6.2 Viktigt med jämlik tillgång

Enligt Konst, jämlikhet och välbefinnande lyfte Förenta Nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (UNESCO) fram konstfostrans betydelse för att lösa sociala och kulturella utmaningar i världen år 2006 och igen år 2010. Organisationen rekommenderar konstfostrans principer och praxis för människor i alla åldrar som en form av livslångt lärande. I de centrala dokumenten betraktas konsten som ett av samhällets kärnområden. Konsten har både ett egenvärde och möjliggör lärande i ett vidare perspektiv. Enligt UNESCO bidrar konstens mångdisciplinära och mångkulturella perspektiv till identitetsbyggande, interkulturell samverkan, bra medborgarskap och fredsfostran, vilka alla utgör förutsättningar för en hållbar framtid.

Ovannämnda rapport konstaterar också att konst och kreativa tillvägagångssätt kan stärka samhörighetskänslan hos grupper som av en eller annan orsak har en mindre gynnad position i samhället. Rapporten efterlyser mer forskningsresultat om de mekanismer inom konsten och konstfostran som bidrar till deltagarnas sociala förstärkning.

Ytterligare forskning behövs för att fastslå resultaten, konstaterar ArtsEquals forskare i Konst, jämlikhet och välbefinnande, men intrycket som existerande forskning förmedlar är ändå tydligt. Konst och konstundervisning bör betraktas som en viktig offentlig service, där jämlik tillgång är en central utgångspunkt.

Enligt Konst, jämlikhet och välbefinnande visar den senaste forskningen att barn redan före skolåldern försätts i en ojämlik ställning både i fråga om skolframgång och i fråga om allmänna inlärningsförutsättningar om familjen har en sämre socio-

53

ekonomisk bakgrund. Detta gäller också hobbyverksamhet utanför skoltid, inklusive konstintressen.

Rapporten hänvisar till den amerikanska undersökningen Our Kids: The American Dream in Crisis (2015). I rapporten visar forskaren Robert Putnam hur en klyfta vuxit fram i barns möjligheter att förverkliga sin potential under de senaste decennierna i USA. Denna klyfta hindrar barn från familjer med låga inkomster från att göra framsteg i livet och berövar dem möjligheten att utöva sina talanger till samhällets nytta.

Däremot visar undersökningarna på att undervisningssystemet har potential att bryta den onda cirkeln. Den omfattande amerikanska undersökningen Doing Well and Doing Good by Doing Art (James Catterall, 2009) visade att ett intensivt deltagande i skolans konstundervisning korrelerade med en dragning till utbildning, politisk aktivitet och frivilligverksamhet senare i livet. Undersökningen visade att även idrott hade positiva effekter. Men framför allt var det sådan konstundervisning som erbjöds samtliga elever som öppnade för bättre möjligheter till framgång och ett aktivt liv även för de elever som hade ett sämre utgångsläge.

Eftersom konstundervisning och konstupplevelser verkar ha stor och mångsidig betydelse för individens hälsa och utveckling finns det en risk för att konstundervisning också kan bidra till att förstärka tendenser av växande ojämlikhet i samhället. I värsta fall kan en ojämlik tillgång på konstundervisning leda till en ond cirkel där barn i familjer med lägre utbildnings- eller inkomstnivå eller bosatta i områden med svag tillgång till grundläggande konstundervisning har sämre förutsättningar till inlärning, och därför i framtiden har sämre möjligheter att tillägna sig högre inkomster och utbildning. Barn i välbärgade och högutbildade familjer drar däremot full nytta av konstens alla gynnsamma effekter.

54