Slutrapport:
FÖRARE PÅ VÄG
Förare på väg är ett projekt för samverkan mellan åkeribranschen och skolan. Vi har bland annat skapat: • nätverk och andra kontaktytor för alla som verkar i eller är intresserade av branschens utveckling • en samlad webbsida för skola, transportnäring och elever • webbutbildningar för åkeriägare, chefer, praktikhandledare och förare samt lärare och elever på gymnasiets transportutbildning
www.forarepavag.se
Foto: Anders Eliasson
DET BEHÖVS 5000 – 6000 nya förare varje år, idag utbildas cirka 3500
Framtidens förare är på väg Åkeribranschen har haft en bra utveckling och förväntas växa ännu mer de närmaste åren. Samtidigt ställs andra krav på yrkesförarna idag än tidigare, till exempel när det gäller social kompetens, trafiksäkerhet och miljö, bränslesnål körning och annat.
När det gäller de andra två målen kan vi av naturliga skäl inte se några direkta resultat än. Men grunden är lagd och om vi förvaltar och vidareutvecklar det vi har gjort är jag övertygad om att vi kan nå mycket goda resultat inom en snar framtid. Hjulen är i rullning och ni vet hur det är – när en lastbil har fått upp farten är den svår att stoppa!
Så inte nog med att branschen behöver 5 000-6 000 nya förare varje år, de ska dessutom vara bättre utbildade och ha en bredare kompetens än tidigare. Projektet “Förare på väg” kom till för att råda bot på denna brist. Projektet har haft tre viktiga mål: • Att öka samverkan mellan branschen och gymnasieskolan samt att förbättra utbildningen både i skolan och under praktiken • Att öka rekryteringen av nya förare samt öka andelen kvinnliga förare • Att förändra attityden till föraryrket, både internt och externt Vi har jobbat på bred front med alla tre mål och har kommit en bra bit på väg under de 18 månader som projektet pågått. Målen är långsiktiga, men vi kan redan se en del konkreta resultat.
Foto: Anders Eliasson
Det finns nu till exempel en betydligt bättre samverkan. Företrädare för både branschen och skolan har varit aktiva i projektet och det har skapat en större förståelse för varandras verklighet. Det samarbetet ska underhållas och utvecklas och det har också bildats flera samverkansorgan under projektets gång som lever vidare.
Elisabeth Wiklund, projektledare
Kampanj ska locka fler till föraryrket Det behövs 5 000-6 000 nya förare varje år framöver, långt fler än vad som utbildas. I nordligaste Sverige är behovet extra stort eftersom gruvnäringen expanderar kraftigt och många pensionsavgångar väntar de närmaste åren.
flera unga verksamma förare till tals, liksom elever på fordonsprogrammet och branschföreträdare. Där finns fakta om både yrket och utbildningen samt en guide till alla skolorna. Facebooksidan har, förutom ett levande flöde, direkt koppling till webbsidan på så sätt att vissa av sidorna
Det är alltså ett måste att öka rekryteringen. Samtidigt
kan speglas, det vill säga är direkt länkade även på Face-
blir ungdomskullarna mindre så konkurrensen om de
book. För att få trafik till webben har en reklamjingel till
ungdomar som ska välja väg på gymnasiet blir allt hår-
Spotify producerats.
dare.
Utöver det finns en broschyr och lite annat kampanj-
För att möta denna utmaning har projektet skapat en
material som har skickats ut till både åkeriföretag och
kampanj, föraryrket.se, som är direkt riktad till de hög-
skolorna i området. Meningen är att få alla att utnyttja
stadieungdomar som ska göra sitt gymnasieval. Kam-
sina nätverk och kontakter för att sprida kampanjen till
panjen gäller de fyra nordligaste länen där det finns 13
så många som möjligt.
skolor som erbjuder fordonsprogrammet med transportinriktning.
Det här har vi bland annat gjort
Kampanjens huvudbudskap är att föraryrket är ett fram-
Webbsidan föraryrket.se
tidsyrke med goda chanser till jobb direkt. Dessutom för
Facebooksidan Föraryrket
vi fram att det är ett fritt jobb med bra ingångslön och
Reklamjingel på Spotify
att det passar många olika sorters människor.
Broschyr
Grunden i kampanjen är webbsidan föraryrket.se samt
Roll-up
Facebooksidan Föraryrket. På webbsidan kommer
Webbsidan föraryrket.se
En dålig praktikperiod kan i värsta fall leda till att personen överger föraryrket
De 3 viktigaste sakerna för att säkra rekryteringen av yrkesförare: • Utbilda fler kompetenta yrkesförare • Ta emot fler praktikanter • Vara en attraktiv arbetsplats
Andreas Johansson Ålder: 34 Gör: Driver Bodens Flyttservice Bor: I villa i Boden Familj: Sambo och tre barn
”
Fritidsintressen: Renovera huset, träffa familj och vänner
Efter ett år som anställd köpte jag en lastbil och startade eget. Nu, 15 år senare, har jag 13 bilar. Företaget går bra och vi fortsätter utvecklas. Den stora utmaningen för oss är att hitta personal. Vi söker engagerade människor som är intresserade av att göra ett gott jobb och fungera som företagets representant. Vi anställer gärna kvinnor, framför allt för att det är bra med mångfald på arbetsplatsen. Vi vill ha kvinnor och män, unga och gamla. Mångfald ger en bättre stämning.
Projektet har varit en jättebra satsning, framför allt för att förbättra samverkan och för att höja kvaliteten på praktiken. Två av våra anställda har gått handledarutbildningen och är väldigt nöjda. De har fått större insikt i pedagogiken och vad som krävs av dem som handledare. Det har verkligen utvecklat dem, både som handledare och som representanter för vårt företag. Praktiken är oerhört viktig. Eleverna får en inblick i yrket och kan känna om det passar för dem. Och vi får möjlighet att prova flera elever. Själv har jag deltagit i ledarskapsutbildningen. Det har varit givande diskussioner och den gav mig matnyttig information. Jag hoppas att mitt ledarskap har blivit bättre.
De tre vikitgaste sakerna för att säkra rekryteringen av yrkesförare enligt Ann-Christine Rutqvist • Att tydligt visa att tjejer klarar jobbet lika bra som killar • Att företagen har en stabil grund för att orka och vilja ta emot praktikanter på ett bra sätt • Att förbättra förmågan att kommunicera mellan skola och näringsliv
Ann-Christine Rutqvist Ålder: 61 Gör: Personalansvarig på Rutqvists Schakt Bor: I villa i Boden Familj: Man, 3 vuxna barn och 6 barnbarn
”
Fritidsintressen: Läsa och vara ute i naturen.
Jag jobbar som personalansvarig åt min son, som äger företaget. Sedan två år tillbaka har vi två kvinnor anställda och det är bra för alla, det blir en helt annan jargong. De vågar också fråga om saker som killarna kanske undrar lika mycket över men inte vågar ta upp. I vintras när det var lite mindre jobb tog vi in en sjukgymnast
Nicolina Aronsson kör mjölkbil åt Oskarsson & Nilsson i Umeå.
för att visa enkla övningar man kan göra i hytten eller hemma. Många av killarna var skeptiska, men våra tjejer stod på sig och drog med sig allt fler. Våra tjejer är bra förebilder för den som funderar på föraryrket. När det blir lågsäsong ska vi skicka ut dem till skolorna för att visa upp sig och berätta. De kan väldigt tydligt visa att man inte behöver vara stor och stark, det viktigaste är att man är intresserad. Vi har ett kontinuerligt behov av att fylla på med självgående människor som kan göra kloka bedömningar, är bra på att kommunicera och är intresserade av helheten, inte bara av bilen eller maskinen
Allt fler kvinnor bakom ratten Det har länge varit svårt att locka kvinnor till föraryrket. Det beror dels på att det av tradition är ett mansdominerat yrke, med en kultur som gör att det kan kännas svårt för kvinnor att känna sig välkomna. Det finns också bland människor i allmänhet en stereotyp bild av föraryrket som tungt och smutsigt, en bild som avskräcker många kvinnor.
förare lyfts fram för att fungera som förebilder och inspirationskällor
Samtidigt finns i branschen en stark önskan att öka andelen kvinnliga förare. Bland kunderna finns många som efterfrågar mer traditionellt kvinnliga egenskaper, såsom social kompetens, och åkeriföretagare ser stora fördelar i att kvinnor till exempel ofta har en varsammare körstil. Både företagare och manliga förare vittnar också om att stämningen på en könsblandad arbetsplats är mycket bättre.
• Ett attitydarbete har genomsyrat hela projektet med målet att tona ned “machokulturen”, ändra bilden av föraryrket som tungt och smutsigt och i stället lyfta fram den bredd och mångfald av yrken i yrket som finns
• På projektets hemsida forarepavag.se finns en inspirationsfilm om en ung kvinnlig timmerbilsförare • Nätverket “Kvinnor på väg” för kvinnor i branschen har bildats • Fortbildningen för lärare har varit särskilt inriktad på att ge pedagogiska kunskaper för att ta hand om kvinnliga elever på ett bättre sätt
Att öka andelen kvinnliga förare har varit ett prioriterat område i projektet som har genomsyrat de flesta aktiviteter. Några exempel är: • I kampanjen föraryrket.se har flera unga, kvinnliga
Vi behöver få människor att se föraryrket som ett serviceyrke med stor frihet och stort ansvar
Hemsidan – ett nav för förare på väg Under projektets gång har webbsidan forarepavag.se skapats och utvecklats. Tanken med webbplatsen, förutom att presentera projektet, är att den ska fungera som ett nav för kontakter och samlande plats för allt material som har tagits fram inom projektet.
Projektets hemsida forarepavag.se
På sidan finns till exempel de fyra filmer som producerats inom ramen för projektet. Till filmerna hör ett omfattande utbildnings- och diskussionsmaterial för både företag, lärare och elever. Materialet har bland annat använts under de utbildningar som genomförts under projekttiden. Genom att filmer med tillhörande material finns på webbplatsen kan de alltså nyttjas av vem som helst när som helst. Webbplatsen är också samlingsplats för de två nätverk som har bildats under projektets gång; ”Kvinnor på väg” och ”Unga åkare”. På sidan finns också listor över samtliga deltagande åkerier, en sida för samverkan mellan bransch och skola, en sida för att marknadsföra yrket samt ett nyhetsflöde med branschnyheter. Webbsidan forarepavag.se
Föraryrket– ett framtidsyrke med goda chanser att få jobb med bra lön direkt EFTER UTBILDNINGEN.
Fyra filmer om föraryrket
Ett åkeri i tiden Filmens huvudsyfte är att arbeta med värderingar, attityder och beteenden på åkerierna. Filmen visar olika vardagshändelser för tre förare som var för sig är olika individer. Frågan är om vår bakgrund eller vårt kön spelar någon roll för hur vi är som förare?
Han vågade välja redan som liten Filmens huvudsyfte är att öka yrkesstoltheten. Filmen, som delvis bygger på en verklig berättelse, vill förmedla att det är tack vare föraren som samhället fungerar, varor och förnödenheter levereras och avfall hämtas. Ledmotivet och slutorden i filmen är ”Jag brukar säga att andra stämplar in när de kommer till jobbet, men jag stämplar ut när jag börjar mitt jobb”.
Ett möte med verkligheten Filmens huvudsyfte är att belysa vikten av att åkerierna ger praktikanter en bra praktikperiod. I filmen möter vi två olika handledare och får se hur de bemöter sina praktikanter. Med humorns hjälp är tanken att få igång en konstruktiv diskussion om hur man på åkerier bör bemöta praktikanter och varför man ska ha praktikanter över huvud taget.
Foto: Christjan Wegner
Tung last Filmens huvudsyfte är att locka unga och framför allt tjejer att söka till föraryrket. Det är fascinerande med tunga fordon, tungt lastade, som förs fram av den lilla människan på våra vägar.
Film som ger vägledning En viktig del i projektet har varit att ta fram filmer i både utbildnings- och marknadsföringssyfte. För arbetet har regissören Christjan Wegner engagerats och det resulterade i fyra olika filmer. Gemensamt för dem är att det är föraren, människan, som står i centrum, inte tekniken eller lastbilen.
Syftet med filmerna har varit att väcka lust till diskussion snarare än att komma med förmanande pekpinnar och det uppnås genom att arbeta med känslomässigt innehåll och form.
Praktik en nyckelfråga Praktiken är elevernas första möte med verkligheten och därför oerhört viktig. Det är under praktiken som eleven har möjlighet att förstå hela vidden av vad föraryrket innebär, hur det fungerar på en arbetsplats, hur man bemöter kunder och hur ett företag fungerar. För företaget är det en chans att prova och forma potentiella förare. Företaget har ett stort ansvar, både mot praktikanten och mot hela branschen. En dålig praktikperiod kan i värsta fall leda till att personen överger föraryrket och väljer en annan bana. Å andra sidan kan en bra praktik ge mersmak och nya kunskaper och insikter.
Projektet har sett praktiken som en av nyckelfrågorna och därför lagt stor vikt vid att utveckla mottagandet av praktikanter. En handledarutbildning har anordnats. På webbplatsen forarepavag.se finns en film med tillhörande diskussionsfrågor för åkerier, lärare och elever. Där finns även annat material som handlar om hur man förbereder och hanterar en praktikperiod både på skolan och i företaget. Att jobba med praktikmottagandet har krävt ett nära samarbete mellan åkerier och skolan och därmed ökat samverkan.
Sofi Ahlqvist Ålder: 37 Gör: Supersamordnare på Lindströms Transport i Luleå Bor: I Sjulsmark mellan Luleå och Piteå Familj: Sambo, två barn och
”
en hund Fritidsintressen: Handarbeta, gå skogspromenader, fiska
Som supersamordnare jobbar jag mest med att organisera körningarna, men jag hoppar också in och kör när det behövs. Tidigare jobbade jag i restaurangbranschen, men ledsnade och tog lastbilskörkort på egen hand och fick jobb på en gång. Jag och en kollega gick projektets handledarutbildning. Den pedagogiska delen var otroligt intressant. Det är jättebra att ställa sig frågan hur vi tar emot och behandlar folk. Körbiten i utbildningen kan däremot utvecklas mer. Det är jätteviktigt att vi tar hand om praktikanterna på ett bra sätt så att vi inte skrämmer bort folk. Vi vill ju alla att de som utbildar sig också börjar jobba i branschen. Praktiken är bra för båda parter. Eleverna får lära sig hur yrket fungerar i praktiken. Köra kan de lära sig i skolan, men här får de lära sig allt annat runt omkring, hur lastning och lossning fungerar, kundbemötande, vilken tidspress som finns till exempel. För företaget är praktiken också viktig. Vi får chansen att prova potentiella förare och kan anställa dem som vi vill ha. Projektet har varit väldigt bra. Det har nått ut i branschen, även till de enskilda förarna. Många vet vad som har hänt, känner till webbsidan och har sett filmerna. För min del har det lett till att jag sitter med i en grupp med
både åkare och skolpersonal. Vi brukar träffas och prata om vad som kan förbättras så att eleverna lär sig rätt saker i skolan och bemöts på rätt sätt på företagen. Jag lägger gärna tid på det för det behövs. Dialogen har inte funkat så bra tidigare, man har tagit mycket för givet. De 3 viktigaste sakerna för att säkra rekryteringen av yrkesförare enligt Sofi Ahlqvist: • Bra praktikplatser där elever får lära sig mycket och blir bra bemötta • Öka antalet platser i gymnasieskolan. Det finns ett söktryck, men inte tillräckligt med platser • Förbättra arbetsmiljön så att det blir mindre stress och bättre lastbryggor/lossningsplatser
Andreas Lindström Ålder: 30 Gör: Delägare i Lindströms Transport i Luleå Bor: I Luleå Familj: Sambo Fritidsintressen: Umgås med vänner, resa, enduro och bilar, sport i allmänhet och Luleå Hockey i synnerhet
”
Åkeribranschen ligger i blodet för mig. Farfar startade firman 1957, sedan har pappa drivit den och nu är det jag och min bror. Projektet har varit ett jättebra initiativ, det stärker branschen, framför allt genom att vi utbildar oss själva så att vi har en bättre grund att stå på. Kan det bidra till att locka nya förare, att vara en kanal in, så är det jättebra. Jag är med i nätverket Unga Åkare. Jag är en riktig nätverksmänniska som gillar att träffa människor och utbyta erfarenheter. I Unga Åkare är det folk i samma situation som jag som jag kan bolla saker med, till exempel kring det
här med att ta över ett företag. Jag har fått nya idéer men också bekräftelse på att jag är på rätt väg. Annars har det bästa för vårt företag med det här projektet varit handledarutbildningarna. Två av våra anställda har gått och utvecklats mycket. Praktikperioderna är jätteviktiga för oss. Det är ju en chans att prova chaufförer och om vi är bra på att ta emot praktikanter kan det ge oss duktigt folk i framtiden. Jag har också varit på några ledarskapsträffar inom projektet och de har varit väldigt utvecklande för mig, både som ledare och individ. De tre viktigaste sakerna för att säkra rekryteringen av yrkesförare enligt Andreas Lindström: • Möjlighet till bra praktik • Bra arbetsvillkor/arbetsmiljö • Lockande ersättningsnivåer. Vi får inte halka efter. Jag investerar gärna i de anställda
Nya nätverk ger stöd Projektet har givit upphov till två nätverk, ett för kvinnliga förare och ett för unga åkeriföretagare. ”Kvinnor på väg” har som syfte att stötta och stärka
Familjeföretag och generationsskiften är vanliga i branschen, men nätverket vänder sig också till den som tar över ett befintligt företag eller startar ett helt nytt företag.
kvinnliga förare och att locka fler tjejer att välja förar-
I båda nätverken kan medlemmarna få stöd och hjälp
yrket, bland annat genom att medlemmarna fungerar
av varnadra, utbyta erfarenheter och fråga varandra
som goda förebilder ut mot samhället. Nätverket har
till råds. I nätverken knyts kontakter som kan använ-
en Facebook-grupp med medlemmar över hela Sve-
das även utanför nätverksträffarna, personer att bolla
rige.
idéer och frågor med när som helst.
˝Unga åkare” riktar sig till personer som är eller är på
Båda nätverken lever vidare efter projekttidens slut.
väg att bli företagsledare och chefer på åkeriföretag.
Läraren Billie Gustafsson på Sandbackaskolan i Arvidsjaur.
Utbildningens kvalitet behöver förbättras
Erland M
.
an i Skellefteå
erstorpsskol
isar på And oberg underv
Utbildning har varit ett nyckelord i projektet. Den pedagogiska nivån behöver höjas, både i skolan och på företagen för att kunna hantera alla grupper av elever på ett bra sätt och därmed få så många som möjligt att bli verksamma inom yrket efter skolan. Genom projektet har dels en sex dagar lång ledarskapsutbildning genomförts, riktad till chefer/ägare på åkerierna och rektorer på skolorna. Tanken är att allt förändringsarbete startar uppifrån och måste ha stöd från toppen för att fungera. Vissa kursdagar har varit gemensamma för företagsledare och rektorer. Dessutom har ett 50-tal gymnasielärare fått fortbildning i tre steg enligt det speciellt utformade programmet “Det pedagogiska förhållningssättet”. rogrammet h transportp
Fordons- oc
på Liljaskolan
i Vännäs.
Tore Sahlin Ålder: 67 Gör: Ledarskapskonsult Bor: I Umeå Familj: Fru, 4 vuxna barn, 5 barnbarn Fritidsintressen: Plocka bär, fjällvandra, springa och
”
åka skidor
Jag var med och gjorde förstudien till projektet där slutsatsen var att vi måste attrahera andra grupper än de traditionella, till exempel kvinnor, för att klara rekryteringen nu när ungdomskullarna blir mindre. För att nå dit är det framför allt två saker som är viktiga; att komma ifrån machokulturen och att ge lärarna mer pedagogiska kunskaper. Jag har själv bidragit i projektet med fortbildning av lärare. Jag skapade programmet “Det pedagogiska förhållningssättet” med målet att ge lärarna pedagogiska kunskaper för att kunna ta hand om kvinnliga elever samt att hantera svårmotiverade elever på ett bättre sätt. En annan viktig grej var att även befintliga förare skulle få utvecklas, vilket ledde till ett internetbaserat utbildningsprogram. Att bygga broar mellan företag och skola och systematisera det arbetet är en nyckel till framgång. Då är det otroligt viktigt att ledarna är med och visar att det
här är viktigt. Chefens anda genomsyrar företaget. Därför hade vi ledarskapsprogram för rektorer och åkeriägare. Det fantastiska med projektet är att alla skolor och väldigt många åkeriföretag var med. Problemet var att ingen var van vid att avsätta den tid som behövs. Alla ville mycket, men när det kom till kritan var många kalendrar fulltecknade. Kulturen i branschen kring vidareutbildning och vidareutveckling måste bli starkare.
De tre viktigaste sakerna för att säkra rekryteringen av yrkesförare enligt Tore Sahlin: • Svara upp mot de ungas krav på att arbetet ska vara lustfyllt, både roligt och meningsfullt. De unga vill också känna att företagen månar om sina anställda • Komma bort från bilden av någon som ligger under en oljig lastbil och skruvar. Den skrämmer bort många tjejer. • Trycka på att det är ett fritt jobb, där man tar många egna beslut
Christoffer Karlsson och Tim Ramstedt på Sandbackaskolan i Arvidsjaur trivs på utbildningen.
näs.
Jan Hellstadius Bor: I Bromma Familj: Fru, tre döttrar och en hund
Det har varit väldigt kul att jobba med projektet. Det har varit rätt många stenar att vända på, men det är intressant att se hur offentlig sektor och privata företag kan utvecklas tillsammans
Fritidsintressen: Foto, tävla i jaktprov med hunden
när de jobbar för att lösa gemensamma problem”
Jag har jobbat i projektet med ledarskapsutbildningen och med nätverket Unga Åkare. Det är viktigt att börja förändringsarbete uppifrån, med cheferna, annars händer ingenting.
De 3 viktigaste sakerna för att säkra rekryteringen av yrkesförare enligt Jan Hellstadius: • Tala om vad som är attraktivt med yrket, till exempel den frihet många känner • Tala om att det är ett framtidsyrke • Jobba med bemötande och värderingar så att unga människor känner sig välkomna och sjyst behandlade
Ålder: 65 Gör: Driver Jan Hellstadius arbetspsykologisk konsult
”
kor tycker också att det är trist med enkönade arbetsplatser.
Jag tycker att de deltagande åkeriägarna har fått upp ögonen för hur viktigt det är att ta hand om praktikanter på rätt sätt. Och rektorerna har förstått att skolan måste ha mer kontakt med företagen och även marknadsföra sig bättre. Praktiken är en del av utbildningen och måste vara genomtänkt. Skolan måste förbereda eleven och skicka med dokument. Att komma som praktikant utan att veta vad som förväntas av en är ingen bra start. Och om företaget inte vet vad eleven och skolan vill med praktiken blir det ännu sämre. Att få fler tjejer att söka till yrket är en nödvändighet. Samhället ser ut så idag och det blir oftast bättre resultat i grupper som är blandade vad gäller kön, ålder, etnicitet och annat. Ju fler infallsvinklar, ju bättre blir det vanligtvis. De flesta männis-
Så rekryterar åkerierna Faktauppgifter ur TYAs rapport ”Rekrytering av lastbilsförare 2012”. • Nästan 8 400 nya yrkesförare har anställts • Det vanligaste skälet till nyrekrytering är utökning av verksamheten, följt av ersättning på grund av att personal slutat • Nästan hälften av nyrekryteringarna gäller distributionstransporter och fjärrbilstransporter • Ca 50% av åkeriföretagen har haft svårt att rekrytera lämplig personal • Ca 70% är samma siffra för Övre norra (Källa: TYA)
Ökning av antalet yrkesförare 2005-2010
Uppskattat behov av nyrekryteringar fram till 2020
Norrbottens län: 30%
Västerbottens län: ca 1 750 st
Jämtlands län: 18%
Västernorrlands län: ca 1 600 st
Västerbottens län: 9%
Jämtlands län: ca 1 350 st
Västernorrlands län: 8%
Norrbottens län: Underlag beräknas komma hösten 2013
(Källa: Arbetsförmedlingen)
Andel personer som gick ut fordonsprogrammet 2007 som är etablerade på arbetsmarknaden 3 år senare • Män: 69% Kvinnor: 56% (Källa: SCB) • 89% av åkeriföretagen anser att praktikperioden under utbildningen medverkar till ökad anställningsbarhet • 96% anger att egna kontakter har stor eller mycket stor betydelse vid rekrytering (Källa: TYA och Statisticon)
Sammanfattning av projekt Förare på väg
• Kampanjen föraryrket.se
• Webbplatsen forarepavag.se
Webbsida, Facebookgrupp, jingel på Spotify, broschyr, roll-up mm
• Fortbildningsprogram för gymnasielärare
• Utbildningsprogram för praktikhandledare
• 4 utbildnings- och
• Utbildnings- och utvecklings-
diskussionsfilmer
program för chefer/åkeri- ägare samt rektorer
• Nätverket ”Kvinnor på väg” har bildats
DELTAGARE i PROJEKTET • 59 åkerier
• TYA APL: 27
• 9 skolor
• Breddutbildning: 433
• 736 personer har deltagit i någon aktivitet
• Nätverk ”Kvinnor på väg”: 19
• Ledarskapsutbildning: 39
• Nätverk ”Unga åkare”: 12
• Pedagogik: 77
Fakta ”Förare på väg” Projektägare: Åkeriservice Norr AB Deltagare: Cirka 60 företag och 9 skolor i Norrbottens och Västerbottens län Projekttid: Jan 2011-juli 2012 Budget: 8,5 Mkr
• Nätverket ”Unga åkare” har bildats
QR-kod för scanning med din smartphone till vår hemsida
På vår hemsida hittar du allt om projektet www.forarepavag.se KONTAKTER:
Dick Sundberg 070-253 02 21 dick.sundberg@akeri.se Elisabeth Wiklund 070 - 320 99 00 info@bodagard.com
EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden