Kyrkobladet Svenska kyrkan i Kungälv och Ytterby nr 4 2013

Kyrkobladet

# 4/2013

Svenska kyrkan i Kungälv och Ytterby

Omsorg

.

.

.

Sjukhuskyrkan i Kungälv Sorgegrupp för barn Nya förtroendevalda Gudstjänst på Ytterbyhemmet Julen i våra kyrkor

Nu är det jul igen …

Innehåll

ågra vänner skulle ut på en veckas segling i den grekiska övärlden.

De såg fram mot några dagars avkoppling på Medelhavet. Härlig segling, god mat, ljummet väder och sköna bad.

Som vanligt bunkrade de upp med inköp av mat för veckan. Kundvagnen blev full av varor och det kostade någon tusenlapp.

Det enda som störde den sköna känslan var det grekiska paret som stod bakom i kassakön. Mannen hade tagit en 12-pack med ägg. Hustrun påminde om att de inte hade råd till så många på en gång. Han fick bara ta en 6-pack. Turisterna från Sverige skämdes när de insåg skillnaden mellan det egna överflödet med fattigdomen i landet.

För många i vårt land präglas julfirandet av överflöd. Vi rusar runt i affärer för att hinna köpa alla klappar och mat som vi anser hör till julen. Men det som stör julkänslan vi försöker skapa är tiggarna som sitter utanför affären. De finns ju inte längre bara i storstan, utan också här i Kungälv. Frusna ber de oss lägga en slant i pappersmuggen. Det är obekvämt när fattigdomen inte bara finns långt borta, utan framför vår egen dörr. Vi vill inte veta att vårt överflöd förutsätter andras fattigdom.

I en av jultidens bibeltexter säger Jesus: … han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga … och förkunna ett nådens år från Herren (Luk 4:18-19). Jesu ord utmanar vår livsstil. Men också att möta den fattige med barmhärtighet och omsorg. För så gör Gud!

3 5 6 8 10

N

Sjukhuskyrkan i Kungälv Sorgegrupp för barn Omran längtar hem Gudstjänst över vägen Nya förtroendevalda

Bilden på framsidan: Sjukhuskyrkan i Örebro foto: magnus aronson

12 På gång 14 Gospeljul 15 Korta nyheter 16 Personligt

Sjukhuskyrkans uppgift är att stödja alla, oavsett tro. marie pervik, sjukhuskyrkan s. 3

Dagens kyrka: Kastalakyrkan När bebyggelsen i Komarken utvidgades under 1960-talet uppförde man först en enkel vandringskyrka. Den 14 december 1980 invigdes den nuvarande modernt formgivna kyrkan av biskop Gärtner. Kyrkan är byggd av rött tegel med tak av kopparplåt samt med ett fristående klockstapel. Arkitekt var den välkände Carl-Anders Hernek som har ritat många kyrkor i Västsverige.

Men kyrkan var inte först på plats, för här har hittats vikingatida boplatsspår och här låg med stor sannolikhet en av Norges största medeltida gårdar.

Gården hette Karlsbagar och tillföll på 1350-talet Bohus slotts kungsladugård.

I den moderna kyrkan finns resterna av det förmodligen äldsta kyrkoföremålet i Kungälvs församling. Det är den restaurerade dopfunten från 1200-talet. Denna har först stått i Mariakyrkan i det gamla Kungahälla och sedan förts med när staden flyttade till Fästningsholmen 1613. Det var bland rivningsrester på Fästningsholmen som fragmenten av dopfunten hittades och kunde sättas ihop. Den 800 år gamla funten används idag vid dop. text: kristina bengtsson

.

En god jul önskar

martin lindh, kyrkoherde

Kastalakyrkan i Komarken hösten 2013, efter renovering av tak och målning av klockstapel. (Foto: Kristina Bengtsson)

Vandringskyrkan som stod på platsen innan den nuvarande Kastalakyrkan byggdes.

(Illustration ur gudstjänstblad från 1977)

2

Den medeltida täljstensdopfunten från 1200-talet. Förmodligen tillverkad av den så kallade Lödösemästaren som även gjort dop­funtar till bland annat Lödöse och Nödinge kyrkor. (Foto: Andreas Hansen, Bohusläns museum)

Sjukhuskyrkan i Kungälv

Dagen sjukvård har mycket av sina rötter i kyrkans omsorg om de sjuka.

Korset är fortfarande en symbol för sjukvård i stora delar av världen.

Omsorg om de sjuka är något som alltid varit en naturlig del i de kristna församlingarna. Kyrkan har funnits med i vården i Sverige ända sedan de första klostren byggdes här. Idag finns Sjukhuskyrkan på omkring 70 sjukhus i landet, bland annat på Kungälvs sjukhus. text och foto: linus åsemyr

S

jukhuskyrkan finns för alla på sjukhuset, säger Marie Pervik, socionom och själavårdare i Sjukhuskyrkan på Kungälvs sjukhus. Vi finns för patienter, anhöriga och inte minst för sjukhusets personal. Personalen står i svåra situationer varje dag och sjukhuskyrkan finns ofta med i samtalsgrupper och avlastningssamtal när det varit situationer där personalen blivit extra berörd. På psykiatriska avdelningen har sjukhuset egna personalstödjare.

Men på övriga sjukhuset hjälper ofta Sjukhuskyrkan till.

På akuten och intensivvårdsavdelningen är det ibland större avlastningssamtal med personalen där man samlar alla som varit inblandade i en händelse.

Var och en får berätta sin del av förloppet för att alla ska få hela berättelsen.

Det är viktigt för att kunna förstå och hantera det som hänt. Sjukhuskyrkan är ofta med som oberoende part och samtalsledare.

Vi lär känna varandra genom arbetet med personalen, säger Marie. Det skapas ett förtroende mellan kyrkan och dem som arbetar i vården. Det är ett jättegott samarbete. Sjukhuset ger oss plats utan att utnyttja oss.

Den här goda samverkan är grunden för att kunna följa med i vad som händer på sjukhuset. Eftersom vi jobbar mycket med kris och sorg försöker vi vara så flexibla som möjligt. Vi måste hela tiden prioritera när det händer och vara i nuet. Genom personalen får vi snabbt kontakt med patienter och anhöriga som vill nå oss. Det går givetvis att kontakta oss direkt också. Vi försöker vara synliga och det finns telefonnummer på anslagstavlor i hela sjukhuset.

Vi får ofta arbeta mot fördomar om vad kyrkan är. I våra trakter är det många som farit illa av kyrkan och många har inte sett förändringarna som 3

skett. Förr fanns det en tydlig bild av läraren, doktorn och prästen. Alla är tvungna att träffa på läraren och doktorn, och då ser man att de inte är som förr. Men när det gäller prästen är det många som inte ser de förändringar som skett. Men Marie har aldrig stött på någon som inte vill ha med henne att göra för att hon kommer från kyrkan.

Sjukhuskyrkans uppgift är att stödja alla, oavsett tro. Marie betonar att det handlar om diakoni, att hjälpa den som behöver hjälp, inte om mission. Sjukhuskyrkan gör mycket som verkligen behövs på sjukhuset, mycket som om det inte bekostades med kyrkoavgiften  skulle belasta sjukvården.

Torsdagsgudstjänst på avdelning 6.

Det gamla andaktsrummet på nedervåningen.

Gudstjänst på avdelning 6

På sjukhuset är det gudstjänst klockan tre på eftermiddagen varje torsdag och söndag. Sjukhuskyrkan är ekumenisk så Svenska kyrkan, Missionskyrkan och Pingstkyrkan turas om att hålla i gudstjänsterna som firas på olika avdelningar varje gång. De flyttar runt så att det är minst en gudstjänst i månaden på varje avdelning. Idag är det på avdelning 6.

Redan när jag kommer till avdelningen en stund innan gudstjänsten börjar hörs pianomusik. Kantor Margaretha Bengtsson spelar på pianot som tagits till avdelningen medan dagens värdinna, Gerd Brycke, går runt på avdelningen och bjuder in patienterna att vara med. Det lilla altaret på hjul, med fack för psalmböcker på baksidan, är framställt.

Idag är det sjukhusprästen Per-Olof Holm som leder gudstjänsten. När han kommer har de flesta som vill vara med kommit och Per-Olof går runt och häl-

sar på dem. De flesta som kommer till gudstjänsterna är patienter på den avdelning där gudstjänsten hålls. Per-Olof berättar att det kan vara upp till 15 personer, men ibland kommer det ingen och ibland kommer det folk först när de hör första psalmen sjungas.

Det är en så mulen eftermiddag att Gerd får tända lamporna i taket för att vi ska kunna se i psalmböckerna, trots att vi sitter alldeles vid fönstren. Gerd hjälper också till så att alla sitter bra och får fram rätt texter och psalmer. Psalmerna är sådana som många kan utantill.

Gudstjänsten är liten på många sätt.

Vi är inte många, nio stycken tillsammans, och gudtjänsten är inte så lång.

Men det är ändå en hel gudstjänst med psalmer, böner och predikan. En av gudstjänstfirarna berättar att hon tycker om att komma till gudstjänsterna för gemenskapen, och det blir väldigt intimt i den tillfälliga gudstjänstlokalen.

När gudstjänsten närmar sig sitt slut och Margaretha spelar postludiet, Leonard Cohens Hallelujah, bryter solen igenom utanför fönstren.

Andaktsrummet

Sjukhuskyrkan har sina lokaler en våning ned från entréplan. Där finns bland annat ett litet andaktsrum. Men det ligger lite avsides och är inte så väl anpassat för ändamålet. Det är egentligen ett vanligt kontorsrum.

Men nu har sjukhuset byggt ett nytt 4

Per-Olof Holm visar det nya andaktsrummet på entréplan och berättar hur det är tänkt att bli.

andaktsrum, eller stilla rum, som det kommer att kallas. Det finns på entréplan, alldeles intill biblioteket. Sjukhuspräst Per-Olof Holm visar rummet och berättar hur det kommer att bli. Till höger är hela väggen fönster, där ska det hänga lampor och tunna vita gardiner som ger insynsskydd men släpper in ljuset. Till vänster ska pianot stå, och kanske en hylla med psalmböcker. Längre in till vänster kommer altaret att stå och ovanför det ska det finnas ett konstverk.

Konstrådet ska bestämma vad i samråd med kyrkan. Framför fönstret kommer det att stå en rad med stolar och det ska finnas fällstolar på väggen om det behövs fler sittplatser. Dörren är anpassad så att det ska vara möjligt att köra in en säng.

I och med att stilla rummet ligger så centralt i sjukhuset är det lättare för patienter från olika avdelningar att ta sig dit. Per-Olof säger att de kommer att ha vissa gudstjänster i det nya rummet. Men de kommer inte att sluta med gudstjänster på avdelningarna.

Rummet kommer alltid att vara öppet. Alla är välkomna att komma in en stund.

.

Marie berättar att det finns mycket ny forskning om hälsoeffekterna av sorg hos barn. Till exempel kom en studie från 2011 (M. Rostila & J. Saarela) som visar nästan 50 procent ökad för tidig dödlighet för barn som förlorat sin förälder under uppväxten. 2010 kom nya regler i Hälso- och sjukvårdslagen som säger att barn med en döende förälder ska erbjudas råd, stöd och information av sjukvården. Men det har dröjt länge innan vård, skola, förskola och andra har börjat ta tag i barns sorgearbete.

I sitt arbete på sjukhuset möter Marie många unga familjer där en förälder eller ett syskon drabbas av sjukdom och hastig död. Hon har sett de här barnen. Den ena föräldern dör och den andra föräldern är själv i kris. Det kan bli så att barnet en period känner det som om bägge föräldrarna försvunnit. Inte alltid finns det släktingar som kan stötta och inte alltid söker sig barnet till skolhälsovården för stöd.

Under två års tid har Sjukhuskyrkan aktivt arbetat för att få till ett bättre stöd för barn vars förälder eller syskon är döende eller har dött i sjukdom, självmord eller olyckor. Det är viktigt att personalen på sjukhuset har kunskap om barnens behov när de vårdar en döende familjemedlem. Barn är också anhöriga. Efter ett dödsfall kan Sjukhuskyrkan finnas med som stöd. Sorgegruppen är en del i detta.

Marie säger att barn som förlorat en nära anhörig ofta känner sig väldigt ensamma. De känner sig annorlunda och kan uppleva en skam för det. Därför är det bra med en grupp där alla är i en liknande situation där de blir inkluderade och får  känna att de inte är ensamma.

En familjemedlems död är alltid svår. När ens barn eller en partner drabbas av sjukdom eller plötslig död rasar tillvaron. Det är svårt att förstå och hantera även om man fått vara med och veta allt som hänt och även om man får hjälp med samtal och stödgrupper efter dödsfallet. Barn får ofta inte ens den hjälpen. text: linus åsemyr

N

yligen har Sjukhuskyrkan i Kungälv tillsammans med Psykiatriska kliniken på Kungälvs sjukhus börjat med sorgegrupper för barn som förlorat en förälder eller ett syskon genom dödsfall. En av dem som håller i grupperna är Marie Pervik, socionom, som arbetar i Sjukhuskyrkan.

Veckan innan vi träffas har det startat en grupp med sju barn mellan sju och tolv år. Gemensamt för dem är att en av deras föräldrar har dött.

Jag frågar Marie om namnet på gruppen. När det gäller vuxna kallas motsvarigheten ofta ”leva vidare-grupp”, varför kallas det annorlunda för barnen? Marie förklarar att det är viktigt att inte väja för det som är svårt. Speciellt när det gäller barn är det viktig att vara tydlig och inte vara rädd att tala om döden och sorgen. Det är vanligt att de vuxna undviker att prata om sjukdom och död inför barnen. Men barnen förstår ofta att det är något allvarligt som händer. I brist på information pusslar de ihop en bild av vad som är på gång så gott det går från det de snappar upp. Föräldrarnas vilja att skydda leder istället till att barnet kan känna sig utestängt och bli lämnat ensamt med sina känslor och frågor. Fantasierna kan vara värre än verkligheten.

5

Foto: Linda Mickelsson/IKON

Sorgegrupp för barn

I sorgegruppen arbetar vi mycket med att barnen ska få uttrycka sig med flera sinnen, säger Marie. Det kan handla om pyssel, att göra saker. Till exempel när vi tar upp begravning och känslorna kring begravningen får varje barn jobba med en låda. På utsidan målar var och en hur vädret var på förälderns begravning. På insidan hur det kändes den dagen.

Men det går inte att vara i det jobbiga hela tiden de två timmarna en samling varar. Det är mycket lek och gemenskap också. Speciellt början av perioden gäller det att skapa trygghet och låta barnen lära känna varandra. Tillsammans med barnen bestäms regler som ska gälla vid de sju samlingarna.

Gruppen träffas en eftermiddag varannan vecka och tar upp olika teman varje gång. Till stor del utgår gruppen från ett material som tagits fram i Stockholms stift, men även en del från material från Rädda barnen. Alltihop bygger på barnets behov av att förstå och reda ut vad som hänt, att se och uttrycka sina egna reaktioner, att minnas den som dött och att lära sig leva vidare.

Sorgegruppen anpassas efter deltagarna. Det kan variera mycket i ålder och hur lång tid som gått sedan föräldern eller syskonet dog. Gruppen vänder sig till barn mellan åtta och arton år. I nuvarande grupp finns det inga tonåringar, men i nästa grupp blir det troligen flera äldre barn. Det kan ha gått flera år sedan dödsfallet eller så lite som tre månader. Innan gruppen startar träffar ledarna varje barn som vill vara med och pratar om förväntningar, tankar och önskemål.

Sjukhuskyrkan träffar främst anhöriga till dem som dör på sjukhuset. Marie har ibland följt familjer ända från att de fått ett sjukdomsbesked. Men när någon dör hemma eller någon

annan stans finns inte den naturliga kontakten. Därför är det viktigt att ha ett bra samarbete med andra så att ingen faller mellan stolarna.

Kungälvs sjukhus arbetar väldigt bra med det här.

Det finns lång erfarenhet av att arbeta med att stödja barn till föräldrar som vårdas på den psykiatriska kliniken, men det har inte varit lika mycket när det gällt fysiska sjukdomar.

Eva Olofsson som leder Marie Pervik på Sjukhuskyrkan är en sorgegruppen tillsammans av ledarna i sorgegruppen för barn. med Marie arbetar som barnombud på Psykiatriska kliniken på Kungälvs sjukhus.

Hon arbetar även med barngrupper i Stenungsund.

Samtidigt som barnen möts finns möjlighet för föräldrarna att träffas i en samtalsgrupp. Här talar man om att vara förälder till ett sörjande barn, samtidigt som man själv är drabbad av sorg. Denna grupp leds av sjukhuspräst Per-Olof Holm och diakon Maria Röjås.

.

Vill du veta mer, eller vara med i en kommande grupp, kontakta Marie Pervik, telefon 0303-37 70 46, eller Eva Olofsson, telefon 0303-980 75.

Omran längtar hem

15

text: bengt sigvardsson foto: jesper klemedsson/ikon -årige Omran Ahmed tänker ofta på sin hemstad Bau i delstaten Blue Nile i Sudan.

– Jag saknar framförallt bergen därhemma. Här är allt platt, säger han. Kriget tvingade oss hit. Nu väntar vi bara på att det ska bli fred så att vi kan återvända hem.

Vi träffas på en barnvänlig plats i flyktinglägret Batil.

– Jag går hit varje dag efter skolan. De här platserna har blivit mötespunkter för barn och ungdomar i lägret.

När vi umgås och hittar på saker tillsammans tänker vi mindre på vad vi upplevde i Sudan, säger Omran.

– Ledarna uppmuntrar oss att tänka på framtiden och inte gräva ned oss i det förflutna. Framförallt råder de oss att utnyttja tiden här till att studera.

Med hjälp av utbildning kan vi bygga en bättre framtid när vi återvänder hem.

Omran Ahmed 15 år kom till flyktinglägret Batil tillsammans med sin familj för ett år sedan.

6

Batil är ett av de fyra flyktingläger som stöds av Svenska kyrkans internationella arbete. I lägret bor ungefär 37 000 människor varav 60 procent beräknas vara barn. Lägret upprättades i maj 2012.

Svenska kyrkans partner på platsen – Lutherska Världsförbundet (LVF) – driver sammanlagt 16 barnvänliga platser och åtta grundskolor i lägret. 30 procent av lägrets barn uppskattas vara i skolåldern.

Nu hoppas vi att få resurser nog att starta utbildningar även för unga över 15 år.

Läs mer på: svenskakyrkan.se/p173

Vaknade av skottlossning

Omran berättar att han hade en trygg uppväxt i Bau. – Jag gick i skolan och kände mig trygg fram tills en natt för cirka ett år sedan. Vi vaknade av skottlossning utanför vårt hus. Sedan hörde vi ljudet av flygplan. Kort därpå började de bomba oss, säger han.

– Vårt hus blev skadat av bombnedslaget. Alla i familjen rusade ut utan att ta något med sig. Jag var livrädd och säker på att jag skulle dö. Utanför flydde folk i panik. Instinktivt följde Omran och hans familj folkströmmen. När de var utanför staden fortsatte de att gå.

– Flykten var hemsk och varade i 15 dagar. Vi gick på nätterna och gömde oss på dagarna. När som helst kunde vi bli beskjutna av soldater, säger han.

Fortfarande många problem

Omran berättar att situationen var hemsk när familjen kom till Batil. Det fanns bara tält. Frivilligorganisationerna hade fullt upp med de mest akuta behoven som latriner och mat.

– Det var kaotiskt och många barn hade kommit bort från sina föräldrar, säger han.

En stor förbättring kom när LVF öppnade de första barnvänliga platserna och grundskolorna i oktober 2012.

I övrigt är tillvaron hård i lägret.

Sjukdomar som Hepatit E och diarréer florerar. Det finns inget vattensystem.

Hushållsvatten hämtas i tankar. Stanken från primitiva latrinanläggningar blandar sig med en stickande lukt av bränd plast. Och eftersom folk lämnade allt när de flydde går nästan alla i trasiga kläder. Många barn är nakna.

Att vara barn i Sydsudan är förenat med stora risker. I det unga landet råder stor politisk oro och i många provinser pågår ständiga, väpnade konflikter mellan byarna. Det har lett till att tiotusentals människor befinner sig på flykt inom landet. Svenska kyrkan stödjer arbetet för att barnens rättigheter, t ex hälsa och sjukvård respekteras.

Rätten till hälsa, utbildning vatten och mat tillgodoses inte. Hälsovård, utbildning och infrastruktur är i det närmaste obefintlig. Rent vatten är, liksom latri-

Barnen i lägren tvingas brottas med en mängd problem. Många har varken kläder eller skor. Det saknas latriner och vatten.

Prostitution och barnsoldater

Under 2013 planerar LVF att börja arbeta med ungdomar som är äldre än 15 år.

Sysslolösheten bland dem är omfattande.

– Det behövs gymnasieskolor och yrkesutbildningar för ungdomar.

Det är viktigt att engagera ungdomar eftersom de är i riskzonen för att hamna i en rad olika problem, säger Tracy Arach, LVF:s barnskyddskoordinator.

Sexuellt utnyttjande genom prostitution förekommer och rebeller rekryterar barnsoldater från lägren.

– Det är ett känsligt ämne som ingen vill prata högt om, men faktum är att en del ungdomar i åldersgrupperna 15–17 år försvinner. Det ryktas att de rekryterats av miliser, säger Nour Bassanoko, socialarbetare på LVF.

Svenska kyrkan är en del av

Ge en gåva!

90 01 22-3 Pg 900-12 23 Bg

.

ner, en bristvara och det råder också brist på mat.

Ovanpå allt det strömmar det in människor från grannen Sudan. De är på flykt undan inbördeskriget där och söker skydd i flyktinglägren. Över 220 000 människor beräknas vara på flykt i området. Cirka 60 procent av de som bor i flyktinglägren är barn.

Barnen i Sydsudans flyktingläger behöver allt. Mat och trygghet, vård av kropp och själ, utbildning och utveckling

7

– allt det som krävs för att få framtidstro nog att växa och utvecklas.

Svenska kyrkan arbetar i Sydsudans fyra flyktingläger i Maban, bland annat med åtta nya grundskolor, hantering av trauman med att hitta ensamma barns släktingar.

Det finns också planer på nya projekt, som gymnasieskola och yrkesutbildningar för ungdomarna i lägret. Till det krävs resurser.

Gudstjänst över vägen

Kyrkan och Ytterbyhemmet, på var sin sida av Torsbyvägen.

Ibland är även små avstånd oöverstigliga. För många av de boende på Ytterbyhemmet är gudstjänsterna i kyrkan på andra sidan vägen utom räckhåll. Men kyrkan är inte främst byggnaden, utan människorna, församlingen. I Ytterby sträcker församlingen och gudstjänsten ut sig över vägen så att alla får möjligheten att vara med. text och foto: linus åsemyr

F

ör många har söndagens gudstjänstgemenskap varit en fast punkt genom hela livet. Men när ålder och sjukdom gör det svårt att själv ta sig till kyrkan är det en punkt som ofta går förlorad. Det är nu över 30 år sedan detta uppmärksammades i Ytterby församling och man började fira söndagens förmiddagsgudstjänst på bägge sidor om Torsbyvägen.

Totalt är det omkring 25 personer som turas om att vara gudstjänstvärdar på Ytterbyhemmet. Varje söndag är de

tre eller fyra stycken som hjälper till under gudstjänsten. Just den här söndagen är det Kerstin Andersson, Kerstin Hjost och Anders Olausson.

Lokalen Träffpunkten är en ganska stor allaktivitetslokal som används för bland annat bingo, gymnastik och seniorcafé. Det går att förändra rummet med vikväggar, men nu är det öppet, stort och ljust. Vid ena väggen ställs ett altare på hjul fram. Det pryds med ett enkelt träkors, ljus och blommor.

Under tiden som lokalen ställs iordning går två gudstjänstvärdar runt på avdelningarna och hämtar dem som vill vara med i gudstjänsten. En del får hjälp av anhöriga eller hemmets personal också. Främst i salen, framför altaret finns utrymme för rullstolar. Bakom finns det en rad med stolar.

Medan kyrkklockorna hörs både utifrån och genom lokalens högtalare hjälper värdarna alla till rätta. Tillsammans med psalmböcker med stor stil delas

Kerstin Andersson förbereder för gudstjänsten.

8

Anders Olausson och Kerstin Hjost har hämtat gudstjänstfirare på en av Ytterbyhemmets avdelningar.

blad med dagens bibeltexter och psalmnummer ut till de 19 som samlats för att vara med i gudstjänsten idag.

I högtalarna hörs sorlet av församlingen i kyrkan och i lokalen på Ytterbyhemmet småpratas det medan de sista gudstjänstdeltagarna kommer på plats. Men när klockorna åter hörs och gudstjänsten börjar tystnar sorlet.

Många sluter ögonen och koncentrerar sig för att höra allt som sägs.

Men gudstjänstvärdarna sluter inte ögonen. De är hela tiden uppmärksamma på alla i lokalen. När en psalm ska börja går de runt bland rullstolar och rullatorer och hjälper dem som har svårt att bläddra fram rätt sida själva i psalmboken. När en dam hostar till hämtar Anders ett glas vatten och frågar om hon vill ha lite att dricka. Så fort någon svårighet dyker upp är en gudstjänstvärd där för att hjälpa till.

Idag är det kyrkoherde Martin Lindh som är ”prästen i väggen”. Den lite skämtsamma beteckningen på guds-

Gudstjänstvärdarna hjälper till med de tunna bladen i psalmboken.

tjänsten som hörs i högtalarna kommer kanske att försvinna så småningom. Det finns tankar om att utnyttja den stora Tv:n som finns på Träffpunkten för att visa vad som händer framme i kyrkan.

Anders berättar att det ibland är svårt att följa med i vad som händer. Speciellt när ingen säger något i mikrofonen på en stund. Ett annat problem med att bara höra gudstjänsten är att det är lätt att dåsa till när man sitter med slutna ögon och lyssnar. Då vore det bra att kunna se prästen och se när barnen kommer fram för att gå till söndagsskolan. Det skulle göra gudstjänsten mer levande och deltagarna skulle få något att fästa blicken på.

De flesta sjunger efter bästa förmåga med i psalmer och läser texterna som delats ut. Andra bara lyssnar. Många kan psalmerna utantill. Men det är inte bara sådana som gått i kyrkan hela sitt liv som kommer till gudstjänsterna på Ytterbyhemmet. Vissa har nästan aldrig

gått i kyrkan tidigare, utan har upptäckt gudstjänstfirandet här på Ytterbyhemmet.

När postludiet klingat ut stängs högtalarna av och gudstjänstfirarna börjar ta sig tillbaks till respektive avdelning där det serveras kyrkkaffe.

Slutligen har alla fått hjälp hem till sin avdelning, altaret har dukats av och rullats iväg till förrådet och möblerna står där de ska. Då är gudstjänstvärdarnas uppgift över för den här gången.

Nästa söndag är det andra som kommer hit. Tack vare den stora gruppen ideella är det möjligt att vara med i gudstjänsten och församlingsgemenskapen även för den som inte kan ta sig till kyrkobyggnaden.

Kom gärna till Ytterbyhemmet och var med i en gudstjänst. Varje söndag klockan 10. Vill du vara med som gudstjänstvärd, kontakta diakon Sven-Börje Andersson på telefon 0303-37 70 63.

.

9

Annat på Ytterbyhemmet

Det är inte bara på söndagarna som kyrkan finns på Ytterbyhemmet. Diakon Sven-Börje Andersson besöker varje avdelning en gång varannan vecka och har samlingar med dem som bor där och är intresserade. Samlingen hålls hemma hos någon av de boende på avdelningen. Efter en andakt med sång och bibelläsning samtalar man om både texten som lästs och om annat. Ibland om något som finns hos den man är gäst hos. Hur många som är med varierar. Ibland är det bara två ibland är det åtta personer som kommer och är med under timman som samlingen är. Tid för varje avdelning finns på anslag på Ytterbyhemmet.

Det är också vanligt med enskilda besök och samtal på Ytterbyhemmet.

Det går att få kontakt med kyrkan både genom att ringa själv och via personalen på hemmet.

Tisdagar jämna veckor klockan 10.30 är det gudstjänst i Träffpunkten. Varannan gång med nattvard.

Nya förtroendevalda I september var det kyrkoval och nu är det snart dags för de nyvalda att ta över rodret i Svenska kyrkan i Kungälv och Ytterby. Efter årsskiftet kommer den nya organisationen att gälla med det nyvalda Kyrkofullmäktige som högsta beslutande organ i pastoratet. text och foto: linus åsemyr

Å

rets lokala val hade det högsta valdeltagandet på många år.

13,3 procent av de röstberättigade deltog. Detta kan jämföras med 11,2 procent i förra kyrkovalet, 2009.

Här i Kungälv och Ytterby ställde fyra nomineringsgrupper upp i valet till Kyrkofullmäktige. Rösterna fördelade sig relativt jämnt mellan nomineringsgrupperna med 20 procent till gruppen som fick minst antal röster och 32 procent till den som fick flest röster. Efter valet räknades antalet röster om till mandat, antal platser i Kyrkofullmäktige, och då blev fördelningen denna: Arbetarepartiet – Socialdemokraterna, 8 mandat, Folkkyrka i Kungälvs pastorat, 6 mandat, FRIMODIG KYRKA, 5 mandat och Kyrkans Väl i Kungälvs pastorat, 6 mandat.

Kyrkofullmäktige i Kungälvs pastorat

I november hölls ett första möte med det nya Kyrkofullmäktige. På agendan då fanns en mängd beslut om hur arbetet ska fungera under den kommande mandatperioden. Bland annat utsågs ett nytt Kyrkoråd som ska fungera som styrelse för pastoratet. Kyrkorådet sammanträder mycket oftare än Kyrkofullmäktige och beslutar i många ärenden.

De förbereder också beslut som ska tas i Kyrkofullmäktige. Det är mottagande av det nya Kyrkorådet i gudstjänsten kl 11 i Kungälvs kyrka den 5 januari.

Vid kyrkofullmäktigemötet i november utsågs också en helt ny typ av arbetsgrupper, Församlingsråden. Det finns ett Församlingsråd i varje församling, ett i Ytterby och ett i Kungälv. De består av nio ledamöter och fyra ersättare och kommer att besluta i vissa frågor som rör församlingslivet. Till exempel bestämmer de om församlingskollekter. Det som är speciellt med Församlingsråden är att de bara delvis består av personer från nomineringsgrupperna. Fyra av ledamöterna kommer från nomineringsgruppernas listor. Fyra ledamöter och ersättarna har nominerats av kyrkobesökarna på nomineringsmöten som hölls i församlingarna den 10 november.

10

Utöver de valda ledamöterna är kyrkoherden ledamot i Kyrkoråd och Församlingsråd.

För de förtroendevalda börjar snart arbetet under den nya mandatperioden. De är valda för att representera dig i de beslut som fattas i kyrkan. Stöd dem gärna i det arbetet, kom med dina åsikter till dem och var med i diskussionerna som hela tiden pågår i församlingarna om hur vi ska arbeta.

.

Liten ordlista

Pastorat Ett pastorat består av de församlingar som har samma kyrkoherde.

Kyrkofullmäktige Högsta beslutande organ i ett pastorat är kyrkofullmäktige som väljs i kyrkovalet.

Kyrkoråd Pastoratets styrelse är kyrkorådet som består av kyrkoherden och ledamöter ur Kyrkofullmäktige. Utses av Kyrkofullmäktige.

Församlingsråd Beslutar om vissa saker som rör respektive församling. Består av kyrkoherden och ledamöter som nominerats vid nomineringsmöten i församlingarna och ledamöter ur kyrkofullmäktige.

Utses av Kyrkofullmäktige.

Så gick det i valet

Kyrkoherde Martin Lindh informerar om planer för det kommande året.

Fredrik Gullbrantz, nyvald ordförande för Kyrkofullmäktige i Kungälvs pastorat tog, i brist på klubba, över mikrofonen från sin företrädare Martin Magnusson.

Kyrkovalet gällde tre nivåer: Kyrkofullmäktige (lokal nivå), Stiftsfullmäktige (regional nivå) och Kyrkomötet (nationell nivå). Resultatet i det lokala valet presenteras här intill.

I Kyrkomötet blev de fyra största nomineringsgrupperna Arbetarepartiet – Socialdemokraterna (29%), Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (15%), Borgerligt alternativ (12%) och Centerpartiet (12%). Det nyvalda Kyrkomötet träffades första gången i slutet av november. Mer om Kyrkomötet och vad de gör kan du läsa på www.svenskakyrkan. se/kyrkomotet I valet till Stiftsfullmäktige i Göteborgs stift blev de tre största nomineringsgrupperna Arbetarepartiet – Socialdemokraterna (22%), ÖPPEN KYRKA -- en kyrka för alla (16%) och Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (14%).

Fullständigt valresultat hittar du på kyrkoval.svenskakyrkan.se

Kyrkoråd för Kungälvs pastorat Ledamöter: Erik Eliasson, Ordförande Martin Magnusson Eva-Britt Pedersen, Vice ordförande Ulrika Brogren Yvonne Nordin Margareta Alexandersson Kent Bengtsson Martin Dalby Pedersen Martin Lindh, Kyrkoherde

Ytterby församlingsråd Ledamöter: Ingrid Carlsson Karl-Lennart Alexandersson Ingemar Thorsson, Ordförande Bertil Nelson Daniel Eliasson Elisabet Löndahl Gerd Philipsson Gunilla Berndtsson Martin Lindh, Kyrkoherde

Välförtjänst fika efter mötet.

Ersättare: Monica Johansson Fredrik Gullbrantz Lars-Gunnar Andersson Ing-Britt Asker Bertil Nelson

Ersättare: Ingrid Augustsson Jerker Sjöquist Eira Åkesson Monica Johansson

Kungälvs församlingsråd

11

Ledamöter: Sonja Dahlberg, Ordförande Elisabeth Högberg Mynam Garay Ponce Jasmine Ytterstedt Petrus Nordblom Linnea Wulfsberg Karin Bernhardsson Eva Miles Martin Lindh, Kyrkoherde

Ersättare: Rune Schandorff Helena Öhrvall Maria Dalby Pedersen Marie-Ann Johnsson

På gång i Kungälv och Ytterby Församlingskör 3:e advent

Välkommen att vara med och sjunga dagens psaltarpsalm och kanske en enkel sång kl 11 i Kungälvs kyrka. Vi träffas i kyrkan kl 10.15 för övning inför gudstjänsten. Ingen anmälan. Alla är välkomna! Är du körsångare utan kör? Svårt att få tid för övning varje vecka? Välkommen till Julkören! Vi övar under december månad och medverkar i julsångsgudstjänsten i Kungälvs kyrka kl 16 på juldagen. Viss körvana erfordras. För info och anmälan kontakta Lena Brattgård, 0303-37 70 12 eller: lena.brattgard@svenskakyrkan.se

Musikgudstjänst inför julen

Den tredje advent klockan 18 i Kastalakyrkan sjunger vi några av våra mest älskade advents- och julsånger. Dessutom blir det glögg, fika och lotterier till förmån för kyrkans internationella arbete. Kastalakören, Kristina Sikström och Internationella gruppen medverkar.

Präst Peter Frykman.

Julmarknad och musik

Lördagen den 14 december är det jul­ marknad på Gamla torget och julmusik i Kungälvs kyrka.

Varje hel timma börjar en kort musikgudstjänst: kl 12 kl 13 kl 14 kl 15 kl 16

Julafton i Ytterby

Liksom tidigare år hälsar vi alla åldrar välkomna att inleda julen med ”Samling vid krubban” i Ytterby kyrka på julafton kl 10. Barnen får hjälpa till att bygga färdigt krubban och vi sjunger alla de kända och älskade julsångerna.

På kvällen blir det midnattsgudstjänst kl 23.30 då händelserna kring den heliga natten blir särskilt tydliga.

Barnkör & StellaNova Kammarkören Vokalerna Nya Motettensemblen Kungälvs Manskör och ungdomskören Sonora.

Från kl 11 serveras det kaffe i Kyrkstugan. Välkommen in!

Julöppet på Kontakten

Kontakten är en mötesplats. Dit kan man komma för att äta sig mätt för en billig peng. Där kan man umgås och bara vara. Också de som just nu är fast i missbruk, eller har andra svårigheter, till exempel ekonomiska är välkomna.

Den 23 till 27 december har Kontakten julöppet, varje dag kl 9-13. Då är du välkommen in på Torggatan 5 och äta, umgås eller bara vara.

Under jul och nyår är det inga kvällsmöten och från 30 december till 5 januari har kontakten stängt.

Annars är det öppet som vanligt, måndag, onsdag, fredag 9-13, lördag 12-15. Kvällsmöten måndagar 19-21.

Välkommen!

Credos nyårsläger i Kungälv

29 december till 2 januari har studentorganisationen Credo nyårsläger för skolungdomar i Kungälv. På nyårsnatten är det en gemensam midnattsmässa i Kungälvs kyrka för lägerdeltagare och kungälvsbor. Även övriga dagar under lägret är det möjligt att vara med på kvällsmöten i Mimershallen kl 19. Kvällarnas tema är på engelska, men möten och föredrag är på svenska: 29/12 ”No turning back” – Lukas 9:23-28, Mats Selander, mässa.

30/12 ”The Holy Spirit – My father’s gift” – Johannes 14:15-27, Johannes Leckström.

1/1 ”Thinking like Christ” – Fil 2:1-13, Andreas Holm. en

vatt

❆❄❅❆❄❅ 1❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅ 00:❆❄❅❆❄❅ ❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅ Julklappen ❆❄❅❆❄❅ ❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅ som ger hopp! ❆❄❅❆❄❅ ❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅ ❆❄❅❆❄❅ ❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅ ❆❄❅❆❄❅ ❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅ ❆❄❅❆❄❅ ❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅ 30 0:❆❄❅❆❄❅ ❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅ ❆❄❅❆❄❅ ❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅ www.svenskakyrkan.se/webbshop 60:❆❄❅❆❄❅ ❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅❆❄❅ rent

Julklappen som ger en annan människa ett hopp, en möjlighet och framtid.

Gr

is

ge bort en symbolisk julklapp med ett fint gåvobevis till en vän, kollega eller någon i familjen. gåvobeviset skickas till dig digitalt eller med brev.

genom din gåva via webbshopen är du med i arbetet att ge barn utbildning och en framtid utan våld.

Tack för ditt engagemang!

skolböcker

12

Julens gudstjänster i våra kyrkor Ordinarie gudstjänsttider Kungälvs kyrka söndag kl 11 Kastalakyrkan söndag kl 10

mässa tisdag kl 20.30 Munkegärdekyrkan söndag kl 17 Ytterby kyrka söndag kl 10 och 18

Gemenskap inför jul

Det finns flera möjligheter att träffas och umgås över en måltid eller en kopp kaffe i våra församlingar utöver kyrkkaffet efter gudstjänsterna.

På flera av dessa samlingsplatser är det lite extra festligt nu före jul.

Gemenskapsträffarna i Kungälvs församlingshem, som är på onsdagar kl 11, har julavslutning 11 december med Luciafirande med Lena Brattgård och barnkörerna.

Mamma-baby-lunch är i Ytterby församlingshem ungefär en gång i månaden på onsdagar klockan 11.30. Den 11 december blir det julgröt med skinksmörgås och annat gott. Anmälan senast måndag till Ulrika på 0303-37 70 64.

Torsdagar 10.30 i Ytterby är det torsdagscafé. Den 12 december är det jullunch med Lucia, gröt med mera.

Torsdagar är det också sopplunch i Munke­gärdekyrkan kl 12.30. Den 12 december är det jullunch. Anmälan till Ethel på 0303-163 94 senast den 9 december.

Ekumenisk gudstjänst

Den 19 januari 11.00 samlas de kristna i Kungälv i Pingstkyrkan för att fira gemensam nattvardsgudstjänst. Missionspastor Lennart Åkerlund kommer att leda gudstjänsten, Pingstpastor Thomas Wijk predikar, Kyrkoherde Martin Lindh leder nattvarden och Ytterbykören Riverside Gospel medverkar.

söndag 8 december - 2 söndagen i advent 10 Kastalakyrkan, Högmässa, Martin Lindh.

10 Ytterby kyrka, Gudstjänst, Per-Olof Holm. Psalmorkestern medverkar.

11 Kungälvs kyrka, Högmässa, Göte Siverbo.

18 Munkegärdekyrkan, Lovsångs- och förbönsgudstjänst Tema: Tabernaklet.

Lars Ingvarsson visar och berättar.

18 Ytterby kyrka, Julkonsert med Bröderna Rongedal och Riverside Gospel under ledning av Åsa Gunnervik. Präst Martin Lindh. Fri entré. Kyrkan öppnar 17.30.

Läs mer på sidan 14. lördag 14 december 12-16 Kungälvs kyrka, Julmarknad och musik. söndag 15 december - 3 söndagen i advent 10 Kastalakyrkan, Högmässa, Peter Frykman.

10 Ytterby kyrka, Familjegudstjänst, Tord Nordblom. I gudstjänsten är det terminsavslutning för Ytterby församlings barngrupper.

11 Kungälvs kyrka, Gudstjänst, Andreas Pervik. Medverkan av församlingskör.

17 Munkegärdekyrkan, Familjegudstjänst, Göte Siverbo.

18 Kastalakyrkan, Musikgudstjänst inför julen, Peter Frykman, Kastalakören, Kristina Sikström och Internationella gruppen.

18 Ytterby kyrka, Mässa, Tord Nordblom.

onsdag 25 december - Juldagen 07 Kungälvs kyrka, Julotta, Martin Lindh.

07 Ytterby kyrka, Julotta, Per-Olof Holm.

Medverkan av Kyrkokören och Jan Eliasson på trumpet.

11 Kastalakyrkan, Gudstjänst, Martin Lindh.

16 Kungälvs kyrka, Julsångsgudstjänst, Martin Lindh, ”Julkören” med solister och instrument.

16 Ytterby kyrka, Gudstjänst, Per-Olof Holm. Gustav Andersson, trombon. torsdag 26 december - Annandag jul 10 Kastalakyrkan, Högmässa, Peter Frykman.

10 Ytterby kyrka, Gudstjänst, Tord Nordblom.

11 Kungälvs kyrka, Gudstjänst, Martin Lindh.

17 Munkegärdekyrkan, Mässa, Peter Frykman. söndag 29 december - Söndagen efter jul 10 Kastalakyrkan, Gudstjänst, Göte Siverbo.

10 Ytterby kyrka, Högmässa, Per-Olof Holm.

11 Kungälvs kyrka, Högmässa, Andreas Pervik.

17 Munkegärdekyrkan, Gudstjänst, Göte Siverbo.

söndag 22 december - 4 söndagen i advent 10 Kastalakyrkan, Gudstjänst, Peter Frykman.

10 Ytterby kyrka, Högmässa, Per-Olof Holm.

11 Kungälvs kyrka, Högmässa, Martin Lindh.

17 Munkegärdekyrkan, Högmässa, Peter Frykman.

18 Ytterby kyrka, Musikgudstjänst, Per-Olof Holm. Vi sjunger in julen med kända julsånger och julpsalmer tillsammans med kyrkokören. Gustav Andersson, trombon. tisdag 24 december - Julafton 10 Ytterby kyrka, Samling vid krubban, Tord Nordblom.

11 Kungälvs kyrka, Julspel, Andreas Pervik.

17 Kungälvs kyrka, Julbön, Andreas Pervik.

Sångsolist Beatrice Hagberg.

23:30 Kastalakyrkan, Midnattsmässa, Peter Frykman. Sångsolist Beatrice Hagberg.

23:30 Ytterby kyrka, Midnattsgudstjänst, Tord Nordblom.

13

tisdag 31 december - Nyårsafton 17 Kungälvs kyrka, Nyårsbön, Göte Siverbo.

Sångsolist Jennie Elonsson.

18 Ytterby kyrka, Nyårsbön, Göte Siverbo.

Sångsolist Jennie Elonsson.

23:30 Kungälvs kyrka, Midnattsmässa med Credos nyårsläger, Martin Lindh. onsdag 1 januari - Nyårsdagen 10 Ytterby kyrka, Gudstjänst, Per-Olof Holm.

11 Kungälvs kyrka, Gudstjänst, Tord Nordblom. söndag 5 januari - Söndagen efter nyår 10 Kastalakyrkan, Högmässa, Peter Frykman.

10 Ytterby kyrka, Gudstjänst, Andreas Pervik.

11 Kungälvs kyrka, Gudstjänst, Martin Lindh. Mottagande av nya Kyrkorådet.

17 Munkegärdekyrkan, Gudstjänst, Peter Frykman. måndag 6 januari - Trettondedag jul 10 Ytterby kyrka, Högmässa, Per-Olof Holm.

11 Kungälvs kyrka, Högmässa, Sigvard Möller.

17 Munkegärdekyrkan, Högmässa, Sigvard Möller.

18 Kastalakyrkan, Julsångsgudstjänst med Kungälvs manskör. Medverkar gör även Kristina Sikström. Präst Per-Olof Holm.

Gospeljul Den andra advent är det dags för ett av gospelkörens stora projekt i år. På kvällsgudstjänsten i Ytterby kyrka är det julkonsert där Riverside Gospel sjunger tillsammans med bröderna Rongedal. text och körfoton: linus åsemyr

K

Foto: Annika Falkuggla

antor Åsa Gunnervik, som startat och leder kören berättar att julkonserten med Henrik och Magnus Rongedal har varit på gång i två års tid. När tvillingbröderna gav sig ut på sin första julturné fick Åsa ett mail om det. Men då var kören för nystartad. 2012 hittade de inget datum som fungerade. Istället bokade de redan då upp andra advent 2013.

Under hösten har kören och kompbandet arbetat med låtarna för julkonserten. Det är både nyskriven musik och nya arrangemang av äldre låtar, både gospel och mer klassiska körsånger. Kören och bröderna Rongedal kommer att framföra sju-åtta låtar tillsammans och några låtar var för sig. Åsa tycker att det är roligt att göra samarbeten med kören och andra artister. Dels vidgar det vyerna för kören, dels ger det en bredare publik när det kommer kända artister. Det är ett sätt att nå ut med evangeliet till många som annars inte kommer till kyrkan. Under 2013 har Riverside Gospel gästats av körledaren Charlotte Ollward och sångaren Pelle Ankarberg. Kören deltog också i Magnus Roséns verk Chorus Pax som hade urframförande på Bohus fästning på nationaldagen i somras. Där medverkade även operasångarna Carolina Sandgren och John Klug, saxofonisten Biggi Vinkeloe och den legendariske trummisen Norman Fearrington, och givetvis Magnus Rosén själv på bas. Åsa har flera krokar ute bland musiker för samarbeten kommande år.

Riverside Gospel startade kort efter att Åsa Gunnervik börjat arbeta i Kungälv och Ytterby sommaren 2011. Kören växte snabbt och vid första framträdandet i november samma år var de omkring 40 personer. I mars samma vinter var de över 50 personer och Åsa satte antagningsstopp. Det var viktigt att få en stabil grupp. Vi satsar mycket på det sociala, säger Åsa.

Alla ska veta vilka alla är. Det är först nu i höst som några från väntelistan tagits in. Nu är vi drygt 60 stycken, varav drygt 50 kommer att medverka på julkonserten.

.

Julkonsert med Bröderna Rongedal och Riverside Gospel under ledning av Åsa Gunnervik.

Musiker: Dhan Hector, klaviatur, Sören Backman, bas, Mikael Björck, gitarr, Lennart Johansson, trummor. Präst, Martin Lindh. Fri entré. Kyrkan öppnar 17.30 söndag 8 december kl 18 Ytterby kyrka

14

43 år som förtroendevald

korta nyheter. Kontakt Växel/expedition

Vid avgående kyrkofullmäktiges sista möte tackade Alf G Svensson för sig, efter 43 år som förtroendevald i Kungälvs församling .

Alf blev invald redan 1970, två år efter att han flyttat till Kungälv. Sedan dess har han hunnit ha poster inom kyrkopolitiken både lokalt och på stifts- och riksnivå. Bland annat som ledamot i kyrko­mötet och kyrkans centralstyrelse. I Kungälv känner många kanske igen Alf främst från de 34 år då han var kyrkvärd i Kastalakyrkan.

- Nu är jag åttiofem plus, och någon gång måste man sätta punkt, säger Alf om sitt beslut att lämna kyrkopolitiken.

Kyrkoherde Martin Lindh Kyrkogårdsförvaltningen Sjukhuskyrkan Uppdrag medmänniska Kontakten, Torggatan 5

37 70 01 37 70 51 37 70 46 37 70 25 21 13 50

Kungälvs kyrka/förs.hem Präst Andreas Pervik 37 70 11 Diakon Christina Gustafsson 37 70 13 Diakon Maria Röjås 37 70 48 Familjediakon Christina Carlsson 37 70 14 Organist Lena Brattgård 37 70 12 Vaktmästare Magdalena Moberg

37 70 15 Kastalakyrkan Präst Peter Frykman 37 70 31 Diakon Eleonor Evenbratt 37 70 33 Kantor Kristina Sikström 37 70 32 Pedagog Jonas Edsberger 37 70 34 Vaktmästare Yvonne Kårlin-Larsson

37 70 35 Munkegärdekyrkan Präst Sigvard Möller 37 70 41 Kantor Åsa Gunnervik 37 70 71 Vik. pedagog Camilla Björkman 37 70 42 Församlingsvärd Lillian Olausson 37 70 43

Lena Brattgård med Kungälvs kyrkas kammarkör på årets upplaga av vårsoarén.

Lindströmstipendiet till Lena Brattgård

Vid Sveriges kyrkosångsförbunds förbundsstämma i Uppsala 15 november tilldelades Lena Brattgård Lindströmstipendiet. Lena är organist och körledare i Kungälvs kyrka och församlingshem. Motiveringen från Curt Lindströms minnesfond lyder: ”För en mångårig kyrkomusikergärning med kvalitet i tradition och förnyelse i bland annat Uddevalla och Kungälv. Gestaltad med och bland människor i alla åldrar och tacksamt omvittnad av församlingsbor och kollegor.”

Renovering av kyrkorna

I våras togs koppartaket på Kastalakyrkan bort och ersattes med annat material. Samtidigt målades klockstapeln intill kyrkan om.

Nästa år är det dags för Kungälvs kyrka att snyggas till. Under sommaren 2014 kommer träfasaden att målas om. Det innebär att kyrkan utvändigt kommer att skymmas av byggställningar en period. Även fasaden på Ytterby kyrka ska restaureras.

Det är nu utrett vad som orsakat att putsen flagat av kyrktornet och delar av arbetet på fasaden skall göras om.

200 år av fred

2014 har det varit fred mellan de nordiska länderna i 200 år. Detta uppmärksammas i sommar, 4 - 7 juni. Då kommer det att hållas seminarier och diskussioner på Nordiska folkhögskolan och vara konserter och evenemang i bland annat Bohus fästning och Kungälvs kyrka. Firandet kulminerar den 7 juni med utomhuskonsert av Göteborgs symfoniker och en modern uppföljning av trekungamötet 1101, då den första dokumenterade gränsdragningen i Norden ägde rum här.

15

Foton: Linus Åsemyr

Kastalakyrkan i byggställningar våren 2013.

37 70 00

Ytterby kyrka/förs.hem Präst Tord Nordblom 37 70 61 Diakon Sven-Börje Andersson 37 70 63 Organist Torvald Petersson 37 70 62 Familjediakon Ulrika Algesund 37 70 64 Pedagog Mattias Wodlén 37 70 67 Präst Per-Olof Holm 37 70 47 Kantor Åsa Gunnervik 37 70 71 Vaktmästare Tomas Danielsson 37 70 65 Vaktmästare Lena Eliasson 37 70 66

Kyrkobladet delas ut till alla hushåll i Kungälv och Ytterby fyra gånger om året. Utgivningsplan 2013, Årgång 6: mars (nr 1), juni (nr 2), september (nr 3) och december (nr 4).

I redaktionen: Martin Lindh (ansvarig utgivare), Linus Åsemyr (redaktör), Johannes Alvlinder, Sven-Börje Andersson och Martha Wihlborg.

Saknar du eller någon du känner Kyrkobladet i brevlådan? Är det något i bladet du skulle vilja läsa mer om?

Hör av dig till redaktören på telefon 0303-37 70 04, eller mejla på linus.asemyr@svenskakyrkan.se Fler kontaktuppgifter på baksidan.

personligt.

Att släppa taget om ratten

ODR Samhällsinformation

Jag var så sjukt taggad på att komma igång! Samtidigt var jag så nervös.

Första tiden flöt igenom som i dimma, allt gick så fort. Känslan av kaos, att ens kalender är det viktigaste man hade, gick man någonstans utan den var man körd. Det var så många nya ansikten som man skulle komma ihåg, och inte nog med det man skulle kunna koppla ihop ansiktet med ett namn. Det var ett kaos med stort K som ständigt pågick i mitt huvud. Jag har aldrig innan känt att så många visste vem jag var men jag hade ingen aning vilka de var.

Hemma i kollektivet var allt så nytt, jag kände mig mer som en gäst än som hemma. Innan jag ”vågade” komma hem ringde jag killarna för att fråga om det var okej. Jag har aldrig varit så

nervös innan i mitt liv. Jag kände mig ungefär lika säker i sammanhanget som om jag hade gått och burit en tickande bomb i handen. Många gånger undrade jag om Gud verkligen ville att jag skulle komma hit.

Tillslut insåg jag för att klara av det här måste jag låta mig själv att misslyckas, att be om hjälp, men framför allt att helt släppa taget om ratten och låta Gud vara den som kör, jag måste våga lägga allt i Guds händer och säga ”okej, Gud jag vet inte hur eller vad du vill att jag ska göra här, men jag litar på dig”. Detta är något jag fortfarande får upprepa för mig själv dagligen. Att i egen kraft orkar jag ingenting, men med Guds kraft klara man allt. Att i min svaghet får Gud visa sin fulla styrka. Och det är när jag låter Gud vara den som leder, som jag har fått uppleva fantastiska saker och har fått möta fantastiska människor. Fortfarande är jag ofta nervös och ofta känner jag att jag har noll koll, och utan min kalender så klarar jag mig inte, men istället för att paniken infinner sig så tänker jag på alla dessa underbara ungdomar som jag får möjligheten att träffa i skolan, på konfirmationen, i ungdomsgruppen med mera. Dem som har lärt mig att när man ger av sig själv och av sin

tid får man så otroligt mycket mer tillbaka. Och alla de underbara människor som jag får jobba med, som hjälper mig att utmana mig själv, att våga ta ansvar och som låter mig växa som ledare och kristen. Dom har blivit stora förebilder i mitt liv.

Idag längtar jag till jobbet varje dag.

Staden jag inte visste något om har blivit ett andra hem, något jag längtar till när jag är borta. Och det är inte till staden jag längtar utan till människorna som bor i den.

.

Foto: Ulrika Algesund

A

tt flytta till en ny stad, in i ett nytt hus, bo med människor som man inte känner, nytt jobb.

Ett helt nytt sammanhang, det var vad som väntade mig när hösten närmade sig.

Jag skulle lämna min trygga tillvaro på bibelskolan i Uppsala för att jobba som volontär i Kungälv, en stad jag visste väldigt lite om. Den enda informationskällan jag hade var en liten, hetsig, rödhårig kille som av hela sitt hjärta älskar denna stad.

Nadine Dahlquist Nadine är en av volontärerna i Svenska kyrkan i Kungälv och Ytterby. Volontärerna arbetar i våra församlingar under ett läsår, främst med barn- ungdomsverksamheten.

Foto: Jessica Dator Bercilla/ACT/Christian Aid

Svenska kyrkan är en del av

Din gåva behövs!

SMS:a TYFON till 72950 så ger du 50 krONor till de drabbade i Filippinerna. www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete

Besöksadress pastorsexpedition: Fredriksbergsgatan 12 i Kungälv Postadress: Box 344, 442 10 Kungälv. Telefon: 0303-37 70 00 Öppettider: mån-tor 10-12, 13-15, fre 10-12. E-post: kungalv.pastorat@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/kungalv www.facebook.com/kungalv.ytterby