Kyrkobladet Voxtorps, Gällaryds och Tånnö församlingar

KYRKOBLADET Voxtorps, Gällaryds & Tånnö församlingar

Foto

1

Nr 3 vintern 2020/2021

J

ust nu går vi mot både mörker och ljus.

Höstmörkret tätnar omkring oss, det gör även det mörker som ökad smittspridning och fortsatt isolering innebär.

Det blir tyvärr ingen medverkan av körerna under jul och advent, men att vi ska satsa extra på den så viktiga och vackra musiken, det vågar jag lova!

I skrivande stund är det oklart om vi kan fortsätta ha gudstjänster som är öppna för allmänheten, men vi hoppas att många istället ska kunna följa oss via nätet i direktsändning eller titta senare. Det finns faktiskt fördelar med nätet—man behöver inte missa något! Även om det är härligast att kunna var på plats, förstås!

Samtidigt närmar sig advents– och juleljusens tid och där mörkret är som svartast syns minsta lilla låga desto mer.

Som det står i Johannesevangeliets första meningar: ”...ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.”

Men så får vi tänka med mycket den kommande tiden, säkert även nästa år. Vi kan inte resa och leva som vi vill, men vi kan använda de hjälpmedel som finns för att i fantasin ta oss dit vi längtar.

Trots begränsningar måste vi göra vad vi kan för att hålla hoppet och lågan brinnande. I det uppdraget får vi lita på hjälp från Honom som säger att han är Världens Ljus.

Med teknikens hjälp kan vi både se och höra våra kära som är långt borta. Vi kan resa till vilket land vi vill med hjälp av datorn, TV´n eller en fin bok.

Kyrkan har genom två tusen år berättat om hur Gud själv kom ner till oss i ett litet barn som föddes i ett stall i Bethlehem. Det budskapet ska vi på olika sätt berätta även detta år. Ingen pandemi kan stoppa oss.

Vi blickar nu framåt och tar fasta på ljuspunkterna i våra egna och kyrkans liv.

Jag önskar er alla en välsignad advent och juletid!

Särskilt inte med de fantastiska kommunikationsmedel vi har till vår hjälp idag. Vi hoppas kunna fortsätta att genomföra gudstjänsterna som planerat.

Ulrika Zwaard kyrkoherde

Kyrkobladet görs av...

Redaktion: Eva Gof, Ann-Margret Eckerström, Gull-Marie Ståhl, Agneta Furberg, Gunilla Fransson, Gerd Nyqvist, Ulrika Zwaard Lay-out: Ulrika Zwaard Ansvarig utgivare: Ulrika Zwaard Omslagsbild: pixabay.com Tryck: Värnamo Ljuskopiering AB

Voxtorps pastorat, Ansgarsgården Centrumvägen 9 331 73 Bor e-post för bilder och textbidrag: ulrika.zwaard@svenskakyrkan.se 2

Gra

a

Innehåll

4

8

Gästfrihet och tältmöte Vår nya präst Heidi om sitt första möte med Bor-borna. _______________________

kyrkans år och människans Vår serie om kyrkoåret och dess högtider fortsätter. _______________________

Bryt en tradition!

Vi lever alla under samma himmel och har samma rättigheter. Men beroende på var vi föds, eller vilket kön vi har, ser verkligheten olika ut. ______________________

10 6 tornet glänser igen Voxtorps kyrkas torn och kors skiner åter i sin fulla glans. ______________________

14

ansgarsförbundets historia Jörgen Lindelöf tar oss med genom ett stycke Ansgars-historia i Bor. ______________________

K

omminister Erling Resare avtackades 6 september i Voxtorps kyrka, här med från vänster längst fram kyrkorådets ordförande Leif Nygren, kyrkofullmäktiges ordförande Terje Henriksson och kyrkoherde Ulrika Zwaard.

Vi tackar Erling för två fina år och önskar honom all lycka och Guds välsignelse i sitt nya uppdrag i Anderstorps församling. foto: Gull-Marie Ståhl 3

Voxtorps pastorat är helt ny mark för mig. Men jag har ett par riktigt trevliga minnen från Bor. Sommaren när jag fyllde 13 år tillät mig mina föräldrar att cykelcampa med en kompis.

Gästfrihet och tältmöte

Vi cyklade från Ör till Värnamo. Genom Moheda, Slätthög, Mistelås, Rydaholm och Bor. Det var den längsta utflykten vi

ag heter Heidi Sydmark och kommer snart att tillträda som ny komminister hos er i Voxtorps pastorat. På Nyårsdagen 2021 välkomnas jag i Gällaryds kyrka.

J

Det ska bli jätteroligt att träffa er alla i olika sammanhang framöver.

Jag kommer närmast från en prästtjänst i Moheda pastorat, där jag har arbetat sedan 2013. Jag bor med min man Bosse i mitt föräldrahem på Sigges backe i Ör, två mil norr om Växjö. Vi har två vuxna barn, en son i Malmö och en dotter i Stockholm. Vi är djur och naturälskare, även om vi för tillfället avvecklat beståndet av hästar, hundar, kaniner, hamstrar och tamråttor.

Just nu har vi bara en gammal katt kvar i boet.

gjort på egen hand och mycket spännande. Vi lånade två gigantiska militärcyklar, herrmodell, på ett militärt överskottslager. Sedan packade vi tält, sovsäckar och liggunderlag på pakethållarna, så att det blev ett högt mjukt ryggstöd att luta sig emot. Det

År 1988 prästvigdes jag för Lunds stift, och har under mina 30 år i tjänst hunnit jobba i Landskrona, Helsingborg, Lammhult och Växjö.

4

innebar också att cyklarna inte kunde parkeras med sina stöd, utan fick lutas mot vägg, alternativt läggas på marken.

Det var en varm dag med strålande sol och vi var svettiga och törstiga när vi så småningom närmade oss oasen Bor. Jag minns inte i vilket hus, men på vänster sida precis när man kommit in i samhället, ropade ett vänligt par in oss på sin veranda. De tyckte nog lite synd om oss, när de såg hur vi kämpade i hettan på alldeles för stora cyklar. Vi blev bjudna på jordgubbssaft och kanelbullar och de önskade oss lycka till på färden mot Värnamo. Jag minns för alltid deras gästfrihet och omsorg.

Väl framme i Värnamo, slog vi läger vid en badplats Sedan regnade det hela natten och både vi och tältet blev genomblöta. Regnet fortsatte ösa ner hela nästa dag. Som tur var hade vi köpt militär-capar på överskottslagret. När vi cyklade in i staden väckte vi sådant uppseende att vi hamnade på bild i Värnamo Nyheter.

Aldrig hade jag väl kunnat ana, att jag 44 år senare skulle bli präst i Bor! Det hade varit väldigt roligt att veta vilka det var som bjöd oss på saft och bullar!?

De gjorde Bor till en himmelsk plats för två törstande tonåringar, och ett tabernakel på vägen blev en kraftkälla på cykelfärden.

När vi på hemvägen trampade genom Bor igen, var det tältmöte där, en helt ny upplevelse för oss. Vi stannade till och sjöng ett par andliga sånger, ”Gyllene morgon” och ”Han är min sång och min glädje”. Det gav oss ny styrka att orka cykla de sista 4,5 milen tillbaka hem till Ör.

Välsignad adventstid och God jul.

Vi ses!

Heidi Sydmark, komminister

5

I detta tecken ska vi segra!

V

oxtorps kyrkas torn har under hösten genomgått en yttre renovering. Från att ha varit svårt missfärgat och bitvis bemängt av rödalger, lyser nu tornet åter vitt och rent.

Fasaden har blästrats och tvättats, algerna bekämpats och putsskadorna lagats.

Rötskadat trä i lanterninen har bytts ut.

Allt trä har renskrapats och målats med linoljefärg av högsta kvalité. Även tornluckor, tornfönster och kyrkporten har må-lats. Fasaden är struken med kalkfärg i tunna skickt, 6-8 strykningar.

Korset och tavlan över kyrkporten har guldförgyllts.

Vid alla renoveringar påträffar man någon överraskning. Vi hade sett från marken och på drönarbilder att korset lutade lite och misstänkte att något hade hänt.

(Korset är av trä, beslaget med kopparplåt som guldförgylls.) Av allt att döma var det originalkorset, 175 år gammalt. Träet var totalt förmultnat, det var bara kopparklädseln som höll ihop. Tidens tand, sprickbildningar och kondens var orsaken.

Nu är ett helt nytt kors på plats. Där, 40 meter över marken strålar och vakar vår kristna symbol över bygden samt vill påminna oss om kristenhetens och mänsklighetens enda hopp.

Leif Nygren

6

Ett stort och innerligt

Tack till vår fastighetsgrupp för allt gott arbete i samband med renoveringen!

På bild fr. v: Jörgen Karlsson, Leif Nygren, David Magnusson (tillika antikvarisk kontrollant), Magnus Neikter. Längst till höger vår entreprenör Staffan Bergström, Sydskiffer AB. Saknas på bild, Bo Bengtsson. foto: projektledare Lars Kjellström, Växjö stift.

7

Människans år och Kyrkans år

september påminns vi om den himmelska gudstjänsten och änglarnas sång. Ofta sjunger vi om denna änglasång som i psalm 333 ”Änglarna sjunger i himlen halleluja, glädjen blir stor när Guds Ande väcker och styrker vår tro”.

S

amtidigt som hösten på allvar kommer till våra bygder med färgsprakande löv och de sista blommorna som förgyller de allt kortare dagarna, får även kyrkoåret en välbehövlig energipåfyllning med de två högtidsdagarna Mikaelidagen och

En eller två söndagar efter Mikaelidagen är det dags för Tacksägelsedagen. Dagen är en av de fyra allmänna böndagarna som infördes i kyrkoåret under 1600-talet men som avskaffades under 1980-talet. Det var kungen och inte kyrkan som bestämde över dessa fyra Tacksägelsedagen. Än en gång blir vi påminda om hur årstidsväxlingarna hos oss berättar om dagar: botdagen, reformationsdagen, hur kyrkoåret skiftar. missionsdagen och tacksägelsedagen. Då någon De går hand i hand av dessa inföll knuffade de ut den söndag som hörde till kyrkoåret. Innehållet och vilka eller passar som hand i handske. Se bibeltexter som skulle läsas och predikas över bestämde kungen i sitt böndagsplakat som läste bara på en av årets upp varje nyårsdag. Som ung präst har jag varit sista blomma Tidlösan. Den kallas med om att be församlingen resa sig och lyssna till vad kungen skriver i böndagsplakatet. Men också för nu är tiderna annorlunda botdag, höstkrokus eftersom den ser ut som en förvuxen vår krokus. När den blommar under reformationsdag och missionsdag återfinner vi i vår ek vet jag att nu är det tid för Mickelsmäss andra av kyrkoårets dagar endast Tacksägelsedagen finns kvar. För visst behöver och Tacksägelsedag. vi påminna varandra om livet som Gud ger och Den helige Mikaels dag handlar uppehåller. Vi behöver om änglarna, Guds himmelska påminnas och påminna om här och medhjälpare. Änglar att inte ta allt för givet utan som budbärare likt Gabriel. se livet som en gåva. I Änglar som tar upp striden tacksamheten ryms också och kampen mot ondskan solidariteten. Det har varit som vill förgöra och förstöra. en tradition att på En sådan ängel är Mikael, en Tacksägelsedagen ta med sig av alla skyddsänglar som så något av årets grödor, frukt många människor har varit eller bär, eller annat, inte med om gripit in i deras liv, endast för att smycka när de haft änglavakt. När vi kyrkorummet utan för att samlas till gudstjänst denna sedan sälja det vid kyrkkaffet dag som infaller omkring 29 8

och förmedla pengarna till dem som behöver.

Oktober månad kallas ibland för helgonens månad. Här återfinner vi vårt svenska helgon den heliga Birgitta vars dag infaller 7 oktober. Vi känner henne kanske mest genom ordet brittsommar, när några varma och soliga dagar återkommer innan hösten på allvar är här. Vi skulle kunna säga att Birgittas arbete och omsorg om de svaga och utsatta samt hennes skarpa kritik av de som hade makt och inflytande kan liknas vid den mjuka värme som den sena höstsolen ger.

Den 4 oktober minns och tackar vi för den heliga Fransiskus av Assisi. Den heliga Birgitta var mycket inspirerad och påverkad av Fransiskus. Guds lille fattige som han kallades drevs av kärleken till Kristus och till medmänniskan. Än idag kan hans liv och verk öppna ögonen för människor så att de ser både Kristus och sin medmänniska.

ljus som om en klar stjärnhimmel hade landat.

Det är för mig ett budskap om att himmel och jord hör samman. När vi tänder ljus för våra döda kan vi känna bandet mellan oss som ännu vandrar här på jorden och de som lämnats oss. ”Ingen av oss lever för sin egen skull, och ingen dör för sin egen skull. Om vi lever, lever vi för Herren, och om vi dör, dör vi för Herren. Vare sig vi lever eller dör tillhör vi alltså Herren”. Så läser vi i Nya Testamenten Romarbrevet 14:7-8 Alla helgons dag och alla själars dag är en dubbelhelg. Den 1 november firar vi alla helgons dag. Den dagen kom till under 600talet när helgonen blivit så många att årets dagar inte räckte till. Men också mot den insikten att vi inte känner till eller vet namnet på alla helgon, det är endast Gud som känner dem alla. Natan Söderblom som var Sveriges ärkebiskop 19141931 skriver att ett helgon är den människa som med sitt liv visat på Jesus Kristus.

Alla själars dag som firas 2 november är den egentliga minnesdagen för våra döda. Den påminner oss om livets villkor precis som naturens, vi föds, växer, mognar för att slutligen vissna och dö. Men när vi i höstmörkret går från kyrkogården kan det hända att vi lyfter blicken mot de mäktiga träden och löven som singlar ner mot marken, då vet vi utan att se det att knopparna till löven som ska spricka ut nästa vår redan finns där. Så predikar träden för oss om det eviga livet.

Den helige Mikaels dag, Tacksägelsedagen och

Ju mer vi närmar oss slutet av kyrkoåret desto mer handlar söndagarnas budskap om vår mänskliga gemenskap. Våra relationer i hem, samhälle och värld.

Vi tänker på dem som dött och lämnat oss.

Två betydelsefulla högtider firar vi i början av november, Alla Helgons dag och Alla själars

dag. Traditionen att tända ljus på våra gravar återkom i mitten av 1900-talet. Från mitt fönster i prästgården ser jag på allhelgonakvällen hur kyrkogården glimmar av 9

Alla helgons dag är alla fyllda av ljus och glädje.

Därför klär vi kyrkorum och präst i den vita, glädjens och Guds färg. Men när det kommer till Alla själars dag är inte alla minnen av våra döda odelat ljusa. Så är livet, ständigt drar mörka skuggor över vår gemenskap och minnet av denna. Alla själars dag kan bära med sig smärtsamma minnen av det som sagts eller gjorts eller det som inte blev av. Om vi väljer den violetta färgen för denna dag får den påminna oss om förlåtelsen och försoningen som finns hos Jesus Kristus. Allt som varit, är och skall komma får vi lägga i Guds händer.

Herre på jorden är konung och de i hans skugga får saliga bo, den dag som fullkomnar de heligas böner, den dag som vår tro med beskådande kröner.” (Ps. 314) När vi så samlas till gudstjänst första söndagen i Advent sjunger vi om att bereda vägen för han som skall komma. ”Hosianna Davids son, välsignad vare han som kommer i Herrens namn.”( Ps. 105) Men den andra och den tredje adventssöndagen har ett annat och allvarligt budskap. Den andra söndagen handlar om den svåra tid med krig och våld som är innan Guds rike skall komma med frid och ljus. Den tredje gentligen har inte kyrkoåret någon söndagen är det Johannes Döparen som får tala början eller något slut. Navet vilket till oss om vikten av att välja Gud och året kretsar kring är kärlekens väg. Att vända om och Påskdagen. Men i vår följa Jesus Kristus, att bli Guds svenskkyrkliga tradition växte det medarbetare i kampen för det under 1900-talet fram en tydlig goda och för livet. Johannes början och ett tydligt slut på Döparen var den sista av Gamla kyrkans år. Vi är unika i hela Testamentets profeter och kristenheten med att namnge de gestalter, hans uppgift var att två sista söndagarna för Söndagen före bereda vägen för Jesus och visa på Jesus som Domsöndagen och Domsöndagen. Men till världens frälsare. sin karaktär och sitt innehåll hör de mer samman med Adventstiden, julens I anslutning till den tredje förberedelsetid. Domsöndagen och första advent kommer ofta söndagen i Advent handlar om Kristi Luciadagen. Lucia, ankomst och återkomst. De är från början en helgonet från Syrakusa var och samma Kristusfest. I en av Domsöndagens under sin korta levnad ett psalmer i vår psalmbok sjunger vi ”Han ljus för många fattiga och kommer, han kommer den dag som vi bidar, då utsatta. Hon vägrade att ge folken förenas i kärlek och tro och himmelens upp sin tro på Jesus och sin kärlekshandling mot medmänniskan. För detta led hon martyrdöden. Det är därför vi låter våra lucior bära en ljuskrona, helgonets vita dräkt och martyrens röda band.

Den andra och tredje söndagen i advent är botdagar och vi använder den blå eller violetta färgen. Så gör vi även på den fjärde söndagen

E

10

men då av den anledningen att blå är Marias färg och den sista adventsöndagen är en Mariadag. Så när vi tänder det sista adventsljuset den fjärde Advent gör vi det för den första av Nya testamentets betydelsefulla personer Jesu mor Jungfru Maria.

Men nu är det julens tid. När vi läser evangeliet om Jesu födelse i Betlehem beskriver det inte enbart en händelse i dåtid. Utan i Guds eviga nu föds Jesus in i vår tid och vår värld för att dela våra liv och livsvillkor. När de yttre förutsättningarna för vårt julfirande förändras så återstår ändå julens glada budskap vilket alla julens ljus vittnar om; att Gud är här.

Tillsammans med Johannes Döparen och Jungfru Maria står vi på tröskeln till julen och väntar på att Gud ska tända det största ljuset, Jesus Kristus, som föds till världen av Jungfru Maria. ”Vi tänder ett ljus, sen tänder vi två och sedan det tredje så gärna, och när vi tänt fyra vad

Elisabeth Hullfors

händer väl då? Jo, då tänder Gud en stjärna.” (Psalmer i 90-tal nr. 931)Stjärnan är förstås Jesus Kristus vars födelse vi firar under julen. e första kristna firade inga födelsedagar men man uppmärksammade att Jesus var både Marias barn och Guds son. Trettondedag jul var på sitt sätt den allra första juldagen, men behovet att ha en särskild dag att fira att Gud blivit människa blev allt större. Men precis som vi alla, föds och dör Jesus men det sluter inte där. Så julen övergår i Trettondedagstiden när vi får följa Jesus som barn in i den tid när han som vuxen går in i Guds kamp mot ondska och död.

D

11

”Nu tändas tusen juleljus på jordens mörka rund.

Och tusen, tusen strålar ock på himlens djupblå grund.

Och över stad och land i kväll går julens glada bud att född är Herren Jesus Krist, vår Frälsare och Gud. Du stjärna över Betlehem, o, lät ditt milda ljus få lysa in med hopp och frid i varje hem och hus.

I varje hjärta armt och mörkt sänd du en stråle blid, en stråle av Guds kärleks ljus i signad juletid.”

Sv.ps. 116

scoutkaraktär, hade gemensamma läger med Ungdomsförbundet på Lillö invid västra Ringsjön i Skåne. Där fick vi stadsbor uppleva lekar och tävlingar i skog och sjö. Sånger och sketcher vid lägerelden var återkommande inslag i verksamheten. Likaså morgonsamling ret är ca 1954. Min bror tillhör vid flaggstången där flaggan hissades och Lunds Kyrkliga Ungdomsförbund psalmer som bl.a. Morgon mellan fjällen sjöngs och jag går som sjuåring med i högtidligt.

Ansgarsförbundet i Lund hos Vid flaggan delades det ut dagsuppgifter till de kyrkoherde Gunnar Anshelm. Vi spelade spel, olika indelade grupperna. Städning av pratade och umgicks. En del andlighet och så utedassen, damsugning tog vi med pengar till våra av logementen, hjälpa veckoträffar som till i köket samt duka, samlades in för att skickas städning, bibelstudium till vattenbrunnsprojekt i mm.

Etiopien. Studiebesök på Under dagen bl.a. domkapitlet och så genomfördes en riktig höjdare – uppför uppskattade tävlingar. (och sedan nerför) alla Att leta efter små trapporna högst upp i ena läderbitar utplacerade i domkyrkotornet för att se Ansgars gröna dräkt 1950-tal med röd skog och mark och snibb. och höra på de mäktiga plocka dem med sig klockorna. utan att bli tagen av Vid ceremonier i kyrkan någon ledare. fick vi i olika omgångar Läderlapparna var värda först den gröna olika beroende på färg.

Ansgarsdräkten med En annan tävling var att tillhörande röd snibb dyka efter samt sanningens bälte (ett läskedryckflaskor vid läderbälte med spänne bryggan. Även här var med ett kors i) och en färgerna på de olika Ansgars gröna dräkt 1980-tal med vit silverfärgad nål med ett dryckerna värda olika snibb. kors i. poäng.

Sedan fick flickor och Dessa läger avslutades alltid med att utse tre pojkar olika märken varje år. Sedermera vinnande lag. slopades dessa märken för att ersättas av Men alla var vinnare på dessa läger. Vi vann terminsmärken bibel-, diakoni-, böne- och gemenskap, hjälpa varandra och att vi blev nattvardsmärken. livslångt rustade – till att ta hänsyn.

Och så var det bl.a. en psalm som vi på 1950I mitten på 1980-talet så hamnade jag i Bor. talet skulle kunna utantill – ”Fädernas kyrka”.

Här fick jag höra att det behövdes ledare till Vi i Ansgarsförbundet som var av

Ansgarsförbundets historia

Å

12

församlingens Ansgarsverksamhet.

Tillsammans med församlingsassistent och några andra ledare så drev vi minior-, junior- samt seniorgrupper. Jag tror att det även fanns en grupp med miniminiorer.

Ledarskapet fungerade mycket bra och verksamheten bestod av veckomöten med allehanda lekar inne och ute dessutom pyssel till påsk och jul, sång (med uppträdande inför föräldrar) samt välbesökta familjegudstjänster, korvgrillning och på somrarna sommarläger runt om i Sverige för juniorerna och på vintern till fjällen med seniorerna. Även här i (Gällaryd, Tånnö och Voxtorp) hade vi dräkt. Den gröna skjortan men nu med vitt snibb och ett flertal märken att sys fast på dräkten och som delades ut vid ceremonier i Voxtorps kyrka.

Ansgarsförbundet bildades 1946 och fick rikskaraktär med kretsar runt om i landet.

Författaren iklädd 1980-års

I slutet på 1950-talet var vi runt 1 500 medlemmar och i slutet på 1980-talet fanns det ca 14 000 medlemmar i Ansgarsförbundet i Sverige. När Ansgarsförbundet lades ner och gick upp i Kyrkans Ungdom år 1992 så fanns det lite över 12 000 medlemmar. Tyvärr så försvann med detta även den så uppskattade scoutverksamheten.

Ansgarsklädsel i Ansgarsgårdens kapell

Text och bild: Jörgen Lindelöf

oktober 2020.

13

Bryt en tradition!

Julinsamlingen 2020 Det är hög tid att bryta skadliga traditioner. Tillsammans kan vi stoppa tvångsäktenskap, könsstympning och andra övergrepp. Vi lever alla under samma himmel och har samma rättigheter. Men beroende på var vi föds, eller vilket kön vi har, ser verkligheten olika ut.

30 000 flickor bort, en del inte äldre än 10 år. Var tredje flicka och kvinna utsätts för våld under sitt liv – bara för att de är flickor. Skadliga sedvänjor, strukturer och normer berövar flickor och kvinnor makten över sina liv. Det kan vi inte acceptera!

Som kyrka har vi särskilt ansvar I många länder har människor större förtroende för religiösa ledare än för politiker och myndigheter. Därför är det avgörande att religiösa företrädare tar avstånd från exempelvis tvångsgifte, könsstympning och andra övergrepp. Act Svenska kyrkan har en unik möjlighet att samarbeta med andra religiösa aktörer och förändra förtryckande strukturer, oavsett om de finns inom kyrkan eller i övriga delar av samhället.

Tillsammans med andra kyrkor, organisationer och tusentals frivilliga arbetar Act Svenska kyrkan för mer rättvisa samhällen, där flickor och kvinnor kan göra sina egna val. raditioner är viktiga för oss. Det blir extra tydligt under julen, vår Tillsammans kan vi bryta skadliga största kristna högtid. Traditioner traditioner! är invanda seder och bruk, språk och Var med i kampen för värderingar som förs vidare från generation alla flickors rätt till ett till generation. Ofta skapar de en trygg värdigt liv. ram runt våra liv, oavsett var i världen vi lever.

T

Swisha din gåva till julinsamlingen:

Men en del traditioner är skadliga.

Tvångsäktenskap, könsstympning och andra övergrepp drabbar många flickor runtom i världen. Varje dag gifts fler än 14

900 1223

Vägkyrkofika utanför Voxtorps kyrka.

15

Voxtorps, Gällaryds & Tånnö församlingar Pastorsexpeditionen Centrumvägen 9 331 73 Bor Telefon– och besökstid: måndag-fredag kl 9-12

Tel: 0370-650024 e-post: voxtorps.pastorat@svenskakyrkan.se Bankgiro 301-1061 Organisationsnummer 252003-4675 Kamrer Jennie Haag 072-5441781 jennie.haag@svenskakyrkan.se

Informatör, hemsida Annika Hultstein 072-5442097 annika.hultstein@svenskakyrkan.se

Kyrkoherde Ulrika Zwaard 072-5442039 ulrika.zwaard@svenskakyrkan.se

Uthyrning av Ansgarsgården i Bor Exp. Ansgarsgården 0370-650024 voxtorps.pastorat@svenskakyrkan.se

Kyrkomusiker Nadja Izotova 072-5442091 nadja.johansson@svenskakyrkan.se Rebecka Säll 072-5441887 rebecka.sall@svenskakyrkan.se

Uthyrning av Gällaryds församlingshem Monica Ericsson 070-6831282 Uthyrning av Tånnö församlingshem Exp. Ansgarsgården 0370-650024 voxtorps.pastorat@svenskakyrkan.se

Församlingshemsvärd i Ansgarsgården Monica Nilsson 072-5441763 monica.g.nilsson@svenskakyrkan.se

Voxtorps kyrka

Gällaryds kyrka & förs.hem 0370-652098 Tånnö kyrka & förs.hem

Församlingsassistenter Therese Johansson 072-5441692 therese.a.johansson@svenskakyrkan.se Matilda Isaksson 073-5088150 matilda.isaksson@svenskakyrkan.se

Arbetsledande kyrkvaktmästare Magnus Neikter 072-5442919

072-5443144 072-5441765

Voxtorps församling Kollekter, gåvor mm

123 335 04 02

Gällaryds församling Kollekter, gåvor mm

123 047 11 69

Tånnö församling Kollekter, gåvor mm

123 544 23 63

Mer information hittar du på vår hemsida:

Lokalvårdare/kyrkogårdsarbetare Beate Hinz 072-5440095 Ohs kyrka Babsi Lechner Gösta Gof

0370-21154

Voxtorps pastorat 123 170 24 71 Bokbord, Fairtrade-försäljning mm

Annika Hultstein 072-5442097 annika.hultstein@svenskakyrkan.se

Kyrkvaktmästare Hans Svensson Ilkka Warelius

0370-650159

070-3832744 076-0410564, bostad: 0370-651085

16

www.svenskakyrkan.se/voxtorp Följ oss på Facebook! www.facebook.com/voxtorpspastorat