PROFILEN
En förebild i det nya landet Hon är modersmåls lärare och studiehandledare i thailändska och har halva Stockholm som sin arbetsplats. Sirirat Gustafssons insatser gör stor skillnad för eleverna — särskilt de nyanlända som får studiehandledning på modersmålet. TEXT: ANNELIE DREWSEN FOTO: ULRICA ZWENGER
24
LÄRA #2/2016
D
et skulle kunna vara en saga: Sirirat Gustafsson och de sju nycklarna. Det är onsdag och nyckel nummer tre går till Sjöängsskolan i Älvsjö. Här går en handfull elever med thailändska som modersmål, vilket betyder en hel eftermiddag på samma skola. – Jag ser att jag gör nytta, speciellt när jag jobbar med studiehandledning, säger Sirirat Gustafsson. Som modersmålslärare och studiehandledare är hon anställd på Språkcentrum. Tillsammans med en av sina kolleger ser hon till att eleverna i Stockholms södra halva får studiehandledning och modersmålsundervisning. För den norra delen av staden ansvarar en annan grupp lärare. Sirirat Gustafsson undervisar just nu elever på sju olika skolor och tillbringar åtskilliga timmar i sin bil eller på tunnelbanan för att ta sig mellan dem. I väskan har hon datorn, surfplattan och annat material som behövs för att iscensätta en bred repertoar av didaktiska idéer och språkutvecklande övningar.
De yngre eleverna studerar thailändska under lekfulla former. Chaya Srithong och Kim Magnusson, som går i årskurs 2 respektive 4, parar ihop bilder med ord. Det är en utmaning eftersom det thailändska alfabetet har fler bokstäver än det svenska, plus fyra olika markörer för ton. Medan det muntliga samtalet i rummet flyter på, krävs ibland stor koncentration och tankemöda för att få fram rätt ord av krumelurerna på lapparna. Så fort någon klarar av det blir de uppmuntrade av Sirirat Gustafsson, vars varma energi fyller det dragiga hörnrummet. – Jag är född och uppvuxen i Thailand, men båda mina föräldrar var kineser så jag har egen erfarenhet av det här med modersmål och tvåspråkighet, förklarar hon. Pappan var benhård nationalist och skickade de åtta barnen till en tvåspråkig skola, där de fick lära sig både thailändska och kinesiska. Hemma var det kinesiska som gällde. – Så fort man klev över tröskeln var det kinesiska. Pappa kallade vårt hem för lilla Kina, skrattar Sirirat Gustafsson. Hon berättar att den kinesiska skolgången, som så småningom fick ske på kvällstid, >>