3.4 Respons på de nya grunderna för läroplanen för grundläggande konstundervisning

läroplanen och svarar för att de tjänster som anskaffats ordnas i enlighet med lagen om grundläggande konstundervisning.

I formulerandet av läroplanen har utbildningsanordnaren omfattande möjligheter att välja sina egna pedagogiska metoder. I sin läroplan beskriver utbildningsanordnaren bland annat: • läroanstaltens verksamhetsidé • läroanstaltens värden, syn på lärande, lärmiljö och arbetssätt • läroanstaltens verksamhetskultur • studiernas uppbyggnad och omfattning samt de allmänna målen för studierna • studiehelheternas mål, innehåll och beräknade omfattning • bedömning av lärandet • föremålen för bedömningen av den allmänna lärokursen som beskrivs i läroplansgrunderna • individualisering av lärokursen • principer för elevantagning • samarbete med vårdnadshavarna och andra aktörer • kontinuerlig utveckling av verksamheten.

3.4 Respons på de nya grunderna för läroplanen

för grundläggande konstundervisning

I mina intervjuer med främst musikinstitutens rektorer fick jag höra att responsen på de nya grunderna för läroplanen har varit delad.

Undervisningsrådet Eija Kauppinen vid Utbildningsstyrelsen berättar för Yle att hon mottagit brev där hon anklagats för att ha förstört hela systemet. Kritiken handlar främst om att den gamla utformningen av musikundervisningens nivåprov slopats, eftersom den traditionella formen inte längre platsar i läroplansgrundernas anda som betonar att den pedagogiska

25

utgångspunkten ska vara den enskilda eleven. Men hon gläder sig åt att många läroanstalter tagit de nya idéerna till sig och börjat omforma sina läroplaner enligt dem. I artikeln betonar Kauppinen att man förväntar sig att de nya läroplanerna utarbetas i samråd mellan lärare, elever och elevernas föräldrar, och därmed ökar dessa gruppers delaktighet i undervisningen.1

Rektorn vid Kuula-institutet Tomas Holmström menar att förändringen är störst inom musikundervisningen och betydligt mindre dramatisk för övriga konstämnen. ”Vi erbjuder också balett och undervisningsmässigt sker det ingen stor förändring i dansundervisningen. I viss mån betonas det konstöverskridande samarbetet mer inom dansundervisningen än tidigare. Men jag har redan i flera år jobbat ganska nära det som de nya grunderna för läroplanen föreskriver. Det är snarare så att man nu har uppdaterat grunderna för läroplanen till den undervisning som funnits på fältet. Det skriftliga har nu hunnit ikapp verkligheten. Inom musikundervisningen är förändringen större”, berättar Tomas Holmström. ”Många lärare befarar att nivån på undervisningen sjunker med den här förändringen. Undervisningen är inte lika toppstyrd som förut då kursinnehållen stipulerades på nationell nivå, dels vid Utbildningsstyrelsen, dels vid Finlands musikläroinrättningars förbund. Nu blir det enskilda institutet och den enskilda läraren allt viktigare”, säger Holmström.2

Nu följer enligt Kauppinen några omvälvande år innan man lyckas utveckla de bästa metoderna för att främja barnens utveckling. Även Tomas Holmström beskriver det som en stor förändring, och säger att lärarna nu behöver tid att arbeta in de nya metoderna.

1 Vähäsarja, Sari (2018). 2 Intervju 10.7.

26

”Läroplansarbetet som har gjorts i landet har varit ganska maffigt stoff. Sist och slutligen har inte förändringen blivit så våldsam som man tänkt sig. Lärarna har fått diskutera undervisningen på ett helt annat sätt än tidigare, och det är bra. Vad är bra, vad är dåligt, vad vill vi bevara. Man har diskuterat den nya läroplanen otroligt mycket. Men nu vill lärarna jobba, de vill inte kallas till ett nytt läroplansforum. De vill jobba och se hur allt fungerar, och sedan utvärdera hur det har gått”, säger Holmström.

27

28

29