av svenskspråkiga studenters val och orsakerna till dessa studieval. För det första kan man fråga sig hur strömmarna av svenskspråkiga studenter ser ut ett drygt decennium efter Erik Gebers och Catharina Lojander-Visapääs omfattande studie. Med hänsyn till den utveckling som debatterades redan för snart ett årtionde sedan, och dess accentuering, är det rimligt att anta att fragmenteringstrenderna förstärkts gällande studentströmmarna från svenskspråkiga gymnasier till tredje stadiets utbildningsinstitutioner. Därför är det av intresse att till skillnad från tidigare studier mer i detalj kartlägga hur studentströmmarna till olika högskolor från de svenskspråkiga gymnasierna ser ut. Vidare är det inte heller självklart att studenterna fortsätter till en högskola efter gymnasiet. I en tid av ökande anställningsosäkerhet för högskoleutbildade väljer allt fler studenter att avlägga yrkesinriktade examina i yrkesskola eller genom läroavtal, eller att gå direkt ut i arbetslivet efter studentexamen. I denna studie kartläggs därför mer grundläggande vad studenterna i de olika regionerna sysselsätter sig med efter studentexamen. En ökande emigration bland svenskspråkiga har även kunnat skönjas (Kepsu, 2016). Denna utredning bidrar också med information om hur emigrationsbenägna studenterna i de olika regionerna är. Utredningens ambition är därmed inte att direkt återupprepa tidigare studier. Denna studie ämnar istället kartlägga fem områden:
• • • • •
I vilken grad svenska studenter har emigrerat från de olika regionerna. I vilken grad studenter i de svenska regionerna studerar, är sysselsatta i arbetslivet eller går sysslolösa efter studentexamen. Till vilken examensnivå studenterna i de svenska regionerna studerar. l vilka högskolor i Finland de svenska studenterna från de olika regionerna och de olika gymnasierna studerar. Vilka ämnesområden finlandssvenskar studerar och vilken regional fördelning svenska studenter har inom vissa ämnesområden.
Med dessa fem frågeställningar strävar utredningen dels efter att uppdatera kunskapen om svenska studenters val av studieplats och dels efter att utvidga kunskapen om studenternas regionala placering i samhället efter studentexamen. För detta ändamål diskuteras resultaten av den statistiska utredningen med hänsyn till institutionella och ekonomiska faktorer som påverkar
11
