Christoffer Ingo valtidning 2023

49

INGO CHRISTOFFER för Österbotten

Christoffer Ingo drog fullt hus!

CHRISTOFFER INGOS KAM

PANJSTART i riksdagsvalet 2023 drog fullt hus i Kar perö 10.2.2023. Över hund ra besökare bidrog till lyck ad stämning, lyssnade till goda talare och åt gott från buffébordet som bar YA-studerandes signatur. Man stod enade kring att arbeta för ett bättre och mera jämlikt samhälle. Ett bättre samhälle att överlåta till kommande generationer. Ett bättre Österbotten.

Christoffer Ingos eget linjetal före gicks av andras hälsningar till riksdags valskandidaten.

Nuvarande SLC-ordförande och före detta riksdagsledamoten, Mats Nylund, såg större innebörd och mening med kvällen än regelrätt valkampanjöpp ning.

– Den rörelse vi skapar här i kväll har det som krävs för att nå förändring i Österbotten. I praktiken kan vi med Ingo som språkrör i riksdagen lita på att vi har en person som arbetar för våra värderingar.

– Alla är hemma från någonstans, formulerade sig Nylund och såg ut över publiken som representerades av människor från större delen av Österbotten.

– Christoffer Ingo är hemma från Korsholm och därför tar valkampanjen avstamp i Korsholm. Andras hembygd är lika viktig och det vet Ingo.

Vad gäller landsbygdens intressebevakning är kandidatens hemort av underordnad betydelse. Det viktiga här är vilja, kunskap och kontaktnät.

– Uppdrag får man inte av egen kraft utan de kommer i regel som beställning från medlemmar och väljare. Det är viktigt att komma ihåg vem man representerar och företräder i sitt arbete.

BETYDELSEFULLA

Kampanjchefen Anna Nylund pre-

– Att vara Christoffers vän leder fort till engagemang. Som exempelvis att vara hans kampanjchef vid ett riksdagsval, ler hon.

– Christoffer placerar medmänniskan i främsta rummet och har ett genuint intresse för att göra livet bättre för andra. Det är en fin egenskap.

Anita Sundman, viceordförande i kommunstyrelsen i Korsholm, poängterade vikten av samarbete och kompromissvilja i samhällsbygge.

– Det handlar inte om att enbart komma med nya förslag. Minst lika viktigt är att se till att vi

gör rätt saker med de medel som finns. Och att nå enighet i ett politiskt arbetslag där det finns många viljor och olika syn på vad som är bäst. I Korsholm har Christoffer fått förtroende som ordförande i kommunfullmäktige. Ett av många betydelsefulla förtroendeuppdrag han har inom kommunen, Svenska folkpartiet och inom landsbygdsorganisationer. Jag vill påstå att han gör det ganska bra. Och ni som inte är bekanta med den politiska vokabulären i Korsholm ska veta att ganska bra – faktiskt är ganska så bra!

TÄNKER INTE STÅ OCH SE PÅ!

När Christoffer tog plats vid podiet inledde han med att visa en valvideo, bilder ur sitt liv som jordbrukare, företagare, sakkunnig intressebevakare vid SLC, kommunpolitiker och Österbottning.

Åkrar, ängar, gator och torg. Älvar, hav och skog – är hans Österbotten.

– Jag tror på ett Finland, ett Österbotten, där vi alla har jobb och mår bra.

Med stark vilja, kunskap och omsorg om Österbotten tar han nu sikte på riksdagen.

– Äganderätten är mer hotad än någonsin, men jag tänker försvara den in i det sista. Automatskydd, påtvingat kontinuitetsskogsbruk, restaurering och återställning. Här bara några ex-

empel på direkt intrång som seriöst har diskuterats på högsta politiska ort. Jag tänker inte bara stå och se på.

– År 2022 var vartannat vargrivet får i Finland ett Korsholmsfår och trots att sittande riksdag med bred majoritet uttalat vilja att regeringen radikalt behöver ändra sin rovdjurspolitik har ingenting hänt. Senast sommaren 2024 ska lagstiftningen vara förändrad så att fåren i Björköby kan gå säkra för varg. Och med hänvisning till den senaste riksdagsbehandlingen av frågan ser jag möjligheterna att lyckas som stora.

PRODUCENTERNAS ROLL SKA STÄRKAS

Lantbruket är fortsättningsvis grunden i det Österbottniska företagandet.

– Bara om producenter, förädlande industri och konsumenter nu håller ihop, kan vi med samarbete över partigränser göra förändring redan om några månader då regeringsprogrammet ska till. Mitt mål är att bidra vid förhandlingar där den inhemska matens viktigaste skrivning lyder: att konkurrenslagstiftningen revideras för att stärka producenternas roll i livsmedelskedjan.

– Jag är inte en skolans man, nej det är jag inte. Jag är bonde och politiker. Men Finland behöver fler skolans kvinnor och män. Ska vi få det här landets ekonomi att svänga behöver satsningarna styras mot utbildningssektorn: småbarnpedagogiken, grundskolan, andra och tredje stadiets utbildningar. Så lyfter vi Finland – och då Finland lyfter går det bra för Österbotten.

ÄLVBYARNA

TILL RIKSDAGEN!

Elli Flén från Munsala, som guidade publiken under hela kvällen, lät förstå att det är över hundra år sedan Älvbyarna i Korsholm hade en riksdagsledamot.

– Eller egentligen var det två lantdagsmän, far och son, Johan Erik Keto och Anders Keto. Johan Erik Keto var lantdagsman åren 1863–1882. Problemen då var ungefär de samma som nu: ryssen, vargar och sjukdomar. Johan Erik Keto var en handlingens man och bidrog till nödhjälpsarbete under fattigåren, en tid då många vägar byggdes i Korsholm, berättade Elli.

– Låt oss nu tillsammans jobba för att Älvbyarna blir hemort för en av riksdagens ledamöter under de kommande fyra åren.

Till sist.

En av kommentarerna i vimlet i början av kvällen var att Christoffer Ingo ”var en av favoritkandidaterna”.

I slutet av kvällen löd frågan från samma person om det gick att ändra sitt uttalande.

– För nu är han inte längre en av favoritkandidaterna. Han är min kandidat.

TEXT: LISBETH BÄCK/KUSTMEDIA

FOTO: EMMA GEISOR OCH

FELICE HENDERSSON

En av kvällens talturer hade Mats Nylund.

Elli Flén, närmast i bild, agerade programvärd under kvällen.

Kampanjchef Anna Nylund med sin lilla Elsa.

Riksdagsvalet 2023 KOLUMN

Finlands riksdag består av 200 riksdagsledamöter. Riksdagsledamöternas arbete går b.la. ut på att stifta lagar, påverka i samhällsfrågor men framför allt vara en röst för sin del av landet.

Riksdagsledamöterna väljs genom direktval för fyra år i taget. Finland är uppdelat i 13 valkretsar varav Vasa valkrets är en av dem. Christoffer Ingo ställer upp i riksdagsvalet 2023 i Vasa valkrets som har 16 mandat.

Kom ihåg att använda din rösträtt!

Förhandsröstning 22-28.3.2023

Valdag 2.4.2023

Kom ihåg att du kan rösta om du är bosatt utomlands.

KAMPANJVIMMEL

Framåt tillsammans –

Österbotten

SNART HAR VI riksdagsval i Finland, denna gång i exceptionella tider. Pågående valperiod har präglats av coronapandemin, ett brutalt krig i Europa och en därpå följande energikris med högre inflation och ökade kostnader i vardagen. Trots alla stora utmaningar har regeringen lyckats göra stora reformer, såsom till exempel vårdreformen, familjeledighetsreformen och reformen av sexualbrottslagstiftningen.

25.2 inledde 210 barn + supportrar sitt sportlov. Christoffer Ingo delade ut korv i rasande takt. Glada motionärer och glad kandidat!

FÖLJ CHRISTOFFER

Följ Christoffer Ingo på Instagram och Facebook för att få de senaste uppdateringarna om var du kan träffa honom.

instagram: @christofferingo facebook: Christoffer Ingo

Du kan även klicka in dig på Christoffers hemsida: www.christofferingo.fi

KOM MED OCH STÖD

Vill du vara med eller veta mer kontakta

Christoffer Ingo

040 5455 472 • christofferingo@gmail.com

Anna Nylund

Kampanjchef

050 5745 882 • anna.margaretha.nylund@gmail.com

SUOMEKSI SIVUT 14-15

REDAKTIONSRUTA

ANSVARIG UTGIVARE: CHRISTOFFER INGO

UPPLAGA: 34100

ÖVERSÄTTNINGAR: MIKAELA MATTLAR

FOTON AV CHRISTOFFER: ANN-BRITT PADA, JACOB ÅBERG, PICMI

OMBRYTNING: KUSTMEDIA/MARIA LILLÅS

TRYCKERI: BOTNIA PRINT 2023

För Österbotten har SFP:s arbete i riksdag och regering gett resultat med besked. Exempelvis fick Vasa centralsjukhus efter vår långa kamp äntligen sin fulljour. Frågan avgjordes i praktiken vid regeringsförhandlingarna 2019 då saken skrevs in i regeringsprogrammet på SFP:s initiativ. Många viktiga infrastrukturprojekt runtom i Österbotten, så som betydliga förbättringar av riksväg 8, har beviljats finansiering. Saker och ting sker inte av sig självt. Det har enorm betydelse att SFP sitter i regeringen och att vi SFP-riksdagsledamöter håller framme österbottningarnas intressen.

I Österbotten är vi duktiga på mycket.

Vi är kända för vår företagsamhet samt öppenhet mot resten av världen. Vi ber inte om så mycket. Vi vill ofta bara få arbetsro och möjlighet att själva förverkliga våra drömmar. Och behandlas jämlikt med andra områden i landet. Onödigt förmynderi gillar vi inte, vare sig det gäller skog och mark eller vattenområden. Vi är vana att bo i och med naturen, att bruka jorden för ren mat på borden. Riksdagsvalet kommer att ha stor betydelse för vilken väg vårt land väljer under de närmaste fyra åren. Våra barn och unga samt våra äldre behöver nu särskild uppmärksamhet. Vården ska fungera då Du behöver den, och Du ska få må bra på jobbet. Våra företag behöver en sporrande verksamhetsmiljö. Finlands konkurrenskraft ska stärkas så att vi lockar till oss fler investeringar och därmed arbetsplatser. Fungerande trafikförbindelser är oerhört viktiga för oss österbottningar och för våra företag.

Att rösta på SFP är den bästa garanten för ett levande tvåspråkigt Finland.

Klimatkrisen ska tas på största allvar. Den gröna omställningen är en möjlighet för oss. Satsningar på utbildning, forskning och innovationer är centrala. Jordbruket ska ses som en del av klimatlösningen. Jordbruket är centralt också för vår försörjningsberedskap, och bonden behöver få ett rättvist pris för sina råvaror.

Inget får tas för givet. Det gäller också svenskan i Finland. Sannfinländarna vill försvaga det svenska språkets ställning. Det ska vi inte låta dem göra. Att rösta på SFP är den bästa garanten för ett levande tvåspråkigt Finland.

I april 2019 gjorde SFP i Österbotten ett kanonval och vi lyckades återta det fjärde mandatet samt bli största parti i Vasa valkrets. Nu står vi inför ett ytterst viktigt val igen, där Du är med och väljer väg för Finlands framtid. Mitt mål är att vi nu tillsammans ska göra det bästa riksdagsvalet någonsin och säkra minst fyra mandat i Vasa valkrets. Vi har 16 duktiga kandidater. Christoffer Ingo är en av dem. Jag har haft glädjen att jobba med honom såväl i partistyrelsen då Christoffer var SU-ordförande som då han en tid fungerade som min riksdagsassistent. Jag är glad att han kandiderar i detta val.

En röst på SFP är en röst för trygghet och stabilitet i en orolig tid. En röst för jämlikhet, omsorg och ekonomisk tillväxt. En röst för rätten till service på modersmålet och för det tvåspråkiga Finland. En röst för ett framgångsrikt Österbotten. Din röst har betydelse. Använd den!

Anna-Maja Henriksson

SFP:s partiordförande, justitieminister

för ett framgångsrikt

Växthusodlarna – framtidstro finns

MÅNGA ÅRET RUNT-ODLARE har tvingats ha stängt sina växthusanläggningar i vinter på grund av höga elpriser. En av dem är Emma Granö-Ring, som trots det utmanande läget tror på framtiden. Nu behöver vi konsumenterna på vår sida, säger hon.

Produktionen av växthusgrönsaker har minskat med cirka 70 procent i vinter. Orsaken är främst de rekordhöga elpriserna som har gjort det ekonomiskt ohållbart för många att ha belysningen på.

– Om vi hade valt att odla i vinter hade elräkningen per månad ökat från 60,000 euro till hela 300,000 euro. Sådana intäkter har vi inte som skulle täcka den ökningen och därför hade vi inget annat val än att inte ha pro-

Granö-Ring, som tillsammans med sin man driver Granös Grönsaker Ab i Töjby i Närpes.

Så här har verkligheten sett ut för de flesta året runt-odlare i Närpesregionen i vinter. Men redan under vintern 2021–2022 började elpriserna stiga och även den säsongen beslöt Granös Grönsaker att inte producera.

– Förra vintern såg vi en lämplig tidpunkt för serviceunderhåll av vår anläggning som består av totalt 1,2 hektar, varav hälften är för säsongsodling.

Men nu blev det i stället att ha mörkt två vintrar och det är sorgligt på många sätt, säger hon.

Att producera växthusgrönsaker året runt beskriver hon som en livsstil. Verksamheten är i gång kontinuerligt och att som företagare behöva stänga ner produktionen för att överleva är beklagligt, menar hon.

– Det är mycket ledsamt att fatta sådana beslut som företagare. Att inte odla betyder också att vi inte har några inkomster samtidigt som vi måste värma anläggningen så att nödvändig utrustning inte fryser. Det är tufft ekonomiskt.

Att odlingen nu har stannat av vintertid får konsekvenser för hela produktionsrytmen. Året runt odlare tar in

I vinter har det varit mörkt i många växthus på grund av höga elpriser. Men trots att läget är utmanande har Emma Granö-Ring, som driver Granös Grönsaker Ab i Närpes, framtidstro.

nya plantor i augusti och de producerar vanligtvis cirka sju månader. I februari tar säsongsodlare in plantor som producerar fram till november.

– Nu inleder vi arbetet med att ta in plantor för säsongsodlingen och använder hela vår odlingsareal. Men det innebär att vi inte kan börja förbereda för vinterodlingen i augusti som vi brukar. Plantorna ska producera hela livslängden för att ge tillräcklig avkastning så vi funderar som bäst på hur vi ska göra, berättar hon.

De två senaste vintersäsongerna ser Granö-Ring som undantag. Företagarna ser sig som året runt-odlare och på sikt är tanken att ha i gång belysningen igen.

– Men det återstår att se hur elpriserna utvecklas i år. Vi har inte fattat beslut ännu om nästa vinter. Men vi tror att vinterodlingen har en framtid – den tron måste vi som företagare ha. En

Det måste bli lättare få dispens för vargar som river får

PÅ SENSOMMAREN 2020 upptäckte Jonas Nord, Ulf och Stefan Rönnblad tiotals rivna får på holmar i Björköby. När området var genomsökt stod det klart att 152 får hade rivits av varg. Senaste höst var det dags igen och då dödades 158 får.

– Som fårproducent är det hemskt att råka ut för vargattacker. Dagarna går åt att leta kadaver och avliva får som ligger och lider. Förutom att det är en traumatisk upplevelse handlar det för oss om stora ekonomiska förluster. Det går inte att bedriva en näring under de här omständigheterna, säger Nord. Nord och hans kolleger bedriver fårnäring på Replot i Björköby där de tar ut fåren på bete på flera holmar under vår till höst. Det är frågan om en trehundra år gammal tradition som bidrar till att upprätthålla det unika kulturlandskapet. Orsaken till att de betar är att den egna jordbruksmarken behövs för att producera foder för vintern.

– Vi har ingått avtal med NTM-centralen och Forststyrelsen och fåren vårdar värdefulla biotoper som slåtterängar och hagmarker genom att de betar. Vi fortsätter en flera hundra år gammal

tradition, men just nu är inte motivationen särskilt hög att fortsätta, säger Ulf och Stefan.

Deras största utmaning i dag är att det tar länge att få tillstånd att skjuta problemindivider. Innan dispens för skyddsjakt beviljas måste de först anhålla om drivningstillstånd. Vargen ska alltså skrämmas bort.

– Det fick vi förra vintern eftersom vi visste att vargen rörde sig på holmarna. Men att fördriva en varg är mycket utmanande och det är också en mycket byråkratisk process. Det ska in en massa ansökningar och utvärderingar, förklarar de.

Efter sommarens vargattacker beviljade Finlands viltcentral slutligen undantagstillstånd för att fälla vargen i

del brukar tycka jag är en evig optimist men jag har framtidstro trots att det är utmanande nu, säger hon.

Förra året fick växthusodlarna extra stöd av staten efter pandemin. Men efter det har sektorn inte tilldelats ytterligare krisstöd. Det är således upp till konsumenterna att välja inhemska grönsaker för att näringen ska ha en framtid.

– Nu om någonsin är det viktigt att finländarna väljer inhemska livsmedel när de gör sina uppköp. Jag har alltid känt att finländarna uppskattar inhemska alternativ och tror att så blir fallet framöver. Det gör också att jag och andra växthusproducenter, som har det svårt just nu, kan ha framtidstro, säger hon.

TEXT OCH FOTO: CHRISTOFFER THOMASFOLK

Fårproducenterna Jonas Nord (till vänster), Stefan och Ulf Rönnblad börjar tröttna på vargattacker. De senaste åren har över trehundra av deras får dödats av varg ute på holmar i Björköby.

Björkö. Men jakten försvårades av att undantaget gällde enbart på de berörda holmarna.

– För att lyckas med vargjakt måste undantaget gälla hela reviret som omfattas av Replot, Vallgrund, Söderudden och Björkö. Det vore också viktigt att få dispens nu under vintern eftersom det är lättare att bedriva jakt när det är snö, säger Ulf.

De tre senaste åren har över trehundra får dödats av varg på holmar i Björköby. Och fortfarande står de drabbade fårproducenterna i praktiken handfallna. Men snart kan det bli lättare att få dispens för skyddsjakt av problemindivider.

I Österbotten finns förståelse för husdjursproducenternas vardag. Politiskt har det också skett vissa framsteg. Nu är en förordning om jakt som sker med dispens på utlåtanderunda och den omfattar 28 problemin-

divider utanför renskötselområdet.

Eftersom vargen på holmarna stod för hälften av alla rivna får i Finland i fjol är sannolikheten stor att de beviljas skyddsjakt snart.

– Men än så länge kan vi bara vänta och se. Förhoppningsvis innebär det här att vi får försöka fälla vargen redan innan sommaren, säger Stefan. Hur skulle ni vilja att lagstiftningen är utformad?

– I Sverige har det bedrivits vargjakt i vinter och där är det också mycket lättare att få dispens. Vi som har husdjursproduktion måste kunna försvara våra djur direkt rovdjur finns i området. Så vill vi ha det, säger de.

TEXT OCH FOTO: CHRISTOFFER THOMASFOLK

KOLUMN

Klar för riksdagen

FINLAND GÅR TILL val i vår under en mycket utmanande tid. Ryssland olagliga och grymma anfallskrig i Ukraina har pågått i mer än ett år och inget tyder på att det slutar inom en nära framtid. Innan det höll vi just på och återhämtade oss från en global pandemi som skapade ett stort underskott i den offentliga ekonomin. Jordbruket kämpar med en svår lönsamhetskris. Det ställs stora krav på nästa riksdag.

Den österbottniska företagarandan är hög. Vi har en hög sysselsättningsgrad och en stark exportindustri.

Jordbruket, skogsbruket och växthusnäringen har en bärande roll i den österbottniska samhället och måste försvaras. Om Österbotten och vår landsbygd ska kunna hävda sig och utnyttja de styrkor vi har så förutsätter det att vi har starka och skickliga representanter som för vår talan i riksdagen.

Jordbrukarnas förhandlingsposition i livsmedelskedjan måste stärkas genom förändringar i konkurrenslagstiftningen. Försörjningsberedskapen som ska försäkra oss om att det under alla förhållanden finns tillgång till rent vatten och mat, energi och att samhället fungerar är viktigare än någonsin. Vi måste minska på utsläppen av växthusgaser och öka kolbindningen. Tyvärr handlar den politiska diskussionen ofta om fel saker. Det ställs hårda krav på begränsningar i de gröna näringarna som i stället är den sektor som kan leverera lösningar. Fokus måste ligga på att minska användningen av fossila bränslen och råvaror. Biodiversiteten kommer att kräva mycket fokus inkommande riksdagsperiod och då måste det finnas riksdagsledamöter som känner både naturen och de ekonomiska konsekvenserna när besluten tas.

Vård och omsorg kommer att kräva arbete också av nästa riksdag. En av de viktigaste grundbultarna för ett gott samhälle, goda och jämlika utbildningsmöjligheter för alla, kommer också att finnas högt på dagordningen.

KOMMENTAREN

– Lantbruket behöver inga nya stöd. Producenterna behöver få en rättvis marknad.

Nästa regering måste revidera konkurrenslagstiftningen för att stärka producenternas roll i livsmedelkedjan.

– Vargstammen måste minskas, det behöver bli lättare att få idka skyddsjakt och bli av med problemindivider som river jakthundar och får. Finland borde följa svensk modell.

Christoffer Ingo

Riksdagsledamoten är uppdragsgivarnas språkrör och arbetshandske. Jag har hela mitt vuxna liv arbetat med intressebevakning på olika nivåer och verkat som riksdagsledamot i tre perioder. Jag vet att för att kunna sköta riksdagsarbetet framgångsrikt så krävs det kunskap, vilja att engagera sig och ett brett kontaktnät.

Christoffer har kunskapen, engagemanget och förmågan att komma överens med kolleger och hitta lösningar.

Kunskapen har Christoffer förvärvat via tunga förtroendeuppdrag och erfarenheter från arbetslivet. Viljan att engagera sig är väl dokumenterad när man ser på hans CV. Hans kontaktnät är brett och sträcker sig över parti- och språkgränser. Väljs han till riksdagsledamot är jag övertygad om att han snabbt kommer finna de rätta kanalerna för att driva våra intressen.

Det goda samhället ska byggas varje dag. Vår målsättning måste vara att lämna över ett bättre samhälle till de kommande generationerna, till våra barn och barnbarn. Värderingar som ligger djupt i den österbottniska myllan.

Christoffer Ingo är klar för riksdagen. Nu är det upp till väljarna. Rösta den andra april!

Mats Nylund

Partistyrelseledamot, SFP

Öppet varje dag, från lunch till sent!

0001

är klar för riksdagen. Rösta den andra april!

Satsa på barnen!

ORO FÖR BARNENS välmående och skolprestationer lyfts ofta i samhällsdebatten. Personligen är jag särskilt bekymrad över de cirka 15 procent av våra barn som riskerar att hamna utanför i de dagvårdsgrupper, förskole- och skolklasser de vistas i dagligen.

För att utvecklas positivt måste barn få känna sig omtyckta. Inte bara av mamma och pappa och syskonen, utan också av sina jämnåriga. Barn som inte hittar lekkamrater i sin barngrupp får det tufft i sin fortsatta utveckling. På kort sikt kan utstötta barn lida av ensamhet, låg självkänsla och social ångest. Detta kan senare ta sig uttryck

i dåliga skolprestationer och problematisk skolfrånvaro. Med mera.

TIDIGT PRÄGLAS BARNENS SJÄLVKÄNSLA

De tidiga sociala erfarenheterna präglar barnens självkänsla och förmåga att knyta vänskapsrelationer med andra barn för lång tid framöver. Forskning visar att barn med beteende- och känslomässiga svårigheter hör till dem som löper störst risk att hamna utanför. För att motverka att så sker behöver barnens stödbehov identifieras i god tid, det vill säga redan då de börjar på dagis.

Dessvärre är vårt dagvårdssystem i Finland inte så bra på att reagera på småbarns sociala och emotionella utmaningar. Ansvaret faller till syvende och sist på kompetent daghemspersonal. Detta enligt professor Päivi Pihlaja vid Östra Finlands universitet som länge forskat i ämnet (intervju med henne kan läsas på uef.fi).

ret för att identifiera barn med specialbehov vilar på småbarnspedagogers axlar. Trötta sådana. Jag är övertygad om att varje småbarnspedagog värd sitt salt gör vad de kan för att tillgodose barnens individuella behov. Verksamhetsvillkoren på våra daghem måste dock förbättras, och det med detsamma. Att arbeta barncentrerat och inkluderande kräver tid, energi och kreativitet. Nu går oskäligt mycket av dessa krafter åt till att få verksamheten på daghemmen att rulla på. Detta i en vardag som präglas av stora barngrupper och påtaglig personalbrist.

Krafttag från beslutsfattarna behövs för att vända på utvecklingen. Småbarnspedagogerna måste få de resurser som ansvaret kräver och det erkännande som de förtjänar. På kommunal nivå jobbas aktivt med detta.

För att ta min egen kommun Korsholm som exempel har fullmäktige bland annat beslutat att ge daghemspersonalen arbetskläder. Att det-

Och satsa på pensionärerna!

Det är allmänt känt att vi i Finland lever över våra tillgångar, har en åldrande befolkning, ett ökat vårdbehov och färre som vill eller kan arbeta inom småbarnspedagogiken, skolan och vården. Det här är inga små utmaningar, men vi är skyldiga att hitta lösningar och nycklar. Jag är övertygad om att satsningar på utbildning och välmående i samhället är nödvändiga och rent av avgörande om vi ska kunna vända

trenderna som nu pekar åt fel håll. Många frågor är kommunala, numera är

vissa styrda av välfärdsområdena och de mest avgörande besluten fattas av riksdag och regering. Skolan och elevvården behöver kommunicera, det behövs gemensamt ansvar och en lokal kommunikation. Finansieringen och regelverken som styr är däremot nationella angelägenheter. Jag blir ledsen varje gång jag hör om någon ung som inte får den hjälp den behöver för att orka ta sig till skolan, och då det är tydligt att resurserna tryter är det för mig alldeles klart att vi politiker behöver ta vårt ansvar. Måendet är viktigt genom hela arbetslivet och så även på äldre dar. Jag vill

ta inte krävs i lag är häpnadsväckande, och säger väl något om branschens status i dagsläget. Därtill behandlas i Korsholm som bäst ett förslag att inleda ett pilotprojekt där barngruppernas storlek på ett försöksområde sänks från (lagstadgade) 21 barn per grupp till 16 barn per grupp.

FINANSIERING SOM MATCHAR FÄLTET

Trots att viljan finns att genomföra åtgärder som stärker småbarnspedagogiken, avskräcks mången kommunal beslutsfattare av prislappen. Att bättre kvalitet kostar mera pengar än sämre kvalitet är ett faktum, och det är inte alla kommuner förunnat att ha råd att satsa mer i dagvården (eller annan kommunal service för den delen) än vad som krävs för att tillgodose lagens krav. Därför måste våra politiker på riksnivå se till att finansieringen från statligt håll matchar ambitionerna på fältet. Liksom de statliga målsättningarna. Exempelvis har statsrådet en vision om att göra dagvården avgiftsfritt för familjerna på sikt. Detta är en bra målsättning som är tänkt att stärka jämlikheten, men vem betalar i stället för familjerna? Inte kommunerna, väl? En väsentlig del av kommunens dagvård finansieras med hjälp av klientavgifterna.

Det som jag förväntar mig av rikspolitikerna efter valet är att de jobbar för att småbarnspedagogiken i hela Finland får den finansiering som behövs för att barn med specialbehov ska få stöd i tid. Detta leder till resursstarka daghem där småbarnspedagoger tillåts arbeta barncentrerat, vilket gynnar alla barns positiva utveckling och stärker branschens attraktionskraft.

TEXT: ALEXANDRA WASBERG

gärna se mera morötter för att låta äldre förlänga sina karriärer t.ex. på deltid om de så önskar. Om en pensionär tar på sig några arbetsskift för att avlasta någon annan borde samhället kunna svara med en lindrigare beskattning utan att man ska behöva bekymra sig för att pensionen rubbas.

Då man har bidragit till samhället hela sitt liv, och i gengäld önskar samhällets stöd behöver systemen vara anpassade till de äldres önskemål och behov. Mående behöver prioriteras i livets alla skeden. Mår vi bra över generationsgränserna mår Finland bra.

Satsningar på småbarnspedagogiken efterlyses.

Ansvaret för att identifiera barns specialbehov i tid vilar nu på trötta småbarnspedagogers axlar.

Alexandra Wasberg, utvecklingspsykolog och fullmäktigeledamot i Korsholm. Foto: privat.

Grundskolelärarnas önskemål

Tryggad finansiering

INGER DAMLIN, ORDFÖRANDE för

Finlands svenska lärarförbund, FSL, säger så här.

– Jag skulle säga att grundskolan mår så där i dag. Det som kanske gör mest ont är de olika stödformerna som vi inte har tillräckligt med resurser för att klara av i dag. Det går också åt otroligt mycket tid åt beslut och byråkratin kring trestegsstödet.

För över tio år sedan infördes trestegsstödet som garanterar stödåtgärder utgående från elevens behov. År 2016 togs den nya läroplanen i bruk och enligt den har lärarna mera rollen av handledare.

– Vi har en otroligt fin läroplan i Finland – åtminstone på pappret. Men betoningen på just den handledande rollen har blivit övermäktig för många. I en liten klass fungerar det, men för att vi ska kunna tillgodose elevernas behov måste vi ha högre lärartäthet, förklarar Damlin.

REVIDERA LÄROPLANEN

I kombination med kravet på dokumentation – som också gäller annat än trestegsstödet – hamnar fokus på byråkrati på bekostnad av grunduppdraget som är att undervisa.

– Frågar du en lärare vad de vill ändra på så svarar säkerligen många att byråkratin i skolan måste minska. Många upplever en ökad arbetsstress på grund av att minsta lilla sak ska dokumenteras och hinner inte med det viktigaste som är själva undervisningen, menar hon.

Något som lärarna nu hoppas på är att den nya regeringen inser vikten av att reformera läroplanen och revidera styrdokument.

– Här måste vi politiskt få en förändring så att byråkratin inom den grundläggande utbildningen minskar.

RÄCKER INTE

En annan förhoppning från lärarna ute på fältet är att grundfinansieringen tryggas – även på lång sikt. I dag är resurserna inte tillräckliga för att kunna sköta uppdraget i enlighet med läroplanen, som styr arbetet.

– Efter coronaviruspandemin kom det från statens sida många olika möjligheter att förverkliga projekt i grundskolan. Det var pengar för att förbättra vissa saker och det fungerade en tid, men det kräver också aktiva som söker pengarna. I vissa kommuner var man aktivare men när

pengarna tog slut var det slut på projektet, säger Damlin.

Enligt henne kan inte delar av verksamheten baseras på projektfinansiering.

– Det är av största vikt att grundfinansieringen tryggas. Det är nödvändigt för att vi ska kunna förverkliga trestegsstödet och få upp andelen speciallärare. Endast så höjer vi inlärningsresultaten.

LYSSNA PÅ OSS

Inlärningen har varit på tapeten på sistone eftersom Finlands resultat i den internationella PISA-undersökningen har försämrats. Damlin understryker att föräldrar inte behöver vara oroliga, men samtidigt ska det tas på allvar.

FINLANDS TRUMFKORT HAR länge varit en god utbildning med goda resultat i internationella mätningar. Men frågan är om detta längre gäller? För att få till en ändring och återta det kortet behöver nästa regering satsa på utbildning.

Skolan idag ser inte ut som den gjorde för tio år sedan. Läroplanen och samhället ställer helt andra krav på både personalen och eleverna. För att varje elev ska uppnå sin fulla potential behövs stöd direkt behovet uppstår. För att det ska vara möjligt krävs det resurser och tillräckligt med lärare i skolorna. För att få en verklig uppfattning på framtidens behov av lärare behövs ett lärarregister.

Utöver undervisning behöver samarbetet till andra sektorer stärkas.

En elev som mår dåligt eller inte är i skolskick behöver få rätt hjälp eller vård snabbt för att klara av skolan. Det handlar både om elevvården och specialsjukvården. Det är oroväckande hur illa våra unga mår och just nu finns det ingen som hinner arbeta förebyggande. Det här behöver åtgärdas akut.

– Lärarna i grundskolan hamnar att ägna alltmer tid åt dokumentering och byråkrati. Något som tar tid från huvuduppdraget som är att undervisa, säger Inger Damlin, ordförande för FSL.

– Resultaten i läsning och skrivning har försämrats i de yngre åldersklasserna. En orsak till det här är nedskärningar inom den grundläggande utbildningen. Här vädjar jag till föräldrarna att kräva att politikerna ska lyssna på branschfolket inom utbildningen. Finansieringen måste tryggas, säger hon

TEXT OCH FOTO: CHRISTOFFER THOMASFOLK

För att skolvardagen ska fungera behövs behörigt yrkeskunnig personal. Signalerna från fältet, där en stor del av lärarna överväger att byta bransch, behöver tas på allvar. Det behövs satsningar på både fortbildning och på personalens välmående. Det är oundvikligt att inte nämna finansiering då vi pratar om kommande regeringsperiod. En statlig grundfinansiering som möjliggör och tryggar utbildningens kvalitet krävs. Finansieringen ska inte basera sig på projekt eller vara beroende av huruvida kommunen eller staden ansöker om medel.

En jämlik och god utbildning med start i småbarnspedagogiken är grunden till ett fungerande samhälle och till ett fungerande yrkesliv. Det i sin tur leder till välmående. För att lyckas behöver vi politiker som ser helheten. Vi behöver modiga politiker som vågar prata och satsa på utbildning. Vi behöver lyhörda politiker som lyssnar in lärare, rektorer och annat skolfolk för att kunna fatta de klokaste besluten.

Jag ställer mig bakom Christoffer för jag vet att han uppfyller ovanstående kvalifikationer. Jag är övertygad om att han är beredd att göra sitt bästa för att hitta de lösningar som stärker och tryggar utbildningen och de ungas välmående i vårt land.

Anna Nylund

Ökade krav på dokumentation tar tid från lärarnas huvudsakliga uppdrag att undervisa. Lärarnas önskemål till den nya regeringen är minskad byråkrati –och tryggad grundfinansiering för att klara arbetet.

Kampanjchef, Klasslärare

Vi behöver lyhörda politiker som lyssnar in lärare, rektorer och annat skolfolk för att kunna fatta de klokaste besluten.

En jämlik utbildning i en skola där alla får må bra

Christoffer Ingo har målsättningen klar

FRUSTRATION ÖVER BYRÅKRATIN ledde Christoffer Ingo in på den politiska banan redan som artonåring. Tio år senare är han aktuell som en av Svenska folkpartiets kandidater i vårens riksdagsval. Med en titt i backspegeln resonerar Ingo att han under årens lopp samlat på sig den erfarenhet, kunskap och kontaktnät som krävs för att nå sin målsättning: att bli den österbottniska landsbygdsbefolkningens representant i riksdagen.

Christoffer Ingos politiska engagemang började som artonåring. Då jobbade han på ett byggföretag i Korsholm.

– Jag började inse hur mycket byråkrati vi drogs med. Det blev jag arg på. Lösningen blev att försöka påverka. Ingo valde då att engagera sig i Svensk Ungdom (SU). Ett beslut som gav mersmak för det politiska arbetet. Tack vare närheten till moderpartiet SFP upplevde den unge Ingo SU som en plattform för verkligt inflytande. Han uppskattade också samarbetet med de andra SU:arna.

– I SU kunde vi ha helt olika åsikter. Ändå hade vi hur roligt som helst tillsammans. Så ska det vara. Man måste skilja på sak och person. Tiden i SU lärde mig att då politiker känner varandra och kan skratta tillsammans underlättar det förhandlingarna. Det blir helt enkelt lättare att mötas på mitten.

EN TILLBAKABLICK:

TIDEN EFTER FÖRSTAGÅNGSVALET 2015

År 2015 ställde Ingo för första gången upp i ett riksdagsval. Då med sloganerna ”Sunt bondförnuft” och ”Generationsväxling i riksdagen”. Då Ingo får frågan på vilket sätt ”Christoffer år 2015” och ”Christoffer 2023” skiljer sig från varandra, hörs en röst från köket. – Han har växt upp!

Rösten tillhör Ingos fästmö, Jenni Ahlbäck. Intervjun sker nämligen i deras gemensamma hem och bondgård i Miekka, Korsholm. Där driver de lantbruksföretaget ”Ingos får”. Ingo berättar att de förbereder sig på intensiva tider. Det mest hektiska skedet på lantbruket, lamningen, lär nämligen sammanfalla strax efter den mest hektiska tiden i valkampanjen, direkt efter valdagen. I lägen som detta är det tacksamt att ha bra nätverk kring gården och folk som ställer upp, resonerar Ingo.

Utöver företaget kräver Ingos arbete som lantbrukspolitisk sakkunnig också sin tid. Tjänsten tar honom till Helsingfors, där han bevakar lantbrukares intressen på nationell nivå. När intervjun görs ska han resa till riksdagen för att delta i ett hörande. Ingo har också haft andra uppdrag som haft med riksdagen att göra. Han har tidigare arbetat som riksdagsassistent åt minister Henriksson och deltagit i regeringsförhandlingar för SFP:s räkning. Detta skedde efter valet 2019, där han också var uppställd.

Så tillbaka till frågan om Ingos utveckling sedan valet 2015. Ingo menar att den största skillnaden är att han hunnit samla på sig gedigen kunskap om hur beslutsfattande på riksnivå fungerar. Han har ett större kontaktnät och erfarenhet av politiskt ledarskap. Som exempel på det senare kan nämnas hans tidigare ordförandeskap i Svensk Ungdom år 2017–2019 och hans nuvarande roll som ordförande för Korsholms kommunfullmäktige.

Vilken är din målsättning i detta riksdagsval?

– Jag vill representera den österbottniska landsbygdsbefolkningen i riksdagen. När österbottningarna blir felbe handlade känns det inte rätt.

Ingo nämner bland annat myndighe ternas hantering av vargfrågan och att det tar för länge att få miljötillstånd.

– Österbotten är en region där livskraftiga företag förser storindustrin med alla tänkbara nödvändigheter och vi bidrar stort till livsmedelsförsäljningen i landet. Vi behöver politik som gör att vi trivs och kan fortsätta driva

det för hans riksdagsvalskampanj är starkt, bland landsbygdsföretagare och korsholmare i synnerhet. Till valrörelsen sällar sig även människor som brinner för utbildning. Ett engagemang som Ingo delar.

tigt för mig. Därför är jag ständigt i kontakt med lärare och andra som -

skolan till tredje stadiet. De lär mig om

”Jag vill representera den österbottniska landsbygdsbefolkningen i riksdagen”

CHRISTOFFER INGO

ÅLDER: 28

BOR: Miekka, Korsholm

FAMILJ: Fästmön Jenni, katten Bengt och hunden Tracy

GÖR PÅ FRITIDEN: Umgås med vänner

ARBETAR SOM: Lantbrukspolitiskt sakkunning och lantbruksföretagare

POLITISKA UPPDRAG: Fullmäktigeordförande i Korsholms kommun, styrelsens viceordförande i Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur, styrelsemedlem i Svenska Kulturfonden

Valprogram

Christoffer Ingo Riksdagsvalskandidat, SFP Kommunfullmäktigeordförande, Korsholm Lantbrukspolitisk sakkunnig, SLC

Den 2.4.2023 är det riksdagsval – jag hoppas få din röst.

I riksdagen vill jag arbeta för:

Österbottens landsbygdsbefolkning

• Österbottningarnas rätt att själva bestämma över sin mark och natur

Tillräckliga resurser för vägskötsel och underhåll

• Rätten till service på båda nationalspråken på lika villkor

• Lagstiftning som begränsar och kontrollerar vargstammen

• Turisminvesteringar i Kvarkenregionen

Lantbrukets konkurrenskraft

• Revidera konkurrenslagstiftningen och begränsa handelns makt i livsmedelskedjan

• Riksdagen får inte godkänna nya lagar som höjer kostnaderna för producenterna Främja satsningar på nationell livsmedelsexport

Näringsliv, sysselsättning och utbildning Förbättrade flygförbindelser från Vasa och Karleby­Jakobstad

• Smidigare byråkrati kring utländsk arbetskraft Företagarvänlig sysselsättningspolitik så arbetslösheten i Finland kan minska och alla som kan jobba har jobb

• Jämlik och trygg skola i hela landet. Tillräcklig statlig finansiering för elever som behöver extra stöd

• Tillräcklig finansiering, arbetsro och en reformfri regeringsperiod för andra stadiets utbildning

Vill du hjälpa till och bidra till en vinnande valkampanj?

Hör av dig till kandidaten eller kampanjchef Anna Nylund 050-5745882.

Christoffer Ingo 040-5455472 christofferingo.fi

KOLUMN

KOMMENTAREN

– I riksdagen vill jag föra politik som möjliggör grön tillväxt. Det måste vara lönsamt att producera grönt och framförallt måste besluten som tas vara ekonomiskt hållbara och genomförbara på både kort och lång sikt.

– Då det kommer till våra gröna näringar görs de bästa klimatinsatserna då vi med så få insatser som möjligt kan producera så mycket livsmedel, biomassa och virke som möjligt.

Att få fram sin röst

VI HAR EN mycket ovanlig riksdagsperiod bakom oss. Coronapandemin upptog uppmärksamheten under nästan två år, direkt följd av ett krig i Ukraina. Vad gäller kriget, så tror i alla fall inte jag på ett snabbt slut. Båda dessa exceptionella händelser har krävt ovanliga ansträngningar. Skuldsättningen har stigit – eftersom det inte på kort sikt funnits andra alternativ. Samhället har hamnat in i en långvarig undantagsekonomi.

Det är stora frågor på bordet. Oberoende av om man är en enskild person, kommun eller något annat, är det mycket viktigt att det finns en direkt linje till borden där dessa frågor behandlas.

I val har alla en röst som de förvaltar. Denna bör förvaltas med omsorg, för gör man inte det så får man inte fram sin röst. Vi röstar på dem som vi litar på och tror att bäst för fram det budskap som är viktigt för oss.

BYGG & RENOVERING - FRÅN GRUND TILL TAK

Vi är en bygg- och renoveringsfirma från Korsholm som utför mångsidiga arbeten åt både små och stora kunder.

Läs mer: timbergs.fi

grundarbeten, tak, murning och nybyggen köks- och badrumsrenoveringar (VTT:s våtrumscertifikat) målning och tapetsering, kakelarbeten montering av inredningar • VVS-arbeten cellulosaisolering som lösull och skiva även större projekt t.ex. industrihallar och radhus

Hultvägen 180, 65630 Karperö Ring 040 910 4166 eller 050 525 6673 dennis@timbergs.fi, www.timbergs.fi

Spolvagnar för täckdiken

www.purmet.fi

tel.0505863947

Vasa Gravsten & Gravering

Gravstensförsäljning, graveringar och restaureringsarbeten.

I hela Österbotten.

Hovrättsesplanaden 5, 65100 Vasa

tel 040 187 1148, info@vaasanhautakivi fi www.vaasanhautakivi.fi

För den österbottniska landsbygden gäller det att vara framme. Vi kan anta att de fyra följande åren kommer att bli riktgivande för hur Finlands ekonomi och investeringar kommer att kanaliseras långt in i fram tiden. Och då måste vi vara med. Att inte ha en egen representant i det skedet är inte ett alternativ. Så tänk till. Nästa valperiod kommer att handla om både stora och små saker. De stora frågorna handlar om den gröna omställningen, kriget i Ukraina och ekonomin. Alla dessa påverkar i grunden hur vi lever. En sak är säker – det kommer inte att fortsätta som förut. Och allt det här har följder som sträcker sig till vårt vardagliga liv. Skall grönsaker faktiskt förpackas i plast i fortsättningen? Hurdana bilar skall vi köra med? Hur skall folk ha råd att byta bil i den takt som klimatmålsättningarna skulle kräva? Vad är landsbygdens och småföretagens roll i allt detta? Förteckningen på frågor är lång.

Under pågående mandatperiod har Österbotten skämts bort av en bred representation på rikets högsta plan. I skrivande stund är fyra av regeringens ministrar från Gamla Vasa län. En sådan representation är ingen självklarhet. Däremot är det självklart att Österbotten behöver vara större än sin storlek i de rum där beslut fattas.

För Österbotten gäller det att vara förutseende och driftigt. Vår industri är i framkant då det gäller energiteknologi, vindkraft har byggts ut i stor skala, matproduktionen hittar nya nischer, specialiserad produktion finns av olika produkter, från mikrofoner till sandpapper. Det är denna innovativa helhet som vi kan erbjuda Finland, och som också ger oss plats kring de bord där de viktigaste besluten fattas.

Christoffer Ingo är en modig företagare som tagit sig an sin fårfarm tillsammans med Jenni. Han vill ta ansvar och påverkar med sin egen aktivitet. Jag besökte fårsläppet i Miekka för ett par år sedan, och det var roligt att se hur många ”byysbor” som hade samlats för att se när det händer. Det om något är att samla krafter.

Det gäller inte bara att rösta utan också att få fram sin röst.

Det gäller inte bara att rösta

utan också att få fram sin röst.

Korsholm satsar stort på företagande

ATT LÄRA KÄNNA och stöda de många småföretagarna i Korsholm, och samtidigt skapa möjligheter för etableringen av stora företag – det är strategin för att bli den mest företagarvänliga kommunen i hela landet. Önskemålet till riksdagen är att minska på byråkratin för företagen.

Två personer som arbetar hårt med att förverkliga strategin heter Matias

Båsk och Johanna Långskog, näringslivschef respektive näringslivskoordinator i Korsholm.

– Vi har redan i många år jobbat med att etablera kontakten med företagarna, men nu efter att Johanna anställdes just för det här ändamålet har vi möjlighet att satsa större, säger Matias.

FÖR SMÅ OCH

STORA FÖRETAG

Båsk berättar att kommunen aktivt har köpt upp mark för att skapa förutsättning för företag att verka tillsammans, och ger Fågelberget som ett viktigt exempel. En etableringsgrupp har skapats, vars ursprungliga uppgift har varit

de mindre att utvecklas och expandera.

– Bakgrunden är att kommunen har många duktiga småföretagare, men färre stora företag. Vi vill ge alla typer av företag chansen att verka här.

En övervägande majoritet av Korsholmsföretagen, långt över 80 procent, är i nuläget små- eller enmansföretag. För att ge dem stöd och fortbildning ordnas program varje månad, i form av luncher, föreläsningar och nyhetsbrev, som går ut till över tusen prenumeranter.

Riksdagsvalet

Branschmässigt rymmer kommunen allt från mikrofontillverkare för världsartister till tårtmakare, grävmaskinister och bokförare.

– Många av företagen har traditionellt varit underleverantörer till industrierna i Vasa, men under de senaste åren har det dykt upp många företag inom ny teknik, som apputveckling, berättar Matias.

MINDRE BYRÅKRATI ÖNSKAS

FÖRETAGARKANDIDAT

bli riktigt bra diskussioner på träffarna, berättar Johanna.

LÄRA OCH NÄTVERKA

Förutom att tillfällena är informativa ger de förstås en chans för småföretagare, vars arbetsdag ibland kan vara ganska ensam, att nätverka och utbyta erfarenheter med varandra.

Johanna och Matias är glada över att kommunen också hos unga väcker intresset för företagsamhet, eftersom både högstadiet och gymnasiet deltar i Ung Företagsamhet-programmen, och gymnasiet samarbetar med Hanken kring föreläsningar i ämnet.

– Det är bra att man sår ett frö redan i en ung ålder, säger Johanna.

På frågan vad företagarnas önskemål till rikspolitiken kunde vara, säger Matias att byråkratin är en ökande börda som tynger många företagare.

att göra kommunen attraktiv för de stora företagen, men som också hjälper

– Temakvällarna som vi har haft har handlat om allt ifrån smarta energilösningar för företag till bokföring, rekrytering och upphandling. Det brukar

Driver företagares sak

Det Österbottniska näringslivet påminner som helhet mycket om Korsholms, med några större företag och där de allra flesta företagen är små företag utan eller med få anställda. Själv är jag företagare inom lantbruksbranschen, har ingen anställd men köper in mycket tjänster av andra företagare för att få vardagen att gå ihop. Då jag pratar med andra företagare, oberoende av bransch upplever vi alla motsvarande bekymmer. Som rikspolitiker är det väldigt viktigt att förstå företagarnas vardag.

Rapporteringskraven ökar och därmed också våra kostnader. Offentliga upphandlingar blir alltmer krävande det är därför viktigt att upphandlingar delas in i delar så

att små och medelstora företag kan delta i dem.

Alla nya lagar måste utvärderas noggrant hur de påver våra företag och att de inte förorsakar onödig byråkrati.

Tillgången på arbetskraft behöver prioriteras! Tillräckligt med resurser till yrkesutbildningen behöver säkras. Arbetsrelaterad invandring ska främjas bland annat genom att avlägsna behovsprövningen.

Företagarvänlig politik utgår likt en företagarvänlig kommun från företagen. Bakom varje servicelucka ska det alltid finnas någon som snabbt kan svara, snabbt kan vägleda och som har uppgift att hjälpa.

Då Finland ska minska den offentliga låntagningen kommer det

– Ibland är det viktigaste att de hinner diskutera ordentligt, och man hör när de tar hjälp av varandra och frågar ”hur har du gjort med det här, vem har du pratat med” och så vidare.

Det typiska Korsholmsföretaget är alltså litet till omfattningen, men längre än så är det svårt att generalisera.

– Från företagarhåll anser man att staten ständigt inför mera som ska ifyllas, dokumenteras och redovisas. Sådant som tar tid bort från företagarens huvudverksamhet. Det skulle gärna rikspolitikerna få fundera över. Är faktiskt all denna byråkrati nödvändig, eller finns det något man kunde minska på för att ge mera utrymme för produktivitet?

TEXT OCH FOTO: PIA BACKMAN-NORD

krävas radikal höjning av sysselsättningsgraden, och jobben måste till i den privata sektorn, i företagen.

Österbotten står inför en industriell revolution med alldeles fantastiska stora investeringar framför oss inom energisektornlängs med hela kusten från Kristinestad till Karleby.

Detta kommer att medföra att nya företag kommer att födas och befintliga ges en chans att utvecklas.

Om jag får chansen att representera företagarna i Österbotten gör jag det med löftet om att lyssna. Då tillgången på arbetskraft är ett problem ska politiken ta bort onödiga hinder. Då elever i grundskolan

tappar gnistan behöver de stödande funktionerna sättas i skick. Då yrkesskolan på grund av resursbrist inte ger tillräcklig grundkunskap i yrket behöver yrkesskolan mer resurser.

Då vägarna är i för dåligt skick behöver de repareras och det allra viktigaste: företagens och företagarnas skatter får inte höjas.

Listan går att förlängas, och kommer förlängas. Under kommande mandatperiod vill jag vara tillgänglig för just dig och driva just din sak!

Johanna Långskog och Matias Båsk är imponerade av de många driftiga företagare de kommer i kontakt med.

Vill ge alla typer av företag chansen att verka i Korsholm.

ANNONS. ARTIKELN ÄR ETT BETALT SAMARBETE MED BBJ GRÄV/GRUSTERMINALEN

Grusterminalen

HAR DU BÖRJAT blicka mot sommaren och den potentiella trädgården som börjar titta fram under snön?

Korsholmsföretagarna bakom Grusterminalen har kavlat upp ärmarna och ser gärna att du tar kontakt.

– Vi såg att det fanns ett behov av att få tag på varor som flis, tallbark, natursten och annat trädgårdsmaterial i mindre mängd. Det är i allmänhet jättedyrt för privatpersoner att skaffa på egen hand.

Så säger Simon Burman om anledningen till att Grusterminalen föddes som en filial till familjeföretaget BBJ

Gräv. Speciellt under pandemitiden har många tagit sig tid att ordentligt fundera på vad de egentligen önskar av sin trädgård.

– En del har börjat intressera sig väldigt mycket för trädgårdsarbete, medan andra har insett att de inte vill göra det, utan i stället sitta och njuta i trädgården. Då kanske de byter ut gräsmattan mot natursand och skogsbotten. En del vill ha en rullgräsmatta i stället för att vänta på att gräset ska växa ut, medan andra satsar på att anlägga vildängar.

FIFTY-FIFTY PRIVAT OCH FÖRETAG

Det är också många företag som köper Grusterminalens produkter.

– Jag skulle säga att efterfrågan är ganska fifty-fifty mellan företag och privatpersoner. Mest är man ute efter matjord, sand och olika typer av grus.

Vanligt är att kunderna själva hämtar vad de behöver med egen släp-

vagn, men vill man så går det bra att få hemfraktat allt ifrån 500 kilogram till 50 ton. Förutom trädgårdsmaterial i lösvikt säljer Grusterminalen olika typer av rör, brunnar, avloppssystem, fiberdukar, stolpar, plintar, och mycket annat. En anställd jobbar med verksamheten året runt, och under sommarsäsongen är det två anställda.

– På vintern kommer vi ut och sandar åt kunderna – det kan man till exempel enkelt beställa över nätet. Samma sak med snön, när det har samlats stora mängder snö på gårdarna är det bara att beställa bortkörning av den.

FLYTTAR TILL NYTT

Grusterminalen hade vid starten 2017 blivit tilldelad en plats för sin verksamhet på Karperövägen bredvid Botniahallen av Korsholms kommun, men märkte snart att efterfrågan krävde ännu större ytor.

Simon Burman ser fram emot en ny trädgårdssäsong på Grusterminalens nya tomt. Foto: Emelie Friberg Grus, matjord och sand hör till det som kunderna efterfrågar mest. Man kan hämta med eget släp, eller få materialet hemfraktat. Foto: Jani Keskitalo

– 2019 började vi leta efter ett nytt ställe att bedriva verksamheten på, för att kunna utveckla den och expandera.

Idag gör man sig redo för att börja ta emot kunder på Djupsjö skogsväg 1, nära Stormossen.

FRÅGESPORT

– Nu har vi fört ca 3000 kubik fyllnadsmaterial till vår nya plats, och kontors- och förrådsbyggnaderna är på väg dit. Senast i maj ska det gå att besöka oss där.

Simon vågar lova att det blir kaffebjudning när allt är i ordning. Under tiden går det bra att besöka nätbutiken på www.grusterminalen.fi och beställa

allt som behövs inför den kommande trädgårdssäsongen.

Du kan kontakta info@grusterminalen.fi eller ringa 040 62 39 747 vardagar klockan 8:00 -16:00 för att diskutera dina trädgårdsbehov.

TEXT: PIA BACKMAN-NORD

Genom att delta i frågesporten har du chansen att vinna ett vitt fårskinn. Vi lottar ut två stycken. För att delta ska du besvara alla frågor nedan. Lämna in dina svar senast 2.4.2023 endera genom att ta ett foto och skicka bilden per e-post, textmeddelande eller whatsapp till Kampanjchef Anna Nylund (anna.margaretha.nylund@gmail.com, 0505745882). Eller genom klippa ut svaren och posta dem till Anna Nylund, Skogsvägen 1 bst 1, 65610 Korsholm. Kom ihåg att ange dina kontaktuppgifter. Vinnarna kontaktas personligen då tävlingen är avslutad.

1. När är valdagen för riksdagsvalet 2023?

a. söndag 2.4

b. lördag 1.4

c. söndag 9.4

2. Hur många valkretsar är Finland indelat i?

a. 7

b. 11

c. 13

3. Vad heter Christoffers fästmö?

a. Karin

b. Marina

c. Jenni

4. Vilken nummer har Christoffer i valet?

a. 39

b. 123

c. 49

5. Var gick Ingos kampanjstart av stapeln 10.2?

a. Vallonia

b. Brödfabriken

c. Carpella

6. Varifrån kom Lantdagsman Johan-Erik Keto?

a. Gerby

b. Älvbyarna

c. Smedsby

7. Vad heter företaget Christoffer driver?

a. Ingos lamm

b. Ingos får

c. Ingos får och lamm

8. Vilken är Christoffer Ingos slogan?

a. Sunt bondförnuft

b. För Österbotten

c. Jag trivs bäst i Österbotten

Ingo till riksdagen 2023

HEJ ALLA – riksdagsvalet närmar sig. I år har Korsholm endast en kandidat uppställd i riksdagsvalet, en energisk och idérik kandidat – Christoffer Ingo från Älvbyarna.

Det låter lokalt men för alla kandidater är en lokal förankring viktig som grund. Det lokala bör kompletteras med ett regionalt och även ett nationellt perspektiv för att nå Arkadiabacken. För det krävs förmåga att samarbeta och förmåga att skapa och gå in i olika nätverk. Christoffer har under lång tid – ända från tiden som ordförande för Svensk Ungdom, byggt upp sitt kontaktnät. Ett kontaktnät som fungerar och är värdefullt.

Christoffer har förmåga att lyssna in olika synpunkter och se möjligheter såväl för det lokala som för regionen och nationen – förmåga att se helheter. Intressebevakningen för landsbygdsnäringarna och en levande landsbygd kommer alltid att vara viktiga frågor om vi vill ha landet bebott. De landsbygdspolitiska frågorna som Christoffer, å tjänstens vägnar som lantbrukspolitisk sakkunnig, dagligen arbetar med och därutöver praktiskt utövar på sin lantbruksgård ger en värdefull grund. Inte minst för att argumentera för det som krävs för att vi i nationen skall ha tillgång till rena livsmedel till rimligt pris med hänsyn till klimatstrategier och naturens mångfald. Allt ska vägas mot varann och balansgången kommer säkerligen att vara nog så knivig allt emellanåt. För att en nation skall nå framgång krävs naturligtvis goda kunskaper och en god utbildning på alla nivåer, börjandes från småbarnspedagogik för de yngsta barnen fram till en högre examen för de unga vuxna. Christoffer har genom sitt arbete insett vikten av gedigna kunskaper dels teoretiska, dels praktiska i sina vardagsvärv.

Det är värdefulla kunskaper för att kunna förstå olika yrken och examina. Det är viktigt att vi förstår nyttan av utbildning för att vårt samhälle skall bli tryggt och jämlikt även i ekonomiskt hänseende, särskilt nu då den ekonomiska klyftan mellan olika samhällsgrupper igen växer.

Stöd min kampanj till riksdagen

Mobilepay till nummer: 75 882 eller gör en inbetalning till valkonto: FI03 4963 0010 1737 94

Mottagare: Christoffer Ingos valkonto

Låt Korsholm få sin man eller kvinna till Arkadiabacken!

Dessa har vi haft tidigare:

• Lantdagsman Johan-Erik Keto från Älvbyarna

• Lantdagsman Anders Keto från Älvbyarna

• Riksdagsledamot Levi Jern från Gerby

• Riksdagsledamot Elly Sigfrids från Smedsby

• Riksdagsledamot Lasse Gästgivars från Smedsby

Stora bekymmer ger de senaste rapporterna om bildningens tillstånd på nationell nivå. Även Undervisningsministeriets kanslichef Anita Lehikoinen uttryckte sin oro över att landets bildningsnivå sjunker trots att ungdomarna nu borde ha de bästa förutsättningarna någonsin att satsa på utbildning. Christoffer vill arbeta för en bättre skola, en trygg och en jämlik skola utan mobbning och med tillräckligt många vuxna närvarande för uppmuntran och stöd. För att uppnå en god utbildningsnivå bör även de som lämnat skolbänken för ett antal år sedan ständigt kunna uppdatera sina kunskaper genom kurser, föreläsningar och fortbildningar. Också vi äldre behöver hänga med i IT-flödet och få uppleva vad AI innebär för oss i framtiden till exempel. Förutom alla nymodigheter som enskilda medborgare och politiker måste möta skall vi även värna om goda språkkunskaper, kulturella traditioner, handens färdigheter och mötas i sång och musik. Allt detta måste en politiker förstå. Allt skall bemötas med respekt. Det krävs mod att bli en framgångsrik politiker. Det krävs vilja och idogt arbete för att sätta sig in i nya situationer och ständigt lyssna till vad medborgarna vill, behöver och kunna bedöma vad som är ekonomiskt rimligt ur hela nationens perspektiv. Christoffer har den gnistan. Låt oss få en riksdagsman på nytt, nu från Älvbyarna. Det förutsätter förstås att alla med rösträtt använder sin rösträtt och att vi i Korsholm koncentrerar rösterna precis som man gör i andra kommuner. Visst är det till fördel att ha en egen representant för kommunen i riksdagen även om hela regionen hör till intressebevakningsområdet. Christoffer är nu beredd att lyssna, samarbeta, beakta landsbygd och stad för att nå resultat i arbetet för ett tryggt och pålitligt samhälle.

Alice Lillas

Kommunfulmäktiges första viceordförande

Reparationer och service på bilar och jordbruksmaskiner

Reparationer och service på bilar och jordbruksmaskiner

Christoffer Ingolla on selvä tavoite

”Tahdon edustaa pohjanmaan maaseutuasukkaita eduskunnassa”

JOHTI Christoffer

TURHAUTUMINEN BYROKRATIAAN

Ingon poliittiselle taipaleelle jo nuorena. Kymmenen vuotta myöhemmin hän on yksi Suomen ruotsalaisen kansanpuolueen eduskuntavaaliehdokkaista kevään eduskuntavaaleissa. Katsoessaan peiliin Ingo tuumailee, että hän vuosien aikana on kerännyt kokemusta, tietoa ja yhteysverkostoa, jota hän tarvitsee saavuttaakseen tavoitteensa: Olla pohjanmaalaisten maaseutuasukkaitten edustaja eduskunnassa.

Christoffer Ingon poliittinen sitoutuminen alkoi hänen olleessaan kahdeksantoista vuotta. Silloin hän töissä rakennusyrityksellä Mustasaaressa.

– Tajusin miten paljon byrokratia ohjasi meitä. Se suututti minua.

Ratkaisu oli yrittää vaikuttaa. Ingo valitsi silloin menemään mukaan RKP nuorissa. Tämä päätös antoi lisää vauhtia poliittiselle työlle. Kiitos läheisyyden emopuolueeseen, RKPhen, nuori Ingo sai kokea RKP nuoret alustana todelliseen vaikuttamiseen. Hän arvosti myös yhteistyötä muitten RKP nuorten kanssa.

– RKP nuorissa voitiin olla hyvin paljonkin eri mieltä. Silti meillä oli hauskaa yhdessä. Niin pitää ollakin. Pitää osata erottaa asiat henkilöstä. Aika RKP nuorissa opetti minulle, että kun poliitikot voivat nauraa yhdessä, neuvottelut helpottuvat. On helpompaa tavata keskellä.

Katselmus taakse: aika ensimmäisten vaalien jälkeen 2015

Vuonna 2015 Ingo oli ensimmäistä kertaa ehdolla eduskuntavaaleissa. Silloin iskulauseella ”terveellä maalaisjärjellä” ja ”sukupolvenvaihdos eduskunnassa”. Kun Ingo saa kysymyksen millä tavalla ”Christoffer 2015” eroa ”Christofferista 2023”, vastaus kuuluu keittiöstä.

– Hän on aikuistunut!

Ääni on Ingon kihlatun, Jenni Ahlbäckin. Haastattelu tapahtuu parin yhteisessä kodissa, maatilalla Miekkaan kylässä, Mustasaaressa. Siellä heillä on maatalousyritys ”Ingon lammas”. Ingo kertoo, että edessä on työntäyteisiä aikoja. Hektisin ajankohta maataloudessa, karitsointi, ajoittuu heti vaalikampanjan hektisimmän ajankohdan jälkeen, heti vaalipäivän jälkeen. Tällaisissa tilanteissa on hyvää, jos on hyvä verkosto tilan ympäri ja ihmisiä, jotka tulevat apuun, Ingo mietiskelee.

Yrityksen lisäksi Ingon työ maatalouspoliittisena asiantuntijana vie oman aikansa. Virka vie hänet Helsinkiin, jossa hän valvoo maanviljelijöiden etuja kansallisella tasolla. Haastattelua tehdessä Ingo on lähdössä eduskuntaa osallistumaan kuulemiseen. Ingolla on myös ollut muita tehtäviä eduskuntaan liittyen. Hän on ollut ministeri Henrikssonin avustaja eduskunnassa, ja hän on myös osallistunut hallitusneuvotteluihin RKPn puolesta. Tämä tapahtui vuoden 2019 vaalien jälkeen, joissa hän myös oli ehdolla.

Nyt takaisin Ingon kehitykseen vuoden 2015 vaalien jälkeen. Ingo ajattelee, että suurin ero on, että hän on kerännyt paljon tietoa siitä, miten päätöksenteko valtakunnan tasolla toimii. Hänellä on laaja yhteysverkosto ja kokemusta poliittisesta johtajuudesta. Jälkimmäisestä esimerkki on RKP nuorten puheenjohtajuus vuosina 2017-2019 ja nykyinen rooli Mustasaaren kunnanvaltuuston puheenjohtajana.

Mikä on tavoitteesi näissä eduskuntavaaleissa?

– Tahdon edustaa pohjanmaalaisia maaseutuasukkaita eduskunnassa. Tuntuu väärältä, kun pohjanmaalaisia kohdellaan väärin.

Ingo mainitsee muun muassa viranomaisten tapa käsitellä susi kysymystä ja ett ympäristöluvan hankkiminen kestää liian kauan.

– Pohjanmaa on alue, jossa on elinvoimaisia yrityksiä, jotka toimittavat teollisuudelle kaiken tarpeellisen ja me olemme iso osa elintarvikemyynnissä maassamme. Tarvitsemme politiikan, joka auttaa meidän viihtymään ja haluamaan viedä kehitystä edespäin.

Yrittäjien asialla

Pohjanmaalainen elinkeinoelämä muistuttaa kokonaisuudessaan Mustasaaresta, muutamalla isommalla yrityksellä, mutta valtaosa yrityksistä ovat pieniä yrityksiä ilman työntekijöitä tai vaan muutamalla työntekijällä. Itse olen maatalousyrittäjä, ilman työntekijöitä, mutta ostan palveluja muilta yrittäjiltä, jotta arkipäivä sujuisi.

Kun keskustelen muitten yrittäjien kanssa, alasta riippumatta, meillä on samanlaisia huolia. Kansallisena poliitikkona on hyvin tärkeätä ymmärtää yrittäjien arkipäivää.

Miten koet äänestäjien tukea?

Vaalikampanjassa Ingo kokee, että hänellä on vahva tuki vaalikampanjaansa, eteenkin maaseutuyrittäjien ja Mustasaarelaisten keskuudessa. Vaalikampanjaan liittyy myös ihmisiä, jotka palavat koulutuskysymyksistä. Kiinnostus, jota Ingo jakaa.

– Hyvä koulutus on minulle aina ollut tärkeää. Siitä syystä olen jatkuvasti yhteydessä opettajiin ja muihin, jotka tekevät töitä koulutuksen puolesta, pe-

Raportointivaatimukset lisääntyvät ja siten myös kustannuksemme. Julkiset hankinnat muuttuvat yhä vaativimmiksi, miksi on hyvin tärkeätä, että niitä jaetaan osiin, jotta pienet ja keskisuuret yritykset voivat ottaa osaa niihin.

Uudet lait pitää tarkkaan arvioida, miten ne vaikuttavat yrityksiimme ja että ne eivät tuota lisää byrokratiaa.

Työvoiman saatavuus pitää priorisoida! Ammattikoulutuksen riittävät resurssit pitää varmistaa. Työvoiman maahanmuutto pitää edistää, muun muassa poistamalla tarveharkintaa.

CHRISTOFFER INGO

IKÄ: 28

ASUU: Miekka, Mustsaari

PERHE: Kihlattu Jenni, kissa Bengt ja koira Tracy

VAPAA­AJALLA:

Viettää aikaa ystävien kanssa

TYÖ:

Maatalouspoliittinen asiantuntija ja maatalousyrittäjä

POLIITTISIA TEHTÄVIÄ:

Mustasaaren kunnanvaltuuston puheenjohtaja, hallituksen varapuheenjohtaja ruotsinkielisessä koulutus­ ja kulttuurikuntayhtymässä, hallituksen jäsen Svenska Kulturfondenissa

Vaaliohjelma

Eduskuntavaaliehdokas, RKP Kunnanvaltuuston pj, Mustasaari Maatalouspoliittinen asiantuntija, SLC

Astun ehdolle eduskuntavaaleissa 2.4.2023 – ja toivon saavani äänesi.

Eduskunnassa tahdon tehdä töitä:

Pohjanmaan maaseutuväestölle

Pohjanmaalaiset oikeus itse päättää maastaan ja luonnostaan

• Riittävät resurssit teiden hoitoon ja huoltoon Oikeus palveluihin molemmilla kansallisilla kielillä samoilla ehdoilla

• Lainsäädäntöä, joka rajoittaa ja kontrolloi susiheimoa Investointeja turismiin Merenkurkun alueelle

Maatalouden kilpailukyky

• Tarkistaa kilpailulainsäädäntöä ja rajoittaa kaupan valtaa elintarvikeketjussa Eduskunta ei saa hyväksyä uusia lakeja, jotka nostaa tuottajien kustannuksia

• Edistää panostuksia kotimaiseen elintarvikevientiin

Elinkeino, työllisyys ja koulutus

• Parannetut lentoyhteydet Vaasasta ja Kokkola­Pietarsaaresta Joustavampi byrokratia ulkomaalaiselle työvoimalle

• Yritysystävällinen työllisyyspolitiikka, jotta voidaan vähentää työttömyyttä Suomessa ja niin että kaikki, jotka voivat tehdä töitä ovat työllistettyjä

• Tasa­arvoinen ja turvallinen koulu koko maassa. Riittävä valtiollinen rahoitus niitä oppilaita varten, jotka tarvitsevat enemmän tukea

• Työrauhaa, riittävä rahoitus ja uudistusvapaa hallituskausi toiselle asteelle

ruskoulusta kolmanteen asteeseen. Ne opettavat minulle kaikkea kolmivaiheisesta tuesta tasa-arvoiseen kouluun. Ehdokkuus eduskuntavaaleissa on vaativa sitoutuminen. Tästä Ingo lopuksi tuumailee:

– Ilman tukea, tämä ei onnistuisi. Ei ainakaan, jos on ehdolla aidosti ja koko sydämellä. Tätä minä tahdon. Olen iloinen ja kiitollinen kaikille, jotka tukevat minua.

TEKSTI: ALEXANDRA WASBERG

KUVA: YKSITYINEN

Samalla tavalla, kun yrittäjäystävällinen kunta lähtee yrittäjistä, niin myös yrittäjäystävällinen politiikka tekee. Jokaisen palveluluukun takana pitää löytyä joku, joka osaa vastata, nopeasti osaa ohjata ja jonka tehtävä on auttaa.

Kun Suomi vähentää julkista lainanottoa, tarvitaan työllisyysasteen radikaalia nostoa, ja työt pitää saada yksityiselle sektorille, yrityksille.

Pohjanmaa seisoo teollisuuden vallankumouksen edessä, aivan ihmeellisen, suuria investointeja energiasektorilla – koko rannikon alueella, Kristiinankaupungista Kokkolaan.

Tämä tulee johtamaan, siihen että uusia yrityksiä syntyy, ja olemassa oleville annetaan mahdollisuus kehittyä.

Tahdotko auttaa ja edistää voitokasta vaalikampanjaa? Ota yhteyttä ehdokkaaseen tai kampanjapäällikköön. Anna Nylund 050-5745882.

Christoffer Ingo 040-5455472 christofferingo.fi

Mikäli minä saan mahdollisuuden edustaa Poh janmaalaisia yrittäjiä, lupaan kuunnella. Kun työ voiman saatavuus on ongelma, pitää politiikkojen poistaa turhat esteet. Kun peruskoulun oppilaat menettävät kipinän, tarvitaan tukevia toimintoja panna kuntoon. Kun ammattikoulu, resurssi puutteen takia ei anna riittävää perusosaamista ammattiin, tarvitsee koulu lisää resursseja.

Kun tiet ovat liian huonossa kunnossa, pitää niitä korjata, ja kaikkein tärkeintä yrityksien ja yrittäjien verot eivät saa nousta.

Listaa voisi pidentää, ja sitä tullaa pidentä mään. Tulevan vaalikauden aikana haluan olla käytettävissä, juuri sinua varten, edistää juuri sinun asiaasi!

VI UTFÖR LYFT OCH TRANSPORTER I

HELA FINLAND!

Av oss får du kombinerade lyft - och transporttjänster enkelt och smidigt från ett och samma ställe. Med vår kranbil lyfter vi godset direkt på bilens släpvagn eller flak för snabb transport.

Till exempel elementlyft, takstolar, cisterner, monteringslyft, båttransporter och -lyft

VI PLANERAR, KONSTRUERAR OCH

HYR UT DIESELDRIVNA BRAND- OCH

VATTENPUMPSCONTAINERS

Lämpar sig för både kortare och längre projekt inom industrin, oljehamnar, kraftverk och räddningstjänsten. Brandpumpscontainer behövs i verksamheter och projekt med förhöjd brandfara och där fast brandskyddsutrustning med skumeller vattensystem inte är tillgänglig.