Krönika
[
Hyllmeter med Nordströmiana pÄ Sambiblioteket
I sambibliotekets sĂ„ kallade Raritetsarkiv finns Ă„tskilliga hyllmeter material om och av Lubbe Nordström. Till exempel finns hĂ€r den sĂ„ kallade. Nordströmska samlingen, som Ă€r uppbyggd av gĂ„vor frĂ„n privatpersoner â framför allt frĂ„n Ludvig Nordströms andra fru, Gunborg Nordström. Samlingen bestĂ„r av 62 volymer och innehĂ„ller bland annat brev, manuskript, foton och tidningsurklipp. Ludvig Nordström, född i Dessutom finns ytterligare HĂ€rnösand 1882. Författare och journalist, myntade begreppet en samling NordströmĂbacka som tĂ€ckmantel för iana, skĂ€nkt av Gunnar barndomsstaden. FöresprĂ„kade Qvarnström. Denna landsbygdens modernisering. omfattar det material som Levde större delen av sitt liv i Qvarnström samlat ihop Stockholm. Död 1942. och anvĂ€nt inför sitt forskningsarbete om författaren. (FrĂ„n Ăbacka till Urbs, 1954). Det bestĂ„r av 14 kartonger med manusavskrifter, utstĂ€llningskataloger, foton, brevavskrifter, pressklipp samt Qvarnströms anteckningar. Bakom dessa torra fakta finns liv. Massor med liv. Antingen man tittar noga i arkivförteckningen innan man tar ut en av de bruna kartongerna, eller sĂ„ vĂ€ljer man en slumpmĂ€ssigt och finner skĂ€rvor ur Lubbes verk och verklighet. I Loggbok 1/7 â 21/8 kan man konstatera att Lubbe lördagen den 3 juli 1897 âsteg upp klockan 6.30 och dĂ€refter var ute och botaniserade till 8.30. Dagen dĂ€rpĂ„ var det vackert vĂ€der. Vind: SSO. VĂ€rme: +20â. Detta antecknas innan en seglats till Solumshamn med farbror Stenhamn ombord pĂ„ âYrhĂ€ttanâ. I âKassa-Bok för 1910â kan vi se att författaren som ersĂ€ttning för novellen âEvighetsbössanâ fick 125 kronor. I januari 1911 spenderar Lubbe 15 kronor pĂ„ âutelif â. Bland utgiftsposterna detta Ă„r finns utlĂ€gg för frukost pĂ„ âOprisâ med hustrun Marika: 3 kronor. I december ger han 50 kronor till âStrindbergs-listanâ och köper julklappar för 45 kronor. I slutet pĂ„ januari 1912 fĂ„r han den vanliga mĂ„nadspengen till hushĂ„llet, 300 kronor, av hustrun Marika. Att Lubbe fick vĂ€nta 20 minuter pĂ„ stationen i Trieste innan tĂ„get fortsatte mot Belgrad, dĂ„ han satt pĂ„ Orientexpressen med destination Istanbul 1928 â en av hans mĂ„nga reportageresor â Ă€r antecknat med blyerts i ett litet hĂ€fte i Kapsel B 24. I samma hĂ€fte stĂ„r att lĂ€sa att Lubbes resegarderob denna gĂ„ng innehöll frack-kostym med tvĂ„ vita vĂ€star, en smoking och lackskor, men ocksĂ„ grova skor och sportstrumpor. Utöver alla glimtar frĂ„n det lilla livet finns i Nordströmska samlingarna Ă€ven manuskript till mĂ„nga av Ludvig Nordströms böcker. För den vetgirige finns stora mĂ€ngder pressklipp: artiklar, polemik och recensioner att ta del av.
Om att vara sagotant östen 1999 deltog jag tillsammans med barnbibliotekarie Birgitta Norgren och förskollÀrare Karin Hamrin i ett tvÄdagars seminarium i Haninge om projektet Alla barnbarn. MÄlet var att skapa intresse för lÀsning hos barnen och pÄ sÄ sÀtt pÄverka deras sprÄkutveckling. Dessutom skulle man nÀrma Àldre och yngre generationer till varandra och ge möjlighet till utbyte av sagor och berÀttelser Àven frÄn andra kulturkretsar. I HÀrnösand fick vi snart en liten grupp intresserade pensionÀrer som nu lÀser för barn pÄ de förskolor som anmÀlt intresse för sagolÀsningen. TyvÀrr har det varit svÄrt att fÄ tillrÀckligt mÄnga lÀsare. MÄnga pigga pensionÀrer Àr redan strÀngt upptagna och tvekar att binda sig för Ànnu en uppgift.
H
Jag har nu lĂ€st och berĂ€ttat sagor pĂ„ GĂ„nsviks förskola en gĂ„ng i veckan i mer Ă€n tvĂ„ Ă„r, och det Ă€r fortfarande lika roligt varje gĂ„ng. En av de första gĂ„ngerna sa en liten femĂ„ring till mig: âVisst Ă€r du hemskt gammal!â âJa, jag Ă€r sjuttio Ă„r.â âSka du dö snartâ, undrade han. âNej, man dör inte förrĂ€n man börjar gĂ„ med rollator,â sade pojken bredvid lugnande. NĂ€r jag fĂ„r en ny barngrupp, börjar jag alltid med en av mina barnbarnssagor, för att vara sĂ€ker pĂ„ att ingen sĂ€ger sig ha hört sagan förut. FrĂ„n mina sagor har steget inte varit lĂ„ngt till att lĂ„ta barnen göra sina egna sagor. De kommer med idĂ©erna, jag formulerar dem och kommer sĂ„ tillbaka till barngruppen med frĂ„gor om vad som hĂ€nde sedan, hur det sĂ„g ut i hĂ€xans grotta och sĂ„ vidare. Barnen var mycket intresserade nĂ€r de förra Ă„ret fick veta att Mamma Mus författare Jujja Wieslander, fĂ„r sina idĂ©er genom att prata med barn. De blev ocksĂ„ förtjusta nĂ€r jag berĂ€ttade att hon fĂ„tt höra deras sagor och tyckt att sagorna var bra. Det Ă€r viktigt att bli bekrĂ€ftad. Visste ni förresten att elaka trollkarlar bor pĂ„ en röd planet och snĂ€lla pĂ„ en blĂ„? Röd Ă€r nĂ€mligen en elak fĂ€rg men blĂ„ en snĂ€ll. En krokodil som förlorat alla sina tĂ€nder nĂ€r en val rĂ„kat tappa en sten i munnen pĂ„ honom, kan man lĂ€tt hjĂ€lpa. Det Ă€r bara att klippa till nya tĂ€nder av ett vitt sittunderlag av hĂ„rdplast. SagoberĂ€ttandet har verkligen berikat min pensionĂ€rstillvaro, och jag skulle önska att mĂ„nga andra pensionĂ€rer fick samma trevliga syssla. Den som Ă€r intresserad kan ta kontakt med sambibliotekets Birgitta Norgren.
Agneta Palm | Psykolog och pigg pensionÀr