PÅ SVENSKA

Svensk översättning: Larissa Krook

”När man talar om barnsjukdomar är informationen fragmenterat utspridd över världen”

Eero Jokinen, professor och ansvarig överläkare på HUS Nya barnsjukhuset samt medlem i Faddrarna, gick i pension efter en 41-årig arbetskarriär. I sitt arbete tyckte han mest om mötena med patientfamiljerna.

DEN STORA PUBLIKEN vet ofta inte vilket omfattande arbete Faddrarna gör, säger Eero Jokinen.

Jokinen gick i pension från tjänsten som ansvarig överläkare på HUS Nya barnsjukhus i maj. Han är också medlem i Faddrarna och har länge samarbetat med föreningen. Jokinens minnen från Faddrarna är redan från tiden på HUS Barnklinik, från tiden innan Nya barnsjukhuset. På sjukhuset har Jokinen sett vilken betydelse de donationer som har gjorts till de små patienterna har – oavsett om det är fråga om apparatdonationer eller medel som styrts till patienternas trivsel. Enligt honom lyckas man budgetera största delen av apparaterna, men det fi nns många saker och anskaffningar som faller utanför budgeten eller som man inte skulle ha råd med förrän fl era år senare. – Sådana är bl.a. nya projekt och forskningsarbete. Genom Faddrarnas fi nansiering går det avsevärt snabbare att inleda även sådana projekt som man inte med säkerhet vet om de kommer att lyckas. Faddrarnas stöd kan inte ersätta lagstadgade anskaffningar. Sjukhusens budgeter är koncentrerade till den primära läkarvetenskapen och lönerna, men de kan sällan utökas till att täcka – Samarbetet med Faddrarna har blivit tätare år för år, säger professor Eero Jokinen. (Foto: HUS Helsingfors universitetssjukhus) sjukhusens så kallade mjukare sida. – Den mjuka sidan beaktar barnen och deras familjer, och med hjälp av den stöder man som är en del av patienttrivseln och för vilka sjukhupå ett mycket väsentligt sätt barnets återhämtning sen kan använda donationsmedel från Faddrarna. och tillfrisknande, säger Jokinen. – Det är bevisat att om sjukhusclownerna följer Som ett exempel nämner han sjukhusclownerna, med ett barn till operationssalen, minskar behovet

av premedicinering och smärtstillande medicinering. Clownerna ger också barnen roliga upplevelser, vilket inverkar på barnets sinnesstämning och minnen från sjukhustiden.

Breda nätverk är oerhört viktiga för en läkare

Jokinen tog sin läkarexamen för 41 år sedan, 1981. Den första arbetsplatsen var som hälsovårdscentralläkare i Pöytis kommun i Egentliga Finland. Efter det arbetade Jokinen på Åbo universitetssjukhus, ÅUCS, och doktorerade i kirurgisk medicin.

Som specialområde valde han barnsjukdomar och barnkardiologi.

År 1992–1994 studerade Jokinen vid UT Southwestern Medical Center i Dallas på molekylkardiologiska enheten. Jokinen hade hela familjen med sig i USA: hustru och tre barn. – Det var trevliga år och barnen lärde sig språket. För min egen del lärde jag mig mer än bara molekylgenetik. I USA blev jag bekant med många toppexperter inom mitt eget område och jag lärde mig att man kan göra saker på många olika sätt – att ens egen sanning inte alltid är den enda sanningen. Jag blev av med en viss enögdhet. Samtidigt märkte jag att det inte fi nns något att skämmas för beträffande nivån på den fi nländska läkarvetenskapen.

Jokinen säger att Finland är ett litet land, och därför är de internationella nätverken av läkare och forskare så viktiga. Kontakterna från studietiden både i Finland och utomlands blir livsviktiga för en läkare under årens lopp. Under sin karriär har Jokinen också varit en aktiv föreläsare på internationella läkarvetenskapliga kongresser. – När man talar om barnsjukdomar är det ändå fråga om ganska sällsynta sjukdomar, och då är också informationen fragmenterat utspridd över hela världen. Ibland kan den informationssmula som fattas hittas just i de egna nätverken.

”Barn förstår mer än man tror”

Jokinen började arbeta på Barnkliniken i Helsingfors 1996. Flytten från ÅUCS till HUS var resultatet av långvarig övertalning.

Först reste Jokinen mellan Helsingfors och Åbo då hustrun och de tre barnen bodde i Åbo. Efter två år fl yttade familjen till Helsingfors.

Samtidigt med patientarbetet har Jokinen publicerat 200 artiklar, kapitel i över 70 böcker och 12 doktorsavhandlingar. – Min karriär har krävt noggrann tidsplanering. Utöver arbetet har jag tagit hand om min fritid och vila. Kvällarna är min fritid och består av motion, hobbyer och tid med familjen.

Jokinen säger att han i sitt arbete i synnerhet har tyckt om växelverkan med patienterna och deras familjer. Han anser att det är kärnan i läkararbetet. – När växelverkan fungerar är det lättare att berätta även ledsamma saker för familjen. Läkaren utför åtgärderna, men växelverkan har en stor inverkan på patientens sinnesstämning, vilja och önskemål. ●

Testamente för livet.

De testamenterade donationer som görs till Faddrana är skattefria och utgör en mycket viktig del av den hjälp vi förmedlar. Man kan

PÅ SVENSKA

Att hoppa trampolin är bra motion, men det lönar sig att komma ihåg några saker

Under sommarmånaderna orsakar olika trampolinskador arbete på barnsjukhusen. Då behandlas trampolinskador dagligen till exempel på akutmottagningen på HUS Nya barnsjukhuset.

Topi Laaksonen behandlar i sitt arbete bland annat skador som orsakats av trampolinhopp. (Foto: HUS Helsingfors universitetssjukhus)

NÄR SNÖN SMÄLTER på våren börjar en viss patientgrupp öka i antal på många barnÅt en vuxen skulle Laaksonen däremot vara tvungen att säga att ”det går dessvärre inte”. Barnets ålder inverkar på sjukhusenheter: barn som har förbeningen. På barnsjukhus skadat sig på trampolin. delas frakturerna in i tre ålders-

Barnortoped Topi Laakso- grupper: under 6-åringar, 6–10nen på HUS Nya barnsjukhuset åringar och tonåringar. berättar att under juni, juli och Ju yngre barn, desto broskriaugusti visar statistiken siffran kare, dvs. fl exiblare ben. 90 – dvs. på Nya barnsjukhu- – Om man tänker på ett set konstateras en patient om barn som till exempel lär sig dagen ha en benfraktur som att gå är det helt normalt att följd av att ha hoppat trampo- hen faller på baken cirka 50 lin. Små skador, såsom stuk- gånger per dag. Barnet bryr sig ningar, behandlas vanligen på inte, men om en vuxen faller 50 hälsovårdscentralen. gånger per dag blir hen sanno– Cirka hälften av de tram- likt ”invalid”. polinskador som kommer till Barn får också annorlunda oss är olika slags frakturer, frakturer än vuxna. såsom underarmsfrakturer, – Benen hos en vuxens säger Laaksonen. bryts lite som glas. Hos barn

En sådan uppstår vanligen är kompressionsfrakturer och så att armen blir under barnet eller att barnet tar emot så kallade greenstickfrakturer de vanligaste. med armen och den vrids i en dålig ställning. Trampolinfrakturer i benen är vanligen underbensfrakturer. Bort med häftiga konster och dubbelstudsar – Vanligen uppkommer trampolinskador när Enligt Topi Laaksonen är hopp på trampolin bra och barnet träffar sidan av trampolinen eller faller ner rolig motion som förbättrar koordinationsförmågan. från trampolinen. Nuförtiden har trampoliner vanligen – Jag har alltså absolut ingenting emot att man skyddsnät och således förekommer det färre fall från hoppar trampolin. Men det fi nns några saker med trampoliner, säger Laaksonen. vilka man kan minska på skadorna. Laaksonen skulle till exempel avstå från att prova

Frakturer är annorlunda hos barn än hos vuxna på alltför krävande konster, såsom multipla volter.

Laaksonen har också goda nyheter: förbeningen av – De kan orsaka att barnet landar på nacken och benen hos barn är i en helt annan klass än hos vuxna, det är vanligen den mest allvarliga trampolinskadan. eftersom benen hos barn växer. Till all lycka är den dock sällsynt. – Om ett barn bryter armen och den kan behandlas Också den så kallade dubbelstudsen är orsak till med gips är återhämtningstiden vanligen ett par många trampolinskador. När fl er än en person hoppar månader. Det tar lite längre för en fraktur i en nedre trampolin kan man genom att hoppa samtidigt få extremitet att läka. Det beror dock på om rörelseba- den ena att studsa högt upp. norna har blivit återställda. – Större barn kanske studsar ett mindre, och då

Med andra ord, om ett barn bryter armen i början kan ett lättare barn av misstag till och med studsa över av sommaren kan hen i slutet av sommaren eventu- skyddsnätet. Därför lönar det sig att hoppa ensam, ellt återgå till att hoppa trampolin. och små barn bör hoppa under uppsikt av vuxna. ●

PÅ SVENSKA

”Idag på kontrollen var allting bra”

En liten hjärtpatients mamma, Heidi Forsell, förde bilddagbok över sitt barns kontrollbesök.

Idag på kontrollen var alla undersökningar bekanta. Under ultraljudsundersökningen av hjärtat agerade ”tjänstefolket” programtjänst. Vi har verkligen fått se många former av cirkus på undersökningarna för att få barnet att vara stilla. Tidigare gjordes ultraljudsundersökningen i mammas famn, men nu vill patienten redan ligga själv på britsen. p brit Kontrolldagen är alltid spännande för hela familjen och man måste förbereda sig på många sätt. En 4-åring kan redan själv sätta ord på vilka saker som lättar på spänningen. Att smeka handen är en av dem.

Ekorren har varit med på många färder – och det var den också idag. Ekorren har sett operationer och intensivvård. Den har varit med på platser dit föräldrarna inte får komma. Ekorrens stöd är oersättligt. harvarit På grund av pandemin har det knappt funnits några leksaker i användning på sjukhuset, men är man kreativ hittar man på lekar ändå. Det fi nns massor att klättra på och undersöka, och de långa korridorerna möjliggör både löptävlingar och ta-fatt-lekar. Det är viktigt för den lilla patienten att sjukhusfärderna avslutas med ett besök i kafeterian för att äta en självvald sallad och färglägga fi skar. Idag var allt bra på kontrollen. Nästa gång är sedan i slutet av året.