LÄRA Stockholm nummer 6 2012

LÄRA

#6/2012 STOCKHOLM

Kreativ skola Succé med ämnesveckor på Åsö | Ny meritering — ett lyft för kåren ”Är våra elever olyckligast i världen?” | Blommor och bin på schemat

En lång historia kort Stockholm har en lång och spännande historia som är väl värd att berätta. För dig som lärare är Stockholmskällan en riktig skatt som inspirerar och kastar nytt sken över stadens platser. Här hittar du fotografier, kartor, skönlitteratur, filmer, konstverk och mycket mer som på olika sätt skildrar Stockholms och stockholmarnas historia. Du hittar även undervisningsmaterial för högstadiet och gymnasiet i både historia, svenska, bild och geografi på stockholmskallan.se.

Foto: robert blombäck

I N SP I RATION OCH I N FO RMAT I O N F RÅ N UT B IL D NINGSFÖ RVA LT NINGE N I STO CK H O L M S STAD

STOCKHOLM #6/2012 LÄRA Stockholm ges ut av utbildnings­förvaltningen i Stockholms stad och utkommer med sex nummer per år.

Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@ stockholm.se.

Redaktör, projektledare: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@stockholm.se.

Medverkande skribenter: Eva Andersson, Katarina Bjärvall, Pontus Dahlman, Annelie Drewsen, Agneta Berghamre Heins, Åsa Jackson, Helene Lumholdt, Filippa Mannerheim, Pernilla Rönnlid, Marianne Hühne von Seth, Annebritt Ullén, Heléne Wallerstedt och Ingela Ösgård.

ISSN 1654-7330.

10

Upplaga: 16 500 exemplar.

För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

16

Möjligheten till högre lön kan sporra. I år får åtta grundskolor med hög måluppfyllelse lite större löneutrymme än snittet.

FOTO: ulrica zwenger

Tryck: Östertälje Tryckeri AB, ­Stockholm, 2012.

FOTO: ulrica zwenger

Grafisk form: b-e-r-g.se

illustration: hans von corswant

Ansvarig utgivare: Thomas Persson.

36

Lärare och filosofie licentiat. Genom forskningen fick Maria Johansson, som undervisar i historia på Globala gymnasiet, tid att reflektera och tänka färdigt. I mellanrummet mellan teori och praktik ser hon forskarens roll i skolan.

”Lågstadieelever arbetar bättre om de får dela på en dator”, säger professor Åke Grönlund som forskar om en-till-en-satsningar.

32

Miljöperspektivet präglar undervisningen på Sandåkraskolan i Sköndal. På bilden fjärdeklassaren Matilde Jörgensen.

Dessutom ...

Omslag: Bella Vasquez Sirviö och Nora Knouzi fotograferade på Klastorpsskolan av Robert Blombäck.

När kreativiteten ger resultat

4

Start Järva — en resurs för skolorna

Pedagogiken viktigare än schemat

12

Ny modell för flerspråkiga elever

27

Ny meritering ett lyft för lärarkåren

14

Helen Timperley: ”Inte elevernas fel”

28

Läslyft för Sverige ska öka läslusten

14

Hållbar utveckling över ämnesgränserna

31

Krönika: ”Olyckligast i världen ­— eller?”

15

Elevernas e-böcker blev snabbt en succé

39

Hallå där, Johanna Bjurling

20

26

Nämnd & Nytt

40

Många skolseminarier på Bokmässan

21

Serie: ”Livets hårda skola”

40

Arbetsglädjen smittar på Nya Elementar

22

Sista ordet

43

LÄRA #6/2012

3

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Foto: Robert Blombäck

Text: Ingela Ösgård

Släpp eleverna loss!

På Klastorpsskolan i Fredhäll prövar man nytt och siktar högt.

— Vi arbetar mindre med bokpedagogiken och väldigt mycket med det som finns i verkliga livet: miljö, teknik, vatten, säger läraren Lili Kapper.

Följ med till en av stadens mest prisade skolor, där uppfinningsrikedomen och kreativiteten flödar och ger resultat.

4

LÄRA #6/2012

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

LÄRA #6/2012

5

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

P

å de här glasögonen kan man ha en kamera och sedan sätter man på sig hörlurarna och då berättar en röst vad man ser.

Nora Knouzi beskriver livligt sin egen uppfinning (se omslaget) som kan användas av äldre med synsvårigheter, samtidigt som hon tar på och av sig bågarna utan glas och hörlurarna av frigolit. Åtminstone tills vidare är det bara en proto­ typ, liksom fler andra uppfinningar av elever i klass 4A på Klastorpsskolan. Teodor Norde­ man har till exempel tänkt ut en snillrik hu­ vudbonad, än så länge av papp, där du själv kan bestämma vilket väder du för ögonblicket vill ha, och Theodor Lundberg-Andreassen en färgglad, silvrigt designad städrobot som både kan dammsuga, tvätta och stryka.

Denna förmiddag i oktober råder febril aktivitet i klassrummet. Nyligen har elev­ erna bildat ett företag som de ska tävla med i First Lego League, FLL, en årlig internationell tekniktävling som i Sverige stöttas av bland andra KTH. Årets uppdrag är att komma med smarta lösningar som kan öka livskvaliteten för äldre. Därav uppfinningarna. Eleverna har fått välja om de vill vara i marknadsföringsoch forskningsgruppen eller i gruppen som programmerar en robot.

– Vi fick ge förslag till namn på företaget och rita en logga, sen fick alla rösta. Jag före­

6

LÄRA #6/2012

Det mesta som görs i klassen dokumenteras på olika sätt. Här sköter Vera Bjurner kameran. Till höger Ludvig Norberg.

Föregående uppslag: Ida Dansk Hesselius sätter i gång roboten sedan den blivit omprogram­ merad.

slog Diamonds, men det fick inte tillräckligt många röster, berättar Bella Vasquez.

Samtidigt lägger hon tillsammans med kamrater i marknadsföringsgruppen urklipp­ ta bokstäver i rött på ett utrullat papper i gult.

Bokstäverna bildar det vinnande namnet på företaget: Wake up happy. Banderollen fick vara med så att företaget syntes ordentligt vid regionfinalen i Kista tidigare i november.

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Klastorpsskolan har tagit emot studiebesök från Singapore, Australien och Lettland.

Melvin Eklund placerar roboten på banan, trycker på en startknapp och roboten surrar i väg – rakt in i ett hinder.

– Den måste svänga tidigare, säger han, och Camilla Gyllenberg som står vid datorn får programmera om lite innan hon via usbporten kan föra över den nya informationen till roboten som den här gången lyckas väja för hindret, men utan att nå det första delmålet som består i att roboten ska lyfta upp vikter på ett träningsredskap för äldre.

Några elever sitter vid klassrummets datorer och bloggar på tävlingens webbplats om vad som händer i företaget och om intervjuer de gjort med äldre människor. Vid fönstret står ett stort bord med skyddande kanter. På bordet har eleverna byggt en bana där en robot av legobi­ tar ska programmeras att utföra uppgifter som underlättar för äldre; som att lyfta ett bord och hämta medicinflaskor – allt ihopbyggt av lego.

Mitt i detta kreativa kaos står läraren Lili Kap­ per och kollegan Claes Eriksson; de assiste­ rar, kommenterar och svarar på elevernas frågor.

– Det är viktigt att gå ifrån bokpedagogi­ ken och arbeta med det som finns i verkliga livet: miljö, teknik, vatten – sådant som lock­ ar till tänkande och samarbete, som i ett före­ tag, och det är faktiskt möjligt att göra det med tio-, elva-, tolvåringar, säger Lili Kapper.

Själv brinner hon för att dra i gång sådant som märks och syns, och det smittar av sig på eleverna, menar hon.

– Om jag är engagerad är jag också beredd att lyssna på andra, jag vågar säga min åsikt, jag är beredd att ändra på mina ursprungliga lösningar och kan på så sätt utvecklas och gå vidare. Att kunna fungera på det sättet är egentligen viktigt i hela samhället. >> LÄRA #6/2012

7

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Lili Kapper brinner för att dra i gång sådant som märks och syns.

Här i samtal med Bella Vasquez Sirviö (till vänster) och Leon Saletti Martinez.

>>

Och engagemanget har räckt långt. I sin undervisning väver Lili Kapper ihop och in­ tegrerar ämnena; skrivande kombineras med robotprogrammering, trafikkunskaper med miljö, naturkunskap och teknik med teater, bild och poesi.

Klastorpsskolan är med i Stockholms stads nya visionsfilm om vägen mot ett Stockholm i världsklass. Se filmen med Lili Kapper och hennes elever på intranat. stockholm.se/tillsammans.

Till det senare hör arbetet med Tomas Tran­

strömer. Klassen har fått bidrag från Kultur­ rådet för att arbeta ämnesintegrerat med Nobelpristagarens poesi och med naturveten­ skap – Tranströmer hade som ung ett stort intresse för insekter och har en ansenlig in­ sektssamling. Eleverna har lärt sig en dikt var och de har dessutom illustrerat några av hans dikter. Hela klassen har också besökt T ­ omas Tranströmers Runmarö och planterat en rhodo­dendronbuske.

– Det regnade hela tiden, men vi träffade en lärare som har arbetat på skolan och hon bjöd hem oss alla så att vi kunde äta vår medhavda lunch. Då lärde vi oss samtidigt hur viktigt det är med gästfrihet, berättar Lili Kapper.

I arbetet med Tomas Tranströmer är det hel­ ler inte så svårt att få kopplingen till teknik och hur man till exempel kan underlätta för människor som drabbats av stroke, konstate­ rar hon.

I slutet av november åker Lili Kapper, Claes Eriksson och en elev från deras förra klass 5P till Bryssel. Våren 2012 blev nämligen Klas­ torpsskolan nationell vinnare i EU-tävlingen U4 Energy, en tävling om energieffektivise­ ring. Skolan fick priset för pedagogiken i pro­ jektet och för elevernas skolkampanj.

Också här har det handlat om att skapa ett arbetssätt med ämnesintegrering och om att dela med sig av nyvunna kunskaper via socia­ 8

LÄRA #6/2012

Prisad skola De senaste åren har priser, utmärkelser och nomineringar regnat över Klastorpsskolan, Lili Kapper och Claes Eriksson: ■■ Årets Snilleblixtlärare 2012.

■■ Snilleblixtarna 2012.

■■Tekniklärarpriset 2011.

■■ Årets teknikutbildning 2010.

■■Förnyelsepriset 2010.

■■ Nominering till Guld­ äpplet 2012.

■■ Nationell vinnare och finalist i EU-tävlingen U4 Energy. Final i Bryssel den 27 november 2012.

la medier. Lili Kappers tidigare klasser, liksom nu också klass 4A, publicerar sig varje dag på bloggar som First Lego League, Webbstjärnan, Trafikkalendern och Håll Sverige rent.

– Eleverna skriver hellre på datorn än i skrivhäftet, och det måste vi som lärare möta och kunna organisera, säger hon och berättar att hon blev lycklig när Lgr 11 kom.

– I stället för att, som den gamla Lpo 94, föreskriva mätbara kunskaper och mål att uppnå, lyfter den nya läroplanen fram att vi lärare ska ge eleverna möjligheter att utveckla sina förmågor i olika ämnena. Så har vi jobbat i många år och det kändes som ett kvitto på att vi har gjort rätt.

Klastorpsskolan är också en av utbildnings­ förvaltningens inspirationsplatser i naturveten­ skap och teknik, och som sådan har skolan tagit emot studiebesök inte bara från lärare i Stock­ holmsskolor och övriga landet utan också från Singapore, Australien och Lettland.

Dessutom har eleverna och ibland hela skolan med framgång deltagit i regionala och nationella tävlingar som Snilleblixtarna, Årets teknikprojekt, En bok i världsklass och Veten­ skapsfestivalen.

— Men det viktiga är inte att vinna tävling­

ar, utan att eleverna kommer ut från klass­ rummet. De ska kunna få visa hur bra de är och alla ska känna sig delaktiga. Också för oss lärare är det viktigt att få utrymme och ­synas ute i samhället och inte bara på skol­ konferenser. Om vi är flexibla skapar det både goda resultat och bra kontakter med företag och o ­ rganisationer utanför skolan, säger Lili ­Kapper.

Borta vid robotbanan kämpar eleverna fort­ farande med att få roboten att lyda. Den trils­ kas, kör inte riktigt ända fram och lyfter på ar­ men lite för tidigt. Gång på gång får eleverna finjustera i datorn och tanka roboten med ny information. Det krävs många omprogram­ meringar, ett bra samarbete – och mycket tålamod. Men strax före rasten händer det: roboten tuffar på, väjer för sina hinder, stan­ nar på centimentern när och lyfter vikterna på exakt rätt ställe! Ett steg på väg till seger i Lego League. n

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Marknadsförare i aktion. Till vänster om banderollen (nerifrån) Camilla Gyllenberg, Vera Bjurner samt (skymda) Leon Saletti Martinez och Miranda Marklund.

Till höger Teodor Nordeman och Camilla Bergman.

LÄRA #6/2012

9

LÄRARLÖNERNA

” Nödvändigt med differentierade löner” ­ Vi vill ha en lönesättning som är in­ — dividuell och differentierad. Vi vill öka lönespridningen och därmed ge möj­ lighet för lärare att kunna göra en bety­ dande lönekarriär. Det ska gå att göra lönekarriär inom skolan utan att lämna läraryrket. Vi vill ju att de skickliga ­lärarna ska fortsätta undervisa, säger grundskoledirektör Håkan Edman.

Lärarlönerna ska vara individuella och differentierade. Löneutvecklingen ska främst utgå från arbetets svårighetsgrad och arbetsprestation. Och lärare som ­visar upp en hög kvalitet ska kunna ha en mycket god löneutveckling.

Detta är arbetsgivare och fack överens om i kollektivavtal.

– Men lönespridningen minskar, vilket påverkar lönen för den enskilde läraren.

Skillnaderna i medianlön mellan olika grundskolor kan vara flera tusen kronor per månad, påpekar Håkan Edman.

– Vi har undersökt lönerna utifrån åldersstrukturen på respektive skola, skolornas resultat samt geografiskt läge och tidigare stadsdelstillhörighet. Ingen av dessa parametrar kan dock förklara löneskillnaderna.

För att nå målen med lönesättningen be­ höver arbetet förändras.

– Vi behöver kommunicera ännu mer internt så att vi når målen om lönesprid­ ning utifrån svårighetsgrad och presta­ tion. Och vi behöver utveckla nya verk­ tyg och metoder som främjar en sådan lönespridning, säger utbildningsdirektör Thomas Persson.

Utbildningsförvaltningens ledning har därför under de senaste åren diskuterat med lärarnas fackliga organisationer om att lönespridningen måste öka och hur det skulle kunna stimuleras. Lönekrite­ 10

LÄRA #6/2012

rier har utvecklats som stöd för bedöm­ ningen av lärares arbetsprestation och utbildningar har genomförts.

– Vi ser ännu inte att detta fungerar tillfredsställande och har diskuterat hur vi kan skapa ännu bättre förutsättningar för en individuell, differentierad löne­ sättning, säger Thomas Persson.

Det är därför som utbildningsförvalt­ ningen för andra året i rad nu prövar en metod där förvaltningen tydligare styr vilket löneutfall som är rimligt för lärar­ kollektivet på respektive grundskola. På samma sätt differentieras löneutfallet för rektorerna. Ambitionen är att skolornas snittlöner ska förklaras av vilken kvalitet och vilka resultat som skolorna uppvisar.

– Skillnaderna i medianlön är mindre mellan olika gymnasieskolor och det är

inte lika lätt att jämföra gymnasie­skolors måluppfyllelse. Men differentiering av löneutrymme är mycket viktigt, både för att jämna ut omotiverade löneskillna­ der och för att premiera skolor med goda resultat, säger gymnasiedirektör MarieLouise Hammer Åberg.

Möjligheten till högre lön kan sporra både enskilda lärare och hela skolor.

Under 2011 fick fyra Stockholmsskolor möjlighet att använda ett extra löneut­ rymme. Satsningen väckte stort intresse både inom Stockholm och från andra kommuner i landet. Det är samma sätt att bedöma skolors kvalitet och resultat som används i år.

I år får åtta grundskolor med hög måluppfyllelse cirka en halv procenten­

LÄRARLÖNERNA

illustration: hans von corswant

het större löneutrymme än snittet. Lika många grundskolor kommer att få ett utrymme som är cirka en halv procent­ enhet under snittet. När utbildnings­ förvaltningen bedömer om skolorna har nått målen tas exempelvis hänsyn till socioekonomiska förutsättningar men också till de löneskillnader som finns mellan skolorna.

– En skola med hög måluppfyllelse men låg medianlön kan få större löne­ utrymme än en skola med lika hög mål­ uppfyllelse men betydligt högre median­ lön, säger Håkan Edman.

Hur kan man då differentiera löne­ utfall mellan olika skolor? Och om man väljer att utforma ett verktyg för att kunna bedöma skolors prestationer, hur gör man det? I den modell som nu prö­

vas utgår utbildningsförvaltningen från elevernas prestationer i form av betyg och resultat på nationella prov. Detta då man anser att det finns ett samband mellan elevernas kunskapsutveckling och skolornas prestation. Det är ett anta­ gande som har gott stöd i det man inom utbildningsförvaltningen vet om skol­ verksamhet.

— Men det förklarar naturligtvis inte alla skillnader i elevprestationer. Vi korrige­ rar dessutom skolornas resultat utifrån de bakgrundsfaktorer som vi vet påver­ kar elevprestationer, så att skolor med olika förutsättningar kan jämföras mer rättvisande, säger Thomas Persson.

Utbildningsförvaltningen har kartlagt hur god måluppfyllelse skolorna har i förhållande till de socioekonomiska förutsättningarna. Sedan har man vägt in skolornas nuvarande löneläge för att inte förstärka omotiverade löneskillna­ der mellan skolorna. Utbildningsförvalt­ ningen är alltså restriktiv när det gäller ytterligare påslag för skolor som har

bland de högsta lönerna och omvänt när det gäller skolor med de lägsta lönerna.

– Det handlar inte om att gradera sko­ lorna sinsemellan, det är snarare ett led i vårt arbete för att varje elev ska få bästa möjliga utbildning. Därför gör vi en koppling mellan lönerna och skolornas måluppfyllelse som ett incitament för ut­ veckling, säger Håkan Edman.

Lönen kan inte bara användas för att premiera dem som når bäst resultat på individ- och skolnivå, utan även för att påverka rekrytering. Det är ett välkänt faktum att det är lättare att rekrytera till centralt belägna skolor än till ytterstads­ skolor. Utbildningsförvaltningen vill att skolor som har svårt att rekrytera ska kunna erbjuda konkurrenskraftiga löner.

– Det är stor skillnad i hur många be­ höriga sökande olika skolor får när de annonserar ut tjänster. Det påverkar för­ stås möjligheterna att välja ut den mest lämpade kandidaten. Vissa skolor har svårt att över huvud taget få behöriga sökande. Möjligheten till en högre lön kan locka många att resa lite längre eller att söka sig till en skola med lite mer ut­ manande förutsättningar för undervis­ ningen. Detta är ytterligare ett område som vi vill arbeta med, avslutar Håkan Edman. n Eva Andersson Agnetha Styrwoldt-Alfheim

LÄRA #6/2012

11

Foto: Ulrica Zwenger

PEDAGOGISK UTVECKLING

På Åsö grundskola uppskattas ämnesveckorna av både lärare och elever. Från vänster: Malin Söderlund, Liv Larsson, Nils Torstenson, Mathilda Stocke och Ebba Lange, alla i årskurs 9.

Bättre lärande med skrotat schema Färre tidstjuvar, enklare logistik och ett ökat lärande. Det är några av vinsterna med Åsö grundskolas ämnesveckor, enligt pedagogen Agneta Winberg som varit med och utvecklat en mo­ dell där läraren skrotar schemat och under­visar samma klass i ett ämne en hel vecka.

Det är ämnesvecka i religion i klass 9A. Temat är ”Abrahams barn” och eleverna diskuterar likheter och skillnader mellan 12

LÄRA #6/2012

judendom, kristendom och islam. Den här veckan är det bara religion på sche­ mat, förutom praktiska, estetiska ämnen och B-språk. Nästa vecka har klassen svenska och veckan därpå blir det NO. SO-läraren Agneta Winberg ser många fördelar med att eleverna får ar­ beta koncentrerat med ett ämne under en sammanhållen period i stället för i korta ämnespass.

– När man arbetar med samma elever under en hel vecka synliggörs deras

förmågor och svagheter i ämnet och jag som lärare kan möta upp dem snab­ bare, säger hon. När man bara har dem en lektion i veckan kan sådant ta tid att upptäcka, i synnerhet som vissa elever är duktiga på att dölja sina problem. Men det är nästan omöjligt när man jobbar så här.

Hela Åsö grundskola har ämnesveck­ or, men den här terminen har Agneta Winbergs arbetslag utökat metoden till att omfatta två femveckorsperioder. Res­

PEDAGOGISK UTVECKLING

En annan tidsbesparing är att man slip­ per alla igångsättningar och avslutning­ ar. Under NO-veckan kan laborations­ materialet ligga kvar på bänkarna i stället för att åka fram och tillbaka ­under en 40-minuterslektion.

– Ta en bensträckare om ni behöver det, uppmanar Agneta Winberg klassen, men nästan alla vill jobba klart först.

Bara en elev lämnar klassrummet för att jogga runt skolgården. Han behöver bli av med litet spring i benen och visst finns det tid för en hastig motionsrunda innan eftermiddagspasset är slut! Några minu­ ter senare kommer han in igen med färg på kinderna och energin tillbaka.

– Många ungdomar har problem med att komma i tid, koncentrera sig ­eller komma ihåg vad de ska ha med sig till lektionerna. Att dessutom ständigt tvingas avbryta sin tankeprocess när man väl kommit i gång kan skapa ännu mer oro, säger Agneta Winberg.

Enligt de utvärderingar som gjorts på skolan är många av eleverna positiva till ämnesveckorna. Nils Torstenson, Malin Söderlund, Liv Larsson, Mathilda Stocke i 9B och Ebba Lange från 9A talar enga­ gerat om mindre stress, färre läxor som krockar, lärare som hinner se och be­

ligt vad vi gör under ter­ minerna, säger A ­ gneta Winberg.

Men om man är sjuk tre dagar under svenskveckan då?

Blir det inte besvärligt att ta igen så mycket. Nej, hävdar eleverna bestämt, snarare tvärtom: – Man har ju bara en lärare att fråga, i stället för typ tio. Både läraren och klasskamraterna har mer koll på vad man missat. Och så är det lättare att ta igen i ett enda ämne, säger Mathilda Stocke och får medhåll av Liv Larsson:

döma vad man fak­ tiskt kan och inte minst om hur skönt det är att slippa ställa om hela tiden mellan olika ämnen. Möjligen kan det vara litet trist den veckan man har den där läraren som inte är så där jättebra.

– Ja, det kräver absolut mer av läraren som pedagog, säger Agneta Winberg.

När du har en klass en hel vecka blot­ tar du dig själv på ett helt annat sätt än när du har korta pass. Som skolledare skulle jag vara tacksam för det, för då blir det synligare vad vi lärare behöver stöd med.

En oväntad konsekvens är att skolans arbete synliggörs mer för föräldrarna.

– Jag har haft föräldrar som skjutit upp Thailandsresan för att de inte vill att eleven ska missa två veckor av mate­ matik och svenska. Plötsligt blir det tyd­ Foto: Ulrica Zwenger

ten av tiden följer de ordinarie schema.

Att arbeta i två system är inte helt opti­ malt, enligt Agneta Winberg, som menar att lektionsförberedelse och samarbete blir enklare under ämnesveckorna då hon bara har en planering i stället för fem. Då blir dessutom de viktiga studie­ besöken av.

– Vi har hela vår fantastiska stad här utanför skolbyggnaden och vanligtvis måste vi pussla och trixa med schemat och låna lektioner av varandra. Under ämnesveckorna slipper vi det och kan lägga in museibesök när vi vill.

Att arbeta med samma elever en hel vecka ger större möjlighet att bygga upp bra relationer, menar Agneta Winberg, här tillsammans med David Ndounou.

— Alla i vår klass tycker ämnesveckorna är jättebra. Det är bara elever på andra skolor som tycker det verkar konstigt.

Men de har ju inte testat själva.

Själv önskar Agneta Winberg mer forskning på området. Än så länge ver­ kar det vara få skolor som arbetar på liknande sätt.

– Ja, det förbryllar mig faktiskt. Kan­ ske beror det på att det finns en rädsla för att skapa skolor i skolan, men det är ju runt eleverna vi ska ha vårt främsta helhetstänk. Kanske handlar det om en organisationströtthet, att lärarna inte får möjligheter från skolledningshåll, rent schematekniskt.

Så återkommer hon till det som är A och O för att lyckas, nämligen skolled­ ningens stöd. Det får skolans pedagoger av Christina Lindgren, biträdande rektor vid Åsö grundskola, som understryker hur viktigt det är att man har pedagogiken i fokus när verksamheten planeras – sna­ rare än ett traditionellt ämnesschema.

– Någon berättade för mig att ämnes­ uppdelningen uppkom för att ge utrym­ me för korta bönestunder under dagen.

Men sådana har vi ju inte här på Åsö, säger hon och skrattar. n Filippa Mannerheim

LÄRA #6/2012

13

LÄRARES KARRIÄRMÖJLIGHETER

Ett lyft för kåren Ett nytt meriteringsprogram ger lärare en strukturerad metod att dokumente­ ra sin yrkesskicklighet. I Stockholm har 17 lärare gått vidare till andra steget i det krävande programmet.

Programmet heter Arete och utbildnings­ förvaltningen har tecknat avtal med före­ taget Arete Meritering för genomförandet.

Satsningen är ett led i att lyfta fram sär­ skilt skickliga lärare och den är också ett sätt att visa den enskilda skolans kvaliteter på en konkurrensutsatt skolmarknad.

I en portfolio samlar läraren doku­ mentation och den blir sedan bedömd av oberoende experter. Därmed får läraren ett bevis på sin yrkesskicklighet, som ska vara meriterande för kvalificerade utvecklingsuppdrag och inte minst ge tydligt utslag i lönekuvertet.

Portfolion blir också ett instrument vid tillsättningen av de karriärtjänster som ska inrättas i Stockholm, enligt be­ slut i utbildningsnämnden.

Marlene Giertz är gymnasielärare i samhällskunskap och religion på Kärr­ torps gymnasium och har precis inlett steg 2. Hon blev tillfrågad av sin rektor och tyckte att det skulle vara ett bra sätt att granska sin yrkesroll.

– En observatör följde mina lektio­ ner i klassrummet och intervjuade min rektor och kolleger om mitt arbete. Allt protokollfördes noggrant och för att få gå vidare till steg 2 måste jag bli god­ känd i det första steget, berättar Marlene Giertz.

Hon har själv i efterhand fått ta del av

Aretes bedömning och tycker att den är värdefull i det dagliga arbetet. Den innebär en bekräftelse på att hon arbetar professionellt och drivande men utgör också en stimulans att fortsätta utveckla det pedagogiska arbetet.

Det var inte helt självklart för Marlene Giertz att gå vidare till steg 2, som är betydligt mer krävande. De deltagande

lärarna ska skriva aspekttexter där de också bevisar sina teser, framför allt med referen­ ser till elevenkä­ ter, lektionsbe­ söksprotokoll och vitsord från rektor Katarina Arkehag. och föräldrar.

– Det kommer att ta mellan 150 och 200 timmar. Men jag tror att detta kommer att ge mig nya insikter i hur jag kan utvecklas i mitt arbete. Eleverna kommer att få gläd­ je av det genom att jag blir en ännu bättre pedagog, säger Marlene Giertz.

43 lärare från hela landet har gått vi­ dare till steg 2, och bland de 17 delta­ garna från Stockholm finns också Karin Kockum från Lilla Adolf Fredrik. Hon har varit lärare sedan 1975 och är den enda lågstadieläraren i gruppen.

– Jag har ett otroligt viktigt yrke och detta är en chans att någon gång få ett

LITTERATURUTREDNINGEN

Läslyft ska öka läslusten Svenska ungdomar läser allt mindre och sämre. Litteraturutredningen menar att kraftfulla åtgärder behövs och föreslår ett läslyft för Sverige. Med läsombud på förskolor, fortbildning för lärare och fler skolbibliotekarier ska trenden vändas under de kommande fem åren.

I samband med årets Bokmässa i Göte­ borg överlämnade Litteraturutredning­ en sitt slutbetänkande till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Uppdraget har varit att analysera litteraturens ställning i Sverige och lämna förslag på hur den kan stärkas. En viktig del handlar om ungdomars läsvanor och litteraturens ställning i skolan.

14

LÄRA #6/2012

Internationella undersökningar visar att svenska ungdomar läser både mindre och sämre än tidigare. Läslust och läsför­ ståelse går hand i hand och utvecklingen beskrivs som en negativ spiral. Särskilt pojkar har halkat efter.

— Litteraturutredningens analys visar framför allt att det behövs kraftfulla åt­ gärder för att förbättra ungas läsförståel­ se och öka lusten att läsa, säger kommit­ téns ordförande Tomas Lidman.

Målet är att vända trenden under de kommande fem åren. För att stärka ­litteraturens roll i förskolan föreslås att ett nätverk av läsombud bildas. En an­ ställd på varje förskola ska ha ett särskilt ansvar för litteratur, till exempel som

stöd till kolleger och genom att hålla kontakt med biblioteken.

I skolan behövs en satsning på lärare och bibliotekarier. För att bättre kunna stödja eleverna i deras läsning ska lärare få kompetensutveckling i litteratur­ didaktiska metoder samt om barn- och ungdomslitteratur. Dessutom efterlyser Litteraturutredningen en skärpning av lagen om skolbibliotek, där det framgår att skolbiblioteken ska vara bemannade av bibliotekarier.

Gunilla Molloy, docent i svenska med didaktisk inriktning vid Stockholms uni­ versitet, tycker att utredningens förslag till åtgärder är bra. Hon saknar dock en diskussion om litteraturdidaktiken och skolans demokratiuppdrag. Dess­utom

krönika

signerat: HELÉNE WALLERSTEDT

erkännande på papper och inte bara från föräldrar och elever. Det är verkligen på tiden. Den här möjligheten innebär ett lyft för hela lärarkåren och kommer självklart att leda till lönelyft, säger Karin Kockum.

Hon ser fram emot att komma i gång med skrivandet kring aspekter, exempel­ vis hur man värnar alla elevers rätt till god undervisning. I hennes portfolio kommer också att ingå annan dokumentation som styrker hennes yrkesskicklighet.

Karin Kockum tror att hon själv och an­ dra som får detta kompetensbevis på att de är särskilt skickliga kommer att sporra andra lärare att också satsa.

– Lärarna får ett kvitto på att de upp­ fyller kriterierna för vad som utmärker en skicklig lärare. Samtidigt får vi ett instrument att visa att våra lärare upp­ fyller högt ställda kvalitetskrav, säger utbildningsförvaltningens samordnare Katarina Arkehag. n Marianne Hühne von Seth

tycker hon att utredningens textbe­ grepp är alltför snävt som endast tar hänsyn till läsning av skön­litteratur.

— Man har dragit den helt korrekta

slutsatsen att pojkar läser mindre skönlitteratur men samtidigt missat att de läser andra typer av texter och att de där har en läskompetens. Tex­ ter av detta slag förekommer mindre ofta i de undersökningar som det re­ fereras till. n Annelie Drewsen

Läs mer om Litteraturutredningen på www.sou.gov.se/litteratur.

Olyckligast i världen – eller?

J

ag har varit skolledare i snart tjugo år och mött många elev­ er och föräldrar med små och stora frågor. Det är en viktig del i mitt arbete att lyssna och försöka rätta till det som inte fungerar. Men på senare år har jag allt oftare funderat på vad denna strävan att skapa den bästa av världar kan få för konsekvenser.

Jag läste en krönika som beskrev ett föräldramöte på en förskola. Föräld­ rarna beslutade att alla barn skulle få vara ­lucia och att lotterierna på Försko­ lans dag bara skulle ha vinstlotter. Vid samma tid diskuterade jag med några föräldrar om betygssättningen i en klass som under en stor del av terminen hade haft vikarie i matematik. Vikarien, be­ hörig och kompetent, följde inte våra rutiner utan missade att varna elever som riskerade att sänka sitt betyg. För­ äldrarna var upprörda och krävde att jag skulle garantera att eleverna fick behålla sina betyg, att inte de skulle drabbas av en informationsmiss.

Dessutom pågick efterarbetet till en konflikt mellan två elever i årskurs 8 (upprinnelsen var om den ena eleven hade kastat ”värsta blicken” eller ”neu­ trala blicken” på sin klasskamrat). För­ äldrarna på båda sidor krävde hårda tag och konsekvenser mot den andra sidan och garantier från mig om att det inte skulle upprepas eftersom sådana kon­ flikter ansågs som oacceptabla.

Jag vet mycket väl hur tungt och led­ samt det kan vara att trösta någon som gråter och som känner sig ovald, besvi­ ken och rädd. Vägen mellan förnuft och känsla hos en förälder är kortare än en nanosekund. När hjärtat väl är väckt räcker oftast inga sakliga argument. Och det är precis så det ska vara.

Men när föräldrars oförmåga att han­ tera sina känslor blir så påtagliga att de kräver att omvärlden ska förändra verk­ ligheten, vad är det som händer då? För om alla kan bli lucia, ska alla bli valda som klassens bästa kompis? Eller ska vi inte utse någon?

Om inga nitlotter finns, vilka blir vin­ sterna? Om brister i rutiner på en skola ska ge högre betyg som kompensation, ska jag då alltid få rätt för att någon an­ nan gjort fel? Om en elev ser att vuxna ägnar dagar åt att rodda i små händel­ ser, behöver jag då lära mig att ta ansvar för mina egna handlingar och att livet suger ibland?

Ska våra elever lära sig att begrepps­ par som tur–otur och rättvisa–orättvisa inte längre finns? Att en uppmaning som ”Skyll dig själv” aldrig är adekvat utan alltid kränkande?

Väljer vi att alltid ändra på verklig­ heten när den och kartan inte stämmer överens så behöver elever aldrig kon­ frontera sina känslor med sitt intellekt.

Om de vid minsta motstånd föses in i offerrollen, om de aldrig tvingas möta det komplexa inre av avundsjuka, ilska, förtvivlan, snällhet, skadeglädje och elakhet som varje människa innehål­ ler – då ska vi inte förvånas över att våra tonåringar upplever sig som olyckligast i världen, allt vårt curlande till trots.

Heléne Wallerstedt är rektor på Eriksdalsskolan

LÄRA #6/2012

15

Samtalet

” Datorn gör läraren ännu viktigare” Allt fler elever får en egen dator av sin skola. Men så kallade en-till-en-satsningar kan öka skillnaderna mellan elever och tvinga lärare att arbeta mer, menar Åke Grönlund, professor i informatik på Handelshögskolan vid Örebro universitet.

Å

ke Grönlund är just hemkom­ men efter ett besök i Rwanda där han hjälper den statliga förvaltningen att tänka smart när man bygger IT-system.

Från ett land där inte alla skolor har någon dator till ett land där många elever får en egen av skolan.

Denna svenska så kallade en-till-en-satsning är Åke Grönlunds forskningsområde till var­ dags. I projektet Unosuno har han och hans kolleger – genom enkäter till lärare, skolledare och elever och genom studier av klassrums­ aktiviteter, betyg och resultat på nationella prov – kartlagt hur en-till-en-satsningarna har landat på svenska skolor. Slutsatsen är att dato­ rerna är här för att stanna men att problemen är många.

Hur vanligt är det att svenska skolor förser varje elev med en egen dator?

– Det är ingen som riktigt har koll på det.

Men 202 kommuner har gett sig in i en en-tillen-satsning, enligt tidskriften Datorn i utbild­ ningen. Det visar sig att många av dessa kom­ muner faktiskt ger en dator till varenda elev.

De flesta har satsat på bärbara datorer, men en del har börjat med surfplattor och de blir nog snabbt vanligare i och med att de är billigare.

Tidigare har det funnits lite av en väckelse­ rörelse kring en-till-en. Är det dags för sansad reflektion nu?

TEXT: KATARINA BJÄRVALL FOTO: ulrica zwenger

16

LÄRA #6/2012

– Absolut. En-till-en-satsningarna har ju inte kommit från lärarna utan från de kommu­ nala skolledningarna, för att någon politiker har varit på lunch med Apple. Och så har det spridit sig snabbt genom att ”grannkommu­ nen har det och då ska vi också ha det”. Så väckelsen har kommit från kommunpolitiker som har hoppats på att eleverna snabbt ska få bättre betyg med datorns hjälp.

– Rektorer har varit mer pragmatiska och insett att datorer inte är en silverkula. Många lärare vill absolut ha datorer, men en del tyck­ er att det är besvärligt. Och då blir det rektorn som måste vara predikant och lyfta fram de

positiva sakerna. För det finns ju hur många fördelar som helst.

Vilka?

– Det finns 2,8 datorer per hushåll i Sverige men bara 2,5 personer per hushåll. Vi har allt­ så redan en-till-en hemma, så varför skulle vi inte ha det i skolan? För barn som lär sig skriva är det så mycket enklare att kunna ändra det de skriver. Och i Sollentuna, där de har sat­ sat helt på en-till-en, upptäckte de att elever också blir bättre på matte genom att skriva på datorn. Det blir tydligare när man skriver ner hur man har tänkt. Och hur mycket tid sparar man inte på att alla faktauppgifter går att hit­ ta via Google? Man slipper samhällskunskaps­ böcker där Östtyskland finns kvar.

– Men en datorsatsning i skolan kan betyda väldigt olika saker. Elever på lågstadiet ska inte kånka en tung dator till och från skolan.

De arbetar också bättre om de delar på en da­ tor, alltså en-till-två. Och ibland kan det räcka

Samtalet

med en läsplatta, medan tekniska och natur­ vetenskapliga gymnasieprogram kan kräva mycket kraftfulla datorer. Så hur datorsats­ ningen utformas är både en pedagogisk och en ekonomisk fråga.

Vad händer när man inför en-till-en på en skola?

– Först blir det en massa trassel. Att skaffa datorer är ett stort projekt. Du måste ha många fler eluttag och bara det kostar pengar. Sedan funkar inte datorerna. Och när de funkar och alla börjar surfa så blir det stopp i nätverket.

Sedan skickar man lärarna på kurs, först i olika program och sedan i speciell datorbaserad pe­ dagogik. De flesta kan förstås använda en da­ tor, men de är nybörjare på en-till-en med allt vad det innebär av nya arbetsuppgifter och nytt material. Det tar flera år innan alla lärare på en skola har gått de kurserna. Under tiden kanske man inte ser några stora positiva resultat; elev­ erna surfar på Facebook i stället för att lyssna.

Så det blir en backlash. Rektorerna trycker på

Slutsatsen är att datorerna är här för att stanna men att problemen är många.

lärarna med att ”du måste hålla på med IT, det är ett villkor här”, och lärarna jobbar extra när kraven höjs på bland annat registrering och administration. Och så måste de ofta producera nytt arbetsmaterial.

– Sedan inser man att så kan man inte ha det. Alla lärare kan inte sitta och uppfinna sitt eget material, det är ineffektivt och ohållbart i längden. De måste samarbeta, så då sätter man ihop pedagogiska forum för att de ska lära av varandra. Det blir rektors ansvar att se till att man har gemensamma uppgifter och länkar som kan återanvändas.

– Allt blir inte bra direkt utan man måste experimentera. Innan man har gjort allt det där så har det gått fyra eller fem år. Det finns en kurva över det som inte bara gäller dato­ rer i skolan utan alla utvecklingsprojekt. Till slut hittar man någon sorts normalläge. Och normal­läget är ju inte jätteentusiasm utan det är en ganska stillsam vardag. >> LÄRA #6/2012

17

Samtalet

>> Finns det skolor och kommuner som har upp­

nått det där normalläget?

– Ja, det finns många skolor där grejerna funkar och allt flyter utan större besvär. De har kommit på ett sätt att jobba, men det finns ingen skola som tycker att den är färdig. Att utveckla samarbetet mellan lärarna kring till exempel digitala bibliotek är ett evigt arbete. När vi bör­ jade med vår studie var rektorerna fokuserade på att den här satsningen skulle höja elevernas meritvärden, men så tänker de inte längre. Nu är målet att arbetsprocesserna ska bli bättre.

Men de där skolorna där en-till-en är som mest etablerat och välfungerande, ser de inga effek­ ter på elevernas resultat?

– Jo, men det går inte alltid att se resultaten i betygen eftersom det är så många andra fak­ torer som spelar in. Och det går heller inte att jämföra resultat på nationella prov. Mycket av det man lär sig med datorer täcks ju inte av de proven, alltså det som kallas 21st century skills – sådant som självständighet och kreativitet.

Nu försöker man hitta sådana mått, Skolver­ ket har till exempel börjat experimentera med digital läsning, att du ska söka dig fram till förståelse av ett problem genom att hitta in­ formation på olika ställen på webben. Det är rätt smart tänkt, men det finns inte med på de nationella proven än.

Många menar ändå att även de traditionella kunskaperna förbättras genom en-till-en?

– Ja, och det gör de också inom vissa av­ gränsade områden, till exempel att skriva sig till läsning – där finns tester som verkar visa att eleverna faktiskt lär sig mer på det sättet, om man fullföljer programmen ordentligt.

Ni skriver i er årsrapport att en-till-en kan för­ stärka skillnaden mellan elever. Vad är det för skillnader?

– Det där är väldigt tydligt. Både lärare och elever tar upp Facebook som ett problem och eleverna tycker att det är ett större problem än lärarna. Många elever säger att ”jag önskar att skolan stängde av Facebook för jag kan inte koncentrera mig”. Det här är elever som inte har arbetsmotivationen och kanske inte heller kunskapen att navigera på Internet.

– För det är ju inte lättare att hitta grejer där än i en bok, tvärtom, det är svårare efter­ som det är fler källor och mindre tillrätta­ lagd information. Så du ska behärska det och sam­tidigt ha ambitionen att ”jag ska verk­ ligen göra det här” och inte glida över till Facebook. Där ser man skillnader. Inte bara mellan elever utan också mellan skolor. De bra skolorna arbetar på ett sätt som håller eleverna kvar i jobbet.

18

LÄRA #6/2012

Hur gör de det? Är det genom det ni kallar reclaiming the students, att vinna tillbaka eleverna?

– Genom att inte släppa eleverna lösa för mycket utan ha arbetet relativt uppstyrt och hålla koll på vad eleverna gör. Men ingen av de skolor som vi studerar stänger av Internet.

I stället gör de upp kontrakt med eleverna. När eleverna tar emot datorn får de skriva på ett avtal där de lovar att göra det som läraren sä­ ger och vara där läraren säger att de ska vara.

Sedan är det upp till varje lärare att hålla efter det där, och det är svårt.

– Reclaiming the students handlar också om att lärarna och vuxenvärlden tar mer initiativ.

Att man tar ledningen på skolnivå. Trenden går ju mot mer ensamarbete. Det är inte bara kopplat till en-till-en, men eleverna säger att datorn har gjort skolarbetet ännu mer ensamt.

Vi ser inte den stora ökning av samarbete som ofta framhålls som något som skulle komma av sig själv bara man har datorer. Som en elev beskrev det: Förut hade lärarna genomgång; nu träffas klassen i fem minuter, lärarna talar om vad eleverna ska göra och sedan jobbar de själva.

– En del klarar av att jobba så, men många gör det inte. Och det är ju inte så bra. Läran­ de är en social grej, man lär sig för att kunna kommunicera med andra. Så om skolan inte är social så missar den själva poängen.

– Och ansvaret för att hålla i eleverna delege­ ras. Rektorer säger att ”det där får arbets­lagen sköta” och arbetslagen säger att ”det får varje lärare sköta” och lärarna säger att det är elever­ nas ansvar att inte surfa. Man lämpar över an­ svaret på eleverna i allt för stor utsträckning.

– Sedan är lärarna lite fega när det gäller datorer. De tror att eleverna kan mycket mer än de själva. Och det kanske är sant att de knappar fortare, men det är ju inte så att de kan hantera information bättre. När det gäl­ ler att hålla ordning på filerna ser det ut som hemma i tonårsrummet för en del. Som lärare borde man säga: ”Det är jag som vet hur man hanterar information och nu ska jag visa dig.”

Enskilda lärare försöker det, men skolan som helhet borde också ställa sig upp och säga: ”Vi är din guide till informationssamhället!”. Det är det som är reclaiming. Och det ska inte bara vara på lärarnivå utan också på skolnivå.

Det finns ju socioekonomiska skillnader också.

När alla får en dator av skolan förutsätts det att de har Internet hemma för att de ska klara hem­ arbetet. Har alla det?

– Enligt World Internet Institutes undersök­ ningar har 88 procent av alla svenskar över tolv år Internet hemma. Och det är ett genom­

Elever på lågstadiet arbetar bättre om de delar på en dator, alltså en-till-två.

Samtalet

Det här ökade ensamarbetet som du talar om, gäller det även lärarna?

– Det beror på skolans kultur. I vissa skolor är lärarnas ensamarbete normen, i andra är normen att lägga väldigt mycket krut på att lärarna ska jobba tillsammans. Men oavsett vilket så innebär en-till-en i början att lärarna får mer arbete, och då sätter de sig ofta för sig själva. De kanske inte ens äter lunch tillsam­ mans utan sitter vid datorn.

Ibland kan man undra om klassrummet ens kommer att behövas i framtiden när klassen och läraren kan stråla samman i datorn.

– Självklart måste man träffas fysiskt också, det är ett mänskligt behov. Det finns ­studier som visar att människor uppträder mer aggres­sivt ju längre fysiskt avstånd det är m ­ ellan dem. Men man kan träffas i andra former. Redan i dag har skolor styrt om så att man sätter ihop stora grupper på 60 elever ­under genomgångar, och sedan smågrupper på 15 när man har dialog.

snitt, tillgången till Internet är större bland barnfamiljer än bland pensionärer.

Men det finns ändå familjer som inte har Inter­ net?

– Ja, det handlar om kanske tio procent.

Två, tre elever i varje klass i genomsnitt.

– Något sådant. I vissa områden mer.

Hur ska man förhålla sig till det om man inför en-till-en?

– I våra undersökningar ser vi inte att det har blivit mer hemarbete med en-till-en. De flesta skolor försöker hålla skolarbetet i skolan. Och det är inte säkert att man behöver Internet i hemarbetet. Men det förekommer ju också att när elever kommer till skolan på måndagen så har de inte med sig det de behöver för att de inte har läst ett mejl från läraren under helgen.

Ett argument för digitalisering i allmänhet är ju effektivitet. Men ni menar att det digitaliserade skolarbetet ofta är mer tidskrävande. Kan du utveckla det?

– Det beror bland annat på att man höjer kraven. Presentationerna ska till exempel se professionella ut när man gör dem i Power­ point. Lärarna säger att eleverna gärna lägger mer tid på formen än på innehållet.

Och kraven på informationssökning och käll­ kritik ökar också?

– Ja, lärarna säger själva att de kan vara för ambitiösa. De tänker att ”nu har eleverna alla de här möjligheterna att hitta information, så då får de göra det”.

Eller som den metod som kallas the flipped classroom, det omvända klassrummet? När läraren spelar in sin genomgång i förväg, så att eleverna kan se den hemma i datorn och ägna lektionen åt grupparbeten och annat som krä­ ver kommunikation?

– Det är en innovativ modell. Men den stäl­ ler krav på tekniken och det kan vara ett pro­ blem om bara 88 procent har Internet hemma.

Ni skriver också om bristen på arbetsmaterial för digital undervisning. Hur ska lärarna han­ tera det?

– I dag organiserar de forum för erfaren­ hetsutbyte, de visar bra och dåliga exempel för varandra, de upprättar digitala bibliotek och länksamlingar. Det finns massor med öppna resurser på Internet, men de är ofta inte på svenska och ofta inte heller så bra – man måste titta igenom dem i förväg och det tar tid. Och återigen, det ska vara ett ansvar på skolnivå, inte på lärarnivå, att avsätta den tiden.

– I ett bra digitalt arbetsmaterial kan man anpassa övningarna efter eleven. De svagaste eleverna behöver inte ens se de svåraste upp­ gifterna. Men det betyder att läraren måste ägna mer tid åt att se hur varje elev jobbar.

Med datorn blir läraren viktigare.

Vilka andra problem har ni sett med en-till-en?

– Totaltiden med datorn blir längre och elev­ erna sitter stilla mer. Den fysiska arbetsmiljön blir sämre. Man sitter dåligt eller halv­ligger hemma i sängen med datorn i knät. Elever ­rapporterar om ont i ryggen och huvudet. Det finns ingen kommun som har tagit itu med det.

LÄRA #6/2012

>>

19

Samtalet

>> För 25 år sedan var Sveriges skolor världsledan­

Rektors ansvar, säger du. Så det är inte ett skolpo­ litiskt ansvar, kommunalt eller på regeringsnivå?

de. Sedan dess har vi satsat på IT och samtidigt halkat efter i internationella mätningar. Finns det något samband?

– Att organisera arbetet är rektors ansvar, men pengarna är ju ett politiskt ansvar. Alla i vår studie tycker att skolpolitikerna måste tillföra mer resurser när de slänger in dato­ rer i skolan. För nu går det ju konkret ut över ­lärarna. Det blir större klasser med färre lära­ re. Den förlusten är betydande, en dator utan lärare blir ju inte en skola.

– Det är en missuppfattning att Sverige har satsat på IT om man jämför internationellt.

Siffror från Eurostat 2009 visar att i Sverige delar tre elever i snitt på en dator, att jämföra med genomsnittet i EU som är drygt två elever per dator. Finland har till exempel fler datorer i skolorna än vi, men jag tror inte att det förkla­ rar att Sverige halkat efter i kunskapsmätning­ arna. Processerna är mer komplicerade än så.

Vad utmärker en riktigt bra lärare i dag?

Hur ser ditt ideal ut när det gäller IT i skolan?

– Ett första ideal är att skolan har moderna redskap och ett sådant är ju datorn. Och sedan handlar det om att utveckla bättre metoder för undervisning. Att skriva sig till läsning till exempel, men det finns andra metoder som kanske inte har ett namn men som lärare har tagit fram. Som att man jobbar med källkritik genom att hitta tre olika svar på samma fråga och diskuterar hur det kan komma sig att de skiljer sig åt. Det finns massvis med sådana där enkla arbetssätt, men mycket är också ogjort. Det är rektors ansvar att se till att ­lärarna får möjlighet att utveckla sådant, att de kan använda datorn effektivt och att peda­ gogik, material och resurser är genomtänkta och förankrade hos alla lärare, så att de inte behöver jobba extra hela tiden.

Det är en miss­ uppfattning att Sverige har satsat på IT om man jämför internationellt.

– Jag var högstadielärare i stort sett hela 1980-talet och det är samma saker nu som då: man ska kunna det man håller på med och vilja lära ut och kunna organisera arbetet och få eleverna att tycka att det är kul. Men sedan finns det lite nya krav. Datorn ger större möj­ ligheter och det betyder också större krav på lärarna att ta tillvara dessa.

Och vilka är de största utmaningarna för fram­ tiden?

– Lärarutbildningen ligger efter när det ­ äller IT. Sedan är det arbetsledningen. I våra g studier säger många rektorer att de inte insåg först hur mycket ledning de själva måste ta i en en-till-en-satsning. De som har lyckats är rektorer som har varit med ett tag, så det är inte bra att byta rektor för ofta. Och sedan är det givetvis arbetsvillkoren, det säger både ­lärare och rektorer. Lärare som ska arbeta med ny pedagogik måste få tid till det. n

Foto: Maria Bjurling Yperidis

HALLÅ DÄR ...

… Johanna Bjurling, musik­ lärare på Mariaskolan som är färdig med sin magister­ examen.

Vad har du studerat?

– Pedagogiskt ledarskap vid Uppsala universitet. Det är en teoretisk ledarskaps­ 20

LÄRA #6/2012

utbildning som bland annat tar upp olika ledarstilar förr och nu, att leda medarbe­ tare i kunskapsintensiva or­ ganisationer och att kunna föra professionella samtal.

Min magisteruppsats hand­ lade om hur medarbetarnas kompetens tas tillvara och hur deras idéer tas om hand i kunskapsprocesser.

Vad kom du fram till?

– Att det är svårt för orga­ nisationer att omsätta och återkoppla kunskaper. Med alla de parallella p ­ rocesser som pågår på en skola är det svårt att frigöra tid för detta. Jag kunde också

konstatera att upplevelsen av delaktighet var mycket beroende av vilken besluts­ nivå man befann sig på, hur nära den operativa ledning­ en man var.

Varför ville du gå en magis­ terutbildning?

– Jag undervisar i årskur­ serna 3–9 och ser därför helheten i ett vertikalt per­ spektiv. Att se helheten som ett system för att utveckla organisationer är något som väckte mitt intresse. Om man ska hålla tills man är 65 kan det vara nödvändigt att vidga vyerna och inte enbart vara i klassrummet.

Hur kommer din utbildning eleverna till del?

– Det var spännande att studera som vuxen. Som lärare är man ju ledare i klassrummet. Efter utbild­ ningen ser jag på det som händer i klassrummet på ett annat sätt.

Framtidsplaner?

– Endera att kombinera arbetet som musiklärare med rollen som skolledare eller på annat sätt arbeta med organisatorisk utveck­ ling. Jag kan även tänka mig att jobba med skolutveckling i andra sammanhang. n Annebritt Ullén

vi var där

ENKÄT Vad tycker du om LÄRA Stockholm?

30 minuters läsning per dag En av de stora frågorna på Bokmässan i Göteborg den 27—30 september var hur man kan få barn och ungdomar att läsa mer och bättre. På flera seminarier möttes författare, forskare och peda­ goger för att diskutera skolans roll.

Martin Widmark, författare till LasseMaja-böckerna och själv lärare, menade att skönlitteraturen måste ges större plats i skolan.

– Det behövs 30 minuters läsning varje dag på låg- och mellanstadiet. Och det ska vara på skolans prime time, inte som en bänkbok eller när man är klart med annat.

En sådan satsning skulle ge effekter på hela den svenska skolan, även i andra ämnen än svenska, enligt Martin Wid­ mark.

Han fick medhåll av hjärnforskaren Martin Ingvar, som menade att mer läs­ ning i skolan också skulle minska beho­ vet av specialpedagogik. Han har även räknat ut hur mycket ett barn måste läsa för att bli en god läsare.

– Att knäcka koden är tekniskt, men det gäller att komma vidare till ett helt automatiserat läsande. För det behöver man läsa 3,5–4 kilometer text.

För att bli en god läsare är det viktigt att starta tidigt. De två forskarna Kerstin Bergöö och Karin Jönsson visade med hjälp av ett exempel från en amerikansk förskola hur redan små barn kan bli delaktiga i ett skriftspråksbruk. Deras exempel börjar med att en flicka berättar att hon har hört att valarna är utrot­ ningshotade. Pedagogen tar då fram en känd bok om valar och läser den i gruppen. Därefter får eleverna jämföra vilka ord valarna beskrivs med i de två texterna.

I berättelsen är valen lycklig och har roligt, medan den i nyhetstexten är i fara och behöver hjälp. Efter diskussioner om de olika texterna och valarnas situation skriver barnen en egen sångtext om att valarna måste räddas. De nya begreppen

används då naturligt för att förmedla barnens budskap: att rädda valarna.

– Det handlar om ett demokratiskt och kritiskt språk- och textarbete där alla har en röst och kommer till tals, men också om förmågan att handla, förklarade Kerstin Bergöö och Karin Jönsson, som har skrivit boken ”Glädjen i att förstå – språk- och textarbete med barn”. Även äldre barn kan behöva vägledas i sitt läsande. I ett samtal om lust och läs­ ning framhöll litteraturpedagog Karna Nyström hur viktiga bokprat kan vara.

– Man måste prata om böckerna. Ge­ nom bokprat kan man ta bort snubbel­ trådarna som finns kring en bok. Då kan man också förklara sådant som att en bok är skriven i olika tidsplan.

Det är inte alltid lätt att få tonåringar att

välja böcker framför andra medier. För­ fattaren Stephan Mendel-Enk menade att det gäller att tala klarspråk om att det krävs en del för att bli en van läsare.

– Det går inte att låtsas att det är lika roligt att läsa som att spela ett skjutspel.

Det är en högre tröskel och man måste knuffa ungdomarna över den om de inte går frivilligt.

Författaren Karolina Ramqvist ville lyfta fram litteraturens fördelar.

– Om man inte känner till att böcker finns och vad de ger, då är det lätt att för­ bise dem. n Annelie Drewsen

Mikael Asp, biträdande rektor, Katarina Norra skola — Tidningen har både bredd och spets. Där finns alltid något att fördjupa sig i. Jag får inspiration och lite omvärldskoll av att läsa LÄRA. Dessutom har den en tilltalande form som gör den behaglig att läsa.

Marlene Byström, gruppchef, Stockholms RH-gymnasium — LÄRA är bra! Jag gillar tidningen och läser mycket i den. De flesta av mina kolleger tycker också att den är bra. Det är positivt att tidningen tar upp många olika frågor, inte bara pedagogiskt inriktade frågor.

Sofia Karlsson, specialpedagog, Nya Elementar — Det är intressant att läsa om det som har med mitt skolområde att göra. Ibland hittar jag artiklar som ger stöd och hjälper mig i arbetet. Det skulle vara kul om det ibland fanns någon artikel om skolor i andra delar av landet.

Ingrid Magnusson, specialpedagog, ­Ärvingeskolan — Jag gillar LÄRA och lånar ofta med mig en tidning från lärarrummet och läser på tåget hem. Jag får ny inspiration och bra pedagogiska tips — kul också att läsa om hur man arbetar på andra skolor och om olika spännande projekt. Självfallet skulle jag vilja att LÄRA skrev mer om frågor som rör elever med särskilda behov.

Läsfrämjande tips ■■Läs högt. Det ger gemensamma referenser.

■■Läs bilderböcker. Där finns många gånger svårare teman än i kapitelböcker.

■■Använd filmer på Youtube för att illustrera litterära begrepp.

■■Låt skolbibliotekarien lotsa eleverna vidare.

■■Läs mycket själv. Bara då kan du rekommendera böcker till eleverna.

Karin Sundvik, lärare, Mälarhöjdens skola — Jag läser de reportage som intresserar mig men önskar att LÄRA kunde ha mer fokus på elever med funktionsnedsättning, exempelvis dyslexi. Det tycker jag tidningen bevakar för lite. Det är alltid bra att få tips och ny inspiration.

Text och foto: Agneta Berghamre Heins

LÄRA #6/2012

21

MÅNADENS INSPIRATIONSPLATS

22

LÄRA #6/2012

Text: Agneta Berghamre Heins

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

Arbetsglädje smittar!

Lärare på fritidshemmet och ­omsorgspersonal i klassrummet.

På Nya Elementar är medarbetarna övertygade om att alla har allt att vinna på ett tätt samarbete.

— Tack vare att vi är en av stadens inspirationsplatser kan vi dela med oss av vår arbetsmodell till andra skolor. Studiebesök och erfarenhetsutbyte främjar all skolutveckling, säger ställföreträdande rektor Annelie Åkesson.

LÄRA #6/2012

23

MÅNADENS INSPIRATIONSPLATS

V

olymen är hög när vi går över ”torget” i arbetslaget Vinter­ gatans lokaler. Det har blivit tid för eftermiddagsaktivi­ teter och de elever som valt Wii-spelet dansar för fullt framför en storbildsskärm i samlingslokalen.

– Här är hjärtat i vår verksamhet. På torget ses vi tidigt på morgonen. De som vill kan äta frukost innan man går till respektive klassrum eller hemvist. Denna morgon var det jag som öppnade klockan sju, säger Jonas Wik, lärare i årskurs 5.

Nya Elementar i Bromma arbetar efter de­ visen ”Barnet hela dagen – allas ansvar”, ett arbetssätt som kräver god logistik, flexibilitet och noggrann planering men som i gengäld ger arbetsglädje, trygga barn och en bra lär­ miljö.

– I stora drag innebär det att eleverna befinner sig i ett lärande hela dagen, säger ­biträdande rektor Tina Kling-Olsson. Det som utmärker oss är att vi arbetar väldigt tätt mel­ lan yrkesgrupperna. Lärarna deltar i fritis­ verksamheten och omsorgspersonalen deltar i klassrumsundervisningen. Vi tar ett gemen­ samt ansvar för våra barn och får möjlighet att se eleverna i olika situationer under en hel dag. Kontinuiteten skapar trygghet för alla: elever, skolpersonal och föräldrar.

Att skolan delar med sig av sin arbetsmodell ”Barnet hela dagen – allas ansvar” genom att vara inspirationsplats innebär även att perso­ nalen motiveras att reflektera över sitt arbets­ sätt än mer, tror Annelie Åkesson.

– Inför varje nytt studiebesök tvingas vi tänka igenom och formulera vad vi gör. Det ger mycket tillbaka. När våra kunskaper och erfarenheter efterfrågas känner vi oss stolta, något som även sprids till våra elever på ett positivt sätt, säger Annelie Åkesson.

Nya Elementars arbetslag Vintergatan arbe­ tar med elever från förskoleklass till årskurs 5. Arbetslaget består av åtta grundskollärare, fyra förskollärare, fyra fritidspedagoger och sex elevassistenter.

– En vanlig fråga är om vi har mycket peng­ ar. Svaret är nej. Det vi gör är att vi värnar väldigt mycket om varandra, såväl elever som personal. Jag tror att det har bidragit till den höga trivselfaktorn hos oss. Slutar någon är det för att man går i pension, säger fritidspe­ dagogen och arbetslagsledaren Björn Wirgén.

– Planeringen är A och O. Därför har vi ock­ så avsatt ovanligt mycket tid i arbetslaget för gemensam planering under veckorna. Dess­ 24

LÄRA #6/2012

utom har vi månadsvisa planeringsmöten på kvällstid, möten där vi också tar chansen att umgås, berättar Björn Wirgén och fortsätter: – En stor fördel är att vi i stort sett aldrig behöver ta in vikarier. Vi känner alla barnen i arbetslaget oerhört väl. Tack vare att vi dag­ ligen arbetar så tätt i personalgruppen kan vi lätt täcka upp för varandra.

Annelie Ek Gustafsson, lärare i årskurs 3, lyfter

”Hos oss är det viktigt med ett gemensamt ansvar för eleverna”, säger Tina Kling-Olsson, biträ­ dande rektor på Nya Elementar.

fram en annan fördel med ett tätt samarbete.

– Här finns utrymme för att ge ett bra indi­ viduellt stöd till alla elever. Dessutom arbetar vi med delat mentorskap. Förutom lärare är även fritidspedagoger och förskollärare men­ torer, vilket jag tror gynnar eleverna både kunskapsmässigt och socialt.

Temafredag på Nya Elementar. Eleverna bygger ett landskap av papper och cernitlera. Från vänster: Adam Karlbom, Pelle Söderman, Filippa Johnsson, Rebecca Kämpe, pedagogen Annelie Ek Gustafsson och Elsa Kärvestedt. I bakgrunden syns Matilda Skön­ borg och pedagogen Björn Wirgén.

Föregående uppslag: Björn Wirgén vid samlingen på ”torget” inför fredagens temaarbete.

MÅNADENS INSPIRATIONSPLATS

Vill du besöka en inspirationsplats eller starta en egen på din skola? På www.pedagogstockholm.se/inspiration hittar du mer information.

Arbetslaget framhåller gång på gång trivsel som ett nyckelord. Det innebär bland annat att all personal månar extra om den fysiska mil­ jön. Genom färger, tyger, blommor och många små rum i rummen, även i korridorerna, har personalen skapat en skola med hemkänsla.

– Det kan låta larvigt, men vi har till och med en person som ansvarar för att sköta blommorna varje vecka. Vi tror stenhårt på att det är genom detaljerna man skapar en helhet, säger Björn Wirgén.

– Vårt arbetssätt handlar i mycket om att ge och ta. Det i sin tur kräver att man lägger prestigen åt sidan. Alla i arbetslaget är lika viktiga, betonar Annelie Ek Gustafsson.

– Men även om vi har gemensamt ansvar för att skapa trygghet och en god inlärningsmiljö

för våra elever, har vi självfallet olika ansvars­ områden beroende på kompetens. Som lärare är jag ytterst ansvarig för att eleverna når sina mål. Det vi ser är att trygga elever tar till sig undervisningen bättre.

Tina Kling-Olsson förklarar att även klassrum­ men ska vara anpassade för ”hela dagen-ak­ tiviteter”. Här ska finnas förutsättningar för koncentrerat lärande men också för en stunds avkoppling exempelvis med en bok.

– Vi diskuterar alltid vårt arbetssätt inför varje nytt målområde. Genom att vi kontinu­ erligt tar oss tid till pedagogiska reflektioner och att utvärdera vårt arbete, riskerar vi inte att hamna i slentrian eller att göra något vi inte tänkt igenom ordentligt. Väldigt ofta stäl­ ler vi frågor om varför vi gör på ett visst sätt, eller om det kan göras på ett bättre sätt. Åter­ igen handlar det om att skapa samsyn, säger Tina Kling-Olsson.

Det nära samarbetet mellan pedagoger och omsorgspersonal har även väckt intresse ut­ omlands, bland annat i Holland.

– Oftast får vi väldigt bra respons från våra besökare. Förhoppningsvis sår vi några frön till ett annat sätt att arbeta på. Jag vågar nog säga att vi förtjänar epitetet ”Månadens inspi­ rationsplats”, säger Jonas Wik. – Som skolledare tänker jag mycket på hur personalen ska trivas och få möjlighet att ut­ vecklas med jobbet på skolan. Ett bra betyg är att vi har haft flera elevassistenter som valt att vidareutbilda sig till lärare, säger Tina KlingOlsson.

— Vi har lyckats skapa arbetslag med värme, närhet och trygghet för oss vuxna. I den at­ mosfären kan man utvecklas och våga prova nya vägar. Mitt mål är att vi ska ha en verk­ samhet i ständig förändring, men en tydlig och stabil gemensam grundsyn på barn och hur vi ska nå lärandemålen. Det kommer man långt med.

Och personalen i arbetslaget är inte sena att hålla med.

– Den här organisationen har fått växa fram under de senaste sex åren. Dessutom har vi nu bra möjligheter att visa upp vår arbetsmodell, som vi tror stenhårt på, för andra inom staden.

Vi har numera en skola som uppskattas av alla. Arbetsglädjen smittar helt enkelt, säger Björn Wirgén. n

LÄRA #6/2012

25

illustration: magnus petersson

NYANLÄNDA ELEVER

Nytt mottagande en resurs för skolorna — Vi vill hjälpa alla att nå sin potential.

Når man inte skolans mål är det svå­ rare att gå vidare till gymnasiet och sedan till högre studier, säger Fanny Rosenblad, projektledare för Start Järva, en mottagandeenhet där nyan­ lända grundskoleelevers kunskaper ska kartläggas.

Start Järva är en del av stadens arbete för att öka måluppfyllelsen i skolan.

Elever som kommer till Sverige under skolåren når målen i lägre grad än de som går hela sin skoltid i Sverige.

Fanny Rosenblad har sedan projekt­ starten i augusti träffat rektorer och lärare på skolor i hela staden för att kart­ lägga hur de tar emot nyanlända elever i dag och vad de skulle behöva från en ­gemensam mottagandeenhet. Lokalen där Start Järva ska ta emot eleverna lig­ 26

LÄRA #6/2012

ger på Ross Tensta gymnasium och un­ der det tvååriga pilotprojektet är Järva­ fältet upptagningsområde. Men på sikt ska mottagandenheten bli permanent och det kommer att startas liknande en­ heter på flera ställen i staden.

– Därför är det viktigt att erfarenhe­ terna kommer från hela Stockholm. Vi ska inte skapa så mycket nytt, vi ska hitta det som är bra och se till att alla elever får ta del av det. Vi vill använda de goda exemplen och vidareutveckla dem. Och oavsett var i Stockholm eleven anlän­ der ska man ha samma möjlighet, säger Fanny Rosenblad.

Hittills har det inte funnits någon gemen­

sam metod för kunskapskartläggning i stadens skolor.

– Detta är den första gemensamma insatsen som berör samtliga skolor, be­

rättar Lee Orberson, grundskolechef för Spånga-Tensta och Älvsjö.

– Projektet i sig kommer kanske inte att öka elevernas måluppfyllelse, men vi kan se till att de får en bättre start.

Och för att eleverna ska få en bra ingång behöver vi ta reda på vilka kunskaper de har på modersmålet.

Just nu rekryteras en pedagog till projektet. När det är klart ska kunskaps­ kartläggningen starta i samarbete med modersmålslärare. Kartläggningen ska leda till att eleverna hamnar på rätt nivå från början.

– De finns alltid en risk att eleverna kommer in på för låg nivå, för att de inte har det svenska språket, och då sitter de av tid i onödan. Men det finns också en risk att de kommer in på för hög nivå och därmed inte får kunskapsbasen att byg­ ga vidare på, säger Fanny Rosenblad.

VI VAR DÄR

Läs- och skrivfärdigheter på moders­ målet och läsförståelse ska kartläggas, liksom eventuella talproblem på moders­ målet eftersom de kan påverka inlär­ ningen av svenska språket. I matematik kartläggs kunskaper om räknesätten, tids- och rumsuppfattning och i engel­ ska på vilken nivå eleven ligger i läs- och skrivförståelse.

Både elevens och föräldrarnas skol­ bakgrund undersöks.

– Då kan man också få veta vad det finns för förväntningar från föräldrarna och kanske vilket stöd vi i förlängningen kan se från familjen.

Tanken är att fånga upp eleverna så fort de kommer till stadsdelen. Kartlägg­ ningen ska sedan ta några dagar.

– En riktig kartläggning av elevernas kunskaper tar lång tid. Vi kommer att göra en första kartläggning så att skolor­ na har något att utgå från, säger Fanny Rosenblad.

I ett första skede är det elever i årskurs

3–9 som ingår i projektet. I samband med kartläggningen ska föräldrar och elever få information om den svenska skolan, vilka krav och förväntningar som finns på elever och föräldrar och vilka krav och förväntningar familjen kan ha på skolan. Familjen kommer också att få information om det stöd som Stockholms skolor erbjuder, till exempel i form av läxhjälp och sommar­ skola. Överlämningen från Start Järva till skolan kommer att ske dels via ett möte, dels via Skolwebben, där lärare kan hämta dokumentation om elever. Ingen undervisning kommer att ske på mot­ tagandeenheten. Den är tänkt som en resurs för skolorna.

– När eleven kommer ska skolan veta lite mer om eleven än vad man gör i dagsläget. I dag får skolorna göra allt det här själva, med varierande erfarenhet och kunskap. Det tar tid från undervis­ ningen.

Under pilotprojektet blir skolorna en viktig del i utvecklingen av kartlägg­ ningen, menar Fanny Rosenblad.

– Vi kommer att vilja ha ett nära sam­ arbete med skolor och lärare och vi vill hela tiden få feedback på vad kartlägg­ ningen gör för nytta. n Pernilla Rönnlid

Ny modell för flerspråkiga­ Vart tredje år anordnar Nationellt cen­ trum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet ett symposium om forskning som rör ­flerspråkighet och andraspråksinlärning. Ämnet för Symposium 2012 var lärarrollen i svenska som andraspråk.

Den 4–5 oktober samlades omkring 850 lärare från hela Sverige i Aula Magna för att lyssna till en rad föreläsningar av svenska och internationella forskare. In­ ledningstalare var Constant Leung, pro­ fessor i språkdidaktik vid King’s College i London. Han talade om den föränderliga lärarrollen utifrån situationen i England.

Från att ha varit skilt från annan under­ visning har engelska som andraspråk nu blivit mer integrerat med andra ämnen.

Nybörjare får fortfarande intensivunder­ visning i språket, men gradvis följer elever­ na den ordinarie ämnesundervisningen.

– Andraspråkslärarens roll förändras efter elevernas behov. Med nybörjare be­ hövs en mer direkt undervisning i språ­ ket, men senare i utvecklingen fungerar andraspråksläraren som en resurs för ämnesläraren, konstaterade Constant Leung.

Under symposiets andra dag diskute­

rades bland annat hur undervisningen för flerspråkiga elever kan organiseras.

Anna Österlund från Skolverket och Lena Sjöqvist från Nationellt centrum för svenska som andraspråk talade om likheter och skillnader mellan de två svenskämnena. Det kan till exempel vara svårt att avgöra vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk.

– Elever vars svenska inte fungerar för lärande ska läsa svenska som andra­ språk. Det är rektor som fattar beslutet, med stöd av lärare i ämnet. Beslutet fat­ tas för varje elev, inte på gruppnivå, be­ tonade Anna Österlund.

Att det finns två olika svenskämnen hänger ihop med elevernas olika behov.

Det är till exempel viktigare för elever

med svenska som andraspråk att kunna välja och använda olika språkliga strate­ gier när det egna språket inte räcker till.

Samtidigt är alla elever betjänta av en språkutvecklande undervisning.

– Kompetensen hos lärare i svenska som andraspråk måste komma fram och bli en resurs i arbetslaget, menade Lena Sjöqvist.

En konkret modell för hur flerspråkiga elevers utbildning skulle kunna orga­ niseras presenterades av andraspråks­ forskarna Inger Lindberg och Kenneth Hyltenstam från Stockholms universitet.

Inspirationen är hämtad från Kanada och Australien.

– Vi föreslår att förberedelseklas­ ser behålls men får en övre tidsgräns. ­Därifrån kan eleverna successivt skri­ vas in i ordinarie klasser, sa professor ­Kenneth Hyltenstam.

Eleverna behöver fortsatt stöd, både i form av studiehandledning på sitt mo­ dersmål och av lärare i svenska som an­ draspråk.

– Man skulle kunna kalla det svenska för studieframgång och organisera det i ett slags språkgym, föreslog Kenneth Hyltenstam och lockade fram fniss i publiken med en bild av ett storskaligt gym.

I likhet med fysisk träning på ett gym ska eleverna få möjlighet att utveckla sitt språk på egen hand, med professionell handledning och utvecklande redskap.

Vidare föreslås ämnet svenska som an­ draspråk delas upp i fem avgränsade kurser som motsvarar nivåer i språk­ utvecklingen. För att lättare kartlägga elevernas språkutveckling efterlyste forskarna ett diagnosmaterial framtaget av Skolverket.

– En annan viktig faktor är höga för­ väntningar. Ingen vet vilka resultat som skulle kunna uppnås om språkliga hin­ der undanröjdes, sa Kenneth Hylten­ stam. n Annelie Drewsen

LÄRA #6/2012

27

THE STOCKHOLM SUMMIT 2012

Inte elevernas fel — Tänk så här: vad behöver mina elev­ er för att nå sina mål, och vad måste jag själv lära mig och göra annorlunda för att det ska bli möjligt?

Vi har träffat Helen Timperley, pro­ fessor vid universitetet i Auckland, som vill se en helt annan modell för ­lärares fortbildning — en modell där allt utgår från eleverna.

Den nyzeeländska utbildningsprofessorn Helen Timperley har landat i Stockholm efter en flygresa som tagit över ett dygn.

Hon ler stillsamt där hon sitter men i bagaget har hon ett ganska laddat bud­ skap. Ett konstaterande som hon mor­ gonen e­ fter vårt möte ska fyra av på den pedagogiska konferensen Stockholm Summit: ”Det mesta av det vi kallar pro­ fessionell vidareutbildning av lärare är slöseri med tid om syftet är att förbättra elevernas resultat.”

Spring och släpp den bomben i lärar­ rummet, den som vågar. Det vågar denna superpedagog, som genom åren undervisat i skolans alla stadier och även varit speciallärare.

– Det ”gamla vanliga” sättet att vidare­ utbilda lärare är att de antingen själva får lägga fram vad de anser att de måste förkovra sig i för att kunna förbättra sin undervisning och sedan kanske deltar i något ämnesseminarium eller en work­ shop. Eller så är det någon som bestäm­ mer centralt att nu behöver lärarna utvecklas och erbjuder dem ett färdigt fortbildningspaket.

— Det jag och mitt forskarteam har kom­ mit fram till, är att de där angrepps­ sätten oftast inte har någon effekt på elevernas prestationer. Varken kun­ skapsmässigt eller socialt i klassen.

Hur ska man då göra? Som så många kullkastande teorier ter sig Timperleys lösning helt logisk när man får den för­ klarad för sig.

– Det som verkligen fungerar är ett mycket mer direkt problemlösande arbets­ 28

LÄRA #6/2012

sätt. I stället för att sätta sig och bestämma vad lärarna behöver lära sig för att utveck­ las, måste man börja med eleverna själva.

– Lärarna måste verkligen nagelfara vad eleverna kan och var luckorna finns i relation till vad de borde ha lärt sig.

Eleverna måste kort sagt få en djup kun­ skapsdiagnos, som man behöver avsätta ganska mycket tid till. Först sedan kan den professionella vidareutbildningen starta, och då med utgångspunkt i detta: vilka problem måste vi lösa i vårt klass­ rum? Och utifrån det: vad måste vi lä­ rare lära oss för att kunna lära eleverna det som krävs för att lösa dem?

Professor Helen Timperley från Nya Zeeland deltog i den tredje och sista upplagan av Stockholm Summit i våras. Hon förordar ett cykliskt arbetssätt, där åtgärderna i undervisningen hela tiden följs upp.

Helen Timperley ger ett talande exempel

på vad hon menar: – Ta detta med elevernas läsförståelse, där måste man börja med: vilka sorters texter kan de greppa och verkligen förstå? Vet de ens att det är menat att de ska förstå en text när de läser den, inte bara kunna ”avläsa den”?

– Det vi har upptäckt i Nya Zeeland, och som man också har sett i andra län­ der, är att elever som inte gör framsteg i läsning ofta just inte förstår syftet med läsandet. De tror att läsning bara hand­ lar om att avkoda ord, inte förstå eller utvinna mening ur en text.

– Detta är alltså en av analyserna man måste göra. Och återigen, säger Helen Timperley för att stryka under sitt bud­ skap: vad måste man som lärare göra för att utvecklas så att eleverna kan nå de här färdigheterna? Där ska fortbild­ ningsprocessen börja.

– Det är som om eleverna inte ens finns med i den gängse bilden av profes­ sionell vidareutbildning. I vår modell är allt relaterat till eleverna själva.

Men hur kom hon då fram till den här metoden? Vaknade hon upp en natt och sa för sig själv: vi måste fråga eleverna vad de behöver?

– Nej, skrattar Helen Timperley och berättar om det omfattande forsknings­ arbetet som ligger bakom.

Under tre år och med finansiering från den nyzeeländska regeringen gjorde hon och forskarna som hon ledde en stor genomgång av den engelskspråkiga litteraturen på området ”professionell vidareutveckling” i skolvärlden. Till sist hade de sållat fram 97 fallstudier att djupgranska. Och utförde ”ett mycket rigoröst arbete” för att skilja ut vad som påverkade elevresultatet, eller, med hennes egna ord, vad som gjorde att en lärare lyckades eller misslyckades med att nå målen.

Resultatet blev inte bara upptäckten att

metoderna där elevernas behov stod i fo­ kus var mest framgångsrika, utan också

Foto: Ulrica Zwenger

THE STOCKHOLM SUMMIT 2012

cialt och ekonomiskt: för de 20 procent lägst presterande eleverna kunde man visa en skrivkunnighetsutveckling på 5–6 gånger den förväntade.

Men hur kan lärarna på skolorna i Stock­ holm använda den här modellen?

– För det första måste de få stöd av skolledarna, de kan aldrig klara det på egen hand. Hela skolan ska helst vara inblandad, alla lärare tillsammans ska ta det här greppet, för lärare kan ju lära av varandra. Och man måste starta här: vilket fokus ska den här skolan ha, baserat på den information om eleverna som man måste ha för att komma i gång.

– Grunddatan kan vara kunskaps­ tester, närvarorapporter, uppgifter om elevernas sociala situation, hur de fung­ erar tillsammans, intervjuer om trygg­ heten: mobbar de varandra på rasterna?

Och det räcker inte att bara ha detta ”i huvudet”!

Men kräver ändå inte Helen Timperleys

skissen till vad hon kallar en ”teacher in­ quiry and knowledge-building cycle” för lärare att ta stöd i på fältet. Det vill säga ett oavbrutet kunskapsstärkande, cykliskt arbetssätt, där åtgärderna i undervisning­ en hela tiden följs upp genom att den där första jobbiga frågan återigen ställs: har eleverna lyckats sämre eller bättre efter insatserna vi gjort? Vad behöver vi lära oss för att komma vidare? Och så vidare med nya pedagogiska insatser, som man måste se till att engagera sina elever i, tills det är dags för grundfrågan igen.

Och vilka är då ”fälteffekterna” av forskningen som Helen Timperley lett?

– Samtidigt med forskningen där vi un­ dersökte framgångsrika fortbildningsmo­

deller, var jag med i ett nationellt läs- och skrivprojekt där vi kunde pröva våra teo­ rier i praktiken. Och fick se att de funkar!

Siffrorna i utvärderingen av den stora

satsningen på 300 skolor, som gick un­ der namnet ”Literacy professional deve­ lopment project”, talar för sig själva. Sko­ lorna som deltog kunde visa på 1,5–1,9 gånger bättre utveckling av läsförmågan och 2,5–3,2 gånger bättre skrivkunnig­ het än ”den förväntade” efter en tvåårs­ period. Och, kanske allra viktigast, i en tid när skillnaden mellan de högst och de lägst presterande eleverna ökar inte bara i Sverige, utan också i det Nya Zee­ land som vi så ofta brukar sägas likna so­

pedagogiskt muskelbyggande kunskaps­ cykel, med dess konstanta utvärderande och metodutvecklande, orimligt mycket av lärare som kanske redan känner att de går på knäna?

– Visst, det krävs mycket arbete, speci­ ellt i början, eftersom lärare inte är vana vid att göra det här, men så fort man börjat använda det här angreppssättet blir det ett sätt att tänka, säger Helen Timperley.

– En lärare sa till mig: ”Jag kan inte tänka mig att gå tillbaka till det gamla sättet att undervisa.” I stället tänker hon nu, hela tiden: vad behöver mina elever för att nå sina mål, och vad måste jag själv lära mig och göra annorlunda för att kunna lära dem det? Hur ska jag arbeta med mina kolleger så att vi hela tiden kan lösa problemen, i stället för att gå runt och sucka och säga att det är elevernas fel om de inte kan ta emot kunskapen som förmedlas? n Pontus Dahlman

LÄRA #6/2012

29

Foto: Liselotte van der Meijs

KVALITETSUTVECKLING

Testversionen av Intranät 2013 lades ut i förra veckan och nås via det nuvarande intranätet.

Nya intranätet blir rollstyrt Stadens nya intranät lanseras till som­ maren nästa år, men redan den 12 no­ vember lades ett smakprov ut i form av en testversion för stadens medar­ betare. På utvecklingsbloggen kan du tycka till om stadens framtida intranät.

– Tanken med det nya intranätet är framför allt att det ska vara ett effektivt verktyg i arbetet, och därför behöver vi

återkoppling från medarbetarna under utvecklingsarbetet, säger projektledare Rose Melin.

Det var i våras projekt Intranät 2013 satte i gång. Nu börjar det ta form och intresset har varit stort, berättar Rose Melin: – Det är jättespännande att i samar­ bete med våra delprojekt, referensgrup­ per och i diskussioner med ett antal av

Är du en särskilt skicklig lärare? utbildningsförvaltningen

30

LÄRA #6/2012

stadens medarbetare forma vårt nya intranät. Under resans gång har många bra idéer, konstruktiv kritik och feed­ back lett till att vi nu har en bra bild av vilka funktioner som bör finnas med i Intranät 2013.

– Utbildningsförvaltningen deltar i arbetet bland annat genom sina represen­ tanter i styrgrupp och referensgrupper.

Att testversionen nu blivit tillgänglig är ett viktigt steg för en fortsatt aktiv dialog och för att få konkreta synpunkter.

Sedan det nuvarande intranätet ska­ pades 2005 har tekniken kommit långt, och det finns nya och bättre funktioner.

Det nya intranätet ska till exempel på sikt kunna nås från mobiler och surf­ plattor.

Men det är inte bara ny teknik som lig­ ger bakom arbetet med ett nytt intranät för Stockholms stad.

– Staden växer och det ställer nya krav på våra verksamheter, och med ett ­effektivare intranät kan vi frigöra resur­ ser som kommer både oss och stockhol­ marna till godo, menar Rose Melin, och hon berättar att några av de största för­ ändringarna som vi kommer att märka vid lanseringen nästa år är bättre sök­ funktioner och en startsida som vi kan anpassa utifrån vårt arbete och de funk­ tioner vi använder mest.

Testversionen av Intranät 2013 når du via nuvarande intranätet eller utveck­ lingsbloggen, där du kan lämna syn­ punkter och dela med dig av dina tankar kring vad du tycker behövs i stadens framtida intranät: www.intranat2013. dialog.stockholm.se. n Åsa Jackson

Vill du kunna visa din yrkesskicklighet som lärare och utveckla din praktik? Nu kan du få dina pedagogiska färdigheter professionellt bedömda och en möjlighet att dokumentera din yrkesskicklighet i en merit­portfölj.

Anmälan senast den 7 december 2012.

Mer information och anmälningsformulär hittar du på www.pedagogstockholm.se/meritering.

Välkommen!

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK

Hållbar utveckling över gränserna — Energi och hållbar utveckling är som klippt och skuret för samarbete över ämnesgränserna, säger NO-läraren Pia Larsson som varit med och utveck­ lat NTA- temat ”Energi och hållbar ut­ veckling”.

I Stockholm står ett 15-tal klasser i startgroparna för att dra i gång tema­ arbetet.

Rekryteringen av elever till naturveten­ skapliga och tekniska utbildningar går trögt. I takt med att eleverna blir äldre sjunker intresset för de naturvetenskap­ liga ämnena.

– Många elever tappar intresset när de kommer upp i högstadiet, säger Pia Larsson.

Hon är tjänstledig på andra året från sin ordinarie tjänst som 7–9-lärare på Stavsborgsskolan i Nacka. Där har hon funderat mycket på hur man som lärare skulle kunna vända trenden.

Det var de här funderingarna som gjorde att hon först kom med som refe­ rensperson och så småningom fick en projektanställning på NTA (Naturve­ tenskap och teknik för alla), ett skolut­ vecklingsprogram som vänder sig till förskolans och grundskolans huvudmän.

NTA strävar efter att alla elever ska få möjlighet att ta till sig den kunskap som hon eller han behöver i naturvetenskap och teknik genom pedagogiskt och ve­ tenskapligt utformade arbetsmaterial där såväl lärare som elever utmanas och inspireras.

Från början var det framför allt lärare i årskurserna 1–6 som använde sig av NTA:s erbjudanden, men med det senas­ te temat ”Energi och hållbar utveckling” finns det nu tre NTA-teman som vänder sig till lärare i de högre årskurserna. I ­temat ”Energi och hållbar utveckling” har NTA också arbetat fram ett koncept som bygger på samarbete mellan NOoch SO-lärare.

Iann Lundegård, lektor i de naturveten­ skapliga ämnenas didaktik vid Stock­ holms universitet, har haft det huvudsak­ liga uppdraget att utforma materialet, men han har haft god hjälp av SO-läraren Jonatan Lannemar och av Pia Larsson.

Energifrågor är i högsta grad sam­ hällsfrågor och i NTA-materialet finns gott om exempel från massmedierna och från vår egen praktiska vardag.

– Energi och hållbar utveckling är som klippt och skuret för samarbete över ämnesgränserna. De är viktiga framtids­ frågor och när eleverna får en chans att använda NO-kunskaper i ett sådant sam­ manhang känns de ännu mer relevanta, säger Pia Larsson.

I arbetsmaterialet redogörs noga för

kopplingen till läroplanen och till ämnes­ kursplanerna. Där beskrivs vägar till lärandet och dess vetenskapliga grund finns noggrant dokumenterad. Där beto­ nas vikten av elevernas problemformu­ leringsförmåga och deras möjligheter att ta ställning i princip och praktik. Och där formuleras långsiktiga mål för den en­ skilda elevens ämneskunskaper.

Temat rymmer 19 uppdrag fördelade på sex steg, där varje uppdrag innefattar elevens utvärdering av det egna lärandet.

De olika stegen handlar om att organi­ sera systematiska undersökningar, att läsa och tolka statistik och att undersöka fysikteorin och hur den kan användas för att förstå hur energi bäst kan utnyttjas.

– Det finns säkert många lärare som redan arbetar ämnesövergripande, men med vårt arbetsmaterial tror och hoppas vi att de kan få en skjuts framåt. Liksom de lärare som vill arbeta så men ännu inte kommit i gång. Här finns redan en arbetsgång beskriven som vi hoppas ska underlätta deras arbete.

Efterfrågan på temautbildningen har varit stor. Hittills har Pia Larsson hållit i ett 15-tal utbildningar i landet. Den se­ naste i raden var i Stockholm i september.

NTA ■■NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) drivs av skolhuvudmän i samarbete med Ingenjörsvetenskapsakademien och Kungliga vetenskapsakademien och erbjuder ett koncept för skolutveckling.

■■Konceptet vilar på fem grundpelare: ett frågebaserat, undersökande arbetssätt med experimentet som grund, tillgång till experimentmateriel och elevoch lärarhandledningar, kontinuerlig kompetensutveckling av lärare, löpande utvärdering av elevernas lärande samt samverkan mellan skolor, kommuner, näringsliv och högre utbildning.

En av dem som gick utbildningen här var Sofia Holmberg, NO-lärare på Rålambs­hovsskolan. Där hade de redan beslutat sig för att arbeta ämnesöver­ gripande med energitemat i årskurs 9 under hösten.

– Så den här utbildningen kom lägligt.

Och den var både intressant och inspire­ rande. Den här gången var ju dessutom SO-lärarna inbjudna vilket passade oss bra. Både utbildningen och själva materi­ alet visar pedagogiskt hur de olika målen har hämtats från den centrala ämnes­ planen. Vi fick en mall för pedagogisk planering att utgå ifrån som vi sedan kan anpassa till vårt eget arbete allteftersom.

På Folkungaskolan i Linköping har de redan hunnit bli smått rutinerade på att arbeta enligt NTA-konceptet. Under vår­ terminen i åttan får deras elever möta energitemat i NTA-tappning.

– Det fungerar bra både material- och bedömningsmässigt. Utbildningen och dess innehåll korrelerar väl med de nya kunskapskraven i Lgr 11. Materialet har hjälpt oss att komma i gång och framför allt har det givit mig som SO-lärare en fingervisning om hur jag kan arbeta mot kunskapskraven i geografi, som handlar mycket om hållbar utveckling, berättar Anna Bergendorf Pihlblad. n Helene Lumholdt

LÄRA #6/2012

31

Blommor och bin på schemat TEXT: Filippa Mannerheim FOTO: ulrica zwenger

32

LÄRA #6/2012

HÅLLBAR UTVECKLING

Frön blir växter som ger oss nya frön igen. Men hur går det till?

Vi har besökt klass 4 på Sand­ åkraskolan i Sköndal där peda­ gogen Cecilia af Sillén låter miljö­perspektivet prägla undervisningen när eleverna jobbar med Natur & Miljöboken.

B

iet Bibbi är gul- och svartrandigt med spretande antenner och långa dinglande tygben. Hon surrar i Skrållan Modins hand för hon är hungrig på nektar: ”Bzzz”. Och vil­ ken tur hon har för där står ju Lisa Hult med en stor, gul solros. Nu mumsar Bibbi nektar och pollen fastnar på rumpan på hen­ ne. Och så vips trillar kornen av när hon suger nektar på nästa blomma!

– Nu byter vi. Du är biet så håller jag i blom­ man, säger Skrållan Modin och räcker fram den vingliga solrosen till sin klasskamrat.

Det är full aktivitet när klass 4 har sin efter­ middagslektion. Pedagogen Cecilia af Sillén har placerat eleverna på olika stationer där varje grupp får arbeta med någon del av ­Natur & Miljöbokens kapitel om djur och natur.

Medan Skrållan Modin och Lisa Hult gestaltar hur en växt befruktas, läser Cecilia Holfve och Matilde Jörgensen högt för varandra ur av­ snittet ”Maskar som smaskar”. Fast egentligen är maskar ganska läbbiga, tycker de. Hundar och rävar är gulligare. Men maskar behövs ändå för att jorden ska må bra, precis som bin, ja som alla djur! Och så dyker de ned med huvudena i böckerna igen för att läsa mer om masken, stryka under och anteckna.

För fjärde året i rad medverkar utbildnings­ förvaltningen till utgivningen av Natur & Miljö­boken, vilket innebär att alla mellan­ >> LÄRA #6/2012

33

HÅLLBAR UTVECKLING

>> stadieelever i de kommunala skolorna i Stock­

holms stad – nästan 15 000 barn – får den som gåva. Läromedelsserien består av tre elev­ böcker i miljökunskap för årskurs 4–6 med tillhörande lärarhandledningar. För 1–7-lära­ ren Cecilia af Sillén har den varit ett använd­ bart verktyg i många år.

– Det finns ett stort fokus på miljö och håll­ bar utveckling i Lgr 11, det återkommer i flera olika ämnen, säger hon och pekar på väggen där illustrerade citat ur läroplanen är uppsat­ ta, väl synliga för eleverna.

Cecilia af Sillén har arbetat på Sandåkraskolan

i över tio år. I början ägnade hon mycket tid åt att leta efter relevant och målgruppsanpassat material om ekosystem, mathållning, kon­ sumtion och klimatförändringar. Men det blev splittrat och framför allt var det tidskrävande.

Med Natur & Miljöboken har hon ett heltäck­ ande material med texter, uppgifter, facit och lärarhandledningar som en grundstomme i undervisningen.

– Vissa lärare stoppar nog bara undan kar­ tongen med Natur & Miljöboken när den kom­ mer, men det tycker jag i så fall är synd för det är unikt med ett läromedel som ständigt revi­ deras och är så tydligt anpassat till läroplans­ målen och till eleverna själva.

Med sitt brinnande naturintresse brukar Cecilia af Sillén integrera miljöfrågor i många delar av undervisningen för att ständigt hålla perspektivet levande. På hösten får eleverna åka med ut till hennes två odlingslotter i Orhem i södra Stockholm. Där skördar de pumpor som de sedan målar av med akvarellfärg och tränar på stilleben och skuggteknik. Pumpafröna spa­

Pedagogen Cecilia af Sillén har använt Natur & Miljö­ boken i sin undervisning i många år. Här tillsammans med eleverna (från vän­ ster) Rasmus Sjöqvist, Saga Albertsson, Matilde Jörgen­ sen, Ida Dahlberg Söderdahl, ­Vanessa Bircan och Moa Lindvall (med ryggen mot kameran).

NATUR & MILJÖBOKEN ■■Natur & Miljöboken är ett läromedel i tre delar om miljö och hållbar utveckling. Materialet riktar sig elever i årskurs 4—6 och är anpassat efter Lgr 11, med fokus på ett demokratiskt förhållningssätt.

■■Böckerna rekommenderas av Håll Sverige rent och Energimyndighetens guide till bra läromedel. Innehållet spänner över flera skolämnen och uppdateras varje år med ny information på miljöområdet.

■■Bakom läromedelsserien står Svenska kunskapsförlaget. Materialet går ut till cirka 240 000 elever i drygt 200 kommuner.

■■Utbildningsförvaltningen samarbetar med Natur & Miljöboken för utgivningen i Stockholms stad.

rar de och planterar tillsammans nästa vår för att visualisera växternas kretslopp.

Att få eleverna delaktiga i diskussioner om hur vi människor kan leva och själva verka för en hållbar utveckling är en kreativ process, tycker Cecilia af Sillén. Djur, natur och miljö är tacksamma ämnesområden att jobba med tillsammans med yngre elever.

– Min erfarenhet är att alla barn vill prata om vad vi kan göra för att vara snälla mot vår planet, säger hon. Det är verkligen jättebra ämnen för muntliga diskussioner. Även de som vanligtvis är litet blygare vill vara med. Ibland kan vi vuxna vara för ivriga att upplysa elever­ na om vad som krävs för att rädda jorden men så stora perspektiv kan också bli skrämmande.

Med enkla metoder når man längst, tror jag.

– Fröken, är flugan ett däggdjur?

En flicka rycker Cecilia af Sillén i armen. Hon

håller på att sortera djurbilder med sin sta­ tionskamrat som energiskt skakar på huvudet.

Flugan ska ligga i insektshögen för den diar inte sina flugbarn, den lägger ägg, förklarar 34

LÄRA #6/2012

han med pekfingret på den rad i boken som handlar om däggdjur. I ett virrvarr av bok­ stäver letar två elever i en annan grupp efter vågräta och lodräta ord som har med djurriket att göra.

– Troll står det här. Men troll är väl inget djur?

– Nej, läs längre på ordet, trollslända blir det ju och det är en insekt!

Eftersom många av uppgifterna i böckerna är relativt lättarbetade brukar Cecilia af Sillén utforma undervisningen stationsvis, alterna­ tivt låta halva klassen arbeta med böckerna medan hon gör laborationer med de övriga.

– Det är svårt att göra naturvetenskapliga experiment i helklass så då måste jag ha en bra metod så att andra halvan får göra något lika stimulerande. I dag får de parläsa tex­ terna och jobba med olika uppgifter. Det finns också mycket knep och knåp som korsord och rebusar som de kan lösa om de väntar på att få hjälp. Men vissa mer teoretiska delar som naturens kretslopp är det viktigt att vi går ­igenom tillsammans.

Det finns ett stort fokus på miljö och hållbar utveckling i Lgr 11.

I de två sista delarna i läromedelsserien vid­ gas perspektivet ytterligare och eleverna får lära sig mer om hur människans hela livsstil påverkar miljön. Delar ur dessa brukar Cecilia af Sillén ge som kompletterande källmaterial när hennes sexor gör skärmutställningar om konsumtionsvanor.

— Det finns bland annat väldigt bra informa­

tion om hur våra shoppingvanor påverkar miljön och tips på hur vi kan handla på ett schystare sätt, säger hon. Det som är viktigt är ju att inte bara ge eleverna fakta utan också skapa möjligheter att diskutera miljöfrågor ur ett demokratiskt och etiskt perspektiv.

Flera elever vill gärna dela med sig av sina kunskaper och ge egna råd om hur man kan göra i vardagen för att bidra till en bättre miljö: – Kasta inte chokladpapper och tuggummi på marken för då kan smådjur få dem i halsen och dö. Och häll inte ut olja i vattnet för då får fåglarna den på fjädrarna och drunknar, säger Skrållan Modin. n LÄRA #6/2012

35

profilen

” Forskningen gör skillnad” Genom forskningen fick gymnasielära­ ren Maria Johansson tid att reflektera och tänka färdigt. I mellanrummet mel­ lan teori och praktik ser hon forskarens roll i skolan.

Det är strejk på Globala gymnasiet. Elev­ erna strejkar av solidaritet med lärarna efter löneförhandlingarna. Inga elever i klassrummen men väl ute på gården och i korridorerna. Banderoller på fasaden, affischer överallt. Tidigare på dagen har det hållits tal och organiserade diskus­ sioner, band med elever har spelat.

– Vi har fantastiska elever som for­ mulerar sig så väl för vår sak. Ingen kan driva vår sak bättre än eleverna, säger Maria Johansson.

Nyss har hon pratat med två elever som gick ut i våras och som ska delta i en paneldebatt under en heldag om global historia där hon själv ska med­ verka. Konferensen är en av hennes små ”trådar”, projekt utanför undervisningen som på olika sätt är kopplade till global kunskap. Hon har svårt att inte haka på nya projekt. Om en vecka ska hon delta i en internationell konferens i Tallinn om historieundervisning och kulturell dia­ log, som bland annat Europarådet står bakom.

I höst väntar en konferens i Köpenhamn

där hon ska prata om det projekt om his­ torieundervisningsprocessen i det mång­ kulturella samhället som hon deltar i och som är finansierat av Vetenskaps­ rådet. Dessutom driver hon ett svensk­ 36

LÄRA #6/2012

projekt på skolan om att läsa världs­ litteratur och i vår ska hon och några forskarkolleger i ett pilotförsök hålla workshops om historiskt tänkande för mellanstadielärare i Stockholm.

De senaste tre och ett halvt åren har Maria Johansson delat sin tid mellan att undervisa på Globala gymnasiet och gå forskarutbildningen vid Karlstads uni­ versitet. En del av forskningstiden till­ bringade hon på skolan, i forskarrummet bakom personal­rummet.

I maj lade hon fram sin licentiatav­ handling ”Historieundervisning och interkulturell kompetens”. Där visar hon att det är nödvändigt att problemati­ sera innehållet i historieundervisningen och att det är viktigt att synliggöra fler perspektiv än det västerländska. Med utgångspunkten att den samhällsut­ veckling vi har i dag, där världen finns i Sverige och där eleverna kommer från olika kulturer och religioner, kräver en förändrad historieundervisning, frågade hon sig hur den undervisningen skulle kunna se ut.

— Vad kan historieundervisningen ge oss

i dag, för att eleverna ska få ett använd­ bart förflutet? De historiska berättelser­ na vi har med oss måste vara relevanta för vår tid.

Maria Johansson lät en lärare få upp­ draget att lägga upp undervisningen så att eleverna skulle utveckla interkultu­ rell kompetens. Hon följde 25 lektioner, spelade in och försökte fånga det som sades i klassrummet. Undervisningen

handlade om andra världskriget och kalla kriget. Läraren gav eleverna nya perspektiv genom att till exempel föra in olika röster från periferin. Kalla kriget kom att handla om Ukraina och Venezu­ ela och han laborerade också med årtal och geografi. Vad hände om man utgick från att andra världskriget började 1937 med konflikten mellan Japan och Kina eller 1935 med Italiens krig i Etiopen?

– De berättelser vi ofta ger är gjorda utifrån en västerländsk eller europeisk ram. Jag kunde visa att det var viktigt att öppna berättelsen på olika sätt och arbeta med begrepp som kanon och til�­ läggshistoria.

För Maria Johansson innebar forskning­ en en möjlighet att binda ihop den egna undervisningen med ett större samman­ hang.

– Det tillför mig något när jag både kan vara praktisk och teoretisk och jag känner mig mycket mer förankrad när jag givits den här möjligheten till reflek­ tion. Det finns ett oerhört värde i det.

Tillbaka i lärarjobbet saknar jag det. ­Tiden till reflektion äts lätt upp.

Flera utvecklingsprojekt på Globala gymnasiet har varit spin-off-effekter av att lärare på skolan forskat. Medan ­Maria Johansson forskade deltog hon i ett utvecklingsprojekt på skolan om interkulturell kompetens och hade work­ shoppar med några lärare utifrån grund­ läggande begrepp i historieundervis­ ningen. Det ledde till att undervisningen i Historia 1 förändrades.

Foto: Robert Blombäck

profilen

”De historiska berättelserna vi har med oss måste vara relevanta för vår tid”, säger läraren Maria Johansson som lade fram sin licentiatavhandling vid Karlstads universitet i våras.

Genom forskningen har hon fått an­ vändbara kontakter i forskarvärlden. En gång i månaden kommer en forskare i litteraturdidaktik från Karlstad och stöt­ tar svenskprojektet. Maria Johansson är övertygad om att hennes och kolleger­ nas forskning har betydelse för skolan.

– Vi har suttit på skolan, rört oss i per­ sonalrummet, slängt fram artiklar och nya idéer och jag tror överlag att man har fått inspiration och idéer från oss.

Från början var det inte läraryrket som lockade. Hon var intresserad av litteraturvetenskap och valde lärarut­ bildningen för att få läsa kurserna med linjeförtur. Hon tänkte stanna i den aka­ demiska världen, men blev såld på yrket under sin praktik – Att vara med eleverna, i klassrums­ situationen. Det var min grej, det var rätt plats.

Efter något år på en gymnasieskola i Eslöv, började hon på Jakobsbergs gym­ nasium där hon var med och startade en utbildning med global inriktning. De globala tankarna tog hon och några kol­ leger med sig när de startade Globala gymnasiet 2004. Det var efter Göte­ borgskravallerna och de ville ge elev­ erna möjlighet att påverka, men på ett annat sätt.

– Eleverna skulle få en handlings­ beredskap som gjorde dem mer kompe­ tenta och bättre rustade att möta verklig­ heten. De skulle tro på sin möjlighet att påverka. En dag som den här, när elever­ na strejkar, ser man ju att det blivit så. >> LÄRA #6/2012

37

profilen

Maria Johansson Aktuell: Licentiatavhandlingen ”Historieundervisning och interkulturell kompetens” vid Karlstads universitet.

Medverkar i antologin ”Forskning av och för lärare. 14 ämnesdidaktiska studier i historia och samhällskunskap”.

Gör: Undervisar i historia på Globala gymnasiet. Driver ett litteraturforskningsprojekt på skolan. Deltar i ett projekt om historieundervisningsprocessen i det mångkulturella samhället.

Bor: Nälsta, Spånga.

Familj: Sambo och två barn.

Gillar: Umgås, god mat, läsa.

Ogillar: När folk är ogenerösa, gnäll, att inte ha möjlighet till eftertanke.

På lediga stunder: Umgås med familjen, med vänner, läser, har precis återupptagit ridningen tillsammans med dottern.

Läser: Skönlitteratur och facklitteratur.

Alltid flera böcker på en gång. Just nu ”Människornas jord” av Pramoedya Ananta Toer.

Lyssnar på: Mina Spotifylistor. Har varit riktigt Bowiefrälst.

Bästa lärarminne: Har varit i Indien och Bangladesh med elever och där kunnat se att undervisningen på skolan spelar roll. Eleverna har en handlingsberedskap och är rustade att möta verkligheten.

>>

Hälften av elevernas tid går åt till att arbeta tvärvetenskapligt i projekt. Just nu planerar Maria Johansson ett genus­ projekt i historia, svenska och engelska för årskurs 2. På samma sätt som när hon planerar projekt, planerar hon också sin egen undervisning.

— Som ny lärare tänkte jag en lektion i taget och det var jag och min klass, men det har förändrats. Jag har fått ett annat sammanhangstänk och det handlar om att utvinna långsiktiga förmågor och förhållningssätt som elever ska få med sig från skolan. Min roll som lärare är att vara genomtänkt, att ha sett möjligheter och fallgropar och hela tiden orka med att ta helhetsgreppet. Framför allt hand­ lar det om att jag har tänkt igenom vart jag och eleverna är på väg, och vad det är som krävs för att nå dit.

Flera av hennes forskarkolleger har efter sin avhandling börjat undervisa på lärarutbildningen.

– När forskarresurserna stannar på universitet och högskola finns en risk att få av dem som har licat finns kvar på sko­ lorna med ett aktivt uppdrag. Om man ska utveckla skolan och förena teori med praktik så måste man också göra det i befintlig verksamhet, man måste ha kvar forskningen ute i skolan.

Själv vill hon vara kvar i skolans värld men kombinera det med forskning och

utveckling. Helst skulle hon fortsätta med doktorandstudier på halvtid och undervisa resten av tiden. Hon vill också skriva konkreta texter om undervisning och lärande.

– Texter som verkligen handlar om skolan i ett forskningsperspektiv, ett lärar­forskningsperspektiv, där man ­utgår från undervisningen.

I mellanrummet mellan teori och praktik, mellan akademi och skola, tror Maria Johansson att hon och de andra lärare som forskat har en plats. Forsk­ ning på och om lärare stannar ofta i uni­ versitetsvärlden och inom skolan finns det i sin tur utvecklingsprojekt som ofta blir så konkreta att de stannar i den egna klassen och aldrig sprids vidare.

— Vi som forskare skulle kunna lyfta det

en nivå, bygga vidare och föra ut det i samhället. Vi skulle kunna bidra till skol­ utveckling på ett jättebra sätt så att det blir forskning av och för lärare och inte bara på lärare och om lärare. Där har staden ett stort ansvar. Vi måste hitta en struktur så att det kan komma skolor­ na till del. Det gäller att bygga den där plattformen. n Pernilla Rönnlid

vinn biobiljetter Läs tidningen och var med och tävla.

Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får ett presentkort på två biobiljetter vardera.

Lycka till!

3. Var överlämnade Litteraturutredningen sitt slutbetänkande till kulturministern?

1. På Skolforum i Älvsjö.

X. På Bokmässan i Göteborg.

2. På Framtidens lärande i Nacka.

1. Vad står förkortningen NTA för?

1. Naturkunskap och teknik, nivå A. X. Naturvetenskap och teknik för alla.

2. Noggrannhet, tanke, ansvar.

4. Vad heter det nya meriterings­ programmet för lärare?

1. Merete.

X. Arete.

2. Meritera mera.

2. Vad heter gymnasieläraren Maria Johanssons licentiatavhandling?

1. ”Forskning av och för lärare i ­historia och samhällskunskap”.

X. ”Historieundervisning och ­interkulturell kompetens”.

2. ”Svenskundervisning i ett globalt perspektiv”.

38

LÄRA #6/2012

5. Vilket blev det vinnande namnet på Klastorpsskolans elevföretag?

1. Diamonds.

X. Wake up happy.

2. We are the winners.

Skicka din tipsrad senast den 30 november till tomas.bannerhed@stockholm.se eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Glöm inte att ange din postadress så att vi kan skicka biobiljetterna om du vinner. Vinnare i förra numret blev Charlotte Dingertz, Ledningsstaben, Anneli Jerremalm, Personalavdelningen, och Annika Lindmark, Rödabergsskolan. Rätt tipsrad var 1, X, 2, X, 1.

IT I UNDERVISNINGEN

Årstaskolans e-böcker gör succé

På Årstaskolan arbetar man med att för­ söka omdefiniera lärandet med hjälp av IT. Som ett led i det arbetet öppnades webb­ platsen Bibblis i somras. Det är ett bibliotek för e-böcker skrivna av skolans elever.

– För att göra skolarbetet meningsfullt tror vi att elever behöver få skapa ma­ terial som når en riktig publik, berättar ­Mikael Kring, IT-pedagog på Årstaskolan.

Sedan tidigare har skolan en rad olika skrivprojekt i gång. När Årstaskolan bör­ jade arbeta med surfplattor, som en del av Stockholms stads satsning, öppnades plötsligt fler möjligeter att arbeta med skrivandet digitalt. Eleverna började göra egna e-böcker och det var då idén till Bibblis föddes.

– Eleverna skapade otroligt bra, väl­ skrivna och genomarbetade böcker, som de lagt ner mycket tid och kraft på. Vi tänkte att fler borde få ta del av dem.

Sagt och gjort. Mikael Kring byggde webbplatsen och presenterade den för all personal på skolan.

– Sedan började eleverna mejlbom­ ba mig med böcker, omslagsbilder, baksides­texter och författarporträtt.

Responsen lät inte vänta på sig. Elever, föräldrar och lärare i hela Sverige har laddat ner och läst de böcker som finns på Bibblis. Böckerna kan läsas både på mobila enheter och datorer. Eleverna har gjort omslag och illustrerat sina tex­ ter. Vissa av böckerna finns även inlästa.

– Eleverna är superstolta över sina arbeten och att deras böcker läses över hela Sverige. De har tagit bokskrivandet på största allvar, berättar Mikael Kring,

Foto: marc femMenia

En bok om en tistelfjärils livscykel eller en eldsprutande drake som blir snäll — det och mycket mer kan man finna på Bibblis, en webbplats där Årstaskolans elever kan ladda upp sina egna e-böck­ er. Sajten har snabbt blivit en succé både i och utanför skolan.

På Bibblis kan eleverna ladda upp sina egna e-böcker. ”De är superstolta över sina arbeten”, säger IT-pedagogen Mikael Kring.

som då och då får uppdatera sidan med reviderade versioner av böckerna.

– Många elever rättar stavning eller ändrar sådant de inte varit nöjda med, helt enkelt för att de märker att andra människor ser och läser deras böcker.

På Årstaskolan ser man att skolar­ betet blir mer meningsfullt när det blir publikt. Samtidigt uppstår fler pedago­ giska möjligheter. Eleverna får till exem­ pel öva sig i att ge respons på varandras böcker enligt principen ”two stars and a wish”. De ska lyfta fram minst två bra saker och komma med en önskan.

Dessutom kan eleverna skapa ytter­ligare material och aktiviteter kring sina böck­ er, som videoinspelade intervjuer med varandra eller högläsning för yngre elev­ er på skolan. Andra frågor som berörs i

Adressen är www.bibblis.se. Där finns elevernas egna böcker att ladda ner samt tips för att komma i gång med skrivandet.

undervisningen är hur eleverna ­beter sig och uppfattas i sociala sammanhang på nätet.

Liksom Årstaskolans andra webbplatser kommer Bibblis att fortsätta utvecklas.

– Pedagogerna på skolan kommer på fler användningsområden. Just nu har vi flera bokprojekt i gång. Bland annat skriver eleverna i vår förberedelseklass böcker om sina hemländer som vi ska använda i undervisningen, berättar ­Mikael Kring. n Annelie Drewsen

LÄRA #6/2012

39

Nämnd & Nytt Redaktör: Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se Notiser

Skolakut för stökiga elever En skolakut ska inrättas med cirka fem platser för grundskoleelever i årskurs 7—9. Skolakuten är till för akuta placeringar av elever i grundskolan som på grund av disciplinära åtgärder tillfälligt behöver flyttas från den egna skolan. Plats ska kunna beredas inom 48 timmar.

Syftet är att ge eleven en fungerande skolgång genom tillfällig placering vid annan skolenhet och att samtidigt skapa goda förutsättningar för eleven att återvända till sin skola. Eleven ska följa den ordinarie skolans arbete under tiden på skolakuten. Beslut om tillfällig placering vid en annan skolenhet fattas gemensamt av berörd grundskolerektor och rektor på ESS-gymnasiet.

Positivt med surfplattor i undervisningen Under 2011—2012 delades cirka 2 300 surfplattor ut till 13 av stadens skolor. Intervjuer med pedagoger och rektorer på dessa skolor visar att skolorna är positiva till att

använda surfplattorna i undervisningen. Pedagogerna ser surfplattorna som en möjlighet att utveckla pedagogiken och har redan märkt att användningen av surfplattor lett till framsteg hos eleverna.

På surfplattan är det lätt att kombinera text och bild och den är enklare och snabbare att använda än vanliga datorer, anser pedagogerna. Dessutom är den lätt att ta med sig ut. Surfplattorna kommer inte att konkurrera ut läroböckerna i undervisningen utan ses som ett utmärkt komplement. Det man saknar är möjlighet till publicering och utskrift från surfplattan. Och det finns ett stort behov av tips på pedagogiska appar för surfplattor.

En genomgripande utvärdering av satsningen på surfplattor i stadens skolor pågår. Den görs av en extern utvärderare och ska vara klar i juni 2013.

Utbildningsnämnden har föreslagit till kommunfullmäktige att ytterligare 10 miljoner kronor satsas på surfplattor i förskoleklass och grundskola i kommunala och fristående skolor i Stockholms stad.

linus wallin: Livets hårda skola

40

LÄRA #6/2012

Sms till vårdnadshavare vid skolk Den ogiltiga frånvaron i Stockholms stads grund- och gymnasieskolor sjunker men måste ändå åtgärdas, skriver stadens revisionskontor i sin rapport. Dialogen om frånvaron mellan grundskolechef och rektor ska bli tätare och skolan ska snabbt återkoppla till vårdnadshavaren. En funktion för Stockholms stads skolor är framtagen som meddelar vårdnads­ havaren via sms när eleven är frånvarande utan giltigt skäl.

ska träda i kraft den 1 juli 2013 och vara fullt utbyggd 2016.

Klartecken för yoga i skolan Skolinspektionen har utrett om yoga innehåller religiösa inslag efter en anmälan mot Östermalmsskolan. Inspektionen visar att fokus har legat på hälsa och välbefinnande, utan inslag av bekännelse­karaktär.

Enligt Skolinspektionen har Stockholms stad följt bestämmelsen om att utbildningen ska vara icke-konfessionell. Östermalmsskolan införde yoga för att eleverna skulle bli lugna och koncentrerade.

Karriärtjänster för lärare införs Staten inför nya karriärtjänster för lärare i form av förstelärare och lektor. Tanken är att skickliga lärare ska kunna göra karriär inom yrket utan att lämna undervisningen. På längre sikt ska karriärreformen höja lärarlönerna, göra yrket mer attraktivt och förbättra undervisningen för eleverna. En förste­lärare ska kunna höja sin lön med högst 5 000 kronor per månad och en lektor med högst 10 000 kronor per månad. Karriärreformen

Byggstart för Mariehällsskolan Stockholm växer och antalet elever i grundskolan beräknas öka med 27 000 till år 2019. Mariehällsskolan är en av de skolor som byggs för att möta efterfrågan på nya elevplatser. Ett tiotal ytterligare är planerade. Dessutom kommer flera befintliga skolor att byggas ut och få ökad kapacitet.

Mariehällsskolan ska vara färdig att ta emot elever i årskurser-

Nämnd & Nytt Redaktör: Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

Grundskolan får ett branschråd Utbildningsnämnden har beslutat om ett branschråd för grundskolan.

Branschrådet ska bli ett samarbetsforum för regelbunden dialog och erfarenhetsutbyte mellan fristående och kommunala huvudmän och rektorer. Rådet ska bland annat ­kunna ta upp frågor som rör elev­ antalsutveckling, lokalplanering, skolval, skolplikt, insamling av resultat och regelförändringar.

55 olika modersmål i språkträdgård På Farsta gymnasium uppmärksammades Europeiska språkdagen den 26 september genom att eleverna skapade en ”språkträdgård”. En särskild blomma representerade varje modersmål som talas av ­någon av eleverna på skolan. Efter en inventering i klasserna fann man att det inte ”bara” var 41 språk som man först trott, utan hela 55 olika modersmål som talas bland eleverna.

Att eleverna i en skola har en mängd olika modersmål ses ofta som ett problem för skolorna, menar Arne Rubensson, lärare och EUambassadör vid Farsta gymnasium.

— Ungdomar övertar omvärldens betraktelsesätt och låter bli att utveckla sitt modersmål. Då blir det något man bara använder när man pratar med mormor. Vi ville vända på detta och lyfta fram mångfalden av språk som en resurs för Sverige, såväl kulturellt som ekonomiskt i handeln med andra länder. Uppmärksamheten i sig ger språken status, säger Arne Rubensson.

Hundar hjälper till med koncentrationen Årstaskolan tar hjälp av hundar i undervisningen. Hundarna är ett stöd i inlärningen för barn som har svårt med koncentrationen i det vanliga klassrummet. Nio elever träffar hundarna regelbundet under hösten, sedan ska projektet utvärderas.

Hundarna kommer till skolan tillsammans med sin matte under tre förmiddagar i veckan. Tanken är att det gör skillnad om man har en hund i knäet när man läser och räknar. Närheten till hundarna hö-

jer halten av oxytocin i blodet, kroppens eget må-bra-hormon. Av hänsyn till elever med allergi används ett särskilt rum med egen ingång.

Hästhagen och Kvickenstorp blir Farsta grundskola Farsta grundskola är det nya namnet på grundskoleenheten Hästhagsskolan/Kvickenstorpsskolan.

Namnbytet ska göra den gemensamma organisationen tydlig och stärka skolans varumärke som en sammanhållen F—9-skola.

Utökad undervisningstid i matematik Utbildningsförvaltningen är positiv till Utbildningsdepartementets förslag om att den minsta garanterade undervisningstiden i matematik i de obligatoriska skolformerna ökas med 120 timmar. Bakgrunden är att svenska elevers matematikkunskaper har försämrats under 2000-talet och att svenska elever i internationella jämförelser har relativt få undervisningstimmar i matematik. På förslag är även att bestämmelserna om skolans val ändras så att antalet undervisningstimmar i svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska inte får minskas.

Lärarutbildningarna allt mer populära De flesta lärarutbildningar vid Stockholms universitet hade fler sökande än platser inför höstterminen. Och det krävdes ofta höga betyg för att komma in, visar statistik från antagningen.

Särskilt utbildningarna med inriktning på yngre barn är populära.

Både förskollärarprogrammet och grundskollärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1—3 hade åtta sökande per plats. Grundskollärarprogrammet med inriktning mot fritidshem respektive årskurs 4—6, har fem respektive fyra sökande per plats.

På ämneslärarutbildningen med inriktning mot årskurserna 7—9 är treämnesinriktningen svenska, engelska och svenska som andra-

språk mest populär med sju sökande per plats.

När det gäller gymnasieskolan är tvåämneskombinationen svenska och engelska populärast med cirka tio sökande per plats, tätt följd av ämneskombinationen engelska och historia.

Antalet sökande till de naturvetenskapliga inriktningarna inom ämneslärarutbildningen är litet vid alla lärosäten i landet.

Lärarutbildningarna i Sverige har generellt blivit allt mer populära, visar statistik från Högskoleverket.

Antalet sökande hade ökat med 21 procent i den senaste sökomgången. Efter utbildningen väntar en god arbetsmarknad. Fram till år 2020 behövs 50 000 nya lärare, enligt beräkningar från Sveriges Kommuner och landsting (SKL).

Foto: Robert Eklund/Stella Pictures

na F—4 till höstterminen 2014. När den är helt klar ska den ha plats för cirka 720 elever i årskurserna F—6 från bostadsområdet Annedal och andra delar i Mariehällsområdet.

Rektorsprogrammet stärker ledarrollen Rektorsprogrammet är en befattningsutbildning på avancerad akademisk nivå som alla rektorer enligt skollagen ska genomgå. Programmet tar upp rektorns roll som pedagogisk ledare, som ansvarig för skolans resultat och för att skolan som helhet fungerar väl.

De som gått utbildningen tycker att de blivit starkare och tryggare i ledarrollen. Att forskning och litteratur kopplats till praktisk verklighet från skolans vardag har upplevts som positivt. Utbildningen ger dessutom ett värdefullt nätverk av kolleger.

Stockholms stad erbjuder även biträdande rektorer att delta i programmet.

— Det är ett led i att trygga chefsförsörjningen, en investering som bidrar till en skola i världsklass, säger Birgitta Elm på chefsenheten.

Utbildningen pågår i upplagd på tre år och omfattar tio dagar per år.

I vår startar nästa omgång av rektorsprogrammet.

Prins Daniel hälsas välkommen till Lindeparkens gymnasiesär­ skola av rektor Gunn Östlund.

Lindeparken fick besök av prins Daniel Prins Daniel och socialminister Göran Hägglund besökte Lindeparkens gymnasiesärskola i samband med Folkhälso­ institutets uppmärksamhetsvecka i oktober. Veckan uppmärk­ sammar betydelsen av goda matvanor och fysisk aktivitet för folkhälsan. Prinsen och socialministern informerade sig om skolans hälsoarbete och besökte idrottsklassen. Besöket avslu­ tades med en gemensam lunch på skolan.

Lindeparkens gymnasiesärskola arbetar med hälsoförebyg­ gande arbete för ungdomar med utvecklingsstörning. Som första skola i Sverige blev den hälsodiplomerad enligt Korpens hälsodiplomering. n

LÄRA #6/2012

41

Nämnd & Nytt Redaktör: Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se Lästips

” Vem är du?

En bok om tolerans” ”Vem är du? En bok om tolerans” är gjord av författaren och illustratören Pernilla Stalfelt på uppdrag av Teskedsorden och Rabén & Sjögren. Boken delades ut under september till alla tredjeklassare i Sverige.

Mer än 90 procent av lågstadielärarna upplever intolerans mellan eleverna, enligt en enkät som Teskedsorden genomförde i våras.

Rasism var den vanligaste orsaken. Hälften av lärarna ansåg att de saknar verktyg för att diskutera tolerans med sina elever. Förhoppningen är att Pernilla Stalfelts bok ska fylla detta tomrum.

Teskedsorden grundades av Tidningen Vi och arbetar för ökad tolerans och respekt människor emellan.

Mejla dina lästips till info.utbildning@stockholm.se

På nytt jobb

Elisabeth Forsberg-Uvemo, stabschef, grundskoleavdelningen.

Lillemor Hultman, rektor, Katarina Norra skola.

Wolfgang Johansson, rektor, Kvickenstorpsskolan/Hästhagsskolan.

Anders Müller, stabschef, gymnasieavdelningen.

Guido Pillola, rektor, Hässelby Villastads skola.

Liselott Svensson, förskoleinspektör, tillhandahållaravdelningen.

Vi gratulerar…

Barker nära Guldäpplet Daniel Barker, lärare i matematik och fysik på Norra Real, var en av tre finalister till årets Guldäpple.

Daniel Barker sänder sina inspelade genomgångar till eleverna före lektionerna. Det gör att lektionstid frigörs och att han är tillgänglig för eleverna när de arbetar med innehållet. Daniel Barker delar också med sig av sina erfarenheter på bloggen barkersthlm. blogspot.se.

Lärarstipendiet Guldäpplet delas varje år ut till lärare som förnyat lärandet med stöd av IT i undervisningen och som inspirerat elever och kolleger.

Vinnare av årets Guldäpple blev Ulrika Ryan, Byskolan i Lund, som fick priset ”för sitt arbete med att förnya arbetsformerna i matematik med stöd av digitala verktyg”.

Mälarhöjdens skola bäst på schack Mälarhöjdens skola vann Nordiska mästerskapen i schack för mellanstadieelever. Skolor från Island, Danmark, Finland och Norge tävlade mot två svenska skolor i Stockholms schacksalonger på Södermalm. Mälarhöjdens skola vann tävlingen med 15,5 poäng, före tvåan på 13 poäng som var en skola från Island.

Så styrs skolan

DEL 2

Trygghet och studiero Riktlinjerna om trygghet och studiero gäller från förskoleklass till gymnasieskola i Stockholms skolor. De

utgår från skolans värdegrund som den uttrycks i läroplanerna.

I stadens skolor gäller nolltolerans mot kränkande behandling.

Diskriminering, trakasserier, mobbning och annan kränkande behandling är också hinder för lärandet.

Riktlinjerna anger hur skolan ska handla utifrån lagstiftningen, och vilka åtgärder som är möjliga. Nivåer för ansvar och befogenheter tas upp, liksom planer och rutiner som skolorna behöver ha.

Riktlinjerna har i år reviderats ­utifrån förändringar i skollagen. En förändring är att det nu är möjligt att stänga av elever i grundskolan.

Tidigare var det endast gymnasieelever som kunde stängas av. Nu kan elever också tilldelas en skriftlig varning av rektor. Varningen ska innehålla information om vad påföljden blir om eleven inte ändrar sitt beteende.

Om någon i skolan får reda på att kränkning eller diskriminering förekommit ska det direkt anmälas till rektor som i sin tur ska anmäla händelsen till huvudman. Nytt är också att ogiltig frånvaro måste meddelas samma dag till elevens vårdnads­ havare.

FOTO: ANNEBRITT ULLÉN

hej då ...

… Elisabeth Sörhuus, framgångsrik rektor som på senare år har arbetat med entreprenörskap och skolor i ­ytterstaden men nu går i pension.

Du var rektor på Hjulstaskolan i 20 år.

Reflexioner?

– Att arbeta som rektor är väldigt kom­ plext. Man måste vikta intressenterna, an­ nars går man under. Jag prioriterade elev­ erna, föräldrarna och medarbetarna.

– Jag kände en hög grad av frihet och förtroende från politiker och förvaltning.

Nu är det mera centralstyrt och svårare om man har egna idéer. Mitt ledarskap bottna­ de i en vision som jag ville förverkliga.

42

LÄRA #6/2012

– I Hjulsta, där många är trångbodda och saknar en ombonad hemmiljö, ville jag att skolan skulle vara som ett andra hem. Vi erbjöd alltid frukost i skolan, lät eleverna stå för utsmyckningen och vara delaktiga i skolans vardag.

Vad skulle du göra om du blev utbild­ ningsminister?

– Slå upp skolans portar till samhället. Det är orimligt att skolan ska stå för all kunskap.

Hur ska lärare ha en chans att hänga med i den snabba utvecklingstakten? Vi borde ta in kompetens utifrån och ge eleverna annan kunskap än från läroböckerna. På Hjulstaskolan samarbetade vi till exempel med byggföretaget JM som intresserade sig för elever med svårigheter i skolan och ville jobba praktiskt. Tillsammans byggde de trappa och entré. Alla elever ökade närva­ ron, många höjde sina betyg.

– Det är för mycket fokus på mätbara ämneskunskaper. Vi har ett ansvar för att forma självständiga människor som mår bra, det lyfts sällan fram. Jag minns att jag som lärare blev besviken när lektionerna inte kunde genomföras som tänkt för att

det var något annat vi var tvungna att prata om först, men lärande sker i samspel. All administration borde kunna hanteras på annat sätt, det håller jag med lärarna om.

Vad är du mest stolt över?

– Arbetet med skolan som den naturliga mötesplatsen. Vi tog ansvar för ungdoms­ gården, flyttade den till skolan och hade läxhjälp och fritidsaktiviteter. Arbetslösa föräldrar erbjöds praktik och svensk­ undervisning, vi kunde ha 20–25 föräldrar i skolan samtidigt. Fler än väntat fick jobb efteråt.

– Jag är nöjd med att ha arbetat med nå­ got som känts meningsfullt. Att vara rektor blev något av en livsuppgift, jag arbetade mycket och räknade inte timmarna. På det sättet är jag nog ingen bra förebild!

Vad ska du göra nu?

– Jag skrev dagbok under ett år om mitt yrkesliv, kanske blir det en bok. Jag är ­öppen för att ge föreläsningar och ta hand­ ledaruppdrag. Det är roligt att dela med sig.

Och så är det spännande att följa barnbar­ nets språkutveckling. n Annebritt Ullén

sista ordet: THOMAS PERSSON

Lönerna ska förklaras av kvalitet

L

ärarlönerna har under den senaste tiden diskuterats in­ ternt men främst externt.

Uttryck som kollektivt straff, flykt från ”sämre sko­ lor” och risk för betygsinfla­ tion har använts på tidningars debatt­ sidor men också vid möten lärare och förvaltningsledning emellan.

Låt mig här helt kort ge en bild av hur vi inom förvaltningsledningen resonerat vad gäller löneutvecklingen för lärare.

Vi står inför stora utmaningar för sta­ dens skolor. Det handlar bland annat om att erbjuda alla elever en bra verksamhet och att skolor kan hävda sig vid valet av skola. Måluppfyllelsen är olika på olika skolor, även om man tar hänsyn till skolor­ nas förutsättningar. Den individuella löne­ sättningen fungerar inte tillfredsställande utifrån stadens mål och löneavtalet.

Det finns i dag skillnader i löne­läget mellan våra skolor som inte går att för­ klara utifrån kvalitet och prestation.

Medianlönen för lärare kan skilja upp till 50 000 kronor per år! Vi har dessutom ett stort rekryteringsbehov framför oss och det är ett välkänt faktum att det är lättare att rekrytera till centralt belägna skolor än ytterstadsskolor.

Vår uppgift är att säkerställa en löne­ utveckling som grundar sig på medarbe­ tarnas arbete och prestationer. Så är inte lönestrukturen i dag. Därför arbetar vi med metoder för differentiering av löner på individ-, skol- och förvaltningsnivå.

Vi menar att det går att bedöma kvali­ tet och resultat i lärares arbete. Arbets­

givaren och facken har gemensamt tagit fram kriterier för att kunna göra sådana bedömningar. Vi har alltså underlag och verktyg för att kunna bedöma skolornas kvalitet och resultat, och vi menar att det är rimligt att också bedöma skol­ ledares insatser. Även där har vi ett brett underlag.

I debatten förekommer uppfattningen att vi inte kan göra dessa bedömningar.

Där verkar vi helt enkelt ha olika upp­ fattningar. Det är viktigt att vi tar fram fakta om våra prestationer och är be­ redda att diskutera dem öppet och ärligt.

Utan ett sådant medvetet kvalitetsarbete blir det svårt att ytterligare förbättra våra verksamheter.

Vi ser att det uppstår obalanser i löne­ utvecklingen mellan skolor som för­ valtningen blir ansvarig för. Det är inte rimligt att låtsas som att dessa inte finns.

Vad vi behöver göra är att ta ett samlat ansvar för löneutvecklingen.

För andra året i rad använder vi en metod som tydligare styr löneutfallet för såväl lärarkollektivet som för rekto­ rerna. Det gör vi för att vi i förvaltnings­ ledningen har som mål att skolornas snittlöner ska förklaras av skolornas kva­ litet och resultat. Vi vill också att lärare ska kunna göra lönekarriär och att lönen sätts utifrån arbetets svårighetsgrad och den individuella prestationen – oavsett skola. Allt detta eftersom vårt mål är att öka lönespridningen och premiera skick­ liga lärare samtidigt som vi behöver motverka orimliga löneskillnader skolor emellan.

Thomas Persson är utbildningsdirektör i stockholms stad

PS. Jag ser fram emot en fortsatt diskus­ sion. Gå in på www.pedagogstockholm. se och säg din mening. Jag är verkligen intresserad av att få möjlighet att i dialog med er medarbetare förmedla, förtyd­ liga och förklara hur vi i förvaltnings­ ledningen ser på löneutveckling och lärarlöner.

I nästa nummer ...

STOCKHOLM #1/2013

• Reportage från gymnasieskolan med störst söktryck i länet.

• Lång intervju med idé- och lärdomshistorikern Sven-Eric Liedman.

• Hur kan skolan arbeta bättre med särbegåvade elever?

• Vi rapporterar från landets första stora forskningskonferens för lärare.

… och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 10 januari.

LÄRA #6/2012

43

b-e-r-g.se | Foto: Robert Blombäck

kulan MÖTESPLATS KULTUR OCH SKOLA

Att veta eller inte veta I höst är det nypremiär för Kulan, verktyget som serverar lärande kulturevenemang. Syftet är att lyfta undervisningen med kulturella och konstnärliga uttryck så att eleverna kan se på ett ämne med nya ögon. Lärare i förskola, grundskola och gymnasium kan hitta intressanta föreställningar med nya teman till subventionerat pris.

Staden står för tjänsten, kulturförvaltningen för kvaliteten och du som lärare för möjligheterna. www.pedagogstockholm.se/kulan – Nu vet du.