Magasin sid 52-62
0-12-13 16.30
Sidan 10
Gratuleras av idolen. 80-åriga Inga Bolstad får en kram av idolen Lasse Lönndahl.
vid sidan om havet av stolar. Vid ett av dem sitter Majken Nordlund och vickar en taktfast fot under fållen till den blommiga sommarklänningen. Tillsammans med några andra från Ädelhem lyssnar hon till brunnsmusiken. – Det här är lite för seriöst för mig, säger hon, jag tycker bäst om gammeldans. Och jazz. Det är lite mer fart i sådan musik. Gamla godingar
– När jag var ung var jag med och sjöng tillsammans med min bror i "Traskapellet". Så jag kanske skulle gå upp på scenen och sjunga lite, fortsätter hon med ögon som glittrar av okynne. Eftermiddagen fylls med ännu mera musik, Titti och Erling sjunger gamla och nya godingar och Jeja Sundström berättar självironiskt om sin uppväxt i Storuman mellan sina visor. Och medan de sjunger passar nyutslagna lindblommor på att sprida sin väldoft över de sex nyuppsatta partytälten. För snart ska aromen från kaffe och kanelbullar ta överhanden. Under ett av plasttaken står Gertrud Nordlöw, som är vice ordförande i De Gamlas Vänner, och ordnar med termosarna. – Vad de ska vara fikasugna! utropar hon och provdricker innehållet. En febril aktivitet uppstår när vätskan befinns vara för svag och raskt ordnas en starkare variant innan köerna till förtä60
Härnösand
MAGASINET
ringen börjar bildas. Det här är inte den första gången De Gamlas Vänner bjuder på kaffe och underhållning. En gång om året åker de runt på servicehusen och delar med sig av tårta och sång. Sedan mitten av nittiotalet tar de också med sig den egna gruppen, TOFS (The Old Friends Singers), till glädje för lyssnarskaran. Och inte nog med det. De Gamlas Vänner ordnar också höst- och vårmiddagar för de äldre på S:t Petrilogen, båtutflykter på sommaren, de anställer ungdomar som lillvärdar vid servicehusen och musikhandledare som sjunger med de gamla. Dessutom stödjer de ekonomiskt andra organisationer som gör något för de äldre. Allt finansierat med räntor, donationer och gåvor. Dagens höjdpunkt
Klockan börjar närma sig fyra, publiken bänkar sig igen efter kaffepausen. Och ännu har ingen klagat på dryckens styrka. När ruschen så är över är det dags för junioren Malin Nyberger att börja städa undan. Hon har följt med sin farmor Ingrid till millenniefesten och hjälper till att duka undan brickor och plastkoppar. Och medan hon rusar omkring kommer äntligen dagens höjdpunkt. Lasse Lönndahl. Han struntar i scenen och vandrar sjungande omkring på gräset framför och emellan bänkraderna. I famnen bär han ett stort fång röda rosor som han
Sällskapets ordförande Henry Höglund tar en välförtjänt paus innan festen börjar.
generöst överlämnar till den kvinnliga delen av publiken. Allra längst fram sitter Eivor Johansson och njuter av sången med ett nyköpt autografblock i näven. Flera nya namn har hon redan lyckats få inskrivna. – Jag hade bara Lommra och AnnCathrine Wiklander sedan tidigare så det gäller att fylla på, skrattar hon och väntar på en chans att fånga även den siste i raden. Firas av idolen
När "Tiotusen röda rosor" förklingat och applåderna tystnat får Inga Bolstad, den nyfyllda -åriga systern, en stor bukett blommor och en kram av den store idolen och hon lyser som en sol. – Vi är födda i samma stjärntecken Lasse och jag, strålar hon, visst är han fin! När så underhållningen är slut framåt middagsdags strömmar publiken iväg åt det håll de kommit från för nästan fem timmar sedan. Rullstolar och rollatorer tar sig mödosamt fram över den ojämna gräsmattan mellan plastbanden på väg hemåt. Det är inte så svårt att se vilka som varit med och firat det försenade nyåret: för en tjuga gick det bra att köpa med sig den enkla möbel man suttit på under dagen och många bär med sig en vit plaststol under armen. Dessutom har var och varannan kvinna som strosar över Härnösands gator och torg en röd ros i näven