Läraren 13 2015

3

28.5.2015

ORDförord

Uppsägningar på lösa boliner

Utmanande förändringar Det finns så många som vet så mycket om dagens skola; vet men ingenting vet. Hur ofta hör man inte ”skolan borde göra” och ”skolan kunde göra” och så finns det så oerhört många saker som ”skolan glömmer göra”.

Lärarinnan funderar: Innebörden av att kraftigt ta ställning för en sak, att köra den saken stenhårt, är samtidigt att ta ställning mot en annan sak. Så går debatten i dag.

Kan då skolförnyelse verkligen vara radikal och snabb?

Dagens skola är i behov av förnyelse för att kunna möta framtiden med vässade kompetenser. Läroboken är långsam och väcker inte automatiskt lust till lärande.

Stillasittande skolarbete är varken forskningsbaserat eller hälsofrämjande för dagens generation. Lärandets boning hittar vi numera utanför skolhuset. Förändring, ja allt pekar på behov för förändring.

Men en förändring i skolvärlden är långt bredare än innehåll, verksamhetskultur och lärmiljö.

Att förändra lärarrollen från ”licensierad undervisare” till handledande inspiratör och rektorsrollen till en visionär som gör det omöjliga möjligt är mera än ett ”likemonster” i sociala medier.

Styrelseledamoten i mig rynkar pannan då jag noterar utvecklingsexpertisens övertro på avlöningssystemet som utvecklingens enda bromskloss. Att förändra ett avlöningssystem, en tvåpartsöverenskommelse, bottnar förhoppningsvis i en ömsesidig vilja och en samsyn gällande vart man vill nå.

Utmaningarna i dagens system är den flaskhals som samplaneringen utgör. Under de tre timmarna förväntas lärare genomföra det merarbete som ålagts via lagförändringar och utökade krav på dokumentation och samarbete. Den tid som blir över för utvecklingsarbete är obefintlig.

Systemet binder rektorn i en verkligt svår sits. Utifrån ropar läroplanen, näringslivet och nedåtgående trender i nationella jämförelser på skolutveckling för att kunna möta framtidens krav. I dagens skola finns varken resurser eller tid för att möta kraven. Rektorn får förlita sig på

frivillighet och talkoinsatser, vilket knappast matchar en seriös skolutvecklingsprocess.

Vårt nuvarande avlöningssystem har en enorm styrka och ger varje lärare en frihet. En frihet som upplevs som en typ av förtroende. Så visst, vi kan ha svårt att se någon som helst orsak att lämna det system som vi fortfarande ser klara fördelar med. Fördelar som gynnar undervisningen, skolan och samhället.

Samtidigt måste vi våga tänka nytt, tänka utan att krampaktigt kriga för det system vi har. Vägen till bättre utbildning kan inte vara att luta sig på historien, snarare måste det handla om att finna vägen till framtiden genom att vädra varje bit i systemet och utveckla. Gör man som man alltid har gjort så får man den slutprodukt som man alltid har fått. Vill vi ha det så då världen runtomkring utvecklas med accelererande fart?

Delat kunnande från arbetstidsförsök, där rektor och lärare är aktiva i en arbetsmiljö som uppmuntrar utveckling, kunde vara en möjlighet även i våra skolor i Svenskfinland. Att dela erfarenheter via nätverk och över språkgränser är att vara med om att skapa framtidens skola Vi måste sluta förvänta oss att andra ska agera först. Vi måste vara de som skapar den förändring som vi vill vara en del av. ”E gar gäälit fyr han såm je hitsin å såår tå e je båljit.”

Inger Damlin är FSL:are och sitter i OAJ:s styrelse och fullmäktige.

Har den lokala lärarföreningen haft något för sig?

Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk[at]fsl.fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors[at]fsl.fi).

I Åbo får Cygnaeus skola i

höst en veritabel jätteklass, omtalar Åbo underrättelser den 12 maj. De nuvarande femmorna, som nu är uppdelades på tre klasser, blir en enda klass, alltså åk 6, med hela 60 elever. Rektor Nicke Wulff nämner stadens sparkrav som en orsak till denna uppseendeväckande lösning.

Men han nämner också andra orsaker: – Den nya läroplanen betonar flexibla lösningar med lösa grupperingar.

Dessutom har vi två lärare som är pigga på att jobba så här och har redan gjort det, säger Wulff.

Tillsammans med skolans resurslärare, som har en flexibel roll, kommer två klasslärare att dela upp jätteklassen i olika grupper beroende på ämne.

I Vasa är den nya språkbadslärarutbildningen populär, omtalar Vasabladet den 19 maj. Nästa år hoppas man kunna starta en

motsvarande utbildning för barnträdgårdslärare. Över hälften av de 80 personer som sökt in till Vasa universitet i vår har satt språkbadslärarutbildningen som första prioritet. Det gör utbildningen till en av universitetets mest populära.

– Max 20 får plats. I fjol hade vi 159 sökande.

Ansökningsprocessen såg annorlunda ut i år. Antalet sökande visar ändå att blivande lärare förstått att de enspråkiga skolmiljöerna blir färre, säger Siv Björklund, professor i svenskt språkbad vid Vasa universitet. Åbo Akademi och Vasa universitet startade språkbadslärarutbildningen i höstas. Till skillnad från tidigare utbildningsprogram för språkbadslärare är denna helt förlagd till Vasa.

I Pargas vill de lokala Hem- och skolaföreningarna ta ett ökat ansvar för lägerskolorna, omtalar Åbo

underrättelser den 14 maj.

Pargas har sedan år 2005 stött lägerskolorna för åk 6 med 70 euro per elev. Fullmäktige beslöt emellertid i höstas minska och dra in stödet. I år uppgår bidraget per elev till 40 euro och år 2016 försvinner stödet helt.

Kommunens föräldraföreningar vill ha lägerskolorna kvar för åk 6 och föreningarna tror att finansieringen ordnar sig också utan stöd från kommunens sida. Åland har fått ett utbildningspolitiskt program, omtalar Nya Åland den 5 maj. Utbildningsminister Johan Ehn har mottagit programmet, som har utarbetats av en parlamentariskt tillsatt arbetsgrupp.

Programmet omfattar bl.a. uppmaningar om att satsa på programmering, satsningar på lärarnas kunskap om mobbning och sexuella trakasserier och ökad stöd för svenskundervisningen för inflyttade.

Avsikten är att program-

met också ska användas av kommande regeringar.

– Jag ser det som väldigt märkligt om ett program, som är framtaget av alla politiska partier, arbetsmarknadsparterna och representanter från den kommunala sektorn, inte används, säger utbildningsminister Johan Ehn. På Kimitoön har den lilla, men naggande goda finska skolan Taalintehtaan koulu i Dalsbruk premierats med utmärkelsen Årets skola, omtalar Åbo underrättelser den 13 maj. Det är lärarfacket OAJ som årligen väljer årets skola.

I motiveringarna anges att skolan arbetar med en internationell inriktning samtidigt som man befäster sig om att vara en ekologiskt medveten skola, som bl.a. håller koll på el- och vattenförbrukningen.

Svenska läses från åk 1.

Rektor Erkki Hakola säger att alla elever verkligen vill lära sig svenska.

Uppsägningar och andra personalnedskärningar har börjat göras enligt löpande band-principen, visar Akavas färska förtroendemannabarometer. Av förtroendemännen inom den privata sektorn arbetar över 70 procent på arbetsplatser, där man under de två senaste åren gjort personalminskningar och inom den offentliga sektorn är motsvarande siffra 60 procent.

Förtroendemannabarometern besvarades av 835 förtroendemän i januari 2015. Dessa representerar närmare 170 000 sakkunniga och högre tjänstemän.

Inom den privata sektorn har den huvudsakliga orsaken till personalnedskärningarna varit uppsägningar till följd av ekonomiska och produktionsmässiga orsaker (över 80 procent). Inom den offentliga sektorn tillämpas i första hand s.k. naturlig avgång, det vill säga att man inte nyanställer någon istället för sådana som pensionerats (över 80 procent) och att tidsbundna avtal inte förnyas (mer än 70 procent).

På företagen går större delen av förtroendemännens tid åt till att hantera uppsägningar och permitteringar.

– Trots att nyheter om uppsägningar kommer varje vecka, blev vi förvånade

över de här enorma siffrorna. Personalnedskärningar har blivit den automatiska åtgärden för att förbereda sig inför förändringar och att säga upp anställda av ekonomiska och produktionsmässiga orsaker är väldigt enkelt. Praxis är att man inte ens försöker finna några andra lösningar, säger direktör Maria Löfgren.

Förtroendemännen är inte tillräckligt insatta i arbetsgivarens ekonomiska situation och utvecklingsutsikter. Inom den privata sektorn är det cirka 60 procent och inom den offentliga 70 procent av förtroendemännen som regelbundet får information, trots att lagen förpliktar arbetsgivaren att ge sådan information minst två gånger om året.

Ordförande Sture Fjäder påminner också om att information om utvecklingsutsikterna skulle göra det avsevärt enklare att förutse förändringar och till och med förbereda sig på olika personalarrangemang.

– Man suktar efter lokala avtal, förtroende och flexibilitet. Det enklaste sättet att förverkliga dessa visioner är att förbättra förtroendemännens ställning och rätt till information samt personalens rätt till deltagande, lyder Fjäders hälsning till landets nya regering.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS (Besöksadress: Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors) www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi

Medlemmarna ombeds i första hand vända sig till den egna lokala förtroendemannen i frågor som rör bl.a. löne- och anställningsvillkor.

Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 020 749 54 70 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 040 551 00 23 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fi Tfn 09 2294 4100.

A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15.

Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fi Kontaktuppgifterna rörande tidningen Läraren finns på sista sidan.

Nästa nummer av Läraren utkommer den 11 juni.