de vanliga kollektivavtalen ur spel.

Skrif ten kan du ladda ner på naturvetarna.se

FÅNGAR UPP DNA FRÅN LUFTEN

Därifrån är steget inte långt till biologiska stridsmedel. Genetikern Per Stenberg är forskare på FOI och Umeå Universitet, och testar en metod som med hjälp av ett filter fångar upp dna från luften. Metoden används i dag för övervakning av radioaktiv strålning.

– Det handlar om att få koll på patogener som skulle kunna bli ett potentiellt hot mot jordbruket, både i fält och i djurstallar.

Han förklarar att alla organismers dna finns i luften, till och med inälvsparasiter. Tanken är att identifiera avvikelser, som skulle kunna handla om biologisk krigföring med till exempel virus och bakterier.

Men just det här projektet har fokus på jordbruket.

– Avsikten behöver inte vara att slå ut jordbruket, utan kan lika gärna syfta till att skrämma och sprida skräck. Att ett angrepp skulle orsaka stor skada är lätt att inse med afrikanska svinpesten och fågelinfluensan i färskt minne.

Per Stenberg klargör att biologisk krigföring sällan har använts, men inte går att utesluta.

BYGGER KROCKKUDDE

För att identifiera en onaturlig händelse krävs data från många källor, bland annat luftfiltren.

– Vi samarbetar med Jordbruksverket, SVA, SLU och Livsmedelsverket som sköter annan övervakning. Då luftfiltren fångar dna från alla typer av organismer får vi även koll på invasiva arter och annat i

spåren av klimatförändringarna.

Även på Livsmedelsverket jobbar man med beredskap och att bygga förmåga.

– Vi jobbar brett från jord till bord. I det ligger att säkerställa jordbruket med växtodling och djurhållning, liksom livsmedelsindustrin och detaljhandeln. Lika viktigt är att ha en hantering för avlopp och avfall, säger agronomen Mats Johansson, enhetschef för livsmedelsförsörjning.

Det handlar bland annat om att ha tillgång på insatsmedel, som diesel, utsäde och gödsel.

– Tanken är att bygga upp en krockkudde som gör att vi klarar oss under tre månader och får tid att ställa om. Det finns inget som talar för en total isolering då vi nu är en del av Nato. Varor lär komma in över gränsen, men inte lika mycket som i dag, och kanske från andra leverantörer och andra vägar än i fredstid.

NYA YRKESROLLER VÄXER FRAM

Att vi har säkra livsmedel som inte gör oss sjuka kommer naturvetare inom tillsynen av livsmedel, miljö och hälsa att borga för.

– Säkra livsmedel och rent dricksvatten är livsviktigt, och där har vår yrkesgrupp en viktig roll i det civila försvaret, säger Richard Lindgren, miljö- och hälsoskyddsinspektör i Burlövs kommun.

I uppdraget ligger att ha koll på avlopp och avfall, då smittor sprider sig snabbt om inte hygienen upprätthålls.

– Med mycket folk på små ytor ökar smittorisken.

Det kan hända även i

Per Stenberg

”Tanken är att bygga upp en krockkudde som gör att vi klarar oss under tre månader och får tid att ställa om”, säger Mats Johansson på Livsmedelsverket.

fredstid, som när smitta för några år sedan spreds på en fjällanläggning med många sjuka.

Vid sidan av sitt vanliga jobb är Richard Lindgren engagerad i Försvarsutbildarna Miljö och hälsa. Syftet är att höja kunskapsnivån i beredskapsfrågor för de som jobbar med miljö och hälsa.

Kommunerna har en viktig roll när beredskapen ska stärkas. Enligt lag ska den kompetensen finnas hos kommunerna, men alla lever inte upp till det kravet.

– Här ser vi att en ny yrkesroll växer fram, där beredskapshandläggare har blivit ett hett yrke. Men alla behöver ha grundläggande kunskap om detta.

I Burlöv har kommunen börjat bygga upp matlager för förskolor, skolor och äldreboende. Maten

har lång hållbarhet och ska räcka en vecka.

OPERATIONER STÄLLS IN

Hur är det då med sjukvården, är den redo för kris och krig?

– Sjukvården är slimmad i dag och det finns inga marginaler. Så utmaningen blir att prioritera i ett läge där antalet vårdplatser kan komma att dubbleras. Det kommer handla om att ransonera vården och vara uthållig, vilket vi kommer att klara., säger Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet.

Han förklarar att personalen måste utbildas för att arbeta under helt andra förutsättningar än i dag. För att inte upprepa de misstag som begicks under pandemin behöver man i fredstid öva och

prata om hur beredskapen ska fungera och vilken sjukvård som ska prioriteras.

– Det kan handla om att ställa in operationer och diagnostik, vilket var fallet under pandemin. Vi kommer också behöva omfördela personal, mediciner och material inom Sverige.

Att vara beredd på det värsta hela tiden är dyrt, men man måste öva inför det och lära sig att prioritera. Han ser framför sig att screeningprogram pausas, men att man upprätthåller vaccinering och att självkontroller, som att ta blodtryck, blir vanligare.

– Vi vet också att vatten och sanitet räddar liv i katastrofområden. Det visar på behovet av att upprätthålla samhällsviktiga funktioner, säger Johan von Schreeb.

Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin på KI, menar att personalen måste utbildas för att klara kris och krig.

Klara förebygger cancer med kosten som verktyg

Dietisten Klara Nypelius Stanley växlar mellan att stötta cancerpatienter och driva nationellt arbete för bättre matvanor. I mötet med människor är kostråden både livsviktiga och vardagsnära.

Jobbar nära patienten

Som dietist har Klara två tydliga fokus. Halva tiden arbetar hon nära patienter på onkologen i Malmö, där kostrådgivning och näringsstöd står i centrum. Resten av tiden ägnar hon åt nationellt preventionsarbete. Här handlar det om att sprida kunskap och påverka på bredare nivå. Oavsett uppdrag är målet detsamma — att maten ska ge styrka och förebygga ohälsa.

Relationer gör

jobbet meningsfullt

Att jobba med cancerpatienter innebär nära relationer. Många följer Klara under lång tid, vilket gör kontakten både personlig och betydelsefull. Det är en balans mellan att vara professionell och att samtidigt känna med dem man möter.

Fiberrika livsmedel

Klara träffar patienter både på mottagningen och inne på avdelningen där hon hjälper till att berika kosten. Fiberrika livsmedel, mindre rött kött och återhållsamhet med alkohol är centrala råd. Allt handlar om att möta människors behov där de är just nu.

För få dietister för stora behov

Behovet av kostrådgivning är stort — men resurserna är begränsade. Klara ser hur många som vill ha hjälp, men inte alltid får det i tid. Hon hoppas på fler utbildningsplatser och kollegor, så att dietisters kompetens kan nå ut till fler, både i vården och förebyggande arbete.

Fullkornspasta och grönsaksstavar

Som småbarnsmamma vet Klara hur svårt det kan vara att få in bra matvanor i vardagen. Även på hemmaplan tar hon med sig sina egna tips och råd.

– Vi försöker med nyckelhålsmärkt bröd, fullkornspasta och grönsaksstavar. Det behöver inte vara perfekt – men att skilja på vardag och helg kan göra mycket.

TEXT: ELLINOR LÖWENBORG

FRÅGA EXPERTEN

Experter svarar på frågor från medlemmarna

Frida Eneheim,, rådgivare/förhandlare

Vilken lön ska jag begära på första jobbet?

Jag har precis tagit examen och ska förhandla om lön på första jobbet. Hur ska jag tänka för att få rätt lön och inte missa något i anställningsavtalet?

Grattis till nya jobbet. Så bra att du kontaktar Naturvetarna för att få vägledning och tips. För det finns fällor att gå i. En av dem är att man accepterar arbetsgivarens första utkast till lön och arbetsvillkor utan att förhandla. Då kan man gå miste om mycket.

Det gäller särskilt om det saknas kollektivavtal på arbetsplatsen. I ett sådant läge tar du hjälp av Naturvetarna för att säkerställa att du inte missar förmåner, som försäkringar, pension, semester, rätten till löneöversyn varje år och annat som ger trygghet i dag och på längre sikt.

Finns det kollektivavtal kan du slappna av lite, då grundförmånerna ingår i din anställning. Men det kan ändå finnas saker att förhandla om,

”Tipset

är att lägga sig i det övre spannet och ta i lite extra. En för låg lön är svår att rätta till i efterhand.”

som till exempel övertidsersättning, längre semester och möjligheter att jobba på distans. Rättigheterna innebär pengar som ger lite extra utöver grundlönen.

När det kommer till löneförhandlingen gäller det att lyfta rätt argument för att få den lön man vill ha. Arbetets svårighetsgrad, din utbildning, erfarenhet och kompetens, liksom det värde du kommer att tillföra arbetsgivaren

ska ligga till grund för lönesättningen. Lönerna varierar i olika branscher och inom olika sektorer på arbetsmarknaden.

För att få koll på löneläget i din bransch är vår lönestatistik – Saco Lönesök – som du hittar på webben ett bra verktyg. Tipset här är att lägga sig i det högre spannet och ta i lite extra. En för låg lön är svår att rätta till efter att avtalet är signerat. Risken finns också att eftersläpningen hänger med under hela din karriär.

Välkommen att kontakta mig direkt och få råg i ryggen inför förhandlingen.

Se till att fakta dig Northvolt bakom kulisserna

blivit upprörd över att fakta och vetenskap inte längre är värt så mycket? Politiker kommer undan med osanningar och visar till magkänsla och sunt förnuft när sanningen inte passar dem. Det är en utveckling a ser i USA.

Fysikern och författaren Bodil

Jönsson har gått till botten i den frågan och skrivit boken Fact up, som är en uppföljare till Så fint att kunskap finns. Den nya boken belyser farorna med att ge efter för alternativa fakta och halvsanningar, och vad det kan innebära för vår demokrati och framtid.

Men det var en sak Bodil Jönsson kom på efter att boken hade getts ut. I ett mejl hälsar hon att hon har ett förslag på nyord 2025: ”fakta dig” och att göra ”fakta” till ett verb.

Giftskandal som skakade om Sverige

Minns PFAS-skandalen

i Ronneby med förgiftat vatten och misstänka cancerfall. Utsläppen kommer från flygflottiljen och gifterna har läckt ut i dricksvattnet, som tusentals människor har druckit av

Det visade sig att det fanns anledning till oro, trots att Försvarsmakten, kommunen och vattenbolagen hävdade motsatsen. När toxikologen Mattias Öberg, som också är författare till den här boken, kallas in som expertvittne i rättegången upptäcker han att det finns saker som man har försökt dölja. Den här berättelsen är mer än en faktabeskrivning. Det är lika mycket en thriller och en bladvändare där man vill veta vem som bär ansvaret till en av vår tids största giftskandaler.

Så mycket man ville att det skulle gå bra för Northvolt. Ett företag som bygger på forskning och innovation, och som är något av flaggskeppet för den gröna omställningen. Det som skulle göra oss oberoende av Kina i en skakig omvärld.

Men så blev det inte riktigt, som bekant. I en skildring inifrån berättas historien som inte är skimrande grön. Återkommande förseningar, produktionsstörningar och ett ansträngt kassaflöde var några saker som inte fungerade.

När krisen väl kom, slog den hårt. Hur kunde ett företag med EU, VW, AMF och AP-fonder i ryggen gå i konkurs? Handelsekonomen Mikaela Lund beskriver vad som händer bakom kulisserna efter samtal med anställda, vilka hon själv var en del av under en period.

Snälla arbetsplatser lyckas bättre

Att prata om andra i stället för med dem är ingen bra idé om man vill ha en god arbetsmiljö. Snåla inte heller med beröm, utan visa kollegorna uppskattning. Det är Birger Lyckens råd till arbetsplatser som vill bli framgångsrika. Han visar hur man kan gå från gnäll till snäll med ganska enkla medel. Det handlar också om att skapa en kultur där misstag tillåts. Därmed inte sagt att man ska vara mesig. Med snällhet i ryggen är det lättare att ge de tuffa beskeden. Läs mer på sidan 41.

Vinnare i förra numret:

Hållbarhetsagendan: Mårten Laurell Thorslund

Historien om Nordpolen: Christina Erksson i Borlänge

Världens bästa möten: Kristina Holmström i Ljung

Nya köksträdgården: Caroline Rhodén

Chans att vinna!

Berätta varför du läser tidningen och vad du vill läsa mer av.

Då har du chans att vinna en bok

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 5 juli.

Skriv bokens titel i ämnesraden.

BOK

NY UPPTÄCKT:

Grönalg värd jättevirus-dnaför

När Karin Rengefors och hennes forskarlag var på jakt

efter något helt annat gjorde de en avgörande upptäckt tillsammans med forskare i bland annat USA.

Det samarbetet sätts nu prov.

TEXT: Palle Liljebäck

lötsligt händer det. En oväntad upptäckt blir publicerad i den ansedda vetenskapliga tidskriften Science. Det handlar om en encellig grönalg som visar sig vara värd för ett jättevirus-dna, utan att grönalgen själv tar skada.

– Jätteroligt att få internationellt genomslag för vår algforskning, säger biologiprofessorn Karin Rengefors vid Lunds universitet.

FRÅN SJÖAR I SKÅNE

Hon och hennes forskarlag på fem personer jobbade med en helt annan frågeställning när upptäckten gjordes. Algerna som finns både i akvatiska och terrestra system är fiskade i sjöar i Skåne. Grönalgerna är ganska

Biologiprofessorn Karin Rengefors gjorde en oväntad upptäckt.

harmlösa i naturen och orsakar till exempel inga häftiga algblomningar. – När vi gjorde analyserna med hjälp av elektronmikroskop upptäckte vi att de encelliga grönalgerna av släktet Chlamydonomas bar på virusliknande partiklar. De förökar sig i algen, men orsakar ingen krasch av hela algpopulationen som ofta sker när virus-dna tar sig in i grönalgernas arvsmassa.

Den här strategin kan vara ett sätt för virus att skydda sig mot förändringar i miljön. Algerna har utvecklat system för att övervintra och går i ide när kylan är på gång. Allt tyder på att viruset kan ligga kvar länge i algen och sprida sig till andra alger när miljön är gynnsam.

”Alger kan användas till så mycket, som livsmedel, biobränslen och att fånga in koldioxid från luften.”

PUSSELBITAR SAKNAS

Att slumpen låg bakom den här upptäckten visar på betydelsen av grundforskning. Vad som väntar runt hörnet och den eventuella nyttan vid sidan av ökad förståelse för grönalgernas ekologi får framtiden utvisa. – Det är så grundforskning fungerar, där den ena upptäckten leder till den andra. Alger kan användas till så mycket, som livsmedel, biobränslen och att fånga in koldioxid från luften.

Även när det gäller grönalgernas ekologi finns det pusselbitar som saknas.

Det menar Karin Rengefors är en del av tjusningen med forskning och gör den så spännande. Det finns alltid mer att ta reda på.

AKADEMISK FRIHET

Som så ofta i forskningens värld är upptäckten ett resultat av samarbete mellan olika universitet i

Det var i skånska sjöar forskarna samlade in alger som är värd för virus.

världen. I det här fallet i Tyskland, Holland och USA. Här har Lunds universitets satsning på inkludering och mångfald spelat en roll.

– I ett första steg kontaktade jag en kvinnlig virusforskare i Holland som jag bjöd till Lund och började samarbeta med. Det ledde mig vidare till forskare vid Virginia Tech.

Där hade de hittat virusets dna, men inte själva partiklarna. Forskarna i Virginia hjälpte till att med gensekvensering analysera hela genomet.

Nu finns det en oro för hur det kommer att gå med samarbetet med amerikanska universitet. Där har som bekant tumskruvarna dragits åt med styrning och inskränkningar i den akademiska friheten.

– Redan innan var det svårt att skicka algkulturer och dna till varandra. Nu blir det nog omöjligt. Brist på pengar kan också göra det svårare för forskare från USA att besöka internationella konferenser, spekulerar Karin Rengefors.

Hon klargör att forskargrupperna på båda sidor av Atlanten har ett gemensamt intresse för grönalger, men att de inte är ekonomiskt beroende av varandra.

KAN LEVA I KOLONIER

De encelliga algerna som Karin Rengefors studerar beter sig lite olika i olika miljöer.

– När det gynnar dem går de samman i kolonier, där vissa av dem differentieras och får nya egenskaper. Till exempel är det lättare att

Viruspartiklar i formen av hexagoner inne i cellen, syns i elektronmikroskop.

simma mot strömmen i en koloni än som solitärer.

Varför fastnade du för grönalger?

– De är enkla att ha med att göra och är lättodlade, och det finns tekniker för att jobba med dem. Men mycket forskning återstår innan vi har hela bilden, om vi någonsin får fram den. Det gör det så spännande.

Ända sedan 1950-talet har det pågått forskning om grönalger.

– Att de är så lätta att odla och

hantera på labb har sina nackdelar. Risken finns att man begränsar sig till de hundratal arter man har på labb. Kanske vi inte hade gjort den här upptäckten med virus-dna om vi inte hade varit ute i naturen och samlat in nya populationer, spekulerar Karin Rengefors.

Växter på land springer ur grönalger

Grönalgers pigment i fotosyntesen liknar växter på land. Hypotesen är att några arter av grönalger är förfäder till alla levande landväxter. Grönalger kan se väldigt olika ut och växer ofta nära vattenytan och betas gärna av sniglar, musslor och smådjur. Mycket fintrådiga grönalger som växer på klippor kan vara tecken på övergödning. Alger saknar rötter och i stället för blad och stam har de en bål.

Encellig organism

De alger som biologiprofessorn Karin Rengefors forskar på är encelliga av släktet Chlamydomonas. De förekommer ensamma eller i kolonier och förökar sig genom celldelning.

Alger som gör nytta

Många arter av makroalger passar bra som livsmedel, som grönalgen havssallat och rödalgen köttblad.

Mikroalger har potential för produktion av biomassa som bränsle, samtidigt som de sköter kommunal avloppsrening. Forskning för att vässa den processen pågår

Fångar in koldioxid

En forskargrupp på Linnéuniversitetet testar att med hjälp av alger fånga in koldioxid och näringsämnen från rökgas. Algerna kan användas till djurfoder, jordförbättring och biobränsle.

Fusionskraft en framtida energikälla?

Vid fusion slås atomkärnor ihop och stora mängder energi frigörs. Men för att det ska lyckas krävs temperaturer på 100 miljoner grader, stabil plasma och dyr finansiering. Det skulle kunna vara en miljövänlig energikälla då det inte blir några koldioxidutsläpp och endast en liten mängd radioaktivt avfall.

Novatron är ett svenskt fusionsföretag som arbetar med magnetfält. I januari i år gick de ut med att de har byggt upp sin första test-reaktor, Novatron 1, på KTH, som ska prövas och utvecklas. Planen är att utveckla flera versioner där Novatron 4 ska vara ett fusionskraftverk som går att koppla till elnätet.

– Jag tror att fusionskraften kommer att bli en av 2030-talets energikällor, säger Erik Odén vid Novatron. Vera Klar

Nytt hopp för utrotningshotad ödla

Ödlan axolotlen har Mexiko Citys södra utkanter, men har länge varit på ut rotningens rand på grund av urbanisering och ned smutsning. Enligt vissa uppskattningar finns det en dast 50 stycken kvar i det vilda. Men kampen pågår för att rädda arten.

I en nyligen publicerad studie släpptes 18 axolotler födda i fångenskap i en återställd, artificiell våtmark nära Mexico City. De följdes med spårare och tycktes trivas, och även gick upp i vikt. Hoppet ökar därmed att axolotlen kan återföras och göras livskraf tig igen i sitt naturliga habi tat i framtiden.

Isak Kleist

Vaccinering med hudkräm

En forskargrupp på Stanford har upptäckt att vårt immunförsvar producerar antikroppar mot en av de vanligaste bakterierna i vårt hudmikrobiom, Staphylococcus epidermidis. Detta sker inte som svar på en infektion, utan i förebyggande syfte, för att skydda mot en potentiell framtida infektion. Forskarna modifierade bakterierna så att de uttryckte giftet som orsakar stelkramp på sin yta. När de sedan koloniserade möss med de modifierade bakterierna skapade mössen antikroppar och blev immuna mot stelkramp. Sådana här modifierade hudbakterier skulle kunna bli ett slags levande vaccin. Vaccin som varken skulle kräva nålstick, inflammation eller boosters, och som kan administreras genom en simpel hudkräm.

Augusta Wiltermuth Rampe

Spår av liv på planet utanför solsystemet

Planeten är ungefär dubbelt så stor som jorden och ger i en zon där flytande vatten kan finnas, vilket ökar chanserna för liv. Även om forskarna är väldigt försiktiga med att dra för stora slutsatser än så länge, beskriver de det som ett möjligt genombrott. Det här skulle kunna bli görande steg i jakten på liv i universum.

Miyabi Thurén-Yoshida

partikular.se

FRÅGA EN NATURVETARE

Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna.

Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Kan ett urinprov upptäcka prostatacancer?

Inte i dag, men i framtiden kan ett enkelt urinprov räcka för att upptäcka prostatac ancer tidigt och mer träffsäkert än dagens PSA-test. Genom att använda AI och avancerade genanalyser har vi hittat nya biomarkörer i urin som med hög precision som både kan visa om en person har prostatacancer och hur allvarlig den är.

I studien analyserades mRNA-aktiviteten i tusentals enskilda celler från

prostatatumörer. Den genetiska informationen kopplades till tumörens placering och allvarlighetsgrad, vilket möjliggjorde digitala modeller av sjukdomen. AI användes sedan för att identifiera proteiner – biomarkörer – som testades i blod, vävnad och urin från nästan 2 000 patienter.

Resultatet visade att urinprov kan vara ett enkelt, smärtfritt och icke-invasivt alternativ till nuvarande metoder, med potential att förbättra tidig

Hur mycket kan vi själva påverka hur länge vi lever?

En stor global studie, där Umeå universitet medverkat, visar att frånvaron av fem klassiska riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom – rökning, högt blodtr yck, höga kolesterolnivåer, diabetes samt över- eller undervikt – kan förlänga livet av-

sevärt. Kvinnor utan dessa riskfaktorer vid 50 års ålder levde i genomsnitt 14,5 år längre än kvinnor med alla fem, medan män levde 11,8 år längre. Den främsta orsaken till denna skillnad var att de utan riskfaktorer drabbades senare av hjärt-kärlsjukdom och överlevde längre efter insjuknandet. Studien visar att det inte är för sent att göra förändringar högt upp i medelåldern. Personer som till exempel slutar röka eller får kontroll över sitt blodtryck mellan 55 och 60 års ålder

upptäckt och minska behovet av onödiga biopsier. Nästa steg i forskningen är kliniska studier i stor skala.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige och en av de främsta dödsorsakerna globalt. En stor utmaning inom diagnostiken är bristen på exakta biomarkörer för att upptäcka tumören i ett tidigt skede.

Mikael Benson, forskare vid Karolinska institutet

lever längre och har lägre sjukdomsrisk än de som inte ändrar sin livsstil. Av alla faktorer hade högt blodtryck störst påverkan – både i risk och förekomst. Över en tredjedel av medelålders svenskar har för högt blodtryck, ofta utan att veta om det, vilket pekar på vikten av regelbundna hälsokontroller.

Stefan Söderberg, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet

Säkrar elen när det är vindstilla

Gammal teknik för att lagra energi har kommit till heders igen. Nu

finns planer på att bygga pumpkraftverk på flera håll i Sverige för att lagra energi och stötta elsystemet.

GRAFIK: Fredrik Saarkoppel

Som ett gigantiskt batteri

Tekniken bygger på att man utnyttjar höjdskillnaden mellan två vattenmagasin. Dessa kan vara naturliga sjöar eller gamla gruvtäkter. När lägesenergin omvandlas till rörelseenergi kan el produceras via vanliga vattenturbiner som finns i vattenkraftverken.

Överproduktion av förnyelsebar el kan nyttjas för att pumpa upp vatten mellan magasinen.

Pump

Nedrevattenmagasin

Fler på

gång

att byggas

I dag driver Fortum tre pumpkraftverk, samtliga i Värmland: Kymmen, Letten och Eggsjön. Kapaciteten ligger på 89,5 megawatt. Nu kommer ytterligare tre områden i Värmland och Dalarna undersökas för att kunna anlägga den här tekniken. Även Vattenfall är med på banan. De planerar att återstarta pumpkraftverket i Juktan – Sorsele kommun, som skulle bli Sveriges största med en effekt på 315 megawatt.

Vattnet pumpas tillbaka på natten

På natten när elen är billig eller när vindkraften

går för full maskin och skapar elöverskott pumpas vattnet upp till det magasin eller sjön som ligger på en högre nivå. Ett pumpkraftverk har som regel ingen nettoproduktion av elkraft.

Övrevattenmagasin

När elen är billig/riklig kan man nyttja detta för att pumpa upp vatten mellan magasinen.

Släpps på när det behövs el

Höjdskillnad = fallhöjd

När elpriset stiger i spåren av att industrin går på högvarv eller att vindkraften står stilla släpps vattnet på och går genom tunnlar med turbiner ner till det nedre vattenmagasinet.

Miljön tar stryk

Som alltid vid exploateringar påverkas miljön av pumpkraftverk. Vattennivån varierar över dygnet, vilket kan påverka fiskebeståndet och den biologiska mångfalden. På vissa håll, som i Juktan – Sorsele finns det giftiga gruvrester på botten som skulle kunna röras upp och orsaka miljöproblem.

Turbin

”Viktigt

att vara trygg i rollen och reflektera”

Här är landskapsingenjörens karriär

1993

Efter naturvetenskapligt program på gymnasiet och en examen i ekonomi från högskolan i Halmstad jobbar hon med ekonomiskt bistånd på invandrarförvaltningen i Malmö.

1997

Hon föder sitt första barn och får ännu ett två år senare då hon byter bransch igen. Först till Försäkringskassan och sedan till olika speditionsfirmor.

2007

Som nybakad landskapsingenjör blir hon kvar på SLU i Alnarp och jobbar som adjunkt och undervisar blivande landskapsingenjörer.

”En utbildning som var helt rätt för mig, där liksom alla bitar föll på plats.”

Att utveckla medarbetarna och få dem att växa är drivkraften för

Maria Perlman Aspeklev. Nu går hon i täten för att få in hållbarhet och klimatarbete som en naturlig del i driften.

TEXT: Palle Liljebäck FOTO: Adam af Ekenstam

Maria Perlman Aspeklevs karriär har varit allt annat än spikrak. Förr hade hon lite nedlåtande kallats för en hoppjerka.

– Att jag har bytt jobb och bransch ofta har varit till fördel. Det är roligt att lära nytt och sätta sig in i nya projekt. Man hinner aldrig tröttna, och inte minst ger det ny energi, säger hon övertygande.

Som en bonus är det också positivt för lönekuvertet att byta jobb ofta, det är då de stora lönesprången kan göras, enligt statistik från Naturvetarna.

– Det har aldrig varit en drivkraft för mig, men det är ett faktum att det ofta är så.

KÄNSLA FÖR GRÖNT

Det senaste jobbytet var till en kombinerad tjänst som kyrkogårds- och fastighetschef vid Västerås pastorat.

2009

Anställs som landskapsingenjör på Malmö kyrkogårdsförvaltning och gör skötselplaner, projekterar och ser till att växterna kommer på plats i stadens parker och gröna rum. Två år senare blir hon kyrkogårdschef i Lund. ”Mentorsprogrammet var en bra start på chefskarriären.”

Hon lämnade den skånska myllan med dess mångfald av träd och örter på kyrkogårdarna till en nordligare växtzon med färre arter.

– Det handlar lika mycket om tradition som att förutsättningarna för odling är annorlunda här än i södra Sverige.

På de 23 kyrkogårdarna i Västerås dominerar björk och ek, men det finns också lindalléer, liksom rätt stora gräsytor.

– När det kommer till gestaltning och val av växter överlämnar jag det med varm hand till experterna. Däremot är det en fördel att ha känsla och kunskap om den gröna miljön, vilket gör att jag kan prata om allt från växtval och anläggning till dagvatten och hållbarhet.

Så visst har hon nytta av sin bakgrund som utbildad landskapsingenjör.

2017

Tillbaka till Malmö kommun som chef för fastighets- och gatukontoret med ansvar för grönytor, skog, jordbruk och kulturbyggnader. Att lämna Malmö finns inte på kartan, men sju år senare går flyttlasset till Västerås.

– Utan den hade jag inte varit där jag är i dag, säger hon på sitt självklara sätt.

Ledarskap och viljan att utveckla medarbetarna är hennes fokus i dag. I det ligger att lyssna in dem och de behov som finns i verksamheten. Jag frågar om hennes styrkor som chef. – Det ska du egentligen fråga medarbetarna om, men jag uppfattar mig som nyfiken, prestigelös och tillitsfull. Jag tror också att jag kan se helheter.

TRYGG I CHEFSROLLEN

Trender om ledarskap har kommit och gått genom åren, där fokus har legat på olika delar av ledarskapet. För Maria är det viktigt att stanna upp och reflektera, liksom att vara trygg i

Maria Perlman Aspeklevs

Aktuell: Fastighets- och kyrkogårdschef i Västerås pastorat.

Utbildning: Landsk apsingenjör och ekonom.

Familj: Man och två utflugna barn. Kopplar av med: Träning och vandring i naturen.

Bok på nattduksbordet: ”Sarek” av Ulf Kvensler.

En välskött och grön oas som man ska känna sig välkommen till, är

Marias

paroll.

I Västerås pastorat har man kommit långt med hållbarhet. Solceller på taken och en fordonsflotta som till stora delar är fossilfri, sticker ut.

rollen som chef, vilket är kopplat till personlig utveckling.

– Jag trivs i rollen som chef och det ansvar som följer med det. Sedan är det roligt att kunna påverka.

Just nu har Maria tolv personer, varav flera är chefer, i sitt stall. Om man räknar alla som på något sätt påverkas av hennes ledarskap är det runt 40 personer, som blir närmare 100 under sommarsäsongen.

I den gemensamma matsalen och på så kallade områdesdagar träffar hon hela personalstyrkan, utan att ha en personlig relation till alla. Men landskapsingenjörerna lyser med sin frånvaro.

– Vi har svårt att rekrytera landskapsingenjörer som har den kompetens som vi behöver. Att utbildningen numera också finns i Uppsala kan göra att fler hittar hit.

Uppdraget är att bevara, men också skapa nya miljöer som ger lugn

och sinnesro. En välskött och grön oas som man känner sig välkommen till, som Maria uttrycker det. – Vi har kommit långt när det gäller hållbarhet och har en fordonsflotta som till stora delar är fossilfri. Med solceller på taken, återbruk och sopsortering vill vi ligga i fronten. Det nya krematoriet som står klart 2027 kommer att drivas med lokalproducerad biogas. Vi hushållar med vatten, bland annat genom att vattna när avdunstningen är låg.

EN DEL AV CIVILFÖRSVARET

Men hur är det att jobba så nära döden?

– Visst är döden närvarande, men vi möter aldrig de avlidna. Vår roll är att ge ett värdigt och fint avsked, med respekt för både den som har gått bort och de anhöriga. Maria har heller inga problem

att prata om döden, som hon menar är en del av livet och att vara människa.

Måste man vara troende för att jobba inom kyrkan?

– Nej, i alla fall inte inom de delar som gäller kyrkogårdar och fastigheter. Men man behöver dela kyrkans värderingar och se positivt på Svenska kyrkan som arbetsgivare.

Kyrkan är också en del av civilförsvaret och ska ha beredskapsmark i händelse av att många dör samtidigt, till exempel under krig eller pandemi.

– Det har vi inte tillräckligt av i dag, men vi för samtal med kommunen om utökning av mark för både kistbegravning och urnsättningar. Nu vänta vi med spänning på det nya förslaget till översiktsplan som snart blir föremål för samråd.

Kyrkan ingår i den civila beredskapen, till exempel ska det finnas tillräckligt med gravplatser om många dör samtidigt.

CHEFSFRÅGAN

Chefsrådgivare svarar på frågor från medlemmarna

Hur ska jag leda unga talanger och få dem att stanna?

Man brukar säga att generation Z är lättrörlig och hela tiden vill ha feedback. Hur ska jag tänka för att de ska trivas och bli kvar i organisationen?

Visst är det så att unga medarbetare vill ha löpande feedback. Och då inte bara vid utvecklingssamtalet en gång om året, utan ge konkret feedback direkt, både när det går bra och när saker behöver förbättras. Lika viktigt är att uppmuntra Gen Z att också ge feedback uppåt. Att kunna säga vad som inte fungerar är en viktig del av en sund arbetskultur och skapar trygghet och förtroende.

Det är heller ingen hemlighet att Gen Z är öppna för att byta jobb. Därför är det så viktigt att visa att det finns en framtid här. Att prata om karriärvägar, utvecklingsmöjligheter och ge dem möjlighet att vara med och påverka gör stor skillnad. Många yngre

”Var

nyfiken och ställ frågor. Och var beredd på att få frågor tillbaka som du kanske inte har tänkt på.”

vill känna att deras arbete gör skillnad, så en bra idé är att koppla det dagliga arbetet till något större. Och såklart: erbjuda flexibilitet så långt det är möjligt, både var de ska utföra sitt arbeta och när.

Lite överraskande är att Gen Z också bryr sig om världen, klimatet

och sociala frågor. Det gör att de utmanar organisationen att vara mer värderingsdriven. Se det som en möjlighet att bli bättre och utvecklas. Jag tycker att chefer borde vara beredda på att detta är något som kommer påverka arbetsplatsens kultur och värderingar på ett positivt sätt

Mitt sista tips till chefer är att släppa kontrollen lite. Var nyfiken och ställ frågor. Och var beredd på att få frågor tillbaka som du kanske inte har tänkt på. Det är en del av utvecklingen – både för dig som chef och för ditt team. Det hjälper till att bygga förtroende och ett mer öppet arbetsklimat.

Alison Sjöström, Karriärcoach, Verto AB

Vinn på att gå från gnäll till snäll

Det är smartare att vara snäll mot sina kollegor än att ha vassa armbågar. Det ger mycket tillbaka och är bra för både den egna karriären och verksamheten.

Har du också kommit på dig själv att gnälla när du egentligen borde ha varit mer konstruktiv och vänligt inställd? Du är inte ensam. Enligt ledarskapskonsulten Birger Lycken har du allt att vinna på att vara snäll.

Han har precis släppt boken ”Från gnäll till snäll”, där han visar att det är smart att vara snäll och att det gynnar den som är snäll. Ofta kommer man långt med ganska enkla medel, som att alltid hälsa på sina kollegor, gärna med namn. Snåla inte heller med beröm, utan visa kollegorna uppskattning.

GE ENERGI

Ännu ett sätt att tänka är att man i alla möten ska tillföra mer energi än man tar. Deltagarna ska lämna möten fyllda av energi.

– Det handlar om att vilja andra människor väl och agera därefter. Det öppnar upp samtal och skapar tillit, och man vågar berätta om brister och svagheter. Det gynnar nytänkande och samarbete, vilket är positivt för verksamheten.

Att bygga en snällhetskultur är att gå ett steg längre och aktivt stötta varandra efter fel och misstag.”

Men det är lätt att gå i fällan och prata om andra i stället för med dem. – Om någon kommer till dig och gnäller om en kollega så kan du ställa motfrågan: Har du pratat med hen? Det är mer rakryggat och ger möjligheter till förändring, även om snacket bakom ryggen kanske känns bra för stunden.

Snällhet bor granne med psykologisk trygghet, som handlar om att den som begår ett misstag eller är öppen om en svaghet kan lita på att inte bli illa behandlad.

– Att bygga en snällhetskultur är att gå ett steg längre och aktivt stötta varandra efter fel och misstag. Medarbetare ska kunna lita på att kollegorna vill en väl och att det finns en förståelse för att alla kan göra misstag. Genom att lyfta misstagen kan man lära och utvecklas av dem.

 Läs vår recension av boken ”Från gnäll till snäll” på sidan 27.

LÄTT ATT VARA TYDLIG

Men kan det inte få för långt åt andra hållet och bli lite mesigt?

– Snällhet har ett oförtjänt dåligt rykte och förväxlas ofta med mesighet, otydlighet och kravlöshet. I själva verket är det precis tvärtom. Det är lättare att vara tydlig, ställa krav och att ta de jobbiga samtalen om man har bestämt sig för snällhet som strategi. På det sättet kan exempelvis chefer agera snabbare i stället för att skjuta upp jobbiga samtal. Snällhet har alltså inget med konflikträdsla att göra. Birger Lyckens poäng är att verklig snällhet ska vara hållbar över tid.

– Ett svårt samtal med en medarbetare som inte levererar landar bättre om medarbetaren vet att jag vill den väl.

Birger påminner om att våra hjärnor är som teflon för positiv kritik och som kardborrar för negativ kritik.

– Därför är det så viktigt att slösa med beröm och lyfta goda insatser.

Birger Lycken, ledarskapskonsult

Lyssna på dem som säger emot

Att medarbetare protesterar är inte alltid negativt, tvärtom vittnar det om engagemang. Som chef gäller det att lyssna, involvera och dra nytta av engagemanget. Ledarskapsforskaren Lena Lid Falkman menar att invändningar kan leda till bättre beslut, så länge du som ledare skapar en miljö där det är tillåtet att tycka olika.

Passiva eller tysta protester däremot kan vara svårare att hantera. Därför är det viktigt att du fångar upp åsikter, tydliggör vad som är beslutat, och vad som fortfarande går att påverka. Kom ihåg: Arbetsplatser är inte demokratier, men det ska vara okej att säga emot.

Fokusera och slipp ältande

Visste du att hjärnan är ständigt aktiv, även när vi inte gör något särskilt. I viloläge aktiveras ett så kallat standardnätverk, som genererar tankar, dagdrömmar och reflektioner kring oss själva. Vi växlar spontant mellan inre och yttre fokus.

Överaktivitet i standardnätverket har kopplats till depression och ältande. Att fokusera på till exempel korsord eller annan aktivitet som tar din uppmärksamhet kan mildra ef fekterna. Sömnbrist förstärker ofrivilliga tankar och gör oss mindre fokuserade, medan god sömn skyddar mot påträngande minnen. Även i sömnen är hjärnan i gång, men vi får en paus från tankebruset, skriver webbtidningen Forskning.

snabba tips till chefen:

 Fattat beslut gäller

 Skapa en miljö där det är okej att säga emot

 Tänk igenom om kritiken är relevant och ta vara på den

Så får du minglet att gå som en dans

Att mingla är inte alla bekväma med, även de som annars är sociala. Osäkerhet kring deltagare, roller och förväntningar är vanligt. Men enligt varumärkesexperten Anna-Karin Lingham kan förberedelse hjälpa: öva på din hisspitch och ha några frågor redo.

Sänk ock så kraven – att vara intresserad räcker ofta längre än att vara intressant. Ett leende och ögonkontakt gör mycket. Undvik att sälja in dig själv för hår t,

Lätt att fejka meriter med AI

Generativ AI som ChatGPT används alltmer av de som söker jobb för att förfalska cv:n, intervjusvar och till och med identiteter. Företag särskilt inom tech rapporterar att upp till 30 procent av kandidaterna fuskar med hjälp av AI.

och sök inte trygghet i mobilen eller en bekant. Som chef är du ambassadör även vid mingel. Var närvarande och ny fiken – det stärker både ditt och verksamhetens varumärke. Följ gärna upp nya kontakter med ett vänligt meddelande och visa uppskattning.

Det handlar om allt från överdrivna meriter till att helt andra personer genomför intervjuerna. Vissa läser upp AI-genererade svar under liveint ervjuer via en andra skärm. Företag förlorar stora summor, samtidigt som det blir svårare för ärliga k andidater att få jobb. Trenden växer i takt med att verktygen blir mer tillgängliga – och risken för förtroendekris inom rekrytering ökar.

GÄSTKRÖNIKAN

Skydda den akademiska friheten i grundlagen!

Genom åren har jag arrangerat flera internationella möten för klimatforskare. Jag försöker alltid säkra finansieringen för att stötta kollegor som vill delta fysiskt men har s vårt att täcka sina resekostnader. De är ofta yngre forskare från länder med begränsade forskningsresurser. Nästa månad är det dags igen. Den här gången är det dock främst amerikanska kollegor som behöver ekonomiskt resestöd från Sverige.

I dag, när vi regelbundet nås av nyheter om antidemokratiska utvecklingar i USA, är det angeläget att reflektera över situationen i Sverige. Det finns ju inget hot mot akademisk frihet och den fria f orskningen i vårt land, och vi kan lita på att svenska lagar skyddar akademin från politiska ingrepp. Eller?

Det är int e bara i USA som den akademiska friheten inskränks. I flera andra länder – Argentina, Turkiet och Ungern f ör att nämna några – har forskare utsatts för politiska påtryckningar och indragning av forskningsmedel, med mera. Även i Sverige finns oroväckande politiska övertramp, som exempelvis när regeringen halverade mandatperioden för lärosätenas styrelser och ströp finansieringen till utvecklingsforskning.

Akademisk frihet är en central pelare i det demokratiska samhället. När den begränsas är det inte bara ett problem f ör forskare och lärare, utan för alla medborgare. I Sverige är det lagstiftade skyddet för akademisk frihet väldigt svagt, då systemet i stället huvudsakligen vilar på oskrivna normer. Dessutom är de flesta lärosätena statliga myndigheter, vilket gör dem sårbara för politisk styrning.

Gabriele Messori, ordförande för Sveriges unga akademi och professor i meteorologi vid Uppsala universitet

I alltmer komplexa och oförutsägbara tider är detta upplägg knappast betryggande. Världsutvecklingen visar att förändringar kan ske snabbt och oväntat: USA har som forskningsnation länge betraktats som en förebild, men har på bara några månader i stället förvandlats till ett skräckexempel. Det vore naivt att tro att något liknande aldrig skulle kunna hända i Sverige.

Has tigheten i förändringarna är en väckarklocka. Sveriges unga ak ademi menar att ak ademisk frihet borde skyddas i grundlag. För att säkra Sveriges framtid som fri forskningsnation måste det lagstiftande arbetet inledas redan i dag.

Naturvetare tar fajten mot cancer

Här möter du några av alla de naturvetare som gör livsviktiga insatser inom cancervården. Läs mer om hur de jobbar: naturvetarna.se/cancer

De jobbar förebyggande

Klara använder maten som verktyg i kampen mot cancer

Kan en extra näve nötter, mindre rött kött och ett smartare tänk i matbutiken minska risken för cancer?

Ja, enligt dietisten Klara Nypelius Stanley som vill att fler ska få chansen att välja rätt — innan sjukdomen knackar på dörren.

Kristian spårar cancerframkallande kemikalier

Med skarpa analyser och ett starkt samhällsengagemang kartlägger toxikologen Kristian Dreij c ancer framkallande ämnen - och visar svart på vitt hur de påverkar vår hälsa.

De sköter diagnostiken

Dalya får fler att överleva cancer

Genom att hitta tumörer i tidiga skeden är ett cancerbesked inte längre en dödsdom. Biomedicinska analytikern Dalya Al-Zahrooni gör analyserna som ligger till grund för behandling och prognos.

Elin ser in i kroppen på jakt efter tumörer

Daniel bollar svåra etiska frågor vid ärftlig cancer

Med ärftlig cancer i familjen finns en ökad risk att få sjukdomen. Kartläggning av familjens sjukdomshistoria och genetiska analyser kan ge svar. Att ta bort ett organ i förebyggande syfte är ett svårt beslut, där den genetiska vägledaren Daniel Madan Andersson är ett bollplank.

Utan sjukhusfysiker skulle cancerbehandlingen famla i blindo utan att träffa målet och riskera att skada andra organ. Därför behövs sjukhusfysiker som Elin Wallstén, som nu börjar dra nytta av AI i diagnostiken.

De behandlar

Sara letar efter cellförändringar och räddar liv

Screening och vaccination har räddat många liv från att dö i livmoderhalscancer. Cytodiagnostikern Sara Kader har en nyckelroll i det arbetet.

Strålningens väktare i frontlinjen mot cancer

I kulisserna bakom tunga maskiner och komplexa beräkningar, arbetar sjukhusfysikern Emilia Persson och MR-f ysikern Patrik Brynolfsson. De är hjärnorna bakom tekniken som gör strålningsbehandlingen både träffsäker och tr ygg.

Lyssna på Ann-Therése i Naturvetarpodden

AI – vår nya superkollega på jobbet

Alla kommer att påverkas av det teknikskifte som pågår nu. Vissa yrken försvinner och andra tillkommer. Rätt använd kommer AI bli vår nya superkollega på jobbet. Men då gäller det att hänga på AI-boomen och lära sig tekniken.

Sverige är känt för att ligga i fronten när ny teknik rullas ut. I spåren av det har vi sett Spotify och Klarna växa fram och bli globalt framgångsrika. Men det verkar inte gälla för AI.

– Vi har halkat efter andra jämförbara länder. Sveriges regering måste steppa upp med utbildning på alla nivåer. Inte minst är det viktigt att uppmuntra unga tjejer att intressera sig för tekniken, säger Ann-Therése Enarsson, vd för tankesmedjan Futurion.

I dag är det inte fler än 15-20 procent av svenskarna som jobbar regelbundet med AI.

– Vi saknar ett politiskt initiativ och det behövs ett kompetenslyft, där facken har en viktig roll att stärka sina medlemmar. Lika viktigt är att fackförbunden är med och påverkar tillämpningen av AI, liksom att se till att mänskliga värden tillvaratas och att den personliga integriteten värnas.

Finns det risk för att AI gör oss dummare?

– Den risken finns. Därför är det så viktigt att ha en diskussion om

AI. För att dra nytta av teknikens kraft menar jag tvärtom att den kan göra oss smartare. Det finns inga genvägar, utan det krävs en gedigen kunskap i botten för att AI ska bli den superkollega som den kan bli.

Kan jobben bli roligare?

– Ja det är min övertygelse även om vi kan räkna med en lite stökig tid i

det teknikskifte vi är inne i nu. Vi får mer tid över till att vara kreativa och sociala. De mänskliga värdena är svåra att ersätta och får större betydelse på framtidens arbetsplatser.

AI kan också användas för att till exempel få koll på när under dagen man är på topp och presterar som bäst.

– Det kan individen ha nytta av när man ska planera sin arbetsdag. Men risken finns att arbetsgivaren övervakar sin anställda, vilket är något för facken att bevaka, säger Ann-Therése Enarsson.

Det finns inga genvägar, utan det krävs en gedigen kunskap i botten för att AI ska bli en superkollega.

Anetta fångade drömjobbet

Anetta Abrat är på en plats där hon vill vara i dag. Men vägen dit var inte spikrak. Här delar hon med sig av sina bästa tips till unga i karriären, som att ta hjälp av Naturvetarna när det kommer till lön och villkor.

”Mitt tips till studenter är att börja tänka på karriären tidigt och ta alla chanser man får.”

Med två examina i ryggen kan man tänka att Anetta skulle glida in på en räkmacka på arbetsmarknaden. Men så blev det inte riktigt, utan hon fick kämpa rätt hårt för att hitta det som är drömjobbet för henne i dag.

– Det var mycket svårare än jag trodde, trots att jag var väl förberedd och gjorde allt rätt. Redan första sommaren under studietiden 2020 jobbade jag extra på labb med covidanalyser och antikroppstester för att få in en fot på arbetsmarknaden.

Sommaren efter var det kliniska analyser på avdelningen för mikrobiologi på Folkhälsomyndigheten som gällde. Där gjorde hon också sitt exjobb.

– Så lärorikt att jobba tillsammans med disputerade naturvetare. Mitt tips till studenter är att börja tänka på karriären tidigt och ta alla chanser man får. Ställ frågor och skapa kontakter, då kommer man långt.

BRA KONTAKTER

Anetta pluggade sedan vidare och tog en master i toxikologi från Karolinska Institutet. Tillbaka på Folkhälsomyndigheten skrev hon sin

Anetta Abrat

Utbildning: biomedicinsk analytiker och toxikolog.

Arbete: Regulatorisk Toxikolog på Swedish Match.

Kopplar av med: Är scoutledare och brinner för att jobba med barn. Reser, läser och målar.

Naturvetarnas rådgivning för nyexade

Är du i skarven mellan plugg och jobb? Då kontaktar du Frida på Natur vetarna som ger bästa tipsen när det kommer till lön, villkor och annat som har med första jobbet att göra.

uppsats om hur barns exponering av kemikalier via luften kan begränsas.

– Att läsa ett internationellt masterprogram ger fina vänner och värdefulla kontakter i hela världen.

Som flygfärdig toxikolog var det ont om lediga tjänster. Hon gjorde runt 300 ansökningar genom Linkedin och fick till slut napp på ett konsultföretag. Det var en bra erfarenhet, men hon ville vidare.

GE ALDRIG UPP

När Swedish Match ville ha en regulatorisk toxikolog sökte jag jobbet och fick det. Hennes tips till unga är att kämpa och aldrig ge upp. – Nu är jag på en bra plats. Jag gör toxikologiska bedömningar av snus och utvärderar risker för produkterna och dess innehåll.

Anetta fick en lön och villkor som hon är nöjd med. Innan hon signerade avtalet tog hon hjälp av Naturvetarnas rådgivning.

– Jag fick bra argument och tillgång till lönestatistik som gjorde att jag fick råg i ryggen inför löneförhandlingen. Här på Swedish Match finns kollektivavtal, vilket känns tryggt. När det saknas är det extra viktigt att kontakta Naturvetarna för experthjälp.

MEDLEMSNYTT

Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna

När Naturvetarna tar ställning – och inte!

I dagens kaotiska och konfliktfyllda geopolitiska läge väcks ibland frågan om att Naturvetarna borde ta ställning och välja sida. Det kan vara medlemmar som hör av sig eller andra fackförbund som vill att vi ska uttala oss eller skriva under gemensamma debattartiklar. VI väljer nästan alltid att avstå när våra medlemmar kan tänkas vara delade i frågan.

Det gäller även inrikespolitiska frågor där andra fackförbund har en tydlig politisk åsikt. I vissa fall bygger det på kongressbeslut där medlemmarna gett styrelsen ett tydligt mandat att driva vissa frågor för att de påverkar medlemmarna direkt. I andra fall kan förbunden ha en koppling till ett visst politiskt parti.

Naturvetarna är enligt våra stadgar partipolitiskt oberoende. Vårt primära uppdrag är ju att företräda er medlemmar på arbetsmarknaden.

”Med sin kompetens kan de sedan fortsätta att bidra till en hållbar samhällsutveckling.”

Det handlar om att ge er bästa möjliga förutsättningar att använda er naturvetenskapliga kompetens så att ni får en framgångsrik karriär till bästa möjliga villkor. Men vi försöker förstås påverka politiken även inom andra områden som är viktiga för naturvetares yrkesliv och arbetsmarknad genom att svara på remisser och möten med politiker.

Vi har sammanfattat våra politiska ståndpunkter i vårt samhällspolitiska program som antogs av kongressen 2024 i de tre målen: en hållbar samhällsutveckling, en hållbar arbetsmarknad och ett hållbart arbetsliv. Några av de frågor vi driver handlar om hö -

Patriq Fagerstedt, förbundsordförande gre kvalitet och mer resurser till naturvetenskapliga utbildningar, bättre karriärmöjligheter för forskare och tydlig gränsdragning för tjänstemäns ansvar.

En särskild utmaning för oss Naturvetare är politiska frågor där argumenten hämtas från naturvetenskaplig forskning. Här borde vi väl kunna ge ett rakt svar? Men nej, det finns ofta målkonflikter och forskare med olika åsikter, eller så går skiljelinjen mellan olika professioner vilket gör det omöjligt för oss att välja sida.

Det vi kan göra, och det gör vi, är att informera och sprida kunskap om sakargumenten som förs fram i olika frågor så att våra medlemmar kan bilda sig en egen uppfattning. Med sin kompetens kan de sedan fortsätta att bidra till en hållbar samhällsutveckling.

NATURVETARNA GÖR SKILLNAD

Dmitry fick ut sin lön efter hjälp från Naturvetarna

Vad gör man om lönen inte kommer in på kontot den 25:e?

Kemisten Dmytri Antonov ringde Naturvetarna för att få hjälp med att driva in lönen, vilket slutade med att företaget försattes i konkurs.

Tack vare den statliga lönegarantin fick han ut en del av lönen.

När Dmitry Antonov inte hade fått någon lön på två månader kontaktade han Naturvetarna. Då jobbade han i ett startup-bolag som utvecklade nya substanser för behandling av virussjukdomar och cancer.

Förtaget hade gått knackigt under en tid och företaget krympte snabbt. Det hängde ihop med att finansieringen blev alltmer osäker. Under den sista tiden jobbade Dmitry mindre med forskning och mer med försäljning.

– Men det är dyrt att ta patent och skydda sina upptäckter. Pengarna tog slut och räckte inte till att betala ut löner.

TOG HJÄLP SNABBT

Det är här Naturvetarna kommer in i bilden och kan stötta medlemmarna med att få ut sin lön genom i första hand löneindrivning och i andra hand den statliga lönegarantin om bolaget försätts i kon-

”Det känns riktigt bra och jag har lärt mig hur systemet fungerar.”

kurs. Då kan man få ersättning för utebliven lön och semester när det inte finns tillräckligt med pengar i konkursboet. Det gäller också vid rekonstruktion.

– Lyckligtvis kontaktade Dmitry Naturvetarna i ett tidigt skede. Lönegarantin har en mycket kortare frist än vad preskription för löneskuld har, därför är det viktigt att man snabbt tar hjälp av oss, säger Emil Pettersson, förbundsjurist på Naturvetarna.

DET FINNS ETT TAK

Till exempel kan man bara få ersättning för lön som har tjänats in tre månader innan företaget lämnade in sin ansökan om konkurs till tingsrätten. Man kan också få ut lön för den första månaden

Dmytri

efter beslut om konkurs. Men lönegarantin kan bli max fyra prisbasbelopp, motsvarande 235 200 kronor 2025.

– Vi hjälper till att driva in förfallna lönefordringar genom att skicka kravbrev och betalningsuppmaningar. Om inte det ger resultat är nästa steg att göra en konkursansökan genom oss jurister. Om den går igenom är det möjligt att lön kan betalas ut inom den statliga lönegarantin, säger Emil.

HAR GÅTT VIDARE

Dmitri är tacksam för den hjälp han fick från Naturvetarna.

– Den gjorde att jag fick ut en stor del av den lön jag hade tjänat in. Det känns riktigt bra, och inte minst har jag lärt mig hur systemet fungerar.

I dag har han gått vidare och jobbar med antibiotikaforskning på Uppsala universitet.

PALLE LILJEBÄCK

NATURVETARNAS FACKLIGA BOOTCAMP

AI-satsning måste följas av utbildning

Premiären för Naturvetarnas Bootcamp på klassisk facklig mark i Saltsjöbaden blev en succé. Med AI som tema har de förtroendevalda fått råg i ryggen när verktyget är på väg att rullas ut på arbetsplatserna.

AI-experten Silvija Seres råd är att ägna tio minuter om dagen åt AI för att lära känna verktyget och bli varm i kläderna

– Jag vill inspirera fler att använda AI i sitt arbete.

AI är ingen fluga som går över, och vi ser att Kina och USA har ett försprång. Nu gäller det att Europa och Sverige steppar upp och investerar i tekniken.

NYA VERKTYG KOMMER

Hon menar att allt för mycket fokus i vår del av världen ligger på risker och hot, medan andra utvecklar

AI och robotar med en rasande fart med nya verktyg som hela tiden förbättras.

– Tillväxten i de företagen är inte linjär, utan kan beskrivas som exponentiell. Å andra sidan är världen mer oförutsebar än någonsin och präglas av osäkerhet. Vem trodde till exempel för fem år sedan att coronapandemin skulle förlama världen?

Naturvetarnas förbundsjurister Emil Pettersson och Sofia Söderberg klargjorde vad lagen säger om AI.

”Lägg tio minuter om dagen på AI för att lära känna verktyget och bli varm i kläderna.”

DIALOG MED FACKET

Att AI kommer att förändra våra jobb är Silvija Seres, som är matematiker i botten, övertygad om.

– Det gäller inte minst inom tech och life science, där utvecklingen av nya läkemedel snabbas på ordentligt, bland annat tack vare möjligheten att hantera stora mängder hälsodata.

AI-experten menar att nya intelligenser växer fram med AI, där unga har ett försprång och får lära den äldre generationen. Enligt en undersökning från 2024 har 55 procent av unga svenskar, 16-24 år, använt generativ AI de senaste tre månaderna. Motsvarande siffra för äldre, 55-64 år, är 10 procent.

– Därför är det så viktigt med kompetensutveckling och att arbetsgivaren avsätter pengar till det. Se också till att facket är med och påverkar implementeringen, säger Silvija Seres.

AI-experten Silvija Seres vill inspirera fler till att använda AI i jobbet. Verktyget är här för att stanna.

Vad tar du med dig från Bootcampet?

Vikten av att arbetsgivarna har dialog med facken när AI införs. I det ligger att satsningen följs upp med utbildning, liksom att arbetsmiljön säkerställs så att inte AI blir ett stressmoment

Erik Forsberg, skoglig specialist och ordförande för akademikerföreningen på SCA Skog.

Jag ger Bootcamp högsta betyg. Som embryolog använder jag AI i jobbet redan i dag och har fått utbildning.

När fler verktyg införs kommer vi att samverka med arbetsgivaren och se till att vi får den utbildning som behövs.

Ludvig Ahrén, embryolog och förtroendevald på Akademiska sjukhuset i Uppsala

Vad säger lagen

när AI rullas ut?

En klok arbetsgivare samarbetar med facket när AI ska implementeras. Men vad säger lagen?

Arbetsgivaren har primär förhandlingsskyldighet vad gäller organisationsförändringar när det finns kollektivavtal, enligt Medbestämmandela-

gen, MBL. Den har alltid ett arbetsmiljöansvar och ska arbeta förebyggande tillsam mans med lokal skyddsorga nisation, säger Emil Petters son, förbundsjurist på Natur vetarna.

Vad är ditt råd till arbets givare och fack?

– De bästa besluten tas alltid när arbetsgivare och

Ny webbplats på gång

Inom kort lanserar vi vår nya webbplats med nytt utseende, enklare struktur och förbättrad tillgänglighet. Syftet är att göra det lättare för dig som medlem att hitta den information du söker på mobilen, surfplattan eller datorn.

Vissa sidor och länkar kan ha flyttats – använd gärna sökfunktionen om du inte hittar det du letar efter. Inloggning och personliga tjänster finns kvar, men kan ha fått en ny placering i menyn.

I samband med bytet kan det bli driftstörningar. Vi tackar för ditt tålamod.

Vi hoppas att du gillar den nya webbplatsen. Har du frågor är du välkommen att höra av dig till webb@naturvetarna.se

Det var så bra att det hade kunnat pågå längre, bland annat givande att träffa andra förtroendevalda. När det kommer till AI har verktyget ännu inte införts på min arbetsplats, men bra att vara förberedd när det väl gör det. Vi har bra dialog med arbetsgivaren så jag räknar med att facket kommer att vara med i den processen.

Nina Stenbacka miljöinspektör och ledamot i Saco-rådet, Umeå kommun

förtroendevalda tänker tillsammans inför arbetsgivarens beslut. Det gäller både sett till arbetsmiljön och verksamheten, kopplad till ering av AI. I förhandling och i det systematiska arbetsmiljöarbetet kan ta detaljerna slipas till sin bästa form.

Avtal 2025: Nya löner och villkor för naturvetare

Märket är satt och de avtal som Naturvetarna tecknar är signerade av båda parter. På webben hittar du avtalen som är klara att tillämpas på företag, organisationer och hos of fentliga arbetsgivare.

Avtalen reglerar löner och arbetsvillkor, liksom hur löneprocessen ska gå till. Inom bland annat IKEM – plast, kemi och läkemedel – finns frågan om kompetensutveckling inskriven i avtalet.

Läs mer naturvetarna.se/avtal2025

Emil Pettersson, förbundsjurist

Stand-up, sjögurkor och vetenskap

Från doktor i växtekologi till tånginfluencer och amatörkomiker – möt marinbiologen som använder humor för att prata om allvarliga miljöfrågor.

Att kombinera vetenskap och stand-up kan låta som en udda idé, men för Ellen Schagerström, projektledare på BalticWaters, är det ett sätt att nå fram genom bruset. Hon har en bakgrund inom växtekologi, bor utanför Stockholm och leder nu det storskaliga projektet ReCod. Vid sidan av det bjuder hon på skratt, både på scen och i vetenskapliga poddar.

– Efter att ha läst Babben Larssons biografi blev jag nyfiken på vad humor egentligen är. Babben samtalade med Gösta Ekman om humorens mekanismer, och det väckte något i mig. Det ledde till funderingar kring humor som kommunikation, berättar hon.

Men även om hon numera uppträder, gör hon inte anspråk på att vara klassens clown.

– Humor är förhoppningsvis en del av allas liv. Kan man ens leva utan att skratta? Men värt att nämna är att jag inte är en person som går runt och är rolig hela tiden.

För Ellen handlar det snarare om att göra det svåra mer lättillgängligt. Och hon tror att ibland få skratta åt eländet gör det lättare att fortsätta kampen.

– Ska man orka med eländet, som klimatförändringar och miljöförstöring, går det lättare om man samtidigt får skratta lite åt det.

FRÅN ALGPODDEN TILL SVENSKA ALGCELLSKAPET

Med ett passionerat intresse för havet och dess invånare har hon hittat nya sätt att kommunicera vetenskap, allt för att nå rätt personer som behöver kunskapen som mest. Ellen kallar sig därför för tånginfluencer och sjögurksentusiast, inte som en gimmick utan som ett medvetet språkval.

– ”Marinbiolog” kan ibland låta torrt enligt mig. Men att vara tånginfluencer ger en bättre bild av vad

Lyssna på Ellen i Naturvetarpodden

– en oväntad kombo

jag gör. Jag driver Tångbloggen med Lena Kautsky, vi har omkring 30 000 besökare varje år. Jag gör också Algpodden med Angela Wulff, och nu har vi startat Svenska Algcellskapet – öppet för alla som gillar alger.

Och sjögurkorna? Det är inte bara ett roligt ord?

– De är det bästa djuret i havet! Spännande, mångsidiga och väldigt trevliga att jobba med.

SCENEN SOM EN FÖRELÄSNINGSSAL

Att stå på scen är inte helt olikt att föreläsa menar hon. – Skillnaden är väl att jag inte har en powerpoint som påminner mig om vad jag ska säga. Men det handlar bara om fem till tio minuter – inte en timmes detaljföreläsning om sjögurkans anatomi, säger hon med ett leende.

Nervositet är inget som håller henne tillbaka. Snarare handlar det om fokus enligt henne.

– Jag försöker tala tydligt, med rätt tempo och rätt betoning. Det är nästan mer ett hantverk än ett uppträdande.

Efteråt finns inget större adrenalinpåslag utan mest en känsla av att ännu ett uppdrag är avklarat. Livet är lite så generellt för Ellen, hon ser det för vad det är.

– Jag är morgonpigg och kvällstrött, så det passar mig bra att amatörkomiker oftast får gå upp tidigt under kvällen. Då kan jag gå hem och sova sedan, säger hon och skrattar.

ANDRUM UNDER YTAN OCH BLAND PERENNER

När hon inte forskar, föreläser eller står på scen söker hon sig till stillheten, både ovan och under ytan.

– Trädgården är en plats för återhämtning. Och dykning med mitt gäng i Lysekil ger mig energi. Havet är min plats både professionellt och privat.

Vill du veta mer om hur man mixar vetenskap med humor? Missa då inte avsnittet med Ellen om just detta i Naturvetarpodden.

NIKITA ZEILOTH

Sjögurkor fungerar som havets dammsugare och är en delikatess på matbordet i Kina.

Ellen Schagerström

Utbildning: Massor. PhD i växtekologi med inriktning marin botanik.

Ålder: 47 år.

Bor: I Huddinge.

Yrke/Jobbar nu: På stiftelsen Baltic Waters som projektledare för ReCodutsättning av småtorsk i Östersjön.

5 korta tips för att fånga en publik:

Berätta istället för att läsa innantill från anteckningar om möjligt.

Se och bekräfta publiken. Gärna med någon form av interaktion.

Var inte rädd för att säga något fel. Bättre att vara öppen med att ingen är perfekt och kunna skratta åt sina egna misstag.

Våga visa din passion. Det brukar väcka nyfikenhet på varför man är så intresserad och då lyssnar ofta även truliga tonåringar.

5. Ha roligt. Tycker du att det är kul att berätta brukar känslan smitta av sig på publiken.

Na-krysset

HÖRN PÅ HUS FALLER ALLTID SOM EN FURA URAN SKÄNKER KAN FÅR OCH HÅR

HÄLSOANLÄGGNING MED BAD

TOPPNIVÅ I HANDBOLL

KRAFTIG KOSTNAD RAMEL

HAR 150 PSALMER

HANS LAG

GER PLANETERNAS MEDELAVSTÅND FRÅN SOLEN 1/60 AV EN GRAD FALSKA VATTENDROPPMASSA SOM GER USEL SIKT GÖSTA SOM SICKAN

MENING STRÅLNING AV RADIOAKTIVT MATERIAL MANGAN

SÅN VALP TJÄNAR STORA PENGAR PÅ SPEKULATION SYFTA PÅ

BRUTEN

DÄR FINNS EXONER & INTRONER STRÄNG & BRYSK KAN LÄSAREN TILL GALAXEN MED GUIDE? PIK & SARKASM GLAD

HUBB SPÄCKHUGGARE LUGN TOKIGA

LÄR SIG ATT SERVERA SUGGA STÖRST LEVANDE PRIMAT

ÄRMLÖS KAPPA

LEJONMAN

FÖRST OCH FRÄMST KOL SAKLIGA & SOBRA FISKUNGE

KAN VI SMULTRON PÅ STRÅ GULLIGT

SKRATTAR DÄMPAT PÅ ETT NERVÖST ELLER RETSAMT SÄTT STIRRA

ENSAM VÄGGBONAD VIRKE KVALSTER ILSKNA

GOJAN SÅN DIAGNOS ÄR ADHD SMAJLA

KAN VI NU PROMPTA TRAMPINRÄTTNING

KIKARE SOM KOSTAR ASTRONOMISKA SUMMOR

NÄR 10 KÄGLOR FALLER PÅ 2 SLAG

KVAST FESTPRISSE SEXKÄNSLIG EJ VIGD

LJUV

Konstruktör: lena-holmlund.com

Vinnare

Vinnare av förra numrets korsord är

Ulf Andersson i Kiruna

VAR EN PLANET FRAM TILL 2006

HUDFÖRÄNDRING PÅ TEE?

DET HYSER MINIGÖK

RESVÄG

MJÖLK

TVÄRBROMSAT ISOLERAD

DALAORT ZON APA AV GIBBONSLÄKTET

KUNGSFISK

SÄLLSYNT GÖR ≈ 33 VARV/MIN

LOVELACE & HEGERBERG

ORGANISM

LEMURKRYSS 2025

Tävla och vinn!

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut presentkort på böcker. Senast den 5 juli vill vi ha din lösning.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

KALENDER

Här får du koll på våra aktiviteter. Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender, där vi uppdaterar fortlöpande.

FÖR FÖRTROENDEVALDA:

SÅ SKAPAR DU EN TRYGG

OCH JÄMSTÄLLD EKONOMI

I en skakig omvärld gäller det att se om sitt hus och trygga familjens ekonomi, på både kort och lång sikt. Här går vi igenom olika sparformer och hur man kan tänka om pension så att den förälder som tar ett större ansvar för barnen inte drabbas ekonomiskt.

Datum och tid: 24 september, klockan 12-12.45, digitalt

FÖR FÖRTROENDEVALDA:

MBL – DIN VERKTYGSLÅDA

FÖR ATT KUNNA PÅVERKA

Ta chansen att lära dig mer om Medbestämmandelagen, MBL, och stärk dig inför förhandlingar med arbetsgivaren i allt från lönerevisionen till hur verksamheten ska bedrivas. Inte minst viktigt nu när AI är på väg att rullas ut på arbetsplatserna.

Datum och tid: 30 september, klockan 9-11

Digitalt för förtroendevalda inom alla sektorer.

ALMEDALEN 2025

Mingel i Botaniska trädgården

Är du på Gotland under Almedalsveckan är du välkommen till en guidning i botaniska trädgården. Du möter andra naturvetare i en avstressande miljö och vi bjuder på lättare tilltugg. Ta gärna med en vän.

Datum och tid: 25 juni, klockan 14-15.30

Anmälan: naturvetarna.se/ kalender

FÖR FÖRTROENDEVALDA OCH SKYDDSOMBUD: ATT MÖTA

MEDLEMMAR I KRIS

Du lär dig de olika faserna i en krissituation och vad du som förtroendevald kan göra för att stötta medlemmen.

Datum och tid: 7 oktober, klockan 12-13, digitalt för fackligt förtroendevalda och skyddsombud.

FÖR FÖRTROENDEVALDA OCH SKYDDSOMBUD:

SÅ FÖREBYGGER DU DISKRIMINERING PÅ

ARBETSPLATSEN

Här får du lära dig hur lagen funkar och det ansvar som arbetsgivaren har för att förebygga och hantera diskriminering. Du får också tips på hur din arbetsplats kan bli mer inkluderande och trygg för alla.

Datum och tid: 23 september klockan 10-12, digitalt för fackligt förtroendevalda och skyddsombud.

GEOLOGINS DAG

Går av stapeln varje år andra lördagen i september. Geosektionen inom Naturvetarna stöttar eventet, som syftar till öka att intresset för geovetenskap i samhället och få fler att utbilda sig inom ett hett och spännande område.

Datum: 13 september

CHEF:

NY SOM CHEF

Att gå från kollega till chef har sina utmaningar. Här får du bästa tipsen på hur du kan axla den nya rollen.

Datum och tid: 17 oktober, digitalt

Exklusivt erbjudande till Naturvetarnas medlemmar

Life Science Sweden är Sveriges ledande nyhetskälla för dig som arbetar inom läkemedel, bioteknik, medicinteknik och akademisk forskning. Tidningen erbjuder fördjupande journalistik, branschens mest aktuella nyheter och bevakning av trender som påverkar framtiden för svensk och internationell life science.

Som prenumerant får du ett verktyg för att hålla dig uppdaterad, fatta informerade beslut och fördjupa din förståelse för den snabbt föränderliga bransch du verkar inom.

Som medlem i Naturvetarna

får du det lilla extra

30 % rabatt på en årsprenumeration

Betala endast 2 096 kr (ordinarie pris 2 995 kr)

Fri entré till våra event

Ta del av branschens viktigaste mötesplatser och nätverka med nyckelpersoner

Full tillgång till allt innehåll i både print och digitalt format

Tillgång till e-tidningen

Direkt i din inkorg vid varje utgivning

Obegränsad åtkomst till vårt digitala arkiv inklusive tidigare artiklar, utgåvor och specialpublikationer

Det här är en möjlighet att stärka din yrkesroll med aktuell kunskap och unika insikter från hela life science-sektorn.

Intresserad? Kontakta

Dilan Ramadan

E-post: dilan.ramadan@nordiskemedier.se

Telefon: +46 736 82 53 04