Årsberättelse 2022

Innehåll

Förord 3

Ett sällskap för det allmänna bästa 4

Bo Lindberg: Patriot, patriotism – en begreppshistoria 6

Mauricio Rojas tal vid Sällskapets årshögtid: Patriotism och integration 9

Sällskapets medaljutdelningar 15

Medaljarbetet under året 16

Årshögtiden 2022 17

2022 års Näringslivsmedaljer 19

Medalj för betydande gärning till Ärkebiskop Dioscoros Benyamin Atas 24

Kulturarvsmedaljer 2022 25

Hantverkarna Stockholm delade ut hantverksmedaljer 28

Riksförbundet Svensk Trädgård delade ut trädgårdsmedaljer 30

Medaljer som löses ut 32

Belöningsmedaljer i historia och nutid 34 stiftelsen fredrik björns donationsfond 37

Fredrik Björn och hans donation 38

Årets bidragsverksamhet 39

Nöjd med allt som livet gett – ett samtal med stipendiaten Mariann Westberg 40 stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets understödsfond 43

Bidrag år 2022 – Sociala ändamål 44

Bidrag år 2022 – Vetenskap och kultur 49

Sällskapets ledamöter 61

Sven Fritz: Ledamoten Johan Liljencrants – Sveriges förste finansminister 62

De som kommit 65

De som gått 66

Förvaltningsutskottets ledamöter 2022 68

Kungl. Patriotiska Sällskapets ledamöter 2022 69 året i siffror 75

Kungl. Patriotiska Sällskapet 76

Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond 76

Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond 77

Kungl. Patriotiska Sällskapets Pensionsstiftelse 77

Kungl. Patriotiska Sällskapets och dess stiftelsers revisorer 77

Fotokällor 78

Kontaktuppgifter 79

Förord

Iett gammalt Sällskap av vårt slag kan man inte låta bli att fundera över begreppet tid, tiden som ett kvarlämnat avtryck i en period av förändring, tiden som en cyklisk företeelse, tiden som något förutsägbart eller tiden som ett okänt, oförutsägbart fenomen.

Till historiens bedrägliga effekter hör två föreställningar: dels uppfattningen att vi själva upplever de mest dramatiska tiderna, dels också svårigheten att tolka innebörden i omvälvande historiska skiften. Det stod vårt sällskap inför under de dramatiska dagarna i Paris 1789 likaväl som inför murarnas fall för dryga 30 år sedan samt under den farsot som drabbade oss för ett par år sedan. Men verksamheten har ändå gått vidare med stor kontinuitet utan andra större förändringar än dem som följt av samhällets utveckling från bondesamhälle till urbaniserat industriland med en annan demografisk struktur.

Självklart fördunklas vår tid av Rysslands angrepp mot Ukraina. Vi har inte särskilt ofta blandat oss i internationella insatser, men det finns undantag. Under Vinterkriget 1939/40 bidrog Sällskapet till insamlingarna till Finlands hjälp. Många innehavare av guldmedaljer skänkte sina medaljer till insamlingen, och Sällskapet beslöt då att dessa skulle få nya medaljer av brons med inskriften »Guldet till Finland 1940«. 1944 bidrog Sällskapet till norska flyktinghjälpen. Till vårt engagemang hör nu även medlen till Rädda Barnens verksamhet i Ukraina, medverkan till initiativ till att rädda ukrainskt kulturarv samt stödet till invånarna i Gammalsvenskby, den by vid floden Dnipr som vårt förvaltningsutskott besökte år 2012.

Begreppen patriot och patriotism är förstås ledstjärnor för oss och för våra europeiska systersällskap med liknande bakgrund i 1700-talets upplysningstid. Vi kan här fördjupa oss i idéhistorikern Bo Lindbergs teckning av begreppet i historiska sammanhang samt ekonomhistorikern Mauricio Rojas analys av patriotismen i vårt nutida samhälle.

En framstående man bland de första ledamöterna av vårt sällskap var Johan Liljencrants. Han valdes in 1771, blev ordförande i två omgångar samt ledamot av förvaltningsutskottet i flera år. Han är känd som Gustav III:s finansminister och verkade i tidens anda för religionsfrihet samt öppenhet i handel och näringsidkande. Ekonomhistorikern Sven Fritz tecknar här hans insatser och bidrar på det sättet till synen på vår roll i historien.

Utdelande av medaljer och hedersbelöningar har från första början haft en framträdande plats i vårt arbete. Synliggörandet av insatser som är av betydelse för enskilda eller samhälle har kommit i ny och positiv belysning genom beslutet av Sveriges riksdag att återuppta utdelandet av ordnar som offentligt belöningsmedel även för svenska medborgare. Detta har beretts i en parlamentarisk kommitté under ledning av vår ledamot Björn von Sydow. I föregående årsredovisning informerade han om det arbete som nu har lett fram till ett nytt offentligt belöningssystem från och med den 1 februari 2023.

I vanlig ordning redogör vi för bidragen från våra stiftelser. Vi gläder oss åt nya ledamöter och uppmärksammar dem som har gått ur tiden. För att återkoppla till begreppet tid vill vi även ägna en tanke åt dem som verkar för kontinuiteten i vårt arbete, kansliet, förvaltningsutskottet, Sällskapets ledamöter.

Erik Norberg Kjell Blückert Ordförande Ständig sekreterare