Kyrkobladet - Svenska kyrkan i Kungälv och Ytterby - Nr 1 2015

Kyrkobladet

# 1/2015

Svenska kyrkan i Kungälv och Ytterby

Medmänniska . .

.

Med hjärta för dem som tigger Fler söker Jourhavande präst Uppdrag medmänniska Mammor som ber och bär Alpha 1

Vad ni har gjort...!

V

ad är viktigt i kristen tro? Det går att ge många olika svar på den frågan som var för sig rymmer något viktigt. En del skulle svara – tron på Gud. Andra skulle säga – kristen kunskap eller en kristen livsstil. Några skulle betona gudstjänsten eller att lita på bibeln.

Någon skulle kanske svara att göra gott.

I en känd bibeltext (Matteus 25:3146) frågar Jesus bara efter en enda sak: Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig. Sedan ger han flera olika exempel på vilka han syftar: den som är sjuk, naken, hemlös, sitter i fängelse eller svälter.

Det är positivt att många i vårt land idag lyfter fram vikten av alla människors lika värde. I en tid där motsättningar och hat blir mer och mer påtagligt blir det allt viktigare att betona varje människas unika värde och värdighet.

Men det får inte stanna bara vid vackra ord och åsikter. Det är viktigt att orden också får bli handling. Det är därför Jesus betonar vad ni har gjort…!

På sidorna som följer kan du läsa något om hur detta kan bli verklighet för oss här i Kungälv idag. Vem är det vi möter när vi ger en utsatt människa stöd? Jesu ord blir utmanande när han säger … det har ni gjort mot mig!

martin lindh, kyrkoherde

Innehåll 3 Med hjärta för dem som tigger 4 Fler söker sig till Jourhavande präst 6 Glädje i Uppdrag medmänniska 8 De utforskar livet i Alphakursen

Bilden på framsidan:

”

Stor uppslutning när dem som tigger i Kungälv inbjuds till Gula villan för mat och prat om en värdigare sysselsättning. foto: karolina braun

10 Mammor som ber och bär 11 Brödet vi behöver 12 På gång 14 Kungälvspräster på väg 15 Korta nyheter 16 Personligt: Sång och gemenskap i Taizé

När tankarna mal på natten ser man ingen annan utväg än att ringa. monica eckerdal, jourhavande präst, s. 4

Earth Hour Konsert Kungälvs kyrka Lördag 28 mars kl 20.30-21.30

?

Medverkar gör ungdomar från Kulturskolan, ungdomskören Sonora och Stella Nova II, Elisabeth Mattsson och präst Gabriel Bengtsson.

Välkommen!

Visste du att...?

Ca 1000 personer samlas varje vecka till gudstjänst i Kungälv-Ytterby församling i våra kyrkor, på våra äldreboenden och på Sjukhuset.

Förra året samlade vi in 85 967 kr till Svenska kyrkans fasteinsamling ”Utrota hungern” genom kollekter och insamlingar. Hur mycket blir det i år? Var gärna med och ge ett bidrag - inbetalningskort finns i mitten av bladet.

Sedan 2009 har 67 personer i Kungälv deltagit i Svenska kyrkans projekt ”Uppdrag Medmänniska” – ett fas 3-projekt som nu har en osäker framtid. Läs mer på sidan 6.

2

Gula villan i Kungälv.

Inez, Ann-Marie och Bengt är tre av dem som vill ge dem som tigger en värdigare sysselsättning.

Med hjärta för dem som tigger Från handfallna till handlingskraftiga. Kungälvsborna visar stort hjärta och engagemang för de bulgariska romerna som tigger i Kungälv. Snart kan arbetet i Gula villan sätta igång.

G

ula villan, intill polishuset i Kungälv, kan snart öppna som sysselsättningslokal för de ca 14 romer från Bulgarien som nu sitter och tigger utanför affärerna. Bakom initiativet står en stor grupp ideellt engagerade från olika sammanhang som leds av en arbetsgrupp på åtta personer. Jag stämmer träff med tre av dem; Ann-Marie Claesson, Inez Gunnarsson och Bengt Bülow.

– För mig var mötet i höstas på Mimers Hus avgörande, säger AnnMarie. Vi såg filmen om hur de gjort i Gnosjö och då väcktes tanken att göra något liknande. Jag har arbetat mycket som sköterska för gömda flyktingar så för mig känns det inte svårt att träffa människor från andra länder. Även Inez och Bengt har ett socialt engagemang sedan tidigare. Inez är ofta på Second Hand och Bengt har bl.a. engagerat sig för barn till föräldrar som sitter i fängelse. Att ge romerna en värdig sysselsättning är drivkraften hos dem alla tre.

– Jag tror att många i Kungälv helst inte vill se dem som tigger och tänker ”Det är inte mitt problem” tror Bengt.

Samtidigt har Kungälvsborna visat

stort hjärta för dem som tigger. Julmarknaden utanför Maxi var ett exempel på det. Här fick romerna själva komma upp från gatan och sälja.

– Folk köpte bullar för 20 kronor, men la en hundralapp, minns AnnMarie.

– Fiskaffären gav oss tre stora laxbitar. Det var en chock för Vurban att se priset – men folk gav 500 kronor och de gick åt som smort. Vi fick sammanlagt ihop en bra peng, bättre än jag hade vågat hoppats, berättar Bengt.

Det finns stora planer för Gula villan.

En rundvandring visar en liten hall, ett kök och ett större rum med konferensbord.

– Någon har skänkt en vävstol som vi ska ha på övervåningen. Och när vi frågar Second Hand-butikerna säger de bara att vi får hämta det vi behöver! säger Inez.

En eftermiddag inbjuder arbetsgruppen romerna i Kungälv till ett informationsmöte i Gula villan. Inez och AnnMarie har lagat en värmande gryta och Ann-Marie har också fått tag i bulgarisk ost. Uppslutningen är stor och en första idé som presenteras handlar om att baka tunnbröd och sälja. Om inte förr så har gruppen bokat plats på Vikingamarknaden i april. Idén tas väl emot och någon föreslår också att de även kan baka bulgariskt bröd.

– Men vi kan baka och ni sälja, det 3

är nog ingen som vill köpa av oss, tror flera, lite uppgivet.

Att starta svenskundervisning på kvällstid är också något som arbetsgruppen vill komma igång med.

– Jag kommer! säger Maria och gör tummen upp. Hon sitter ofta utanför Systemet, och har redan lärt sig flera svenska ord. Trots att hon har tandvärk ler hon glatt.

Paret Vurban och Vasa som brukar sitta utanför Maxi är inte här – Vurbans mamma är sjuk och de har rest hem.

Vurban är en av dem som kan läsa och skriva, men alla kan inte det.

– Efter att muren föll finns inga krav på att romerna i Bulgarien måste gå i skolan. Det kostar pengar och de har ofta lång väg dit. Då kommer föräldrarna hit och försöker tigga ihop pengar.

Bulgarien är det fattigaste landet i EU. Samtidigt tar myndigheterna inte vara på det de får i bidrag och det är mycket korruption, berättar Ann-Marie.

Till sommaren hoppas några i gruppen kunna åka ner till området Pleven vid norra gränsen, där de flesta här i Kungälv kommer från. Då har de möjlighet att mer konkret se hur romernas levnadsvillkor ser ut. Kanske kan man också få till ett hjälparbete på plats.

– Vi tror att de mår bäst av att vara med sina familjer i sitt hemland, så vi önskar att de på sikt ska kunna resa tillbaka, menar Bengt.

.

Fler söker sig till

Jourhavande präst Oro, ångest, psykisk ohälsa eller en önskan om förbön. Orsakerna kan vara flera till varför man ringer Jourhavande präst. Och antalet samtal har ökat. – När tankarna mal på natten ser man ingen annan utväg än att ringa, säger Monica Eckerdal, nationell samordnare. text och foto: karolina braun

F

örra året besvarades drygt 80 000 samtal av Jourhavande präst, en markant ökning med 16 procent.

Jag frågar Monica Eckerdal, nationell samordnare för Jourhavande präst, vad ökningen kan bero på. Vi träffas hemma i biskopshuset i Göteborg, där Monica också har sitt kontor.

– Under finanskrisen 2008 såg vi ett rejält kliv i antalet samtal. Belastningen i människors liv var stor, vilket ledde till frågor om relationer och hur man skulle klara familjen. Vi såg även en tydlig koppling i antalet självmord den här perioden. Sedan dess har Jourhavande präst haft en successiv ökning i antal samtal, mycket tack vare bättre öppettider och ökad tillgänglighet. Men ökningen som kom nu kunde vi inte för-

utse. Det ser ut som att den kommit nu under hösten och vi håller på och undersöker orsaken till ökningen, berättar Monica. Ökad oro för det allmänna läget i världen kan vara en sådan sak som triggar människors ångest, tror Monica.

Det som händer är inte långt borta – hotet kommer nära. Oron för ekonomi och relationer är också ständigt återkommande. Och många människor lider av psykisk ohälsa i någon form.

– Där har vi hela spektrat: Från dem med en psykisk diagnos till dem som drabbats av något tillfälligt, där utbrändhet och depression är vanligast.

När tankarna mal på natten ser man ingen annan utväg än att ringa.

Jourhavande präst nås via 112 och håller öppet mellan 21 och 06.

– Till skillnad från man kanske kan tro får vi flest samtal de första timmarna. Men från det att samhället stänger tills vi öppnar är det oceaner av tid.

Jourhavande präst har en lång historia. Det första fröet såddes 1956 i Helsingborg. Samma år skapades också det nationella larmnumret som då var 4

90 000. Det fanns inga larmcentraler som idag, utan det var växeltelefonisternas uppgift att koppla vidare till polis, ambulans och brandkår. Men operatörerna märkte snart att många samtal också kom från människor som mådde dåligt. Dessa samtal kunde inte kopplas vidare. År 1959 kopplades så Jourhavande präst till larmnumret, på de orter där tjänsten fanns. Och idag ringer man alltså till 112.

– Det betyder mycket att man kan ringa via 112. Det är ett nummer man kommer ihåg när man är i kris. Ganska många människor idag saknar fast telefon, de har bara en mobil med kontantkort där det ofta saknas pengar. Då är det bara 112 som man kan ringa. Den servicen kan man inte erbjuda med ett annat nummer.

Under de senaste tio åren har Jourhavande präst gått från att ha varit stiftens ansvar till att bli en nationell organisation. Monica blev tidigt anställd som samordnare för att hålla ihop den nya organisationen. Hon hade då länge sneglat på Kirkens SOS i Norge som genom att ha blivit nationell kunde ta emot många fler samtal än Jourhavande

präst. En vision om att få till något liknande i Sverige formulerades.

– När jag började var det 20-25 procent av anropen som kom fram i storstadsstiften. Och flera av de mindre stiften hade bara öppet 4 timmar per natt.

Idag kommer 9 av 10 samtal fram och den genomsnittliga väntetiden är 5 minuter, detta trots den senaste ökningen.

Idag svarar präster från hela landet i jouren. Upplägget varierar från stift till stift. I Göteborg gör nästan alla präster ett par pass per år, medan man i andra stift valt att satsa mer på präster som har en del i sin tjänst att vara jourpräster.

– Prästerna gör ett enastående arbete, säger Monica. De måste vara stresståliga – vara här och nu i samtalet och samtidigt veta att det är samtal på kö.

Filip Lindstrand är pastorsadjunkt här i Kungälv det här året och i hans tjänst ingår att göra tre pass som jourpräst.

– Under mina pass gick det max två minuter mellan varje samtal. Varför människor ringer varierar oerhört. Det kan vara allmän oro och att man vill att någon är där för att orka genom natten, till psykos och suicidtankar. Någon ringer för att få förbön. När passen var slut gick tankarna och det var svårt att gå och lägga sig direkt.

Per-Olof Holm är sjukhuspräst på Kungälvs sjukhus och van vid att möta människor i olika samtal. Men det är annorlunda att bemöta personer i telefon än att träffa dem i verkligheten.

– Jag saknar helhetsperspektivet. Jag ser inte människan och kan inte bedöma utifrån kroppspråk och mimik.

Samtidigt är vi människor väldigt snabba att bilda oss en uppfattning utifrån det vi ser – så det kan vara både för- och nackdelar med det.

Som jourpräst kan han inte heller följa en person eller bestämma tid för nästa samtal, som i hans vanliga jobb.

– Det handlar ju mest om att släcka bränder. Men jag tror att jag kan hjälpa till att dämpa ångest och att den här tjänsten är väldigt värdefull.

Monica berättar att hon ofta tipsar personerna som ringer att ta kontakt med en präst i församlingen där de bor.

– Många vet inte om att den möjligheten finns, säger Monica.

Nu kan du nå Jourhavande präst också via daton genom digitalt brev och chatt.

Anonymiteten är viktig – och att prästerna har tystnadsplikt. De som ringer kan vara trygga med att inga anteckningar eller journaler skrivs.

– Ett samtal börjar ofta med ”Jag är inte med i kyrkan men…” Eller frågan ”Är du verkligen präst – har du tystnadsplikt?”, berättar Monica.

Det är lika många män som kvinnor som ringer. Många är i åldern 30-50 år – en annars svårnådd grupp. Men ungdomarna har länge lyst med sin frånvaro. De vet inte om att tjänsten finns och letar svar på nätet i större utsträckning.

Därför lanserades både chattjänst och svar per digitalt brev under förra året.

Att få till säkerheten på den tekniska plattformen krävde mer resurser än förväntat – men nu är man igång.

– Det är absolut fler ungdomar på chatten, det har varit ända från konfirmandåldern till unga vuxna som kanske kämpar med vuxenidentitet och yrkesidentitet, berättar Monica.

Chatten är öppen kl 20-24 måndagtorsdag, den tid man har sett att flest samtal kommer till Jourhavande präst.

I dagsläget är det 14-15 chattar igång varje pass. En chatt tar längre tid än ett 5

telefonsamtal och kan hålla på i upp till en timme.

För framtiden vill Monica utöka tillgängligheten och öppettiderna än mer för att möta behovet. Då behövs förmodligen mer resurser. Att utveckla handledningen för prästerna är också något som hon gärna ser. Dessutom har Monica en tanke om att skapa ett riktat telefonnummer direkt till Jourhavande präst som komplement till det viktiga 112-numret.

– En del människor kanske känner ”min situation är inte akut” och drar sig för att ringa 112. Jag tror vi tappar en hel del människor där. Har man ett annat nummer också tror jag vi har möjlighet att nå även dem.

Och att kyrkan ska fortsätta med tjänsten ser Monica som självklart.

– Det har med kyrkans tillgänglighet, trovärdighet och öppenhet att göra. Det här är ett lågtröskelalternativ för människor. Det är lätt att nå oss, men också lätt att avsluta samtalet när man vill, menar Monica.

.

Lina, Ann-Sofie och Isa trivs i Uppdrag medmänniska.

Glädje i UM trots osäker framtid I väntan på regeringens vårproposition löper vardagen i Uppdrag medmänniska på. Sedan 2009 har 67 personer deltagit i Svenska kyrkans Fas 3-projekt. – Här finns meningsfulla uppdrag och bra gemenskap, säger Ann-Sofie, en av deltagarna. text och foto: karolina braun

J

ust nu deltar 18 personer i ”Uppdrag medmänniska”, Svenska kyrkans projekt för arbetssökande, framför allt i Fas 3, ”sysselsättningsfasen”. I Kungälvs församlingshem har deltagarna sin möteslokal och fasta punkt innan de går vidare till sina olika uppdrag. Framtiden för UM är dock osäker. I april kommer regeringens vårproposition, vilket kan innebära att förutsättningarna för Fas 3 förändras radikalt eller helt tas bort.

– Vi jobbar ändå på som vanligt.

Regeringen har sagt att man vill ta bort Fas 3, samtidigt vet vi inte vad det blir istället. Kyrkorådet bedömer att Uppdrag medmänniska kan bära året ut, därefter vet vi inte, säger Ingela Lönn som är projektledare.

Det har precis varit morgonmöte och i lokalen sitter Isa, Ann-Sofie och Lina och dricker morgonkaffe.

– Vi pratar inte så mycket om fram-

tiden här. Vi lever alltid i osäkerhet om vad som ska hända. Jag tycker det är lite tyst om Fas 3 just nu. Vi är inte någon grupp som prioriteras, det är bara ungdomsarbetslösheten som lyfts fram, säger Ann-Sofie och får medhåll.

Ann-Sofie har varit med i UM i tre år, Isa i cirka 1 år och Lina i 8 månader.

– Det är bra att komma hit, här gör jag något. Jag känner mig uppskattad var jag än kommer. Jag är också med i Kareby församling, så det kändes naturligt för mig att välja kyrkan som anordnare, säger Isa.

”Det är bra att komma hit, här gör jag något.

Jag känner mig uppskattad var jag än kommer” Isa har fyllt 60 och har åldern emot sig. Hennes onda rygg satte stopp för fortsatt arbete som barnskötare. Att gå en ny utbildning känns inte alls meningsfullt, dessutom har hon inte råd. Alla tre tycker att det blivit svårare att hitta jobb.

– Det är jättesvårt och höga krav. Du behöver kunna köra bil eller ha en utbildning. Jag skulle vilja jobba som undersköterska, städare eller barnskötare, berättar Lina.

6

Idag har hon fått möjlighet att vikariera som lokalvårdare i församlingshemmet. För övrigt är hon ofta med på äldreboendena när det är bingo, boule eller andakter. Andra uppdrag deltagarna har är t.ex. promenadgrupp, hembesök och församlingsaktiviteter.

– Här finns meningsfulla uppdrag och bra gemenskap, både i gruppen och ute på arbetsplatserna. Man håller uppe det sociala och får träna sig i att möta människor, när det är många i gruppen som slutar och börjar, säger Ann-Sofie.

Fas 3 har tidvis varit ganska kritiserat.

Ingela Lönn tror att det är svårt att hitta en form som passar alla.

– Personerna i den här gruppen är väldigt olika. En del behöver mycket ramar, medan andra är helt självgående. och kan känna att ”staten övervakar dem i onödan”. Andra har sjukdom med sig, kanske med dålig prognos; då är det väldigt stor press att stå till arbetsmarknadens förfogande. Så det är en utmaning att lägga nivån rätt, ser Ingela.

Sedan starten 2009 är det en hel del som förändrats. Från början redovisade deltagarna sitt jobbsökande i form av en jobbdagbok till projektledaren. Idag måste alla skicka en aktivitetsrapport till arbetsförmedlingen. Samtidigt som arbetsförmedlingen idag fokuserar mer på att bedöma arbetsförmågan indivi-

duellt, vilket Ingela ser som positivt, har kraven också ökat, med konsekvenser om deltagaren inte sköter sig.

– Det är en piska på gott och ont.

Det är bra att jobbfrågan hålls aktuell, samtidigt som inte alla är där riktigt.

Har man andra bekymmer också är det väldigt pressande.

Jonas Balte, chef på Arbetsförmedlingen i Kungälv, tycker att aktivitetsrapporten är ett bra instrument.

– I rapporten får vi en bra överblick över vilka jobb den arbetssökande har sökt och detta kan vi matcha mot andra lediga jobb. Om en person till exempel har sökt fem jobb inom restaurangbranschen, kan vi se om det finns andra liknande jobb som personen missat, och då skicka förslag.

Arbetsförmedlingen i Kungälv har överenskommelser med sju Fas 3-anordnare i kommunen, där majoriteten utgörs av ideella organisationer.

– Fas 3 får inte ersätta jobb utan det ska vara en sysselsättning som annars inte hade funnits, något som ger mervärde till andra. Därför hamnar uppdragen ofta hos föreningar och liknande. Och jag tycker att Uppdrag medmänniska väl uppfyller kraven. Det är ett meningsfullt innehåll och samtidigt individanpassat. Vissa är bra på att skruva i lampor – andra på att prata med människor, säger Jonas. Även på Arbetsförmedlingen avvaktar man regeringens beslut om Fas 3.

– Vi följer noggrant utvecklingen och tills vi vet något annat jobbar vi på. Jag vågar inte spekulera i vad det blir för beslut, menar Jonas.

Under fem och ett halvt år har Uppdrag medmänniska i Kungälv haft 67 deltagare. Av dem som slutat har 23,5 procent gått vidare till jobb i olika former. Näst största gruppen är dem som gått i pension. Två av dem är Kerstin och Rigmor, som var bland de första deltagarna. Deras huvuduppdrag var att hjälpa till på Pingstkyrkans Second Hand och hit har de fortsatt att komma, även efter pensionen.

– Ingela frågade mig: ”Vad skulle du vilja göra?” ”Jaa… hjälpa till på Second Hand” föreslog jag. Det tog två minu-

ter så ringde Ingela och kollade om det gick. Och redan på måndagen var jag här, berättar Rigmor.

Hon hade då redan prövat en annan Fas 3-anordnare och kunde inte tro att det kunde gå så fort. Lite senare kom Kerstin med, och även hon valde Second Hand.

– Det kändes jättemeningsfullt att vara här och jag blev så väl mottagen.

Dessutom tänker jag mycket på vart pengarna går som vi får in. Det är väl därför jag fortsatt att komma hit, berättar hon.

De fick pröva på arbetet på olika avdelningar och blev snart självgående.

På väggen hänger bilder från Second Hand-butiken i Rumänien, dit en del inlämnat också går. Då känns det att de gör ett viktigt jobb, förklarar Rigmor.

Nu hjälps de åt att sortera julsakerna som kommer in under hela året.

– Jag säger fortfarande varje torsdag ”Nu ska jag gå till jobbet”. Det är viktigt för mig att ha något eget att pyssla med och att kunna hjälpa andra som inte har det lika bra, menar Rigmor.

Att hitta uppdrag och matcha dem med deltagarnas intressen har inte alltid varit så lätt, medger Ingela, men lyfter gärna fram just Second Hand.

– De har verkligen varit en klippa och haft meningsfulla uppdrag för flera deltagare.

Oavsett hur fortsättningen blir för Fas 3 tycker Ingela det är viktigt att kyrkan får betyda något för personer i den här situationen.

– Jag tror att kyrkan har något som kan vara till hjälp. Jag har till exempel ibland kunnat slussa en person vidare till samtal med en diakon. Jag hoppas att deltagarna känner att kyrkan tar dem på allvar, att vi ser dem som personer – inte som arbetssökande i första hand, säger Ingela.

På hennes kontor sitter flera blomtavlor – kanske inte riktigt av en slump.

– Det är väldigt roligt för mig att ha fått träffa alla dessa människor. Jag brukar likna deltagarna vid en bukett blommor. En bukett får mer liv om där finns många olika blommor i olika färger och former. Och jag hoppas att deltagarna får möjlighet att växa här.

7

.

Om Uppdrag medmänniska Målet är ”… att fortsätta verka i den omfattning som är möjlig, utifrån regelverk och ekonomi, i syfte att hjälpa deltagarna närmare arbetsmarknaden, samtidigt som berörda verksamheter och människor inom och utom kyrkan stöttas på ett bra sätt” (Budget 2015).

Sedan november 2009 har 67 personer varit med i Uppdrag Medmänniska. Så här har det gått för dem som slutat: 23,5 % har gått vidare till

anställningar i olika former 21 % har gått i pension 19 % har gått vidare till andra anordnare 13 % har blivit sjukskrivna 6,5 % har börjat en utbildning 2% har startat eget 15 % övrigt (t.ex. blivit föräldrale diga eller flyttat från orten).

(Siffrorna gäller 2009-2014).

Blomtavlorna på Ingelas vägg kommer från Second Hand och påminner henne om deltagarna: ”En bukett får mer liv om där finns olika färger och former”.

Lena och Wartuhi tar för sig av soppan i dagens alphaträff.

Är detta allt? På Alphakursen diskuteras meningen med livet och kristen tro.

De utforskar livet i Alphakursen I Alphakursen är alla frågor om kristen tro tillåtna. Det är ett gäng med blandade åldrar och bakgrunder som samlas på Alpha på Second Hand – ett nytt initiativ tillsammans med kyrkorna i Kungälv.

P

arkeringen utanför Pingstkyrkans Second Hand ligger mörk och nästan öde – en kontrast mot trängseln som råder när det är lördagsöppet.

Det är onsdagskväll och en och annan bil har hittat hit med deltagarna i Alphakursen – introduktionskurs i kristen tro.

– Jag ville ha en personlig syn på vad kristen tro är. Det kan bli starka diskussioner med en del känslor här på Alpha, jag känner mig ibland uppe i varv när jag går hem, säger Christian.

Han är 28 år, jobbar på Second Hand och är en av dem som ville pröva att gå en Alphakurs. Konceptet är internationellt, man följer ett upplägg där man går igenom de olika delarna i kristen tro. Utrymmet för samtal och gemenskap är också viktigt. Varje gång börjar med att man äter middag tillsammans.

De två långborden inne på caféet i Second Hand är fint dukade med tulpaner i vas och unika tallrikar och glas. Idag är det John och Anne som lagat fisksoppa med tomat och fänkål, två av dem som

brukar hjälpa till och laga mat. Bredvid Christian sitter Gudrun som hjälper till som samtalsledare.

– Jag tycker Alpha är ett sådant naturligt sätt att prata om kristen tro. Alla frågor är tillåtna och man får tycka och tänka precis som man vill.

– Mycket av bibelsamtalsgrupperna som fanns i kyrkorna förut har försvunnit, därför tror jag det fyller ett behov med en sådan här grundkurs, tror Rune som också är samtalsledare.

”Jag tycker Alpha är ett sådant naturligt sätt att prata om kristen tro” Både Pingstkyrkan, Missionskyrkan och Svenska kyrkan i Kungälv har tidigare arrangerat Alphakurser var för sig.

Second Hand hade också i flera år haft en tanke om att arrangera en Alphakurs där på plats, både för dem som är jobbar där och för stamkunderna. Frågan gick till Lennart Åkerlund om att bli ledare. Som anställd av Svenska kyrkan som föreståndare för Kontakten och med en bakgrund som missionspastor kändes det helt självklart att kursen också skulle bli ekumenisk.

– Alpha är ett bra sätt att växa och att närma sig den kristna tron. Det är roligt 8

att kyrkorna gör detta tillsammans, på så sätt får man olika röster och olika sätt att se på tron, menar Lennart, som lett flera Alphakurser förut.

Tallrikar plockas undan och det är dags att lyssna till dagens föredrag. Det är Magnus Svensson från Pingstkyrkan som idag ska prata på temat ”Varför ska jag läsa Bibeln – och hur?”

– Jag vill börja med att säga ”du skall inte läsa Bibeln – du får läsa Bibeln”. Det är inte en plikt – utan en förmån. Bibeln är den mest lästa boken i världen. Ikeakatalogen har visserligen större upplaga, men är väl kanske ingen riktig bok.

Magnus går vidare med att presentera olika sorters biblar, alltifrån Barnens Bibel, till seriebibel, klassisk Bibel och Bibel i mobilen. Under tiden slår väggklockorna som är uppsatta till försäljning och det surrar i ventilationstrummorna i taket.

– Se inte Bibeln som en regelbok, utan som en handbok för livet. Det är inte en bok att främst söka kunskap i, utan en bok för att förstå vem Gud är och hur vi ska leva. Den säger också något om vem jag är som människa. Ibland kan det skava om bilden inte stämmer överens med min egen bild.

Det finns gott om sitthörnor på Second Hand för grupperna att välja på när det är dags för kaffe och samtal. I

Rune, Gudrun, Christian och de andra samtalar kring dagens ämne: Bibeln.

text och foto: karolina braun

Gudruns och Runes grupp handlar det både om Bibeln – men också om vad som händer efter döden.

– Kommer ateister inte till himlen? undrar en av deltagarna.

– Jag tror alltid man får en sista chans att tacka ja. Tittar man på nära dödenupplevelser så är de väldigt lika, menar Rune. Man får lita på att det finns en del hemligheter kvar till efteråt.

– Vi människor är konstiga som krånglar till det och vill veta allt, säger en annan.

Att det inte är lätt att förstå och ta till sig allt som står i Bibeln är en återkommande synpunkt. Rune menar att man ibland får lämna det man inte förstår och säger att han har fullt schå med de bibelord som han förstår. Tron innebär inte att man alltid har ett färdigt svar.

I en soffgrupp i ett annat hörn av Second Hand berättar Ruben en liknande berättelse: – Jag fick frågan ”Var var Gud under andra världskriget?”. Jag svarade att det är en av många frågor jag ska ställa till Gud. Man får inte alla svar här i livet.

Men det är bra att förbereda sig så kan man fråga honom sen.

Ruben är arbetsledare på Second Hand och kommer från Argentina.

Här möter jag också Lena från Ytterby, uppväxt i Libanon. Hon har med sig

fyra kvinnor från Syrien, med armenisk bakgrund. Deras kunskap i svenska är varierad, så Lena tolkar till arabiska.

– Jag läser Bibeln varje kväll. När jag är jätteledsen eller superglad – då känner jag att jag måste läsa i Bibeln, säger Wartuhi, en av kvinnorna.

De berättar att många här i Sverige tror att de är muslimer eftersom de kommer från ett muslimskt land.

– Men vi har aldrig träffat så många muslimer som här, berättar de. I Syrien visste vi vilka som muslimer och vilka som var kristna – det fanns bara det och man la sig inte i varandras religion. Här är det mycket mer samtal och frågor. Vi trodde att vi kommit till ett kristet land, men vi märker att många inte tror på någonting – och det är nytt för oss.

Alla längtar efter ett sammanhang för deras tro. I Göteborg finns inte många gudstjänster på armeniska, men på Hisingen och Hjällbo finns gudstjänster på arabiska. När de besökte Second Hand och fick höra Lennart göra reklam för Alphakursen blev de nyfikna.

Hittills är de nöjda med kursen och gemenskapen runt matbordet, men också lite besvikna.

– Vi förstår att kursen är riktad mer till människor som inte tror på Gud. Vi är kristna och vet vem Gud är, vi trodde att det skulle vara mer på djupet.

Kanske kan det bli mer bibelstudium 9

och fördjupning i just den gruppen tror Lennart.

Att få prata om tro och att utforska livets frågor är det som driver deltagarnas nyfikenhet, oavsett hur ny eller bekant den kristna tron är för dem.

– Även jag lär mig något nytt varje gång, säger Rune, som varit med många gånger som samtalsledare.

.

Alphakursen är öppen för alla som vill upptäcka vad kristendom handlar om. Det är en plats att dela gemenskap, måltid och tankar och utforska meningen med livet.

Varje kurstillfälle inleds med måltid.

Sedan följer ett föredrag om olika ämnen. Vem är Jesus? Varför ska jag be? Hur leder Gud oss? - är exempel på frågor som kursen tar upp. Efter föredraget finns möjlighet att i grupp samtala kring det man fått höra. Alla tankar och frågor är tillåtna.

Alpha är en internationell kurs som ges i många olika samfund. Läs mer på sverige.alpha.org

Anne-Berit, Mirjam, Elisabeth och Martha träffas i en bönegrupp för mammor.

Mammor som ber och bär Mammorna i bönegruppen träffas för att tillsammans be för det som är angeläget. Det handlar om att bära varandras bördor – men också om att själv våga öppna sig. text & foto: karolina braun

D

et är tisdagskväll och mammorna som brukar träffas i Ytterby församlingshem för samtals- och bönegrupp har efter viss omplanering hittat en tid som passar. Ändå är det flera som fått förhinder.

– Nu har jag inte varit här på ett par gånger, så nu kände jag ”Nu måste jag gå dit”. Man landar här i Jesus och bönen, säger Martha.

Att få berätta om den livssituation man står i just nu och tillsammans be för det som känns angeläget, är något av syftet med bönegruppen.

– Jag kan ibland känna att jag inte riktigt hinner prata till punkt hemma, när barnen vill ha min uppmärksamhet.

Här är ett fantastiskt forum där vuxna har tid att lyssna till varandras berättelser, som kan innehålla både glädje och svårigheter, menar Ulrika, familjediakon och ledare för bönegruppen.

Anne-Berit är här för första gången.

– Jag var nyfiken på gruppen. Jag behöver något mer – en gemenskap mer än bara vardagen. Veckorna snurrar ofta bara på.

Det var för drygt ett år sedan önskan kom om att starta en föräldragrupp där kristna föräldrar kunde mötas. Ganska snart blev det klart att det framför allt var mammorna som hade behovet av att träffas, därför blev det också en mammagrupp. Mammorna ber både för sig själva – men också för andra.

Vänner, grannar och släktingar som är sjuka och går igenom en svår situation.

Eller tackböner för positiva saker som inträffat. Ordet är fritt och den som har något på hjärtat får lyfta fram det.

Det händer också inte sällan att någon utanför gruppen skickar med böneämnen som de tar med i bönen.

– Om jag träffar någon och det har hänt något kan jag berätta för den här personen att den här gruppen finns och fråga: ”Vill du att vi ska be för dig?”.

Hittills har ingen sagt nej, säger Ulrika.

Totalt 14-15 mammor brukar komma till böneträffarna, men sällan samtidigt.

Idag är det sex mammor som samlats.

De flesta av mammorna har barn i församlingens barngrupper, men några kommer också från Pingstkyrkan och andra församlingar. Att få träffa andra kristna är viktigt för deltagarna, samtidigt som dörren alltid står öppen för den som vill att gruppen ber för något.

Kvällens tema handlar också om ”Hur kan vi bli ordets görare – inte bara dess hörare?” Alltså hur kan vi låta tron förlängas till omsorg om våra medmännis10

kor, där vi bär varandras bördor? Gruppen delar tankar en stund.

– Jag kan känna att jag inte ska döma andra utan se dem där de är just nu. Jag försöker leva efter det när jag bemöter andra, säger Elisabeth och berättar om dilemman i hennes arbete på akuten.

Hon tycker att hon ofta känner sig otillräcklig; ofta vill hon kunna göra mer än hon kan.

Att ge pengar till dem som behöver är ett annat sätt att vara ordets görare – men också att vara gästfri och ge av sin tid, resoneras det. En av mammorna som inte är här idag är så duktig på att se nya människor i öppna förskolan och bjuda hem dem, berättar Ulrika.

– Tänk vad mycket vi som församling skulle kunna göra för så många människor som är ensamma, säger Ulrika.

Gruppen konstaterar att det nog är många som inte har någon att öppna sig för – och att det är svårt att ta steget att våga göra det. På många sätt kan det vara lättare att vara den som bär än den som öppnar sig. Samtidigt kan det vara en fälla i det, och kanske särskilt för kvinnor: Att alltför mycket kraft kan gå till att bära andra att man tappar bort sig själv och blir utbränd.

– Jag tycker det är talande för den här gruppen: Man kan komma hit med frustration ibland och glädje ibland.

Och man har olika roller varje gång, ibland får man visa svaghet, ibland vara den som bär, säger Elisabeth.

.

Herrens bön.

Brödet vi behöver I serien med Herrens bön ”Vår Fader” har vi kommit till den fjärde bönen: ”Ge oss i dag det bröd vi behöver”. En bön som både är en bön för oss själva - och en utmaning att dela med oss till andra. text: lennart johnsson

D

en korta bönen: ”Ge oss i dag det bröd vi behöver” är mättad med innehåll. Vi följer den ord för ord och försöker se vad vi ber när vi ber.

GE… Vi ber att Gud skall ge. Det vi ber om är en slags gåva. Bönen blir en påminnelse om att allt inte är så självklart som vi kanske ofta tänker: mat på bordet, välförsett kylskåp och ha det bra. Det vi har är inte djupast något vi skaffat oss och förtjänat utan en gåva. Vi får dimensioner på livet som något vi får ur Guds hand. Ge säger också något om den Gud vi ber till, en givande Gud. Han ger sitt liv på korset och ger gärna av sin kärlek och det goda livet till oss. ”Ge OSS… Bönerna i ”Vår Fader” har inte bara

med mig själv utan också de andra att göra. Oss inkluderar inte minst dem som inte har det som vi kanske har gott om. Vi ber för och med varandra i den bönen, som också blir en utmaning. Jag kan inte bara tänka på mig själv, även om jag gärna får be för mina egna behov. Världen blir större än min egen lilla värld. När jag tänker på de andra så kommer också mina egna behov i nya perspektiv. Gud ger genom andra människor till mig, och Gud ger andra genom mina händer, genom mitt hjärta.

Fastetiden som vi just nu befinner oss i, är ett ypperligt tillfälle att öva sig i givandets konst. Att också små resurser kan betyda mycket för någon eller många visar oss Jesus i brödundret (se Johannes evangelium. kap 6).

Bröd möglar om det inte bryts, delas ut och äts. Jesus befriar oss från det mögelskadade livet till sitt nya, friska liv. Han som bröt sitt bröd fullständigt för oss kallar dig och mig att bryta vårt bröd, för honom och för andra. ”Ge oss IDAG…” Dagligen får vi komma med vår bön och våra behov.

11

Ordet idag påminner oss om att det just är idag vi är till. Nu är Guds tid.

Inte i morgon eller om två månader.

Visst får och behöver vi planera. Att be idag blir en träning att leva i nuet, att lita på Guds löften att förse oss den dag som är och inte hela tiden vara någon annanstans i en annan tid.

Morgondagen tillhör inte oss utan Gud. I en tid när många stupar i hetsjakten på pengar och upplevelser är idag ett stopptecken. Stanna till och se vad du är och har och får den dag som är. ”Ge oss idag det BRÖD VI BEHÖVER” Brödet är det bröd som utgör maten på bordet, som har vandrat vägen från jorden till matbordet.

Att bönen inte endast handlar om näringsämnen och basföda utan om allt som vi behöver för att leva förstår vi av Martin Luthers förklaring av bönen i katekesen, som bl.a. nämner kläder, hem, pengar, familj, medarbetare, goda myndigheter, fred, hälsa, goda vänner, goda grannar.

Det finns mycket att be om i denna korta ”brödbön”!

.

På gång i Kungälv och Ytterby

Parkeringstillstånd

Numera behöver du parkeringstillstånd på parkeringarna vid Kungälvs församlingshem och Ytterby kyrka/församlingshem när du besöker kyrkans verksamhet.

Automater med tillstånd har installerats inne i entréerna i respektive församlingshem. Vid Kungälvs församlingshem behöver du alltid hämta ett sådant tillstånd för att inte riskera böter. Vid Ytterby församlingshem har du möjlighet att parkera tre timmar utan tillstånd. Här kan du alltså fortfarande parkera bilen och besöka kyrkan och kyrkogården när församlingshemmet är stängt.

Givetvis kostar tillståndet inte något, men förändringen har genomförts på grund av att det ofta står bilar på parkeringarna som inte hör till kyrkans verksamhet.

Vi vill att de som kommer till kyrkan också ska ha möjlighet att hitta parkeringsplats.

.

foto: cyclonebill/cc

Tema Mellanöstern

På söndag 29 mars avslutas Svenska kyrkans fastekampanj ”Utrota hungern” med kollekt i alla våra kyrkor. Var gärna med och ge ett bidrag genom att använda inbetalningskortet här i Kyrkobladet.

I Kastalakyrkan blir det också lunch tema Mellanöstern efter gudstjänsten kl 10 på palmsöndagen. Därefter berättar Ingrid och Gustaf Ödqvist om möten i Israel och Palestina. Välkommen!

Psalmsång i Kastala

Välkommen till psalmsångsgudstjänst i Kastalakyrkan söndag 12 april kl 18.

Vi sjunger och får veta mer om några utvalda psalmer tillsammans med kantor Kristina Sikström och präst Peter Frykman. Det blir även tillfälle till önskepsalmer. Väl mött!

Bibelvecka A-O

Under påsklovet blir det bibellvecka ”AO” i Ytterby församlingshem. Det blir högläsning av hela Nya testamentet under sex timmar per dag den 4-10 april.

Genom att sträckläsa Nya testamentet tror vi att det är lättare att se en röd tråd, och dessutom läser vi tillsammans.

För några år sedan gjordes en liknande satsning, som blev väldigt uppskattad.

Ung eller vuxen – du är lika välkommen att vara med och läsa eller bara lyssna. Är du ungdom har du möjlighet att också vara med på ett läger under dessa dagar. Läs mer om bibelveckan och se en introduktionsfilm på: bibelvecka.wordpress.com

12

Från Tjuvkil till Swaziland

Ing-Marie Svenning från Tjuvkil har arbetat för Svenska kyrkans internationella arbete, senast i Swaziland. Hör henne berätta mer om bl.a. projektet med ”mentormammor” i Kungälvs församlingshem onsdag 8 april kl 11. Kaffeservering. Välkommen!

Nya prästtjänster

Andreas Pervik, Peter Frykman och Sigvard Möller lämnar sina tjänster som distriktspräster i Kungälvs kyrka, Kastalakyrkan respektive Munkegärdekyrkan. Läs mer om deras tankar på sidan 14 här i bladet.

När tre präster i Kungälv slutar ungefär samtidigt är det en hel del arbete med rekrytering. Klart är att Filip Lindstrand blir ny distriktspräst i Munkegärdekyrkan. Filip har under året arbetat som pastorsadjunkt i församlingen och vi är glada att ha honom kvar i fortsättningen, men i en ny roll. Rekrytering till tjänsterna i Kungälvs kyrka och Kastalakyrkan pågår och vi hoppas kunna presentera nya namn så småningom här i Kyrkobladet.

Vår på kyrkogårdarna

Vi går mot ljusare tider! Just nu håller kyrkogårdens personal på att ta bort granris på kyrkans skötselgravar. Vårplanteringen på dessa gravar påbörjas i vecka 15. Så snart risken för nattfrost är över sätts vattnet igång igen.

Gudstjänster i påsk Kungälvs kyrka måndag 30 mars Passionsandakt kl 19, Per-Olof Holm. tisdag 31 mars Passionsandakt kl 19, Lennart Johnsson. onsdag 1 april Passionsandakt kl 19, Peter Frykman. skärtorsdag 2 april Skärtorsdagsmässa kl 19, Filip Lindstrand. långfredag 3 april Långfredagsgudstjänst kl 11, Peter Frykman, Kammarkören.

Aftonsång kl 18, Gabriel Bengtsson, solosång/ensemble.

retreat 10-12 april Strömmar av levande vatten Kungälv-Ytterby församling arrangerar en retreat ”Strömmar av levande vatten” på Lärjungagården i Torestorp 10-12 april. Senast 31 mars behöver du anmäla dig.

I Torestorp finns ”Sju strömmar”, en åsträckning som delar upp sig just i sju strömfåror. De kommer troligtvs vara ganska livliga och välfyllda under de dagar vi har retreaten. Strömmarna kan påminna oss om Jesu ord ”Är någon törstig så kom till mig och drick. Den som tror på mig, ur hans inre skall flyta strömmar av levande vatten” (Joh. 7:38).

Under retreaten får vi söka Guds an-

sikte och sätta ord på vår törst och längtan. Det blir några dygn av gemenskap, tystnad, stillhet och rekreation för både kropp och själ. Programmet varvas med måltider, bön, undervisning, egentid, meditation med mera.

Kostnad för kost och logi är 1100 kr (enkelrum med toalett/dusch). Vi samåker till Torestorp från Ytterby församlingshem 10 april kl 17.

Anmälan senast 31 mars till någon av ledarna: per-olof.holm@svenskakyrkan. se, 0303-37 70 47, eller sven-borje.andersson@svenskakyrkan.se, 0303-37 70 63. Du kan också kontakta dem för andra frågor och för mer information.

.

påskdagen 5 april Påskdagsmässa kl 11, Filip Lindstrand, barnkör, Stella Nova I och II, Kammarkören, brasskvartett. annandag påsk 6 april Gudstjänst kl 11, Sigvard Möller.

Ytterby kyrka skärtorsdag 2 april Skärtorsdagsmässa kl 19, Per-Olof Holm. långfredag 3 april Långfredagsgudstjänst kl 10, Per-Olof Holm, Cecilia Dalby - sång.

Musikgudstjänst kl 19 med Kyrkokören och Gabriel Bengtsson. påskdagen 5 april Påskdagsmässa kl 10, Gabriel Bengtsson, Kyrkokören, blåsare. annandag påsk 6 april Gudstjänst kl 10, Lennart Johnsson.

Kastalakyrkan skärtorsdag 2 april Skärtorsdagsmässa kl 19, Martin Lindh. långfredag 3 april Långfredagsgudstjänst kl 10, Lennart Johnsson, Kastalakören. påskafton 4 april Påsknattsmässa kl 23.30, Martin Lindh. påskdagen 5 april Påskdagsmässa kl 10, Peter Frykman, Kastalakören.

Munkegärdekyrkan skärtorsdag 2 april Skärtorsdagsmässa kl 20.30, Filip Lindstrand. långfredag 3 april Långfredagsgudstjänst kl 17, Lennart Johnsson. påskdagen 5 april Påskdagsmässa kl 17, Peter Frykman.

13

Peter Frykman, Sigvard Möller och Andreas Pervik slutar i år sina tjänster som präster i Kungälv. Här delar de några tankar om det som varit – och om framtiden.

Kungälvspräster på väg Sigvard Möller slutar sin tjänst som präst i Munkegärdekyrkan den 1 april – då han går i pension. Han avskedspredikar i Munkegärdekyrkan 29 mars kl 17: ”Varför sluta en tjänst i en församling där man stortrivs? Ett enkelt svar är: hälsan. Jag behöver inte gå in på alla aspekter där, men jag inser att jag inte kan arbeta till 100 procent längre, och församlingen och Munkegärde behöver en präst på 100 procent. Så jag går nu vidare – till pension. Lite tidigare än tänkt, men ibland måste man ”gilla läget”.

Jag har förhoppningen att fortsätta tjänstgöra punktuellt i Kungälv. Även om jag avskedspredikar i Munkegärde den 29 mars så återkommer jag i Kungälvs kyrka den 6 april. Och Kastala och Munkegärde den 19 april. Så jag lämnar inte Kungälv helt, även om vi numera är bosatta på Öckerö, i mitt barndomshem, byggt av mormor och morfar i början på 1900-talet.

Fast det har varit fantastiska år i Kungälv! Duktig kyrkoherde, härlig församling, kompetent arbetslag, både anställda och ideella. Många möten med ljuvliga människor. Och det har varit fantastiskt få arbeta i Munkegärde! Det är ingen idé att försöka vara heltäckande i det som varit bra, det går inte. Och jag kan bara önska hela församlingen all Guds välsignelse.”

Andreas Pervik slutar nu sin tjänst som präst i Kungälvs kyrka och börjar som kyrkoherde i Kortedala församling, Göteborg. Han avskeds-

predikar i Kungälvs kyrka 29 mars kl 11: ”Jag har ett tag vetat eller anat att jag skulle gå vidare till en kyrkoherdetjänst, men inte var. Att det blev just Kortedala beror på att jag blev ombedd att söka den tjänsten och upplevde att det låg en kallelse i det.

Jag hoppas att jag skall få en plats i min nya församling där jag kan få vara och uträtta något. Att både få ge och ta emot och lära mig nya saker. Ungefär som det var när jag kom till Kungälv!

Här har jag fått så gott bemötande och trivs så bra med medarbetare och gudstjänstfirare. Jag tar med mig olika saker från Kungälv, men framför allt alla möten och människor: Gudstjänstlivet i Kungälvs kyrka. Rexegårdens fina gemenskap. Och insikten om att en god ordning i en församling befrämjar all god växt och all frisk andlighet.

Det blir vemodigt och med en tår i ögat jag lämnar Kungälv – och samtidigt med en spänd förväntan på mitt nya arbete. Jag har förhoppningen om att Kungälv-Ytterby församling ska få fortsätta sitt goda arbete och samtidigt säga ett varmt tack och önska er alla Guds välsignelse!”

Peter Frykman kommer fr.o.m. hösten 2015 vara tjänstledig 80 procent, för att gå en yrkeshögskoleutbildning till lokförare. Han lämnar då sin tjänst som präst i Kastalakyrkan, men kommer finnas kvar på 20 procent som allmänpraktiserande präst i församlingen: 14

foto: karolina braun

”Det har varit tolv fantastiska år i Kastalakyrkan. En engagerad, växande, positiv och utmanande församling att leva i och arbeta med tillsammans med ett fint arbetslag. För att inte tala om alla trevliga och fina människor jag fått förmånen att möta i livets gladaste eller svåraste situationer.

Samtidigt så har jag på ett eget, personligt plan brottats mycket med tankar om vilken inriktning Svenska kyrkan väljer för framtiden. Flera förändringar de senaste decennierna har jag upplevt positiva, men där finns också sådant jag är frågande inför, och därför har jag efter långt övervägande kommit fram till att jag skall ta en paus med tid för reflektion kring min prästroll.

Många har frågat mig om lokföraryrket är någon gammal pojkdröm som jag skall förverkliga. Men det är inte riktigt så romantiskt. Det är ett spännande och utmanande yrke med stora krav på säkerhet, och det finns en god arbetsmarknadsprognos. Dessutom finns det en positiv och utvecklingsbar miljöaspekt kring tågtransporter som tilltalar mig.

Jag räknar med att ha kvar prästämbetet även om jag får ytterligare en yrkeskompetens. Och så långt mitt och familjens perspektiv sträcker sig i dagsläget kommer vi att bo kvar på Komarken där vi trivs väldigt bra. Så även om jag ”växlar spår” och ”hoppar på tåget” innan jag blivit för gammal för en ny utbildning, så påminde mig en vänlig själ om att det finns klara likheter mellan prästens och lokförarens arbete: båda får kraften uppifrån.”

.

Korta nyheter. Kontakt Nu heter vi Kungälv-Ytterby församling Kungälv-Ytterby församling är en ny enhet sedan årsskiftet – en förändring som ska förenkla det administrativa arbetet. Tidigare ingick Kungälv och Ytterby i ett gemensamt pastorat, nu är vi en gemensam församling. Samtidigt är församlingen nu indelad i fyra olika distikt runt de fyra kyrkorna. Fyra distriktsråd har valts som kan vara med och forma gudstjänstlivet i den egna kyrkan.

.

växel/expedition 0303-37 70 00 Kyrkoherde Martin Lindh Kyrkogårdsförvaltningen Sjukhuskyrkan Uppdrag medmänniska Kontakten, Torggatan 5

Kungälvs kyrka/församlingshem Präst Vakant 37 70 11 Diakon Kirsten Holm 37 70 13 Diakon Maria Röjås 37 70 48 Familjediakon Christina Carlsson 37 70 14 Organist Lena Brattgård 37 70 12 Vaktm. Magdalena Moberg 37 70 15 Pastorsadjunkt Filip Lindstrand 37 70 21 Kontaktenföreståndare Lennart Åkerlund 37 70 27 Kastalakyrkan Präst Peter Frykman Diakon Eleonor Evenbratt Kantor Kristina Sikström Pedagog Jonas Edsberger Vaktmästare Linus Åsemyr

foto: sven-börje andersson

Kontakten söker medarbetare och sponsorer Kyrkornas OmsorgsCentrum driver träffpunkten Kontakten på torggatan 5. Här möter vi utsatta människor i ögonhöjd och serverar mat för en billig peng. På grund av en förändrad personalsituation och en ekonomi som inte riktigt går ihop behöver vi både fler ideella medarbetare och fler sponsorer för att driva Kontakten.

Ideella medarbetare

Vi söker dig som vill vara med i matlagningen 1-2 gånger i månaden. På Kontakten serveras frukost och lunch måndag, onsdag och fredag kl 9-13. Upp till 25 personer kommer varje dag för att äta för en billig peng. Många råvaror skänks av butiker och vi kommer att ta fram lämpliga recept. Som ideell medarbetare behöver man aldrig vara ensam på Kontakten. Föreståndare Lennart Åkerlund och andra vana medarbetare finns alltid där. Vi söker också dig som vill hjälpa till med att hämta varor som butiker skänker och dessutom göra vissa inköp.

Alla intresserade är välkomna till ett informationsmöte tisdag 14 april kl 18.3020.30 i Kontaktens lokal på torggatan 5. Anmäl gärna ditt intresse i förväg till 030337 70 27, lennart.akerlund@svenskakyrkan.se. Gå gärna in på Kontaktens hemsida koc.kungalv.se/ny. Du är också varmt välkommen till Kontakten när det är öppet.

Sponsorer

Kontaktens verksamhet som är helt beroende av ideella insatser, bidrag och sponsorer. Vi är mycket glada över allt som kommer Kontakten till del på olika sätt. Men högre omkostnader och längtan efter att utveckla verksamhet gör att vi behöver ännu mer pengar. Därför behöver vi fler sponsorer! Som sponsor är du med och uppehåller och utvecklar en viktig verksamhet i Kungälv. Både företag och privatpersoner är välkomna som sponsorer. Din medverkan blir synlig på vår hemsida och i våra foldrar. Vi lyssnar gärna på dina tankar och idéer om hur du kan och vill bidra.

Kontakta Lennart Åkerlund, se info ovan.

.

15

37 70 01 37 70 51 37 70 46 37 70 25 21 13 50

37 70 31 37 70 33 37 70 32 37 70 34 37 70 35

Munkegärdekyrkan Vik. präst Lennart Johnsson 37 70 44 Kantor Åsa Gunnervik 37 70 71 Vik. pedagog Camilla Björkman 37 70 42 Församlingsvärd Lillian Olausson 37 70 43 Ytterby kyrka/församlingshem Präst Gabriel Bengtsson 37 70 61 Diakon Sven-Börje Andersson 37 70 63 Organist Torvald Petersson 37 70 62 Familjediakon Ulrika Algesund 37 70 64 Pedagog Mattias Wodlén 37 70 67 Präst Per-Olof Holm 37 70 47 Kantor Åsa Gunnervik 37 70 71 Vaktmästare Anna Hansson 37 70 65 Vaktmästare Lena Eliasson 37 70 66

Kyrkobladet delas ut till alla hushåll i Kungälv och Ytterby fyra gånger om året. Utgivningsplan 2015, Årgång 8: mars (nr 1), juni (nr 2), september/ oktober (nr 3) och december (nr 4).

I redaktionen: Martin Lindh (ansvarig utgivare), Karolina Braun (redaktör), Håkan Adielsson, Sonja Dahlberg och Eva Eliasson.

Saknar du eller någon du känner Kyrkobladet i brevlådan? Är det något i bladet du skulle vilja läsa mer om?

Hör av dig till redaktören på telefon 0303-37 70 04, eller mejla på karolina.braun@svenskakyrkan.se Fler kontaktuppgifter på baksidan.

personligt.

Sång och gemenskap i Taizé

ODR Samhällsinformation

I

oktober 2014 fick jag tillsammans med en grupp ungdomar från Kungälv följa med på en resa till Taizé, en liten by i Frankrike med ett kloster, inte långt ifrån Tyskland. Bussresan dit var lång (ca 24h), men inte allt för jobbig trots att det var svårt att sova sittandes, jämte en kompis från Kastalakyrkan.

Det blev en minnesvärd resa som gav mig nya upplevelser, intryck och vänner från bland annat Tyskland. Det var många ungdomar på plats från olika delar av världen. Gemenskapen var nog bland det bästa av allt. Trots att vi inte alltid kunde förstå varandra kände vi stor glädje att kunna mötas på den här platsen.

Något jag tror många uppskattade med Taizé var att vi här fick chans att ta ”paus” från olika stressfaktorer som vi kan uppleva hemma, såsom skolarbete och sociala medier. Tystnaden prioriterades under de olika bönetillfällena i kyrkan. Under ungefär 6 minuter fick vi bara vara tysta och just denna stund av lugn var något som värdesattes av många. Jag tror själv att det är viktigt att varva ner ibland och ta sig tid till att tänka lite inåt. Just det här med stillhet

är en av många saker som jag tar med mig från Taizé.

Musik är en annan central del i klostret. Vi sjöng mycket och det fanns även möjlighet att få delta på sånglektioner under eftermiddagarna. Vissa av låtarna var till och med skrivna på svenska. Det var häftigt att få vara med och sjunga låtar som var så nya att de inte ännu fanns med i Taizés sånghäfte. Visst känner jag en viss nostalgi när jag hör alla dessa låtar nu några månader senare. Det är väldigt fint hur just lovsång kan binda samman folk från så många olika länder och skapa sådan stämning i kyrkan som den faktiskt gjorde i Taizé. Det var härligt att få vara en del av det. Kvällen i Taizé var nästan den mysigaste stunden om dagen.

En kväll arrangerades det ett ljushav i kyrkan. Alla fick var sitt stearinljus och det såg nästan magiskt ut när vi följde elden på sterainljustopparna som spred sig över kyrksalen samtidigt som vi sjöng. Allting lyste upp och det bildades ett väldigt fint sken i rummet. Jag och många andra besökare kunde bara inte låta bli att ta kort på denna händelse.

Nu har det gått en tid sedan vi var i Taizé och jag är väldigt glad att jag tog chansen att följa med. Det blev en minnesvärd vecka med mycket gemenskap och glädje bland unga kristna. Trots att resan dit kan uppfattas som lång, så var det verkligen en plats värd att besöka.

Om det blir möjligt i framtiden kan jag absolut tänka mig att åka dit igen.

.

alicia dahl

På bilden: Alicia, Kathi, Grace och Pauli från Kungälv, Tyskland och USA

Barnbasar i Ytterby församlingshem Lördag 28 mars kl 10-13.30 Välkommen in och fynda barnkläder och barnskor i olika storlekar, leksaker, pussel, spel och allt som har med barn att göra. Försäljningen sker av privatpersoner.

Fika finns till försäljning - till förmån för Svenska kyrkans fastekampanj ”Utrota hungern”.

Frivilligt inträde 10 kr/vuxen som går till Barnens Ambassad i Ukraina.

Besöksadress pastorsexpedition: Fredriksbergsgatan 12 i Kungälv Postadress: Box 344,16 442 10 Kungälv. Telefon: 0303-377000 Öppettider: mån-tor 10-12, 13-15, fre 10-12. E-post: kungalv.forsamling@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/kungalv www.facebook.com/kungalv.ytterby