”Det ser likadant ut som det alltid gjort. Det är samma inredning, samma saft och samma härliga stugkänsla och knaster från brasan.”
Elden sprakar och lyser upp och den gemytliga stugkänslan värmer besökarnas inre. – Att ta sig genom skogen gör att människor blir avstressade och harmoniska och trevliga, säger Söråkersparet Claes och Ylva Kempe som under en av dagarna på sportlovet är stugvärdar och våffelansvariga. – Det är ett fint uppdrag att vara stugvärd och servera kaffe och våfflor. För många är det en tradition att komma hit, och det är roligt att få bidra. – Men det gäller att sno sig på, för när din tidning kommer ut har vi bara öppet en helg till innan vi stänger för säsongen, säger Claes och serverar ytterligare en nygräddad våffla med en generös klick sylt och grädde. Nu kan man självklart ta sig till stugan året runt om man vill. När den inte är bemannad, så kan man ta med sig en egen matsäck och slå sig ner och njuta av utsikten. Naturupplevelsen är lika härlig året om, och utsikten från Lappstegeberget där stugan ligger är milsvid. – Det är friluftslivet som är anledningen till att man ska gå hit. Våfflorna och stugvärmen lockar både barn och vuxna, och om vädret tillåter det har man en utsikt som gör att man ser ända ner till Hälsingekusten, säger Rolf Matiasson som under 13 år var ordförande i föreningen Hässjö Friluftsfrämjande. – Själva stugan, eller snarare byggmaterialet till den, kommer från en gammal herrgård som ägdes av SCA. berättar Rolf. Herrgården var bostad för disponenten vid Alafors Sågverk som bodde i en enorm byggnad med 36 kakelugnar. När den skulle rivas upplät SCA rivningsmaterialet till en stuga för Skid- och friluftsfrämjandet, och efter att man fraktat materialet upp till berget och byggt stugan kunde man inviga den 1951. Och sedan dess har den varit ett utflyktsmål för väldigt många besökare
30
iTIMRÅ
Gemytligt är ordet på stämningen i stugan, och kanske det beror på det faktum att samtliga som kommit dit har gjort det på samma sätt – färdats genom skogen. Man har en gemenskap i det redan när man kliver in i stugan.
Minna och Jonna Sundström testar snöskor. Man kan ju gå på snön! Häftigt!
– Dessutom finns det gott om bär att plocka under den tiden på året, och tjäder och orre och en och annan älg kan man stöta på förstås. Många kommer tillbaka år efter år. Det vittnar gästböckerna om. Där kan man hitta namn som Charlotte Kalla och Magdalena och Henrik Forsberg och många andra förstås. Det är lite så, att det nästan är ett ”måste” att skriva in sitt namn i gästboken som ligger framme, för stugvärdarna ser noga till och påminner besökarna om vikten av att lämna ett litet spår i boken. Att många såväl kända som okända skidåkare lämnat spår i både boken och i snön är lätt att förstå. Föreningen ser till att göra skidspåren tillgängliga så fort snömängden tillåter det, och det finns skidspår i olika längder att välja mellan, allt efter styrka i benen och armarna. – Sedan man var i femårsåldern har föräldrarna tagit med en upp hit, säger Anders Hjälm från Sörberge och slukar det sista av dagens våffla med sylt, grädde och en rejäl smak av tradition. Hustrun Maria håller med. – Det är första gången för oss i år. Det
Ett obligatorium! Man MÅSTE skriva in sitt namn i gästboken. (Och det är även kul att läsa i den.)
blir nog en 4-5 gånger per år som vi besöker Lappstegestugan. Även om själva stugan är stängd. Då kan man ta med sig en picknickkorg och sitta och njuta av utsikten, det har vi gjort många gånger under åren, berättar de. Tradition sitter även i innanför stugväggarna. Det ser likadant ut som det alltid gjort. Det är samma inredning, samma saft och samma härliga stugkänsla och knaster från brasan. På väggen hänger en uppstoppad duvhök som ser lite trött ut. I en monter bredvid diplom från Vasaloppet står några skidvallaburkar från tiden då stugan byggdes. En del förändringar sker emellertid. Nytt för i år är, gamla visserligen, en uppsatt rad med gulnade instruktioner på skidteknik som plogsvängar och annat. – Det är härligt att vara här. I fjällen där en våffla kan gå på en hundring förtas lusten av att vara ute i naturen. Här kostar det en tjuga, vilket är ett bra pris. Fjällkänslan kan man även få om man tar det längre spåret på 1,5 mil över Åsjöarna, en tur som tar 1,5-2 timmar. Det är en tur med kuperad terräng som är mycket vacker. Att ha närheten och tillgänglighet till en så vacker natur är ett privilegium, säger Maria Hjälm. j