4. Sammanfattning

Figur 14. Gymnasievis fördelning av nya svenska studenter som avlagt studentexamen 2012–2014 och vid vilka finländska högskolor de studerar år 2014. Övriga Finland. Källa: Statistikcentralen.

3.7 Nya studerande ämnesområdesvis

Vad studerar de svenska studenterna vid universiteten? Frågan är viktig med tanke på hur svenskspråkiga i framtiden ska bli representerade inom olika samhällssektorer. Det handlar dels om tryggandet av svenskspråkig service inom olika branscher och dels om hur man kommer att se svenskspråkigheten som en naturlig del av hela samhället och inte enbart av vissa områden. Detta är centralt för svenskans ställning som nationalspråk också i framtiden.

Från tidigare undersökningar vet vi att svenskspråkiga i jämförelse med finskspråkiga i högre grad framför allt söker till samhällsvetenskapliga ämnesstudier men också i högre grad till studier i ekonomi och humanistiska ämnen (Lojander-Visapää, 2007:76–77). Denna del av studien utgår från Utbildningsstyrelsens data om nya studerande inom olika ämnesområden vid finländska universitet. De nya studerandena är kategoriserade enligt moders-

målet finska eller svenska. I analysen har de nya studerande som skrivits in vid ett universitet under åren 2012–2014 beaktats. Till skillnad från tidigare studier utgår denna utredning från nyinskrivna studerande istället för antalet ansökningar till respektive utbildningsområde. Jämförbarheten med tidigare studier är således inte fullständig, men denna utredning ger en mer exakt uppfattning om vilka ämnen svenska studerande läser.

Översikten visar att svenska studerande studerar handel, administration och juridik i betydligt högre grad, 27 %, än finska studerande, 15 % (Figur 16). Svenska studerande läser även i högre grad samhällsvetenskapliga ämnen, 17 %, mot 11 % av finska studerande. Även de pedagogiska områdena studeras mer av svenska studerande (15 %) än av finska (13 %). Däremot studerar en betydligt större andel finska studerande inom de tekniska områdena (13 %) och de naturvetenskapliga områdena (15 %) än svenska studerande vars motsvarande andelar är 8 % respektive 9 %. Databehandling och kommunikation studeras även av en större andel finska studerande (7 %) än svenska studerande (5 %). Finska studerande läser också i något större utsträckning humanistiska och konstnärliga ämnen, (18 %) än svenska studerande (16 %).

Resultaten stärker den tidigare uppfattningen om samhällsvetenskapernas, ekonomins och juridikens starka position bland svenska studerande och teknikens, naturvetenskapernas och databehandlingens förhållandevis svaga ställning bland svenska studerande. Utifrån detta är svenskans position starkare inom förvaltning, politik, det rättsliga området och handeln. Men med tanke på teknikens och datakommunikationens snabba utveckling och växande betydelse inom alla samhällsområden är det bekymrande att teknik, naturvetenskaper och databehandling inte studeras i större utsträckning av svenskspråkiga studerande. Då digitaliseringen i framtiden blir en allt mer oskiljbar del av arbetet inom alla branscher skulle det vara viktigt att svenskspråkiga bidrar till denna utveckling för att också framöver bevara sin integrerade ställning i det finländska samhället.