Undervisningsministeriet har, naturligt nog, en god överblick över behoven, även om man inte själv har alla resurser för stöd och utveckling. Det man särskilt vill satsa på är att utjämna skillnader mellan skolorna och att uppmuntra lärare att också söka sig ut i glesbygdsskolorna. Även om lärarutbildningen har ett högt söktryck (om än något lägre till den svenskspråkiga lärarutbildningen) ser man det som oroande att vissa utbildningar har svårt att fylla upp inriktningar mot matematik, kemi och fysik (vilket också tycks vara ett problem i flera västländer). Sedan tycks det finnas en hel del att önska vad gäller fortbildningen. Det finns ingen välorganiserad fortbildning och en sådan ses överlag inte heller som en naturlig fortsättning på lärarutbildningen (som ju är fallet inom andra yrken som jurist, ingenjör, psykolog eller läkare). Långt ifrån alla skolor har en plan för fortbildning av sina lärare. Även om det finns tre dagar för fortbildning för alla lärare per år, täcker inte detta behovet. En motsvarande typ av samordnad fortbildning behövs även för skolledare. Att forskning kring skola och lärararbete har vuxit vid olika universitet är i sammanhanget positivt. Det är viktigt att såväl grundutbildning som fortbildning är forskningsbaserad. Digitalisering är en hjärtefråga för den nuvarande regeringen, som har satsat 15 miljoner euro för innovationsutveckling i Finland. Det digitala språnget – inom utbildningssektorn – ska i stor utsträckning riktas mot lärarfortbildningen. Det ses också som ett bekymmer att svenska förlag inte har samma utvecklingspotential som de finska förlagen vad gäller satsningarna på de digitala lärresurserna. Lärarnas status och de finska skolornas resultat har ”kanske gjort oss alltför nöjda” med nuläget. Det kommer att ske ett stort skifte med pensionsavgångar och många nya lärare behöver utbildas. Den nya lärarutbildningen ska bli mer elevinriktad on den ska sträva efter att åstadkomma ämnesintegration vid studiet av olika fenomen. Timfördelningen ändras inte, men det tillkommer en extra timme för samhällskunskapsämnet med fokus på frågor om demokrati och delaktighet. De blivande lärarna behöver lära sig nyare saker som självvärdering och de behöver utveckla en språk- och kulturmedvetenhet. En annan aspekt av lärarutbildningen är att den i större utsträckning behöver internationaliseras. Det är viktigt att uppmuntra lärarstuderande att bli mer aktiva inom ramen för NORDPLUS och ERASMUS, även om det än så länge finns vissa problem med olikhet i studiernas uppläggning och möjlighet att få tillgodoräkna sig poäng i sin utbildning. En del lärarutbildning be-
25
