Page 1

s!

MAG OMSLAG

03-12-14

16.44

Sida 3

Norrdans ★ ISKA ★ Prylar ★ Samlare

100% HÄRNÖSAND

änge hos

alla, got. adan

gare AB

M A G A S I N E T

|

N R

9

|

2 0 0 3

VINTERGÖRA Massor av tips till måsten i vinter

ISTID – ENTUSIASTTID Långfärdsskridsko på frusna vatten

2 0 0 4

Exklusiv

t!

10

Härnösands mest underskattade

nabb

42.

3 00

al

dem

topför-

kulle

nder and.

nabb

3 00

Stjärnornapå Tärnan Sidan 26

BRANDKÅREN • BOXNINGSKLUBBEN • STIGSJÖ KYRKA • KRÖNIKÖRERNA ÖSTMAN & ÅHLSTRÖM


MAG OMSLAG

03-12-14

20.59

Sida 4

Det bästa för Härnösand CCM PRO TACK Skridskon som är utvecklad av elitseriespelare för proffs. Var försiktig isen kanske smälter.

SALOMON CROSSMAX 10.O

FISCHER RSC CLASSIC

Tuffa åkare ska ha tuffa pjäxor

Elofsson, Fredriksson med flera. Världsmästarnas skidor är en dröm även i Vasaloppets ”öppna spår”

4995:3995:-

2599:-

3595:-

VÖLKL SUPERSPORT 6 När endast det bästa är gott nog. Ägarna till dessa underverk lär inte bli omåkta i vinter!

8995:-

Kommu på uppd dels det tingets a

EASTON SYNERGY GRIP SALOMON CROSSMAX 10 PILOT

6995:-

Kom till oss, förmedla känslan av sporten du utövar. Ju mer vi vet om dina krav när du köper desto bättre går det för dig uppe i backen, i hockeyrinken, i skidspåret, på fotbollsplan, under promenaden, på gymet … Vi vill ge dig det bästa. Vi vill vara bäst på sport! För din skull!

HÄRNÖSAND • VÄSTRA KYRKOGATAN 1 • O611-135 31

Av den Det mo ningsce netiskt s WWW.TEAMSPORTIA.SE

Om Foppas klubba är för häftig, så kan du välja den näst bästa.

Byggsta 1 juli 20 till cirka

I och m och am bättre fö don.


MAG 03-15

03-12-15

05.02

Sida 1

M A G A S I N E T

#9 2003-2004 INNEHÅLL 1. INNEHÅLL

18 Kulturband Anna-Leena är från Finland, Rumiko från Japan. Norrdans förde dem samman.

Ismästarna

Advent i Stigsjö

Långfärdsskridskor lockar de verkliga entusiasterna. Vi följde med. Sidan 14

Det är den första advent. I kyrkan i Stigsjö ska det vara radiogudstjänst. Sidan 29

De samlar saker

Barnen på Tärnan

Någon samlar på kortlekar, en annan på klänningar, nästa på tatueringar. Sidan 34

På Tärnans kooperativa dagis trivs både barnen och föräldrarna. Sidan 26

INNEHÅLL 2. Krönikörer: Vilka pärlor i boxningsklubben

............

22

...............

24

...................................

39

ISKA räddar industrihistorien Made in Harnosand

När stenhusen byggdes

..........................

Sista terminen för Birgitta

....................

Musiktyper på folkhögskolan

49

....................

51

....................................

56

Absolut vintermåsten

...............................

13 25 45 61

46

...............

Full fart på brandstationen Oskar och uttrarna

40

Bo Östman Per Åhlström Sara Parkman Ann Sofie Fredriksson

59

Ska du handla? Det finns alternativ tillverkade i Härnösand. Till exempel dessa väskor från Hemsö Design. Liten axelremsväska, 300 kr, och axelväska i borstad bomull eller lin med applikation för 500 kr. Fler prylar hittar du på sidan 39.

44 Guide på stan Stadsarkitekt Tommy Berglund tar oss med bland stenhusen i stan. Härnösand

MAGASINET

3


MAG 03-15

03-12-14

22.26

Sida 2

Härnösands säkraste familjeföretag

Öppna garageporten automatiskt! Nu säljer och monterar vi även garageportsöppnare. De passar både enskilda villagarage och större gemensamhetsgarage. En praktisk, säker och miljövänlig lösning, till ett överraskande bra pris.

Välkommen till vår butik och hemsida. Där berättar vi mer! Öppet mån-fre 08.00-17.00

E

Här min kom man fått sena växe till f gärn sena Här

Köpmangatan 10, 0611-129 01, www.nylundslas.se

På samma plats som förut, men totalrenoverat och fräscht. Välkommen in och känn dig hemma.

Mer information om SEB i Sverige www.seb.se

Vi har allt inom

EL • TELE • DATA LARM och SÄKERHET Vänd Er med förtroende till oss. Inget uppdrag är för stort eller för litet.

De mun Mag att å Tre sche Fred gyn på K gram

H

Nybrogatan 2, 871 21 Härnösand tel 0611-53 32 50

Skanska Electro AB Varvsgatan ,   Härnösand Tel -   Fax -   www.skanska.se/electro

AN PR M

NI

TR

Nu öppnar vi visningslokalen i Härnösand! Onsdagen den 21 januari, klockan 14:00, inviger vi vår visningslokal och vårt projektkontor i Härnösand. Vi finns på Murbergsvikens industriområde. Varvsallén 13 är adressen. Hit kan du komma när du vill ha svar på dina frågor, stora som små. Här får du såväl basinformation om Projekt Ådalsbanan som senaste nytt. Här kan du ”flyga” i våra data-modeller, se på film om de föreslagna nysträckningarna, få hjälp att surfa på vår hemsida, läsa projekttidningen eller bara ta en kopp kaffe. Öppettiderna för visningslokalen är till att börja med: Tisdagar: 10 - 18 Onsdagar: 16 - 20 Dessutom är lokalen öppen 10 - 16 den sista lördagen varje månad. Vill du boka ett gruppbesök på annan tid, ring vår informationsansvarige, Lennart Westman, på telefonnummer 060-18 30 61 eller 070-339 93 90. Ändringar av öppethållandet annonseras i tidningarna, och på vår hemsida på Internet (www.banverket.se/adalsbanan) Välkommen!

4

Härnösand

MAGASINET


MAG 03-15

03-12-16

15.53

LEDARE

Sida 3

Härnösand bäst i ny undersökning

H

ärnösand är på gång. Vi har vänt befolkningsutvecklingen och nu ökar inflyttningen. Härnösands kommun är bäst på att locka nya invånare kunde man läsa i SKTF-tidningen nr 16/2003.Vi har också fått många intressanta nystartade företag under det senaste året. Alla företag blir inte stora, men några växer och skapar flera nya arbetstillfällen. Känner du till företag som skall starta eller expandera? Hör gärna av dig till mig! Många av de företag som startats de senaste åren har kommit till efter tips från Härnösandsbor eller utflyttade härnösandare. DE PROBLEM VI brottas med är att anpassa vår kommunala servicenivå. Sig-Britt Ahl berättar i detta magasin om de viktiga åtgärderna som planeras för att åter få Härnösands kommuns ekonomi i balans. Tre av våra krönikörer kommer ifrån mediabranschen; Bo Östman, Per Åhlström och Ann-Sofie Fredriksson. Alla arbetar med utvecklingsprojekt som gynnar vår kommun. Den fjärde, Sara Parkman, går Härnösand

MAGASINET

på Kiörningskolan och var med i SVTs ungdomsprogram PS när det sändes från Härnösand. Magasinet som du nu har i din hand innehåller ett reportage om Härnösands förra storhetstid när alla våra vackra stenhus på Nybrogatan byggdes kring sekelskiftet.Vi har idag fortfarande stor nytta av våra vackra hus. Speciellt i samband med besök. Alla är imponerade av Härnösands okända skatt. mål under 2004. Jag är övertygad om att samarbete är nyckeln till framgång, såväl när det gäller avveckling som utveckling.Vi måste både gasa och bromsa för att kunna utvecklas.Tillsammans ska vi fortsätta att skapa en intressant miljö att verka och bo i!

VI SATSAR MOT NYA

Gott Nytt År

J-O Friman Kommunchef

Produktion

# 9 2004, upplaga 17.000 ex. 0611-51 13 20, magasinet@alltid.net

ANSVARIG UTGIVARE: J O FRIMAN H Ä R N Ö S A N D S K O M M U N , j - o . f r i m a n @ h a r n o s a n d . s e Härnösandmagasinet är ett samarbete mellan Alltid Marknadsbyrå AB och Härnösands kommun PROJEKTLEDARE: KENNETH ZETTERLUND A L L T I D M A R K N A D S B Y R Å , z @ a l l t i d . n e t MEDARBETARE: ÅSA NYBERG, MIKAEL CARNBRO, ANDERS HALL, JONAS SERRANDER, ANDERS ELIASSON, SUSANNE BOSTRÖM NILSERIC JONSSON, LARS KÅGSTRÖM, MATS WIGARDT, MONA RITZÉN, JESSICA BERGFORS, ANDREAS OHLSJÖ

TRYCK: SÖRMLANDS GRAFISKA

Nya Golf är här!

LIMFRIA GOLV hittar Du hos oss

Vi har även: •MATTOR •TRÄGOLV •LAMINAT •KAKEL •KLINKER

BILFÖRSÄLJNING 55 20 50 VERKSTAD 55 20 60 RESERVDELAR 55 20 70

Gott Nytt År! ÖPPET: Kastellgatan 13 Härnösand 0611-148 24 • 070-683 33 11

Mån-fre 1130-1700 Lörd 1000-1400

Smedjevägen 3, Härnösand • Vxl 0611-55 20 40 • Fax 55 20 49 Härnösand

MAGASINET

5


MAG 03-15

03-12-15

14.30

Sida 4

Rätt resa till rätt pris!

Vi säljer och installerar

Fondkistan Begravningsbyrå AB

Thermia värmepumpar

Begravning från

5.400:-

H

Vi känner dig och vet hur du vill ha det. Du känner oss och vet vad vi kan. Låt oss därför arrangera alla dina resor — affärsresan, semesterresan, gruppresan och konferensen.

www.resecity.se

1 Med Thermia Diplomat kan du minska din uppvärmningskostnad med mer än tre fjärdedelar.

Inklusive en vacker vit eller brunlackerad kista

Härnösand • 0611-205 35 Kramfors • 0612-145 01

Storg 28 Härnösand 0611-205 80

G:a Ådalsvägen 113 Härnösand 0611-154 23

9

Butiken med

MATGLÄDJE

8

i Härnösand • • • • • • •

Färsk fisk ur vår manuella fiskdisk Manuell delikatessavdelning Stor fräsch fruktavdelning Nygräddat bröd i mängder SMAKFULLT ! BEKVÄMT !

Mån-Fre 8-20 Lör-Sön 9-19 Härnösand

MAGASINET

6

PRISVÄRT !

ÖPPETTIDER:

6

7

Härnöhallen

Gånsviksvägen 8, 871 60 Härnösand Tel 0611-55 44 00 • Fax 0611-55 44 29


MAG 03-15

03-12-14

23.16

Sida 5

10

Härnösands mest underskattade Nytt år, nya utmaningar. Härnösandmagasinets redaktion räknar ner inför tolvslaget. Tio potentiella vinnare under 2004?

10

Stadsparken HÄRNÖSANDS GRÖNA OAS Var är glasskioken?

5

Hålet i Prismahuset HÄRNÖSANDS HJÄRTA Dags för en ny samlingspunkt Stockholms Central har sin ring. Härnösand har sitt hål i Prismahuset. Det senare tyvärr undangömt och outnyttjat. Tänk att kunna sitta runt ringen och titta ner på människorna på Åhléns eller gå där nere och titta upp på takkupolen och... tja, varför inte en sushibar? Eller ett paltcafé?

En grön oas mitt i stan, javisst. Men visst går det att göra mer med växtligheten, gångstigarna och kopplingen till Sambiblioteket. Kanske en stor schackbräda eller en kubbplan? Och var är glasskiosken och kaffemöjligheterna?

9

Metropol HÄRNÖSANDS MANHATTAN Play it hard

4

Museets mammut-tand URTIDEN ÄR HÄR Fynd med bett Här i länet vandrade mammutar en gång. Beviset är den mammuttand som finns i Länsmuseets samlingar. I Sverige har det bara gjorts 24 fynd av mammuttänder. Det här är det nordligaste. Tanden är mellan 40 000 och 60 000 år gammal. Den vill vi se mer av.

En välbevarad relik från svunna tider. Fantastisk atmosfär och suverän lokal för både levande musik och andra föreställningar. Närmare Manhattan går det inte att komma i den här stan.

8

Clownfestivalen

3

HOPPSAN! Snubbelisnubbel …

7

KONSTSKATT Uppåt väggarna Chagall, Matisse, Axel Fridell och Ernst Josephsson … Den fina samlingen som vi fick när syskonen Qvist dog är till största delen oåtkomlig för allmänheten. Testamentet föreskriver att samlingen ska visas, annars har Nationalmuseum i Stockholm rätt att plocka de verk de vill. Hjälp.

6

– (Vi är residensstad ändå) Sätt inte kaffet i vrångstrupen nu. Men är det inte dags att glömma allt gammalt groll och se de stora fördelarna med att bo så pass nära en så pass stor stad? Fler jobb, fler nöjen, fler saker att göra, fler roliga människor (och en hel del av dem pendlar ju dessutom hit).

Det blev bara en, men den lockade massor av internationella storheter och gav Härnösand TV-tid under självaste julhelgen (när händer det nästa gång?) Lek med tanken att den hade blivit ett återkommande evanemang. Hur många timmar i TV?

Qvistska samlingen

Sundsvall

2

Tobaksbolagets torn TOWER TO THE PEOPLE! Uppna upp däruppe Mycket underskattat. Det är i alla fall vad vi tror. Bara ett fåtal människor har fått äran att se tornrummet från insidan. Enligt ryktet en fantastisk upplevelse med vidunderlig utsikt. Men varför så exklusivt? Mera punsch åt folket.

Sälsten STRANDFYND Stadsnära läge En badstrand, Villa Fridhem, en campingplats, en stenkastarstrand, gamla fina sjöbodar med grillplats. Alltihop nästan mitt i stan. Och med strålande kvällssol. Här går att göra mycket. Vi kan väl börja med nya bryggor?

nds är nösa e Nr 1. H k ers attavdänd d n u t s e m


MAG 03-15

03-12-15

06.50

Sida 6

HÄRNÖSAND k o l l

✯ ✯✯

1

✯✯

SANDS HÄRNÖ ATTADE K S R E D N MEST U Havet VATTENKRAFT Vatten, stan är full av vatten

Vattnet, hamnen, kajerna. Så nära, men ändå så långt borta. Skeppsbron har potential för mycket, mycket mer än en asfalterad parkeringsplats. Kronholmen likaså. Området kring residenset och Konsthallen, hela Nattviken, stranden längs Södra Sundet. Den stolta sjöfartsstaden har tagit ett kliv för mycket tillbaka. Dags att stiga fram igen, utan att trilla i.

PULKAPREMIÄR OCH OFFPISTNYHET PÅ VÅRDKASEN

! Men hallå

THOMAS ELOFSSON fondförvaltare för Västernorrlandsfonden. DU ÄR NORRLANDS ende fondförvaltare. Hur

går det att förvalta en aktiefond så långt från Stureplan? – Alldeles utmärkt. Den information jag behöver får jag ändå. Det pratas ofta om flockmentalitet i den här branschen. Och då är det väl snarare en fördel att inte sitta mitt i smeten. Du och din sambo Stina flyttade från Stockholm till Härnösand för tre månader sedan. Hur trivs ni? – Jättebra. Den största skillnaden är närheten till allt, jobb, affärer och naturen. Att slippa köer, trängsel i affärer och sådant. I den meningen är livet mycket lättare här. Det är helt enkelt en högre nivå av trygghet. Vad saknar du från Stockholm? – Framför allt våra vänner. Sedan kan jag sakna bredden i restaurangutbudet. Det är roligt att gå på någon lite smalare restaurang ibland.

8

Härnösand

MAGASINET

NU KAN ÄVEN de minsta familjemedlemmarna roa sig i Vårdkasbacken. I år har Brännans Alpina gjort i ordning ett pulkaområde i anslutning till backen. Förutom pulkabacken har sommaren ägnats åt att röja sly vid sidan om backarna. Off-pist-åkarna får därmed bättre förutsättningar och genvägarna mellan backarna blir säkrare. Liksom i fjol kommer backen att hållas öppen dagtid för sportlovsturister söderifrån under vecka 8 och 9. Självklart är backen också öppen under vårt eget sportlov, vecka 10. Förra säsongen var det premiär under mellandagarna och backen hade sedan öppet sammanlagt 72 dagar. För att allt ska fungera under säsongen krävs 150 timmars ideellt arbete varje vecka.

I fjol åkte drillflickorna till Barcelona, i år blir det till Piteå. Men kul har de ändå.

Torbj

Resorna högst i kurs för drillflickorna

T

HÄRNÖSANDS PARADORKESTER är inte bara musik. Ända sedan starten 1967 har

drillflickorna varit en naturlig del av orkestern. Och att drilla är populärt. Varje år söker mellan 30 och 60 blivande tredjeklassare, varav endast 10-12 blir antagna. – Tyvärr har vi inte ledare för att ta emot fler, säger Lena Widmark, som med några kortare uppehåll har varit med ända sedan starten. Efter två år som nybörjare är det dags att ta klivet upp i den ”riktiga” drillgruppen, som leds av Lena och Katarina Nordin. Totalt består gruppen av tre tamburmajorer, tio flaggflickor och ungefär 20 drillflickor. Tillsammans med Paradorkestern uppträder de både när och fjärran. I somras var hela gänget i Barcelona, men i år blir det inte längre än Piteå. – Det är absolut roligast med alla resor. Men nu måste vi fylla på börsen igen.

Sex kilometer skridskobana på Södra Sundet ! I VINTER KAN Härnösands alla skridskoåkare få en plogad isbana på Södra Sundet. Banan ska bli sex kilometer lång, 3-4 meter bred och gå i en slinga från badhuset till Nickebo och tillbaka. Bakom idén ligger Friluftsfrämjandet, Svenska Turistföreningen och Härnösands IsEntusiasters LångfärdsPolare.

Nu får vi ett nytt utflyktsmål på skridskor – utan puckar.

– Vi vill skapa ett lättillgängligt och säkert utflyktsmål, säger Friluftsfrämjandets Lennart Åkesson. Det som saknas är i vanlig ordning pengar. Cirka 25 000 kronor skulle det kosta att hålla banan plogad under några månader. – Vi raggar sponsorer för fullt, säger Lennart Åkesson.

– In T Edm före Me –

Till s Reda så a ”det To fem det h kons – M elseo näst – har o To 60-ta mek Torb –


har år gna. ed

upm-

ras

en.

m-

ng e nder

äger

MAG 03-15

03-12-14

21.57

Sida 7

M #1 JUBILEU

Torbjörn Edmo på plats igen på EdmoLift som startade 1964.

Torbjörn Edmo – Inte är det nåt att skriva om. Torbjörn Edmo är mannen bakom EdmoLift, ett av Härnösands största företag som firar 40-årsjubileum 2004. Men att han själv skulle vara intressant? – Nej, varför då? Till slut tar han ändå emot hemma vid köksbordet. Redan efter tio minuter tycker han att ”nu har du väl så att det räcker” och flera gånger påpekar han att ”det här behöver du inte ta med”. Torbjörn Edmo lämnade vd-posten på EdmoLift för fem år sedan och ägnar nu större delen av sin tid åt det han en gång började med – att sitta hemma och konstruera. – Det är roligare än att leda företag. Men lämnat sitt livsverk har han inte. Han är styrelseordförande och besöker fortfarande verkstaden nästan dagligen. – Jag försöker lära mig att hålla mig därifrån. De har order att säga till om jag är i vägen. Torbjörn Edmo kom till Härnösand i början av 60-talet och jobbade några år som tekniker på en mekanisk verkstad. 1964 lades företaget ned och Torbjörn startade eget. – Egentligen trivdes jag aldrig som anställd. Jag

HAN FIRAR 40 MED SITT LIVSVERK SOM BLEV ETT AV VÅRA STÖRSTA FÖRETAG

tänkte att det var bättre att prova något eget och misslyckas än att inte prova. Jag är väl bara av det blodet. Något misslyckande blev det inte, tvärtom, även om det var ett antal magra år i början. Redan då handlade det om lyftanordningar. Torbjörn ritade men själva tillverkningen lades ut på andra. Den egna verkstaden kom först 1976 och den har sedan byggts till ett antal gånger. – Det bästa är att börja mitt på en lägda. Sen kan du fara åt vilket håll du vill. Lättare sagt än gjort. Ett råd som kanske är enklare att följa är att ställa upp för nya, små företag på rimliga villkor. Torbjörn var konstruktionsansvarig för Z-Lyften i Bispgården under hela 1970-talet. I stället för att ta betalt per timme fick han royalty per såld enhet. – Jag jobbade i princip gratis från början. Hade jag tagit timpenning hade företaget inte funnits idag. Sådant borde fler kunna ställa upp på. Torbjörn Edmo har alltid funnit nöje i att jobba och har inte hunnit med så mycket annat under sitt liv. Ett och annat älgpass har det dock blivit liksom någon golfrunda då och då. Men mest har det handlat om

EdmoLift. – Inga-Lis och barnen har fått sitta emellan, men de har varit väldigt tålmodiga och har stor del i att det har gått så bra. Ett annat intresse har han också. Inklämd i ett hörn av verkstaden står Härnösands förmodligen äldsta bil, en A-Ford av 1928 års modell. Han köpte den redan 1967 med ambitionen att göra i ordning den omgående. Det tog 20 år. – Varje gång vi byggde ut verkstaden försökte jag få ett hörn ledigt, men det gick aldrig, säger han och tillägger: – Nu måste du väl ha så att det räcker? OK då.

”Inga-Lis och barnen har fått sitta emellan”

DET HÄR VISSTE DU INTE OM EDMOLIFT Till OS-invigningen i Lillehammer 1994 levererade EdmoLift ett lyftbord som från underjorden lyfte upp en stor glob ur vilken det vällde en massa små troll.

Härnösand

MAGASINET

9


MAG 03-15

03-12-14

21.57

Sida 8

HÄRNÖSAND k o l l

Sven-Olof bjuder på inbakad hemkänsla

M #2 JUBILEU

SKA DET VARA en Brovalla? Att döpa ett bröd efter en fotbollsplan hör inte till vanligheterna. Men Sven-Olof Nederberg på Bröboa i Älandsbro hittar gärna udda namn till sina skapelser. Så finns till exempel limpan Ramsås, bakelsen Världsarvet och tårtan Snövit. Den senare ska förresten få sällskap av sju små bakelser, eller om det nu var dvärgar. Sven-Olof har alltid Sven-Olof dukar upp. drömt om att ha ett bageri. För 25 år sedan var han arbetslös och åkte till sin moster i Ulricehamn. Hon hade en karamellfabrik och han tänkte att han kunde få några recept. – Men jag fick inga, så jag kom hem med kläder i stället. Det blev starten för Jeansboa som tog all hans tid i många år. Först för 7-8 år sedan kunde han förverkliga sin bageridröm. Nu har Bröboa sex anställda. – Det roligaste är att experimentera fram nya recept. Och det gäller att fresta ögat också.

Fritz och Marie med sitt stall av föreläsare.

FMA – en liten jätte med kändisstall ETT LITET FÖRETAG, men en jätte i branschen. FMA

Konferenser har bara två anställda men arrangerar mängder med föreläsningar och konferenser i både Sverige och Norge. I föreläsarstallet ingår Mark Levengood, Lasse Gustavson, Susanne Fredriksson och Babben Larsson. – Vi jobbar nästan uteslutande med kända ansikten, säger företagets grundare Fritz Hultgren. Men det finns undantag. Sara Dahlberg Eriksson är visserligen känd för många Härnösandsbor, men inte för så många andra. Hennes föredrag går under titeln ”Hitta vägen tillbaka efter krisen”. – Vi lanserar folk som vi tror på. Susanne Fredriksson var inte så känd när hon började. Nu är hon en av landets mest eftertraktade föreläsare. Fritz Hultgren började arrangera föreläsningar redan 1980. Sedan dess har det gått både upp och ner. – Som mest var vi sju anställda. Men nu är det en lagom nivå. Vi vill inte expandera mer, säger Fritz Hultgren.

10

Härnösand

MAGASINET

Allmänna sången anno 1904 och just nu. Bara män genom alla år plus Renate Menzel.

ALLMÄNNA SÅNGEN JAGAR NYA FÖRMÅGOR

Hundra år av skönsång ETT BÅDE FYRFALDIGT och fyrstämt leve utbringar vi för Manskören Allmänna Sången Härnösand som fyller hundra år 2004. Allmänna Sången bildades hösten 1904 på initiativ av lektor M V A Malmborg. Våren därpå hölls den första konserten. I dag har kören 42 medlemmar varav cirka 35 sjunger aktivt. Ledare sedan 17 år är Renate Menzel. – Det har varit intensiva och härliga år. Kören är mycket bra men går fortfarande att utveckla, säger hon. På repertoaren finns naturligtvis alla de gamla kända sångerna, men varje år plockas också modernare sånger in. – Tyvärr finns inte så mycket nya noter för manskör. Dessutom är det de gamla örhängena som folk vill höra, säger Renate Menzel. Många av körmedlemmarna har varit med länge och medelåldern är hög, kanske väl hög.

– Ja, vi behöver nya förmågor, säger Sune Olsson, ordförande sedan 1981. Alla sångglada yngre män är härmed kallade. Renate Menzel är Allmänna Sångens första och hittills enda tillåtna kvinna. – Jag har bra kontakt med alla hustrur och sambor, försäkrar hon med ett skratt.

NÅGRA AV ALLMÄNNA SÅNGENS FRAMTRÄDANDEN UNDER 2004 1 januari: Nyårskonsert i Domkyrkan 6 januari: Konsert i Torsåkers kyrka 3 april: Jubileumscaprice i Teaterfoajén 30 april: Vårsånger på Torget 6 juni: Nationaldagsfirande 23 oktober: Jubileumskonsert i Domkyrkan med Marcus Jupiter, solist och Johan Fröst, piano

Nya ansikten bättrar på fikstatistik MED TVÅ NYSTARTADE fik det

senaste halvåret börjar Härnösand bli en riktigt kafétät stad. De nya mötesplatserna heter Dharma och Kulturpalatset. Dharma vid Torget drivs av den inflyttade stockholmaren Kenneth Karlsson. – Jag hörde av vänner att Härnösand saknade ett kvällsöppet fik. Härnösandsborna var dock inte så kvällsfikasugna så nu har Dharma mer normala öppettider. Från början besöktes fiket mest av ungdomar. – Men det har ändrats. Nu är

Fika mera!

Anneli med Kulturpalatset och Kenneth med Dharma.

det nästan mest äldre. Blandad publik är det också på Kulturpalatset på Storgatan som drivs av Anneli Holmberg. – Det ska vara en levande miljö där det händer mycket saker. Jag

jobbar på att framkalla den andan. Bland annat planerar hon för någon form av fri scen och välkomnar alla som har idéer. Hon funderar också på att starta olika former av klubbverksamhet.

80-

In hö vi

EFTE

ter i Prise – glad Börj land givni Ul förm – famil ttar h såda – talet Men prod An nen fortfa det a tigt b


MAG 03-15

03-12-15

14.38

Sida 9

WILMAS VILDA CHANSNING går hem i Härnösand WILMAS INDISKA är Härnösands kanske färg- och doftrikaste affär. Varorna kommer inte från några stora fabriker utan från små leverantörer i Indien, Nepal och Thailand. Wilma själv, med efternamnet Kharsati Forsberg, kom till Sverige 1994 från nordöstra Indien via Mocambique. Några år senare startade hon butik i liten skala i Frånö. – Det kändes svårt för mig att få jobb. Så varför inte prova sig fram på egen hand? Verksamheten växte och efter fem år i Frånö var det dags för nästa steg, att hitta en större och mer centralt belägen lokal. Den ligger på Nybrogatan och efter en dryg månad är hon jättenöjd. Kunderna är positiva och läget mellan Sundsvall och Kramfors är bra. – Visst är det en chansning, men man måste våga lite. Livet är kort.

hit-

m-

Fika mera!

dan. r n ika

nästan

INNE MED INNEBANDY

80-TALET TILLBAKA !

Inflyttning ger högtryck på villamarknaden

FOTBOLLSKVARTERSEN ÄR EN gammal

kär tradition i Härnösand. Nu finns det också ett alternativ vintertid, för alla innebandyspelare. IBC Hernösand arrangerar i år den första Innebandykvartersen. Med jämna mellanrum samlas hela 23 lag i Landgrenshallen för att mäta krafterna med varandra. Men framför allt för att ha kul. Spelarna är mellan 7 och 12 år. Kvartersen fortsätter ända till april, då det är dags att byta innebandybollen mot fotbollen igen.

EFTERFRÅGAN PÅ HUS och bostadsrät-

ter i Härnösand är stor, riktigt stor. Priserna klättrar därmed också uppåt. – Det är väl inte riktigt som på det glada 80-talet, men nästan, säger Börje Wiklund på Mäklarhuset Norrlands Fastigheter. Det blir ofta budgivning på attraktiva objekt. Ulf Ögren på Svensk Fastighetsförmedling ger samma bild av läget. – Det roligaste är att många barnfamiljer från framför allt Stockholm flyttar hit. Det var längesedan vi hade en sådan inflyttning. – Totalt ökar kanske inte invånarantalet så mycket, säger Börje Wiklund. Men de som kommer är unga och i produktiv ålder. Antalet villor som går för över miljonen är fler än på länge även om de fortfarande är undantag. Samtidigt går det att få tag centralt belägna och riktigt billiga hus.

– Budgivning är vanligt, säger mäklaren Börje Wiklund. Men det finns fortfarande billiga hus i centrala lägen.

– Men renoveringsobjekt är svårsålda, säger Börje Wiklund. Folk betalar hellre mer för ett ”färdigt” hus. – De låga räntorna bidrar också till att priserna går upp, säger Ulf Ögren. Vintertid är lågsäsong för fastighetsmäklare, men när det rullar igång igen till våren räknar båda med att trenden håller i sig.

DESIGN SKA GE BÄTTRE SÄLJ EN PRODUKT KAN vara hur bra som helst men ändå bli en hyllvärmare. Utan genomtänkt design kan vad som helst försvinna i mängden. – Vi behöver öka medvetenheten och användandet av design i vårt län, säger Bengt Sandström. Han är projektledare för Design i Västernorrland, som under drygt två

års tid ska få oss att tänka mer design. Länets företag ska inspireras. Hittills har en handfull företag bestämt sig för att utveckla sina produkter. – Vi kan förmedla kontakten med lämplig designer, säger Bengt. Härnösand

MAGASINET

11


MAG 03-15

03-12-14

23.23

Sida 10

Inred med god smak.

De små företagens vän! Vi hjälper små företag med ”pappersbestyr”

BOSSE

BRITTA

• Bokförin g tjänster s• Bokslut • Deklara tioner • Adminis tration

Box 67 NATTVIKSGATAN 6 • HÄRNÖSAND TEL 0611-271 60 • FAX 0611-239 54

E-post: bossebokhallare@home.se

SÄBRÅ HÄGGDÅNGER & HEMSÖ församlingar

Här är några recept på riktigt lyckade matrum. Äta bör man, men inte var som helst. I ett omsorgsfullt inrett matrum smakar maten så mycket bättre. Vi äter ju faktiskt till 50 procent med ögat. På Mio hittar du matsalsmöbler för alla smaker och dessutom mängder med vackra köksaccessoarer. Välkommen in och se våra tjusiga anrättningar!

Pastorsexpeditionen i Säbrå Byåker öppen vardagar kl 10–12 Du är välkommen till Gudstjänster

* * * * * *

N

NB

Körverksamhet

st di

Barngrupper Vardagsträffar för daglediga

tio se er

Konfirmandverksamhet Enskilda samtal 0611– 55 94 00

sabra.pastorat@svenskakyrkan.se

Härnösand E4 Norr 0611-232 90 Mån-fre 9.30-18.00 Lör 9.30-15.00

ba Dela upp betalningen Vi erbjuder flera olika alternativ. Fråga i butiken eller gå in på www.mio.se

bl

Härnösand – en bra stad att bo i !

Norrlands största arbetsmarknad

Har du

Bra boendeExpansiv

Livsglädje

Vill Du veta mer om alla möjligheter som Härnösand erbjuder är Du välkommen att kontakta vår inflyttningsledare Marlene J Bolstad Telefon 070–257 83 32 E-post: marlene.bolstad@harnosand.se

koll på elen Unik kundinformation med förbrukningsstatistik, fakturainformation etc, hittar du på vår hemsida www.hemab.se under menyn ”Mitt abonnemang”

Telefon Kundtjänst 0611-55 75 00 • www.hemab.se

www.harnosand.se 12

Härnösand

MAGASINET

There

Te

MED

och på d tekn barn – börja berä leda Så troni allt h fanta På som rena


MAG 03-15

03-12-15

07.30

Sida 11

HÄRNÖSAND k o l l

KRÖNIKA

Bo Östman

Varsågod. Här är framgångsrecept som funkat

N

Dansuppvisning a la NBV.

NBV räddade danstradition NBV:S DANSSKOLAS UPPVISNINGAR på Teaterns stora scen är riktiga högtids-

stunder. Två gånger om året visar 120 barn från fyra år och uppåt sina färdigheter för en fullsatt salong. När NBV i somras tog över dansskolan efter TBV räddades en lång tradition. Det började som Ingrid Malmgrens balettskola för länge, länge sedan. När TBV tog över försvann så småningom den klassiska baletten och ersattes av jazzdans, hip-hop och andra modernare varianter. Men i somras var verksamheten nedläggningshotad. – Vi tyckte att det var förskräckligt att något som engagerar så många barn skulle läggas ned, säger Jan Kindsjö på NBV. Jessica Bergfors har varit danslärare i 18 år och är därmed veteranen bland de sju ledarna. Hennes mål med dansskolan är tydligt och enkelt: – Vi ska dansa och ha kul.

Therese Bäcklund får hjälp av Therese E Rahm.

Teknik på skolschemat MED HÅLMASONIT, PÅSFÖRSLUTARE

och lite tålamod blir idéerna verklighet på den kommunala entreprenörs- och teknikskolan KomTek. På köpet lär sig barnen förstå hävstångsprincipen. – Vi jobbar med mekanik till att börja med, att få grejor att röra på sig, berättar Patric Sjölander, en av de två ledarna på KomTek. Så småningom blir det även elektronik och datorkunskap. Men framför allt handlar KomTek om att uppmuntra fantasin och skaparglädjen. På KomTek går lika många tjejer som killar. Gruppindelningen, med två rena pojkgrupper, två flickgrupper och

i har väl sett nedrustningslistan i Härnösand? 70 punkter med sparåtgärder. Ändå pekar kommunens budget på 20 miljoner i underskott. Man öser båten för brinnande livet, men vad hjälper det om skopan fylls i aktern och töms i fören. Framåtandan då? Djärvheten? Se på Vara i Västergötland. En pyttekommun där man nu invigt ett konserthus som är en enorm satsning. ”Vi hade att välja mellan att långsamt dö eller att vara progressiva och vända utvecklingen.Vågar man inte hamnar man lätt i en negativ spiral”, sa kommunalrådet Jan-Erik Wallin. Det blev en satsning på 86 miljoner. Den största någonsin i Vara. I Luleå höjs skatten för första gången på 25 år trots ett tufft sparprogram, men man bygger ändå ett konserthus som kostar 250 miljoner. Riktigt spännande är utvecklingen i Gateshead, länge en slumrande förstad till Newcastle med varvs-, järn- och pappersindustrier. Problemen växte. Under 90-talet var kriminaliteten omfattande. Sjuktalen höga. Utbildningsnivån låg. Arbetslösheten stor. En typisk murrig och grå stad på dekis. Regionen var fattig. Gateshead hade 80 procent av medeltalet för BNP i England, Newcastle 87 procent. Men en ny politisk ledning tog tag i problemen med enorm kraft. Nu eller aldrig ... Man satsade inte på företagsparker eller på en fräschare stadskärna utan kulturen blev bräckjärnet till det nya. Stora synliga insatser skulle öka självförtroenden, hissa upp mungipor, ändra attityder. Man skulle bli stolt över att bo i Gateshead, våga satsa på sig själv, starta företag, dra till sig andra. Vem kunde på 90-talet ana att stan i samarbete med Newcastle skulle konkurrera om att bli Europas kulturhuvudstad 2008? Ett bortglömt område vid floden Tyne blir en av Europas finaste stadsnära platser för kultur, företagsamhet, underhållning, utbildning. Stora summor har lånats upp. Men man har också fått rikliga EUbidrag och pengar från lotterifonder och sponsring. Man rensade upp i hamn- och industriområdet. Sprängde delar av det. Sparade en sädessilo och byggde Englands utanför London största museum för samtidskonst. Ett gigantiskt musikens hus blir en av jättemagneterna och man satsar hårt på offentliga skulpturer. En av dem, The Angel of the North, är 24 meter hög och syns över hela stan. Och så byggde man på den spektakulära bron över Tyne. Den unikt designade Millenniebron som ser ut som ett jättelikt öga. Stan är på väg att resa sig ur smutsen och eländet. Ett unikt framgångsrecept som visar att osthyvelspolitik inte alltid är rätt. Vad sägs?

två blandade grupper, är ett experiment i sig. – Vi vill se vilken konstellation som fungerar bäst, säger Patric Sjölander.

FAKTA Kommunala teknikskolor finns bara på fem platser i Sverige; Härnösand, Örnsköldsvik, Örebro, Jönköping och Halmstad. 170 barn från förskoleålder upp till årskurs sex sökte. 72 av dem lottades fram. Till våren kan även högstadieelever gå på KomTek Mer info: www.technichus.se/komtek

Bo Östman är politisk redaktör för Norrbottenskuriren och tidigare chefredaktör för Västernorrlands Allehanda.

Härnösand

MAGASINET

13


MAG 03-15

03-12-14

22.47

Sida 12

Av L Foto

Fig har okt dem hav sed sko åka

Figge Fichtelius, Olle Berlin och Jo Eriksson kopplar av en stund.

D

det sked – säge V sjön ra. E inte F kon isen är p mär

VI K

PÅ SPANIN G EFTER DEN IS SOM BÄR

Stig utan ligg inge – Är d D myc grum – svar om – tviv Figg en s F ute åkan


MAG 03-15

03-12-14

22.47

Sida 13

Av Lars Kågström Fotograf Anders Eliasson

Figge Fichtelius och Jo Eriksson har ett uppdrag. På vardagar från oktober och framåt kan man se dem prova isarna på sjöarna och havet runt Härnösand. När det sedan blir helg så vet alla skridskoentusiaster var det är bäst att åka.

D

en här säsongen var det premiär för spanarna den 20 oktober, men vissa år går det att åka ännu tidigare. Den första åkturen skedde som vanligt på Landtjärn. – Sjöarna fryser alltid i samma ordning, säger de. Vi har stämt träff vid övre delen av Långsjön en torsdag i december för att rekognosera. Ett envist men relativt lätt regn, hindrar inte expeditionen. För övrigt är det som om allt på något konstigt sätt förvandlas när vi kommer ut på isen. Det som såg grått och trist ut inne i stan är plötsligt friskt och skönt. Att det regnar märker man knappt. vid Grofäll och åker uppåt, mot Stigsjö kyrka. Isen är riktigt bra, plan och fin utan större knöligheter eller sprickor. Att det ligger några millimeter vatten ovanpå gör ingenting. – Nej, det glider nästan bättre då, säger Jo. Är det för kallt så går det kärvt. Det enda de klagar på är att det är för mycket snöinblandning i isen. Den ser lite grumlig ut. Isentusiasterna vill ha svartis. – Det bästa är att åka en solig dag på blank svartis. När himlen speglar sig känns det som om man åker bland molnen, säger Jo. – Är det riktigt svart is kan man börja tvivla på om man åker på vatten eller is, säger Figge. Det är nästan så att man längtar efter en spricka för att kunna se hur tjock isen är. Figge har alltid varit road av att röra sig ute i naturen, men han tycker att skridskoåkandet är överlägset. Man kommer nära >

VI KLIVER PÅ

”När himlen speglar sig känns det so om man åke m r bland moln en”


MAG 16-27

03-12-14

19.20

Sida 2

naturen och ändå går det hyfsat fort, jämfört med att gå, paddla eller åka skidor. Med ett par bra skenor kan man komma upp i 30 kilometer i timmen. En annan bra sak är att det är lätt att prata med sina kamrater. Och prata är Figge bra på. Han är inne i en lång anekdot när Jo plötsligt hojtar på oss. – Stopp. Ni måste hålla till vänster här. Det gäller att se sig för. Isar är alltid förrädiska, inte bara med tanke på risken att dratta i. – Nej, det är nästan värre med sprickor som plötsligt dyker upp, säger Figge. Man kan göra illa sig rejält. VI HAR KOMMIT till ett av sjöns smalaste ställen, där vattnet är mer strömt och ligger öppet över i stort sett hela bredden.Vi får smyga längs ena stranden och klättra över en liten isvall innan vi kan åka vidare. Efter många års åkande känner isspanarna sina sjöar. De vet var bäckar och åar rinner ut och andra ställen där isen kan vara svag. Då är det värre på havet. – Där vet man ingenting.Var de svaga punkterna finns beror på lufttrycket över Östersjön, säger Figge.

Efter ungefär två kilometers åkning når vi sjöns ände. Uppdraget är slutfört.“Riktigt bra is på övre Långsjön” kommer det att stå i det mail som går ut till ett hundratal skridskoentusiaster på fredag kväll. VARJE LÖRDAG OCH söndag klockan 9.30 är det samling vid Landgrensskolans parkering. Beroende på väder och vind kommer allt från några få entusiaster till ett 40-tal åkare. Rekordet slogs vid en månskenstur på Södra Sundet, med uppskattningsvis hundra åkare. Ingen orkade räkna. Rekordet i antal åkdagar per säsong lär Figge och Jo plocka hem varje år. Det här är den 25:e turen den här säsongen. – De gör ett mycket imponerande arbete, säger Olle Berlin som också har följt med den här dagen. Sade jag att uppdraget var slutfört? Nej, ett skridskouppdrag är inte slutfört förrän man har fikat. Och snackat lite till. Samtalet glider gång på gång in på ofrivilliga bad, trots att sådana är ganska sällsynta. Figge har under 40 års åkande bara gått igenom två gånger. Men när det händer gäller det att vara förberedd. – Tyvärr åker många utan tillräcklig kun-

skap och riktig utrustning, säger Jo. Både han och Figge har kvalat in i klubben DBV, De Badande Vännerna. – För att få vara med måste man ha varit i upp till halsen, säger Figge.Vi är ungefär femton medlemmar. – Upp till halsen? säger Jo. Då begär jag utträde. Jag var bara i till midjan. DBV är en underavdelning till HIELP, Härnösands IsEntusiasters LångfärdsPolare, en högst informell förening utan stadgar, protokoll eller styrelse. Figge Fichtelius och Jo Eriksson är hur som helst två av föreningens viktigaste personer. De två isspanarna har just slukat sina mackor och tömt sina kaffemuggar. Nu är uppdraget slutfört.

5

MÅSTEN FÖR EN SKRIDSKOÅKARE

1. Åk aldrig ensam 2. Ha alltid isdubbar 3. Använd ispik för att kontrollera isens tjocklek 4. Ha kastlina för att rädda kamrater som plurrat 5. Bär ryggsäck med gren- eller midjerem. I den ska finnas klädombyte i vattentäta påsar

Konferens, mat, logi Härnösands folkhögskola är mer än en skola. Här finns konferenslokaler, nyinredd restaurang och prisvärt boende på vårt gästhem. Alla rum är rökfria med dusch och WC. På bekvämt promenadavstånd finns Länsmuseet. Skolan är Equality-certifierad för funktionshindrade.

P&P

Murbergsvägen 32 0611-55 85 00 www.hfs.se • info@hfs.se

Iden ´ är att du ska kunna studera, var du än är. www.netuniversity.se

16

Härnösand

MAGASINET

i n ätu n iver s it e t e t samarbetar 34 svenska universitet och högskolor för ett större utbud av it-stödd distansutbildning. Myndigheten för Sveriges nätuniversitet har elva anställda och finns i Härnösand. Vår huvuduppgift är att intressera nya grupper av studenter för distansstudier på högskolan. Vi stödjer också lärosäten och personal med utveckling av kvalitet och kompetens.


MAG 16-27

03-12-14

20.08

Sida 3

HALVA PRISET på biltvätt efter kl 21

-

it i em-

en o-

ns

Shell Södra Vägen – Din bensinstation i Härnösand Öppet till 24! www.shell.se

FEM KVALIFICERADE TJÄNSTER UNDER SAMMA TAK • BYGG & ANLÄGGNING • EL • MARKSANERING • VVS, CISTERN & RÖRARBETEN • PROJEKTERING

JÄGAREGATAN 4 • 871 42 HÄRNÖSAND TEL 0611-55 77 60 • FAX 0611-213 80 • WWW.DALDEHOG.SE

Vi löser problemen!

Välkommen till

INFO POINT EUROPA HÄRNÖSAND Söker du aktuell och saklig EU-information? Är du lärare, student, pensionär eller bara allmänt intresserad? Vi är ett av sju Sverigekontor som är auktoriserade av Europeiska kommissionen. Hos oss kan Du surfa, låna EU-litteratur, hämta broschyrer, affischer, tidskrifter och aktuella publikationer om bl a. Europeiska konventet och konstitutionen.Vi arrangerar även föreläsningar, föredrag och seminarier. Besök gärna vår hemsida: www.harnosand.se/info_point_europa eller kontakta: Eva Coos Berglund -  • -   E-post: eva.coos-berglund@bib.mh.se Vi finns på plan 3 i Sambiblioteket

Nytt Café i Sambiblioteket ger dig mer Vi hälsar nya och gamla kunder välkommen till nya kulturkaféet i Sambiblioteket! Varva gott fika med en god bok. Vi har något gott för alla smaker!

Mat Fika Thé

Dagens lunch, Bakad potatis, Hemlagad paj. Smörgåsar, Bakelser, Fikabröd, Espresso, Cappuccino, Kaffe.

Försäljning av grönt, rött och svart thé. Även på lösvikt.

Gun Widmark 060-15 47 30, 073-039 18 74

Eva Skoglund 060-66 47 22, 070-33 77 849

Sonja Näsholm 070-387 78 42

Nu finns vi i Härnösand!

Välkommen in!

Personalfrågor Rehabilitering till arbete

- Rekrytering

- Kartläggning av rehabiliteringsförutsättningar

- Personalutveckling

- Nyorientering i arbetslivet - Arbetsträning/prövning

Öppet Mån-tors 8.30-18.30 Fredag 8.30-17.30 Lördag 10.30-15.00

Telefon 0611-263 50

- Personalvård i förebyggande syfte och vid övertalighet

www.ornrehab.se

Trädgårdsgatan 17 Öppet: mån-tors 09.30-19.00, fre 09.30-18.00, lör 11-15 hemsida: www.sambiblioteket.bib.mh.se Härnösand

MAGASINET

17


MAG 16-27

03-12-14

19.21

Sida 4

&

Rumiko Anna-Leena DANSBAND MELLAN KULTURERNA PÅ NORRDANS

Anna-Leena Järvelin och Rumiko Otsuka jobbar på Härnösands mest mångkulturella arbetsplats. De nio dansarna på Norrdans kommer från sex olika länder. – Det blir kulturkrockar hela tiden, men det är bara spännande, säger Rumiko. Av Lars Kågström Fotograf Anders Eliasson

å engelska uppblandat med franska fackord ger Mathilde van den Meerendank snabba men lååånga instruktioner till dansarna. Så går musiken igång och de nio dansarna gör precis som hon sagt. Samtidigt dessutom. Obegripligt för en som aldrig har gjort en plié eller en grand jeté.Vardag för de nio dansarna. Under repetitionsperioderna börjar varje dag med uppvärmning och en och en halv timmes grundträning. Instruktörerna kommer utifrån och byts ut varannan vecka. Mathilde van den Meerendank är holländska, men verkar sedan många år i Barcelona. Efter träningspasset drar repetitionerna igång och fortsätter resten av dagen. Åtta timmars arbetsdag med dans, dans och åter dans. – Det blir en livsstil. För att komma så här långt måste man vara träningsnarkoman, säger Anna-Leena Järvelin. En dansare är heller aldrig riktigt ledig

P 18

Härnösand

MAGASINET

utan måste hålla kroppen i trim även under semestern. – Till jul när mina släktingar sitter och äter framför TV:n ligger jag på golvet och tränar. Anna-Leena kom till NorrDans 1998 och sedan dess har hon fått jobba med allt mer namnkunniga koreografer.Till våren gör NorrDans en föreställning med koreografier av italienaren Roberto Zappalá och Stephen Petronio från USA. DEN SENARE, ELLER

rättare sagt hans assistent Ori Flomin, tar hand om dansarna på eftermiddagen. Utan annan musik än gnisslet av nio par fötter i gummimattan övas rörelserna in.Trots att det bara är den andra repetitionsdagen så sitter redan långa sekvenser. Men det flåsas. Det är ett relativt fysiskt stycke och Anna-Leena, Rumiko och de andra gör täta besök vid de uppradade vattenflaskorna. Anna-Leena är med sina 36 år ensemblens

veteran. Hon kommer från Kemi i norra Finland, en stad av ungefär Härnösands storlek. Sedan några år är hon fast anställd på NorrDans och nyligen köpte hon ett hus där hon bor med sin man och sonen Alfred. Rumiko Otsuka är i en annan situation. Hon är 27 år och har kontrakt för ett år i taget. Det är hennes tredje och, kanske, sista säsong på NorrDans. Uppvuxen i tolvmiljonersstaden Tokyo kan Härnösand ibland kännas litet. – Jag trivs väldigt bra med jobbet och naturen är underbar. Men jag saknar ett rikare kulturutbud, att kunna gå och se andra dansföreställningar och konserter. Kanske försöker jag söka mig ut i Europa. Båda hon och Anna-Leena började dansa i 10-årsåldern, bestämde sig för att satsa i de senare tonåren och har lyckats i en tuff bransch. Båda har också upplevt såväl motstånd som stöd hemifrån. – Mamma blev lite olycklig när jag


or-

där

.

ta oän-

ka-

för-

sa i

-

ka,

MAG 16-27

03-12-14

19.21

Sida 5


MAG 16-27

03-12-14

19.21

Sida 6

Ian Butler och Thierry Martinez verkar konfunderade ett tag. Sen rör de sig prickfritt.

Katell Hartereau i övningstagen.

”Cullberg är Cullberg. Men sedan är det en grupp på 4-5 som alla är väldigt bra. Det går inte riktigt att jämföra för vi är så pass olika”

bestämde mig för att satsa i 17-årsåldern, berättar Rumiko. Men när jag ville utbilda mig i Holland några år senare var det hon som gav mig den sista pushen. ANNA-LEENAS FÖRÄLDRAR

ville att hon skulle studera och skaffa sig ett yrke. Men även där var det mamman som stöttade när hon kom in på Balettakademin i Stockholm. – Jag visste aldrig vad jag ville bli när jag var liten. Det är först nu efteråt som jag har

förstått att jag alltid har velat dansa. Mina kompisar såg det, men inte jag. Att hon gillar att dansa syns under repetitionen. Anna-Leena och de andra håller på hela tiden, även vid sidan om mattan, med att nöta in de olika rörelserna. Men det finns också plats för lek. Ori Flomin ber dansarna att på skoj ta för sig ordentligt även om någon annan är i närheten. Det blir stundtals rätt trångt och det är nära att det delas ut några ofrivilliga örfilar

och armbågstacklingar. Men dansarna skrattar och har roligt. – That´s good, säger Ori Flomin. Nu var det bara på skoj, men det är det här uttrycket vi ska nå så småningom. NorrDans har sedan starten 1995 snabbt blivit en av Sveriges bästa dansensembler. Exakt hur bra är svårt att säga. – Cullberg är Cullberg. Men sedan är det en grupp på 4-5 som alla är väldigt bra. Det går inte riktigt att jämföra för vi är så pass olika,

Rum

TIO I NORRDANS NorrDans bildades 1995. Norrdans dansare kommer från: Finland, Japan, England, Holland, Italien och Frankrike Det primära uppdraget är att turnera i de fyra nordligaste länen. Varje år görs också föreställningar i övriga Sverige och utomlands.

”Ja stå

IME ESSIEN Repetitör, Tyskland

SYLVIE GÉHIN Dansare, Frankrike

KATELL HARTEREAU Dansare, Frankrike

ANNA-LEENA JÄRVELIN Dansare, Finland

RUMIKO OTSUKA Dansare, Japan

THIERRY MARTINEZ Dansare, Frankrike

DANIELLE DIETZ Dansare, Holland

YVES FOURNES Dansare, Frankrike

PREMIÄR 20 FEBRUARI Den 20 februari 2004 är det premiär för vårens föreställning, med koreografier av Stephen Petronio från USA och Roberto Zappalá från Italien. PIETRO LA LOGGIA Dansare, Italien

20

Härnösand

MAGASINET

IAN BUTLER Dansare, England

säge H näst soci med har Här I dom Nor kans


MAG 16-27

03-12-14

19.21

Sida 7

ttar

ar ket

t

et et Rumiko Otsuka och de andra dansarna i Norrdans kör en och en halv timmes grundträning varje dag.

”Jag visste aldrig vad jag ville bli när jag var liten. Det är först nu efteråt som jag har förstått att jag alltid har velat dansa. Mina kompisar såg det, men inte jag.”

säger Anna-Leena. Hennes första år i Härnösand bestod till nästan hundra procent av hårt arbete. Det sociala livet kretsade runt NorrDans, men med åren och speciellt sedan hon fick barn har hon fått mer och mer kontakt med andra Härnösandsbor. I början upplevde hon att många hade fördomar om “de konstiga typerna” på NorrDans. Men det har blivit mycket bättre, kanske på grund av att dansarna har gjort

flera mindre föreställningar i vardagliga miljöer. Som de årliga Windows-koreografierna i skyltfönstren och i höstas Guided Tours på Länsmuseet. ANNA-LEENA BÖRJAR närma sig den ålder när dansare anses pensionsmässiga. Exakt hur länge man kan hålla på är individuellt. Både kropp och själ måste vara med. – Det blir tråkigt den dagen kroppen inte kan uttrycka det man vill. Med ålder och liv-

serfarenhet har man ju egentligen mer att säga, säger Anna-Leena. Då kommer vi till frågan vad som är så fantastiskt med att dansa att man offrar både kropp och en enorm massa tid och energi? – Det är en svår fråga, säger Rumiko. Sedan blir det tyst en lång stund innan Anna-Leena tar till orda. – Att med små medel och utan ord kunna uttrycka stora saker. Det är helt enkelt en fantastisk känsla att röra sig. Härnösand

MAGASINET

21


MAG 16-27

03-12-14

20.52

Sida 8

I snart

Boxnin

Pang dbetan på rö

medle

och te

tjejer s

bråkst

vända

inte an

stan” s

Nordin

Av Ma Fotog

Jenny Ahlberg med rätt attityd.

”En förlorad match är alltid en vunnen erfarenhet”


n

d ltid

MAG 16-27

03-12-14

20.52

Sida 9

et är måndagskväll och ett 15-tal killar och tjejer lufsar in i vad som förmodligen är landets minsta träningslokal för boxning – ett trångt syrefattigt rum i källaren under Landgrenshallen. På väggarna affischer och tidningsklipp, sandsäckar i taket, handskar och hopprep. En distinkt doft av varma kroppar, kallt lysrörsljus, discodunk på en burkig musikanläggning – detta är en vardag fjärran från boxningsglamouren som lyfts fram i Las Vegas och TV 1000. Ingemar Nordin, Ingo kallad av sina adepter, sparkar igång kvällens träning. Tempot är högt redan från början. Ingo manar på, tröjorna blir snabbt våta. – Spring, rör på armarna, upp med armbågarna, jobba, jobba, jobba, ryter Ingo. Alla stilar och träningskläder är tillåtna. Mestadels urtvättat och slitet. På golvet finns såväl en vältränad jurist med många års erfarenhet av kampsport som unga tjejer med svart kring ögonen. Alla går med samma iver in för armhävningar och höga knäuppdrag.

D

I snart 25 år har Öbacka Boxningsklubb fostrat sina medlemmar genom hård fysisk och teknisk träning. Idag är det tjejer som är i majoritet. Och bråkstakar får obönhörligt vända i dörren. ”Det vi lär ut får inte användas under en kväll på stan” säger tränaren Ingo Nordin. Av Mats Wigardt Fotograf Anders Eliasson

EFTER EN VATTENPAUS är det dags att sätta på handsfår in en karna och gruppera sig två Jenny smäll. och två. Raka snärtiga slag mot partnerns handskar. Eller lite mer trevande. Ingo övervakar, kommenterar, berömmer, ger goda råd. – Rör på er, kombinera vänstern med en rak höger och en vänsterkrok, få upp garden, fläska till bara, hojtar han. Luften i källarlokalen blir allt mera mättad, det gnisslar av skor mot golvet, handskar dunkar mot handskar. Slagkombinationerna blir komplicerade. Det flåsas tungt bakom garden. – Å, vilken pärla, pang på rödbetan, kommenterar Ingo förnöjt när Jenny Ahlberg får in en snygg krok på sparringpartnern Samuel Hjalmarsson. Boxarna dansar runt i lokalen. Fotarbetet är lika viktigt som att hålla garden uppe. Och huvudet måste hållas alert. Disciplin och intelligens är egenskaper som skiljer råkurr från boxning. I boxning ska man dansa som en fjäril och bita som ett bi, åtminstone enligt legendariske Muhammed Ali. En halvtimmes hård fysisk träning avslutar dagens träningspass. Ingos berömda tigerjuck, armhävningar på knogarna, sitt-ups ... Röd i ansiktet och med sjöblöt tröja pustar Samuel Hjalmarsson ut efter avslutad

stretching. Han är 20 år, tränar tre till fyra gånger i veckan men har inga planer på att börja matcha. – Jag har bara boxats i ett knappt år, säger han. Men det är kul, bra för hälsan – även om det är himla jobbigt och tar emot innan man är här. Efteråt kryper man hem med ben och armar som spagetti. Tränaren Ingemar Nordin är inte många år äldre. Han började tidigt att boxas och hann gå 15 matcher och bli norrlandsmästare innan han la av och blev tränare i Öbacka Boxningsklubb. Nu tränar han medlemmarna i klubben – från 14 år upp till 30 – tre, ibland fyra, gånger i veckan.Tjejerna är i majoritet och de som tränar mest och hårdast. Passen består av både teknik och ren styrketräning. – Men några tävlingar deltar vi inte i, säger Ingo. I nuläget är det enbart motion. Lite surt kanske, särskilt som vi har medlemmar som håller god tävlingsklass, men eftersom jag är ensam finns det inga förutsättningar. Men om så hade varit fallet är det tränaren som bedömer om och när den enskilde boxaren är mogen att börja tävla. – På förekommen anledning är det viktigt att påpeka att det här enbart handlar om amatörboxning, med hjälmar och huvudskydd, säger Ingo. boxningens vara eller inte vara, ofta framförda av människor som inte vet vad de talar om, tycker han är närmast löjeväckande. Boxning är, hävdar Ingo, en ärlig och ärofull sport med anor från långt före Jesu tid. Skador är ovanliga, däremot främjar den en positiv gemenskap med en härlig atmosfär. Här finns alltid utrymme även för den som är näst bäst. – Även om man bankar på varandra i tre ronder kramar man om varandra och går och fikar efteråt, säger han. Dessutom är det en av de bästa och mest allsidiga träningsformerna som finns. Boxningen i Sverige är en stor sport med gamla anor och många klubbar. För många har den varit ett sätt att komma bort från en destruktiv miljö, att bygga upp självförtroendet och att stävja ett hetsigt humör. – Det viktigaste jag lär ut är ändå att aldrig ge upp och att stå upp för den man är, säger Ingo. En förlorad match är alltid en vunnen erfarenhet, det är själva grundtanken inom all boxning.

ALLA SYNPUNKTER PÅ


MAG 16-27

03-12-16

11.13

Sida 10

Resterna i Rö väcks till liv Rö sågverk håller på att vakna till liv igen. På flera sätt. Dels byggs en stor modell, dels har området röjts så att resterna av byggnader och kaj har kommit i dagen. Målet är att göra Rö till ett besöksmål för både Härnösandsbor och turister. Av Lars Kågström Fotograf Anders Eliasson I ORGELVERKSTADEN I RÖ snidar Classe Grahn på den ambitiösa modellen som ska vara färdig till sommaren. På en 4 x 2,20 meter stor skiva finns hela samhället, med sågverk, brädgård, bostadshus och timmer på älven, med. Allt i trä naturligtvis. Sågverket drevs mellan 1901 och 1931 och Rö var då ett riktigt brukssamhälle. Bolaget ägde inte bara sågverket utan också arbetarnas bostäder och affären där de handlade. – Om någon svek och började handla på Konsum så släcktes lyset i bostadskasernen, berättar Paul Näsman som är projektansvarig. Projektledaren Nils-Gustaf Pettersson växte själv upp i en av kasernerna. – Den kallades Djurgår’n för att det var så mycket vägglöss och kackerlackor. När projektet startades var sågverksområdet fullständigt igenvuxet. Nu har det röjts, och även om det

KR

So – Resterna av Rö sågverk var tidigare fullständigt täckta med sly. Nu kan Nils-Gustaf Pettersson och Paul Näsman vandra omkring bland betongfundamenten.

fortfarande är lite svårframkomligt kan man tydligt se grundstenarna till byggnaderna och resterna av den kilometerlånga kajen. – Men det mesta av kajen revs under kriget för att bli bränsle, säger Nils-Gustaf Pettersson. Nästa steg är att göra i ordning området ordentligt, med promenadstigar och skyltar. Även guidade visningar planeras. Modellen ska placeras i Folkets Hus där det också blir kafé. Det långsiktiga målet är att skapa en besöksnäring. – Vi har ju redan Solebo med över 2000 övernattningar per år. Vi vill visa att stan inte slutar vid Saltviksbacken, säger Paul Näsman. Projektet är bara ett av många som ingår i det större projektet ISKA, Industrisamhällets Kulturarv, som nu är inne på sin andra treårsperiod. ISKA stöder liknande projekt i hela länet och under den första perioden genomfördes 41 projekt. Därigenom

både skapades och bevarades arbetstillfällen i delvis nya branscher. – Målsättningen är att utveckla nya näringar, framför allt inom tjänstesektorn, utifrån vårt industriella arv, säger ISKA:s projektledare Jonas Walker. Men allt måste vila på kunskap och medvetenhet. Dessutom krävs ett lokalt engagemang. Alla delprojekt drivs av entusiaster ute i länet. – Kraften måste komma underifrån. Något annat överlever inte. Förutom Rö sågverk finns flera Härnösandsbaserade projekt, bland annat bruksmiljön i Västanå, ett skyltprojekt i Länsmuseets regi och forskningsprogram på Mitthögskolan. ISKA har redan rönt stort intresse nationellt. – Folk har höjt på ögonbrynen. Det är här i Västernorrland som metodutvecklingen när det gäller kulturarvet finns, säger Jonas Walker.

•T-shir ts V id köp av 100 st ex moms Bra Kvalité

• • • • • •

Kepsar Vimplar Vimplar Flaggor Musmattor Dekaler Banderoller Banderoller Kolla alltid våra priser!

• Overaller • Jackor • Byxor Bra priser

Kattastrand, tel 0611-232 70

D

utom re fr I Här Ä Här billi Fast brov vike B tare. timm betr N Här god köe inna K ston holm sand tillb S Järfä Åre. nösa Ja Serg sida F kom är in mer i no buti är fä en t D bilse per D jag k ger

Per Å och ä

24

Härnösand

MAGASINET


elvis

ama en

pro-

at

seett ot

er

MAG 16-27

03-12-14

21.01

KRÖNIKA

Sida 11

Per Åhlström

OF F E N S I V LÄNSUTVECKLING

Som Stockholm – fast mindre et är nu snart 19 år sedan jag flyttade från Stockholm till Härnösand. Synd att jag inte flyttade nu, för då hade jag blivit miljonär på att byta bostad. Men redan 1985 kunde man byta en gipslåda i Stockholms yttre förorter mot arkitektritad villa på Murberget. Att man dessutom bytte två timmars arbetsresor per dag mot två timmars ytterligare fritid var inte heller någon nackdel. I övrigt är det inte någon större skillnad mellan Stockholm och Härnösand, annat än att Härnösand är mindre. Även i Härnösand finns paradvåningar längs kajen, Skeppsbron i Härnösand och Strandvägen i Stockholm är minst lika fina. Fast det är billigare att bo på Skeppsbron. Även i Härnösand finns kriminalitet. Fast mindre. Och det begränsade djupet i Nattviken, jämfört med Nybroviken, gör det tryggare även för brottslingarna. På ståplats i Nattviken har till och med måsarna magen över vattenytan. Bilköer har vi också i Härnösand, precis som i Stockholm. Fast kortare. Om stockholmarna blir frustrerade när trafiken står still en halvtimme så blir härnösandsbon frustrerad efter två minuter. Sju bilar i rad betraktas som trafikkaos. Nöjeslivet i Härnösand är precis lika intressant som i Stockholm. Här serveras samma öl, vin och sprit som i huvudstaden. Maten är lika god som i Stockholm. Och tjejerna snyggare. De som tror att de långa köerna utanför Stockholmskrogarna är ett tecken på att det är bättre innanför dörren än det är i Härnösand har fel. Kulturlivet i Härnösand är också lika bra som i Stockholm. Åtminstone går jag lika ofta på balett i Härnösand som jag gjorde i Stockholm. Det vill säga inte alls. Däremot går jag oftare på teater i Härnösand än jag gjorde i Stockholm ,där det framstod som idiotiskt att åka tillbaka in till stan på kvällen när man väl lyckats ta sig därifrån. Skidbacken i Härnösand är däremot klart bättre än den vi hade i Järfälla utanför Stockholm. Här får man väl säga att Härnösand är som Åre. Fast lägre. Stockholms skärgård är vacker och har många öar. Härnösands är vackrare och har färre öar. Men de är å andra sidan högre. Jag erkänner gärna att det finns fler affärer i Stockholm. Runt Sergels Torg finns till exempel en H&M-butik i varje kvarter. Å andra sidan räcker det med en, som vi har i Härnösand. För den som bott i Stockholms förorter är det ingen skillnad på det kommersiella utbudet i Härnösand och i Stockholm. För oss inflyttade är inte kommungränserna oöverstigliga, utan vi kan utnyttja det kommersiella utbudet i hela regionen – från Njurunda i söder till Övik i norr. Man kanske får köra fler mil än i Stockholm för att hitta de butiker man behöver. Men det tar inte längre tid, eftersom stoppljusen är färre. I Stockholm kom jag två mil på en timme. Här kommer jag tio. Det hjälper dock inte när jag vill åka på bilsemester på kontinenten.Två dagsetapper till gränsen är för mycket. Det är väl egentligen det enda negativa jag kan säga om Härnösand – att det ligger lika avsides som Stockholm.

D

Per Åhlström driver konsultföretaget Företagstrappan och är tidigare chefredaktör för tidningen Nya Norrland.

Njut av god mat och miljö!

GENOM B R E D KO M P E T E N S , SA M A R B E T E O C H LY H Ö R D KO M M U N I K AT I O N .

Alltid bra erbjudanden!

Kvällens pasta Två rätter

65:149:-

Lunch vardagar 11-14 À la carte kvällar tis-lör 17-22 ...............

...

www.y.lst.se Brunnshusgatan 7, 0611-234 80

Missa inte möjligheten till en BRA AFFÄR! Vänd Er till oss om Ni funderar på att KÖPA eller SÄLJA villan, fritidshuset eller bostadsrätten. Vi hjälper gärna till!

Helena Holmberg Reg. mäklare

Storgatan 6, 871 27 Härnösand 0611-216 77 070-64 99 877•070-821 77 77

Börje Wiklund Aukt. mäklare

www.maklarhuset.se Härnösand

MAGASINET

25


MAG 16-27

03-12-14

23.31

Sida 12

Tärnan i Ytterfälle är inte Härnösands största dagis. Å andra sidan finns det gott om plats utomhus. Och det är där, i skogen, på berget eller vid havet, som de tolv barnen oftast är.

MITT I NATUREN

”V fä

”Skogen finns direkt utanför ...”

–V för för An

hus ...” m o t u s v ”– Vi tri änna alla k r lä n e n r a ”... b s föräldrar” kompisar na

av Ylv sna sam

Av Lars Kågström Fotograf Anders Eliasson

att rar

Föräldrakooperativet Tärnan ligger naturskönt i Ytterfälle. Skogen finns direkt utanför dörren och på gångavstånd, även för de minsta barnen, ligger berg och hav. Inne i huset är det gemytligt, men trångt. Borden är målarbord den ena stunden och matbord i nästa. – Det vi inte har inne har vi ute. Men vi går inte ut bara för att det är trångt.Vi trivs utomhus, säger Sofia Meander, en av de tre förskollärarna. Ute på gården rullar en del av barnen omkring på trehjulingar, andra tultar omkring i den ganska oländiga terrängen. Barnen bor i närheten eller på andra ställen utanför stan. Så när andra daghem gör

utflykter till naturen gör Tärnan tvärtom. – Vi åker in till stan då och då så att barnen ska få lite andra intryck, säger Sofia Meander. med sedan 1996 och trivs med att jobba på föräldrakooperativ. Beslutsvägarna är korta och personalen har stora möjligheter att påverka sitt arbete. – Dessutom lagar föräldrarna väldigt god mat. I det lilla köket står Annika de Mello och steker pannkakor.Varje familj har två till tre arbetsdagar per månad. Förutom matlagningen är det föräldern som stänger och städar dagiset. Det kan bli långa dagar.

HON HAR VARIT

F


r-

uts-

od

ch re ngr

MAG 16-27

03-12-14

23.32

Sida 13

”Vi har jättebra kontakt med grannarna. Det händer att vi får färsk fisk, när någon har fått bra fångst.” – Visst kan det vara jobbigt. Men vi valde inte föräldrakooperativ för att det är enkelt utan för att kunna vara med och påverka, säger Annika de Mello. Att Tärnan sedan råkade ligga i närheten av bostaden gjorde inte saken sämre. Dottern Ylvalí började för två år sedan och lärde sig snabbt namnen på både barn, personal och samtliga föräldrar. – Det är också en bra sak med kooperativ att barnen lär känna alla kompisarnas föräldrar. Det har alla glädje av, både nu och senare,

säger Annika de Mello. Förutom arbetsdagarna på Tärnan har föräldrarna olika ansvarsområden, från rent praktiska göromål till att sköta styrelsearbete, ekonomi och administration. Rollen som förälder ska alltså kombineras med rollerna som arbetskamrat och inte minst arbetsgivare. – Personalen har oss inpå sig hela tiden. VISST KAN DET BLI nötningar ibland, men om de hanteras på rätt sätt är det bara bra. Det utvecklar verksamheten, säger Annika.

– Det viktigaste är att kommunikationen fungerar, säger Sofia Meander. Och det gör den. Pannkakorna börjar bli klara och barnen kommer in för att ta plats vid de två matborden. Den sista halvtimmen har Ytterfälles friska luft blandats med stekos och gjort både barn och personal hungriga. Och kanske grannarna också. – Vi har jättebra kontakt med grannarna. Det händer att vi får färsk fisk, när någon har fått bra fångst, säger Sofia Meander.

Fakta Det finns sex föräldrakooperativa daghem i Härnösand. De flesta startade på 1980-talet, utom det i Vålånger som är alldeles nytt. Tuvan,

Fiskaregatan 8 Startade 1984 24 barn

Stormhatten, Brännavägen 43 Startade 1987 22 barn

Barnkammaren,

Fröet,

Marinvägen 3 Startade 1979 17 barn

Kastellgatan 33 Startade 1981 16 barn

VåRÖ,

Tärnan,

Vålånger Startade 2003 8 barn

Ytterfälle 42 Startade 1987 12 barn Annika de Mello i köket på Tärnan.

Härnösand

MAGASINET

27


MAG 28-39

03-12-14

23.56

Sida 2

TIDNINGAR FOLDRAR REKLAMTRYCK VYKORT

Studera på hemorten det trygga alternativet

Bäst på

• Barn och fritidsprogrammet • Elprogrammet

Vi installerar luft- och bergvärmepumpar

KYLA & VÄRME

• Estetiska programmet • Energiprogrammet • Hotell och restaurangprogrammet • Individuella programmet • Teknikprogrammet • Mediaprogrammet • Naturvetenskapsprogrammet • Omvårdnadsprogrammet • Samhällvetenskapsprogrammet

Vi har kyl- och värmeprodukter till det mesta!

• HUS • BILAR • BÅTAR m.m. VI SÄLJER • TOSHIBA LUFTVÄRMEPUMPAR • NIBE & THORÉNS BERGoch MARKVÄRMEPUMPAR Håkan 070-355 17 57 • Jonas 070-456 39 31

KYL - & VÄRME

SERVICE AB Vill du veta mer – kontakta studievägledarna på gymnasiet. Tel. 0611-34 84 44 eller 34 84 45 www.harnosandsgymnasium.nu

Industrigatan 11, Härnösand (vid Bilprovningen)

Tel 0611-55 57 70 • Fax 0611-55 75 71 bgs.kyl.varme@telia.com

ELAR VÅRA FÖRD

PRIS K VA L I T É SERVICE

Öka Trycket Skriv ut stora affischer i 70 x 100 cm med massor av 4-färg. Tryck böcker och broschyrer i 30 000 exemplar. Tryck visitkort och brevpapper. Vi ordnar det mesta och alltid till bästa möjliga pris för dig.

I dag... ökar befolkningen och jobb i den privata sektorn.

Ett stort tack... till alla personer och företag som bidragit till utvecklingen. PROJEKT NÄRINGSLIVSUTVECKLING I HÄRNÖSAND 2001-2003

FÖR MER INFORMATION : Gungerd Johnsson Grip tel 0611-274 03 www.harnosandsnaringsliv.se

Välkommen till vår färggranna värld!

BROSCHYRER 4-FÄRGSTRYCK ORIGINAL & REPRO 28

Härnösand

MAGASINET

EUROPEISKA UNIONEN Regionala utvecklingsfonden

HÖGBERG.GRUPPEN AB

Varvsallén 1, HÄRNÖSAND Tel 0611-229 20 Fax 0611-229 08 e-mail:info@agraphica.se • www.agraphica.se

Nu siktar vi mot 2006 och visionsprojektet Expansiva Härnösand.


MAG 28-39

03-12-14

23.56

Sida 3

Hög tid i Stigsjö Första advent är en av kyrkoårets stora högtider. I Stigsjö kyrka är det extra festligt den här gången. Radions P1 är på plats för att direktsända. Härnösandmagasinet är också med – från den första kaffekoppen till den sista. 10.22 Kyrkoherde Olle Parkman i Stigsjö församling får instruktioner av radioteknikern. Det är första advent och om några minuter ska Olles röst höras över hela Sverige. Härnösand

MAGASINET

29


MAG 28-39

03-12-14

23.56

Sida 4

08.50

09.35 09.25

08.50 KYRKOHERDE LARS PARKMAN TAR DAGENS FÖRSTA KOPP kaffe i köket i församlingshemmet. Han verkar lugn och samlad. Å andra sidan är det mesta förberett sedan dagen före. Det är ju trots allt direktsändning det handlar om. – Men vi försöker ändå se det som en vanlig adventsgudstjänst. Lars Parkman kom till Stigsjö församling för drygt tre år sedan, först som vikarie, ordinarie sedan 2002.Tidigare har han bland annat jobbat i en betydligt större församling i Sundsvall. – Det kan bli ganska anonymt. Här har vi bara drygt tusen församlingsbor, och jag känner redan de flesta.Vid dop och begravningar är det skönt att ha något slags förhållande att relatera till när man ska tala. Vid dödsfall händer det inte sällan att Lars blir kallad till dödsbädden, något som i stort sett aldrig hände i Sundsvall. Över huvud taget tar folket i Stigsjö oftare naturlig kontakt med kyrkan. – Även om församlingen är liten är bygden väldigt levande med många aktiva människor, inte minst barnfamiljer.

09.10 30

KYRKAN BÖRJAR FYLLAS AV

Härnösand

MAGASINET

DEM SOM PÅ ETT ELLER ANNAT SÄTT ska medverka i dagens gudstjänst. Och det är många. Stigsjökören med musiker, sammanlagt ett 30-tal personer, delar av barnkören Kördags, sju kyrkvärdar, kantor, vaktmästare samt radions personal.

09.25

– OJ-OJ-OJ-OJ-OJ. AJ-AJ-AJAJ-AJ! Kören värmer upp under ledning av Lars Parkmans bror Olle. Samtidigt står vaktmästaren Gunnar Hamrin i de bakre regionerna och plockar med några blombuketter. – Det är några familjer som har skänkt blommor till minne av sina anhöriga. De ska stå på altaret. Gunnar är en av församlingens riktiga veteraner. Han började för 30 år sedan och har i stort sett aldrig haft något annat jobb. Från början var det spade, skottkärra och handjagare som gällde, nu är det traktor och åkgräsklippare. 1984 grävde han sista grav för hand. – Folk var oroliga när jag fick traktorn och skulle hänga upp mig i närmaste träd om jag körde över gravarna. Men än står jag på marken, säger han med ett leende. En annan stor skillnad är klockringningen. Förr skulle det klämtas varje morgon klockan åtta. Så är det inte längre. Dessutom är repen utbytta mot en liten fjärrstyrd dosa. Gunnar hastar iväg till ett annat rum för att plocka fram mikrofoner. En sådan här dag är det lite

stressigt, men Gunnar trivs. – Jag har ett fritt och omväxlande jobb och får vara både ute och inne.

09.35

KYRKVÄRDARNA TÄNDER LJUSEN. YNGST ÄR KONFIRMANDEN Martin Rautalinko. Det är andra gången han är kyrkvärd. – Det är roligt att vara med och se till att allt blir rätt. Hans pappa sjunger i kören så några gudstjänster har han varit med om. Som konfirmand har det blivit lite oftare. – Jag vill ta reda på vad allt det här handlar om, säger Martin Rautalinko.

09.45

EN SOM VET VAD DET HANDLAR OM ÄR MARGIT BYLUND, snart 80 år fyllda, som lägger sista handen vid dukningen för kyrkkaffet. Hon har ett långt aktivt liv i Stigsjö församling bakom sig. – Jag har slitit ut ett antal kyrkoherdar, men de har inte lyckats slita ut mig, säger hon lite skämtsamt. Till den här dagen har hon bakat 130 lussebullar. Sedan minst 45 år är det Centern i Stigsjö som står för adventskaffet och behållningen går till församlingens barn- och ungdomsverksamhet. – Vi samlar till en ny symaskin, säger Margit. Lars Parkman har hon bara lovord för. – Han har förnyat gudstjänsten och har

mån bra p enga Ju extra rand konf na. O hade om h – och man

10 10

BES Det Berg Osca anhö D har s och V har m – först Än form sig d – prata


MAG 28-39

03-12-14

23.56

Sida 5

10.45

35

n

t

s-

lar

id t

s-

lg-

09.45

många nya idéer. Framför allt är han väldigt bra på att inspirera och få människor att engagera sig. Just Margit har dock aldrig behövt någon extra knuff. Under åren har hon varit ordförande i kyrkorådet, kyrkvärd, lagat mat till konfirmander och fixat fika till barngrupperna. Och mycket mera. Att hon tidigare också hade ett jordbruk med 40 djur att ta hand om har aldrig varit något hinder. – Jag har ett brinnande intresse för barn och för kyrkan. Är man intresserad så hinner man mycket.

10.00 KYRKKLOCKORNA RINGER 10.05 DAGENS FÖRSTA KYRKOBESÖKARE ANLÄNDER. Det är systrarna Gerda Häggström och Vera Berglund tillsammans med Gerdas man Oscar. De börjar med att tända ljus på sina anhörigas gravar innan de intar sina platser. Därifrån kan de se blombuketterna som de har skänkt och som nu står på altaret. Gerda och Vera är konfirmerade i Stigsjö kyrka och har många minnen därifrån. – Numera går vi inte så ofta i kyrkan, men första advent är något speciellt, säger Gerda. Ändå tycker hon att det är bättre nu, när formerna är friare och det är lättare att känna sig delaktig. – Förr var det bara prästen som skulle prata. Det kunde bli väldigt stramt.

”FOLK VAR OROLIGA NÄR JAG FICK TRAKTORN OCH SKULLE HÄNGA UPP MIG I NÄRMASTE TRÄD OM JAG KÖRDE ÖVER GRAVARNA. MEN ÄN STÅR JAG PÅ MARKEN.”

En sak var dock bättre förr. – Jag saknar de gamla psalmerna. Och när de är med så går de alldeles för fort.

10.45

10.20

10.55

KÖREN TAR FIKAPAUS. STIGSJÖKÖREN HAR FUNNITS LÄNGE länge och Olle Parkman har varit ledare de senaste tolv åren. Från att bara ha sjungit sakral musik har Olle blandat upp repertoaren med olika sorters världslig musik. – Det var en förutsättning för att jag skulle ta uppdraget. Kyrkan ska vara folklig och kören är en stomme i församlingsarbetet. I och med förändringen fick kören många nya medlemmar i olika åldrar. Körens yngste medlem är 15 och den äldste 75. De flesta visar ett stort engagemang i församlingens arbete, även om de inte är troende. – Stigsjöborna vill något med sin bygd. Här engagerar man sig i det som finns. När det händer något så dyker folk upp, oavsett om det är vi eller idrottsföreningen som står bakom.

10.30

DET BÖRJAR DRA IHOP SIG I KYRKAN. DE FLESTA AV DE DRYGT hundra besökarna är på plats. Plötsligt hörs ett ihållande pip och Gunnar Hamrin och radions tekniker letar bland sladdar och kopplingar för att hitta problemet.

10.37

PIPET ÄR BORTA. – Men nu är adventsgranen sned, säger Gunnar.

PIPET ÄR TILLBAKA. Febril aktivitet utbryter innan orsaken äntligen kan spåras i en pipande hörapparat. ALLA INTAR SINA POSITIOner. Det råder tystnad och en spänd förväntan.

11.02

KLOCKORNA RINGER OCH SAMTLIGA SJUNGER INGÅNGSpsalmen Bereden väg för Herran. Därefter flyter gudstjänsten på i ett raskt tempo. Kören med de unga trumpetarna Jenny och Anton Nilsson klingar väldigt bra, liksom de fyra flickorna ur barnkören som sjunger två adventssånger. Alla deltar efter bästa förmåga i Hosianna Davids son och andra psalmer. De är bara de allra yngsta som tröttnar efter 10-15 minuter och drar sig tillbaka till lekrummet.

11.30

LARS PARKMAN PREDIKAR. DET HANDLAR OM MAKT. Han tar avstamp i sagan om Kejsarens nya kläder och ställer den i kontrast till Jesus åsneritt in i Jerusalem. – Jesus representerar en helt annan makt, en makt som kommer inifrån, från hjärtat. Hyllningsorden till Jesus behöver inte beordras fram. Han fortsätter till dokusåpornas värld. – Dokusåporna vädjar till våra lägsta instinkter och vi frossar i människors egoism. Men > Härnösand

MAGASINET

31


MAG 28-39

03-12-14

23.56

Sida 6

12.02

”JAG ÄR INTE KRISTEN FÖR FEM ÖRE. MEN DET SITTER INTE BARA I DET, DET ÄR TRADITION OCKSÅ. HUR DET ÄN ÄR SÅ ÄR DET GEMYTLIGT ATT VARA I KYRKAN.”

12.10

11.30

egentligen är det bara yta och tittarsiffror. Vem vågar säga att kejsaren är naken idag? – Kyrkans stora utmaning är att visa hopp. Men vi kan inte bedriva någon parallell verksamhet. Människor går inte att omvända uppifrån, vi måste dela deras verklighet.

12.02

GUDSTJÄNSTEN ÄR ÖVER OCH ALLT HAR GÅTT BRA, FÖRUTOM en skrapande mikrofon som fick slås av efter tio minuter. – Men det var vår egen så det hördes inte ut i radion, säger Lars Parkman, som står och 32

Härnösand

MAGASINET

tackar församlingsborna på väg ut ur kyrkan.

12.10

FÖRSAMLINGSHEMMET FYLLS AV KAFFEDRICKARE. VID ETT bord sitter syskonen Magnus och Maggan Hägglund med några barn. Eller rättare sagt sitter inte barnen särskilt mycket och Maggan får ge sig ut på jakt då och då. – Jag är inte kristen för fem öre, säger Magnus. Men det sitter inte bara i det, det är tradition också. Hur det än är så är det gemytligt att vara i kyrkan. De har erfarenhet, inte minst av advents-

gudstjänsterna. Deras föräldrar var med och skötte adventskaffet under hela deras barndom. – Som barn var vi mer aktiva, med i kören och så. Det fanns ju inte så mycket annat här ute. Men det var kul, säger Magnus. Även han lovordar Lars Parkman. – Den bästa på mycket länge. Han är gudomlig, helylle rakt igenom. Det är inte många som kan predika utan att folk somnar. Förutom adventsgudstjänsten blir det inte många kyrkobesök för Magnus. Med ett undantag. Midnattsmässan på julafton. – Den är mäktig. Då måste du komma hit!


03-12-15

00.27

Sida 7

Hyr Weekendbilen hos Avis! Åk bekvämt och säkert över weekenden i en hyrbil från Avis! Välj mellan personbilar, kombibilar och minibussar till förmånliga weekendpriser.

Välkommen till Järnvägsgatan 1, 871 45 Härnösand Telefon 0611-277 77 www.avis-se.com

Ledig butikslokal p r i s m a va r u h u s

www.backmans.se

MAG 28-39

Butikslokal i gallerian i Prisma varuhus, belägen på plan 2, inrymmande butiksdel, personalutrymmen med pentry samt kontor. Yta 127 m2, möjlighet finns att dela lokalen. För information och visning kontakta Hamngatan 15, 891 33 Örnsköldsvik • Tel 0660-185 75

Tänker Du sälja? Vi värderar Ditt hus gratis i centrala Härnösand.

Nybrogatan 6, Härnösand Tel 0611-232 75, www.harnosand.svenskfast.se

10

om. ören här

nar. nte

Välkommen med en ansökan !

Rekryteringsbidrag Bidraget gäller from  januari  - ett sätt att finansiera studier på högst gymnasienivå - avser dig som är i åldern - år med kort tidigare utbildning Tag kontakt med studievägledare på • Komvux    • Lotsplatsen   ,    • Härnösands Gymnasium   

Härnösands kommun Rekryteringsbidrag Hans Mattsson Brunnshusgatan 20 871 22 HÄRNÖSAND Tel 0611-34 84 44

hit! Härnösand

MAGASINET

33


MAG 28-39

03-12-15

05.45

Sida 8

Birgitta Arnqvist ska på nyårsfest med sina kompisar Gittan och Bettan. Gittan, till vänster, har en 20-talsklänning medan Bettan och Birgitta själv har klänningar från sent 60-tal eller tidigt 70-tal.

34

Härnösand

MAGASINET


MAG 28-39

03-12-15

05.54

Sida 9

S

a

m

l

a

r

e

i Härnösand

Av Lars Kågström Fotograf Anders Eliasson

”Jag har aldrig varit något modefreak” BIRGITTA ARNQVIST HAR EN rymlig källare. Som tur är. Sedan 30 år har hon samlat kvinnokläder och har tusentals föremål. Det är skor, hattar, väskor, korsetter, underkläder och framför allt klänningar. Hennes samling speglar modets växlingar under drygt hundra år, från 18601970. – Mest är det finare klänningar, som bal- och bröllopsklänningar.Vardagskläder är svårare att få tag i. De nöts ju ut och slängs eller blir mattrasor. Men jag har lite vardagsklänningar också. Som så många andra började hennes samlande av en ren slump. 19 år gammal var hon på auktion och fick syn på en väldigt fin kista som hon ropade in. Den visade sig vara full med brodyrunderkläder från sekelskiftet. – Jag blev fascinerad av hantverket och all den möda som lagts ned. Så jag började samla på en gång. Ett genuint intresse för historia hade hon med sig hemifrån. Ganska snart började hon förkovra sig i sitt ämne och läste allt hon kom över. Men att det blev just mode och textilier är egentligen lite konstigt. – Jag har aldrig varit något modefreak själv. Och sy kan jag inte heller. Däremot har jag alltid varit intresserad av kvinnans ställning i samhället och det speglas ju rätt

bra genom modet. Genom åren har kvinnor mer eller mindre fått tvinga sina kroppar att passa det rådande modet.Värst var det på 1880-talet när midjan skulle vara lika smal som halsen. När det inte räckte med korsett hände det att kvinnor opererade bort de två nedersta paren revben. – Det är också spännande att se hur modet går i cykler.Vilket ”nytt” mode som än kommer kan jag plocka fram något liknande ur min källare. Källaren, ja. Den börjar bli riktigt proppfull. Det går visserligen att bläddra bland kläderna, men inte kan man säga att hennes samling kommer till sin rätt. – Nej, det är lite trist att inte folk kan se den. Det händer att hon själv drar något gammalt över sig när hon ska på fest eller att de två döttrarna och deras kompisar har klänningsprovarkvällar. Kläderna har vid några tillfällen använts i filminspelningar.Två klänningar åt gången hänger också på de två skyltdockorna Bettan och Gittan på Nytt & Gammalt i Älandsbo. Men det mesta får hänga för sig själv nere i källaren. – När jag blir pensionär ska jag öppna ett museum. Vi väntar.

Härnösand

MAGASINET

35


MAG 28-39

03-12-15

05.54

Sida 10

S

a

m

l

a

r

e

i Härnösand

”Det börjar klia i mig igen” sin samling med sig vart han går. Hur många tatueringar han har kan han inte svara på. Han ser det som en enda som har blivit större och större. Det började med en tiger på överarmen när han var 15 år. Då hade han redan ett stort intresse för tatueringar och tigern byggdes på undan för undan. Men det har tagit många år. För att fullborda ryggen krävdes till exempel 13 resor till Filip Leu i Schweiz, en av Europas bästa tatuerare. Nu har det gått ett och ett halvt år sedan sist. – Det börjar klia i mig igen. Men ju mer täckt man är, desto svårare är det att gå vidare, att få flyt och symmetri i helheten. Drygt 70 procent av Pauls kropp är täckt och fortfarande finns det lite plats kvar, längst ned på benen och kanske på revbenen. – Men sedan är det stopp. Händer och ansikte ger jag mig aldrig på, varken hos mig själv eller hos mina kunder. Och på magen gör det så fruktansvärt ont. En dröm har han dock. I San Fransisco finns Ed Hardy, en legendar i tatuerarnas värld. – Jag skulle vilja bli tatuerad av honom innan han lägger av.

PAUL BLACKWELL BÄR

36

Härnösand

MAGASINET

”V ti

VILK

Stin mån sakt – till p Me inte sagt två – har D 20 å –


MAG 28-39

03-12-15

05.54

Sida 11

e

”Det ena gav det andra och plötsligt var jag samlare.” FÖR 20 ÅR sedan fick Jonas Berglund sin morfars gamla fiskeväska. Den innehöll bland annat en gammal rulle, en Record 1400, som tände en gnista. – Det ena gav det andra och plötsligt var jag samlare. Nu har han ungefär 160 rullar, ett 60-tal spön och ett oändligt antal drag. Det exakta antalet är inte det viktiga utan att få tag på rätt grejor. – Jag har länge varit på jakt efter en Rönnbergsrulle från tidigt 50-tal. De gjordes av Bengt Rönnberg i Kyrktåsjö. Han vill också gärna veta var och av vem rullen har använts. Ibland får man gissa. Han

a n”

pekar på en lite kantstött, svart Ambassadeurrulle. – Den här fick en bekant upp i ett siknät. Antagligen är det någon som har blivit så arg på trassel att han har hivat rullen i sjön. Periodvis är det stiltje, men plötsligt hittar han något intressant och får en nytändning. – Det som är spännande är att man aldrig vet var och när det dyker upp någonting. Plötsligt plockar fotograf Eliasson upp en gammal fiskeväska och ber Jonas titta igenom den. – Det är sådant här som är så kul, säger Jonas och börjar rota i väskan. Och så var den intervjun slut.

”Vi har tagit fram några av dem till påsk ibland, för skojs skull.” hon skulle kunna ha. Stina Södergren har äggkoppar till många, många gäster. 466 stycken för att vara äggsakt. – Vi har faktiskt tagit fram några av dem till påsk ibland, för skojs skull, säger hon. Men till vardags använder hon koppar som inte ingår i samlingen. De 466, eller rättare sagt ungefär 150, står prydligt uppradade i två hyllor. – Jag har inte hyllor så att det räcker, så jag har bara de finaste framme. Den första äggkoppen köpte hon för drygt 20 år sedan av en tillfällighet. – Jag tyckte bara att den var fin. Men

VILKET PÅSKKALAS

redan då fick jag idén att börja samla. Sedan dess har hon köpt så fort hon har hittat något. Och nära och kära har inte haft några problem med att hitta presenter till henne. Flera av äggkopparna, som alla är numrerade och bokförda i en liten bok, är inköpta utomlands. – Den här är ovanligt vacker, säger hon och plockar fram en som är köpt i Jugoslavien. Några av äggkopparna har också hunnit bli värdefulla med åren, bland annat en dansk. – Amerikanarna blev plötsligt tokiga i danskt porslin och då gick priserna upp.

”Jag har en likadan som jag har öppnat, så jag vet hur den ser ut.” kortlekar ingen lek, utan största allvar. Hans samling består av drygt 600 lekar, de flesta av äldre årgång. I ett vitrinskåp i vardagsrummet ligger några av rariteterna, bland annat en oöppnad lek från slutet av 1800-talet. – Jag har en likadan som jag har öppnat, så jag vet hur den ser ut. Johan började samla när han var 15 år, först bara jokrar. I början av 1990-talet blev det hela kortlekar och i samma veva fick han kontakt med Chartophilia Sueciæ, eller Svenska Spelkortssällskapet, som har ett hundratal medlemmar. – Då började jag intressera mig mer för historian runt omkring.Vem som tillverkat leken och när, vilken konstnär som anlitats och sådant.

FÖR JOHAN PETTERSSON ÄR

Bland de konstnärer som har ritat spelkort finns till exempel Einar Nerman, Olle Hjortzberg och Åke Arenhill. Han insåg också att han måste begränsa sitt samlande. – Från början samlade jag på allt. Nu har jag inriktat mig på skandinaviska kortlekar från före 1930. För svenskar är en kortlek lika med en Öbergs. Öbergs har dominerat marknaden ända sedan starten 1902. Johan har en näst intill komplett samling årtalsstämplade Öbergs-lekar. En av hans mest sällsynta lekar är en Granbergs från 1930-talet. Johan fick tag på den av en slump på en loppmarknad på Södra Vägen. – En sådan här är det högst fem personer i Sverige som har. Härnösand

MAGASINET

37


MAG 28-39

03-12-15

01.31

Sida 12

Njut av en aktiv vinter! Upplev våra idrottsanläggningar, skidspår, skidbackar och friluftsområden.

För professionell projektledning kontakta oss!

Sambiblioteket, Konsthallen och Simhallen är öppna.

Gott Nytt År! Fritid, Kultur och Ungdomsförvaltningen 0611-34 80 00

JÄRNVÄ GSGATAN 2 871 45 HÄRNÖSAND 0611-882 40

H G

M sk ge Tu Pr Äl

N O R R D A N S Laddat amerikanskt möter italiensk dynamik! Den 20 & 21 februari presenterar NorrDans två verk av koreograferna Stephen Petronio från USA och Robert Zappalà från Italien! Varmt välkomna!

Mj brö bjö ib Pr Sy Rik

www.norrdans.org

Pumpbacksgatan

Ponord är ett av Härnösands äldsta fastighetsbolag och har funnits i snart 60 år. Vi är kända för att ta hand om våra hyresgäster på bästa sätt! Vi har attraktiva lägen • Bostäder • Kontorslokaler • Affärslokaler

Tullportsgatan

38

Härnösand

MAGASINET

Storgatan 35 Härnösand Tel 0611-130 10 Fax 0611-163 32


MAG 28-39

03-12-15

00.31

Sida 13

A M M E H GJORT

Tänk globalt, handla lokalt. Här hittar du en massa prylar, allihop tillverkade i Härnösand. Stol efter 1700-talsoriginal. Tillverkas på beställning av JL:s Hemslöjd i Älandsbro. Pris cirka 2 000 till 2 500 kr (beroende på antal och utförande).

Mjukast. Underbar, vit och skön mohairfäll av Angoraget. Pris från 800 kr. Tumvante i mohairgarn. Pris 380 kr. Allt från Älands Mohair.

Klassisk Hornsugga för rödfärgning, inklusive färgrecept. Borst av kaktus. Pris 90 kr. Synskadades Riksförbund.

Mjölsop för tunnbrödbaket. I oljad björk med borst i blekt hästtagel. Pris 100 kr. Från Synskadades Riksförbund.

Kockkniv för finsmakare. Tillverkas på beställning av knivmakaren Stefan Åberg, Älandsbro. Pris ca 1 500 kr.

Färgstarkt från Solljus. Ljus Grace i tre storlekar och många färger, 23, 35 och 45 cm höga. Pris från 45 kr.

För varmare fötter. Mohair kommer från det arabiska ordet för ”bäst ull”. Mohairstrumpor och -sockor från Älands Mohair finns i flera färger. Pris 115 kr och 160 kr. Äkta 60-tal. Grytlappar Retro från Hemsö Design i originaltyger från 1960- och 70-talen. Med värmeskyddande foder. Pris 75 kr. Nedan, sminkväska Retro (295 kr) och axelremsväska Retro (450 kr) i tyg från 60- och 70-tal. Hemsö Design.

Kryp. Hemsö-ödlan i velour har barnsäkra ögon och är tvättbar. Från Hemsö Design. Pris 120 kr. Inköpsinformation: JL:s Hemslöjd 0611-604 66, Knivmakare Stefan Åberg 0611- 602 05, Solljus – butik Stora Torget, Hemsö Design 0611-690 29, Synskadades Riksförbund 0611-107 64, Älands Mohair 0611-607 33


MAG 40-51

03-12-15

01.47

Sida 2

STADSBYGGET V För hundra år sedan pekade det mesta uppåt. Det var då de kom till, de ståtliga stenhusen som sedan dess ger Härnösand den status som anstår en residensstad. Av Lars Kågström

1890 också Kaste Nybr Öv perio strand


MAG 40-51

03-12-16

11.18

Sida 3

T V

n-

ad fint det är här! Det ser ju ut som en riktig stad!” En inte ovanlig kommentar från tillfälliga besökare. Och visst har de rätt.Till stor del beroende på de stenhus som byggdes under åren kring det förra sekelskiftet. Mest markant är det kanske på Nybrogatan. Mellan 1890 och 1910 byggdes de flesta husen längs gatan. Den rätades också ut och backen mellan nuvarande Brunnshusgatan och Kastellgatan gjordes i ordning. 1894 när Nybron stod klar blev Nybrogatan Härnösands naturliga paradgata. Över huvud taget förändrades stadsplanen rejält under den här perioden. En stor del av trästaden, med slingrande gator som följde strandlinjen, utplånades och gatunätet rätades ut enligt tidens mode.

Nybrogatan nerifrån med det magnifika stadshotellet längst till vänster.

Omvandlingen var på många sätt mer hårdhänt än när det revs som mest på 1960- och 70-talet. Att de nya husen byggdes i sten berodde förstås delvis på brandfaran. Härnösand hade visserligen inte haft några stora, förödande bränder på många år, men avskräckande exempel fanns ju på nära håll. Men det handlade också om status. fördubblades nästan Härnösands invånarantal och antalet skattekronor ökade rejält. Hamnen sjöd av liv och sågade trävaror skeppades ut till hela världen.Tillbaka till kajerna i Härnösand kom salt, stenkol, fotogen, spannmål, mjöl och många andra varor. Skeppsredare och grosshandlare, inte sällan samma personer, gjorde goda affärer, ett uppsving som spillde över på bankerna. Alla ville de att välmåendet skulle synas i form av praktfulla byggnader. I Västernorrlands Allehanda uttrycktes saken som att staden började “att betydligt gentila till sig”. En annan sak som kraftigt bidrog till det ekonomiska uppsvinget

MELLAN 1890 OCH 1910


MAG 40-51

03-12-16

12.43

Sida 4

Nybrogatan i början av 1900-talet. Denna bild och många andra finns i Länsmuseets arkiv. Du kan själv gå in på www.ylm.se/foto och titta på hundratals bilder från Härnösand.

”Om hundra år finns det kanske nya stora förändringar i Härnösands stadsbild att skriva om. Den som lever får se.” var tillkomsten av Tobaksfabriken.Verksamheten startade 1903 med 38 anställda. Antalet ökade sedan för varje år och 1914, när det var som mest, hade fabriken 500 anställda. STADEN BEFÄSTE OCKSÅ under den här tiden sin ställning som lärdomsstad. Flera skolbyggnader kom till, bland annat Tekniska Elementarskolan (nuvarande gymnasiet), Folkskollärarseminariet på Kastellgatan och Dövstumskolan (nuvarande Kiörningsskolan). Det var alltså inte bara på Nybrogatan det hände saker. På Skeppsbron uppfördes till exempel flera hus, bland annat ett ståndsmässigt Stadshotell, som fullbordade vyn från järnvägsstationen.

Tittar man på gamla bilder är kopplingen till Strandvägen i Stockholm tydlig. Så hämtades också många av arkitekterna från huvudstaden. Det fanns helt enkelt inte så många andra att välja på. I mindre städer fanns oftast ingen utöver stadsarkitekten. Det hände också att byggherrarna själva ritade sina hus, vilket ledde till att de inte alltid blev så stilrena. Anlitades en arkitekt så var planlösningen oftast redan klar. Det som återstod var att klä byggnaden i en fin kostym. Och fina kostymer blev det.Tycker vi i alla fall idag. Om hundra år finns det kanske nya stora förändringar i Härnösands stadsbild att skriva om. Den som lever får se.

MANNEN BAKOM HUSEN Albert Thurdin. Namnet dyker upp gång på gång när man rotar i Härnösands byggnadshistoria. Han var stadsarkitekt och mycket flitig vid ritbordet. Bland de hus som bär hans signatur finns inte bara Thurdinska huset på Nybrogatan, utan även till exempel Riksbanken och Biskopsgården. Albert Thurdin föddes 1862 i Nordmaling. Pappan var trävaruhandlare, men sonen åkte till Stockholm för att studera på Tekniska Högskolan och Kungliga Akademin för De Fria Konsterna. 1886 kom han till Härnösand för att bli stadsarkitekt. Parallellt bedrev han egen verksamhet. Under 1890-talet ritade han Skeppsbron 15, Riksbankshuset och Biskopsgården. Efter sekelskiftet följde Thurdinska huset, Tekniska Elementarskolan (nuvarande gymnasiet), Hus-

42

Härnösand

MAGASINET

hållningssällskapets hus på Trädgårdsgatan och Villa Thurdus på Rosenbäcksallén 2. Det sistnämnda lät han bygga som bostad åt sig själv. Huset fungerar idag som förskola för döva och hörselskadade barn. Han var också inblandad när kyrkorna i Säbrå, Högsjö, Häggdånger och Stigsjö renoverades.1902 lämnade han posten som stadsarkitekt för att jobba på den nya Tekniska Elementarskolan, som han alltså själv hade ritat. Där var han ”lektor i byggnadskonst, beskrifvande och prak-

ndra : Stadsva n a id s ta s te Nä sarkitek med stad tisk geometri jämte linear- och croquisritning”. Albert Thurdin tycks över huvud taget ha varit en aktiv man. Bland annat satt han i både stadsfullmäktige och kyrkorådet och var med i Härnösands musiksällskaps orkester. Han gifte sig 1897 med Thalmai Håkansson och paret fick två barn. Albert Thurdin lämnade Härnösand på 1930-talet och dog i Stockholm 1943.

HÄRNÖSANDS MEST SAKNADE Varje stad har sitt speciella sorgeobjekt, ett hus som många saknar. För Härnösands del vågar vi påstå att det är Stadshotellet på Skeppsbron, som byggdes 1898 och revs någon gång på 1960-talet. Någon där emot?

Albert Thurdin. Foto från St Petriordens arkiv, Landsarkivet.


MAG 40-51

03-12-15

02.04

Sida 5

Logosol jubilerar! Det är nu femton år sedan Logosol tog klivet ut från hobbyrummet. Sortimentet har sedan dess utvidgats med flera sågverk och ett helt program flerspindliga profilhyvlar. Den svenska marknaden fortsätter att sakta öka. Våra utländska kunder ökar i väldigt snabb takt, exportmarknaden kommer under  att vara större än den svenska marknaden. Vi kommer också att under  presentera en del nya artiklar, t ex Logosol Light, nya Big-Mill,Torrklyv m.m.

Barn- och Utbildningsförvaltningen Härnösands Kommun

Vill du veta mer om våra produkter och våra jubileumserbjudanden? Kom in på en kopp kaffe.

0611-34 80 00

Industrigatan 13, Härnösand Telefon 0611-182 85 • www.logosol.se

Vi har hjälpen för vintern! Prata med oss när det gäller: • Plogning och hyvling

Bertil

Annie

Kenth

• Snöröjning • Grus- och sandmaterial • Trailertransporter Adress: Holmgatan 6, 871 45 Härnösand • Tel: 0611-105 60 • Fax: 0611-152 55

e.”

Till företag och organisationer

ggev

Stefan får er datateknik att fungera!

dra att

Stefan, en erfaren och kvalificerad datatekniker, hjälper till med er

et

a

äkusikmai in ock-

datormiljö. Överlåt inköp, installation, övervakning och felavhjälpning till Stefan. Rimliga timpriser och förmånliga avtal. Han är certifierad med ”Microsoft Certified System Engineer”. Klar IT-Utveckling är ett starkt team med lång erfarenhet av systemutveckling i såväl stora som små företag med varierande datormiljöer. Vårt arbete präglas av ett starkt personligt engagemang, flexibilitet och långa kundrelationer. Ring Stefan -  , stefan.berggren@klar.se

E

vi

Stefan Berggren Box 98 Köpmangatan 7 871 22 HÄRNÖSAND • Tel 0611-55 90 80 • www.klar.se Härnösand

MAGASINET

43


MAG 40-51

03-12-15

02.23

Sida 6

SEX HUS MED KARAKTÄR

KR

Folj med på stadsvandring längs Nybrogatan med stadsarkitekt Tommy Berglund.

Ta ny

SPARBANKSHUSET YTTERLIGARE ETT BANKHUS som uppfördes 1888-

1889 för Sparbanken i Hernösand. Arkitekterna Frits Ullrich och Eduard Hallquisth hämtades från Stockholm. – Det här huset är väldigt typiskt för sin tid. De renläriga arkitekterna tog avstånd från putsade fasader eller “gipskatter” som de hånfullt kallade dem. Nej, nu skulle de råa naturmaterialen synas. Här har man använt mycket granit och tegel utan att skämmas. En nyhet är också att tegelstenar och utsmyckningsdetaljer inte är handgjorda utan fabrikstillverkade. – Ett otränat öga ser kanske ingen skillnad, men för mig blir det genast stelt och dött när det är prefabricerat.

S

HANDELSBANKEN

POST- OCH TELEGRAFHUSET

ETT AV FLERA exempel på hur bankerna har bidragit

(nuvarande arbetsförmedlingen) ETT RIKTIGT PAMPIGT hus som stod färdigt 1910. Arkitekter var Frits Ullrich och Eduard Hallquisth. – Det här är vårt tydligaste exempel på nationalromantik. Inspirationen kommer från gamla Vasaborgar. Och visst känns det lite som en ointaglig fästning. Det är mycket muryta och lite fönster. Och fönstren är smårutiga, nästan som galler. Nationalromantiken är unik, den förekom i stort sett bara i Skandinavien. Drygt tio år efter Sparbankshuset återkommer arkitekterna Ullrich och Hallquisth. – Det här är väldigt drivet och skickligt genomfört. Proportionerna är väl avvägda. Sparbankshuset känns mer som ett i mängden, men det här är av riktigt hög kvalitet.

till stadsbilden. Huset uppfördes 1878-1881 för Hernösands Enskilda Bank och är en av stadens äldsta kommersiella byggnader. – Det här är byggt i nyklassicistisk stil med inslag av barock i detaljerna. Det har en väldigt strikt symmetri. Från början hade huset bara två våningar. Den tredje byggdes på 1906 och är väldigt oansenlig jämfört med den andra. – Antagligen är det mycket medvetet gjort. Huset är ju inte så högt och det hade blivit överlastat med ytterligare en framträdande våning. Däremot kan jag tycka att balustraden längst uppe i hörnet är väl blygsam.

NYBROGATAN 5

FRIMURARHUSET HÄRNÖSAND ÄR KÄNT som en ordenstät stad och det

här huset är inte det enda som byggts av ett ordenssällskap. Huset stod färdigt 1903 och arkitekten hette Agi Lindegren. – Det här är nybarock. Titta på portalen och entrén. Här finns tydliga hänvisningar till klassisk barock. Hus som byggdes vid den här tiden hade vanligtvis tre våningar inklusive sockelvåning. Det här huset har fyra. – Ja, här har man fått lämna idealen eftersom huset ligger i en brant backe. Men titta hur de har tryckt ihop och nästan gömt undan den översta våningen.

44

Härnösand

MAGASINET

I BÖRJAN AV 1900-talet kunde köerna till det här huset ringla långt upp i backen. I övre hörnet låg nämligen nedre Ådalens enda systembutik. Huset stod färdigt 1905 och ritades av den produktive Gustaf Hermansson, som var stadsarkitekt i Sundsvall. – Det här är Härnösands tydligaste exempel på jugend. Ornamentiken är sirlig och hämtar sina motiv från växt- och djurriket. Titta på porten till exempel. Jugend var en reaktion på de föregående stilarna, som alla imiterade ännu äldre stilar. Till skillnad mot nyklassicism, nyrenässans och allt vad det hette så var jugend ny på riktigt. – Den är inte så strikt symmetrisk och betonar vertikaliteten, som här med ett torn i hörnet. En rolig detalj är de små hjärtformade fönstren längst upp.

i fle kan O bety arab S ett g O ett n V nog onö guli som från H bord dire tern G pers sake M gem tänk möt pake

THURDINSKA HUSET (Nybrogatan 7) ETT AV MÅNGA hus som ritades av Albert Thurdin (se separat artikel). Thurdin bodde själv i huset och här låg också Elmgrens konditori. Huset stod färdigt 1900. – Här finns en tydlig vilja att markera olika delar av fasaden. Översta våningen är mest markerad och finast. Jag är ganska förtjust även om det är rätt så överlastat. Bland arkitekterna i Stockholm pågick ständigt diskussioner om vad som var rätt och fel. På sin väg från huvudstaden blev dock tolkningarna friare. – Det här är ett typiskt barn av sin tid. Mellan 1890 och 1900 var det vanligt att arkitekterna jobbade med flera olika stilar. Ena dagen nyklassicism, nästa nybarock. Här har Albert Thurdin valt nyrenässans.

Sara


ET

. alroorgar. g. ren

sett huset

mfört.

v rik-

MAG 40-51

03-12-15

02.04

KRÖNIKA

Sida 7

Sara Parkman

Ta chansen. Lär känna en ny kultur – på hemmaplan. å tänkte jag ta fram min lilla moralkärring lagom till nyår och än en gång älta ämnet rasism. Denna svenska smygrasism ”dom där utlänningarna”, som vi lätt blir rädda och osäkra inför. What! Dom bor i Sverige och tänker förmodligen göra det i flera år till, alltså = svenskar. För visst skulle du vilja bli kallad amerikan om du flyttade till USA och tänkte bo där resten av ditt liv? Och den här tanken, om till exempel en arab är dum, elak eller ful betyder det inte att alla araber är dumma, elaka eller fula. (NEJ, alla araber är inte hedersmordssympatisörer eller terrorister). Sen är det ordet neger, som för oss vita verkar helt oskyldigt. Det är ett ganska vanligt namn att benämna mörkhyade människor med. Ordet betyder egentligen inget dumt, men för de flesta svarta är det ett nedsättande ord. Varför ska vi ens ha benämningar på olika människor? De flesta är nog överens om att vi inte tillhör olika människoraser, så då är det onödigt, onödigt, onödigt, att använda ordet neger.Vi säger ju inte gulingar till asiater eller vitingar till vita.Trots allt är det vi vitingar som är en minoritet över jorden, och i så fall är det vi som avviker från det ”normala”. Härnösand är en stad som tar emot många invandrare, något vi borde uppskatta mer, eftersom det är en annan kultur som kommer direkt som granne. De flesta gillar att upptäcka nya kulturer på semestern och, grattis, du kan faktiskt uppleva en del av det på hemmaplan. Genom att prata med någon med invandrarbakgrund kan du få lite perspektiv på din vardag. Både genom tankar och andra världsliga saker. Men trots allt så finns ibland vi-och-dom-känslan.Vi har inget gemensamt med dom. Eller? Vi är människor, vi gråter, skrattar och tänker.Ta chansen och lär känna någon med annan bakgrund än du, möt en del av en ny kultur (som de flesta gillar). Du får en del av paketet på hemmaplan liksom.

S

n (se är låg 00. ar av h så

t disg

890 e ästa ns.

Sara Parkman går i åttan på Kiörningskolan. Härnösand

MAGASINET

45


MAG 40-51

03-12-15

02.18

Sida 8

Birgitta Nordin med sina elever p책 Br채nnaskolan.


MAG 40-51

03-12-15

02.20

Sida 9

SNART LÅNGRAST FÖR BIRGITTA En 40-årig lärargärning övergår vid vårterminens slut till historia. Birgitta Nordin har då varit Brännaskolan trogen i en stor del av sitt yrkesverksamma liv. Men viktigare är att hon alltid satt sina elevers bästa i första hand. – Att få se ett barn växa i sig själv är en fantastisk upplevelse, summerar hon.

Text Mats Wigardt Bild Anders Eliasson et är lätt att geografiskt lokalisera Birgitta Nordins rötter. De omisskännliga e:na placerar hennes uppväxt till söder om Stockholm. Här är en räv inte en räv utan en rev. – Visst har det legat mig i fatet, konstaterar hon. Redan under lärarutbildningen i Härnösand fick jag agera exempel på hur man inte skulle uttrycka sig. Birgitta Nordin är uppvuxen först i Solna där hennes föräldrar hade konditori, senare i söderförorten Stureby där hon gick i skola på Enskedefältet. – Där var en salig blandning av nybyggda egnahem och barnrikehus, minns hon. Men det var först när jag blivit äldre som jag förstod hur knapert det kunde vara i en familj med 16 barn. Det egna yrkesvalet grundlades redan under krigsåren. Många barn hade det svårt, både svenska barn och krigsbarn som kommit till Sverige från Tyskland och Finland. Birgitta bjöd frikostigt på bullar och choklad som hämtats från föräldrarnas konditori samtidigt som hon borstade deras hår.

D

HON HAR OCKSÅ i alla år burit med sig minnet av en bild i en läsebok av Elsa Beskow som föreställde en ung flicka, klädd i vitt, som startade ett barnhem. En lärare som hon tyckte mycket om gav henne dessutom den positiva bild av skolan som följt henne genom livet. – Däremot var rasterna alltid jobbiga. Jag hade långa flätor som alla skulle dra i eller använda som tömmar när vi lekte häst. I flickskolan, belägen på Timmermansgatan – två spårvagnsbyten från Stureby, stod litteraturintresset bland lärarna högt i kurs. Högläsning av svenska klassiker var ett återkommande inslag på schemat, ord som ”skall” och ”ty” präntades in hos eleverna. Liksom betydelsen av att läsa. Efter avslutad skola fick den planerade lärarbanan emellertid konkurrera med ett spirande affärsintresse föranlett av att Birgitta under en period sålde smycken i en juvelerarbutik på Kungsgatan. Men lärarvikariat runt om i Stockholm lotsade henne snart tillbaka till den tänkta karriären.

– Den upplevelse som var den kanske viktigaste för mitt val att bli lärare var ändå när jag under ett omtumlande läsår arbetade på en så kallad koloniskola i Älvestorp utanför Grythyttan, berättar Birgitta. Hon var då 20 år och saknade formell lärarbehörighet. I Älvestorp fick hon ansvaret för ett tiotal barn från mycket svåra hemförhållanden. De kunde berätta om sådant som Birgitta Nordin inte trodde existerade i Sverige. – Jag hade ju levt ganska skyddat, men förstod nu att barn behövde så mycket mer än att enbart lära sig läsa och skriva, säger hon. UTBILDNING TILL LÅGSTADIELÄRARE fick hon på seminariet i Härnösand där hon också blev kvar och bildade familj. Första jobben var på skolorna i Hälledal och Häggdånger. Därefter kom hon till Johannesbergsskolan där uppgiften var att springa runt mellan klasserna och undervisa i ämnen som de andra lärarna inte ville ha. – Där var rena getingboet, minns Birgitta. Jättejobbigt, men samtidigt en nyttig lärotid. Tidigt på 70-talet klev Birgitta Nordin för första gången in på Brännaskolan. Och där blev hon kvar, i över trettio år. Rektorer och läroplaner har passerat revy genom åren, barn har kommit och gått. Det händer nu allt oftare att hon möter grånade herrar i 40-årsåldern som en gång varit hennes elever på lågstadiet. – En märklig upplevelse.Den första läroplanen läste hon nästan sönder, strök under meningar att komma ihåg, markerade viktiga sidor med hundöron. I takt med en växande egen erfarenhet blev det sedan allt mindre läst i de läroplaner som följde. – Jag lärde mig vad barnen behövde och valde min egen linje, förklarar Birgitta. Lusten att undervisa har hon alltid haft; att leta sig fram och hitta metoder att tillgodose barnens behov och vilja att lära sig. Det har helt enkelt varit roligt att vara lärare. Fick hon leva om sitt liv skulle yrkesvalet bli detsamma, försäkrar hon. Förändringarna i skolan har, hävdar hon vidare, många gånger varit till det bättre.

Till exempel att den sociala biten blivit allt viktigare, med en större öppenhet mellan hem och skola, mindre mobbing och mer samarbete i arbetslag bestående av personal från både skola och fritids. Eller att man numera integrerar ämnen med varandra, tar in vardagen i undervisningen, vidgar begreppen och uppmanar till eget tänkande. – Tänk att få använda matten när vi läser om dinosaurier till exempel, säger hon förtjust. Eller att använda multiplikation för att räkna ut hur många golvklinkers som finns i korridoren. Att få se sina elever utvecklas och komma vidare i livet, särskilt om vägen dit varit lite krokig, har varit Birgitta Nordins drivkraft i arbetet. Att hitta utvägar åt de som har haft det svårt, att göra det lilla extra som kan vara avgörande för att eleven ska finna sig tillrätta. Redan vid sjutiden på morgonen brukar hon öppna dörren till klassrummet, full av idéer över vad som ska hinnas med under dagen. – Att sedan upptäcka att barnens egna idéer innebär att verkligheten blir något helt annat är nog det som gör läraryrket så spännande, sammanfattar hon. Det skulle ta lång tid att räkna upp allt roligt som hänt i klassrummet genom åren. sista kapitlet i Birgitta Nordins yrkesverksamma liv. Mycket kommer under våren att göras för sista gången. Utvecklingssamtal, föräldramöten, rastvakt, skolavslutningen i kyrkan ... Allt sådant som hör läraryrket till. – Jag ska använda den här sista terminen till att bearbeta att jag verkligen ska sluta, säger hon. Jag inser ju att jag inte kan hålla på tills jag måste ha rullator för att komma till skolan. Barn och barnbarn, flyktingfrågor, missionskyrkan, en ny hund – nog går det att fylla dagarna även efter den ofrånkomliga pensionen. – Nej, jag ser det absolut inte som något slut, försäkrar Birgitta Nordin. Snarare början på något nytt. Nu slipper jag ju dessutom gå hem från festerna tidigare än alla andra för att orka upp till nästa dags lektioner.

EFTER JUL INLEDS

Härnösand

MAGASINET

47


MAG 40-51

03-12-15

02.43

Sida 10

Träpellets ger skön värme -- enklare och billigare än Du tror!

• MILJÖVÄNLIGT • INHEMSKT • BEKVÄMT • EKONOMISKT

av Vi är en sta stör Sveriges träpellets. av tillverkare ng ité och lå God kval et är våra erfarenh ken. kännetec

Telefon 0611-244 26

• www.bionorr.com

Vi kan det inte många kan… vi får er att synas!

att synas ari Under janu ll ti vi r ta yt fl n5 Viktoriagata

Dekaler • Bildekor • Profilkläder • Roll-ups • Affischer • Bildekaler • Klistermärken • Skyltar • Arbetskläder

Varvsgatan 2 • 0611-123 45

V

ackra lokaler! Våra hyresgäster ska känna att vi satsar på dem. Vi anpassar lokalerna för att stötta verksamheten på lång sikt. Vårt senaste bygge är Kristinaskolans aula. Vi är själva väldigt nöjda med resultatet.

SÅGARVÄGEN 7 870 10 ÄLANDSBRO TEL: 0611-55 20 00 FAX: 0611-55 20 08 E-POST: butiken@norrlands.com ÖPPET: Vard 07–17.30 48

Härnösand

MAGASINET

För m

M ä vi fo so i

A

Elev infö Mus inte tion rolig – sen som Jepss

PREC

Djuphamnsv 3, Härnösand, 0611-289 00

dare Jona linje slag E


MAG 40-51

03-12-15

14.45

Sida 11

För musikhandledarna på Härnösands folkhögskola är musik mer än musik. Peppe Ekberg och Anki Wallgren är två av dem som vill sprida glädjen i att skapa musik tillsammans.

Musik är trevligt att lyssna på. Men ännu roligare är att delta. Den synen vill musikhandledarna på Härnösands folkhögskola sprida. De tror på musikens sociala funktion och vill förmedla glädjen i att göra musik tillsammans.

Av Lars Kågström Fotograf Anders Eliasson

A

lla har rätt till musik och alla har den inom sig. Det finns ingen som är omusikalisk, säger Mia Jepsson, en av lärarna på musikhandledarlinjen. Eleverna sitter i en stor ring och repeterar inför en spelning på Kåken. Musikhandledarna syns då och då ute på stan, inte minst i samband med 5 i 12-manifestationerna. Spelningarna är utvecklande och roliga, men inte huvudsaken på skolan. – Vår ambition är att jobba med upplevelsen snarare än framträdandet. Att se musiken som ett medel i stället för ett mål, säger Mia Jepsson.

PRECIS SÅ TÄNKTE också dåvarande föreståndaren för Kapellsbergs musikskola, Röjås Jonas, när han 1976 startade musikhandledarlinjen. Linjen är fortfarande den enda i sitt slag i Sverige. Eleverna kommer från alla håll och

åldersspridningen är stor. Peppe Ekberg från Södertälje är 43 år, Manne Hjelm från Uppsala har nyligen gått ut gymnasiet. – Men det spelar ingen roll. Här handlar det om att ge och ta och det är bara bra att vi har olika erfarenheter, säger de. – Det här sättet att se på musik leder till gemenskap, säger Anki Wallgren från Stockholm. DE ÄR ALLA väldigt nöjda med utbildningen. De två åren är helt enkelt både roliga och intensiva. – Det kan vara jobbigt också. Det går inte att gömma sig och det gäller att kunna visa och stå för även sina svaga sidor, säger Manne Hjelm. Alla tre är inriktade på att jobba som musikhandledare efter utbildningen. Arbetsmarknaden är god. Musikhandledare behövs inom barn- och äldreomsorg, i studieförbund, på skolor, fängelser eller var som

helst där musik behövs.Två gånger i veckan är eleverna ute på praktik och får pröva sina idéer i verkligheten. – Då kan vi ge konkret och individuell respons, säger den andre läraren Petter Tideström.Var och en måste hitta sin stil utifrån sina egna ”Vår ambition är egenskaper. att jobba med upp– Vi jobbar levelsen snarare än väldigt mycket framträdandet. Att med ledarskap se musiken som och grupputett medel i stället veckling, säger för ett mål.” Mia Jepsson. Men framför allt handlar det om glädje och gemenskap. Att sprida den positiva smitta som musiken är och komma bort från termer som rätt och fel. ”Det är OK att göra fel” står det på tavlan i klassrummet. Och som om det inte vore nog har någon lagt till: ”Vad är fel då???” Härnösand

MAGASINET

49


03-12-15

03.01

Sida 12

vin ter tip s!

MAG 40-51

H Ä R N Ö S A N D S

A U K T O R I S E R A D E

H Ä L S O B U T I K

Vi har något bra för alla i Härnösand

Välkommen till Life Hälsobutiken i Härnösand. Här hittar du allt inom hälsa och skönhet. Här visar vi några tips på bra produkter.

Rysk Rot

Scholl

Weleda Vildros

Fotvårdsprodukter för sköna fötter.

Skäm bort din hud med helande vildrosolja.

• Fotbaljor • Filar • Krämer • Fotsalt

• Krämer • Rengöring • Ansiktsvatten • Intensivmask

Tillbaka i sortimentet! För ork och vitalitet. 40 tab

119:-

105 kapslar på köpet !

Kan Jang • Slemlösande • Uppiggande • Stärker motståndskraften

145:300 ml

Pur arôme Eau de parfym helt utan synetiska doftämnen. Bio lifting creme på köpet.

Sköna Marie Halkfria kängor med utfällbara broddar.

799:-

550:Venokan

Eskimo-3

Lindrar dina trötta, svullna, tunga ben.

Med omega-3 fettsyror.

50 dagars förbrukning

Storpack

236:-

285:-

105 kapslar på köpet

Hos oss får du goda råd Karin är Auktoriserad Hälsorådgivare. Vi följer Hälsokostrådets riktlinjer.

50

Härnösand

MAGASINET

Vi säljer Tempur, tryckavlastande nackkuddar.

Ö ettider ppet Öpp Må Månn-- Fre Lör dag Lördag

Köpmangatan 2 HÄRNÖSAND Telefon 0611-230 80 (Mittemot Systembolaget)

10 -18 10-18 10 -15 10-15

E


MAG 40-51

03-12-15

02.41

Sida 13

r d

ettider

t)

10 -18 10-18 10 -15 10-15

Många pojkar drömmer om att bli brandmän. Köra brandbil, släcka bränder och rädda liv. Men vad gör egentligen brandmännen när det inte brinner? Följ med några vardagshjältar under en helt vanlig arbetsdag på Räddningstjänsten. Av Åsa Nyberg Fotograf Anders Eliasson

ELDKRIGARE


MAG 52-62

03-12-15

04.28

Sida 2

”DAGTID HAR VI 60 SEKUNDER PÅ OSS ATT HOPPA I KLÄDERNA OCH SÄTTA OSS I BILEN”

S

kiftlaget jag ska tillbringa dagen med består av fyra brandmän och en brandmästare. Stämningen är uppsluppen och familjär, jargongen skämtsam och grabbig. Pikar och gliringar varvas med hjärtliga skratt och menande blickar. – Vi är som en liten familj, skrattar brandman Tomas Näsman. Men under den uppsluppna ytan vilar strikta roller som träder i kraft omedelbart när larmet går. Allt arbete är uppbyggt på rutiner med fasta tider.Tilliten till varandra är stor. Ändå är det svårt att föreställa sig att arbetsdagen i vilket sekund som helst kan förvandlas till kaos och katastrof. Ingen av männen tycks vara det minsta berörd över att inte veta vad som kommer att hända. Om nu något händer. – När man var ny gick man på helspänn, minns gruppens lustigkurre Krister Nilsson. Så fort det bara knastrade till i högtalarna satt man i brandbilen. De övriga skrattar igenkännande. Många tror att brandmän sitter och spelar kort när de inte är ute på räddningsuppdrag. Den bilden ligger långt ifrån verkligheten. – Det är få som förstår hur mycket arbete

52

Härnösand

MAGASINET

efterarbetet, att ställa i ordning all utrustning, kan ta många timmar.

Morgonrop och genomgång av dagens uppgifter. Tonen är skämtsam och grabbig.

Larmet går. En bil står och läcker bensin. Räddningstjänsten åker ut och sanerar.

som utförs både före och efter en utryckning, tror Tomas Näsman. Utåt syns bara själva utryckningen och räddningsarbetet, men

11:45 KOMMER ETT LARM. En personbil på parkeringen vid Kanaludden läcker bensin. Dags för utryckning.Trots att det inte direkt brinner blir alla fokuserade. Som i ett trollslag sitter plötsligt hela styrkan i brandbilen, ombytta och klara. – Dagtid har vi 60 sekunder på oss att hoppa i kläderna och sätta oss i bilen, berättar brandmästaren Thomas Berglund. Nattetid 90 sekunder. Förklaringen till att hela styrkan åker ut på ett så till synes litet uppdrag är att de måste vara beredda. – Får vi ett stort larm nu är vi redan samlade och klara, menar Jonas Lindberg. Vid Kanaludden luktar det starkt av bensin. Åtgärden blir att placera en balja under bensintanken och strö träspån på marken för att suga upp bensinen. Därefter kontaktas polisen. Typen av utryckningar varierar. De flesta gäller brandräddning och trafikolyckor. Andra exempel är utsläpp, stormskador, ras, hissar som fastnat, vattenskador och saneringsarbeten. Därtill inbrottslarm och olika djurräddningar. >


ng,

n. ekt slag

ättar d 90

t på e

m-

nr för

ta ndra

ed>

MAG 52-62

03-12-15

05.58

Sida 3

Läckert fritidshus

Värme – för livet! Se vårt visningshus Pinea 96 från

406.000:- inkl. moms

Erbjudande

Beställ ett Lapponiahus före 30/4 så får Du 15.000:- i RABATT!

NunnaUuni-ugn från

VICTORIA 1

65.000:-

inkl. moms och montering Vi har kompletta lösningar!

SPISHUSET i HÄRNÖSAND Frölands gamla skola, 400 meter från E4 TEL 0611-722 66 FAX 0611-235 70 MOBIL 070-628 79 14 E-POST tommy@spishuset.com ÖPPET Onsdag 18-21 • Lördag 9-14

FJÄRRVÄRME | STADSNÄT | VATTEN | ELEKTRICITET | RENHÅLLNING | GATOR & VÄGAR

HEMAB ADSL

Oj

vad snabbt! Välkommen att teckna ADSL hos oss!

• Valfri hastighet, 0,5 till 5 Mbit • Fri surfning, dygnet runt • Telefonen ledig • Snabb uppkoppling • Driftsäkert, enkel installation • Service i Härnösand

N u ä ve n i ! o r b s d n a Äl ppling i Älandsbro Inko 040201 m o r f r e sk

Ett snabbt bredband som du enkelt kopplar in via telefonjacket*. Surfa så mycket du vill, skicka e-post, spela dataspel över nätet till en krävs telefonfast månadskostnad. Från 0,5 till 5 Mbit. * Det abonnemang, ADSL-modem och Ett garanterat snabbt och säkert bredband. nätverkskort i datorn För mer information, gå in på www.hemab.se för uppkopplingen.

Är du intresserad? Kontakta Kjell Hamrén på Hemab, tel -   kjell.hamren@hemab.se

Härnösand

MAGASINET

53


MAG 52-62

03-12-16

11.51

Sida 4

– Vi har varit på de mest underliga uppdrag, berättar Tomas Näsman på väg tillbaka till stationen. En gång räddade vi en iller som tagit sig in bakom en vägg. En djurräddning är inte direkt livsviktig. Men det kan vara en katastrof för djurägaren. Andra uppdrag kan sätta djupare spår. Samtliga är överens om att det är extra känsligt när barn är inblandade. Sedan 8-10 år har brandmännen alltid briefing efter ett omskakande räddningsuppdrag, för att bearbeta upplevelserna. – Briefing är ett oerhört viktig moment, säger Thomas Berglund. Förr fick vi inget som helst stöd och det kan vara direkt skadligt. Varje dag övar skiftlagen i så verklighetsnära situationer som möjligt. Dagens övning är skarp rumssläckning.Vi åker ut till ett övningsområde där det står några hopbyggda containrar. Rumsindelningen är fullt jämförbar med en lägenhet eller enplansvilla. – Som rökdykare är jag mitt eget skyddsombud, berättar Krister Nilsson medan han förbereder sig för övningen. Sannolikheten för att uppdraget skall lyckas måste alltid vara mer än 50 procent innan jag ger mig in. – Det är inte alltid så lätt att förstå för utomstående, menar Thomas Berglund. Speciellt svårt är det när anhöriga står utanför

Övning. När rökdykarna kommer ut igen är deras kläder och ansiktsmasker glödheta.

Varje arbetsdag avslutas därför med ett obligatoriskt träningspass. I dag blir det innebandy. – Våra innebandymatcher är som squash, fast med fler deltagare, skämtar Tomas Näsman i omklädningsrummet. – Ja, det lär bli svårt att se vad vi håller på med, tillägger Thomas Berglund. Riktigt så illa är det inte. Däremot kan jag tryggt konstatera att brandmännen behärskar brasor bättre än innebandy.

NY STATION OCH NYTT NAMN brandhärden och inget hellre vill än att brandmännen ska gå in. – Men vårt arbete går ut på att rädda liv, inte att riskera. EFTER ETT PAR MINUTER är rökgasutvecklingen hög och släckningsarbetet kan börja.Trots att jag står utanför är det svårt att andas och tårarna rinner. För att få en skymt av rökdykarnas arbete gläntar jag på dörren. Under ett lock av rökgasmoln tuktar de lågorna. Elden dansar i kampen mot vattenstrålarna. En liter vatten ger 1700 liter het ånga. – Skulle vi spruta med fullt ös, skulle vi kokas levande. När rökdykarna kommer ut är deras kläder och glaset i andningsmasken glödheta.

På Räddningstjänsten i Härnösand arbetar totalt 26 personer. Därtill 20 deltidsbrandmän. Varje arbetspass består av en brandmästare och fyra brandmän. I månadsskiftet juni/juli 2004 flyttar Räddningstjänsten i Härnösand till nya lokaler och kommer i framtiden att heta Räddningstjänsten Höga Kusten – Ådalen.

6 BRANDFÖREBYGGANDE TIPS! • Ha alltid levande ljus under uppsikt. Släck alltid ljusen när du lämnar rummet. • Sätt upp brandvarnare! En liten kostnad som räddar många liv. • Använd jordfelsbrytare! • En pulversläckare är gemene mans mest effektiva brandsläckningsredskap. • Byt ut blinkande lysrör – de kan orsaka brand. • Stäng av tv:n med knappen på apparaten, inte via fjärrkontrollen, när du tittat klart.

Specialist på byggvaror

Vi har ett stort ggsortiment av by varor och är dess re lja rsä rfö åte om ut av småstugor ÖPPET Månd-fred 7-11, 12-17 Lördag 8-13

Verkstadsvägen 8 Saltvikshöjden Härnösand Tel 0611-127 15

Tjänstestaden AB utvecklas i Härnösand. Fler och fler arbetar på KA5-området. –Vår idé är att erbjuda automatiserade administrativa rutiner som helt tar bort pappersarbetet, berättar Ola Ris-

FÖR FRÅGOR & BESTÄLLNING RING: Maria 070 – 654 72 70 Åke 070 – 331 51 92 Kontor 0611 – 214 40

berg, platschef på Tjänstestaden. Under hösten 2003 har Tjänstestaden AB expanderat och utökat sitt hyreskontrakt med Vasallen. Är du intresserad av att hyra? Vi skräddarsyr lokaler för dina behov. Läs mer om oss på www.vasallen.se/harnosand

54

Härnösand

MAGASINET

Ulf Nilsson Tel 0620-519 62 • Mob 070-674 99 89 Hågesta 211, 881 41 Sollefteå Tel 0620-519 60 • Fax 0620-121 20 E-post: harnosand@vasallen.se Hemsida: www.vasallen.se/harnosand

Frölén kross ab härnösand


MAG 52-62

03-12-15

07.13

Sida 5

Äntligen en aktiefond för dig som tror på Västernorrland

gady. h,

jag kar

Ta kontakt med oss så hjälper vi dig EVA•HASSE•LASSE•NISSE

TULLPORTSGATAN 9, 871 41 HÄRNÖSAND

Tel 0611-192 12 • Fax 0611-247 60

h

-

Box 338, 871 27 Härnösand Tel 0611-156 70, Fax 0611-245 95

Hos oss får du det du pekar på.

50% av Västernorrlandsfondens investeringar går till företag i länet. Det är vi ensamma om. Vilken sparform passar bäst för dig Månadsspara Engångsinsättningar Gåvobrev PPM Pensionsspara

Beställ färgkort från din digitalkamera på ett enkelt sätt.

sparande Kom in till oss för att sätta igång ditt eller gå in på vår hemsida www.vasternorrlandsfonden.se

Kom in med ditt minneskort eller din cd-skiva. Gör din beställning i Order it-kiosken via ett enkelt peksystem. Pris från

2:95 /bild www.vasternorrlandsfonden.se HÄRNÖSAND KRAMFORS SOLLEFTEÅ ÖRNSKÖLDSVIK SUNDSVALL

0611-253 00 0612-77 17 40 0620-258 60 0660-799 20 060-19 85 00

Härnösand

MAGASINET

55


MAG 52-62

03-12-15

04.52

Sida 6

N

näst anta mat gift gisk ank – förs ligt my säge

HAN

Oskar i frontlinjen

Länsstyrelsens naturvårdstjänstemän ska placera länet i frontlinjen för en ekologiskt hållbar utveckling. –Vi gör absolut stor nytta, säger Oskar Norrgrann som deltagit i inventeringar av uttrar och flodpärlmusslor i länets vattendrag. Av Mats Wigardt Fotograf Anders Eliasson

nad natu S arb i Vä das ino påv O sen från resu som T som suc for anst ino och – tills som F sin fält, av b utv U tale stån lysn påta O me var –U där for förs på e läne G


MAG 52-62

03-12-15

04.52

Sida 7

ns egna Oskar Norregnraatt besöka i närheten favoritställ sida för havsut

är Härnöns ut a av Härnösand ppformationern spännande kli de h oc n et te sik som nyfik till såväl solbad som inbjuder e lopp från dr ne ns eå Gåd klättrande. Och innehållsrik en havet. Det är Fröland ut mot fisk och gott om både vattenmiljö med et och all om är Västanåf kräftor, Dessut sök, särskilt be t et a alltid värd Mjällån i Viksjö atiken där är stider då dram i snösmältning total.

N

u ska länet placeras i Europatoppen när det gäller långsiktigt miljöarbete. För att kunna lämna över ett ekologiskt hållbart samhälle till nästa generation har länsstyrelsen pekat ut ett antal strategiska insatsområden; begränsad klimatpåverkan, levande sjöar och vattendrag, giftfri miljö, god bebyggd miljö och geologisk mångfald. Länsstyrelsen ska se till att förankra miljöarbetet ute i länet. – Enda sättet att nå ända fram är att skapa förståelse och få med sig så många som möjligt i arbetet för de uppsatta målen, både på myndigheter och ute bland allmänheten, säger Oskar Norrgrann.

HAN ARBETAR PÅ länsstyrelsens samhällsbyggnadsavdelning, sektionen för miljöanalys och naturvård på Pumpbacksgatan i Härnösand. Som en del i Oskar och hans kollegors arbete ingår att inventera och beskriva miljön i Västernorrland. Kunskapen ska sedan användas av myndigheter och andra avdelningar inom länsstyrelsen när viktiga beslut som påverkar miljön handläggs. Oskar Norrgrann har arbetat på länsstyrelsen i tio år. Naturintresset har han fått i arv från sina föräldrar, ett arv som sedermera resulterade i ett brinnande miljöengagemang som såväl ornitolog som fältbiolog. Till länsstyrelsen kom han första gången som ungdomspraktikant. Utbildning har han successivt skaffat sig allt eftersom han har fått fortsatta projektanställningar. Nu är han fast anställd naturvårdstjänsteman och arbetar inom sitt specialområde – ekosystemet i sjöar och vattendrag. – Min arbetsuppgift är primärt att beskriva tillståndet för miljön i länet och försöka se vad som händer, om det blir sämre eller bättre. För egen del har han ägnat en stor del av sin tid, och otaliga dagar och veckor ute i fält, till att metodiskt inventera förekomsten av bland annat utter genom att undersöka utvalda lokaler i länet. Uttern var mycket vanlig fram till 1950talet. Årligen sköts1500 djur innan utterbeståndet i Sverige drastiskt minskade. En fridlysning på 1960-talet ledde inte till någon påtaglig förbättring. Orsaken till minskningen var länge oklar, men idag vet man att miljögifter som PCB var en huvudorsak. – Utterns huvudföda är fisk och den fick därmed i sig stora halter PCB som slog ut fortplantningen, säger Oskar som deltog i en första utterinventering 1989-90 som visade på en kraftig minskning av antalet uttrar i länet. Genom att Sverige arbetat med att förbju-

Oskar Norrgrann på plats vid en av sina favoritplatser i Härnösand – vid Gådeån.

200 pers på Länsstyrelsen är statens förlängda arm Länsstyrelsen är med sina runt 200 medarbetare en av Härnösands största arbetsplatser. Chef är landshövdingen, för närvarande Gerhard Larsson. Länsstyrelsen är en statlig myndighet vars huvudsakliga roll är att fungera som en länk mellan invånarna och staten. Å ena sidan är länsstyrelsen invånarnas kanal till statsmakterna. Länsstyrelsen ska arbeta för länets bästa, för utveckling och tillväxt, och vara länets röst på riksnivå. Å andra sidan är länsstyrelsen statens förlängda arm i Västernorrland. Länsstyrelsen ska ge råd, stöd och information till företag, myndigheter och medborgare, men också utöva tillsyn inom en mängd olika områden.

da och minska spridningen av bland annat PCB och genom bildandet av utterreservat och kalkning av vattendrag har situationen för uttern sedan dess blivit avsevärt bättre. En ny inventering 2002-03 påvisar en kraftig ökning av antalet uttrar i länets sjöar och vattendrag. – Uttern är ett bra studieobjekt eftersom den tidigt påverkas av olika miljögifter, menar Oskar. Och utterprojektet är ett bra exempel på hur vi arbetar. ETT LIKNANDE INVENTERINGSARBETE som rör förekomsten av flodpärlmusslan är ett annat exempel på hur Oskar och hans kollegor arbetar för att skaffa sig en bild av hur våra vattenmiljöer mår. Vidare har samarbete med vägverket och skogsbolagen om åtgärder som röjning av hinder i vattendragen; vägtrummor, oanvända dammar, rester från flottnings-

Verksamheten spänner över i stort sett samtliga områden i samhället. Några exempel är infrastruktur, natur- och miljövård, kulturmiljövård, företagsstöd, landsbygdsutveckling, fiske, jakt och viltvård. Sedan januari 2000 har länsstyrelsen ansvaret för att genomföra Mål 1-programmet inom EU:s strukturfonder för Södra Skogslänsregionen. Cirka 200 miljoner kronor fördelas varje år till projekt som ska stimulera kompetens-, landsbygds- och näringslivsutveckling, kulturliv och infrastruktur i Västernorrland. En sökning på Härnösand i Mål 1-programmets projektbank ger 108 träffar.

epoken etcetera, också bidragit till att återskapa naturligare vattenmiljöer. – Överlag kan vi faktiskt konstatera att miljön glädjande nog har förbättrats, säger han. Det går att skönja en positiv trend med minskade giftutsläpp, mindre försurning och mer liv i vattendragen. Och även om det stundtals kan kännas trögt och att förbättringar på miljön alltid går långsamt anser Oskar Norrgrann att den positiva trenden överväger. Miljön i Sverige och i Västernorrland har på många områden blivit bättre, många fler är engagerade i miljöfrågorna – både bland allmänheten och inom industrin. – Sverige har tagit på sig ett ansvar för att bevara mångfalden i naturen, konstaterar han. Det är min och mina kollegors uppgift att utgöra kuggar i det arbetet. Och att ge Västernorrland en miljöprofil. Härnösand

MAGASINET

57


MAG 52-62

03-12-16

11.24

Sida 8

DIGITAL-TV EXPERTEN

Må bättre! Vi behandlar besvär och smärtor i nacke, rygg, armar, ben och fötter. Två legitimerade naprapater och en massageterapeut gör allt för att ge dig ett smärtfritt liv.

Pasås!a p

1

KOMPLETT DIGITAL-TV

PAKET för bara 1:-*

*

Kontakta oss när det gäller: • • • •

Behandlingar Rehabilitering Skräddarsydda utbildningar Föreläsningar

www.ryggklinik.nu

Medlem av svenska Naprapatförbundet

P-A Forsberg

Gäller vid tecknande av Viasat Bas i 24 månader

Vi H någ rikt rall

Vi fixar bilen! - specialister på ar 4-hjulsinställning

Malin Näsholm

2 i H

* :-

ONT I NACKEN? ISCHIAS? MUSARM?

Kina Petré

• • • •

1. Ä

När F spän vårvi abso

Stora och små däckbyten Hjulinställningar Oljebyten Stor sortering av däck

2. P

Följ m skrid lörda Land

Välkommen!

3. H Simhallen Härnösand 0611-184 30, 137 70

Noll Nio Noll

lust

Stan Läns www igeno Data nya b

Saltviksv 8 E4 Norr Härnösand 0611-223 50

4. T

Varm flykte utrym så dr

5. S

Sole söde Sund skido

Brädt id

Åk

lka pu

Alla påverkas vi av omgivningen och hur vi blir bemötta. Vi på Akademiska Hus gör allt vi kan för att skapa stimulerande, kreativa och givetvis anpassade miljöer. Vår belöning är varje lyckad tenta och forskningsnyhet, ett föreningsliv som spirar och företag som utvecklas. På campusområdet i Härnösand finns många goda exempel som hjälper oss i vår strävan att inte bara vara landets största – utan även bästa – fastighetsägare och förvaltare. Söker du en inspirerande och kreativ miljö, besök vår hemsida www.akademiskahus.se eller kontakta Berndt Elstig, 090-786 11 23, berndt.elstig@akademiskahus.se!

58

Härnösand

MAGASINET


MAG 52-62

03-12-15

04.42

Sida 9

21 måsten i vinterHärnösand Vi Härnösandsbor tillhör en exklusiv skara. Bara några få procent av jordens befolkning får uppleva riktig vinter med snö och kyla. Ta på dig vinteroverallen och beta av våra tips.

1. Ät en våffla

6. Perma(nent)frost

När Fällestugan öppnar är det bara att spänna på sig skidorna. En våffla i vårvintersolen på Fälleberget är ett absolut måste.

Ordna en skönhetstävling när det är minus 20 grader. Rada upp er utomhus i fyra timmar. Vem får finast frost i håret?

2. På långa rör

7. Trotsa vädret

Följ med entusiasterna i HIELP på en skridskotur på naturis. Samling varje lördag och söndag klockan 9.30 vid Landgrensskolans parkeringsplats.

Storm på gång? Åk ut till Lotsstugan och känn dig liten inför vädrets makter. OBS: Långkalsonger på.

3. Historisk utflykt Stans äldsta fotoalbum hittar du på Länsmuseets hemsida, www.ylm.se/foto. Där kan du titta dig igenom tusentals gamla bilder. Databasen fylls kontinuerligt på med nya bilder.

4. Ta fram termosen Varm choklad är ett måste på vinterutflykten. Liksom blodapelsinen. Inget utrymme för fusk. Gör du ingen utflykt så drick chokladen hemma i soffan.

5. Södra Sundet Solen, våren och värmen kommer söderifrån. Möt alltihop på Södra Sundets is. Till fots, med spark, på skidor eller skridskor.

Är inte bara ett måste utan ett jättemåste i pausen till varje bandymatch. Kalla fötter behöver varm glögg.

9. Gör en islykta Fyll en hink med vatten. När det har frusit lagom mycket vänder du hinken upp och ner och häller ut vattnet. Sätt ett ljus i den iskupol som bildats.

Kul i snö.

10. Rymdpromenad

dessutom utmärkt att måla på med vattenfärger. Det bästa av allt är att om du inte blir nöjd så tinar skiten bort så småningom.

17. Värm kruset

Om jorden känns för trång kan du bli rymdfarare för en stund. Besök Technichus rymdutställning.

11. Bli konstnär

12. Isjakt Åk ut till havet och fascineras av isens kraft och de formationer som kan bildas.

18. Vårdkasen

Snö är enkelt att jobba med även för den simplaste amatör. Skarsnö går

Tid för stör tlo p

n Bygg i snö

13. Pulkapolare

Åk

p

lka pu

8. Varm glögg

Träffa nya vänner i Björners backar, Kapellsbacken eller i Vårdkasens nya pulkabacke.

14. Månskenstur

Brädt id

Skoter?

En gång i måna´n är månen full. Ta en tur på skridsko, skidor eller en helt vanlig promenad i månens sken.

15. Änglar finns Snöänglar i nysnön. En given klassiker.

16. Trotsa gruset

Sitt i liften

Skridskotur ?

ning

Ta fram den kära gamla sparkstöttingen och sparka någon du tycker om.

Pim

pla

löp Skid

Ha alltid varmt vatten med dig. Du kan ju få en obetvinglig lust att sätta tungan mot broräcket.

Slalom, snowboard, pulka eller längdskidor. Det är bara att välja. Toppstugan eller eget fika. Det är bara att välja.

19. Skaffa mat Sjöarna fryser och vi med dem. Men under ytan finns det liv och rörelse. Ta fram isborren och pimpelspöet så är söndagsmiddagen räddad.

20. Fly vintern 1 När det är riktigt kallt och otrevligt kan du alltid slinka in på Sambiblioteket, låna en bok och sakta men säkert försvinna från verkligheten.

21. Fly vintern 2 Less på kyla och mörker? Köp en billig restresa till Tjottahejti. Eller boka in dig på ett solarium.


MAG 52-62

03-12-15

04.42

Sida 10

www.sit.se

Under Europeiska Handikappåret 2003 medverkade Kommun HSO:s medlemsföreningar i ett flertal lyckade aktiviteter och arrangemang.

KR

• Astma-Allergiföreningen

St ut

• Bröstcancerföreningen • Diabetesföreningen • FUB • Reumatikerföreningen

L

• RSMH Kommun – HSO i Härnösand • Telefon 0611-136 25

En pedagogisk kunskapsresurs

– näs Hä i bör Natio drag Nä unive ninga exem Ut Lu latin M tar in mer en de M de. A De hem dator sakna dent 200 l Nä samti Anta ka sa ökan Vi Nybr

openeye.se

Specialpedagogiska institutet är en rikstäckande myndighet med huvudkontor här i Härnösand. Vårt uppdrag är att öka kunskapen hos dem som arbetar med barn och vuxenstuderande med funktionshinder. Målet är att alla ska ges möjligheter till en likvärdig utveckling och utbildning.

Box 1100, 871 29 Härnösand. Besöksadress: Magasinsgatan 11 Tfn 0611-887 70. Fax. 0611-268 66. Texttfn 0611-263 55 E-post: sit@sit.se. www.sit.se LIKA VÄRDE | LIKA MÖJLIGHETER

Företagare och privatpersoner:

Skicka paketen med buss! Till hela Sverige och Finland!

Svante Niklas

Vi vill lyfta näringslivet i Härnösand Visste du att på tre år har: • 26 företag/verksamheter etablerat sig här • 250 Härnösandsbor startat ett eget företag

0611-128 88 www.bussgods.se

60

Härnösand

MAGASINET

Härnösand Näringsliv AB www.harnosandsnaringsliv.se

HÖGBERG.GRUPPEN AB

Bussgods i Härnösand

Ann So och bli tikens


MAG 52-62

03-12-15

04.42

Sida 11

KRÖNIKA

Ann Sofie Fredriksson

CAFÉ THÉ- & KAFFEBUTIK MAT MUSIK ■

Träffas o ch trivs! EN MÖTESPLATS FÖR ALLA ÅLDRAR

Studera? Här har du 2500 utbildningar att välja på

L

ust att lära? Mera kompetens? Måste ha ett jobb? Drivkraften att ta sig an högskolestudier kan vara många, men det bästa är att numera kan studierna skötas hemifrån – nästan fullt ut. Härnösand är ett nav för svensk vuxenutbildning. Här finns sen i början av 2002 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet och Nationellt centrum för flexibelt lärande, som båda har nationellt uppdrag att utveckla studier på högskolenivå respektive komvuxnivå. Nätuniversitetet är ett samarbete mellan 35 svenska högskolor och universitet. På webbplatsen www.netuniversity.se finns 2 500 utbildningar att välja på, allt från korta kurser till långa utbildningar som exempelvis till lärare, ingenjör, receptarie. Utgångspunkten för att söka i utbudet kan vara olika: Lust att lära – kanske skulle det smaka med vikingarnas historia, latin eller juridisk översiktskurs. Mera kompetens – är ju helt beroende av vilket område man arbetar inom. En sak är säker, framtidens arbetsliv kommer att kräva än mer kontinuerlig påfyllning av kompetens. Lära för livet är inte bara en devis utan en realitet. Måste ha ett jobb – redan idag är behovet av behöriga lärare skriande. Andra bristyrken finns inom vården. Det bästa med Nätuniversitetsstudier är att universitetet har flyttat hem till studenten. Arbetsuppgifter, prov, diskussioner kan skötas via datorn hemma, på arbetsplatsen eller från ett lärcentrum. Ett sådant saknas än i Härnösand men diskussioner pågår att starta ett. En nätstudent kan sakna samvaron med andra studenter och där fyller de nära 200 lärcentra som finns runt om i Sverige en viktig funktion. Nätstudenten vill slippa långa och många resor till högskoleorter samtidigt som han/hon vill kunna börja studera när lusten faller på. Antalet utbildningar som är helt flexibla, det vill säga utan obligatoriska samlingar och med kontinuerlig studiestart är fortfarande lågt men ökande. Vill du veta mera? Titta gärna in till oss på myndigheten.Vi finns på Nybrogatan 15 om du har vägarna förbi.

rverar: Vi se Dagens lunch Vi arrangerar: Konferenser Personalmöten Barn- och vuxenfesten

Bakad potatis Hemlagad paj Smörgåsar Fikabröd Bakelser Cappuccino Espresso Kaffe

Vi underhåller: En kväll i månaden - boka bord!

jan . . . . . . . . . . .Trubadurkväll feb . . . . . . . . .Lennie Norman mars . . . . . . . .Trubadurkväll

Välkommen in!

Ann Sofie Fredriksson är informatör vid Nätuniversitetet och blivande nätstudent med lust att ta sig an matematikens mysterier.

Öppet Måndag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stängt Tisdag . . . . . . . . . . . . . . . .10.00-18.00 Onsdag . . . . . . . . . . . . . .10.00-20.00 Torsdag-Söndag . .10.00-18.00

Fullständiga rättigheter -04

Telefon 0611-55 55 56 Härnösand

MAGASINET

61


MAG 62-66

03-12-13

18.08

Sida 2

Nu tar vi nya tag Härnösands ekonomi måste komma i ordning. Redan 2004, eller absolut senast 2005, ska budgeten vara i balans. Men inte nog med det. Enligt den långsiktiga planen ska de därpå följande åren, fram till 2010, visa plussiffror så att kassan fylls på igen.

’’

– Vi måste återställa det kapital som gått förlorat och också betala av våra skulder så att vi får ner skuldbördan, säger kommunalrådet Sig-Britt Ahl. De ekonomiska problemen bottnar i det faktum att invånarantalet har minskat under ett antal år, samtidigt som kommunens kostym inte har bantats i samma omfattning. – Det har funnits både vilja och ansvarstagande, men kraften har inte riktigt räckt till, säger Sig-Britt Ahl. Nu tycker hon att medvetenheten finns, inte bara bland politiker och chefstjänstemän utan också ute bland personalen. De allra flesta har insett att det inte går att trolla fram pengar. – Vår totala budget är på en och en kvarts miljard kronor. Då kan man kanske tycka att en miljon hit eller dit inte spelar någon roll. Men finns inte den där miljonen så finns den inte. Alla är varmt välkomna att delta i arbetet och att komma med idéer. Sig-Britt Ahl är övertygad om att det finns massor av kreativitet, inte bara hos personalen utan också bland medborgarna.

– Det finns alltid många sätt att lösa saker på. Men det måste utgå från de pengar vi faktiskt har. Frågan är hur vi använder vi dem på bästa sätt. Samtidigt gäller det att inte fastna i siffror och besparingar utan också blicka framåt och tänka offensivt. Och då är bilden betydligt ljusare. Det finns en positiv anda, det startas många företag, profilområden som utbildning och arkivverksamhet står starka och framför allt; invånarantalet växer igen. – Många barnfamiljer flyttar hit. Här får de en bra boendemiljö och ett rikt förenings- och kulturutbud. Och trots allt har vi fortfarande hög kvalitet på både barnomsorg, skola och vård. Sig-Britt Ahl tror också att det allt intensivare regionala samarbetet, framför allt med Sundsvall och Timrå, ska bära mer frukt i framtiden. – En marknad med   människor har självklart större möjligheter att utvecklas än en med  .

Et

Res eko må

Idag den vi a kom

Syf

...de de

...ko

...di de

För skogarna i Härnösand Under 2003 vi fortsatt inspirera och informera, ni lärt om ekonomi, energi, ”Gnosjö” och lite mera.

Vi ökar värdet på din skog Vi i Norrskog är experter på att sköta om skog. Vi tar hand om din skog och gör den mer värd för dig i framtiden.

Avverkningsuppdrag •• Kvalitetsgallring •• Mångbruksplan Uppdragsredovisning

Nu i vår kommer det tråkigt nog att hända, de tre härliga projektåren är då till ända. Inför helgerna önskar vi alla ett skönt avbrott, en timeout och vila från både stort och smått. Stäng av datorn, faxen och telefonen, ta en vinterpromenad under fullmånen!

Lennart Lindgren tel 060-15 58 62 mob 010-254 71 99

Björn – Gunnel – Lennart

Telefon 0611-34 86 12 www.harnosand.se/resurs2004

www.norrskog.se Härnösand

MAGASINET

...vi oc

...ny

...på

...de

Lo oc

Län loka soci före

Ans Den kom verk Kom till P

Någ tom med

Kontakta oss!

62

PROFILBILD Reklambyrå

...de


MAG 62-66

03-12-13

18.08

Sida 3

a

åste r vi

utan ydtag, arka

milr vi

bekt i

möj-

VINTER/VÅR • 2004

”Åskhöst” – för framtidens vuxenstudier studier Ett projekt i samarbete med CFL Resurser till vuxenutbildningen har minskat i och med kunskapslyftets slut och kommunernas ekonomiska problem. Samtidigt har behovet av vuxenutbildning inte minskat. Resurserna måste utnyttjas på ett effektivt sätt och med kvalitet för att på bästa sätt möta efterfrågan. Idag erbjuder alla länets kommuner i större eller mindre utsträckning distansutbildning till de vuxna för vilka denna form passar bäst. Genom att samordna våra insatser i hela länet kan vi erbjuda ett bredare utbud än om vi arbetar kommunvis. Med ett arbetande nätverk mellan kommunerna kan vi uträtta mer än om sju separata kommuner bedriver separata verksamheter. Syfte med projekt ”åskhöst” är att: ...det skapas nätverk där skolledare, lärare, administratörer, studievägledare och tekniker från alla sju kommuner deltar för att denna verksamhet ska utvecklas ...kompetensen att bedriva distanskurser ska finnas inom varje kommun i länet ...distansutbildningen ska vara kommunöverskridande så att det inte spelar någon roll i vilken kommun deltagaren bor och vilken kommun som bedriver kursen ...de inblandade personalgrupperna får den fortbildning inom distansmetodikområdet som krävs ...vi utvecklar en organisation som underlättar denna regionala samverkan, vad gäller administration, information och kursutbud ...nya grupper söker sig till distans- och vuxenutbildningen. Vilket kan bidra till att utbildningsnivån i länet höjs ...på längre sikt – kunna erbjuda alla allmänna kurser inom den gymnasiala vuxenutbildningen på distans för vuxna i Västernorrlands län ...detta projekt ska permanentas efter projekttidens slut. Projektledare Anders Gäfvert, Härnösand Biträdande projektledare Kitty Sahlén,Timrå

Lokalt program för entreprenörskap och utvecklingsarbete i Västernorrland Länsstyrelsen har tagit fram ett program för att främja entreprenörskap och lokalt utvecklingsarbete. Det grundläggande syftet är att ta till vara den sociala ekonomins betydelse. Stödet riktar sig till lokala grupper, föreningar, företag och entreprenörer som arbetar för en utveckling av sin bygd. Ansökan görs på en särskild blankett. Den kan hämtas via kommunens hemsida www.harnosand.se under kommuninformation/landsbygdsrådet/lokalt program. Ansökan, som avser verksamhet i Härnösands kommun, skickas till Härnösands kommun, Kommunledningskontoret,   Härnösand. Eventuella frågor kan ställas till Per Svanberg telefon -   eller per.svanberg@harnosand.se Någon särskild sista ansökningstid finns ej under programperioden fram t o m  mars . Bidrag beviljas under förutsättning att erforderliga medel finns hos länsstyrelsen.

Ambitiösa ITiS-projekt ... än sen då? Komvux ITiS-projekt handlade om elevsamarbete på nätet. Utifrån lärarnas insikter om dialogens betydelse för lärandet ville man pröva hur olika samarbetsformer över Internet skulle kunna fungera i en elevgrupp. ITiS-projekt riskerar ofta att bli engångsföreteelser i skolarbetet, en dagslända som blåser bort när man är tillbaka ”i verkligheten” igen. Men på Komvux arbetar man numera medvetet i ITiS-projektets anda: man vidareutvecklar sina distanskurser på så sätt att eleverna får uppgifter som ska lösas genom ett samarbete med andra elever. Samhällskunskap A, Religion A, Svenska C och Engelska A är kurser som numera lägger stor vikt vid elevsamarbetet. Och utvecklingsarbetet fortskrider... Är du intresserad, kontakta Komvux tfn:   .

Ansvarig utgivare: J-O Friman

Redaktör: Ingrid Norrgård

Härnösands kommun

Tel: 0611-34 80 07

Tel: 0611-34 80 14

871 80 Härnösand

E-post: inf o@harnosand.se

E-post: inf o@harnosand.se

Tel: 0611-34 80 00 www.harnosand.se Härnösand

MAGASINET

63


MAG 62-66

03-12-13

18.08

Sida 4

Familjerådgivningen

Säkra butiker är ett pilotprojekt från Härnösand som presenterats från Luleå i norr till Helsingborg i söder och som deltagit vid EU- konferensen - European Crime Prevention Network - i Rom - nov. I Härnösand har följande butiker deltagit i projektet och blivit - säkerhetscertifierade: Guldsmed Kalling AB, Åhléns,

Mcdonalds, Shell, Södra vägen och Systembolaget – fler är på gång. Slutmålet – att alla butiker i Härnösand, som Du handlar i skall vara Säkra butiker. För mer information kontakta Lokala BRÅ Härnösands kommun lokalabra@harnosand.se

Till er, som tillsammans med oss i Lokala Brottsförebyggande rådet, vill stödja en satsning för ett tryggare och säkrare centrum

• Familjerådgivningen är öppen för alla och vänder sig i första hand till par med relationsproblem.

Aktiviteten ”Fler vuxna på stan” är föreningarnas och organisationernas möjlighet att som vuxenstöd för våra ungdomar finnas på stan under helger och då speciellt vid s k riskhelger. Föreningarna har då tillgång till Trädgårn´s cafélokaler - föreningsmedlemmar vandrar på stan mellan kl. . - .. Är ni intresserade att synas med ert namn och profilera er som stödjare av ”Fler vuxna på stan”-projektet ta kontakt med Härnösands kommuns Lokala BRÅ på tfn.    eller via lokalabra@harnosand.se för ytterligare information. Ni kan även stödja projektet genom att ge ett bidrag på Härnösands kommuns postgiro:   -. Ange  - ”Fler vuxna på stan”

• Många har under lång tid försökt lösa problemen själva men kört fast och behöver hjälp utifrån, för att komma vidare.

I projektet ”Fler vuxna på stan” jobbar: Fritid-, kultur- och ungdomsförvaltningen, Individ- och familjeomsorgsförvaltningen-Ungdomsgruppen, Härnösands närpolisområde och Lokala BRÅ

Elektroniska kundfakturor

• Samtal erbjuds till er som vill få det bättre i relationen, övervinna tveksamheter eller avsluta förhållandet.

• Familjerådgivaren tar inte ställning för eller emot någon av er. • Tillsammans kommer vi fram till var problemen finns och hur samtalen ska läggas upp. • Familjerådgivaren fungerar som vägledare och hjälper till att finna möjligheter till förändring. • Det råder en särskilt sträng lagstadgad tystnadsplikt för familjerådgivare och det förs inga journaler. Om du vill, kan du vara anonym. • Det finns en ambition att erbjuda tid för ett första samtal inom två veckor. • Familjerådgivaren är socionom med psykoterapeutisk vidareutbildning, auktoriserad familjerådgivare och bildterapeut. För tidsbeställning och information är du välkommen att ringa tfn  -   . Besöksadress: Södra vägen , Härnösand E-postadress: familjeradgivningen@harnosand.se

Härnösands kommun har under 2003 infört elektroniska kundfakturor. Detta innebär att om man har återkommande fakturor från Härnösands kommun exempelvis barnomsorg, äldreomsorg eller lokalbokning från fritidkontoret, finns det nu möjlighet att få fakturan direkt in i sin internetbank. Fakturan presenteras i internetbank, ingen registrering av ocr-rad behövs, istället godkänner fakturamottagaren fakturan för betalning. Anmälan görs till resp. internetbank. Ytterligare upplysningar lämnas av ekonomiassistent Christina Norberg, tfn. 0611-34 80 71. Se även vår hemsida www.harnosand.se under ”Aktuellt i kommunen”.

64

Härnösand

Kommunledningskontoret Ekonomienheten MAGASINET

Kravavgift på kundfakturor F.r.o.m -- höjs kravavgiften på kommunens kundfakturor från  kronor till  kronor samt en avgift på  kronor på påminnelserna.Tidigare har inte någon avgift tagits ut.

E

Häv som mö kom

Pro –H Kom häls pete – Fö De skap la k kan

Ny

Arb –B går Vi å Upp Våra mer fram – V – Ja att a fron

Arb –D ra u –K varje för för


03-12-13

18.08

Sida 5

EU-projekt pågår! Hävstång kallas ett av de EU-stödda utvecklingsprojekten som är igång i Härnösand. Målet är att öka deltagarnas möjlighet till anställning. 20 långtidsarbetslösa hoppas komma ut i arbete innan projektet är slut. Projektledaren Ewa Norén: – Hävstång är ett unikt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Kommunen. Lång arbetslöshet passiviserar, tär på självförtroendet och hälsan. Projekt Hävstång vill synliggöra sina anställda och deras kompetens. – För att gå näringslivet tillmötes, stärker våra anställda sina meriter. De arbetar medvetet för att praktisera och utveckla sina befintliga kunskaper och färdigheter. De får ett ökat självförtroende, stärker sin sociala kompetens och lämnar synliga spår efter sig i Härnösand som de kan vara stolta över.

Vad är det bästa med Hävstång?

– Gemenskapen, och att vi lär oss nytt varje dag. – Vad händer när projektet är slut? – Förhoppningsvis får vi anställning långt innan.

NENOS HIDO

Tips från Energirådgivaren!

g

Nytta och nöje

e

Arbetsledare Anders Westin: – Bygga bro mellan näringsliv och de arbetssökande låter bra, men hur går det till rent praktisk? Vi åtar oss uppdrag från kommunen och föreningar i kommunen. Uppdrag som behövs men som det i dagsläget inte finns pengar till. Våra anställda är indelade i mindre grupper på 3-4 personer med en mer erfaren person i varje grupp.Vilka uppdrag som vi tar på oss beror framför allt på deltagarnas kompetens och behov av praktisk träning. – Vad är din uppgift i Hävstång? – Jag har arbetat som byggkonsult tidigare. Som arbetsledare ser jag till att allt blir regelrätt utfört. Håkan står för ”markservicen”, han håller fronten här i verkstaden. Här pågår jämt något arbete.

på ro r

fanns, t.ex. Brännans dagis skulle aldrig ha fått 100 m staket och särskolan skulle inte ha fått en altan. En av projektgrupperna bestående av Göran Ström, Emil Demirovski och Nenos Hido har byggt en altan för Bureskolan. – Vi trivs jättebra här. Samarbetet fungerar riktigt bra i vår lilla grupp. – Arbetar ni alltid i samma fasta grupper? – Nej. Grupperna görs om beroende på uppgiften. Hela gruppen träffas på måndagar, då vi har en samling och pratar om vad som händer under veckan och vad EMIL DEMIROVSKI som behöver förbättras.

Arbetsledare Håkan Ölund: – Det måste vara knivigt att driva ett sådant projekt utan att konkurrera ut de lokala företagen? Hur löser ni denna fråga? – Kommunens beredningsgrupp för arbetsmarknadsfrågor granskar varje uppdrag väldigt noga för att se till att projekten inte är föremål för upphandling. Uppdragsgivaren står för materialkostnaden och vi för arbetskraften. Det vi gör, skulle helt enkelt inte göras om vi inte

Kontakta energirådgivare Birgitta Persson, 34 80 80 mån – tisd.

et

MAG 62-66

Vintern står för dörren... ...har Du tätat den? Du kan med enkelt kapa 5-10% av uppvärmningskostnaderna genom att täta dörrar/fönster

Slut på pengar efter jul? Satsa på solen – den ger gratis energi. Dessutom får du bidrag för att installera solfångare hela 

Chockad av elräkningen? Detta kan Du göra: Spara energi! – Billigast Byt elleverantör! – Enklast Skaffa kompletteringsvärme! – Lite större Byt uppvärmningssystem! – Radikalast ’n! d på sta Energiråellan kl 13-16

m Tisdagar å Sambiblioteket! p Birgitta finns jag

Gott Nytt År önskar

ENERGIRÅDGIVNINGEN HÄRNÖSANDS KOMMUN

Målsättningen med HÄRsam Vi är till för att minska rundgången mellan myndigheter och underlätta för deltagaren att få ett arbete eller annan långsiktig lösning som leder till egen försörjning.

Så här arbetar vi på HÄRsam

Vi gör en gemensam helhetsbedömning av deltagarens totala behov. En individuell utvecklingsplan utformas och vi medverkar i genomförande och uppföljning.

HÄRsam vänder sig till

Arbetslösa som har en sammansatt problematik och behöver stöd från flera myndigheter.

Vi har tillgång till samtliga insatser som myndigheterna tillsammans förfogar över.

Män och kvinnor som är 20 år och äldre. Personer som får ersättning i form av sjukpenning, tidsbegränsad sjukersättning, arbetslöshetsersättning eller försörjningsstöd.

Våra respektive myndigheter remitterar till HÄRsam. Deltagaren träffar oss innan samordnad arbetsrehabilitering påbörjas. Vi arbetar tillsammans i gemensamma lokaler. Vi finns i Spiran onsdagar mellan kl -.

Personer som ej är inne i ett aktivt missbruk.

Välkommen Härnösand

MAGASINET

Härnösand

00 MAGASINET

65


MAG 62-66

03-12-13

18.08

Sida 6

Några av vårens program och utställningar

Härnösands Konsthall Galleriet – 2004 ⁄-⁄

Konsthallen Ragnar Schmidt och Lars Frenell målningar Galleriet Ivan Bergdahl, målningar

⁄ - ⁄

Konsthallen Multiplar Galleriet Aino Näslund

⁄ - ⁄

Gunilla Linn Persson, senast aktuell med boken Vännen, en lyhörd och gripande gestaltning av en gammal människas förvirring. Den är också en berättelse om en märklig vänskap, ett slags vänskap ”trots allt”.

Konsthallen Karin Eklöf målningar Galleriet Jette Andersen målningar

⁄ - ⁄

Konstveckor för barn och ungdom

Tisdag  ⁄ kl. .

⁄ - ⁄

Konsthallen Karin Ulfsdotter och Lo A Månsson målningar/skulptur/installation Galleriet Rune Hagberg

Onsdag  ⁄ kl. . Tam tadadám - en miniteater med Ingrid Wallin,Teater Västernorrland. Föreställningen, som varar ca  minuter, handlar om Majken Johansson och hennes poesi.

Torsdag  ⁄ kl. . Flöjt och gitarr - Göran Månsson och Olle Lindvall. Göran Månsson räknas av många som en av Sveriges mest intressanta flöjtspelare inom folkmusik och tidig musik. Olle Lindvalls arbete med folkmusik på gitarr är en pionjärverksamhet.

Måndag  ⁄ (ev  ⁄⁾ kl. .

Ta det lugnt – en scenisk tolkning av Kristina Lugns poesi. Följ med på en resa genom Kristina Lugns tragiska, vilsna, komiska och burleska landskap. Fler program i februari: visning av kortfilmen”Min första kärlek” baserad på en novell av Kerstin Thorvall. En både rörande och rolig film om Shirley Temples besök i Sollefteå på -talet! Ca  min - lunchprogram. Japansk théceremoni med Kiyoko Löfvander. Kort lördagsprogram. Internationella kvinnodagen  mars - program annonseras senare. Ämnen för vårens utställningar: Gamla skolplanscher, foton från Palestina, lapptäcken och Karl Östman. I mitten av januari kommer det att finnas programfoldrar att hämta på biblioteket.Vi kommer också som vanligt att ha information på vår hemsida (www.sambiblioteket.bib.mh.se/entre.html) på affischer och i Tidningen Ångermanland. Barnavdelningen kommer också att ha program kl. . de flesta lördagar.

Vem tycker du ska få Miljöpriset 2003? Kommunens miljöpris delas ut årligen till enskild person, förening, organisation, företag eller dylikt i kommunen som på ett förtjänstfullt sätt har gjort insatser på miljöområdet. Följande gäller: • Alla är välkomna att ge förslag. • Förslaget ska innehålla en beskrivning av den prisvärda insatsen samt vem som har gjort den. • Miljönämnden är jury. • Priset delas ut vid kommunfullmäktiges februarisammanträde. • Vi vill ha Era förslag senast den  januari . Förslagen ska skickas eller lämnas till Härnösands kommun, Miljö- och hälsoskyddsnämnden,   Härnösand. Välkommen med förslag! 66

Härnösand

MAGASINET

Kommunfullmäktige sammanträder

Osäker is?

Kommunfullmäktige sammanträder under  kl . följande måndagar:

- Vid inlopp och utlopp - Strömmande vatten - Vid vass - Vid sund och vid grund

 februari,  mars,  april,  juni,  september,  november och  december.

UTRUSTA DIG MED:

Medborgarna har nu möjlighet att skriva medborgarförslag till fullmäktige. Dessa förslag, som naturligtvis måste röra sig om kommunala angelägenheter, kommer att behandlas på samma sätt som fullmäktigeledamöternas motioner, d v s anmälas och besvaras i fullmäktige. Föredragningslistan till fullmäktiges sammanträden kungörs i kommunannonsen fredag en vecka före sammanträdet.

Nu fryser våra sjöar TÄNK PÅ ISENS SVAGA PUNKTER:

-

Isdubb Ispik Hansalina Ryggsäck innehållande varma kläder förvarade i plastpåse för att få flythjälp

VAR FÖRSIKTIG!

Västernorrlands länsförbund


MAG OMSLAG

d

03-12-14

17.36

Sida 5

Vi bygger Härnösands nya räddningsstation

RSC

sson

m ts

5:-

5:-

O611-135 31

Byggstarten skedde i juli 2003 och huset ska stå färdigt 1 juli 2004. Den totala kostnaden för projektet uppgår till cirka 45 miljoner kronor. Av den summan står staten för cirka 4 miljoner kronor. Det motsvarar merkostnaden för att bygga en krisledningscentral, en ovanjordisk bunker, med elektromagnetiskt skydd. WWW.TEAMSPORTIA.SE

5:-

Kommunfastigheter bygger den nya räddningsstationen på uppdrag av Härnösands kommun. Hyresgäster blir dels det nya Räddningsförbundet Ådalen, dels landstingets ambulanssjukvård.

I och med den nya byggnaden får räddningstjänsten och ambulanssjukvården ändamålsenliga lokaler och bättre förutsättningar att hantera sina redskap och fordon.

Din trygghet Vårt arbete Är ni i behov av MARKPLANERING? JOHANSSONS MARKPLANERING AB

Ramsås Älandsbro • 0611-603 31

Vi utför rörinstallationer vid byggande av ny räddningsstation och räddningscentral i Härnösand.

Nybrogatan 13 • Härnösand Tel 0611- 88 200

LANDSTINGSSERVICE Ambulansen Härnösand Det kompletta installationsförtaget

KEMPES EL Industrigatan 17 0611-150 60

Totalentreprenad


MAG OMSLAG

03-12-14

12.49

Sida 2

F Ö R E TA G S F Ö R S Ä K R I N G A R

Alltid nära till hands! Vi har haft företagsförsäkringarna hos Länsförsäkringar så länge jag kan minnas. Även privat har jag samlat mina försäkringar hos Länsförsäkringar. Det är bra att ha allt samlat på ett ställe. Och det bästa är att alla, inklusive skadereglerare, finns nära till hands när det händer något. Vi har haft en vattenskada i en fastighet som företaget äger. Skadan fixade Länsförsäkringar med bravur. Snabbt och smidigt. Olle Lundgren, delägare Härnö Vulk AB

No

M A

VIN

Mass Mas

IST

Lång

Välj Länsförsäkringar, ett försäkringsbolag som har snabb service och personal som är lätta att prata med! Företagsförsäkringar? Kontakta Per Bodin 0611-253 42.

www.lansforsakringar.se

Torget Härnösand tel 0611-253 00

VILLAHEMFÖRSÄKRINGAR

Ett personligt val Det var enkelt att välja Länsförsäkringar.Vi valde dem för närheten och den personliga servicen. Vi tycker vår försäkringsman Christer Fällström är toppen som ställer upp och vägleder vår familj i alla försäkringsfrågor. Vi är väl försäkrade. Det känns tryggt ifall något skulle hända. Britt och Gunnar Billander Torngatan, Härnösand. Välj Länsförsäkringar, ett försäkringsbolag som har snabb service och personal som är lätta att prata med! Kontakta kundtjänstgruppen telefon 0611-253 00.

www.lansforsakringar.se

Torget Härnösand tel 0611-253 00

S BRAN

Härnösand Magasinet 9  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you