Bidrag år 2022 – Vetenskap och kultur

Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond ger bidrag till humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. I första hand avses spridande och popularisering av forskningsresultat, exempelvis genom bidrag till tryck- och produktionskostnader, symposier samt utställningar. Under år 2022 har

Aili, Hans Tryck: Peter Artedi. Reformer of 18th century zoology 30 000

Per Tryck: Morkarla kyrka och dess målningar från 1584 av Erik Nilsson 30 000

Albinsson, Staffan Tryck: En miljard till svensk musik – riksdaler och kronor i tjänst hos Kungliga Musikaliska Akademien

Andersson, Kent Tryck: Järnålderns guld

Andersson, Martin Tryck: Från trälar till tjänstefolk: Legofolksinstitutionen i Sverige 1250–1600

Andersson, Roger Tryck: Krokslätts utmark – Burås, Fridkulla och Fredriksdal

Andersson, Tommy Tryck: Kullahalvöns hällristningar

Appelros, Peter Tryck: Kullens fyr

Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap Tryck: 1930-talet i Norden – folkhemsbygge och kamp mot fascismens framväxt

Bengtsson, Ingvar Tryck: Fjärås och Förlanda – dess kyrkor, folk och präster i kyrkohistorisk belysning

Bergström, Eva-Lena Tryck: Utan konst kan jag inte leva – om Agnes Widlund och konstsalongen Samlaren

Burén, Ann af Tryck: En känsla av samhörighet –religionsvetenskapliga essäer

Carlsson Werle, Eva Tryck: En ask vet jag stånda. En bok om vårdträd

Cavalli-Björkman, Görel Tryck: Tingens poesi – europeisk stillebenkonst 1600–1900

Dahlbäck, Kerstin Tryck: Hjalmar och Stina Bergman bakom och framför kameran

Danielsson, Anna Tryck: En gruvans by. Bergsgården genom 700 år

Understödsfonden utlyst medel i fem ansökningsomgångar och efter granskning av Sällskapets förvaltningsutskott fördelat cirka 4,5 miljoner kronor i projektmedel.

Daun, Johannes Tryck: När man sydde kläder på fabrik. Konfektionsindustrins historia

De Svenska Historiedagarna

De Svenska Historiedagarna 2022

30 000

50 000

30 000

Ekberg, Bo-Göran Tryck: Fåglar och människor

Staffan Tryck: Spår av passion

000

000

30 000

30 000

20 000

15 000

30 000

30 000

25 000

20 000

20 000

30 000

30 000

30 000

20 000

Eva Tryck: Judarna i Europa mellan den franska revolutionen och den ryska

000

000 Feuk, Douglas Tryck: Livslång rörelse – en essä om Ola Billgrens konstnärskap

Fredborg, Isabelle Tryck: Smöret smakte jag aldrig: recept, traditioner och berättelser från svenska fäbodar

Johannesson, Eric Tryck: Prästen och skolläraren. Om Tåsjöbråket 1905–1930

Johannisson, Bengt Tryck: 50 nyanser av entreprenörskap

Jonsson, Sverker Tryck: Stolar, bord och hyllor i långa rader. Svensk möbeltillverkning 1950–1970

K. A. Almgren sidenväveri och museum

Drömmar och novalucol. Sidenväverskor på K. A. Almgren under två sekel

Karlsson, Rebecka Tryck: ”Svenska turer till nordiska kadriljer, tolkade af Anna Löfgren”

Kjellin, Gustaf Tryck: Keramikerna Wilhelm Kåge och Sohji Hamada

Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Kungl. Krigsvetenskaps-

Gustaf Wilhelm af Tibell –general och akademiker

När man sydde kläder på fabrik

Den svenska konfektionsindustrin var under mitten av 1900-talet en av de framgångsrika basindustrierna. Den sysselsatte under sina glansdagar mer än fyrtiotusen personer. Under 1970-talet lades denna industri till största delen ned eller flyttades utomlands. I boken När man sydde kläder på fabrik, som är författad av historikern Johannes Daun vid Textilmuseet i Borås, får vi följa den hantverksbaserade sömnadens förvandling till en modern storindustri och hur problemen småningom börjar hopa sig. Författaren skriver en »yrkesmonografi«. Han beskriver bland annat hur arbetsprocesserna gick till och hur de skilde sig från annan industriproduktion och belyser frågan om vilka som arbetade i denna kvinnodominerade verksamhet. Allt med utgångspunkt i konfektionsindustrins centrum i Sverige –Borås.

Andrée – ingenjören och polarfararen

Det har skrivits flera böcker om Salomon August Andrées polarexpedition men inte så mycket om honom själv. Under senare tid har mer källmaterial dykt upp som nu kommer till användning för första gången. Det gäller bland annat en brevsamling från ungdomsåren och dagböcker från Spetsbergen. Vilka umgicks S. A. Andrée med, vad tyckte de och samtiden om allt det han ägnade sig åt: jämlikhetsfrågan, preventivmedelsdebatten och arbetsförhållanden för att nämna något. Vi möter tonåringen, debattören, politikern, vetenskapsmannen och ingenjören. Det blir en historia framlänges där samtiden får värdera hans tilltag, och expeditionen. Biografin över Andrée är författad av Håkan Jorikson, chef för Grenna Museum. Han ger en ny och tidigare aldrig berättad helhetsbild av den man som vi i första hand känner som polarfararen.

Lilla ätbara floran

Tänk att växa upp utan att ha smakat på harsyra eller granskott, blåbär och lingon. Att aldrig ha fått trampa runt i mossa, sparka höstlöv, gå barfota i gräset, utforska myrstackar och leta svamp. Eller ens veta att det i naturen finns en uppsjö av ätliga vilda växter. Och framför allt, att inte ha lärt sig att naturen är en plats där fantasin får näring, där vi kan känna oss trygga och där vi aldrig behöver känna oss ensamma, och där det alltid finns något nytt att lära. Att det finns en plats där vi så tydligt får uppleva att vi är en del av något större och där tanken får flyga fritt.

Naturen är ett fantastiskt klassrum där alla barn borde få tillbringa mer tid, bekanta sig med växter, småkryp och andra väsen och kanske till och med plocka med vilda ätliga växter hem att bjuda familjen på. Forskning visar att barn som vistas i naturen blir mer kreativa, mer samarbetsvilliga, får en ökad kognitiv förmåga och blir mer empatiska (inte bara barn!) och att de rör på sig mer. I en värld där våra liv rör sig längre och längre från naturen är det verkligen mer relevant än någonsin att på alla sätt inspirera barn att vistas i naturen för att de ska bli trygga vuxna som bär med sig en förståelse av vad vi är – en del av naturen! Intresset för att leva mer grönt är stort just nu. Både att konsumera mer hållbart samt att spendera mer tid i naturen. Friluftsliv har blivit poppis, våra vandringsleder har fler besökare än någonsin. Och många är de föräldrar som i dag vill locka ut sina barn i det gröna. En tidig relation till naturen kan bli en livslång kärlek. Detta är viktigt både för samhället och på en individnivå.

Lilla ätbara floran av Emma Larsson med illustrationer av Maria Trolle handlar om vilda ätbara växter och fokus ligger på trygga växter som inte är så lätta att förväxla med någon giftig. En bok som gör varje promenad till ett stort äventyr.

stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

Lundby Hembygdsförening

Måltidsakademien

Tryck:

20

30 000

Nygren, Gunnar Tryck: Kolning – historier och hantverk 30 000

Nilsson, Lennart Tryck: Mysingedagboken 1915–1956. En bondedagbok från södra Öland

Nordlund Edvinsson, Therese Tryck: I fåfängans tjänst. Kvinnors etablering i skönhetsbranschen 1890–1910

Norén, Karl-Gunnar Tryck: Polarexpeditionernas farkoster – fartyg, båtar och en luftballong

Norin, Pell Lena Tryck: Skolhistoria och skolminnen – Älvdalen 1887–2020

Norling, Bengt Tryck: Rent mjöl. Kulturhistorisk överblick över Sveriges handelskvarnar

Norman, Hans Tryck: Officerarna i den svenska skärgårdsflottan 1756–1824

Nyberg, Gudrun Tryck: Systrar – de först utbildade sjuksköterskorna i Sverige

30 000

20 000

15 000 Olsson, Simon Tryck: Härmed får jag vördsamt meddela – om beredskapssoldater 20 000 Piltz, Anders Tryck: Kort introduktion till Timmarnas liturgi 25 000 Portin, Fredrik Tryck: #BlackLivesMatter 20 000 Rasbo hembygdsgille Tryck: Smedjor i Rasbo 20 000 Rasbo hembygdsgille Tryck: Gården 10 000 Retsö, Jan Tryck: De vise männen och stjärnan 25 000 Riving, Cecilia Tryck: Mötet. Om patientrelationer i behandling av psykisk ohälsa, 1800–1924 30 000 Runefelt, Leif Tryck: Några ögonblicks förundran. Marknaden för ambulerande underhållning i Sverige 1770–1880 30 000 Rydals museum Utställning: Lin On Me – inspiration och framtid 20 000 Rydén Bonmot, Jan Tryck: En humanistisk klassicism. Ornament, färg och materialitet i kooperativa bostadsområden 1915–1930 30 000 Rågöföreningen Rågöbornas minnesmärken på Rågöarna i Estland 40 000

20 000

30 000

20 000

20 000

20 000

Salsåkers byalag Tryck: Minnen från Borgen i Salsåker, Nordingrå. Ett

30 000

20 000

Sköld, Johanna Tryck: Barnavård till salu. Marknaden för privat förlossningsvård och långtidsbarnpassning 1900–1975 stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

Ekonomiskt tänkande i Sverige

Hur såg egentligen det ekonomiska tänkandet ut i Sverige från medeltiden fram till 1800-talets mitt? Vad vi i dag kalllar ekonomisk teori fanns inte som renodlad disciplin före 1800-talet, utan inrymdes inom olika vetenskaper och läror, från naturvetenskap och juridik till vad som i dag kalllas samhällsvetenskap. Det var först under 1700- och 1800talet som en ökad specialisering skedde och nya originella tankar växte fram på svensk mark. I Lars Magnussons bok följer vi hur det ekonomiska tänkandet i Sverige utvecklades genom århundradena. Det skedde i nära samband med den samhälleliga utvecklingen och som en symbios mellan universitetens lärdom och vardagens bestyr. Successivt växte liberala synsätt fram, men också idéer om hur en sammankoppling mellan stat, samhälle och ekonomi skulle kunna ge ökad styrka och nytta i en ännu underutvecklad svensk ekonomi.

Osynliga systrar

I alla tider har vi människor tagit hand om skadade och sjuka, givit dem vatten, mat och värme. Fortfarande i början på 1800-talet var det huvudsakligen sådan omvårdnad som sköterskorna ägnade sig åt. Antingen i hemmet eller på något sjukhus för de fattiga. Under 1800-talets andra hälft började dock sjuksköterskeyrket utvecklas parallellt med medicinens upptäckter och rön. Utbildningar inleddes, rekryteringen förändrades; dessförinnan hade yrket lågt anseende. Gudrun Nyberg beskriver här sjuksköterskeyrkets tidigare alltför oskrivna historia. Här behandlas diakonissornas uppdrag, utländska förebilder som Florence Nightingale, de olika inhemska skolornas begynnelse och uppdrag i lasarettsutbildningen. Läsaren får följa en rad kvinnor i yrket och deras långa insats som osynliga vårdare inom sjukvården.

Wangefelt Ström, Helena Tryck: Lighting candles before a headless Jesus

Werner, Jeff Tryck: Laddade bilder

Westerdahl, Christer Tryck: Härden i världen

Wikström, Cecilia Tryck: När krisen kommer – att hantera det oväntade

Wikström, Staffan Tryck: Carl Michael Bellmans geografi

15 000

30 000

15 000

30 000

10 000

Heliga Birgittas Uppenbarelser

Den heliga Birgitta (1303–1373) är den mest kända svenskan genom tiderna. Samlingen av hennes himmelska uppenbarelser (Revelationes cælestes) är en svensk klassiker och gör henne helt unik. Förutom att den har lockat läsare i hela världen under mer än 600 år har den också en alldeles särskild verkningshistoria genom den klosterorden som Birgitta grundade och som än i dag verkar i många länder. Samtidigt är de cirka 700 uppenbarelserna inte lätta att tolka och förstå. Inte heller upphovskvinnan är någon lätt nöt att knäcka. Denna bok vill på ett pedagogiskt sätt introducera Uppenbarelserna för en bredare svensk publik, som säkert hört talas om Birgitta och hennes skrifter, men inte vet vad de innehåller eller känner till deras receptionshistoria i dåtid och nutid.

Wästberg, Inger Tryck: Svensk smyckekonst, ett personligt perspektiv 15 000

Wästberg, Olle Tryck: I tidens skugga. Verksamhetsberättelse från 1945

Yman, Bosse Tryck: Erik Wallin – kyrkomålaren från Härjedalen

Östergren, Majvor Tryck: Brottsplats Gotland. En berättelse om ett plundrat kulturarv

20 000

20 000

15 000 stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

Vasa till Bernadotte

kultur i rikets tjänst 1523 – 1973 – 2023

År 2023 firar H.M. Konungen 50 år på Sveriges tron. Han är den längst sittande monarken i Sveriges historia. Samma år uppmärksammas ett viktigt märkesår i Sveriges historia genom valet av Gustav Vasa till kung i Strängnäs den 6 juni 1523. Kungl. Hovstaterna kommer att lyfta fram minnesåret på många sätt över hela landet. På Kungliga slottet kommer en jubileumsutställning att arrangeras. De mest högklassiga men också mest kommunikativa föremålen ur samlingarna från de elva kungliga slotten kommer att visas – föremål som förmedlar 500 års historia och bidrar till att visualisera det kungarike i utveckling som lett fram till dagens konstitutionella monarki.

En jubileumsbok på Bokförlaget Langenskiöld har producerats i anslutning till utställningen för att fördjupa förståelsen av och skänka sammanhang till utställningsföremålen. Den följer i en tradition av utgivningar som lyfter fram och berättar om de mest intressanta föremålen eller föremålskategorierna i de kungliga lösöresamlingarna. Den senaste boken i denna genre gavs ut 1950.

Vasa till Bernadotte

KULTUR I RIKETS TJÄNST 1523 • 1973 • 2023

Lars Ljungström

Kriget mot Ukrainas barn

Understödsfonden har under året stött Rädda barnens arbete med ukrainska barn i och utanför Ukraina. Miljontals lever i stor utsatthet och fara, och platser som ska vara trygga för barn är inte längre trygga. Skolor, sjukhus och bostäder har jämnats med marken i flyganfall och robotattacker. »Precis som alla krig är det här ett krig mot barnen«, skriver Rädda barnen på sin webbplats.

Rädda barnen har varit på plats i Ukraina sedan konflikten startade 2014 och har flera kontor runtom i landet och tillsammans med drygt 20 lokala partnerorganisationer arbetar man både akut och långsiktigt genom att:

◆ dela ut mat, rent dricksvatten och andra hushållsartiklar,

◆ reparera sjukhus och skolor som skadats under kriget,

◆ erbjuda tak över huvudet för barn och deras familjer,

◆ träna personal i psykologisk första hjälpen,

◆ starta tillfälliga läroplatser och digitala lärocenter,

◆ dela ut kontantbidrag så att familjer kan köpa det allra nödvändigaste,

◆ ge psykosocialt stöd till barn för att bearbeta traumatiska upplevelser,

◆ driva trygga platser där barn får leka och vara just barn, stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

◆ utbilda om risker med minor.

Kriget mot Ukrainas kulturarv

I mars 2022 startade Stiftelsen Nordiska museet en insamling för att ge ekonomiskt stöd till Ukrainas kulturarv till vilken Understödsfonden bidragit. Insamlingen har engagerat många museer, institutioner och föreningar. De insamlade medlen uppgår till 1,6 miljoner kronor och förs nu över till Nationalmuseet för Ukrainas historia i Kiev.

Enligt Unesco har över 200 kulturarv i Ukraina hittills skadats under den ryska invasionen. De huvudutmaningar som Nationalmuseet står inför är att säkerställa skyddandet av föremål, att organisera en säker arbetsmiljö och att bedriva traditionell verksamhet med hänsyn till det pågående kriget.

Museet lyckades i ett tidigt skede montera ned hela sin basutställning och evakuera en del av sin samling. Trots det pågående kriget håller museet öppet och har anpassat sin utställningsverksamhet.

På Nordiska museets hemsida citeras ett uttalande från chefen för Nationalmuseet Fedir Androshchuk: »Det finns en stor efterfrågan rörande utställningar som handlar om Ukrainas forntid och landets ursprung. Vi ser på detta som en bra och viktig möjlighet att bidra till landets seger och även skapa idéer kring landets identitet med objektiv kompetent kunskap. Med de insamlade medlen kan vi nu realisera det samt skaffa ett antal mobila och säkra utställningsmontrar för snabba förflyttningar.«

Vidare kommenterar han det aktuella läget: »Det är fruktansvärt att se hur krigföringen innefattar förstörelse och plundringar av civila mål och även vårt ukrainska kulturarv. Ett lands museer är tätt förknippat med den nationella identiteten, nu är den starkt hotat av krigsskador och av den ryska statliga ideologin. Jag vill därför framföra ett stort tack för det stora stödet.«