Samling inför återfärden från änden av sjön vid Vike.
Starten vid Öjesjön.
f
står bilarna på rad. Det är fler än vi som passar på att lufta skridskorna den här dagen. Det är inte bara skridskorna som är med heller. Vi har isdubbar, stavar och de flesta har hjälm. Och så har vi ryggsäck, med fika så klart, men också ett helt ombyte i dubbla plastpåsar. Ryggsäcken ska också ha en grenrem för att fungera som flythjälp om olyckan är framme. Det är rätt mycket remmar och spännen att greja med. – Det kan kännas lite krångligt i början av säsongen, men har man väl fått ordning på alla grejor så går det bra, säger Clas. Jonas Grundberg hackar upp ett litet hål i isen och konstaterar att den är gott och väl en decimeter tjock. Hans pappa Olle och flera andra pensionärer har rekat hela sjön några dagar tidigare och kan meddela att den håller även på de svagaste ställena, till exempel där ån rinner ut. Gruppen delas upp i två, en ”turbogrupp” under ledning av Johan Engström för dem som vill åka lite snabbare och en för de långsammare med Clas som ledare. Jag har inte åkt på många år och väljer den långsammare. Vi åker iväg och förutom några mindre skrovliga partier så är det väldigt fin åkning. Plötsligt smäller det till ordentligt och hjärtat hoppar till. – Var det där isen? undrar jag oroligt. – Ja, men det är ingen fara, svarar Clas. Den krymper när det blir ramme vid öjesjön
Vill du åka med? Skridskoturerna går oftast på söndagar och annonseras på Friluftsfrämjandets Härnösandssida på internet. Där finns också tips och råd om utrustning och säkerhet. www.friluftsframjandet.se
kallare och då kan det låta rätt mycket. Smällarna fortsätter under hela dagen, men hjärtat hoppar mindre för varje gång. Clas betonar att det inte är särskilt farligt att åka för den som är försiktig. – Risken att gå igenom finns förstås alltid och man måste självklart vara förberedd både med kunskap och utrustning. Men det är väldigt sällan som någon plurrar utan att medvetet ha gett sig ut på osäker is. En som har plurrat frivilligt är Johan Engström under sin ledarutbildning. – Först kändes det inte så farligt, men efter hand sipprade det kalla vattnet in. Det var också fysiskt väldigt jobbigt att ta sig upp. Och efter ett tag uppe kände jag mig kall inombords, trots torra kläder och varm dryck. Öjesjön är en omväxlande sjö och vi rundar flera öar och åker in i olika vikar. Eftersom isen är så pass tjock kan vi åka rätt fritt. Annars ska man med tanke på Y IP P IE H Ä RN Ö S A N D
51