Intryck 4 2014

Landstinget i Värmland – personaltidning

Nummer 4 · sept 2014

TEMA: KOMPETENSFÖRSÖRJNING sid. 6–15 1 INTRYCK 4 • 2014 Tjänsteman i beredskap sid. 17 • ”Man blir lite tokig” sid. 20 • Tyck till om Intryck sid. 23

Landstinget i Värmland – personaltidning Nummer 4 · sept 2014

I DETTA NUMMER

Tjänsteman i beredskap

tema: kompeteNs försörjNiN

sid. 17 • ”Man blir lite tokig”

g sid. 6–15 intryck 4 • 2014 sid. 20 • Tyck 1 till om Intryck sid.

23

Tema: Kompetensförsörjning sid. 6–15 Akut intensivvård direkt på skadeplats räddar liv 80 000 personer inom 10 år

4

6

Värmland behöver 1 100 nya sjuksköterskor

7

Frida vill jobba i Värmland 8 Ta väl hand om kandidater och AT-läkare Stort lyft för Torsby i årets AT-ranking Högre lön och lugnare tempo

12

Det är lätt att få jobb i Norge

13

10

11

Möt Emelie och Alexander – två nya kollegor Sjuksköterska i Afrika

14

15

Folklabbet satte spår i Almedalen

16

Inger sover gott med telefonen på kudden

17

Patienter berättar om sina upplevelser av vården Enkätundersökning leder till utveckling på beroendecentrum 19 ”Man blir lite tokig” Valet

20

21

Notiser , boktips

22–23

PS. Varför är det så svårt att vara ung?

24

är en tidning för anställda och förtroendevalda i Landstinget i Värmland. Tidningen kommer ut med fem nummer per år.

Adress: Intryck, Landstingshuset, 651 82 Karlstad E-post: elisabeth.petersson@liv.se Redaktion: Elisabet Petersson 054-61 41 53 Kristina Borgsten 054-61 43 18 Annika Olsson 054-61 43 56 Petter Niljung 054-61 40 83 Júlia Megyeri 054-61 41 23 Jens Magnusson 054-61 40 48 Ansvarig utgivare: Tomas Philipp Grafisk form: Kristina Borgsten Omslagsbild: Annika Olsson Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås Prenumeration: Landstingshusets expedition, e-post: vaktm@liv.se, tfn: (054-6)1 42 91.

Nästa nummer: I början av december kommer nästa nummer av Intryck ut. Sista manusdag är 4 november 2014.

Omslagsbilden: Piloten Harry Pettersen, sjuksköterskan Charlotta Axelsson och läkaren Johannes Edén är tre av dem som ingår i den nya intensivvårdsenheten.

2

INTRYCK 4 • 2014

18

Kompetens och kunskap mot nya höjder FÖR ATT NÅ DE MÅL vi vill när vi sätter kvalitet och patientsäkerhet i fokus är kompetensförsörjningen avgörande.

Mycket har hänt genom åren i vårt sätt att se på kompetens. När jag började arbeta ”på stenåldern” (som mina barn brukar säga) pratade man om ”personalstat”. Det handlade om hur många i respektive yrkeskategori som man hade lagt budget för.

I dag finns det tack och lov en bredare syn på personalens betydelse och vad medarbetarnas kompetens betyder för oss. Kompetens handlar om så mycket mer än yrkeskategorier och dessutom om mer än kunskap. Kompetens handlar om att kunna använda sina kunskaper.

Med den definitionen är det också betydelsefullt vilka möjligheter vi som organisation ger våra medarbetare. I en föränderlig värld är det viktigt att skapa förutsättningar för utveckling så att vår personal kan fortsätta att ge våra patienter bästa möjliga hälso- och sjukvård och tandvård.

VI PRATAR OFTA OM att vara en attraktiv arbetsgivare. Arbetet ska vara meningsfullt, lustfyllt och ta tillvara på var och ens unika kompetens och erfarenhet. Samtidigt ska det finnas gott om karriärvägar för den som vill utmanas.

För att uppnå målet att vara en attraktiv arbetsgivare med god kompetensförsörjning är det viktigt att vi arbetar i ett brett perspektiv. Det handlar bland annat om rekrytering, hur vi ska behålla medarbetare, vidareutveckla kompetens men också att fundera över om vi behöver ny kompetens. Vi har mycket kvar att göra inom detta område och det behöver vara ett ständigt pågående arbete. I det måste vi utgå från dem vi är till för, människorna som lever och vistas i Värmland.

BILDEN UTÅT är ofta att i ett landsting arbetar sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Så är det förvisso, men om jag ska räkna upp alla yrkeskategorier vi faktiskt har så blir det en imponerande lista. Numera kan vi även lägga till piloter i den. Ambulanshelikopterverksamheten är ett bra exempel på hur landstinget ständigt utvecklas men också att vi når nya ”höjder” inom ett nytt kompetensområde.

EN VIKTIG UPPGIFT för oss alla som arbetar i landstinget är att vara goda ambassadörer så att vi kan visa andra vilka möjligheter som finns i vår verksamhet. Vi är en spännande organisation med en enorm bredd av kunskap och kompetens. Det ska vi vara stolta över och ta vara på!

Gunilla Andersson Landstingsdirektör

Ambulanshelikoptersjukvården

FOTO: JENS MAGNUSSON

INTRYCK 4 • 2014

3

Akut intensivvård direkt på skadepla Landstingets nya intensivvårdsenhet med ambulanshelikopter och akutbil kommer att rädda liv. – Vi flyttar ut kompetens från sjukhuset och kan behandla direkt på skadeplatsen, säger narkosläkaren Johannes Edén.

Johannes Edén är en av tolv narkosläkare i ambulanshelikoptersjukvårdens läkarteam.

– Med en snabbare insats kan fler som är inblandade i trafikolyckor, eller får en hjärtinfarkt långt från sjukhus, överleva och slippa allvarliga komplikationer, säger han.

Teamet som består av en pilot, en sjuksköterska med särskild utbildning inom flygsäkerhet samt en narkosläkare som kan starta avancerad sjukvårdsbehandling direkt på plats, finns tillgängligt dygnet runt.

4

intryck 4 • 2014

Det är SOS som larmar ambulanshelikoptersjukvården och läkaren i teamet gör den medicinska bedömningen om enheten ska rycka ut. Valet av ambulanshelikopter eller akutläkarbil görs utefter vad som är lämpligast för uppdraget. Det beror bland annat på avstånd till skadeplatsen eller om det finns behov av att direkt transportera patienten till ett traumacenter utanför Värmland.

Respiratorvård, ultraljudsundersökningar av hjärta och lungor och kraftfullare mediciner är exempel på behandlingar som kan sättas in tidigare när läkare ingår i teamet.

– Patienterna får samma medicinska vård som på sjukhus, men i en annan kontext. Det kräver en enklare sorts utrustning som måste fungera, säger Johannes Edén.

Teamarbete i flyg- och patientsäkerhet

I luften är sjuksköterskans roll bland annat att bistå piloten med kommunikation och

navigering. På marken bildar sjuksköterskan ett team med läkaren och samverkar med andra berörda enheter. Alla sjuksköterskor inom verksamheten är vidarutbildade inom ambulans, intensivvård eller anestesi och har prehospital vana, det vill säga vana att arbeta utanför sjukhusmiljö.

– När vi rycker ut med akutläkarbil är det jag som kör. Man kan säga att jag jobbar på liknande vis som den som kör bilen i den vägburna ambulansen, säger Charlotta Axelsson som är en av fem sjuksköterskor inom ambulanshelikoptersjukvården.

– Vi har fått utbildning i bland annat navigation, metereologi och det höga säkerhetstänket i och kring helikoptern. Den största skillnaden mellan ambulans och helikopter är att vi förflyttar oss väldigt snabbt mellan olika punkter, säger Charlotta Axelsson.

Det är en ny verksamhet med nya arbetssätt och i början blir det mycket övning för alla i teamet, både när det gäller flygoperativa och medicinska övningar.

– Vi behöver testa våra rutiner och utveckla dem tillsammans, det känns riktigt roligt att vara med och bygga någonting nytt i Sverige, säger pilot Harry Pettersen.

Teamet finns tillgängligt dygnet runt.

Sjuksköterskan arbetar heltid på flygplatsen.

– Jag sökte tjänsten för att få vara med om att få bygga upp en helt ny verksamhet, att få en riktig utmaning och dessutom få förmånen att arbeta teambaserat i en prehospital miljö.

Det är fortfarande så att jag får nypa mig lite i armen för att förstå att jag verkligen fått jobbet, säger sjuksköterska Charlotta Axelsson.

Läkargruppen varvar uppdraget på flygplatsen med anestesi-, operationsoch intensivvårdsavdelningen på Centralsjukhuset i Karlstad.

– Jag gillar den akuta vården och det här är ett spännande uppdrag i en lärorik miljö. Här blir teamarbetet tydligt och det är då vården blir som bäst, säger narkosläkare Johannes Edén.

eplats räddar liv Värmland först i Sverige

Flygtillståndet beviljades i augusti av Transportstyrelsen efter noggrann kontroll, som exempelvis intervjuer av piloterna som sitter i ledningsfunktion, kontroll av bolagets dokumentation och helikoptermodellen.

Landstinget i Värmland är tillsammans med Landstinget Dalarna först i Sverige att driva verksamheten i egen regi, genom ett kommunalförbund.

– Jag har jobbat med ambulanshelikopter i tolv år och tycker det känns roligt att få vara med och bygga upp någonting helt nytt.

Värmland är först i Sverige med driftsformen, det är att skapa historia, säger Harry Pettersen som är pilot och flygchef inom ambulanshelikoptersjukvården.

TEXT OCH FOTO: ANNIKA OLSSON

Om teamet i nya intensivvårdsenheten Sjuksköterskorna, HCM, det vill säga hems* crew member arbetar enbart inom ambulanshelikoptersjukvården. Läkarna varvar uppdraget inom ambulanshelikoptersjukvården i grupper om tre. En månad på flygplatsen och två månader på Centralsjukhuset i Karlstad. Alla piloterna i verksamheten har ledningsfunktioner enligt krav från Transportstyrelsen. I teamen arbetar • 5 HCM-utbildade sjuksköterskor • 12 narkosläkare • 5 piloter * HEMS = Helicopter Emergency Medical Services

Larm Verksamheten beräknar i dagsläget att få 3–4 larm per dag. SOS larmar alltid ambulansen och ambulanshelikoptersjukvården larmas enligt särskilda kriterier. När ambulanshelikoptersjukvården rycker ut kontaktas den ambulans som rycker ut på larmet.

Värmlands vägambulanser, som finns på 12 orter inklusive liggande sjuktransporter, hade förra året cirka 130 larm per dag.

Central placering – nätverk av ambulanshelikoptrar För att nå så många människor som möjligt med den intensivvårdsutrustade akutbilen och helikoptern finns basen i Karlstadsområdet. Ambulanshelikoptersjukvården är en förstärkning av den akuta vården. Med basen i Karlstad når man så många som möjligt inom 10 minuter. Exempel på orter utanför ”10minutersgränsen”: • Arvika 14 min (59,0 km) • Eda 19 min (85 km) • Filipstad 13 min (53,3 km) • Hagfors 17 min (76 km) • Höljes 42 min (180 km) • Torsby 20 min (84,8 km) • Töcksfors 21 min (94,5 km) Landstinget i Värmland har avtal om gränslös utkallning tillsammans med angränsande län i Sverige och fylken i Norge. Det gör att Värmland ingår i ett stort nätverk av ambulanshelikoptrar.

Först i Sverige att driva verksamheten i egen regi Som första landsting i Sverige driver Landstinget i Värmland verksamheten i egen regi tillsammans med Landstinget Dalarna genom ett så kallat kommunalförbund. Det gör bland annat att man kan ha ett gemensamt flygtillstånd och administration samt möglighet för fler landsting att ansluta sig.

Den 22 augusti 2014 fick landstinget flygtillstånd och kunde börja flyga ambulanshelikoptern.

intryck 4 • 2014

5

Tema: Kompetensförsörjning

80 000 personer inom 10 år

Högre krav på kommuner

Hur ska då rekryteringsbehovet mötas. Det finns enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, flera sätt.

– Dels beror det på hur man planerar sjukvården och då måste man även se till kommunerna och hur man lägger upp planeringen i vårdkedjorna. Många av dem som ligger länge på sjukhus i dag är äldre och skulle kunna vårdas av kommunerna. Det ställer dock högre krav på läkare och sjuksköterskor inom kommunal verksamhet, säger Agneta Jöhnk.

I rapporten Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen (2014) skriver SKL även om vikten av att marknadsföra jobben, visa på karriärmöjligheter, bredda rekryteringen, använda rätt kompetens rätt, förlänga arbetslivet, utnyttja tekniken, skapa engagemang, låta fler jobba mer och underlätta lönekarriär.

– När vi frågar unga är det många som

8 nya röntgensjuksköterskor Flera verksamheter i Landstinget i Värmland vänder sig till andra länder för att söka ny personal. För radiologin blev gensvaret rejält när man sökte röntgensjuksköterskor på en mässa i Lissabon tidigare i år.

Landstingen kommer behöva rekrytera omkring 80 000 personer de närmsta tio åren. Det visar en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting.

– Det är bland annat ökade pensionsavgångar och en förändrad demografi som ligger bakom behovet, säger Agneta Jöhnk, chef på avdelningen för arbetsgivarpolitik på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, läkare, undersköterskor, vårdadministratörer. Behovet av vårdpersonal är stort inom de flesta områden och kommer så se ut inom de närmsta tio åren.

– Sedan finns det variationer mellan olika landsting, konstaterar Agneta Jöhnk.

Till exempel drabbar pensionsavgångarna och den allt äldre befolkningen så gott som alla landsting. Medan det framför allt är i storstäderna som behovet av vård för blivande och nyblivna mammor kommer att öka.

Notis

Agneta Jöhnk, chef på avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL förklarar att behovet av vårdpersonal kommer vara stort de närmsta tio åren.

kan tänka sig att jobba inom vården men många är skeptiska till just möjligheterna att göra karriär och över löneutvecklingen, säger Agneta Jöhnk. Landstingen är bättre på att jobba med lönespridning än kommunerna men det finns en bit kvar.

Lönespridning

Hon förklarar att när det gäller lönerna för anställda inom vården så är det upp till varje landsting att arbeta med just sitt behov av löneökningar, vilka grupper man vill prioritera, på vilket sätt man vill att lönerna ska utvecklas och hur lönebildningsbehovet ser ut.

– Landstingen har möjlighet att själva jobba med lönespridning och tänka igenom vilka grupper de måste satsa på och rekrytera för att få en bra hälsa och sjukvård.

Att försöka konkurrera med löner och arbetsmiljö i Norge, dit många värmlänningar söker sig, tror Agneta Jöhnk dock inte är någon idé.

– Jag tror vi får försöka konkurrera med hela livssituationen och göra det så attraktivt som möjligt att jobba i Sverige, säger hon.

TEXT: JOHANNA SKOGLUND FOTO: THOMAS CARLGREN

– Vi reste till Portugal i början av april.

Innan mässan gick vi ut med annonser och berättade att vi skulle finnas på plats. Det resulterade i 50 sökande, säger Agneta Qvist som är HR-strateg.

Det är en siffra som står i skarp kontrast till de en eller två ansökningar som det brukar handla om när man annonserar på hemmaplan. Särskilt konstigt är det dock inte. I Portugal finns ett överskott på arbetskraft och många med utbildning arbetar som volontärer för att hålla sina kunskaper färska. En fast anställning är högvilt även om det innebär en flytt till kylan i norr. Åtta av de 50 sökande besökte Värmland i början av sommaren. Sju av dem tackade ja till erbjudande om jobb och ytterligare en har också tackat ja. De är nu anställda, studerar svenska i Karlstad och börjar jobba under hösten.

Har gott rykte – Det är välutbildade och duktiga röntgensjuksköterskor, säger Annette Andersson, som är verksamhetschef för radiologin.

Hon berättar också att Norden har gott rykte utomlands när det gäller radiologin.

– Att vi har en hög teknisk standard är en del i att de tycker att det ska bli roligt att komma hit och arbeta.

Det har under en lång tid varit svårt att rekrytera röntgensjuksköterskor – inte bara i Värmland utan i hela Sverige, bortsett från i storstäderna och på utbildningsorterna. För värmländsk del kommer behovet av röntgensjuksköterskor att bli ännu större under de kommande åren. Inom en femårsperiod väntar till exempel ett trettiotal pensionsavgångar.

– För att vi ska kunna erbjuda värmlänningarna en god vård och korta de köer som finns måste vi leta efter arbetskraften där den finns, säger Agneta Qvist.

TEXT: JENS MAGNUSSON

6

INTRYCK 4 • 2014

Region Värmland har tagit fram en kompetensplattform där man identifierar hur behovet av kompetensförsörjning i länet ser ut.

Ett av områdena man tittat på är det som rör hälsa, vård och omsorg. Inom hela länet, det vill säga hos landstinget, kommuner och privata arbetsgivare, behövs både läkare, sjuksköterskor, psykologer, vårdadministratörer och undersköterskor.

Värmland behöver 1 100 nya sjuksköterskor Vården i Värmland har stora rekryteringsbehov under de närmaste åren. Det beror bland annat på att många medarbetare går i pension.

400 personer är i dag anställda som chefer inom vård och omsorg i Värmland. Fram till 2020 behövs 100 nya chefer. Siffrorna gäller för vård och omsorg inom landstinget, kommunder och privata aktörer.

En tredjedel av de 3 000 personer som i dag arbetar som sjuksköterskor inom kommuner, landsting och privata aktörer i Värmlands län går i pension under åren 2011-2019. Dessutom räknar man med att behovet av sjuksköterskor kommer att öka med cirka 250 tjänster.

– Sjuksköterskebehovet i Värmland täcks till stor del av utbildningen på Karlstads universitet, men det är bara 70 procent av de nyutbildade som stannar i Värmland, säger landstingets HR-chef Annica Lidén.

– Vi måste vara aktiva och jag arbetar hela tiden för att vi ska få upp intresset för arbete inom sjukvård och omsorg. Kontakten med grund- och gymnasieskola är en viktig del i det arbetet.

Behovet av läkare är också stort och landstinget arbetar på olika sätt för att rekrytera.

– Vi tar emot läkarkandidater från Örebro universitet och vi har varit med på träffar för svenskar som studerar till läkare utomlands.

Och för att öka möjligheterna att rekrytera psykologer vill Annica att Karlstads universitet ska få starta den psykologutbildning som universitetet ansökt om att få driva.

– Landstinget har aktivt agerat i frågan genom att besluta om avsiktsförklaring om både delfinansiering och verksamhetsförlagd utbildning.

Enligt forskning är gott ledarskap en viktig del i att locka till sig medarbetare.

– Det och arbetsmiljön är ofta viktigare än lönen.

– Det är också viktigt att vi tittar på hur vi ska kunna behålla de medarbetare vi redan har genom att gå igenom hur vi kan bidra till deras kompetens- och karriärsutveckling.

Där fyller kliniskt träningscentrum, KTC, en viktig funktion.

TEXT: ELISABET PETERSSON

TEXT: JOHANNA SKOGLUND

Läkare 825 personer är idag anställda som läkare i Värmland. Fram till 2020 behövs 400 nya läkare, det vill säga underläkare, ST-läkare och färdiga specialister. Så gott som hela behovet är landstingets.

Psykologer 140 personer arbetar i dag som psykologer i Värmland. Fram till 2020 behövs 30 nya psykologer i hela Värmland.

Sjuksköterskor 3 000 personer är idag anställda som sjuksköterskor i Värmland.

2 200 av dem arbetar i landstinget. Fram till 2020 behövs 1 100 nya sjuksköterskor till de olika verksamheterna inom landstinget, kommuner och privata aktörer i Värmland.

Undersköterskor 6 000 personer är i dag anställda som undersköterskor i Värmland.

Fram till 2020 behövs 3 000 nya undersköterskor till de olika verksamheterna inom landstinget, kommuner och privata aktörer i Värmland. I siffrorna ingår också skötare, vårdare och personliga assistenter.

Chefer

Annica Lidén är HR-chef i landstinget. Hon är också ordförande i den grupp som genom Region Värmland arbetar med Värmlands kompetensplattform inom området hälsa, vård och omsorg.

– Det finns beslut i landstingsfullmäktige att landstinget ska samverka med andra värmländska aktörer för att få rätt och tillräcklig kompetens inom hälso- och sjukvård i Värmland. I det arbetet ska vi inte konkurrera utan ha fokus på hela Värmland.

Boktips Rekrytera för framtiden Av Edith Kahlke och Victor Schmitdt (2013) Konsten att hitta och behålla den rätte är att rekrytera rätt från början. Att göra bra nyrekryteringar handlar både om att organisationen ska fungera väl och utvecklas. En klok rekryteringsprocess gör alla till vinnare: organisationen, den sökande, kollegor, kunder, leverantörer och samhället i stort. Boken är konkret och praktiskt inriktad och vänder sig till alla som har personalansvar.

Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen SKL-rapport. Finns att ladda ner: www.skl.se/ Framtidsjobben finns i välfärden i bland annat vården och omsorgen. Samtidigt som befolkningen växer och blir äldre, och behoven av välfärd ökar, uppnår många medarbetare pensionsålder de närmaste åren. Det innebär att det kommer att behövas ungefär 225 000 nya medarbetare i vården och omsorgen fram till 2023 om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning.

INTRYCK 4 • 2014

7

Tema: Kompetensförsörjning

Värmlands behov av vårdpersonal

Tema: Kompetensförsörjning

Frida vill jobba i Värmland – Jag är från Värmland, älskar Värmland och vill jobba i Värmland. Vad har Landstinget i Värmland att erbjuda mig? undrar Frida Kareliusson som nu börjat nionde terminen på läkarprogrammet i Linköping.

Jag träffar Frida några dagar innan hon ska tillbaka till Linköping för att börja nionde terminen på läkarprogrammet. Hon har bara några få skift kvar på sommarvicket på akutmottagningen vid Centralsjukhuset i Karlstad.

– Jag trivs jättebra på akuten. Det är alltid mycket att göra, det är kul och lärorikt, jag har underbara kollegor och jag har aldrig vaknat en morgon och känt ”jag vill inte”.

Vill komma vidare

Det är inte första gången Frida jobbar på Centralsjukhuset. Förra sommaren vickade hon som undersköterska på avdelning 57 och förra hösten gjorde hon en och en halv vecka som läkarkandidat inom öron-, näs-, halssjukvården. Och hon kommer tillbaka – både som kandidat och AT-läkare hoppas hon.

– Som kandidat blir jag tilldelad en plats av mitt universitet. Vill jag vara nån annanstans får jag ordna det själv. Som när jag var här i höstas och i Liverpool i England i våras.

Men snart blir det dags att göra AT och då måste hon söka för att få en sån anställning.

– Jag hoppas att jag inte ska behöva vänta så länge innan jag får en AT-plats för jag vill ju komma vidare och bli specialist så fort som möjligt.

Erfarenheter har betydelse

Vad hon ska specialisera sig inom vet hon inte ännu.

– Det finns så många intressanta områden och jag vill så mycket.

Vad som avgör vilken specialitet en läkare väljer tror hon varierar.

– Vad man har för intresse har naturligtvis betydelse men det beror ju också på vilka 8

INTRYCK 4 • 2014

Frida Kareliusson är 23 år, uppvuxen i Kil, bor i Fagerås, läser till läkare i Linköping och har i sommar jobbat som undersköterska på akuten. Och hon vill gärna stanna i Värmland.

erfarenheter man har från de platser man jobbat på.

Bra handledning har enligt Frida jättestor betydelse men arbetsmiljön och kollegorna är också viktiga.

– Jag vill ha bra stämning, högt i tak, konstruktiv kritik och bra schema.

Positiv till Värmland

Frida är hittills positiv till Landstinget i Värmland.

– Jag har bara bra upplevelser.

Hon tycker att ett litet landsting som Värmland måste sträva framåt och tänka i nya banor. När hon var i Almedalen i somras lärde hon känna Experio lab (läs mer på sidan 16) och tycker att det är något som gör vårt landsting extra intressant som arbetsgivare.

Hon berättar också att personer som gjort AT i Värmland tyckt att tiden här varit bra.

– Centralsjukhuset är ett lagom stort sjukhus där jag tror att jag kan få se och göra lagom mycket. Jag vill ha eget ansvar men alltid ha någon att fråga.

Frida kan också tänka sig att forska och funderar över om det skulle fungera i Värmland.

– Men livet består inte bara av arbete. Jag vill ju också ha en bra fritid.

TEXT OCH FOTO: ELISABET PETERSSON

Frida är aktiv i MFS Frida Kareliusson är ledamot i Medicine studerandes förbund, MSF. Det är en partipolitiskt obunden organisation för Sveriges läkarstudenter och för svenskar som studerar till läkare utomlands. MSF har nästan 7 000 medlemmar.

MSF var i somras med på Almedalsveckan och hade då ett seminarium om problem och flaskhalsar på vägen mot att bli läkare. För en person som är klar med den grundläggande läkarutbildningen kan det ta upp till över ett år innan han eller hon får en AT-plats. Det leder till en fördröjning innan personen kan göra ST och bli specialistläkare.

Tema: Kompetensförsörjning

Intryck frågar medarbetare 1. Vad bör Landstinget i Värmland göra för att lyckas i sin rekrytering?

2. Vad tycker du är viktigast för att trivas på arbetet?

Harald Heyman, överläkare, division medicinska specialiteter Arvika:

Carolin Samuelsson, sjuksköterska, avdelning 64, Sjukhuset i Torsby:

Erik Ahlin, servicemedarbetare, serviceenheten Landstingshuset, Landstingsservice:

Eva Bergquist, verksamhetschef, verksamhetsområde östra Karlstad, division allmänmedicin:

1. Ett mål borde vara att behålla dem som redan arbetar och det kan man göra genom att inte överlasta dem med arbete.

Det ska inte vara ett hopplöst uppdrag att utföra utan att det ska fungera och dessutom finnas möjlighet till utveckling i arbetet.

1. Jag tycker att personal som bor längre bort från sjukhuset ska kunna få ett anpassat schema för deras förutsättningar. Även att det ska finnas övernattningsmöjligheter vid respektive sjukhus för dem som har en längre väg till arbetsplatsen. En annan sak är att annonsera och lyfta fram anställningsavtalet med att få vara på flera olika avdelningar och få extra handledning.

1. Visa att man är en attraktiv arbetsplats där man känner sig behövd och fyller en viktig funktion. Erbjuda konkurrensmässiga löner och utvecklingsmöjligheter.

1. Alla vi som jobbar i landstinget är ju viktiga ambassadörer, så hur blir vi attraktiva som arbetsgivare på både insidan och utsidan?

Vid rekrytering är det viktigt att visa respekt, öppenhet och ärlighet mot alla sökande. Oftast anställs ju enbart en av de sökande men övriga är ju också viktiga budbärare och behöver få ett öppet, ärligt och tydligt svar på varför de inte stått sig i konkurrensen. Om det inte finns färdigutbildad personal att rekrytera är den mest hållbara åtgärden att utbilda dem själva, så att ha en erkänt bra verksamhet för studenter, elever, läkarkandidater, AT och ST som gör att de trivs så bra att Värmland blir det naturliga valet.

Att visa vårt engagemang, möta våra medarbetare som individer med deras olika intressen och behov och samtidigt kommunicera vart vi är på väg är en stor men mycket viktig utmaning för att attrahera och behålla kompetens.

2. Det ska kännas meningsfullt att arbeta och det ska vara arbetsuppgifter som man är bäst på att utföra, inte onödiga uppgifter som bara tar dyrbar tid.

Gemenskapen på arbetsplatsen är mycket viktig.

2. Trygghet, uppskattning och att de arbetsuppgifter man utför känns meningsfulla. Öppet arbetsklimat och gott kamratskap mellan kollegor.

2. Kollegorna man arbetar med, kommer jag bra överens med dem klarar jag av en stressig arbetsdag bättre.

Katharina Fredholm, tandsköterska, Folktandvården Våxnäs i Karlstad: 1. Jag tycker man gör mycket bra i dagsläget! Framförallt upplever jag att man är bra på att prata gott om hur det är att jobba i landstinget – särskilt innan anställningen. Däremot upplever jag att landstinget skulle behöva bli bättre på att hålla det man lovar på förhand. Ibland kanske man bygger upp förväntningarna lite väl mycket mot hur realiteten ser ut.

2. Det viktigaste, som jag ser det, är att jag känner förtroende för det som min arbetsplats och även folktandvården och hela Landstinget i Värmland står för. Det ska inte finnas några tveksamheter kring det. Är jag trygg med ramarna – och våra arbetssätt – kommer den goda trivseln och stämningen som ett glatt brev på posten.

2. En kultur med tydliga värderingar och mål, spännande arbetsuppgifter, kul på jobbet och möjlighet till utveckling.

INTRYCK 4 • 2014

9

Tema: Kompetensförsörjning

Ta väl hand om kandidater och AT-läkare – Skvaller sprids fort – både positivt och negativt. Därför måste vi se till att fortsätta ha en bra utbildning och omhändertagande för våra utbildningsläkarna, säger ATchef Mats Modin och studierektor Bo Nilsson.

Landstinget i Värmland har många läkarkandidater i utbildning och det är populärt att göra sin AT här.

– Det är många f ler som söker ATtjänst hos oss nu än för några år sedan, berättar Mats.

Till 10 platser i Karlstad söker närmare 150 personer och till 5 platser i Torsby och 5 i Arvika är det 70–80 sökande per ort.

Bra utbildning

Vad är det då som gör att så många vill göra AT och ST i Värmland?

– För några år sen lockade Värmland läkare med annonser om vacker natur och billiga hus. Det räcker inte. Vi måste ha bra klinisk utbildning och bra handledare, säger Bo. – Det tror vi att vi har, för många skriver i sin ansökan att de hört att det är bra här, säger Mats.

Det viktigaste kriteriet när AT-läkarna väljs ut är att de ska ha bra kompetens och den kompetens som behövs här. De ska förstå och kunna göra sig förstådda på svenska.

– Vi tittar också på vilka vi tror kan vilja vara kvar i Värmland efter utbildningen.

48 kandidater

Numera har vi här i Värmland också läkarkandidater från Örebro universitet.

Vårterminen 2015 kommer vårt lands-

ting under vissa perioder att ha 48 kandidater i utbildning samtidigt. Våren 2017 kan vi komma att ha 70 kandidater.

Bo Nilsson som ansvarar för kandidaternas utbildning här berättar Engagerade handledare och inbjudande klimat – det är vad som behövs att läkarutbildningen i för att få utbildningsläkare att vilja stanna i Värmland, tror AT-chef Mats Örebro har problembase- Modin och studierektor Bo Nilsson. rat lärande som metod.

– De studerande måste ta mycket eget ansvar för sitt lärande och själva söka inLäkarutbildningen formation och vara aktiva. De har inga obligatoriska läroböcker utan söker inDen grundläggande läkarutbildningen omfattar 330 högskolepoäng vilket motsvarar 5 1/2 års studier på formation i databaser. De är fenomenala heltid. på att söka fakta samtidigt som de gör annat.

Rätt bemötande

Bo berättar att det är noga planerat vad kandidaterna ska lära sig under sin tid här. Och det handlar inte bara om sjukvård utan också om att de ska kunna bemöta patienter på rätt sätt och fungera ihop med övrig personal.

25 timmar per vecka är verksamhetsförlagd utbildning. Kandidaterna är ofta ute i verksamheten på förmiddagarna och har egen studietid på eftermiddagarna. Två eftermiddagar i veckan har de också gruppträffar då de tillsammans med handledare diskuterar patientfall.

Mer lokaler för studerande

Studierektorskansliet på Centralsjukhuset i Karlstad har nu fått större lokaler med 24 studieplatser, flera grupprum och en föreläsningssal för 30-talet personer. Det gör att kandidaterna kan sitta här och studera och ha sina gruppträffar här. Här kan också AT-läkarna ha föreläsningar och utbildningsläkare på andra orter kan delta via videokonferensutrustning.

TEXT OCH FOTO: ELISABET PETERSSON

10

INTRYCK 4 • 2014

Kandidat En tredjedel av läkarutbildningen i Örebro består av verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Den är indelad i VFU Bas som görs i Örebro läns landsting och VFU Tema som även kan göras i Värmland och Dalarna.

Kandidaterna har verksamhetsförlagd utbildning under 7–8 veckor per tema och de har två teman per termin. Det är från och med termin 7 som de finns hos oss i Värmland.

Allmäntjänstgöring, AT Efter den grundläggande läkarutbildningen kan läkarna jobba som AT-läkare eller vikariera som underläkare. Landstinget i Värmland anställer 40 nya AT-läkare per år. Ett AT-block i Värmland omfattar 21 månader.

AT-läkarna gör 6 månader inom internmedicin, 6 månader inom opererande specialiteter, 3 månader inom psykiatri och 6 månader inom allmänmedicin.

Efter fullgjord tjänstgöring och godkänt AT-prov kan Socialstyrelsen utfärda läkarlegitimation.

Specialisttjänstgöring, ST Den som är legitimerad läkare kan söka specialisttjänstgöring, ST, för att bli någon form av specialistläkare. De flesta legitimerade läkare går vidare och söker till specialisttjänstgöring, ST. Specialisttjänstgöring innebär minst 5 års arbete inom dels sitt huvudområde, dels inom andra områden.

Tema: Kompetensförsörjning

Stort lyft för Torsby i årets AT-ranking Sjukhuset i Torsby lämnar botten för toppen i AT-rankingen.

Sjukhuset klättrar hela 46 placeringar och står därmed för den största enskilda förbättringen sedan rankingen startades.

Efter två år med placeringar i den nedre delen av rankinglistan har Sjukhuset i Torsby klättrat rejält. I år hamnar sjukhuset på en sjunde plats. En avsevärd förbättring jämfört med fjolårets plats 53.

– För några år sedan låg man ganska bra till under flera år, men för ett par år sedan åkte vi ner betydligt, säger Eva Dahlén som är verksamhetschef.

Bättre tydlighet

Under de senaste åren har man sett över verksamheten för att göra underläkarna mer delaktiga i arbetet.

– Det som är allra mest påtagligt är att vi har skapat en bättre introduktion där även överläkare och ST-läkare har deltagit.

Eva Dahlén påpekar att det inte handlar om några stora nyheter. Alla moment har funnits tidigare, men nu är den tre dagar långa introduktionen sammanhållen och tydligare schemalagd.

– Det är bra att AT-läkarna blir en grupp direkt i stället för att vi sprider ut dem på de olika delarna av sjukhuset.

Viktigt för framtiden

Eva Dahlén gläds åt den positiva placeringen.

– Det är kul och det manar till fortsatt

förbättring. Det är viktigt att vi inte slappnar av när vi har fått ett ansvar att förvalta.

En god placering i rankingen är också viktig ur ett rekryteringsperspektiv.

– Det mest positiva är att det får ett genomslag. Det här är något som det talas om på till exempel AT-rekryteringsmässor.

Samtidigt fi nns det mer som kan göras bättre. Att lyssna ytterligare på underläkarnas behov och önskemål är av vikt, enligt Eva Dahlén.

Sjukhuset i Arvika tappar

När det gäller övriga sjukhus i länet så har Centralsjukhuset i Karlstad gjort en något mindre, men icke betydelsefull, klättring från plats 59 till 39. Däremot rasar Sjukhuset i Arvika från plats 47 till 68:e och sista plats.

TEXT: JENS MAGNUSSON

Höga betyg från kandidaterna Läkarutbildningen vid Centralsjukhuset i Karlstad får höga betyg av kandidaterna från Örebro universitet. Malin Hoglert och Andreas Nyman var två av kandidaterna i den första kullen från universitetet. De avslutade sina utbildningsveckor vid Centralsjukhuset i Karlstad i våras.

Tiden på sjukhuset får goda omdömen av kandidaterna, både vad gäller omhändertagande och handledning. Det kan man tacka engagerad personal för, enligt studierektor Bo Nilsson.

INTRYCK 4 • 2014

11

Tema: Kompetensförsörjning

Annica Jakobsson försöker åka till Norge för att arbeta ungefär en gång i månaden. Lön, arbetsmiljö och ny teknik är tre saker som är bättre på andra sidan gränsen, berättar hon. Just nu pluggar hon till distriktssköterska på Karlstads universitet.

Högre lön och lugnare tempo Annica Jakobsson hör till de sjuksköterskor som regelbundet åker till Norge för att arbeta. – Skillnaden i lön är ganska stor och tempot i Norge är lugnare, berättar hon.

Möjligheten att få mer tid över till familjen är en av de saker som lockat henne att ta jobb i Norge.

– Till vardags jobbar jag på vårdcentralen Verkstaden i Arvika och studerar till distriktssköterska, förklarar Annica Jakobsson.

Jag har gått långa vägen

Hon tror att just intresset för människor var det som ledde henne in i yrket för många år sedan.

– Jag har alltid tagit hand om dem som slagit sig och varit där och plåstrat om, säger hon och skrattar. Jag har varit färdig sjuksköterska i tjugo år och innan dess jobbade jag

12

intryck 4 • 2014

som köksbiträde, vårdbiträde och undersköterska, så jag har gått den långa vägen.

Annica Jakobsson började jobba i Norge 2007. Då var hon rätt trött och kände att hon ville ha mer betalt för det jobb hon lade ned.

– Det var lätt att få jobb i Norge. Jag ringde helt enkelt till Fredrikstad och sa här är jag. Jag fixade norsk legitimation och började arbeta först på akuten och sedan på intensivvårdsavdelningen.

Efter ett tag kontaktade hon sjukvården i Oslo och kom in på en avdelning på Rikshospitalet. Där är hon i dag en av de fasta vikarierna som hoppar in då och då.

– Jag ringer till dem när jag har till exempel en helg över och vill jobba och de ringer mig när de har behov av personal.

Maxln efter 10 år

Och skillnaden mellan att jobba i Norge och Sverige är ganska stora förklarar hon.

– I Norge når du maxlön efter tio år i yrket medan vi i Sverige har individuell lönesättning. Tempot i Norge är också mycket

lugnare. De har mer personal som delar på arbetsuppgifterna och arbetstiderna är bättre.

Annica Jakobsson berättar också att man i Norge är noga med att se till att även vikarier får ta del av all vidareutbildning, något hon tycker att man missar i Värmland.

– I Norge ligger man även i framkant med att köpa in ny teknik.

Hon tänker fortsätta att arbeta i Norge då och då även när hon är färdig som distriktssköterska. Dels för att behålla sin kompetens genom att arbeta på intensivvårdsavdelningen, dels för lönens skull.

– Jag jobbar för att kunna ha fritid, konstaterar hon.

Annica Jakobsson berättar att intresset för att jobba i Norge är stort hos andra svenskar inom vården som hon möter.

– Jag har många svenskar som jobbar med mig i Norge och jag vet att en del som utbildar sig tar jobb direkt på andra sidan gränsen, säger hon.

TEXT OCH FOTO: JOHANNA SKOGLUND

Tema: Kompetensförsörjning

Det är lätt att få jobb i Norge Svensk vårdpersonal är populär i Norge. En anledning till det är likheterna mellan länderna.

– Inte minst vad det gäller språket, vi förstår varandra och det är viktigt när man anställer någon inom vården, säger Johannes Sørbø, arbetsmarknadsexpert på norska Arbeidsog velferdsdirektoratet.

Johannes Sørbø arbetar inom NAV, den norska motsvarigheten till vår Arbetsförmedling och Försäkringskassa och han berättar att behovet av utländsk arbetskraft i Norge är stort.

– Vi har många arbetskraftsinvandrare som kommer från Polen, Litauen och Sverige, säger han. Vi har haft nytta av utländsk arbetskraft under många år.

Låg arbetslösthet

Till skillnad från många andra länder i Europa har den norska ekonomin tuffat på som tåget de senaste åren. Man har inte behövt skära i de offentliga utgifterna och de privata företagen går bra.

– Arbetslösheten låg på 3,3 procent i juni och det är nog enklare att få jobb i Norge än i många andra länder, berättar Johannes Sørbø.

Förutom servicesektorn är det inom vården som många svenskar arbetar i Norge.

– Vi har ett stort behov av arbetskraft inom vården. Både vad det gäller sjuksköterskor och undersköterskor på vårdboenden, säger Johannes Sørbø.

Han berättar att behovet finns i hela landet och att man har svårt att få tag i arbetskraft inom landets gränser.

– I likhet med många andra länder kommer även vi att ha många pensionsavgångar under de kommande tio till femton åren.

Och fler kommer behöva vård så vi behöver ännu mer personal inom vården framöver.

Vi förstår varandra

Han berättar att svensk vårdpersonal är populär i Norge eftersom de snabbt kan komma in i arbetet då vi är ganska lika och förstår varandra bra.

– Språket är viktigt inom vården och där har svenskarna en fördel.

Han berättar att norrmännen i huvudsak ser det som positivt att svenskar kommer och jobbar i landet.

– Vi är glada över att få hit den arbetskraft vi behöver och de som kommer hit arbetar hårt när de är här. För några decennier sedan var ju situationen den omvända och vi åkte och arbetade hos er.

För att få fler norrmän att välja en karriär inom sjukvården har man arbetat aktivt med att marknadsföra vårdutbildningarna och fler väljer de här utbildningarna i dag.

Johannes Sørbø arbetsmarknadsexpert på norska Arbeids- og velferdsdirektoratet på LAV berättar att Norge är beroende av sin arbetskraftsinvandring från bland annat Sverige.

– Men vi kommer vara beroende av vår arbetskraftsinvandring även i framtiden, spår Johannes Sørbø.

TEXT: JOHANNA SKOGLUND FOTO: EIVIND SKIFJELD

Landstingets första docent i omvårdnad Kersti Theander, forskningsledare och verksamhetschef inom primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet är den första sjuksköterskan att bli docent inom Landstinget i Värmland.

Hon fick sin docentur den 13 juni på fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap, Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet.

– Det känns kul och inspirerande och är ett viktigt steg för att stimulera och handleda medarbetare till fortsatt forskningsoch utvecklingsverksamhet, säger Kersti Theander.

Utnämning till docent är ett resultat av fortsatt klinisk forskning inom primärvården efter disputationen 2007 på Linköpings hälsouniversitet. Fokus för den fortsatta forskningen är upplevelse av symtom och multiprofessionell behandling till patienter med kroniska diagnoser, speciellt KOL och hjärtsvikt.

Den 18 september håller hon sin docentföreläsning på Karlstads universitet.

Kersti Theander har ett fortsatt forskningssamarbete med Linköpings universitet och är bland annat ansvarig för ett regionalt forskningssamarbete i primärvården.

TEXT OCH FOTO: ANNIKA OLSSON

INTRYCK 4 • 2014

13

Tema: Kompetensförsörjning

Alexander och Emelie är eniga om att det bästa med att vara sjuksköterska är att de får möta nya människor varje arbetsdag, känna att de gör nytta, att få hjälpa människor och finnas där för dem när de verkligen behöver.

Möt Emelie och Alexander – två nya kollegor Emelie Eriksson och Alexander Schubert läser båda till sjuksköterskor vid Karlstads universitet och har ett år kvar till sin sjuksköterskeexamen. De har hittat kärleken i Värmland, både till varandra och till yrket som sjuksköterska.

– På flygplatsen Gardermoen arbetade jag med personer med funktionsnedsättning.

Jag fick hjälpa människor på alla möjliga sätt och samarbetade många gånger med ambu-

14

intryck 4 • 2014

lanspersonal. Det gjorde att jag fick upp ögonen för sjuksköterskeyrket, säger Alexander Schubert.

– Jag har umgåtts med många sjuksköterskestudenter och på den vägen blivit lockad av yrket. Jag har alltid velat jobba med människor och ha ett arbete där jag känner att jag gör nytta och som jag tycker är roligt, säger Emelie Eriksson.

De började båda studera till sjuksköterskor vid Karlstads universitet år 2012. Alexander är från Hammarö och Emelie från Vänersborg, de träffades på universitetet och bor nu ihop på Haga. De stortrivs med utbildningen,

att sommarjobba och praktisera som sjuksköterskor i Värmland.

Teorier, sunt förnuft och påhittade symtom

Alexander och Emelie har ett år kvar av sina studier vid Karlstads universitet. De är överens om att det de haft mest nytta av under utbildningen är diskussioner där de får lära sig att tolka symtom.

– Läraren ger oss påhittade patientfall som vi får tänka kring och utreda. Det är viktigt att tidigt få lära sig hur man ska möta patienter på ett bra sätt, säger Emelie.

– Utbildningen i Karlstad är bra men det finns vissa kurser jag skulle vilja byta ut och

Tema: Kompetensförsörjning Barnkonventionen 25 år

ämnen jag skulle vilja lära mig mer om. Vi är olika och lär oss på olika sätt. Många gånger handlar teorierna om det som jag kallar sunt förnuft, alla har rätt till lika vård och ska behandlas med respekt. Jag skulle vilja att vi fick ännu mer kunskap om olika läkemedel till exempel, säger Alexander.

– Jag vill jobba inom akutsjukvården i Värmland, som jag tycker är roligast, och så småningom vill jag vidareutbilda mig till ambulanssjuksköterska, berättar Alexander.

– När jag tar examen vill jag fortsätta jobba i Karlstad tills jag känner mig trygg i min roll som sjuksköterska. Så småningom vill jag kanske läsa vidare och bli barnmorska, men det är ett mål jag vill uppnå längre fram i livet i så fall, berättar Emelie.

Engagemang och uppsatta mål

Sjuksköterskeutbildningen erbjuder 32 veckors verksamhetsförlagd utbildning. De har båda gjort praktik på Centralsjukhuset, vårdavdelning 57, hjärt- och akutmedicin och är överens om att detta är en fantastisk arbetsplats.

– Personalen hade förebrett sig väl inför att jag skulle vara hos dem i fem veckor. De hade koll på vilka kurser och ämnen jag läst och därmed vilka kunskaper jag hade. De satte upp nya mål för mig varje dag, var ett bra stöd och hjälpte mig alltid när det behövdes, säger Emelie.

– Det jag uppskattar mest som praktikant är när jag får en bra introduktion, när personalen är intresserad av vad jag har för tidigare kunskaper och att de utgår från den kunskapsnivå jag har när jag kommer till arbetsplatsen. Det känns också bra när de sätter upp mål med praktiken så jag får en chans att utveckla mina kunskaper, vilket vårdavdelning 57 levde upp till, säger Alexander.

Mer tid åt patienten

Alexander har sommarjobbat på Centralsjukhuset, avdelning 57, hjärt- och akutmedicin och Emelie på Centralsjukhuset, vårdavdelning 6, kärl- och akutkirurgi.

– Jag vill alltid göra alla patienter nöjda och glada men ibland kan det vara svårt. Ibland uppstår det oväntade situationer som kan vara svåra att hantera, säger Alexander.

– Vissa dagar har jag upplevt att det är svårt att få arbetspasset att räcka till. När man ska ta hand om många patienter samtidigt kan det dyka upp oförutsedda händelser vilket gör att stressiga situationer uppstår och att tiden inte räcker till så mycket som man skulle vilja, säger Emelie.

– På vårdavdelning 57 har vi arbetat enligt lean vilket gjort att jag har kunnat utnyttja arbetstiden effektivare, säger Alexander.

– Genom att arbeta enligt lean vinner man tid och därmed mer tid hos patienterna, säger Emelie.

TEXT: MALIN JANLIDEN FOTO: JÚLIA MEGYERI

Personal från barnavårdscentralen väger ett barn i samband med en rutinkontroll på sjukhuset.

Sjuksköterska i Afrika Våren 2014 gjorde Emelie Eriksson praktik i Ghana i tre veckor. Hon reste dit med en volontärorganisation och praktiserade som sjuksköterska på en vårdcentral och en akutmottagning i Ghana.

– Jag har alltid velat åka till Afrika och praktiken i Ghana var en fantastisk upplevelse som jag kommer bära med mig livet ut. Skillnaden på sjukvården i Ghana och Värmland är stor. De använder till exempel antibiotika i mycket större utsträckning än vad vi gör. Det finns hygienrutiner men det är inte alls lika noggrant som i Sverige.

Det är stora skillnader i patientbemötandet, sjukvårdspersonalen är hårdare mot patienter än vad vi är. Det är en helt annan mentalitet i Ghana. Patienterna förväntar sig till exempel inte att bli serverade mat och få rena lakan varje dag, de är nöjda med den hjälp de får, berättar Emelie.

– Utan att jämföra sjukvården i Ghana och Sverige, för det går inte med de olika förutsättningarna, tycker jag ändå att det är viktigt att komma ihåg vilken bra sjukvård vi har i Sverige. Här kan både patienter och personal känna sig trygga. Alla som arbetar i Landstinget i Värmland ska komma ihåg vilket bra jobb de gör och vara stolta över sig själva och sitt jobb, säger Emelie.

En sjuksköterska på akutmottagningen förbereder en omläggning av ett sår.

TEXT: MALIN JANLIDEN FOTO: PRIVAT intryck 4 • 2014

15

Notiser

Återvinning i ÅterLiv

I ett av designlabben tog man fram nya förslag på hur en kronikers vardag kan förbättras.

Har du sett ÅterLiv? Det är en förmedling av begagnade kontors- och sjukhusmöbler för verksamheter på länets tre sjukhus. Du kan lägga in annonser om du söker efter möbler eller önskar bli av med möbler .

Tjänsten har funnits sedan i våras och kom till för att underlätta återanvändning av möbler inom landstinget och därmed minska avfallet vi genererar och spara pengar. ÅterLiv finns i Seviceportalen på intranätet Livlinan. Än så länge är det verksamheterna på det tre sjukhusen som kan använda den.

Folklabbet satte spår i Almedalen Det är inte lätt att sticka ut i mediebruset i Visby. Folklabbet var dock ett arrangemang som ”tungviktare” i Vårdsverige spontant lyfte som svar på frågan: ”Vad tar du med dig från Almedalen?”.

När Dagens Medicin i slutet av Almedalsveckan intervjuade Vinnovas chefsstrateg Daniel Forslund och Sylfs ordförande Emma Spaak om vad de tagit med sig från de hundratals hälso- och sjukvårdsseminarierna, så svarade båda: Folklabbet och det nya sätt att involvera patienter och brukare genom tjänstedesign som visades där.

TEXT: TOMAS PHILIPP FOTO: DAVID LINDEBY

Politikerveckan i Almedalen – unik i världen för sitt enorma utbud och totala öppenhet – hade i år växt till helt otippade proportioner: 3 400 seminarier, föredrag och debatter.

– Almedalen kanske känns avlägset så här på hösten. Men Landstinget i Värmlands medverkan i Folklabbet gjorde ett avtryck som är värt att påminna om när vi går vidare med våra designprojekt inom landstinget, säger David Lindeby på Experio lab.

Folklabbet bjöd på någonting nyskapande i Almedalen genom att arrangera workshoppar om aktuella projekt, bland annat kronikerprojektet i Värmland och Sörmland. Det kombinerades med så kallade empatistationer där deltagarna kunde ”uppleva” sjukdomar som parkinson eller prova hur det känns att vara sängliggande på sjukhus.

16

intryck 4 • 2014

Hans Karlsson, chef för vård och omsorg på SKL, och tidigare landstingsdirektör i Värmland, försöker fylla i en blankett iförd ”parkinsonhandskar” som är strömförande och ger mycket realistiska skakningar.

Läkarstudenten hängde med politikern Frida Kareliusson, som du också kan läsa om på sidan 8, har arbetat på Centralsjukhuset under sommaren tog ett initiativ och hörde av sig till landstingsstyrelsens ordförande Fredrik Larsson (M).

– Jag är en nyfiken person och jag vill förstå så många aspekter som möjligt på att arbeta inom landstinget.

Under en dag umgicks de för att Frida Kareliusson skulle få en bild av hur en landstingspolitiker har det.

– Landstingen är ju politiskt styrda organisationer och efter den här dagen har samhörighetskänslan ökat. Vi förstår ju inte varandras förutsättningar fullt ut, men vi är överens om att det är hela befolkningens behov av vård som styr våra arbeten.

– Vi leder och styr landstinget med befolkningens bästa för ögonen, men medarbetares synpunkter och bilder av deras vardag är också viktiga för att få det hela att fungera så bra som möjligt.

TEXT OCH FOTO: PETTER NILJUNG

Yrke i LiV: Tjänsteman i beredskap

Inger sover gott med telefonen på kudden Var åttonde vecka har Inger Eng beredskap dygnet runt. Då ser hon till att landstinget är redo vad som än händer. Hemifrån köksbordet kan hon kalla till särskild sjukvårdsledning eller vara involverad i arbetet på skadeplatser mitt i natten.

– Jag blev tillfrågad om jag ville vara en av de åtta medarbetare i landstinget som delar på uppdraget. Jag tvekade inte utan sa ja. Det är givande, betydelsefullt och roligt att vara tjänsteman i beredskap.

Inger Eng är till vardags enhetschef på Vårdcentralen Kronoparken och har tidigare arbetat inom anestesi, intensivvård, akutmottagning och ambulansen. Tjänsteman i beredskap är hon parallellt med chefsjobbet.

– Jag har stor nytta av den erfarenhet jag samlat på mig. Även om jag utgör en funktion, så är det en fördel att ha lärt känna många människor i landstinget, men också i organisationer och myndigheter som vi samverkar med.

– Det gäller oavsett om jag hanterar en stor olycka, en brand eller en driftsstörning som har med IT eller vatten att göra.

Kontakten med tjänsteman i beredskap tas via SOS Alarm eller landstingets växel.

Tydliga rutiner

Tjänsteman i beredskap sköter vid allvarliga händelser också kontakterna med andra landsting och myndigheter som polisen, kommunen och länsstyrelsen.

– Det fungerar bra och vi har tydliga rutiner för hur arbetet ska utföras, säger Inger Eng. Under ”Gränsövning 2013” hade Inger Eng rollen som tjänsteman i beredskap, vilket hon lärde sig en del av.

– I min roll blev jag allt för operativ istället för att se till att andra samverkade. Det tar jag med mig och jag känner mig säkrare efter övningen. Vår roll är ju att se till att saker styrs rätt och minska missförstånden.

TEXT: PETTER NILJUNG FOTO: JENS MAGNUSSON

Inger Eng Bor i Ulvsby utanför Karlstad.

Har jobbat i landstinget sedan 1978.

På fritiden läser hon gärna böcker och njuter av fotbollsmatcher, ibland ingår hon som medicinskt stöd och är ”bänkad” vid Carlstad Uniteds hemmamatcher.

Hon kör mc, jagar och lever med maken Göran.

Tillsammans har de tre utflugna barn och tre barnbarn.

Inger rekommenderar alla som får frågan om att vara TiB att anta erbjudandet.

De veckor hon är tjänsteman i beredskap går hon inte på bio, badhuset eller tar ett glas vin. ”Jag sover med telefonen bredvid sängen, men jag sover gott. Innan det ringer har ju ingenting hänt, så jag ligger inte och funderar på vad som kan hända.”

Tjänsteman i beredskap, TiB De som idag är tjänsteman i beredskap inom landstinget är: • Carina Björk, säkerhets- och beredskapschef • Anette Axelsson-Juul, beredskapssamordnare • Marie Henriksson, ledningsstrateg, an-op-iva • Jan Söderholm, sjukhusintendent, Centralsjukhuset i Karlstad • Eva Bergquist, verksamhetschef, allmänmedicin • Mats Modin, AT-läkarchef • Inger Eng, enhetschef, allmänmedicin • Petra Lundgren, verksamhetsutvecklare, division medicinska specialiteter

Uppdraget • Funktionen tjänsteman i beredskap,TiB, bemannas av sjuksköterskor i administrativa befattningar med katastrofmedicinsk kompetens.

• Åtta personer har beredskap en vecka vardera.

• Uppgiften för tjänsteman i beredskap är att föra inkommen information eller fråga till rätt funktion inom landstingets organisation och att säkerställa att nödvändiga åtgärder med rätt resurser kommer igång.

• Det betyder att TiB har befogenhet att efter larm kunna bedöma och ta beslut om det är en allvarlig händelse eller inte.

• Efter ett beslut om allvarlig händelse övergår landstinget i en annan organisation och etablerar en särskild sjukvårdsledning på lokal och/eller regional nivå.

• Uppdraget som TiB ersätts med 3 000 kronor per månad.

intryck 4 • 2014

17

– Det var lite av ett organiserat kaos när vi började jobba med brukarrevisionen eftersom vi var så olika. Vi hade olika diagnoser, erfarenheter, kunskaper, idéer och tankar.

Men det var en bra grupp och vi hade mycket diskussioner. Vi gjorde allt själva. I stort sett det enda vi lämnade bort var tryckning av rapporten, berättar Åsa Lundin och Tova Sjödin.

Patienter berättar om sina upplevelser av vården Nu vet psykiatrin vad patienterna tycker om vården på de allmänpsykiatriska öppenvårdsmottagningarna. En grupp patienter och anhöriga har själva utfört en enkätundersökning.

Tova Sjödin och Åsa Lundin är två av de nio personer som genomförde det som kal�las brukarstyrd brukarrevision. En av dem är patient inom psykiatrin och en är anhörig till en patient.

– Det var jätteintressant. Vi ville göra något eget, därför tittade vi inte på hur andra gjort utan vi gjorde allt från början, berättar de.

De 29 frågorna som gruppen tog fram tillsammans rörde bland annat tillgänglighet, bemötande, delaktighet och behandlingskvalitet.

Det var personal i receptionerna som delade ut enkäterna på mottagningarna. Personerna som genomförde undersökningen

fanns vissa dagar på plats för att svara på frågor om enkäten.

– Vi ville visa att det var en enkät gjord av brukare för brukare.

Resultat

– Vi fick mer positiva svar än vi trodde att vi skulle få. Generellt tycker patienterna att de får en behandling som hjälper dem, berättar Tova och Åsa.

– Och bemötandet är överlag bra, på de flesta orter, speciellt bemötandet i receptionen.

Men det var stora skillnader mellan mottagningarna. Tre av de sex mottagningarna utmärkte sig genom att patienterna överlag var mer nöjda medan patienterna på de tre andra var mindre nöjda.

Enligt enkätsvaren kan samverkan mellan psykiatriska öppenvården och andra samhälleliga stödfunktioner bli bättre, likaså tillgängligheten till läkare och möjligheten att byta behandlare.

– Det mest skrämmande är svaren på frågan om patienterna tycker att de får tillräcklig uppföljning av sin medicinering. Mellan 15

och 60 procent har svarat aldrig, säger Tova och Åsa.

– Och det är alltför många som har problem med att betala patientavgifter och mediciner.

Utvärdering

De som genomförde undersökningen, och deras handledare Katarina Grim, från Karlstads universitet, vill gärna komma tillbaka och göra en uppföljning och utvärdering av vad som hänt efter brukarrevisionen.

– Att inhämta patienters och anhörigas synpunkter är oerhört viktigt för att vi ska kunna utveckla en jämlik vård med hög kvalitet. Vår ambition är att det ska vara möjligt att genomföra den här typen av revision i samtliga verksamheter inom psykiatrin, säger psykiatrins divisionschef Karin Haster.

– Nu ska vi första titta på hur resultatet från den här revisionen ser ut och fundera över hur vi kan förbättra. Vissa svar visar tydliga skillnader mellan de olika mottagningarna och naturligtvis vill vi att alla våra patienter ska få likvärdig vård oavsett var de bor.

TEXT OCH FOTO: ELISABET PETERSSON

18

intryck 4 • 2014

Några av svaren på enkäten • Hur är det med avskildhet på din psykiatriska öppenvårdsmottagning? 45–65 procent har svarat Mycket bra.

• Får du träffa din läkare så mycket som du behöver? 15–70 procent har svarat Sällan eller Aldrig.

• Får du träffa samma läkare när du besöker din mottagning? 20–70 procent har svarat Sällan eller Aldrig.

• Får du träffa samma kurator när du besöker din mottagning? 45–85 procent har svarat Alltid.

• Är du nöjd med det bemötande du får av receptionist på din mottagning? 70–80 procent har svarat Alltid.

• Får du tillräcklig uppföljning av din medicinering?

20–55 procent har svarat Alltid.

• Följs den planering som gjorts för din behandling? 80–95 procent har svarat Ja. • Har du blivit informerad om olika behandlingsalternativ? 15–20 procent har svarat Alltid.

• Hur upplever du att samarbetet mellan öppenvårdspsykiatrin och andra stödfunktioner fungerar i din behandling? 15–40 procent har svarat Mycket bra.

• Hur värderar du som helhet den behandling som du får från din psykiatriska öppenvårdsmottagning? 2–30 procent har svarat Dåligt.

Om brukarrevisionen • Syftet med brukarrevisionen är att verksamheterna ska få ta del av patienters och närståendes erfarenheter, kunskap, synpunkter och önskemål.

• Studien genomfördes under hösten 2013 på alla allmänpsykiatriska mottagningar inom Landstinget i Värmland.

• 9 personer deltog i genomförande av revisonen.

De är hjärnkollsambassadörer, medlemmar i intresseföreningar, patienter, före detta patienter eller anhöriga. Dessa personer fick sex halvdagars utbildning och deltog i arbetet med att sätta ihop enkäten, finnas på plats på mottagningarna, sammanställa svaren och skriva rapporten.

• 966 enkäter delades ut, 424 besvarades. Svarsfrekvensen var 44 procent vilket anses vara bra för denna typ av studie.

• Brukarrevisionen genomfördes på uppdrag av landstingets division psykiatri i samarbete med FoU Välfärd Värmland hos Karlstads universitet.

• Brukarstyrda brukarrevisioner inom psykiatrin i Sverige har genomförts sedan slutet av 1990-talet men är fortfarande ett relativt okänt arbetssätt.

Enkätundersökning leder till utveckling på beroendecentrum Även på beroendecentrum har patienterna fått svara på en enkät. Där var det Värmlands brukarråd som genomförde en brukarstyrd brukarrevision.

Representanter för brukarrådet fanns på beroendecentrum två gånger i veckan under två månaders tid hösten 2013.

Av de 46 personer som under den tiden var inskrivna på beroendecentrum var det 30 personer som svarade på en enkät.

– Brukarrevisionen gav svar på vad vi gör rätt och inom vilka områden vi behöver utveckla, säger beroendecentrums avdelningschef Helena Norlin.

– Nu vet vi att patienterna får det stöd de behöver för att klara avgiftningen, vilket är vårt huvuduppdrag.

97 procent av patienterna har gett ett positivt svar på frågan.

Helena berättar också att 90 procent av patienterna känner sig trygga på beroendecentrum och att provtagningar inte känns obehagligt.

– Men det är några svarsområden där patienterna är mindre nöjda, bland annat sånt som rör medicinska frågor, sysselsättning och anhörigstöd.

Utveckling pågår

Inom vissa områden har utvecklingen redan startat. Sedan i juni kommer representanter för brukarrådet till beroendecentrum en eftermiddag i veckan och finns då till för patienterna. Sedan tidigare har beroendecentrum öppna informationsdagar för anhöriga en gång i månaden.

– Det ska vi utöka.

Fördjupad studie

Sedan i april pågår en djupstudie med fokus på barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården. I studien ingår: • Kartläggning av beroendecentrums och Laros patienter (Laro = läkemedelsassisterad rehabiliteringen vid opiatberoende).

• Enkätstudie med personalen kring bland annat kännedom om anmälningsplikten, rutiner och deras erfarenheter av barn- och föräldrarperspektiv i det dagliga arbetet.

• Djupintervjuer med patienter och barn till patienter.

Det som framkommer i studien ska ligga till grund för ett fortsatt förbättringsarbete på beroendecentrum och Laro.

TEXT: ELISABET PETERSSON

Beroendecentrum Värmland Beroendecentrum ligger i psykiatrihuset och tar emot personer med beroendeproblem. Här ges medicinsk abstinensbehandling och psykiatriska och psykosociala bedömningar. Beroendecentrum är ett samarbete mellan landstinget och länets alla kommuner. Läs mer om beroendecentrum och brukarrevisionen på www.varmlandsvardforbund.se/beroendecentrum

• Rapporten om den brukarstyrda brukarrevisionen finns på www.liv.se/publikationer. intryck 4 • 2014

19

Elsa Hallbäck lämnade före sommaren över ansvaret för landstingets konst- och miljögestaltning till Anna Åberg.

”Man blir lite tokig” Att skapa miljöer som patienter och medarbetare trivs i är lika mycket ett kall som ett yrke enligt Elsa Hallbäck. Efter sjutton år som konstansvarig på Landstinget i Värmland har hon lämnat över till Anna Åberg.

Att vara ansvarig för konst- och miljögestaltning, som det står i arbetsbeskrivningen, är konstigare än vad många kanske tror. Det är ett yrke som kräver fingertoppskänsla vad gäller färg och form, samspel och harmoni, känsla och stämning.

– Man blir lite tokig och tycker att sådant måste få spela en viktig roll, säger Elsa Hallbäck och skrattar.

Det är en uppgift som sträcker sig bortom hängning av tavlor och placering av skulpturer. Som konstansvarig sköter man allt från inköp av verk till samspelet mellan konst och inredning. Det kan också handla om val av möbler, tapeter eller gardiner och inte minst val av material.

Ett hantverk

Den som är konstansvarig arbetar för det mesta i det dolda. Att medarbetarna trivs och

20

intryck 4 • 2014

mår bra är nämligen inte bara en slump. Det finns hantverk bakom känslan.

Att bidra till en positiv förändring är yrkets stora behållning, enligt Elsa Hallbäck.

– Oavsett om man har kommit till ett fult väntrum, ett kontor där folk inte trivts eller fått sätta tänderna i ett stort nybygge så är det ett arbete som belönar. Det ger något tillbaka att någon upplever sitt rum som fint eller att ett väntrum fungerar bra efter att man möblerat om, säger Elsa Hallbäck.

I skottlinjen

Samtidigt kräver rollen som konstansvarig ett visst mått av skinn på näsan. Man hamnar lätt i skottlinjen.

– Det kan hända att det finns saker som skapar frustration på en arbetsplats, saker man inte rår över. Med konsten kan man påverka och då går ilskan ibland ut över den.

Men även om tröskeln kan vara hög ibland brukar det mesta lösa sig. En vackert utsmyckad arbetsplats bidrar till en bättre arbetsmiljö och något som medarbetarna kan vara stolta över.

Dessutom arbetar den konstansvarige, liksom alla andra, med patientens bästa för ögonen.

– Man får inte glömma att vi också är en del av vården. Har patienten en bra känsla i kroppen så är denne mer behandlingsbar.

Trivs man så kan man jobba mer med sin sjukdom, säger Elsa Hallbäck.

Anna har tagit över

Sedan i maj är det Anna Åberg som ansvarar för landstingets konst. Hon har arbetat med kultur hela sitt liv och har en bred bakgrund.

– Jag har hållit på med teater och dans hela livet och har arbetat som lärare i både musik och bild. Under de senaste sju åren har jag varit på Kils kommun och arbetat med kultur i olika sammanhang.

Trots att hon har verkat inom olika delar av det kulturella spektrat har konsten alltid varit det som stått i fokus.

– Det som känns så stimulerande med det här arbetet är att jag får fördjupa mig i konsten och arbeta ännu mer med den. Jag är ganska modig i mitt sätt att tänka och tror att jag fick jobbet för att jag vill göra konsten mer tillgänglig.

Att Elsa har gjort avtryck i landstinget har Anna redan hunnit märka.

– Varje gång jag möter någon och presenterar mig som Elsa Hallbäcks efterträdare tar de ett steg bakåt, granskar mig från topp till tå och säger: ”Ja, det blir tufft.”, säger hon och skrattar.

– Men jag är jag och får göra så gott jag kan med det jag har med mig.

TEXT OCH FOTO: JENS MAGNUSSON

Preliminär mandatfördelning i landstingsfullmäktige efter årets val visas i rutorna. Inom parentes visas mandatfördelningen under förra mandatperioden.

Oklart läge efter landstingsvalet Det preliminära resultatet i landstingsvalet kommer leda till förhandlingar för att uppnå majoritet i landstingsfullmäktige där 81 mandat finns. 41 mandat krävs för majoritet. Nuvarande Värmlandssamverkan behåller inte makten.

Sex partier har ingått i den moderatledda Värmlandssamverkan och utgjort majoriteten i landstinget under den gångna mandatperioden. De når i årets val upp till preliminärt 38 mandat.

Partierna i Värmlandssamverkan gick inte till val gemensamt. De partier som ingått i Värmlandssamverkan får inte tillräckligt med mandat tillsammans för att åter bilda majoritet i fullmäktige. Moderaterna tappar 2 mandat i fullmäktige.

– Alla opinionsmätningar har ju pekat i den här riktningen sen i våras, säger Fredrik Larsson, landstingsstyrelsens ordförande.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har samverkat i majoritet under tidigare mandatperioder. De får tillsammans preliminärt 36 mandat och kan uppnå de 41 mandat som krävs för majoritet, om de får till samverkan med ett eller två av de partier som tidigare ingått i Värmlandssamverkan.

Den slutgiltiga rösträkningen, som inte är klar vid Intrycks pressläggning, skulle kunna göra att ett eller möjligtvis två mandat flyttar mellan partierna. Men det kommer ändå krävas förhandlingar för att uppnå majoritet.

– Vi i Socialdemokraterna är beredda att se till att det blir en majoritet i landstinget som kan fungera och som inte är beroende av Sverigedemokraterna. Vi kommer därför föra diskussioner med tänkbara partier, säger Ulric Andersson, gruppledare för Socialdemokraterna i landstinget.

TEXT: PETTER NILJUNG ILLUSTRATION: JÚLIA MEGYERI

Valdeltagandet ökade Enligt det preliminära valresultatet röstade 81 procent av de röstberättigade i Värmland i landstingsvalet jämfört med 78,8 procent 2010. En ökning med 2,2 procent. Högst valdeltagande i landstingsvalet hade Hammarö kommun med 87,5 procent och lägst var det i Eda kommun med 66,7 procent.

Sverigedemokraterna ökar och Moderaterna backar Sverigedemokraterna ökade mest i valet till landstinget.

Moderaterna gick i motsatt riktning.

Sverigedemokraterna ökar från 3,4 till 8,4 procent enligt det preliminära valresultatet. Det innebär att partiet får ytterligare 4 mandat i fullmäktige och går från 3 till 7 mandat.

Moderaterna backar mest i det värmländska landstingsvalet. Partiet går från 20,9 till 16 procent av rösterna. I mandat innebär det en minskning från 16 till 14.

INTRYCK 4 • 2014

21

Notiser

Hallå!

Agneta Tynander, du leder projektet normkritik och utbildar personalgrupper inom både landstinget och kommunerna i Värmland i ämnet. Berätta!

– Våra normer har betydelse för hur vi bemöter varandra, patienter och närstående. Rent allmänt har vi förutfattade meningar kring till exempel utseende, kön, livssituation, kultur och språk. Vi kan inte undvika normer men vi kan välja hur vi förhåller oss till dem. För att kunna arbeta för en jämlik hälso- och sjukvård behöver vi ett normkritiskt förhållningssätt.

Vad innehåller utbildningen i normkritik?

– Den innehåller föreläsning och diskussioner blandat med praktiska övningar och den bygger på en dialog mellan utbildare och deltagare. Det är viktigt att få en gemensam grund för hur vi pratar om normer och en förståelse för hur vi alla påverkas. Vi arbetar också med att ta fram strategier för förbättring kopplat till den egna verksamheten, därför är det viktigt att cheferna är med!

Hur är den upplagd?

– Utbildningen är kostnadsfri och ges på plats i den egna verksamheten under två halvdagar med en till två veckors mellanrum. Samma grupp träffas vid båda tillfällena. Max antal deltagare är 30. Verksamheten står för avsatt tid för personal, utbildningslokal och gärna fika för deltagarna.

Vilken nytta ger den?

– Kunskapen blir till nytta i mötet med patienter och närstående, och den gynnar ett gott arbetsklimat.

När kan man gå utbildningen?

– Under hösten erbjuder jag utbildningar och kortare föreläsningar. Jag kommer också gärna till arbetsplatsträffar för att berätta om vad normkritik innebär. Jag hoppas att projektet fortsätter även under 2015.

Kontakt E-post: agneta.tynander@liv.se

Om projektet Projektet normkritik drivs av landstinget med stöd av statliga medel för insatser mot hiv-infektion. Det sker i samverkan med kommuner och andra aktörer i Värmland.

Projektledaren är knuten till landstingets folkhälso- och samhällsmedicinska enhet i Landstingshuset. Läs mer på intranätet under Vårdstöd, Projekt, Normkritik.

TEXT OCH FOTO: KRISTINA BORGSTEN

22

INTRYCK 4 • 2014

Avtal på kaffebryggare och kaffeautomater Den 1 juli 2014 slöt Landstinget ett 4-årigt avtal med JOBmeal i Karlstad AB för ”Köp av kaffebryggare och kaffeautomater”.

Avtalet med JOBmeal innehåller tillbehör till kaffebryggare, vattenkylare, underskåp till kaffemaskiner och betalningslösningar till kaffeautomater.

Under respektive bilaga i avtalsdatabasen finns fullständiga uppgifter och priser.

Den enhet som vill beställa tar själv kontakt med JOBmeal.

Upphandlings- och avtalsenheten har tillsammans med JOBmeal träffat personal på länets tre sjukhus. Syftet var att presentera det nya avtalet och ge personalen möjlighet att ställa frågor och diskutera olika kaffebryggare och kaffeautomater.

– Vår ambition är att informera vitt och brett och skapa möjligheter för bra avtal, avtalstrohet och avtalsuppföljning. Det har varit trevligt med många frågor, funderingar och positiva reaktioner, säger Pia-Britt Hildebrand, chef för landstingets upphandlings- och avtalsenhet.

I avtalsdatabasen e-avrop finns all information om avtalet. Alla produkter har egna bilagor. Upphandling och avtal har skapat mallar för hur man beställer kaffeautomat, vad man ska tänkta på och hur man gör när man beställer kaffe.

Vill du veta mer om avtalet?

Boka in avtalscontroller Åsa Dahlström, asa.dahlstrom@liv.se, 196 64, eller upphandlare Jessica Clarenbach, jessica.clarenbach@liv.se, 143 81, för ett möte.

Värmland först i landet med tolk via video Inom vissa språk finns det bara ett fåtal tolkar i landet. Genom att använda videoteknik i realtid kan dessa tolkar hjälpa många fler patienter än om de ska resa runt för att fysiskt delta vid vårdtillfällen.

I perioder där antalet personer som behöver tolk ökar kan det vara svårt för landstingets upphandlade leverantör av tolktjänster att räcka till för att medverka på plats, samtidigt som alternativet med tolkning via telefon kan vara otillräckligt för både patienten, vårdgivaren och tolken.

Bättre tillgänglighet och högre kvalitet – Med tolk via video kan patienterna få vård snabbare eftersom de inte behöver vänta på att en tolk ska vara på plats rent fysiskt. Kvaliteten förbättras också eftersom mer relevant information kan utbytas jämfört med telefontolkning som är det alternativ som är vanligast idag, säger Lena Lindström, projektledare inom Landstinget i Värmland.

Testerna utökas Efter en testperiod där asylsköterskorna vid Ekshärads vårdcentral upplevt goda resultat testas nu tolk via video inom Folktandvården Kronoparken och hörselvården för barn och unga vid Centralsjukhuset i Karlstad.

Först i Sverige – Vi träffar dagligen patienter på vårdcentralen och asylboenden där behovet av tolk finns. Patienterna behöver förstå vad vi som hälso- och sjukvårdspersonal säger och vi behöver förstå det de berättar om sitt hälsotillstånd. I dessa möten har vi stor nytta av tolk via video, säger Margareta Pollack, sjuksköterska som arbetat med tolk via video sedan november förra året – Vi är först i Sverige med att testa det här sättet att använda tolktjänster, säger Lena Lindström.

Tyck till om Intryck Landstinget i Värmland – personaltidning

Boktips Utväg: Fotboll Av Erik Niva Nu är fotbollsVM slut för den här gången men man kan läsa en bok om fotboll istället. Makten, pengarna och framgången koncentreras till några få västeuropeiska giganter och fotbollen har blivit en oåtkomlig mångmiljardindustri. Trots det, går inte allt inom fotbollen att köpas för pengar. Erik Niva är en av Sveriges främsta sportjournalister, mångfaldigt prisbelönad.

Storebror ser dig: Edward Snowden och den globala övervakningsstaten Av Glenn Greenwald Edward Snowden blev världens mest eftersökte man när han avslöjade övervakningsskandalen kring den amerikanska säkerhetsmyndigheten NSA. Med hjälp av Google, Microsoft och Facebook har myndigheten skaffat sig ofantliga mängder information, avlyssnar våra mobilsamtal, läser alla mejlväxlingar och kontrollerar all annan aktivitet på nätet.

Boken är spännande som en fiktionthriller.

Nu har du och alla andra medarbetare i vårt landsting möjlighet att berätta vad ni tycker om vår personaltidning Intryck.

Hur ofta läser du Intryck? Vad läser du och vad saknar du? Det och mycket annat kan du berätta i början av oktober.

Kom ihåg att hålla koll på din epost runt månadsskiftet septemberoktober. Det är då som alla medarbetare får ett mejl med en enkät som tar några minuter att besvara.

Dina svar har betydelse för hur vi ska utveckla personaltidningen.

Hoppas du vill vara med och påverka.

Tjänsteman i beredska

Nummer 4 · sept 2014

tema:

kompeteNsförsörjNiN p sid. 17 • ”Man blir g sid. 6–15 intryck • 2014 lite tokig” sid. 20 • 1 Tyck till4 om Intryck sid.

23

Sjukhuskatten Oscar: En vanlig katt med en ovanlig gåva Av David Dosa Det verkar som om katten på vårdhemmet vet någonting som inte personalen vet men när en patient inte har långt kvar, hoppar Oscar upp i sängen och stannar där tills det är över. Geriatrikern David Dosa, naturvetare och skeptiker, är tveksam till fenomenet, men han ser det hända gång på gång och måste erkänna att katten har en speciell gåva.

Sommaren utan regn Av Maggie O´Farrell Det låter som sommaren 2014 men det här utspelar sig i London 1976 då en värmebölja har lamslagit hela staden.

Den pensionerade Robert Riordan försvinner spårlöst och de tre vuxna barnen måste komma hem och hjälpa mamman. Boken är en skildring av en familj i kris. En psykologiskt trovärdig roman som lyckas med bedriften att vara nagelbitande spännande och djupt mänsklig på en och samma gång.

Fest med systrarna von Sydow: Mat, menyer och inspiration Av Ebba Kleeberg von Sydow och Amy von Sydow Green När det är fest är det extra roligt att lägga ner tid på matlagningen och annat som hör till. Den här boken är tänkt att ge inspiration till feststämningen med tips på dukning, inbjudan, recept mm. Man får också hjälp med planeringen, att beräkna portioner och smarta bufféer som går att förbereda kvällen före.

TEXT: ULRIKA SORTELIUS

Bläddra i Intryck på webben Sedan flera år tillbaka finns Intryck inte bara som papperstidning utan du kan också läsa den som pdf på webben. Nu tar vi ett steg till. Sedan i somras kan du ”bläddra” i Intryck på webben.

När du går in på Intryckssidan på liv.se eller intranätet Livlinan kan du välja mellan att läsa tidningen som pdf eller som digital tidning. Väljer du digital tidning får du se ett uppslag i taget och bläddrar genom att klicka på en pil.

För många kan det bli mer tidningskänsla när man kan bläddra i Intryck även på webben. Vill du skriva ut några sidor kanske det fortfarande fungerar bäst om du öppnar pdf:en.

Vinnarna i sommarkrysset Anna-Lisa Steiner, Kristinehamn, Mikael Johansson, Karlstad och Christina Olsson, Karlstad, är vinnarna i Intrycks sommarkryss. Fina priser kommer på posten.

INTRYCK 4 • 2014

23

Varför är det så svårt att vara ung?

OM MAN TAR AV SIG sina iPhone-lurar en stund kan det hända att man får höra ett och annat på tåget. Jag råkade höra ett samtal mellan två bekymrade vuxna i 60-årsåldern. De verkade prata om sina tonåriga barnbarn.

– Näe, de har det verkligen inte så lätt. Det där att hitta sig själv. Och alla känslostormar, så omtumlande! Så gott som hela kroppen förändras ju också. Man luktar till och med annorlunda, minns du det?

– Jaa, puberteten tar på krafterna. Kanske är det alla hormoner? Inte konstigt att de har det svårt i den åldern. Usch, det är synd om dem. Vi får stötta dem bäst vi kan.

Vilka underbara far- eller mormödrar. Det är verkligen fint att vilja stötta när någon har det svårt. Jag värmdes av deras empati och engagemang för sina barnbarn. Men samtidigt började jag fundera – för det kändes som om det möjligen fattades en pusselbit.

UNGDOMAR ÄR MÄNNISKOR. Ändå har världssamfundet konstaterat att det behövs en särskild konvention för att uppmärksamma deras, och yngre barns, mänskliga rättigheter. Utifrån rättighetsperspektivet är unga människor inte framför allt några som det är synd om. Däremot är de en grupp vars rättigheter ofta kränks eller tas med en klackspark.

Jag har jobbat som ungdomsmottagningskurator. Många unga har berättat för mig om hur illa de ibland har blivit bemötta av personal inom vården. Hur de blivit hånskrattade åt av vårdpersonal när de berättat att de inte längre kan sova eller äta på grund av olycklig kärlek. Hur de blivit tvingade att berätta om, och i så fall med vem, de har ett förhållande med för att få kondomer av skolsköterskan. Hur mötet på sjukhuset blev utan tolk – med konsekvensen att de inte förstått vad läkaren sagt.

DET HANDLAR FÖRSTÅS inte bara om bemötandet i vården. Lägg sedan till hur det kan vara i skolan, i mötet med socialtjänsten, och hemma förstås, för en ung person.

Så visst kan det vara svårt att vara ung. Men det svåra med ungdomstiden har inte främst sitt ursprung i den unges kropp. Istället finns roten i att unga behandlas som ett slags människor vars integritet, tankar, känslor och handlingar det inte är så noga med.

SOM ANSTÄLLDA I ALLMÄNHETENS TJÄNST har vi en annan roll än de goda farmödrarna på tåget. Vi stöttar inga hormonstinna stackare. Vårt ansvar, vilket definitivt också är vårt privilegium, är istället att arbeta utifrån ett rättighetsperspektiv. Gör vi det – ja, då tror jag faktiskt att det kan bli aningens lite lättare att leva som ung i Värmland.

Daniel Foxhage Verksamhetsutvecklare för ungdomsmottagningarna

24

INTRYCK 4 • 2014